Beaktats t.o.m. FörfS 741/2019.

7.6.1978/423

Sjömanslag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 17.6.2011/756, som gäller fr.o.m. 1.8.2011.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas, med nedan nämnda undantag, på arbete, som arbetstagare på grundval av avtal utför för arbetsgivare under dennes ledning och uppsikt mot lön eller annat vederlag ombord på finskt fartyg eller, på förordnande av arbetsgivaren, tillfälligt annorstädes.

2 §
Undantag från tillämpningsområdet

Denna lag tillämpas icke på arbete, vilket:

1) utföres endast medan fartyget ligger i hamn av person som icke följer med fartyget;

2) bör anses endast som tillfälligt kontroll-, service-, lotsnings- eller annat därmed jämförbart arbete;

3) utföres på flottningsmateriel, med undantag av för flottning använd transportmateriel;

4) utföres ombord på fritidsfartyg eller fartyg, där endast arbetsgivarens familjemedlemmar är i arbete; eller

5) utföres ombord på staten tillhörigt fartyg som användes för försvars- eller gränsbevakningsuppgifter.

På ovan i 1 mom. 2 punkten avsett tillfälligt arbete skall dock tillämpas stadgandena i 13, 31, 36, 74 och 75 §§ samt på arbete som utföres ombord på fritidsfartyg stadgandena i 4 och 5 §§.

Stadgandena i 20, 36, 37, 46, 51, 54, 68–73, 78 och 84 §§ tillämpas icke på arbete som utföres ombord på fartyg i inrikestrafik medan fartyget är i trafik inom Finlands gränser eller på Saima kanals arrendeområde eller därtill omedelbart anslutna, till Sovjetunionen hörande vattenområden.

3 §
Arbetsavtalets giltighetstid

Arbetsavtal kan ingås för viss tid, att gälla bestämd resa eller bestämda resor eller att gälla tills vidare. Avtal bör anses ingånget för viss tid även då överenskommelse träffats om visst arbete eller då tiden för arbetsförhållandets bestånd eljest framgår av avtalets syfte.

Arbetstagare, vars arbetsförhållande utan avbrott fortgått i nio månader eller vilken under de senaste sex månaderna icke haft möjlighet att uppsäga sitt arbetsavtal att upphöra i sitt hemland eller på den ort, där arbetsavtalet ingåtts, äger, även om annorlunda skulle ha överenskommits, rätt att uppsäga sitt arbetsavtal att upphöra då den uppsägningstid som skall iakttagas har utgått.

Avtal, enligt vilket arbetet skall begynna senare än ett år från det avtalet slöts, kan av arbetstagaren uppsägas innan arbetet påbörjats.

3 a § (23.12.1988/1177)
Prövotid

Det kan överenskommas att en del av arbetsavtalets giltighetstid får vara en särskild prövotid på högst fyra månader under vilken avtalet kan hävas på ömse sidor. Avtalet får dock inte hävas på de grunder som avses i 15 § 3 mom. eller på andra osakliga grunder. Anordnar arbetsgivaren för arbetstagaren särskild utbildning som ansluter sig till arbetet och som utan avbrott räcker längre än fyra månader, kan överenskommelse träffas om en prövotid på högst sex månader.

4 § (22.12.2006/1361)
Arbetsavtalets form och innehåll

Arbetsavtal skall ingås skriftligen, vilket arbetsgivaren skall dra försorg om.

Av ett arbetsavtal skall framgå

1) arbetsgivarens namn och hemort eller driftställe samt arbetstagarens namn, personbeteckning och hemort,

2) den tidpunkt då arbetet inleds,

3) en tidsbegränsat avtals längd och grunden för att avtalet ingåtts för viss tid,

4) prövotiden, om en sådan har avtalats,

5) det fartyg där arbetet utförs när anställningsförhållandet inleds,

6) arbetstagarens behörighet och befattning ombord eller huvudsakliga arbetsuppgifter,

7) det kollektivavtal som skall tillämpas på arbetet,

8) de grunder enligt vilka lönen och andra vederlag bestäms samt lönebetalningsperioden,

9) den ordinarie arbetstiden eller grunden för bestämmande av den,

10) semestern eller grunden för bestämmande av den,

11) uppsägningstiden eller grunden för bestämmande av den, och

12) i fråga om utlandsarbete som varar minst en månad, uppgifter om hur länge arbetet varar, den valuta i vilken penninglön utbetalas, de penningersättningar och naturaförmåner som betalas utomlands samt villkoren för hemförlovning av arbetstagaren.

Om arbetstagaren under avtalets giltighetstid flyttar från ett fartyg till ett annat ska Trafiksäkerhetsverket underrättas om detta enligt vad som föreskrivs i lagen om registrering av fartygspersonal (1360/2006). (22.12.2009/1332)

Ett arbetsavtal skall upprättas i fyra exemplar, varav arbetstagaren skall få ett, fartygets befälhavare ett och arbetsgivaren två.

När ett arbetsavtal ingås skall arbetstagaren få de uppgifter han eller hon anser nödvändiga i fråga om

1) fartygets gällande besiktningsbevis, och

2) fartygets fartområde.

5 §
Minimiålder. Omyndig persons arbetsavtal

I arbete som avses i denna lag får anställas man, som fyllt eller under förloppet av samma kalenderår fyller sexton år, och kvinna, som fyllt sjutton år. Kvinna, som ej fyllt aderton år, får icke anställas i arbete på fartyg som användes utom det europeiska trafikområdet.

På fartyg som framdrives huvudsakligen med ångkraft får såsom eldare eller kollämpare icke anställas person, som ej fyllt aderton år.

Minderårig person får såsom arbetstagare själv ingå samt uppsäga och häva arbetsavtal. Förmyndare äger dock rätt att häva arbetsavtal, som ingåtts av minderårig, om hävandet är av nöden med tanke på den minderårigas uppfostran, utveckling eller hälsa.

6 §
Överlåtelse av rättigheter. Överlåtelse av arbetsgivares rörelse

Av arbetsavtal härflytande rättigheter, förutom till betalning förfallen fordran, kan arbetstagare eller arbetsgivare ej utan den andra avtalspartens samtycke överföra på tredje man.

Då arbetsgivares rörelse eller fartyg överlåtes, fortgår arbetsförhållandena med förpliktande verkan för överlåtaren, såframt ej annat följer av vad nedan stadgas.

Vid överlåtelse av arbetsgivares rörelse eller fartyg till finsk medborgare eller finskt företag, övergår arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter, med avvikelse från vad i 2 mom. är stadgat, omedelbart till rörelsens eller fartygets nya ägare, såframt arbetstagaren på förfrågan meddelar, att han övergår till anställning hos den nya ägaren. Denne svarar dock icke för arbetstagares av arbetsförhållandet härflytande löne- eller annan fordran som förfallit till betalning före överlåtelsen. Angående arbetstagares uppsägningsrätt i ovan avsedda fall stadgas i 44 §.

Stadgandena om överlåtelse av rörelse eller fartyg skall på motsvarande sätt tillämpas på uthyrning.

7 §
Arbetsgivares ställföreträdare

Arbetsgivaren får sätta annan i sitt ställe att leda eller övervaka arbete.

Tillskyndar ställföreträdaren vid handhavandet av sin uppgift genom fel eller försummelse arbetstagare skada, är arbetsgivaren ansvarig för ersättande av skadan.

En förtroendeman har rätt att av arbetsgivaren få de uppgifter som nämns i 4 § om de arbetstagare som förtroendemannen företräder. (22.12.2006/1361)

2 kap

Av arbetsavtal härflytande skyldigheter

Arbetstagares skyldigheter
8 §
Allmänt stadgande om arbetstagares skyldigheter

Arbetstagaren skall utföra honom tilldelat arbete omsorgsfullt, med iakttagande av de föreskrifter arbetsgivaren i enlighet med sina befogenheter meddelar angående sättet för arbetets utförande, arbetets art och omfattning samt tiden och platsen för dess utförande. Han skall undvika allt som står i strid med vad som skäligen bör fordras av en arbetstagare i hans ställning och som vore ägnat att åsamka arbetsgivaren skada.

9 §
Skydd i arbetet

Arbetstagaren bör iakttaga den försiktighet skyddet i arbetet förutsätter. Han skall till arbetsgivaren anmäla sådana fel och brister i maskiner eller anordningar samt i arbets- och skyddsredskap i hans bruk eller vård eller i den ombord på fartyget transporterade lasten, vilka kan medföra risk för olycksfall eller sjukdom.

10 §
Arbetstagares skyldighet att stanna ombord

Under fartygs upphåll i hamn eller på säker ankarplats bör arbetstagare stanna ombord under sin fritid endast om detta oundgängligen erfordras med hänsyn till fartygets, de ombordvarandes eller lastens säkerhet eller till fartygets förestående avresa eller förhalning.

Arbetsgivaren skall för arbetstagarna anordna avgiftsfri transportförbindelse till land, såvida sådan kan anordnas till kostnader som med hänsyn till förhållandena är skäliga.

11 §
Konkurrerande arbetsavtal

Arbetstagaren får ej utan arbetsgivarens tillstånd åt annan utföra sådant arbete eller eljest utöva sådan verksamhet, som i strid med god sed i arbetsförhållande såsom konkurrerande handling uppenbart skadar arbetsgivaren. Är arbetsgivaren, då arbetsavtalet ingås, medveten om den konkurrerande verksamheten, och träffas ej uttrycklig överenskommelse om att denna skall frångås, bör tillstånd därtill anses ha blivit givet.

Domstol kan på yrkande av arbetsgivaren förklara i strid med 1 mom. ingånget arbetsavtal hävt och förbjuda arbetstagaren att utöva den konkurrerande verksamheten.

Den som i arbete anställer person, som han vet vara, till följd av 1 mom. eller eljest på grund av tidigare arbetsavtal, förhindrad att åtaga sig arbetet, är jämte arbetstagaren ansvarig för ersättandet av skada som härigenom tillskyndas arbetsgivaren.

4 mom. har upphävts genom L 20.5.1996/333. (20.5.1996/333)

11 a § (20.5.1996/333)
Konkurrensförbudsavtal

Av synnerligen vägande skäl som har samband med arbetsförhållandet kan genom ett avtal (konkurrensförbudsavtal) begränsas en arbetstagares rätt att

1) sedan arbetsförhållandet upphört ingå arbetsavtal med någon som utövar ett visst slags näringsverksamhet, yrke eller annan verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren, eller att

2) för egen räkning utöva sådan verksamhet.

Vid bedömningen av om det finns synnerligen vägande skäl enligt 1 mom. skall bland annat beaktas

1) arten av arbetsgivarens verksamhet och det skyddsbehov som beror på att affärs- eller yrkeshemligheter bör bevaras eller på den specialutbildning som arbetsgivaren har ordnat för arbetstagaren samt

2) arbetstagarens ställning och uppgifter.

Ett konkurrensförbudsavtal får under högst sex månader begränsa arbetstagarens rätt att ingå nytt arbetsavtal eller utöva ett yrke. Tidsbegränsningen får gälla högst ett år, om det kan anses att arbetstagaren har fått en skälig ersättning för men som denna bundenhet åsamkar honom. Ett avtalsvite som ansluter sig till konkurrensförbudsavtalet får inte överstiga den lön som arbetstagaren erhåller under de sex månaderna närmast före arbetsförhållandets upphörande. Har ingen överenskommelse om avtalsvite träffats, gäller om arbetstagarens skyldighet att ersätta skada på grund av brott mot avtalet 64 § 3 mom. Avtalet binder inte arbetstagaren, om arbetsförhållandet har upphört av skäl som beror av arbetsgivaren.

Vad 3 mom. stadgar om varaktigheten av ett konkurrensförbudsavtal och om avtalsvite i samband med det gäller inte en person i ledande ställning som är direkt underställd verkställande direktören och deltar i ledningen av ett företag, en rörelse eller en inrättning.

Ett konkurrensförbudsavtal är ogiltigt i den mån det strider mot 1–3 mom. I övrigt gäller om giltigheten och jämkningen av ett sådant avtal lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (228/29).

12 §
Affärs- och yrkeshemligheter samt muta

Arbetsgivarens affärs- och yrkeshemligheter, som anförtrotts arbetstagare eller på annat sätt kommit till dennes kännedom, får arbetstagaren icke under den tid avtalsförhållandet består utnyttja eller yppa för annan. Ansvarig för ersättandet av skada är, förutom den arbetstagare som yppat hemlighet, även den till vars förmån hemligheten yppats, om denne visste eller hade bort veta att arbetstagaren förfor rättsstridigt.

Arbetstagare får icke mottaga, betinga sig eller yrka på gåva eller annan förmån för att gynna annan i näringsverksamhet eller såsom belöning för sådant gynnande.

13 §
Arbetstagares resgods

Arbetstagare får ej medföra något ombord som kan utsätta fartyget, ombordvarande eller last för fara eller vålla oordning ombord. Han får ej heller utan befälhavarens samtycke medföra handelsvaror.

Om det finns skäl att förmoda, att ombord medförts något, som kan förorsaka i 1 mom. avsedd fara eller oordning, äger befälhavaren rätt att i vittnens närvaro låta undersöka de utrymmen, som arbetslagarna förfogar över. Påträffas på fartyg något som förorsakar ovan avsedd fara eller oordning, äger befälhavaren rätt att taga sådant gods i förvar, låta föra det i land eller, om detta är nödvändigt, förstöra godset.

14 §
Sjöförklaring och arbetstagares skyldighet att närvara vid sådan

Påkallas arbetstagares närvaro för avgivande av sjöförklaring, är han, till dess förklaringen avgivits, skyldig att stanna kvar på den ort, där förklaringen skall avgivas, eller i sådan närhet av denna ort, att han på kallelse utan dröjsmål kan infinna sig. Arbetsgivaren skall för ovan avsedda tid erlägga lön till arbetstagaren samt bekosta hans upphälle och för avgivandet av sjöförklaringen erforderliga resor.

