Beaktats t.o.m. FörfS 818/2016.

29.12.1988/1347

Yrkessjukdomsförordning (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.1.2016. Se L om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015 282 §.

På föredragning av social- och hälsovårdsministern stadgas med stöd av 2 och 4 §§ yrkessjukdomslagen av den 29 december 1988 (1343/88):

1 §

För att en sjukdom skall kunna konstateras vara en yrkessjukdom förutsätts en medicinsk undersökning vid vilken tillgång finns till tillräcklig information om exponeringen i arbetet och för vilken i fråga om de yrkessjukdomar som nämns i 2 § yrkessjukdomslagen ansvarar en läkare som är förtrogen med ifrågavarande område.

2 §

Med stöd av 2 § och 4 § 1 punkten yrkessjukdomslagen anses en sådan sjukdom som nämns i 3 § vara en yrkessjukdom då en i 3 § uppräknad fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor förekommer i en persons i 1 § 1 mom. yrkessjukdomslagen nämnda arbete i så hög grad att dess exponeringseffekt är tillräckligt stor för att framkalla denna sjukdom, om det inte visar sig att sjukdomen tydligt har orsakats av exponering utanför arbetet.

3 §

De sjukdomar samt fysikaliska, kemiska och biologiska faktorer som nämns i 2 § är:

Fysikaliska faktorer

1. Skakning

Typiska sjukdomsformer

Vita fingrar; polyneuropati i de övre extremiteterna.

2. Buller

Typiska sjukdomsformer

Hörselskada av inneröretyp.

3. Övertryck

Typiska sjukdomsformer

Direkta verkningar av tryckväxlingen, såsom blödningar från näsans bihålor och trumhinnebristningar; indirekta verkningar av trycket, såsom kväverus och dykarsjuka; som långtidsverkningar aseptiska bennekroser i de stora lederna.

4. Joniserande strålning

Typiska sjukdomsformer

Benmärgsskador; linsgrumlingar; hudförändringar (eksem, sårnader, ärr, hudkancer).

5. Infraröd strålning

Typiska sjukdomsformer

Linsgrumlingar, t.ex. glasblåsarstarr; hudförändringar (bindvävsförändringar, telangiektasi).

6. Ultraviolett strålning

Typiska sjukdomsformer

Inflammation i ögats binde- och hornhinna; hudförändringar (fotoeksem, fotokontakteksem).

Kemiska faktorer

1. Arsenik och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Akut arsenikförgiftning (symtom från matsmältnings- och andningsorganen samt nervsystemet); som långtidsverkningar symtom i luftvägarnas slemhinnor, retningssymtom i ögats bindehinna, hudförändringar såsom kroniskt eksem, hudpigmentering, hyperkeratos och hudkancer; lungkancer; skador i perifera nervsystemet.

2. Beryllium och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Retningssymtom i slemhinnor; i stora koncentrationer kemisk lunginflammation; kronisk beryllios (= berylliumlunga); hudförändringar (kontakteksem, främmandekroppsreaktion eller granulom); lungkancer.

3. Kvicksilver och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Till akut förgiftning hör retningssymtom från slemhinnor och matsmältningsorganen, ibland kemisk lunginflammation. Vid subkronisk eller kronisk förgiftning varierar sjukdomsbilden beroende på individuella faktorer och exponeringsform: munsymtom (inflammation i tandköttet), skador i det centrala och det perifera nervsystemet (bl.a. darrning och psykiska förändringar), njurskador (avsöndring av äggvita i urinen) samt i samband med symtomen stegrade kvicksilverhalter i blod och urin; hudförändringar (kontakteksem, exantem eller annat utbrett eksem).

4. Fosfor och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Skador på benvävnad och levern; retningssymtom från andningsorganen; symtom från centrala nervsystemet; frätskador på hud; vid förgiftningstillstånd som framkallas av organiska fosforföreningar åtföljs sjukdomsbilden av en nedsättning av kolinesterasaktiviteten i vävnaderna.

5. Kadmium och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Akut förgiftning med häftiga symtom från andningsorganen (kemisk lunginflammation); kronisk förgiftning (njurskador, lungutvidgning); hudförändringar (kontakteksem); lungkancer.

6. Kobolt och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma som beror på överkänslighet för kobolt; hårdmetalldammlunga.

7. Krom och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Av krom framkallad lokal retning och frätning av hud eller slemhinnor (kromsår); hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma som beror på överkänslighet för kromföreningar; lungkancer; kancer i näsans bihålor.

