Beaktats t.o.m. FörfS 1066/2019.

20.4.1978/284

Statsrådets beslut om statens arbetstagares semester (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Detta beslut har upphävts genom SemesterL 18.3.2005/162

Statsrådet har vid föredragning från finansministeriet beslutat:

Tillämpningsområde
1 §

Förutom semesterlagen (272/73) jämte ändringar som senare möjligen göres i denna gäller beträffande semester för arbetstagare och funktionär i arbetsavtalsförhållande till staten vad därom i detta beslut är stadgat.

Beträffande sjömäns semester har stadgats särskilt i lagen om sjömäns semester (353/75).

Detta beslut tillämpas icke, då beträffande arbetstagares eller funktionärs semester iakttages semesterbestämmelserna i något på den privata arbetsmarknaden gällande riksomfattande kollektivavtal, vilket bör betraktas såsom allmänt.

Semesterns längd
2 §

Arbetstagare och funktionär i arbetsavtalsförhållande till staten åtnjuter semester:

1) två vardagar för varje hel semesterkvalifikationsmånad; (25.4.1984/317)

2) två och en halv vardag för varje hel semesterkvalifikationsmånad, om han före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden har omedelbar statlig tjänstgöring på minst ett år, och (25.4.1984/317)

3) tre vardagar för varje hel semesterkvalifikationsmånad om han före semesterns början har en till semester berättigande anställningstid på sammanlagt minst femton år.

Om arbetstagare eller funktionär före utgången av semesteråret, varmed avses kalenderår, uppnår i 1 mom. 3 punkten avsedd anställningstid som berättigar till längre semester, erhåller han, oaktat tidigare åtnjuten semester, under samma semesterår härav föranledd semesterförlängning. Icke åtnjuten semesterförlängning eller del därav kan icke framskjutas till följande semesterår, ej heller äger vederbörande rätt till ersättning härför.

Uppnår arbetstagare eller funktionär innan arbetsavtalsförhållandet upphör de i 1 mom. 2 eller 3 punkten avsedda anställningstider, som utgör förutsättning för semester, erhåller han, då arbetsavtalsförhållandet upphör, för det semesterkvalifikationsår, som då löper, semester eller semesterersättning i den ordning som i den ovannämnda punkterna är sagt. (21.2.1979/199)

Tid som skall likställas med arbetad tid
3 § (15.5.1980/348)

Likställda med arbetade dagar anses vid bestämmandet av semester förutom dagar som avses i 3 § 4 och 5 mom. semesterlagen även

1) de arbetsdagar, då arbetstagare eller funktionär medan arbetsförhållandet varade har varit frånvarande från arbetet under avlönad ledighet som har beviljats på grund av sjukdom eller olycksfall,

2) de arbetsdagar, då arbetstagare eller funktionär medan arbetsförhållandet varade har varit frånvarande från arbetet under studieledighet som har beviljats för sådan avlönad fackföreningsutbildning som avses i avtalen om utbildning för statens arbetstagare och funktionärer, dock högst 30 dagar för varje utbildningsgång,

3) under förutsättningar som framgår av 3 § 5 mom. 2 punkten ovan nämnda lag de arbetsdagar, då arbetstagare eller funktionär medan arbetsförhållandet varade har varit frånvarande från arbetet på grund av förordnande till kurser som avser landets försvar, till befolkningsskyddsutbildning eller -tjänstgöring eller på grund av oavlönad ledighet för tjänstgöring vid finsk övervakningsstyrka eller på grund av utbildning i Finland för medlemskap i ovannämnda styrka eller i beredskapsstyrka eller på grund av kommendering till uppgifter inom katastrofhjälp i Röda Korsets tjänst,

4) de arbetsdagar, då arbetstagare eller funktionär medan arbetsförhållandet varade har varit frånvarande från arbetet under avlönad ledighet som har beviljats på grund av kommunfullmäktiges, kommunstyrelses eller för statliga eller kommunala val enligt lag tillsatt valnämnds eller -bestyrelses sammanträde, i värnpliktslagen (452/50) avsedd uppbådsdag, 50- eller 60-årsdag, egen bröllopsdag, nära anhörigs begravningsdag eller familjemedlems plötsliga insjunknande eller dödsfall,

5) de arbetsdagar, då arbetstagare eller funktionär har befriats från arbete för deltagande i sitt fackförbunds förbundsmöte, förbundsfullmäktiges, förbundsstyrelses eller motsvarande förvaltningsorgans möte,

6) de arbetsdagar, då arbetstagare eller funktionär har befriats från arbete för deltagande i sin såsom part i kollektivavtal varande organisations eller dess överorganisationers högsta beslutande organs möten, då kollektivavtalsärenden behandlas vid dessa.

