Beaktats t.o.m. FörfS 945/2019.

29.9.1978/743

Lag om företagshälsovård (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L om företagshälsovård 21.12.2001/1383, som trädde i kraft 1.1.2002.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §
Tillämpningsområde.

I arbete, där arbetsgivare är skyldig att iakttaga lagen om skydd i arbete (299/58) eller lagen om skydd i skeppsarbete (345/67), skall arbetsgivaren utöver vad annorstädes är stadgat, på sin bekostnad genom att anlita yrkesutbildade personer och service inom hälsovården anordna företagshälsovård för att förebygga hälsorisker till följd av arbetet, på sätt i denna lag stadgas.

Då företagshälsovård anordnas för företagare och andra som utför eget arbete, iakttages i tillämpliga delar vad i denna lag och folkhälsolagen (66/72) är stadgat.

2 §
Genomförande av företagshälsovården och dess innehåll.

Till företagshälsovården hör så som närmare bestäms genom statsrådets beslut, med beaktande av förhållandena inom olika branscher och på olika arbetsplatser och behovet av företagshälsovård till följd av dem samt det mål- och verksamhetsprogram för social- och hälsovården som avses i 5 § lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården och i övrigt inom ramen för tillbudsstående resurser, (23.12.1998/1125)

1) utredning av de risker och men för hälsan, som arbetet och förhållandena på arbetsplatsen medför för arbetstagaren genom besök på arbetsplatsen eller genom andra motsvarande företagshälsovårdsåtgärder då arbetsmetoder och arbetsutrymmena planeras, då arbetet inledes och vid behov under arbetets gång;

2) tillräcklig information till arbetstagarna om hälsoriskerna i arbetet och i arbetsplatsens förhållanden och erforderlig handledning av arbetstagarna för undvikande av dessa;

3) utredning av personliga förutsättningar vad hälsan beträffar, då arbetstagare placeras i arbete, som kan medföra risk eller men för hälsan, om sådan utredning eljest icke står till förfogande;

4) anordnande av hälsoundersökningar av arbetstagare i arbete, som medför särskild fara för ohälsa, inom bestämd tid efter det arbetstagaren antagits i arbete och anordnande av förnyad undersökning inom bestämda tider under den tid arbetsförhållandet varar eller då arbetarskyddsmyndighet, efter att ha inhämtat utlåtande av institutet för arbetshygien, så bestämmer;

5) anordnande av hälsoundersökningar inom bestämd tid efter det arbetstagare antagits i arbete och anordnande av förnyad undersökning inom bestämda tider under den tid arbetsförhållandet varar i annat än ovan i 4 punkten avsett arbete, då det finns motiverat skäl att misstänka, att arbetet medför hälsorisker för arbetstagaren;

6) kontroll av hur en arbetstagare som på grund av lyte, skada eller sjukdom är handikappad klarar sig i arbetet med beaktande av hans förutsättningar vad hälsan beträffar, rehabiliteringsrådgivning och hänvisning till vård eller rehabilitering samt deltagande på arbetsplatsen i verksamhet som avser att bevara arbetsförmågan; i verksamheten skall beaktas i lagen om rehabiliteringssamarbete (604/91); samt (27.3.1991/608)

7) deltagande i anordnandet av förstahjälp, som avses i 36 § lagen om skydd i arbete.

Arbetstagare får icke utan grundat skäl vägra låta underkasta sig hälsoundersökningar, som avses i denna paragraf. Om vid hälsoundersökning påvisas, att arbetstagaren på grund av särskild mottaglighet eller svaghet i kroppsbyggnaden eller av annan motsvarande orsak är uppenbart utsatt för hälsorisker till följd av arbetet, får han icke anlitas i dylikt arbete.

3 §
Anordnande av övrig hälsovård.

Arbetsgivare kan utöver företagshälsovård anordna sjukvård och annan hälsovård för sina arbetstagare.

4 §
Samarbete.

Innan arbetsgivare fattar beslut om inledande eller ändring av ovan i 2 och 3 §§ avsedd verksamhet eller om annan väsentlig omständighet som inverkar på dess anordnande, skall saken behandlas i arbetarskyddskommission som avses i lagen om tillsynen över arbetarskyddet (131/73) eller, om sådan icke finnes, tillsammans med arbetarskyddsfullmäktig.

5 §
Kompletterande utbildning.

Arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom hälsovården som är verksam i uppgifter inom företagshälsovården är skyldig att se till att denne deltar i kompletterande utbildning enligt social- och hälsovårdsministeriets anvisningar minst en gång på fem år. (27.11.1992/1092)

Skyldighet att deltaga i ovan i 1 mom. avsedd kompletterande utbildning gäller även yrkesutbildad person inom hälsovården som självständigt verkar i uppgifter inom företagshälsovården.

6 §
Utlämnande och hemlighållande av uppgifter.

Arbetsgivaren, arbetsplatsens arbetarskyddskommission och arbetarskyddsfullmäktig har rätt att av personer, som verkar i uppgifter inom företagshälsovården, få sådana uppgifter vilka de erhållit på grund av sin ställning och vilka är av betydelse med tanke på arbetstagarens hälsa samt med tanke på utvecklandet av de hygieniska förhållandena på arbetsplatsen. Sådana uppgifter får dock icke yppas om vilka stadgats eller bestämts att de skall hemlighållas, såvida icke den, till vars förmån skyldigheten att hemlighålla har stadgats eller bestämts, lämnar sitt medgivande därtill.

7 §
Åstadkommande av service och ersättande av kostnaderna.