8. Bly och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

De första tecknen på subkronisk eller kronisk förgiftning som förorsakas av oorganiska blyföreningar, är rubbningar i blodets hemoglobinsyntes, och senare följer anemi, retikulocytos, skador i perifera nervsystemet, mag- och tarmsymtom, njur- och leverskador samt symtom från centrala nervsystemet. Symtom från centrala nervsystemet är typiska för förgiftning som förorsakas av organiskt bly. Vid förgiftning som förorsakas av oorganiska föreningar ansluter sig till symtomen dessutom högre blyhalt i blodet och stegrade protoporfyrinvärden i de röda blodkropparna samt vid förgiftning, som förorsakas av organiskt bly, högre blyhalt i blod och urin.

9. Mangan och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Som akut förgiftning kemisk lunginflammation; kronisk manganförgiftning (= manganism), som domineras av nervsymtom.

10. Nickel och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma, som beror på överkänslighet för nickel; av nickelkarbonyl framkallad kemisk lunginflammation; kancer i näsans bihålor och lungkancer.

11. Zink och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Zinkfeber; av zinkklorid framkallade hudförändringar (kontakteksem, frätskador).

12. Vanadin och dess föreningar

Typiska sjukdomsformer

Retningssymtom i andningsorganen (kemisk lunginflammation, kontraktioner i bronkerna).

13. Halogener och deras oorganiska föreningar (klor, brom, fluor)

Typiska sjukdomsformer

Retningssymtom och frätskador i slemhinnor och bindehinnor; kemisk lunginflammation; av fluorföreningar framkallade benförändringar (fluoros); av fluorpolymerernas sönderdelningsprodukter framkallad feber (polymerfeber); hudförändringar (kontakteksem, av fluorider framkallad frätskada).

14. Cyanföreningar

Typiska sjukdomsformer

Akut cyanidförgiftning; kronisk förgiftning (symtom från luftvägarna, nervsymtom); av isocyanater framkallade sjukdomar i andningsorganen (astma).

15. Kolsvavla

Typiska sjukdomsformer

Akuta förgiftningstillstånd med symtom huvudsakligen från centrala nervsystemet; av kolsvavla framkallad kronisk förgiftning med symtom från det centrala och det perifera nervsystemet, till vilka även koronarsjukdom kan höra.

16. Svavelväte

Typiska sjukdomsformer

Akuta förgiftningstillstånd med symtom huvudsakligen från andningsorganen och centrala nervsystemet samt lungödem.

17. Svaveldioxid och svavelsyra

Typiska sjukdomsformer

Retnings- och inflammationssymtom i slemhinnor och andningsorgan; frätskador på tänderna eller i ögonen; hudförändringar (kontakteksem, frätskador).

18. Kväveoxider, salpetersyra och ammoniak

Typiska sjukdomsformer

Akuta retningssymtom i andningsorganen, lungödem, lokal irritation eller frätning på slemhinnor; hudförändringar (kontakteksem, frätskador).

19. Kolmonoxid

Typiska sjukdomsformer

Av kolmonoxid framkallad akut förgiftning med symtom huvudsakligen från centrala nervsystemet. Till sjukdomsbilden hör en stegring av kolmonoxidhemoglobinhalten i blodet.

20. Fosgen

Typiska sjukdomsformer

Akuta retningssymtom i andningsorgan och bindehinnor; lungödem.

21. Oorganiska baser och deras anhydrider

Typiska sjukdomsformer

Hudförändringar (kontakteksem, frätskador); akuta eller kroniska frätnings- och retningssymtom i bindehinnor, slemhinnor, andningsorgan eller matsmältningsorgan.

22. Alifatiska, aromatiska och alicykliska kolväten

Typiska sjukdomsformer

Akuta och kroniska förgiftningar som huvudsakligen angriper det centrala och det perifera nervsystemet; hudförändringar (kontakteksem); av bensen framkallade leukemier.

(27.3.2003/252)

23.Halogenderivat av kolväten

Typiska sjukdomsformer

Akuta och kroniska förgiftningar som främst angriper nervsystemet; hudförändringar (kontakteksem); av freoner framkallade hjärtarytmier och retningssymtom i andningsorganen; leverskador framkallade av freonersättande halogenderivat av kolväten vilka utgör HCFC-ämnen det vill säga hydroklorfluorkolväten och av vinylklorid framkallat leverhemangiosarkom.

(27.3.2003/252)

24. Nitro- och aminoderivat av kolväten, aminer

Typiska sjukdomsformer

Akuta förgiftningar, till vilka hör uppkomst av methemoglobin; av trinitrotoluen framkallad hemolytisk anemi, lever- och ögonskador; hudförändringar (kontakteksem); av aminer framkallad astma, av aromatiska aminer framkallad kancer i urinblåsan.

25. Nitroglycerol och nitroglykol

Typiska sjukdomsformer

Symtom från centrala nervsystemet och blodomloppsorganen (t.ex. sänkning av blodtrycket, utvidgning av blodkärl) framkallade antingen av akut eller kronisk förgiftning; hudförändringar (kontakteksem).