Arbetsgivares skyldigheter
A. Allmänt
15 §
Allmänt stadgande om arbetsgivares skyldigheter

Arbetsgivare, som icke med stöd av lagen om kollektivavtal (436/46) är bunden av kollektivavtal, är dock skyldig att i arbetsförhållandena iakttaga de löne- och andra villkor, som bestämts att lända till efterrättelse i ifrågavarande eller därmed närmast jämförligt arbete i riksomfattande kollektivavtal, vilket bör anses vara allmänt i vederbörande bransch.

Står arbetsavtal till någon del i strid med vad i 1 mom. är stadgat, är avtalet till denna del ogiltigt, och i stället skall motsvarande bestämmelser i vederbörande kollektivavtal lända till efterrättelse.

3 mom. har upphävts genom L 20.1.2004/24. (20.1.2004/24)

4 mom. har upphävts genom L 20.1.2004/24. (20.1.2004/24)

5 mom. har upphävts genom L 20.1.2004/24. (20.1.2004/24)

15 a § (20.1.2004/24)
Diskrimineringsförbud och opartiskt bemötande

Arbetsgivaren får inte utan godtagbart skäl särbehandla arbetstagare på grund av ålder, hälsotillstånd, funktionshinder, nationellt eller etniskt ursprung, nationalitet, sexuell läggning, språk, religion, åsikt, övertygelse, familjeförhållanden, fackföreningsverksamhet, politisk verksamhet eller någon annan därmed jämförbar omständighet. Bestämmelser om förbud mot diskriminering på grund av kön finns i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986). Bestämmelser om vad som avses med diskriminering samt om förbud mot repressalier och om bevisbördan vid behandlingen av diskrimineringsärenden finns i lagen om likabehandling (21/2004).

I anställningsförhållanden för viss tid eller på deltid får inte enbart på grund av arbetsavtalets giltighetstid eller arbetstidens längd tillämpas ofördelaktigare anställningsvillkor än i andra anställningsförhållanden, om det inte är motiverat av objektiva skäl.

Arbetsgivaren skall även i övrigt bemöta arbetstagarna opartiskt, om det med hänsyn till arbetstagarnas uppgifter och ställning inte finns anledning att avvika från detta.

Arbetsgivaren skall iaktta det i 1 mom. föreskrivna diskrimineringsförbudet även när arbetstagare anställs.

B. Erläggande av lön
16 §
Normering av lön

Lönen beräknas från början av den dag arbetstagaren infinner sig till sitt arbete och till utgången av den dag arbetsförhållandet upphör, om ej annat följer av vad annorstädes i denna lag är stadgat.

Har arbetstagare innan han börjar arbeta nödgats resa från den ort, där avtalet ingicks, för att komma till sitt arbete, skall lön likväl erläggas från början av den dag då han anträdde resan.

Då daglön uträknas på basen av månadslön, anses en månad omfatta trettio dagar.

17 §
Inbesparad lön

Minskar antalet arbetstagare under resa, skall därigenom inbesparad lön för den tid fartyget är till sjöss fördelas mellan de återstående arbetstagarna i förhållande till i vad mån envars arbete har ökat, dock endast i den mån för arbete icke erlagts övertidsersättning i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

Vad i 1 mom. är stadgat gäller i fråga om kökspersonalen även då fartyget ligger i hamn.

Stadgandena i denna paragraf skall tillämpas även om fartyget varit underbemannat då resan anträddes.

18 §
Betalningstid, -plats och -sätt

Såvida annat icke följer av vad nedan stadgas och med stöd därav avtalats, skall lön betalas på anfordran när fartyget ligger i hamn, i samma land dock endast var sjunde dag.

Lönen skall betalas kontant om icke annat följer av stadgandet i 20 §. Lönen skall på anfordran betalas i betalningsortens mynt efter den kurs, som bankinrättning på betalningsorten tillämpar i fråga om det mynt, i vilket lönen enligt överenskommelse skall betalas.

Överenskommelse kan ingås om att lönen skall betalas per lönebetalningsperiod. Perioden får icke överstiga en månad. Lönen skall härvid betalas den sista dagen under lönebetalningsperioden efter arbetstidens slut på arbetsstället eller i dess omedelbara närhet, såvida icke annorlunda överenskommits. Då arbetsförhållandet upphör, utgår även lönebetalningsperioden.

Lönen kan, såframt därom särskilt överenskommes, inbetalas på arbetstagarens bankkonto eller betalas genom förmedling av bank- eller postgirorörelse. Har ej annorlunda överenskommits, skall betalningen eller giroordern sändas i så god tid, att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen, varjämte honom skall beredas tillfälle att vid behov få lönen eller en del därav kontant. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för dylikt betalningssätt.

Fördröjs betalningen av fordringar som följer av arbetsförhållandet då detta upphör, har arbetstagaren rätt att få full lön för väntedagarna, likväl för högst sex dagar. Är arbetstagarens fordran inte klar och ostridig eller beror dröjsmålet med utbetalningen på ett räknefel som arbetsgivaren gjort eller på något annat därmed jämförbart misstag, har arbetstagaren rätt till lön för väntedagarna endast om han anmärkt om dröjsmålet hos arbetsgivaren inom en månad efter det arbetsförhållandet upphörde och om denne inte har betalt fordran inom tre vardagar efter anmärkningen. Rätt till lön för väntedagarna uppkommer i dessa fall då nämnda betalningstid för arbetsgivaren har löpt ut. (23.12.1988/1177)

19 § (22.10.1999/960)
Förfallodag som infaller på helgdag och vissa andra dagar

Om penninglön medan arbetsförhållandet varar eller när det upphör förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommaraftonen, en helgfri lördag eller en vardag då de betalningssystem som allmänt används vid betalningar mellan bankerna enligt ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen inte är i bruk på grund av ett beslut från Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, räknas närmast föregående vardag som förfallodag.

20 §
Betalning av lön till hemlandet

På begäran av arbetstagare skall viss del av hans lön månatligen insättas på hans bankkonto eller betalas till en av honom namngiven person.

Har arbetsgivaren av någon orsak som beror av honom inte erlagt de betalningar som avses i 1 mom. inom en tid som i det enskilda fallet skall anses vara skälig, skall han på det utestående beloppet betala ränta i enlighet med 4 § räntelagen (633/82) och dessutom ersätta den skada som har uppkommit. (23.12.1988/1177)

21 §
Handpenning

Har till säkerhet för avtal erlagts handpenning, får denna avräknas på arbetslönen, om ej annorlunda överenskommits.

22 §
Arbetsgivares kvittningsrätt

Arbetsgivare får ej kvitta arbetstagares lönetillgodohavande med motfordran till den del lönen enligt lag ej får utmätas.

Har till arbetstagare erlagts handpenning eller annat förskott, som skall avräknas på lönen, hänföres detta belopp främst till den del av lönen som icke får kvittas med motfordran.

23 §
Lönen vid hinder för arbete

Har arbetstagare avtalsenligt stått till arbetsgivarens förfogande, men av orsak som berott på arbetsgivaren, icke fått utföra arbete, skall lönen likväl erläggas till honom.

Har en arbetstagare till följd av en sjöolycka, eldsvåda, exceptionell naturtilldragelse som drabbat fartyget eller ett annat arbetsställe som avses i 1 § eller av något annat liknande hinder som är oberoende av honom och arbetsgivaren inte kunnat utföra sitt arbete, är han berättigad till lön för högst två veckor av den tid hindret varat. Om arbetstagarens rätt till ersättning när arbetet förhindras på grund av att fartyget förolyckats eller förklarats odugligt för iståndsättande stadgas i 58 §. (20.5.1996/333)

Från lön som utgår till arbetstagare med stöd av 1 eller 2 mom. får arbetsgivaren, med iakttagande av 22 § 1 mom., avdraga vad arbetstagaren till följd av utebliven arbetsprestation inbesparat eller vad han under tiden genom annat arbete förtjänat eller avsiktligen uraktlåtit att förtjäna.

24 §
Permittering

Om en arbetsgivare kan säga upp eller häva ett arbetsavtal, har han rätt att med iakttagande av en anmälningstid, som för befälhavare är 90 dagar, för det övriga befälet 30 dagar och för andra än här nämnda arbetstagare 14 dagar, permittera arbetstagaren så att utförandet av arbetet och betalningen av lönen avbryts tills vidare eller för en viss tid medan arbetsförhållandet i övrigt består. Arbetstagaren kan på nämnda sätt permitteras för högst 90 dagar, om arbetet tillfälligt har minskat och arbetsgivaren inte skäligen kan ordna annat arbete eller någon utbildning som lämpar sig för arbetsgivarens behov. (18.12.1992/1440)

Genom arbetsavtal eller även annars medan ett arbetsförhållande består kan överenskommelse på arbetstagarens eller arbetsgivarens initiativ träffas om permittering av arbetstagaren. Permitteringsrätten kan utvidgas genom kollektivavtal. (30.3.2007/342)

Har permittering skett tills vidare, skall arbetsgivaren meddela om arbetets återupptagande minst en vecka därförinnan, om ej annorlunda överenskommits.

Permittering hindrar icke arbetstagare att åtaga sig annat arbete för permitteringstiden.

24 a § (2.3.1979/255)
Förhandsmeddelande om permittering

Grundar sig permittering enligt 24 § 1 mom. på en minskning i arbetet, vilken beror på ekonomiska eller med produktionen sammanhängande omständigheter, skall arbetsgivaren, sedan han blivit medveten om att permittering är nödvändig, omedelbart och, såvitt möjligt, senast tre månader före permitteringens början giva i 77 § 1 mom. avsedd förtroendeman förhandsmeddelande om permitteringen och, då permitteringen berör minst tio arbetstagare, även arbetskraftsmyndigheterna. I förhandsmeddelandet skall nämnas permitteringens orsak, beräknade begynnelsedag och längd samt det beräknade antalet permitterade arbetstagare inom varje yrkesgrupp.

24 b § (2.3.1979/255)
Meddelande om permittering

Den skyldighet att giva meddelande om permittering som åsyftas i 24 § 1 mom. föreligger dock ej i fall då arbetsgivaren icke av annan orsak än på grund av permitteringen har skyldighet att erlägga lön som hänför sig till permitteringstiden eller då arbetshindret beror på omständigheter som avses i 23 § 2 mom.

Meddelande om permittering ges arbetstagaren personligen, såframt icke annat avtalas mellan arbetsgivaren och i 77 § 1 mom. avsedd förtroendeman. I meddelandet skall nämnas orsaken till permitteringen, dess begynnelsedag och tidsbestämd permitterings längd samt i fråga om permittering tills vidare dess beräknade längd. Arbetsgivaren skall på arbetstagarens begäran utgiva skriftligt intyg om permitteringen. Meddelande om permittering skall bringas till ovan avsedd förtroendemans och, om permitteringen berör minst tio arbetstagare, även till arbetskraftsmyndigheternas kännedom.

25 §
Lön för sjukdomstid

Är arbetstagare förhindrad att utföra sitt arbete till följd av sjukdom eller kroppsskada, äger han, medan arbetsförhållandet fortgår, rätt att under den tid hindret varar erhålla lön, fartygsbefälhavare dock för högst 90 dagar samt övriga arbetstagare i utrikestrafik för högst 60 dagar och i inrikestrafik 30 dagar.

Rätt till lön för sjukdomstid föreligger dock ej, såframt insjuknandet eller olycksfallet inträffat under tiden för semester eller permittering, utom i det fall att det klart kan påvisas att arbetsoförmågan berott på omständigheter som föranletts av arbetet. Rätt till lön för sjukdomstid till följd av arbetsoförmåga, som uppkommit under semester, begynner den åttonde dagen efter arbetsoförmågans början, såframt arbetstagaren på sätt i 8 § 3 mom. lagen om sjömäns semester (353/75) är stadgat anhåller, att semestern skall framskjutas, och till följd av arbetsoförmåga, som börjat under permittering, dagen efter dess början.

Arbetstagarens rätt till lön för sjukdomstid kan begränsas genom kollektivavtal mellan riksomfattande arbetsgivar- och arbetstagarföreningar. Arbetsgivaren får tillämpa ovan avsedda kollektivavtalsbestämmelser även i sådana arbetstagares anställningsförhållanden som inte är bundna av kollektivavtalet men i fråga om vilkas anställningsförhållanden bestämmelserna i kollektivavtalet annars skall iakttas. Om så överenskommits i arbetsavtalet får nämnda bestämmelse i kollektivavtalet iakttas även sedan kollektivavtalet upphört att gälla tills ett nytt kollektivavtal träder i kraft i fråga om sådana anställningsförhållanden i vilka bestämmelsen kunde tillämpas om kollektivavtalet alltjämt vore i kraft. (23.2.2001/154)

L om sjömans semester har upphävts genom L 433/1984, se SemesterL för sjömän 433/1984 9 §. Om sjukdagpenning se SjukförsäkringsL 1224/2004 8 kap.

26 §
Ersättning för sjukdomstid då arbetsförhållande upphör

Är arbetstagare då arbetsförhållandet upphör oförmögen till arbete på grund av sjukdom eller kroppsskada, äger han rätt till ersättning som motsvarar lönen för sjukdomstid, såframt han, om arbetsförhållandet hade fortgått, varit berättigad till lön för sjukdomstid.

Arbetstagare äger rätt till ersättning, som avses i 1 mom., även med anledning av sådan inom sex månader efter arbetsförhållandets upphörande uppkommen arbetsförmåga, vilken klart kan påvisas ha berott på omständigheter som föranletts av arbetet.

Har arbetsgivare hävt arbetsavtal på grund av arbetstagarens i 49 § 1 och 2 mom. avsedda beteende, äger arbetstagaren icke rätt till ovan i 1 mom. avsedd ersättning, även om han vid arbetsförhållandets upphörande varit arbetsoförmögen, såframt den sjukdom eller kroppsskada som lett till arbetsoförmågan har förorsakats av det beteende, som utgjort grunden för hävningen.