Arbetsgivare kan anordna i denna lag avsedd företagshälsovård som följer:

1) arbetsgivaren skaffar den service han behöver från hälsovårdscentral som avses i folkhälsolagen;

2) arbetsgivaren ordnar själv eller tillsammans med andra arbetsgivare den service han behöver; eller

3) arbetsgivaren skaffar den service han behöver från annan inrättning eller person som är berättigad att ge företagshälsovård.

Om åstadkommande av service för företagshälsovården på åtgärd av hälsovårdscentralerna är stadgat i folkhälsolagen och om ersättande av kostnaderna i sjukförsäkringslagen (364/63).

Då arbetsgivare inleder anordnande av företagshälsovård eller annan hälsovård för sina arbetstagare eller då han väsentligt ändrar denna service, skall han till kommunens hälsovårdsnämnd insända erforderliga uppgifter om saken.

8 §
Delegationen för företagshälsovård.

För planering och utvecklande av företagshälsovården verkar i samband med social- och hälsovårdsministeriet en delegation för företagshälsovård, om vars sammansättning, uppgifter och verksamhet stadgas närmare genom förordning.

9 § (21.4.1995/694)
Straff

En arbetsgivare eller en företrädare för denne som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte iakttar vad 4 § stadgar om samarbete skall för brott mot samarbetsskyldighet i företagshälsovård dömas till böter.

En arbetsgivare eller en företrädare för denne, som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att ordna sådan företagshälsovård som avses i 7 § 1 mom., skall för underlåtenhet att ordna företagshälsovård dömas till böter. (19.2.1999/204)

Om straff för brott mot arbetarskyddsföreskrifterna samt för orsakande av bristfällighet eller missförhållande som strider mot arbetarskyddsföreskrifterna eller möjliggörande av att ett sådant tillstånd fortgår stadgas i 47 kap. 1 § strafflagen.

Innan allmänna åklagaren väcker åtal för brott mot denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser, skall han, om inte arbetarskyddsmyndigheten anmält brottet för väckande av åtal, inhämta utlåtande i saken av nämnda myndighet. Allmänna åklagaren skall i god tid innan åtalsärendet tas upp till behandling i domstol underrätta vederbörande arbetarskyddsmyndighet om saken.

10 §
Övervakning.

Social- och hälsovårdsministeriet och länsstyrelsen skall, enligt vad som stadgas särskilt, i medicinskt hänseende övervaka den verksamhet som utövas samt innehållet i de företagshälsovårdstjänster som tillhandahålls av hälsovårdscentraler, enheter för företagshälsovård och yrkesutbildade personer inom hälsovården vilka sköter genomförandet av den företagshälsovård som enligt denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden skall ordnas av arbetsgivaren. (27.11.1992/1092)

Arbetarskyddsmyndigheterna skall, i enlighet med vad i lagen om tillsynen över arbetarskyddet är stadgat, tillse att arbetsgivare i enlighet med denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser har anordnat den företagshälsovård som det enligt stadgandena är arbetsgivarens skyldighet att anordna.

Har arbetsgivare underlåtit att ordna företagshälsovård som enligt denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser stadgats vara arbetsgivarens skyldighet, och uppstår det oenighet om innebörden av denna skyldighet, skall arbetarskyddsmyndighet, innan den fattar i lagen om tillsynen över arbetarskyddet avsett för arbetsgivaren förpliktande beslut, inhämta utlåtande av sakkunniginrättning eller myndighet som förordnats av social- och hälsovårdsministeriet.

Angående övervakning av den verksamhet som avses i 3 § är stadgat särskilt.

10 a § (27.11.1992/1092)
Rätt att få upplysningar

Social- och hälsovårdsministeriet och den sakkunniginrättning som utsetts av ministeriet har rätt att av hälsovårdscentraler, enheter för företagshälsovård och yrkesutbildade personer inom hälsovården vilka sköter genomförandet av företagshälsovården få upplysningar som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna enligt denna lag.

11 §
Närmare stadganden och bestämmelser.

Närmare stadganden angående verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

12 §
Ikraftträdande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 sålunda och i den ordning, som särskilt förordnas genom statsrådets i 2 § 1 mom. avsedda beslut, med beaktande av behovet av företagshälsovård inom olika branscher och på olika arbetsplatser samt de i den i 3 § folkhälsolagen avsedda riksomfattande planen anvisade och i övrigt tillbudsstående resurserna.

Genom denna lag upphäves 44 och 45 §§ lagen om skydd i arbete, dock så, att stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av 44 och 45 §§ lagen om skydd i arbete förblir i kraft tills de upphäves.

Av verkställigheten av denna lag förutsatta åtgärder kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

17.1.1991/75:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

Regeringens proposition 233/90, Socialutsk. bet. 44/90, Stora utsk. bet. 227/90

27.3.1991/608:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.

Regeringens proposition 259/90, Socialutsk. bet. 49/90, Stora utsk. bet. 253/90

27.11.1992/1092:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1992.

De föreskrifter och anvisningar som social- och hälsostyrelsen har meddelat med stöd av de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft gäller fortfarande, tills social- och hälsovårdsministeriet upphäver dem.

RP 264/92, ShUB 38/92

10.12.1993/1130:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och gäller till och med den 31 december 1994.

RP 265/93, ShUB 36/93

21.4.1995/694:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, RP 94/93

23.12.1998/1125:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

RP 246/1998, ShUB 33/1998, RSv 222/1998

19.2.1999/204:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999.

RP 224/1998, ApUB 17/1998, RSv 259/1998

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.