26. Aldehyder, ketoner, alkoholer, etrar och estrar

Typiska sjukdomsformer

Hudförändringar (kontakteksem); av formaldehyd framkallad astma och snuva; av alkohol, ketoner, etrar och estrar framkallade akuta eller kroniska förgiftningar, som främst angriper nervsystemet, av etylenoxid framkallade leukemier.

27. Organiska syror och syraanhydrider

Typiska sjukdomsformer

Retning och frätning av hud och slemhinnor; av syraanhydrider (t.ex. ftalsyra-, maleinsyra- och trimellitinsyraanhydrid) framkallad astma och snuva.

28.Fenol och dess homologer samt halogen- och nitroderivat av dem

Typiska sjukdomsformer

Akuta förgiftningar, till vilka hör symtom från andningsorganen, levern, njurarna och centrala nervsystemet; kronisk förgiftning, till vilken hör symtom från centrala nervsystemet och matsmältningsorganen; hudförändringar (kontakteksem, färgförändringar i huden); hemolytisk anemi; methemoglobinemi, leverkancer och klorakne framkallade av polyklorerade bifenyler.

(27.3.2003/252)

29. Antibiotika

Typiska sjukdomsformer

Hudförändringar (kontakteksem) och symtom i andningsorganen, som beror på överkänslighet.

30.Kancermedicin

Alkylerande ämnen (cyklofosfamid, klorambucil, melfalan, semustin, karmustin, lomustin) och antimetaboliter (azatioprin).

Typiska sjukdomsformer

Leukemier, lymfohematopoetisk kancer och kancer i urinblåsan.

(27.3.2003/252)

31. Plaster och konstharts samt vid deras tillverkning använda ämnen och uppkomna mellanprodukter

Typiska sjukdomsformer

Sjukdomar i andningsorganen (astma, snuva); hudförändringar (kontakteksem).

32. Organiskt damm och organiska agens

T.ex. mjöl, spannmål, trädamm och -material, djurepitel och -sekret samt övriga agens som härrör från djur, naturfiberdamm och enzymer, naturharts, naturgummi.

Typiska sjukdomsformer

Hudförändringar (kontakteksem, kontakturtikaria, proteinkontakteksem); av organiskt damm framkallad allergisk snuva, konjuktivit eller lungastma, av råbomullsdamm framkallad s.k. måndagsfeber (byssinos).

33.Mineraldamm

Typiska sjukdomsformer

Av kvarts- och asbestdamm framkallade lungsjukdomar (pneumokonioser); av asbest framkallad lungkancer och mesoteliom; av kvartsdamm framkallad lungkancer; sviter av dammlungesjukdomar i andnings- och blodomloppsorganen.

(27.3.2003/252)

34. Tiuramer, karbamater, parafenylendiaminderivat

Typiska sjukdomsformer

Hudförändringar (kontakteksem).

35. Reaktiv- och dispersionsfärgämnen

Typiska sjukdomsformer

Hudförändringar (kontakteksem), av reaktivfärgämnen framkallad astma och snuva.

36. Aflatoxiner

Typiska sjukdomsformer

Leverkancer.

Biologiska faktorer

1. Bakterier samt sporer och andra biologiskt aktiva ämnen som frigörs från mögel

Typiska sjukdomsformer

Tröskdammlunga, av mögel framkallad astma och snuva, luftfuktarfeber och av organiskt damm framkallad akut toxisk alveolit (ODTS).

(27.3.2003/252)

2. Tuberkelbacillen

Typiska sjukdomsformer

Olika former av tuberkulos.

3.Virus, bakterier, svampar, protozoer och bilharziamaskar

Typiska sjukdomsformer

B-hepatit, C-hepatit, mjölkerskeknutar, svinros, kastsjuka, mjältbrand, listerios, hudmykoser, toxoplasmos, malaria, bilharzia.

(27.3.2003/252)
4 § (30.12.2002/1315)

4 § har upphävts genom L 30.12.2002/1315.

5 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.

Förordningen den 3 december 1948 angående verkställigheten av lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om yrkessjukdomar (850/48) gäller fortfarande också i fråga om yrkessjukdomar.

Ikraftträdelsestadganden:

30.12.2002/1315:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Lagens 3 a § 1 mom. tillämpas också på yrkessjukdomar som har framträtt innan denna lag har trätt i kraft och som ligger till grund för ersättningsärenden som inte före ikraftträdandet av denna lag har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft.

Genom denna lag upphävs 4 § yrkessjukdomsförordningen av den 29 december 1988 (1347/1988).

RP 245/2002, ShUB 37/2002, RSv 178/2002

27.3.2003/252:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2003.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.