27 §
Förhållandet mellan uppsägningstid och sjukdomstid. Förlust av lön för sjukdomstid och av ersättning

Har i 25 och 26 §§ avsedd sjukdom eller kroppsskada varit av sådan art, att arbetsgivaren ägt rätt att uppsäga arbetsavtalet eller har arbetstagaren uppsagt arbetsavtalet, anses uppsägningstiden ingå i ovan i 25 § 1 mom. avsedda tider.

Rätt till ovan i 25 och 26 §§ avsedd lön eller ersättning föreligger icke, om arbetsoförmågan föranletts av sjukdom eller kroppsskada, som arbetstagaren vid ingåendet av arbetsavtalet uppsåtligen underlåtit att uppgiva, eller om arbetstagaren förorsakat sjukdomen eller kroppsskadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Sagda rätt föreligger icke heller för tid, för vilken arbetstagaren erhåller lön av annan arbetsgivare.

28 §
Lön vid dödsfall. De efterlevandes rätt till tilläggslön

Avlider arbetstagare, erlägges lönen till utgången av dödsdagen, om ej hans rätt till lön eljest har upphört. Förliser fartyget jämte arbetstagarna, och kan det icke utredas när detta har skett, skall vid beräknandet av lönen arbetstagarens dödsfall anses ha inträffat vid utgången av den tid som skulle ha åtgått för det förlista fartyget för resan till bestämmelseorten från den plats, där det sist avhördes.

Efterlämnade arbetstagaren make eller barn, som ej fyllt 16 år, skall till dessa utgivas en ersättning som motsvarar grundlönen för en månad jämte eventuella fasta tillägg, såvida dödsfallet inträffade medan arbetsförhållandet varade eller arbetstagaren ägde rätt till ersättning enligt 26 § 1 mom. I sistnämnda fall kan dock avdragas det belopp som enligt sagda stadgande har betalts eller skall betalas.

C. Arbetsgivares övriga skyldigheter
29 §
Skydd i arbetet

Arbetsgivaren skall draga försorg om skyddet i arbetet och iakttaga allt som med hänsyn till arbetets art och arbetsförhållandena samt arbetstagarens ålder, kön, yrkesskicklighet och övriga förutsättningar skäligen är påkallat för skyddande av arbetstagaren mot olycksfall i arbetet eller av arbetet förorsakat men för hälsan.

En arbetstagare som är havande skall, om ett kemiskt ämne, strålning eller en smittsam sjukdom, som har samband med hennes arbete eller förhållandena på hennes arbetsplats, bedöms medföra risk för fostrets utveckling eller havandeskapet, i mån av möjlighet förflyttas till andra uppgifter som lämpar sig för henne med beaktande av hennes yrkeskunskap och erfarenhet till dess moderskapsledigheten börjar, om den omständighet som medför risken inte har kunnat avlägsnas från arbetet eller förhållandena på arbetsplatsen. (18.12.1992/1440)

Arbetsgivaren och arbetstagaren skall samarbeta på arbetsstället i syfte att sörja för och främja skyddet i arbetet och arbetshygienen.

30 §
Vilotider

Arbetet skall ordnas så, att arbetstagaren lämnas tillräcklig tid för vila, vederkvickelse och egen utveckling samt för att följa sin övertygelse ävensom för fullgörande av sina medborgerliga skyldigheter.

31 §
Läkarundersökning

Finns det skäl att förmoda, att arbetstagare är sjuk eller har skadats, skall arbetsgivaren utan dröjsmål befordra honom till läkare för undersökning eller, om fartyget är till sjöss, omedelbart taga kontakt med läkare, såframt ej dylik åtgärd bör anses vara uppenbart onödig. Arbetstagare är skyldig att, då arbetsgivaren det yrkar, underkasta sig läkarundersökning.

Arbetsgivaren skall bestrida kostnaderna för ovan avsedda åtgärder, utom då arbetstagaren uppenbart utan anledning begärt läkarundersökning.

32 § (29.6.2006/534)
Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet

En arbetstagare har rätt till ledighet från arbetet under en sådan moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen (1224/2004).

Arbetstagaren har rätt att ta ut föräldraledighet i högst två perioder, som vardera skall omfatta minst 25 vardagar.

32 a § (22.1.1999/26)
Arbete under moderskapspenningsperioden

En arbetstagare får med arbetsgivarens samtycke utföra sådant arbete under moderskapspenningsperioden som inte äventyrar hennes eller fostrets eller det nyfödda barnets säkerhet. Sådant arbete får dock inte utföras under två veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och inte under två veckor efter nedkomsten. Såväl arbetsgivaren som arbetstagaren har rätt att när som helst avbryta arbete som utförs under moderskapspenningsperioden.

32 b § (29.6.2006/534)
Vårdledighet

En arbetstagare har rätt till vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn, som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll, till dess barnet fyller tre år. Föräldrar till adoptivbarn har dock rätt till vårdledighet till dess två år har förflutit från adoptionen, dock högst till dess barnet inleder sin skolgång.

Vårdledighet kan tas ut i högst två perioder, som vardera är minst en månad lång, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om flera perioder än två eller att någon period skall vara kortare än en månad. Av föräldrarna eller vårdnadshavarna kan endast en i sänder vara vårdledig. Under tiden för moderskaps- eller föräldraledighet får dock den andra föräldern eller vårdnadshavaren ta ut en period vårdledighet.

32 c § (29.6.2006/534)
Anmälan om moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt om vårdledighet

Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet skall anmälas till arbetsgivaren senast två månader före den planerade ledighetens början. Om ledigheten varar högst 12 vardagar är anmälningstiden dock en månad. Vid anmälan om ledighet för vård av adoptivbarn skall om möjligt ovan föreskrivna anmälningstid iakttas.

Om det på grund av ordnandet av vården av barnet då maken börjar arbeta inte är möjligt att iaktta en anmälningstid på två månader, har arbetstagaren rätt att bli föräldraledig när en månad förflutit från anmälan, om inte detta medför betydande olägenhet för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren anser att han inte kan samtycka till en anmälningstid om en månad, skall han för arbetstagaren lägga fram en utredning om de omständigheter som ligger till grund för vägran.

Arbetstagaren får av grundad anledning ändra tidpunkten för ledigheten och dess längd genom att anmäla detta till arbetsgivaren senast en månad före ändringen. En arbetstagare får dock tidigarelägga en moderskapsledighet samt ändra tidpunkten för en faderskapsledighet som hon eller han tänkt hålla i samband med nedkomsten, om det är nödvändigt på grund av barnets födelse eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd. Ändringarna skall då anmälas till arbetsgivaren så snart som möjligt. Föräldrar till adoptivbarn får av grundad anledning innan ledigheten börjar ändra dess tidpunkt genom att anmäla det till arbetsgivaren så snart som möjligt.

32 d § (29.6.2006/534)
Partiell vårdledighet

En arbetstagare som har varit anställd hos samma arbetsgivare sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna kan få partiell vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll till utgången av det andra läsåret för barnets grundläggande utbildning. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), får partiell vårdledighet tas ut till utgången av barnets tredje läsår. En förälder till ett handikappat eller långtidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg kan få partiell vårdledighet till dess barnet fyller 18 år. Barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare får hålla partiell vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt. Arbetstagaren skall göra framställning om partiell vårdledighet till arbetsgivaren senast två månader före ledighetens början.

Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om partiell vårdledighet och de detaljerade arrangemangen på det sätt som de önskar. Arbetsgivaren kan vägra att avtala om ledighet eller att ge ledighet, endast om ledigheten åsamkar arbetsplatsens verksamhet allvarliga olägenheter, som inte kan undvikas med skäliga arbetsarrangemang. Arbetsgivaren skall för arbetstagaren lägga fram en utredning om de omständigheter som ligger till grund för vägran.

Avtal skall ingås om ändring av partiell vårdledighet. Om avtal inte kan nås, får arbetstagaren av grundad anledning avbryta ledigheten med iakttagande av en anmälningstid på minst en månad.

32 e § (22.1.1999/26)
Tillfällig vårdledighet

Om en arbetstagares barn eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tio år plötsligt insjuknar, har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård för barnet eller för att vårda det, förutsatt att arbetstagaren både går i land och åter går ombord på fartyget i en hamn i Finland. Också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet har samma rätt. De som har rätt till tillfällig vårdledighet får hålla tillfällig vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt. (29.6.2006/534)

Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om tillfällig vårdledighet och om dess uppskattade längd så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran skall arbetstagaren lägga fram en tillförlitlig utredning om orsaken till den tillfälliga vårdledigheten.

32 f § (22.1.1999/26)
Frånvaro på grund av trängande familjeskäl

En arbetstagare har rätt till tillfällig frånvaro från arbetet, om hans eller hennes omedelbara närvaro är nödvändig på grund av en oförutsägbar och trängande orsak i samband med en sjukdom eller olycka som drabbat hans eller hennes familj. En förutsättning för utövande av rätten är att arbetstagaren både går i land och åter går ombord på fartyget i en hamn i Finland och att fartyget av denna orsak inte blir sjöodugligt.

Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om sin frånvaro och orsaken till den så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran skall arbetstagaren lägga fram en tillförlitlig utredning om orsaken till frånvaron.

32 g § (29.6.2006/534)
Familjeledighetsbestämmelsernas tvingande natur

Ett avtal genom vilket arbetstagaren avstår från sin rätt till de familjeledigheter som avses i 32 och 32 b–32 f § är ogiltigt.

32 h § (22.1.1999/26)
Lönebetalningsskyldighet

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala arbetstagaren lön för tiden för de familjeledigheter som avses i 32 § eller 32 b–32 f §. Arbetsgivaren är dock skyldig att på det sätt som i 25 § bestäms om lön för sjukdomstid betala lön för tiden för moderskapsledighet till en arbetstagare som under minst sex månader utan avbrott har arbetat i samma företag eller i ett företag som lyder under samma ledning. (29.6.2006/534)

Om en arbetstagare på grund av en sjukdom som har samband med graviditet eller nedkomst är förhindrad att utföra sitt arbete under annan tid än tiden för moderskaps eller föräldraledigheten, har hon rätt till lön för sjukdomstid enligt 25 §. Om arbetsoförmåga som beror på sjukdom i samband med graviditet eller nedkomst och moderskapsledigheten fortgår i en följd, är arbetstagaren dock inte berättigad till lön för längre tid än den som i 25 § 1 mom. bestäms om lön för sjukdomstid.

Arbetsgivaren skall ersätta en gravid arbetstagare inkomstbortfall som beror på medicinska undersökningar som föregår nedkomsten, om undersökningarna inte kan ske utanför arbetstid.

32 i § (29.6.2006/582)
Arbetstagares rätt att få ledigt från arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag

En arbetstagare har rätt att i enlighet med 32 b § i kommunallagen (365/1995) få ledigt från arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag.

33 §
Sjukvård

Är arbetstagare sjuk eller skadad, skall arbetsgivaren sörja för att han erhåller sakenlig vård ombord på fartyget eller i land. Till vården hör även uppehälle, läkarvård jämte därtill anslutna resor samt mediciner. Föreligger skäl att förmoda, att arbetstagare lider av sjukdom som kan medföra fara för de ombordvarande, skall arbetsgivaren låta föra honom i land, såframt det icke ombord på fartyget kan vidtagas skyddsåtgärder för undvikande av smittorisk.

34 §
Vården av insjuknad arbetstagare. Anmälningsskyldighet

Måste sjuk eller skadad arbetstagare kvarlämnas i utlandet, skall arbetsgivaren försäkra sig om att arbetstagaren får sakenlig vård samt underrätta närmaste finska konsul om saken, om detta är påkallat med tanke på arbetstagarens välbefinnande. Arbetsgivaren skall utan dröjsmål underrätta även arbetstagarens närmaste anhöriga om saken, såvida arbetstagaren icke förbjuder detta.

35 §
Kostnaderna för sjukvård

Arbetsgivaren skall bestrida kostnaderna för vården av arbetstagare, som insjuknat eller skadats medan arbetsförhållandet varar, dock högst för en tid av 42 dagar, eller, om arbetstagaren skall vårdas i annat land än det, där han har sin hemort, för 84 dagar. Den omständigheten, att vård givits ombord på fartyget eller att arbetsförhållandet upphört, inverkar icke på arbetsgivarens ovan avsedda skyldighet, såframt ej annat följer av vad nedan stadgas.

Arbetsgivarens i 1 mom. avsedda skyldighet upphör sedan sex månader förflutit från det arbetstagaren senast lämnade fartyget. I fråga om kostnaderna för sjukhusvård kan nämnda tid förlängas till ett år, såframt arbetstagaren av orsaker, som icke beror på honom själv, ej haft möjlighet att komma till vård tidigare.

Arbetsgivare är icke skyldig att erlägga i denna paragraf avsedda kostnader för sjukvård, om arbetstagare vid ingåendet av arbetsavtalet uppsåtligen underlåtit att uppgiva sjukdom eller kroppsskada eller orsakat den uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet, ej heller om arbetstagaren insjuknat eller skadats under semester eller permittering, såframt det ej klart kan påvisas, att sjukdomen berott på omständigheter som föranletts av arbetet. Sagda skyldighet föreligger ej heller för så vitt arbetstagaren efter arbetsförhållandets upphörande äger rätt att av annan arbetsgivare erhålla i 1 mom. avsedda kostnader för sjukvård.

Beträffande ersättande av sjukhus-, läkarvårds- och läkemedelskostnader som föranletts av en könssjukdom i smittsamt skede skall lagen om smittsamma sjukdomar (583/86) iakttas. (20.5.1996/333)

36 §
Skyldighet att anmäla dödsfall samt att begrava avliden arbetstagare. Vården av avliden arbetstagares egendom

Arbetsgivaren skall om arbetstagares död utan dröjsmål underrätta dennes närmaste anhöriga.

Hade arbetstagaren eller skulle han vid sin död, med stöd av stadgandena i 35 §, ha ägt rätt att erhålla sjukvård på arbetsgivarens bekostnad, skall arbetsgivaren ombesörja hans begravning. Sker eldbegängelse, skall arbetsgivaren ytterligare ombesörja, att urnan med askan sändes till ett av den avlidnes anhöriga anvisat eller annat vederbörligt förvaringsställe.

Befälhavaren skall draga försorg om att egendom, som den avlidne efterlämnat på fartyget, så fort som möjligt upptecknas i vittnens närvaro och överlämnas till dödsboets delägare eller för deras räkning till arbetsgivarens ombud. Såvitt det kan förmodas att egendomen före överlämnandet förskämmes eller förstöres, kan befälhavaren sälja eller bortskaffa den. De medel som inflyter genom försäljningen redovisas till delägarna i dödsboet eller för deras räkning till arbetsgivarens ombud.

37 §
Begravningskostnader

Kostnaderna för arbetstagares begravning skall bestridas av arbetsgivaren, om han med stöd av 36 § är skyldig att ombesörja arbetstagarens begravning. Såsom begravningskostnader anses även kostnaderna för eldbegängelse.

Avlider arbetstagare medan hans sjukvård enligt denna lag skall bekostas av statens medel, skall även i 1 mom. avsedda kostnader erläggas av statens medel.

3 kap

Arbetsavtals upphörande

38 §
Avtal för viss tid

Arbetsavtal, som ingåtts för viss tid eller viss resa, upphör utan uppsägning att gälla vid den avtalade arbetsperiodens utgång, såframt ej annat är överenskommet.

Är arbetsperioden i ovan i 1 mom. nämnda fall ej bestämd enligt kalendertid, skall arbetsgivaren i god tid underrätta arbetstagaren om att arbetsförhållandet kan väntas upphöra, ifall upphörandet beror på omständighet, om vilken arbetsgivaren, men icke arbetstagaren har vetskap.

39 §
Avtal som gäller tills vidare

Arbetsavtal som ingåtts att gälla eller eljest gäller tills vidare kan på ömse sidor uppsägas att upphöra efter utgången av viss uppsägningstid eller, om så är överenskommet eller i lag särskilt stadgat, utan iakttagande av uppsägningstid.

Arbetsgivaren får inte säga upp en arbetstagare utan synnerligen vägande skäl. Såsom ett sådant skäl kan i ingen händelse anses (23.12.1988/1177)

1) arbetstagarens sjukdom eller kroppsskada, såvida han ej på denna grund kan bedömas vara arbetsoförmögen under en lång tid;

2) arbetstagarens politiska, religiösa eller andra åsikter eller hans deltagande i samhälls- eller föreningsverksamhet;

3) arbetstagarens deltagande i strejk eller annan arbetsstrid, förutom då arbetsgivaren på grund härav skulle äga rätt att i stället för att uppsäga avtalet häva detsamma med stöd av 49 §; ej heller

4 punkten har upphävts genom L 22.2.1991/381. (22.2.1991/381)

Arbetsgivarens uppsägningsrätt kan ytterligare genom avtal begränsas så, att han får utöva den endast på de i avtalet angivna grunderna.

En arbetstagares arbetsavtal får inte sägas upp av arbetsgivaren på grund av havandeskap. Säger arbetsgivaren upp arbetsavtalet för en arbetstagare som är havande, anses uppsägningen vara föranledd av havandeskapet, om arbetsgivaren inte påvisar någon annan grund. Arbetstagaren skall på arbetsgivarens begäran förete en utredning över havandeskapet. Arbetsgivaren får inte säga upp arbetstagarens arbetsavtal under särskild moderskapsledighet, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller vårdledighet, inte heller, sedan han har fått kännedom om att arbetstagaren är havande eller att arbetstagaren utnyttjar sin ovan nämnda rätt, säga upp avtalet så att det upphör då nämnda ledighet börjar eller medan den varar. Annat avtal är ogiltigt. (18.12.1992/1440)

Arbetsgivaren skall verkställa uppsägning av arbetsavtal på någon grund som avses i denna paragraf inom skälig tid efter det att han har fått kännedom om uppsägningsgrunden. (18.12.1992/1440)

39 a § (22.2.1991/381)
Uppsägningsgrunder som avser ekonomin och produktionen

Arbetsgivaren har rätt att säga upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare, om arbetet av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker eller av andra med dem jämförbara skäl har minskat mera än endast obetydligt och inte endast tillfälligt, och arbetstagaren inte med beaktande av hans yrkesskicklighet och förmåga skäligen kan omplaceras eller utbildas för nya uppgifter.

Grund för uppsägning enligt 1 mom. anses åtminstone inte föreligga, då

1) uppsägningen har föregåtts eller följts av att en ny arbetstagare har anställts i liknande uppgifter, och ändringar i arbetsgivarens verksamhetsbetingelser inte har inträffat under samma tid,

2) den omorganisering av arbetsuppgifterna som har uppgivits som orsak till uppsägningen i själva verket inte minskar det arbete som arbetsgivaren kan erbjuda eller ändrar arbetsuppgifternas art,

3) som orsak till uppsägningen har uppgivits anskaffning av maskiner eller anläggningar, men arbetstagaren med hänsyn till hans yrkesskicklighet genom arbetsgivarens försorg kunde ha utbildats till att använda dessa maskiner och anläggningar eller

4) som orsak till uppsägningen har uppgivits kostnadsbesparing genom minskning av arbetskraften, men denna inbesparing är så liten att den inte med beaktande av arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden kan anses vara den verkliga orsaken till uppsägningen.

Vad som stadgas i 39 § 3 mom. om begränsning av uppsägningsrätten gäller på motsvarande sätt också de uppsägningsgrunder som nämns i denna paragraf.

40 §
Rätt att återuppta arbetet i vissa fall (25.7.1986/591)

När frånvaro från arbetet som beror på sjukdom eller kroppsskada eller ledigheter som avses i 32 och 32 b–32 f § upphör har arbetstagaren rätt att återvända i första hand till det fartyg som arbetstagaren av ovan nämnd orsak lämnade. Arbetstagaren har i första hand rätt att återgå till sitt tidigare arbete. Om detta inte är möjligt, skall arbetstagaren erbjudas arbete som motsvarar det tidigare arbetet och som överensstämmer med arbetsavtalet, och om inte heller detta är möjligt, något annat arbete som överensstämmer med arbetsavtalet. (29.6.2006/534)

Vet arbetstagare när han kan återupptaga arbetet, skall han i god tid underrätta arbetsgivaren därom.

3 mom. har upphävts genom L 22.1.1999/26. (22.1.1999/26)

En arbetstagare som vägrar ta emot arbete som enligt 1 mom. erbjudits honom eller henne, har inte rätt till lön enligt 23 § 1 mom. (29.6.2006/534)

41 §
Uppsägning och uppsägningstid (23.12.1988/1177)

Uppsägning av arbetsavtal skall ske skriftligen. Arbetsgivaren skall lämna arbetstagaren en skriftlig utredning om de skäl som lett till uppsägningen. (18.12.1992/1440)

Uppsägningstiden kan avtalas att omfatta högst sex månader. Har längre tid avtalats, skall i stället sagda uppsägningstid iakttagas.

Uppsägningstiden kan i avtalet bestämmas att för arbetsgivaren vara längre än den tid som arbetstagaren skall iakttaga, då denne uppsäger avtalet. Har för arbetstagaren avtalats längre uppsägningstid än för arbetsgivaren, gäller även för arbetstagaren den uppsägningstid som arbetsgivaren skall iakttaga.

Har arbetsförhållandet pågått utan avbrott och har inte något annat överenskommits, skall arbetsgivaren då han säger upp arbetsavtalet iaktta

1) en uppsägningstid på en månad, om arbetsförhållandet har varat högst ett år,

2) en uppsägningstid på två månader, om arbetsförhållandet har varat mer än ett men högst fem år,

3) en uppsägningstid på tre månader, om arbetsförhållandet har varat mer än fem men högst nio år,

4) en uppsägningstid på fyra månader, om arbetsförhållandet har varat mer än nio men högst 12 år,

5) en uppsägningstid på fem månader, om arbetsförhållandet har varat mer än 12 men högst 15 år, och

6) en uppsägningstid på sex månader, om arbetsförhållandet har varat mer än 15 år.

(26.2.1996/107)

Har någon annan uppsägningstid inte överenskommits, kan en befälhavares arbetsavtal sägas upp så att det upphör tidigast efter tre månader. (23.12.1988/1177)

Har arbetsförhållandet pågått utan avbrott och har inte något annat överenskommits, skall arbetstagaren då han säger upp arbetsavtalet iaktta

1) en uppsägningstid på 14 dygn, om arbetsförhållandet har varat högst ett år,

2) en uppsägningstid på en månad, om arbetsförhållandet har varat mer än ett men högst tio år, och

3) en uppsägningstid på två månader, om arbetsförhållandet har varat mer än tio år.

(26.2.1996/107)

Om uppsägningen inte enligt 69 § skall undersökas av fartygskommissionen, skall arbetsgivaren innan uppsägningen verkställs bereda arbetstagaren tillfälle att bli hörd om grunden för uppsägningen. Arbetstagaren har härvid rätt att anlita biträde. (23.12.1988/1177)

41 a § (23.12.1988/1177)
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid

En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden enligt 41 § är skyldig att till arbetstagaren betala full lön för denna tid.

Lämnar en arbetstagare sitt arbete utan att iaktta uppsägningstiden, är han skyldig att i engångsersättning för sin underlåtenhet till arbetsgivaren betala ett belopp som motsvarar lönen för uppsägningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp på den slutlikvid som skall betalas till arbetstagaren, med iakttagande av vad 22 § stadgar om arbetsgivares kvittningsrätt.

Rör underlåtenheten endast en del av uppsägningstiden, gäller betalningsskyldigheten motsvarande del av lönen för denna tid.

41 b § (22.2.1991/381)
Uppsägningstid och kompensationsledighet samt lön under uppsägningstiden

Har en arbetstagares arbetsavtal sagts upp med stöd av 39 a §, har arbetsgivaren inte rätt att placera i 14 § sjöarbetstidslagen (296/76) angiven eller avtalad kompensationsledighet, som arbetstagaren har intjänat före uppsägningen men inte hållit, så att ledigheten pågår samtidigt som uppsägningstiden. Detta gäller inte, om något annat har överenskommits.

I lönen under uppsägningstiden ingår grundlönen jämte eventuella fasta tillägg och naturaförmåner.

42 §
Tyst förlängning av avtalsförhållande

Avtalsförhållandet anses förlängt tills vidare om arbetsgivaren tillåter arbetstagaren att fortsätta arbetet efter det att arbetsförhållandet enligt denna lag skulle ha kunnat upphöra till följd av att den överenskomna tiden utgått eller resan avslutats eller på grund av att avtalet uppsagts och uppsägningstiden utlöpt.

Stadgandet i 1 mom. tillämpas icke, om efter den däri avsedda tidens utgång utföres arbete, som oundgängligen måste utföras för fartygets, de ombordvarandes eller lastens säkerhet, och arbetet icke varar längre än två dagar.

43 §
Arbetsgivares konkurs och död

Försättes arbetsgivaren i konkurs, kan arbetsavtalet utan hinder av stadgandena i 39 § och oberoende av avtalsperiodens längd ömsesidigt uppsägas med iakttagande av de i 41 § avsedda uppsägningstiderna. Lönen för den tid konkursen varar betalas ur konkursboet.

Avlider arbetsgivaren, äger såväl dödsboets delägare som arbetstagare i 1 mom. avsedd uppsägningsrätt.

43 a § (20.5.1996/333)
Uppsägning i samband med saneringsförfarande

Är arbetsgivaren föremål för förfarande enligt lagen om företagssanering (47/93), kan arbetsavtalet sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på två månader, trots att uppsägningstiden eller arbetsavtalstiden annars skulle vara längre, om

1) grunden för uppsägningen är ett sådant arrangemang eller en sådan åtgärd som vidtas efter det förfarandet inletts och innan saneringsprogrammet fastställs och som är nödvändig för avvärjande av konkurs samt som leder till att arbetet upphör eller minskar mer än endast obetydligt och inte endast tillfälligt, eller

2) grunden för uppsägningen är en åtgärd enligt ett fastställt saneringsprogram som leder till att arbetet upphör eller minskar mer än endast obetydligt och inte endast tillfälligt, eller ett programenligt arrangemang som har en i saneringsprogrammet konstaterad ekonomisk orsak och som förutsätter att arbetskraften minskas.

Uppsägningsrätt enligt 1 mom. föreligger dock inte, om arbetsgivaren kan erbjuda arbetstagaren någon annan uppgift i vilken han med hänsyn till sin yrkesskicklighet och förmåga skäligen kan omplaceras eller som han kan utbildas för.

44 §
Arbetstagares uppsägningsrätt med anledning av överlåtelse av rörelse

Arbetstagare, som fått vetskap om att arbetsgivaren överlåtit sin rörelse eller fartyget, äger rätt att oberoende av uppsägnings- eller arbetsavtalstid uppsäga arbetsavtalet att upphöra på överlåtelsedagen. Har arbetstagaren underrättats om överlåtelsen först sedan den ägt rum, äger han rätt att uppsäga arbetsavtalet att upphöra omedelbart.

45 §
Uppsägning vid avbrott i arbete

Permitterad arbetstagare är, oberoende av den uppsägningstid som eljest gäller i arbetsförhållandet, berättigad att uppsäga sitt arbetsavtal att upphöra när som helst under permitteringstiden, dock ej under den sista veckan före permitteringens slut om han redan har vetskap om när permitteringen skall upphöra.

Har permittering börjat utan att arbetstagaren fått tillgodonjuta tid för uppsägning av arbetsavtalet, och uppsäger arbetsgivaren avtalet före permitteringstidens utgång, skall han ersätta arbetstagaren för den skada, som åsamkats denne genom att han helt eller delvis gått miste om lönen för uppsägningstiden, om ej annat överenskommits eller annat följer av stadgandet i 58 §.

Om permittering har skett utan att arbetstagaren fått räkna sig till godo tid för uppsägning av arbetsavtalet och en permittering som gäller tills vidare har varat minst 200 kalenderdagar utan avbrott, har en permitterad arbetstagare när han säger upp sitt arbetsavtal rätt till ersättning för förlust av lönen för uppsägningstiden eller av en del av denna lön, på samma sätt som när arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet, om inte arbetsgivaren inom en vecka från det att uppsägningen verkställdes erbjuder arbetstagaren arbete eller om inte något annat överenskommits eller följer av 58 §. (26.2.1996/107)

Stadgandena i denna paragraf äger motsvarande tillämpning, då till arbetstagare, trots att arbetsförhållandet fortbestår, enligt 23 § 2 mom. icke behöver betalas lön, eller då sättet för arbetets utförande ändras så, att arbetstagarens förtjänst undergår väsentlig minskning. I sistnämnda fall kan arbetstagaren enligt 1 mom. tillkommande uppsägningsrätt begränsas genom avtal.

45 a § (22.2.1991/381)
Återanställning av uppsagd arbetstagare

I det fall att en arbetsgivare, som har sagt upp ett arbetsavtal av andra orsaker än sådana som beror av arbetstagaren, inom nio månader efter uppsägningstidens utgång behöver arbetskraft för samma eller liknande uppgifter, skall arbetsgivaren hos arbetskraftsmyndigheten förfråga sig om en tidigare arbetstagare söker arbete genom myndighetens förmedling och, om så är fallet, i första hand erbjuda dessa arbetstagare arbete.

46 §
Arbetstagares särskilda uppsägningsrätt

Oberoende av överenskommen arbetsperiod eller av uppsägningstid, som eljest skall iakttagas i arbetsförhållandet, äger arbetstagare rätt att uppsäga sitt arbetsavtal att upphöra omedelbart:

1) då han fått veta att i fartygets destinationshamn förekommer farlig smittosam sjukdom, som skulle kunna äventyra hans hälsa;

2) då det fartyg, på vilket han arbetar, löper risk att uppbringas av krigförande eller att bli utsatt för krigsskada samt även då sådan risk väsentligt har ökat;

3) då någondera av hans föräldrar, hans make eller barn är allvarligt sjuk eller har avlidit, såframt ej erforderlig ledighet från arbetet kan ordnas för honom på annat sätt; samt

4) då han efter att ha ingått arbetsavtalet fått veta att han blivit godkänd till någon läroanstalt eller att han får en anställning, vars mottagande är viktigt för honom, eller då i hans förhållanden eljest inträffat sådana väsentliga förändringar medför att arbetsförhållandets upphörande bör anses som nödvändigt.

Har arbetstagare, sedan han fått kännedom om sådana omständigheter som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten, samtyckt till att arbeta under sagda förhållanden, äger han icke i denna paragraf avsedd uppsägningsrätt.

Har arbetstagare rätt att säga upp sitt arbetsavtal med stöd av 1 mom. 2 punkten, är arbetsgivaren skyldig att på arbetstagarens begäran omedelbart permittera honom till dess att arbetsgivaren kan erbjuda arbetstagaren ett arbete som motsvarar hans tidigare arbete, men inte är förbundet med sådana omständigheter som utgjort grund för permitteringen. (25.7.1986/591)

Arbetstagare äger icke rätt att uppsäga sitt arbetsavtal med stöd av 1 mom. 4 punkten, om fartyget på grund därav skulle bli sjöodugligt, såframt icke i hans ställe kan anskaffas lämplig arbetstagare. Arbetstagare är skyldig att ersätta arbetsgivaren för kostnaderna för anskaffande av ny arbetstagare. Ersättningen kan nedsättas eller ersättningsskyldigheten helt slopas med beaktande av den tid arbetsförhållandet fortgått samt övriga på saken inverkande omständigheter.

46 a § (25.7.1986/591)
Rätt att återuppta arbetet för den som permitterats på grund av krigsfara

Har arbetstagare permitterats med stöd av 46 § 3 mom., har han rätt att återvända i första hand till det fartyg från vilket han permitterades.

47 §
Orten för arbetsavtals upphörande

För viss resa ingånget arbetsavtal upphör på överenskommen ort.

För viss tid ingånget arbetsavtal gäller, oberoende av att denna tid utgått, till dess fartyget anlöper hamn, såvida arbetstagaren befinner sig ombord på fartyget och detta då den avtalade tiden utgår är till sjöss. Arbetsavtal upphör dock icke i hamn, där fartyget gör ett tillfälligt och kortvarigt uppehåll i syfte att trygga de ombordsvarandes, fartygets eller lastens säkerhet.

Har annat icke överenskommits eller nedan stadgats, kan arbetsavtal som gäller tills vidare uppsägas att upphöra att gälla endast i hamn i arbetstagarens hemland eller på den ort, där arbetsavtalet har ingåtts. Arbetsavtalet upphör icke ens efter uppsägningstidens utgång i hamn, som avses i sista meningen i 2 mom., om ej annorlunda överenskommits.

48 §
Orten för arbetsavtals upphörande i särskilda fall

Arbetstagare kan i fall som avses i 3 § 2 mom. uppsäga sitt arbetsavtal att upphöra i vilken hamn som helst, vilken fartyget anlöper för lossning, lastning eller uppläggning.

Arbetstagare kan i fall som avses i 43 § uppsäga sitt arbetsavtal att upphöra i första hamn som fartyget anlöper efter uppsägningstidens utgång.

I fall som avses i 44 § och 46 § 1 och 3 mom. upphör arbetsavtalet eller begynner permitteringen i den första hamn som fartyget anlöper. Har arbetstagaren sagt upp sitt arbetsavtal med stöd av 46 § 1 mom. 2 punkten eller har han permitterats med stöd av 46 § 3 mom., skall han dock, innan fartyget anländer till det område där krigsfara råder, föras till en hamn eller en ort från vilken i 53 § nämnd resa kan ordnas. I detta fall upphör arbetsavtalet eller begynner permitteringen i den nämnda hamnen eller på den nämnda orten. (25.7.1986/591)

Skulle arbetsavtal i fall som avses i 47 § eller i 1–3 mom. upphöra i land, vars myndigheter icke tillåter arbetstagare att komma in i landet, eller där arbetstagaren avkräves säkerhet som han ej kan ställa, fortfar arbetsavtalet att gälla till dess fartyget anländer till en ort, där nämnda hinder icke föreligger.

49 §
Hävningsrätt

Oberoende av överenskommen arbetsperiod och uppsägningstid kan arbetsavtal omedelbart hävas, om vägande skäl det påkallar. Såsom sådant skäl bör anses sådan försummelse eller sådant beteende från den ena partens sida eller sådan förändring av förhållandena främst inom dennes skaderiskområde, på grund varav det av den andra parten icke skäligen kan krävas, att han skall fortsätta avtalsförhållandet.

Arbetsgivaren kan, såframt ej omständigheterna ger anledning till annan bedömning, häva avtalet i synnerhet i följande fall:

1) då arbetstagaren vid avtalets ingående i något väsentligt hänseende vilselett arbetsgivaren;

2) då arbetstagaren genom likgiltighet äventyrar arbetstryggheten på arbetsplatsen eller trots varning upprepat är berusad i arbetet;

3) då arbetstagaren uppsåtligen eller av vårdslöshet underlåter att fullgöra skyldighet i arbetet och trots varning fortfar med underlåtelserna;

4) då arbetstagaren av fortgående orsak är oförmögen till sitt arbete;

5) då arbetstagaren begår grov ärekränkning mot arbetsgivaren, dennes ställföreträdare, någon av sina arbetskamrater eller någon eljest ombordvarande person eller våldför sig på dem;

6) då arbetstagaren på grovt sätt överträder förbud som ingår i 11 § 1 mom. eller i 12 §;

7) då arbetstagaren ombord på fartyget döljer obehörig person eller sådant gods, som är tullpliktigt eller förbjudet att utföra från avgångsorten eller att införa till destinationsorten, under sådana förhållanden, att arbetsgivaren därigenom i väsentlig mån utsättes för fara; samt

8) då arbetstagaren i annan än i 2 § 3 mom. avsedd trafik ej infinner sig på fartyget på överenskommen tid och i hans ställe måste anställas annan person.

Arbetstagaren kan, såframt ej omständigheterna ger anledning till annan bedömning, häva avtalet i synnerhet i följande fall:

1) då arbetsgivaren vid avtalets ingående i något väsentligt hänseende vilselett arbetstagaren;

2) då arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare genom likgiltighet äventyrar arbetstagarnas trygghet;

3) då arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare begår grov ärekränkning mot arbetstagaren eller medlem av dennes familj eller våldför sig på dem eller då ombord på fartyget begåtts våld mot arbetstagaren eller medlem av dennes familj och befälhavaren trots begäran icke vidtagit åtgärder för att skydda dem;

4) då arbetstagarens goda anseende eller moral på grund av arbetsförhållandet fortgående äventyras; samt

5) då lön icke utbetalas i enlighet med lag eller avtal.

Stadgandena i denna paragraf äger icke tillämpning på avbrott i arbetet på grund av strejk, lockout eller annan arbetsstrid, såframt ej sådan inletts utan iakttagande av lagstadgandena om medling i arbetstvister eller åtgärden strider mot stadgande i lagen om kollektivavtal eller bestämmelse i kollektivavtal.

Har arbetstagaren i fall som avses i 2 mom. 8 punkten haft giltigt förfall, vilket han av giltigt skäl icke förmått anmäla till fartyget, återgår hävningen. Angående återgången till arbetet gäller härvid i tillämpliga delar vad i 40 § är stadgat.

49 a § (18.12.1992/1440)
Hävning

Vad 41 § 1 mom. stadgar om uppsägning av arbetsavtal gäller också hävning av arbetsavtal.

50 §
Hävningsrättens upphörande och begränsning av hävningsrätten

Hävningsrätten förfaller, såframt ej skälet därtill därförinnan förlorat sin betydelse, en vecka från det hävningsgrunden yppat sig eller, om skälet är av fortgående art, från det kännedom erhållits om att det bortfallit. Föreligger giltigt hinder för hävning, får avtalet hävas inom en vecka efter det hindret bortföll.

Har arbetstagaren i trafik som avses i 2 § 3 mom. varit frånvarande från arbetet minst en vecka och icke under denna tid anmält giltigt förfall, äger arbetsgivaren rätt att anse arbetsavtalet hävt. Samma rätt äger arbetstagaren, om arbetsgivaren på ovannämnt sätt uteblir och ställföreträdare för honom icke finns på platsen. Har giltigt hinder mött anmälan om förhinder, återgår hävningen.

Genom överenskommelse kan arbetsgivarens rätt att häva arbetsavtal begränsas. Vad i 39 § 4 mom. är stadgat gäller även hävande av arbetsavtal.

51 §
Orten för hävning av arbetsavtal

Arbetstagare, vars arbetsavtal hävts av arbetsgivaren, skall föras till sådan hamn, där han fritt kan avlägsna sig från fartyget och från vilken han har möjlighet att inom skälig tid och till skäliga kostnader resa till sitt hemland eller till den ort, där arbetsavtalet ingicks.

Utan hinder av att avtalet hävts fortgår arbetsförhållandet till dess fartyget anlöper i 1 mom. avsedd hamn, såframt detta icke åsamkar parterna avsevärt men. Vad ovan är sagt skall i tillämpliga delar iakttagas även då arbetstagare hävt sitt arbetsavtal.

52 §
Allmänt stadgande om fri hemresa

En i Finland bosatt arbetstagare samt en arbetstagare som är medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har, då arbetsförhållandet upphör någon annanstans än i hans hemland, rätt till fri resa jämte uppehälle till sin hemort, om hans arbetsförhållande har fortgått i sex månader utan avbrott. En arbetstagare som har haft möjlighet att under de senast förflutna tre månaderna säga upp sitt arbetsavtal att upphöra i någon hamn i sitt hemland har dock inte rätt till fri hemresa. (20.5.1996/333)

Om fartyget inom förloppet av en månad från det i 1 mom. avsedd rätt uppkom beräknas anlöpa hamn, från vilken hemresan kan ordnas till avsevärt lägre kostnader än i sagda moment avsedda kostnader, skall arbetstagaren för att bibehålla sin rätt till fri hemresa kvarstå i arbetet till dess fartyget når sådan hamn.

Då arbetstagare uppsäger eller häver sitt arbetsavtal skall han samtidigt begära fri hemresa.

Kostnaderna för ovan i denna paragraf avsedd fri hemresa samt för resa för arbetstagare, som från Finland sändes till fartyget i stället för arbetstagare, vars arbetsförhållande upphört, erlägges till hälften av statens och till hälften av arbetsgivarens medel.

53 § (25.7.1986/591)
Fri resa med anledning av smittosam sjukdom eller krigsfara

Arbetstagare som har sagt upp sitt arbetsavtal med stöd av 46 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller som har permitterats med stöd av 46 § 3 mom. har rätt till fri resa jämte upphälle till närmaste ort där arbetsavtalet hade kunnat upphöra efter uppsägning från arbetsgivarens sida, om han inte har rätt till fri hemresa enligt 52 §

Arbetstagare som säger upp sitt arbetsavtal eller anhåller om permittering skall samtidigt begära fri hemresa.

Om arbetstagaren är bosatt i Finland eller är medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, betalas kostnaderna för den i denna paragraf nämnda fria resan samt resan för en sådan arbetstagare som i hans ställe sänds från Finland till fartyget, till hälften av statens och till hälften av arbetsgivarens medel. Kostnaderna för någon annan än en ovan nämnd arbetstagares resa betalas av arbetsgivarens medel. (20.5.1996/333)

54 §
Fri resa i särskilda fall

Arbetsgivare skall bekosta fri resa jämte uppehälle för arbetstagare till dennes hemort, såvida arbetstagaren icke äger rätt till ovan i 52 § avsedd fri resa;

1) då arbetsgivaren i strid med lag eller avtal uppsagt eller hävt arbetsavtalet;

2) då arbetsgivaren hävt arbetsavtalet med stöd av stadgandet i 49 § 2 mom. 4 punkten, såframt orsaken till den i stadgandet avsedda arbetsoförmågan varit arbetstagarens sjukdom eller kroppsskada;

3) då arbetsförhållandet upphört till följd av ovan i 39 § 2 mom. 1 punkten avsedd sjukdom eller kroppsskada samt även då arbetsförhållandet upphört av annan orsak, såvida arbetstagaren härvid har haft ovan avsedda sjukdom eller kroppsskada, utom i det fall att sjukdomen eller kroppsskadan har förorsakats av arbetstagarens beteende som utgjort grunden för uppsägningen av arbetsavtalet;

4) då arbetstagaren hävt arbetsavtalet med stöd av 49 §;

5) då arbetstagare, som fått vetskap om överlåtelsen av arbetsgivarens rörelse eller fartyg senare än sju dagar före överlåtelsedagen, har uppsagt sitt arbetsavtal med stöd av 44 §;

6) då arbetstagaren uppsagt sitt arbetsavtal med stöd av 61 § 1 mom.; (2.3.1979/255)

7) då i 32 § 1 mom. nämnd moderskapsledighet börjar; samt (25.7.1986/591)

8) då arbetstagaren på grund av konstaterat havandeskap med stöd av lagen om avbrytande av havandeskap (239/70) önskar avbryta havandeskapet. (2.3.1979/255)

Har arbetstagare förorsakat sjukdom eller kroppsskada uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet eller har han vid ingåendet av arbetsavtalet uppsåtligen underlåtit att uppge sjukdom, kroppsskada eller havandeskap, är arbetstagaren icke berättigad till ovan i denna paragraf avsedd fri hemresa.

En arbetstagare har rätt till fria resor jämte fritt uppehälle i samband med faderskaps- eller föräldraledighet eller vårdledighet som avses i 32 § 1 mom. samt då hans arbetsavtal har upphört enligt 3 a §. Kostnaderna för dessa resor samt för en sådan arbetstagares resa, som sänds från Finland till fartyget i stället för en arbetstagare som reser på ledighet, betalas till hälften av staten och till hälften av arbetsgivaren. (23.12.1988/1177)

55 §
Fri resa till följd av permittering

Arbetsgivaren skall, om annorlunda ej överenskommits, för arbetstagare, som permitterats i utlandet, bekosta fri hemresa samt returresa till fartyget efter det permitteringen upphört, såvida fartyget då befinner sig utomlands.

56 §
Ordnande av hemresa

Arbetsgivaren skall ordna de i denna lag avsedda hemresorna. Kan arbetsgivaren icke ordna resa, skall han vända sig till finsk konsul, som skall ordna resan. Arbetstagaren skall följa arbetsgivarens eller den finske konsulns föreskrifter om hur resan på ändamålsenligt sätt skall företagas.

57 §
Arbetstagares rätt till ersättning med anledning av överlåtelse av rörelse

Då arbetsgivares rörelse eller fartyg överlåtes skall åt arbetstagare i mån av möjlighet anvisas arbete, som motsvarar hans tidigare arbete och som utföres under motsvarande förhållanden, inom ett och samma företag eller inom en och samma ledning underställt företag. Kan ovan avsett arbete icke anvisas, äger arbetstagaren då arbetsförhållandet upphör rätt till en ersättning som motsvarar grundlönen för en månad jämte eventuella fasta tillägg. Rätt till ersättning äger icke arbetstagare som vägrat mottaga ovan avsett arbete eller arbete av liknande art, som erbjudes av rörelsens eller fartygets nya finska innehavare, ej heller arbetstagare som själv uppsagt sitt arbetsavtal sedan han fått vetskap om överlåtelsen av arbetsgivarens rörelse eller fartyg.

58 §
Ersättning för arbetslöshet

Har arbetstagare uppsagts till följd av att fartyget förolyckats eller förklarats odugligt för iståndsättning, och äger han ej rätt till nedan i 65 § avsedd gottgörelse, är han även efter det uppsägningstiden utgått berättigad till lön för den tid, under vilken han av denna orsak är utan arbete, dock för en tid av högst två månader, om ej uppsägningstiden är längre. Uppsägningstiden anses ingå i ovan avsedda tid.

Om lönebetalningen till följd av att fartyget har förolyckats eller förklarats odugligt för iståndsättande har avbrutits med stöd av 23 § 2 mom. eller på grund av permittering, har arbetstagaren rätt till ersättning enligt 1 mom. Lön som har betalts enligt 23 § 2 mom. för den tid arbetet varit förhindrat och för permitteringsmeddelandetiden ingår i denna ersättning. Om arbetsavtalet i det ovan nämnda fallet sägs upp av någondera parten, dras ersättningen enligt 1 mom. av från den ersättning som enligt 45 § skall betalas för den lön för uppsägningstiden som arbetstagaren gått miste om. (20.5.1996/333)

Med lön avses i denna paragraf arbetstagarens grundlön jämte eventuella fasta tillägg.

59 §
Egendom som kvarblivit på fartyg efter arbetstagare

Har efter arbetstagare, av skäl som icke beror av honom själv, när arbetsförhållandet upphör kvarblivit egendom på fartyget, är arbetsgivaren skyldig att inom skälig tid ombesörja dess transport till förvaring på arbetstagarens hemort eller annat lämpligt ställe samt att meddela arbetstagaren var egendomen kan avhämtas. Kan egendomen, med beaktande av dess art, förvaringskostnaderna och övriga omständigheter, icke utan olägenhet förvaras eller har arbetstagaren icke inom ett år sedan han erhållit nämnda meddelande eller, om meddelandet icke har kunnat tillställas honom, inom förloppet av sagda tid efter arbetsförhållandets upphörande avhämtat egendomen hos arbetsgivaren, kan egendomen på lämpligt sätt säljas.

Arbetsgivaren äger rätt att till säkerhet för fordran som härflyter av arbetsförhållandet innehålla så mycket av arbetstagarens egendom, som svarar mot fordningen, till dess arbetstagaren betalar sin skuld eller ställer säkerhet för betalningen av den.

60 §
Arbetsintyg

Då arbetsavtal upphör skall arbetsgivaren, om arbetstagaren det kräver, utgiva intyg om den tid arbetsförhållandet varat och om arbetsuppgiftens art. Dessutom skall i intyget på begäran angivas orsaken till att arbetsförhållandet upphör samt utsättas vitsord över arbetstagarens arbetsskicklighet, flit och uppförande.

Begäres arbetsintyg senare än tio år från det arbetsavtalet upphörde, är arbetsgivaren skyldig att utgiva intyg endast då detta icke åsamkar honom oskälig olägenhet. Under samma förutsättning skall arbetsgivaren på begäran i stället för arbetsintyg, som förkommit eller blivit förstört, utgiva nytt intyg.

Avliden arbetstagares närmaste anhöriga äger rätt att utfå arbetsintyg.

Arbetsgivare får icke förse intyg med sådant märke eller utfärda det i sådan form, som avser att om arbetstagaren lämna andra uppgifter än vad som framgår av intygets ordalydelse.

4 kap

Arbetsavtals ogiltighet och oskäliga villkor

61 §
Av rättshandlingslagen föranledd ogiltighet samt oskäliga villkor

Saknar arbetsavtal enligt lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område giltighet gentemot arbetstagaren på grund av tvång, svikligt förledande, ocker eller felskrivning eller till följd av annat sådant fel eller enär det skulle strida mot tro och heder att åberopa avtalet, men arbetet redan påbörjats, är arbetstagaren berättigad att i stället för att åberopa avtalets ogiltighet uppsäga avtalet att upphöra omedelbart, såframt ogiltighetsgrunden icke eljest förlorat sin betydelse.

Vad i 1 mom. är stadgat hindrar icke arbetstagaren att med stöd av den däri nämnda lagen åberopa ogiltigheten av avtalsvillkor, som gäller lönen. Lönen bestämmes härvid enligt de i 15 § nämnda grunderna.

Skulle tillämpningen av något i arbetsavtalet ingående annat villkor än villkor rörande lönen uppenbart stå i strid med god sed eller eljest vara oskäligt, kan villkoret jämkas eller lämnas utan beaktande.

62 §
Ogiltighet på grund av omyndighet

Arbetsgivaren kan ej i fråga om den tid arbetstagaren varit i arbete hos honom gentemot arbetstagaren göra gällande, att arbetsavtalet är ogiltigt på grund av dennes omyndighet.

63 §
Lagstadganden till skydd för arbetstagare

Är något villkor i arbetsavtal ogiltigt emedan det står i strid med lagstadgande som utfärdats till skydd för arbetstagarna, förblir avtalet dock till övriga delar gällande.

5 kap

Skadeståndsskyldighet till följd av försummelse att fullgöra avtal

64 §
Allmänt stadgande om skadeståndsskyldighet

Arbetsgivare, som uppsåtligen eller av vårdslöshet underlåter att fullgöra skyldigheter som härrör av denna lag eller av arbetsavtal, skall, om annorstädes i denna lag annat ej är stadgat, ersätta skada som han därigenom åsamkat arbetstagare.

Då i 49 § avsedd hävning av arbetsavtal berott på uppsåtligt eller vårdslöst förfarande från arbetsgivarens sida, skall denne ersätta arbetstagaren även för den skada som förorsakats av att avtalsförhållandet upphör i förtid.

Arbetstagare, som uppsåtligen eller av vårdslöshet underlåter att fullgöra skyldigheter som härrör av denna lag eller av arbetsavtal eller som genom sitt uppsåtliga eller vårdslösa förfarande förorsakar i 49 § avsedd hävning av avtalet från arbetsgivarens sida, skall ersätta den skada han sålunda förorsakat i enlighet med de grunder som är stadgade i 4 kap. 1 § skadeståndslagen (412/74). Samma grunder skall tillämpas i fråga om ersättandet av skada som arbetstagare i sitt arbete förorsakar arbetsgivaren,

Ersättning utgår ej för skada, som förorsakas av sådant avbrott i arbetet som avses i 49 § 4 mom., om hävning av arbetsavtalet med anledning därav icke är tillåten.

65 §
Gottgörelse

Bryter arbetsgivaren när han säger upp en arbetstagare av någon orsak som beror av denne mot uppsägningsförbudet i 39 §, har den uppsagde rätt till gottgörelse med anledning därav. I gottgörelse skall betalas grundlönen för minst tre och högst 24 månader jämte eventuella fasta tillägg. (18.12.1992/1440)

När gottgörelsen fastställs, beaktas såsom omständigheter vilka ökar respektive minskar gottgörelsen, utom arbetstagarens och arbetsgivarens förhållanden i allmänhet, arbetsgivarens förfarande då arbetsavtalet sades upp, den anledning som arbetstagaren själv gett till uppsägningen, hur länge perioden utan arbete beräknas fortgå, hur länge arbetsförhållandet hade fortgått, arbetstagarens beräknade inkomstbortfall, hans ålder och möjligheter att senare få arbete som motsvarar hans yrke eller utbildning samt övriga härmed jämförbara omständigheter. (23.12.1988/1177)

Återtar arbetsgivaren uppsägningen under uppsägningstiden, befrias han från skyldigheten att betala gottgörelse. Om uppsägningen återtas senare, behöver gottgörelse inte betalas för en längre tid än den under vilken arbetstagaren inte har fått utföra arbete hos arbetsgivaren. (23.12.1988/1177)

Har arbetsgivarens uppsägningsrätt begränsats på sätt som avses i 39 § 3 mom., kan angående påföljderna av en i strid med begränsningarna verkställd uppsägning avtalas med avvikelse från vad ovan i denna paragraf är stadgat.

66 §
Olaglig hävning av avtal samt arbetstagares rätt till ersättning och gottgörelse

Har arbetsgivaren utan laga skäl hävt arbetsavtal, är arbetstagaren berättigad till ersättning, som motsvarar två månaders grundlön jämte eventuella fasta tillägg, räknat från arbetsförhållandets upphörande.

Då arbetsgivare, som utan laga skäl hävt arbetsavtal, vid uppsägning av avtalet skulle ha varit skyldig att erlägga i 65 § avsedd gottgörelse, äger arbetstagaren rätt till sagda gottgörelse utöver ovan i 1 mom. avsedd ersättning. Detsamma gäller på motsvarande sätt påföljd, som avses i 65 § 3 mom.

67 § (1.6.1984/434)
Tid för talans väckande och domstolsbehandling (18.12.1992/1440)

Arbetstagares rätt till gottgörelse som avses i 65 § och ersättning som avses i 66 § har förfallit, om talan inte väckts inom tre år efter det arbetsavtalet sades upp eller hävdes.

Om talan har väckts inom sex månader efter att den i 1 mom. stadgade tiden för väckande av talan har börjat, skall ärendet behandlas som brådskande i alla instanser. (18.12.1992/1440)

6 kap (19.12.1986/1006)

Fartygskommissioner

68 § (19.12.1986/1006)
Fartygskommissionernas sammansättning

På ett fartyg med minst åtta arbetstagare skall de ärenden som avses i detta kapitel undersökas och handläggas av en fartygskommission med en ordförande och tre andra medlemmar. Ordförande är fartygets befälhavare eller, vid förhinder för honom, någon bland befälet som han har utsett eller, då saken gäller befälhavaren, den högste närvarande styrmannen.

Ordföranden inkallar för varje ärende som skall handläggas en till befälet hörande medlem, som om möjligt skall vara överstyrmannen, maskinchefen eller föreståndaren för ekonomiavdelningen, beroende på vilken grupp av arbetstagare den hör till som ärendet gäller.

Övriga medlemmar i kommissionen är, vid behandling av ett ärende som gäller någon som hör till befälet, en person som befälet valt bland sig och en person som manskapet utsett bland sig samt, vid behandling av ett ärende som gäller någon av manskapet, två av manskapet bland sig valda personer. Har befälet eller manskapet inte valt företrädare till kommissionen, har ordföranden rätt att kalla även dessa medlemmar.

Ingen får utan giltig orsak vägra att bli medlem i fartygskommissionen.

69 § (19.12.1986/1006)
Fartygskommissionernas uppgifter

När arbetsgivaren med stöd av 39 eller 49 § ämnar häva eller säga upp ett arbetsavtal av någon ombord på fartyget konstaterad orsak, skall fartygskommissionen undersöka saken. I ett dylikt fall får arbetsgivaren inte säga upp eller häva arbetsavtalet innan undersökningen har verkställts.

Fartygskommissionen skall utan dröjsmål verkställa undersökning, om en arbetstagare inte har infunnit sig på fartyget på utsatt tid och fartyget måste avgå utan honom eller om någon annan måste anställas i hans ställe.

Fartygskommissionen skall verkställa undersökning när det hos kommissionen anmäls att en arbetstagare har försummat sina skyldigheter på grund av arbetsförhållandet eller att han genom sitt beteende har förorsakat störning av allvarligare art ombord på fartyget.

Fartygskommissionen skall verkställa undersökning även när en arbetstagare har begått eller misstänks ha begått ett brott som faller under allmänt åtal. Undersökning behöver dock inte ske, om en finsk myndighet utan dröjsmål kan undersöka saken. Föreligger det på grundval av undersökningen skäl att misstänka att arbetstagaren har begått ett ovan nämnt brott, skall ordföranden utan dröjsmål göra anmälan därom hos finsk polismyndighet eller, om detta inte är möjligt, hos närmaste finska konsul.

Har en arbetstagare hävt sitt arbetsavtal eller sagt upp det med stöd av 46 eller 61 §, skall fartygskommissionen handlägga ärendet innan arbetstagaren lämnar fartyget, om någondera avtalsparten yrkar detta. Yrkande som gäller behandling av hävning eller uppsägning skall framställas i så god tid att kommissionen har möjlighet att behandla ärendet före denna tidpunkt.

70 § (19.12.1986/1006)
Anmärkningar och anmälningar

En fartygskommission kan efter att ha undersökt saken tilldela annan arbetstagare än befälhavaren anmärkning, om skäl föreligger. Då kommissionen anser att anmärkning inte utgör en tillräcklig påföljd, skall kommissionen utöver att anmärkning ges anmäla saken hos sjömansdisciplinnämnden, om arbetsgivaren har hävt eller sagt upp arbetsavtalet.

När kommissionen har behandlat ett ärende som gäller fartygets befälhavare, ska detta anmälas hos arbetsgivaren samt vid behov även hos Trafiksäkerhetsverket. (22.12.2009/1332)

Kommissionens ordförande skall sörja för anmälningarna enligt 1 och 2 mom. Till en anmälan skall fogas en kopia av kommissionens protokoll samt utredning om de anmärkningar som tidigare har tilldelats arbetstagaren ombord på fartyget.

71 § (19.12.1986/1006)
Sammankallande samt handläggning av ärenden

En fartygskommission sammankallas av ordföranden. Kommissionen är beslutför endast då den är fulltalig.

Ordföranden och medlemmarna i kommissionen skall omsorgsfullt och opartiskt undersöka och handlägga de ärenden som har hänskjutits till kommissionen.

Kommissionen skall om möjligt höra den arbetstagare som saken gäller. Arbetstagaren får vid kommissionens sammanträde ha ett biträde som hör till besättningen, och han får för att höras kalla den som enligt hans åsikt kan lämna upplysningar i saken. Dessutom skall kommissionen höra dem som enligt dess uppfattning kan belysa saken.

Vid meningsskiljaktighet avgörs ett ärende som avses i 70 § 1 mom. i fartygskommissionen med röstövervikt. Faller rösterna lika, blir ordförandens åsikt gällande, såvida omröstningen gäller anmälan enligt nämnda lagrum, men annars den åsikt som är förmånligast för arbetstagaren.

72 § (19.12.1986/1006)
Fartygskommissionernas protokoll

I en fartygskommission skall föras protokoll, i vilket noggrant antecknas de omständigheter som har framkommit vid undersökningarna och förhören samt kommissionens beslut. Även avvikande åsikter skall antecknas i protokollet. Kommissionens ordförande och övriga medlemmar skall bestyrka protokollet med sina underskrifter.

Kommissionens ordförande skall sörja för att arbetsgivaren och arbetstagaren utan dröjsmål får kopior av kommissionens protokoll.

Angående kommissionens sammanträden och de ärenden som har behandlats vid dessa skall anteckning göras i skeppsdagboken. Protokollet skall i original förvaras som en särskild bilaga till skeppsdagboken, med iakttagande av vad som i 56 § 3 och 4 mom. sjölagen stadgas om förvaring av skeppsdagbok och därtill anslutna anteckningar.

73 § (19.12.1986/1006)
Tystnadsplikt

Ordföranden eller annan medlem i en fartygskommission eller ett i 71 § 3 mom. nämnt biträde får inte röja sådana uppgifter om en enskild arbetstagare eller arbetsgivaren, som han har fått del av i denna egenskap, om inte den i vars intresse tystnadsplikten har stadgats, samtycker till att uppgifterna lämnas. Sådana uppgifter får dock lämnas till åklagar- och polismyndigheter för utredande av brott samt till annan myndighet som enligt lag har rätt att få dem.

7 kap

Tvångsmedel

74 §
Upprätthållande av ordning

Befälhavaren och en person som bistår befälhavaren har rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att upprätthålla ordningen på fartyget och som kan anses försvarliga med beaktande av hur farligt motståndet är samt situationen också i övrigt. (13.6.2003/527)

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen (39/1889). (13.6.2003/527)

Utöver vad som bestäms i 1 och 2 mom. kan befälhavaren för ett fartyg som utför sådan befordran av passagerare som avses i 15 kap. sjölagen utse ordningsvakter för att övervaka ordningen och säkerheten på fartyget och i dess omedelbara närhet. Om behörighetskraven för de ordningsvakter som avses i detta moment samt om deras utbildning, befogenheter och skyldigheter bestäms i lagen om ordningsvakter (533/1999). (22.4.1999/535)

75 §
Förvaring av den som misstänkes för brott

Begår arbetstagare, då fartyget icke befinner sig i finsk hamn, brott på vilket kan följa fängelse i minst ett år, skall befälhavaren sörja för att den för brottet misstänkta icke kan avlägsna sig från fartyget. Befälhavaren kan, då han anser det påkallat, hålla den som misstänkes för brott i förvar ombord på fartyget, tills denne kan överlämnas till finsk konsul eller till finsk polismyndighet. Befälhavaren ansvarar för att den för brott misstänkte ej behandlas strängare än vad som är av nöden.

8 kap

Särskilda stadganden

76 §
Föreningsfrihet

Arbetsgivare och arbetstagare får icke hindra varandra och arbetstagare icke annan arbetstagare att höra till, ansluta sig till eller verka inom lovlig förening. Avtal om att icke höra till eller verka inom förening ar ogiltigt.

Arbetsgivaren skall tillåta arbetstagarna och deras fackliga organisationer att utom arbetstiden avgiftsfritt använda för ändamålet lämpliga utrymmen i arbetsgivarens besittning för sådana sammankomster och uppgifter inom organisationen, som är erforderliga på grund av angelägenheter som rör arbetsförhållanden, utan att detta föranleder störning i vederbörande fartygs verksamhet.

77 §
Förtroendemän

Arbetsgivare är skyldig att ersätta den förtjänst, som fartygets huvudförtroendeman eller, i trafik som avses i 2 § 3 mom., den av arbetstagarna eljest bland sig valda huvudförtroendemannen och den för yrkesgruppen eller arbetssektionen valda förtroendemannen går miste om under arbetstid vid underhandlingar med företrädare för arbetsgivare eller medan han eljest utför uppgifter om vilka avtalats med arbetsgivaren och icke hänför sig till arbetsförhållandet.

Ovan i 1 mom. avsedd förtroendemans arbetsavtal kan av arbetsgivaren uppsägas blott om majoriteten av de arbetstagare, vilkas förtroendeman han är, samtycker därtill eller då arbetet helt upphör och arbete som motsvarar det arbete han dittills haft icke kan anordnas för honom.

En förtroendeman har rätt att av arbetsgivaren få de uppgifter som nämns i 4 § om de arbetstagare som förtroendemannen företräder. (22.12.2006/1361)

78 §
Rätt att yrka besiktning

Gör över hälften av arbetstagarna på fartyg hos befälhavaren framställning om förrättande av besiktning för utrönande av fartygets sjövärdighet, dess utrustning, bemanning, lastning eller annan sådan med fartyget förenad omständighet, vars bristfällighet eller felaktighet kan äventyra arbetstagarnas säkerhet, skall befälhavaren anhålla om förrättande av besiktning, hos vederbörande tillsynsmyndighet eller, när fartyget befinner sig utomlands, hos finsk konsul. Finns icke finsk konsul på orten, skall befälhavaren hos närmaste finska konsul begära förrättande av besiktning eller hos vederbörande myndighet på orten begära förordnande för besiktningsmän att förrätta besiktning.

Maskinchef, radiotelegrafist, föreståndare för ekonomiavdelning och överstyrman äger rätt att hos befälhavaren yrka på förrättande av besiktning i fråga om de delar av fartyget eller av de tillbehör eller den utrustning, över vilka han är skyldig att utöva tillsyn.

Har ovan avsedd besiktning förrättats utomlands ska befälhavaren utan dröjsmål sända meddelande om detta till Trafiksäkerhetsverket. (22.12.2009/1332)

79 §
Transportskyldighet

Är det med beaktande av fartygets destination och rutt ändamålsenligt, är befälhavaren skyldig att mot skälig ersättning medtaga utomlands kvarblivna, i denna lag avsedda arbetstagare samt arbetstagare som äger rätt till i denna lag avsedd hemresa. Utan ersättning skall på fartyget transporteras urna som innehåller askan efter avliden arbetstagare samt av denna efterlämnad personlig egendom, om den utan olägenhet kan medtagas.

80 § (20.5.1996/333)
Ersättning för förlust av personlig egendom

För förlust av personlig egendom till följd av att fartyget förolyckats, utsatts för sjöröveri eller drabbats av eldsvåda eller av annan skada har arbetstagaren rätt att av arbetsgivaren få ersättning enligt de grunder som arbetsministeriet fastställer efter att ha hört delegationen för sjömansärenden.

81 §
Arbetsgivares rätt till ersättning av statsmedel

Har arbetsgivare nödgats erlägga sådana kostnader för arbetstagares sjukvård eller begravning, vilka enligt denna lag icke skall bestridas av honom, utges till arbetsgivaren för dessa kostnader ersättning av statsmedel.

Arbetsgivarens rätt till ersättning av staten för sådana kostnader för arbetstagarnas hemresor som avses i 52 § 4 mom., 53 § 3 mom. och 54 § 3 mom. förfaller, om inte ersättning har sökts inom ett år efter utgången av det kalenderår under vilket rätten till ersättning har uppkommit. (17.11.2000/953)

82 §
Ansvar för arbetsgivares skyldigheter i vissa fall

Även om arbetstagare står i arbetsförhållande till annan arbetsgivare än rederi, ansvarar rederiet vid sidan av ovan avsedd arbetsgivare för de skyldigheter som avses i 31, 34–37, 52–56 och 59 §§.

9 kap

Straffstadganden

83 § (21.4.1995/674)
Straffstadganden som gäller arbetsgivaren och dennes företrädare

Om straff för brott mot 15 § 3 och 4 mom. stadgas i 47 kap. 3 § strafflagen.

Om straff för brott mot 29 § 1 och 2 mom. stadgas i 47 kap. 1 § strafflagen.

Om straff för kränkning av den i 76 § 1 mom. stadgade föreningsfriheten stadgas, när det är fråga om arbetstagarnas fackliga eller politiska verksamhet, i 47 kap. 5 § strafflagen.

Om straff för brott mot 77 § 2 mom. stadgas i 47 kap. 4 § strafflagen.

En arbetsgivare eller företrädare för denne som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1) i strid med 4 § 1 mom. underlåter att dra försorg om att skriftligt arbetsavtal ingås,

2) anställer en ung arbetstagare i strid med 5 § 1 eller 2 mom.,

3) i strid med 22 § kvittar en arbetstagares lönetillgodohavande med sin motfordran,

4) i strid med 31 § 1 mom. underlåter att skicka en insjuknad eller skadad arbetstagare till läkare för undersökning eller att ta kontakt med en läkare eller i strid med 33 § underlåter att se till att en insjuknad eller skadad arbetstagare får vård,

5) inte ger arbetsintyg enligt 60 §,

6) i strid med 76 § 2 mom. vägrar att åt arbetstagarna upplåta utrymmen som han har i sin besittning eller

7) bryter mot den framläggningsskyldighet som avses i 89 §,

skall för överträdelse av sjömanslagen dömas till böter. Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och dennes företrädare bestäms enligt de grunder som stadgas i 47 kap. 7 § strafflagen.

84 § (19.12.1986/1006)
Straffstadganden som gäller medlemmar och biträden i fartygskommissioner

Ordföranden i en fartygskommission som

1) försummar anmälan enligt 70 § 3 mom.,

2) inte sammankallar kommissionen i de fall som nämns i 69 §, eller

3) inte ombesörjer kopior av kommissionens protokoll på det sätt som stadgas i 72 § 2 mom.,

skall för överträdelse av stadgandena om fartygskommission dömas till böter.

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 73 § döms enligt 38 kap. 2 § 2 mom. strafflagen, om inte strängare straff för gärningen stadgas på något annat ställe än i 38 kap. 1 § strafflagen. (21.4.1995/674)

85 §
Åtalsrätt

Gärningar som enligt denna lag är straffbara skall åtalas av allmän åklagare, i 84 § 1 mom. 2 och 3 punkterna samt 2 mom. avsedda gärningar dock endast då målsäganden anmält dem till åtal.

10 kap

Kompletterande stadganden

86 § (20.5.1996/333)
Tillstånd till undantag som beviljas utländsk arbetsgivare

Har ett finskt fartyg eller en del av det upplåtits till en utlänning, kan arbetsministeriet, på ansökan av fartygets ägare och efter att ha gett delegationen för sjömansärenden tillfälle att avge utlåtande, antingen helt eller till en del befria den utländska arbetsgivaren från att iaktta stadgandena i denna lag.

Tillstånd till undantag kan beviljas endast om det finns vägande skäl därtill. Innan tillståndet beviljas skall om möjligt säkerställas att beviljandet av tillstånd till undantag inte medför väsentliga förändringar i arbetstagarnas i denna lag stadgade ställning. Tillståndet kan beviljas endast för viss tid, och till det kan anslutas sådana villkor som anses nödvändiga. En arbetsgivare eller fartygsbefälhavare som erhållit tillstånd till undantag skall utan dröjsmål meddela arbetsministeriet förändringar i de förhållanden som ligger till grund för tillståndet. Villkor som har anslutits till tillståndet kan ändras, om förändringar i förhållandena har inträffat. Om förändringarna anses äventyra arbetstagarnas ovan avsedda ställning, kan tillståndet till undantag återkallas. Ett tillstånd kan återkallas också om villkor som har anslutits till det inte iakttas.

87 § (18.12.1998/404 år 1999)

87 § har upphävts genom L 18.12.1998/404 år 1999.

88 § (1.6.1984/434)
Laga domstol

I mål som skall avgöras enligt denna lag bestäms den första domstolen så som stadgas i 21 kap. 1 och 7 §§ sjölagen (674/94). I övrigt skall vid rättegång iakttas rättegångsbalken. (20.5.1996/333)

Mål som gäller uppsägning, uppsägningstid och fastställande av gottgörelse skall i alla rättsinstanser behandlas i brådskande ordning. (23.12.1988/1177)

89 §
Framläggningsskyldighet

Arbetsgivare skall ombord på fartyget eller vid trafik, som avses i 2 § 3 mom., på annat lämpligt ställe, hålla denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser framlagda till påseende för arbetstagarna.

90 §
Rätt att utfärda förordning

Närmare stadganden om bostäder och övriga utrymmen som skall reserveras för arbetstagarna ombord på fartyg samt om den bespisning arbetstagarna skall erhålla ombord ävensom om läkarundersökning utfärdas genom förordning. Likaså kan, under förutsättning av ömsesidighet, genom förordning bestämmas, att stadgandena i 52 § om arbetstagares rätt till fri hemresa skall tillämpas även på utländsk arbetstagare som ej är bosatt i Finland.

Genom förordning kan även utfärdas stadganden om förfarandet vid utbetalningen av statligt stöd, som avses i 52 § 4 mom., samt om de villkor, vilka får uppställas för utbetalningen av stödet.

91 § (20.5.1996/333)
Bestämmelser om kostnader som skall betalas av staten

Efter att ha gett delegationen för sjömansärenden tillfälle att avge utlåtande kan arbetsministeriet meddela närmare föreskrifter om de fall i vilka en kostnad som nämns i denna lag helt eller delvis skall betalas av statens medel.

92 §
Tillsyn

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser utövas av arbetarskyddsmyndigheterna.

93 §
Ikraftträdelsestadgande

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978. Genom densamma upphäves sjömanslagen av den 30 juni 1955 (341/55) jämte däri senare företagna ändringar. Då i lag eller förordning hänvisas till den tidigare sjömanslagen, skall i dess ställe på motsvarande sätt tillämpas denna lag.

Genom denna lag upphävs även 14 § 3 mom. sjöarbetstidslagen (296/76).

Vad med stöd av den upphävda sjömanslagen tidigare stadgats och bestämts genom förordningen om besättningens bostadsutrymmen ombord på fartyg (518/76), förordningen angående kosthållningen å finska handelsfartyg (514/51), förordningen angående tillämpning av vissa stadganden i sjömanslagen på sjömän av svensk eller dansk nationalitet (618/64) samt statsrådets beslut om grunderna för ersättning åt finsk fartygspersonal för förlust av personlig egendom vid sjöolycka (417/58), jämte i dem senare företagna ändringar, förblir alltjämt i kraft tills annorlunda stadgas eller bestämmes.

Ikraftträdelsestadganden:

2.3.1979/255:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1979. Hade på arbetsavtal före denna lags ikraftträdande vid meddelande om permittering bort tillämpas i arbets- eller kollektivavtal överenskommen uppsägningstid som överskrider den anmälningstid som avses i 24 § 1 mom., iakttages vid tillämpningen av 24 § 1 mom. och 24 b § denna uppsägningstid såsom ovan avsedd (tid för meddelande om permittering, så länge arbetsavtalet är i kraft eller till dess i kollektivavtalet annat överenskommits.

1.6.1984/434:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1984.

Regeringens proposition 180/83, Socialutsk. bet. 2/84, Stora utsk. bet. 10/84

25.7.1986/591:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1986.

Den i 32 § 1 mom. nämnda rätten till vårdledighet efter föräldraledigheten genomförs dock stegvis så, att en arbetstagare som har vårdnaden om endast ett barn under skolåldern har rätt till vårdledighet till dess barnet har fyllt två år, och från den 1 januari 1989 till dess barnet har fyllt tre år.

Den i 32 b § nämnda tiden för anmälan om utnyttjande av vårdledighet tillämpas inte, om föräldraledigheten upphör inom en månad från det lagen trätt i kraft.

Regeringens proposition 55/86, Socialutsk. bet. 14/86, Stora utsk. bet. 89/86

8.8.1986/612:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Regeringens proposition 57/85, Andra lagutsk. bet. 4/86, Stora utsk. bet. 79/86

19.12.1986/1006:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1987.

Regeringens proposition 222/85, Socialutsk. bet. 15/86, Stora utsk. bet. 98/86

4.12.1987/936:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1988.

23.12.1988/1177:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1989.

På ett arbetsavtal som har ingåtts innan denna lag trätt i kraft tillämpas tidigare gällande lag, om inte något annat avtalas, dock inte, om avtalet ingåtts att gälla tills vidare, under en längre tid än om arbetsgivaren skulle ha sagt upp avtalet den dag då denna lag träder i kraft. Skulle ett avtal medan denna lag är i kraft upphöra till följd av uppsägning eller den avtalade tidens utgång eller av något annat skäl, men fortgår arbetet på det sätt som nämns i 42 § sjömanslagen, skall denna lag därefter tillämpas på avtalsförhållandet.

Regeringens proposition 72/88, Socialutsk. bet. 12/88, Stora utsk. bet. 94/88

22.2.1991/381:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1991.

På arbetsavtal som ingåtts innan lagen trätt i kraft tillämpas, om inte något annat överenskommits, de stadganden som gäller vid ikraftträdandet. Har avtalet ingåtts att gälla tills vidare, tillämpas dessa stadganden likväl inte under längre tid än om arbetsgivaren hade sagt upp avtalet den dag lagen träder i kraft. Om avtalet sedan lagen trätt i kraft skulle upphöra att gälla på grund av uppsägning eller utgången av en avtalad tid eller av någon annan orsak, men arbetet fortsätter med stöd av 42 § sjömanslagen, skall denna lag efter den tysta förlängningen enligt 42 § tillämpas på avtalsförhållandet.

Inom de branscher, för vilka gäller ett riksomfattande kollektivavtal som skall anses vara allmänt, med bestämmelser om sådana rättigheter för arbetstagarna som motsvarar den rätt till frånvaro som avses i 32 c § 1 mom., tillämpas denna lag dock först sedan giltighetstiden för kollektivavtalet har gått ut.

Om ett kollektivavtal som har ingåtts innan denna lag trätt i kraft står i strid med lagen, skall kollektivavtalet oberoende av den följas under den tid som avtalet gäller.

Regeringens proposition 294/90, Socialutsk. bet. 53/90, Stora utsk. bet. 257/90

18.12.1992/1440:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1993.

Stadgandena i denna lag om förfaringssätt och domstolsbehandling tillämpas inte om arbetsavtalet har sagts upp eller hävts innan denna lag träder i kraft.

RP 232/92, ApUB 10/92

16.12.1994/1213:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

RP 180/94, ApUB 5/94

21.4.1995/674:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, StoUB 10/94

26.2.1996/107:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1996.

Lagens 41 § 4 och 6 mom. tillämpas på arbetsavtal som ingås efter ikraftträdandet. Lagens 45 § 3 mom. tillämpas även på permitteringar som börjat före ikraftträdandet. När de kalenderdagar som avses i momentet räknas beaktas dock endast de permitteringrmagar som infaller efter ikraftträdandet.

RP 203/95, ApUB 7/95, RSv 1/96

20.5.1996/333:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996. Lagens 11 a § tillämpas inte på avtal som har ingåtts innan lagen träder i kraft.

RP 199/95, ApUB 1/96, RSv 31/96

22.1.1999/26:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1999. Bestämmelserna i 32 § 2 och 3 mom., 32 b § 2 mom., 32 d och 32 e § samt 40 § 1 mom. träder dock i kraft redan den 1 mars 1999.

Om en anmälan som avses i 32, 32 a eller 32 b §, sådana dessa lagrum lyder när 32 § 2 och 3 mom. samt 32 b § 2 mom. träder i kraft, har gjorts före den 1 mars 1999, tillämpas på ledigheten vad som bestäms i 32, 32 a eller 32 b §, sådana dessa lagrum lyder när 32 § 2 och 3 mom. samt 32 b § 2 mom. i denna lag träder i kraft.

Om en anmälan som avses i 2 mom. görs efter det att 32 § 2 och 3 mom. samt 32 b § 2 mom. har trätt i kraft men före den 1 juni 1999 och en ledighet som avses i 32, 32 a och 32 b §, sådana dessa lagrum lyder när 32 § 2 och 3 mom. samt 32 b § 2 mom. träder i kraft, börjar senast den 31 maj 1999, tillämpas på anmälan som gjorts och ledighet som börjar före den 1 juni 1999 vad som bestäms i 32, 32 a och 32 b §, sådana dessa lagrum lyder när 32 § 2 och 3 mom. samt 32 b § 2 mom. träder i kraft. Om ledigheten dock börjar tidigast den 1 juni 1999, tillämpas på anmälan och ledigheten vad som bestäms i 32 § 2 och 3 mom. samt 32 b § 2 mom. i denna lag.

Om en arbetstagare före den 1 juni 1999 har tagit ut en vårdledighetsperiod som avses i 32 b §, sådan den lyder när denna lag träder i kraft, för att vårda ett barn som är yngre än två år, har arbetstagaren rätt att ta ut den andra perioden i enlighet med 32 b § i denna lag trots att barnet inte har fyllt två år när perioden börjar.

Sedan lagen trätt i kraft är arbetstagaren inte bunden av en anmälan som gjorts innan 32 § 2 och 3 mom. samt 32 b § 2 mom. i denna lag har trätt i kraft.

RP 235/1998, ApUB 12/1998, RSv 197/1998, Rådets direktiv 92/85/EEG; EGT nr L 348, 28.11.1992, s. 1–8, Rådets direktiv 96/34/EG; EGT nr L 145, 19.6.1996, s. 4–9

18.12.1998/404 år 1999:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (L 404/1999 trädde i kraft enligt F 405/1999 den 1.4.1999.)

RP 103/1998, LaUB 14/1998, RSv 174/1998

22.4.1999/535:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1999.

RP 148/1998, FvUB 33/1998, RSv 301/1998

22.10.1999/960:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.

RP 52/1999, EkUB 7/1999, RSv 31/1999

17.11.2000/953:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Om arbetsgivarens rätt till ersättning av statsmedel har uppstått före lagens ikraftträdande, tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Arbetsgivaren skall dock, vid äventyr att fordringen förfaller, senast den 31 december 2002 ansöka om ersättning av staten för fordringar som har uppkommit före ikraftträdandet.

RP 168/2000, ApUB 7/2000, RSv 142/2000

23.2.2001/154:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.

RP 6/2001, ApUB 2/2001, RSv 5/2001

8.11.2002/936:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 166/2002, ApUB 6/2002, RSv 137/2002

13.6.2003/527:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 44/2002, LaUB 28/2002, RSv 261/2002

24.10.2003/871:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2003.

RP 22/2003, AjUB 1/2003, RSv 25/2003

20.1.2004/24:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2004.

RP 44/2003, AjUB 7/2003, RSv 95/2003, Rådets direktiv 2000/43/EG (32000L0043); EGT nr L 180, 19.7.2000, s. 22, Rådets direktiv 2000/78/EG (32000L0078); EGT nr L 303, 2.12.2000, s. 16

29.6.2006/534:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006. Lagens 32 c § träder dock i kraft redan den 1 juli 2006.

Om arbetstagaren meddelat arbetsgivaren tidpunkten för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller vårdledighet eller om ändring av tidpunkten före den 1 juli 2006, tillämpas på ledigheten de bestämmelser som gällde vid tidpunkten för ikraftträdandet av 32 c § i denna lag.

RP 44/2006, AjUB 4/2006, RSv 59/2006

29.6.2006/582:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006.

RP 8/2006, FvUB 6/2006, RSv 58/2006

22.12.2006/1361:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Genom denna lag upphävs förordningen av den 12 maj 1995 om ingående av arbetsavtal som avses i sjömanslagen (783/1995).

RP 239/2006, AjUB 13/2006, RSv 229/2006

30.3.2007/342:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

RP 254/2006, AjUB 15/2006, RSv 286/2006

22.12.2009/1332:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 208/2009, KoUB 23/2009, RSv 203/2009

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.