7) de arbetsdagar, då en arbetstagare eller funktionär medan arbetsförhållandet varade har varit frånvarande från arbetet under oavlönad ledighet som har beviljats på grund av rehabilitering och för vilka dagar till honom utbetalats rehabiliteringspenning eller utkomstbidrag. (18.4.1991/718)

Såsom hel semesterkvalifikationsmånad betraktas även sådan kalendermånad under semesterkvalifikationsår, då arbetstagare har varit i deltidsarbete i enlighet med förordningen om deltidsarbete vid statens ämbetsverk och inrättningar (25/83). (25.4.1984/317)

Till semester berättigande tjänstgöring
4 §

Vid beräknande av semesterns längd beaktas:

1) tiden för anställning i statens tjänst i arbets- eller tjänsterörhållande eller i med tjänsterörhållande jämförbart annat offentligrättsligt tjänsteförhållande,

2) tiden som riksdagsman,

3) den tid vederbörande i huvudsyssla har tjänstgjort

a) vid riksdagen, folkpensionsanstalten, Finlands Bank, Postbanken, bolag med statlig majoritet, landskapet Åland, kommun, kommunal centralorganisation, sammanslutning av kommuner eller religiöst samfund eller i anställning hos Landskapsförbundens centralförbund, hos landskapsförbund eller hos enskild, samfund eller inrättning, som erhåller statsbidrag med stöd av lag eller förordning eller enligt prövning för över hälften av sina avlöningsutgifter, eller vid Finlands Akademi under åtnjutande av stipendium som äldre forskare; (15.5.1980/348)

b) hos Röda Korset, Förenta Nationerna, dess specialorganisation eller annat med dessa jämförbart internationellt samarbetsorgan eller deltagit i förverkligandet av sådant internationellt utvecklingsbiståndsprogram, vari Finland är delaktigt; (15.5.1980/348)

c) vid järnväg, telefoninrättning eller annan inrättning eller verksamhet som övertagits av staten;

d) vid sådan registrerad förening till vars egentliga syften hör att övervaka hos staten anställda personers intressen;

e) på handelsfartyg, infört i fartygsregister i Finland, såsom innehavare av understyrmansbrev, undermaskinmästarbrev, behörigshetsintyg av II klass för radiotelegrafist eller motsvarande högre behörighetsintyg, såvida ovan avsedda behörighetsintyg ar en förutsättning för arbetsförhållandet till staten;

f) vid privat bolag, samfund eller inrättning i uppgifter inom social- och hälsovårdsområdet, såvida uppgiften vad fordringar och arten beträffar motsvarar den statliga arbetsavtalsenliga uppgift till vilken personen först har kommit;

g) vid privat bolag, samfund eller inrättning i sådan tjänst, som är en uttrycklig förutsättning för uppgift i arbetsförhållande till staten.

h) hos stat eller kommun i de andra nordiska länderna i uppgifter som motsvarar vederbörandes arbete, (26.3.1981/227)

4) den tid arbetstagare eller funktionär, som uppsagts på grund av telefontrafikens automatisering, har genomgått en av omplaceringen betingad sysselsättningskurs, förutsatt att han omedelbart efter kursen återgått till statlig anställning. (26.3.1981/227)

Vid beräknande av semesterns längd beaktas även hela den tid, under vilken vederbörande under krigstillstånd har varit i krigs- eller lottatjänst samt den tid, under vilken vederbörande har fullgjort sm värnplikt eller såsom befriad från väpnad tjänst fullgjort vapenfri tjänst eller civil tjänst till den del den sistnämnda tjänsten icke överskrider den i värnpliktslagen stadgade allmänna tjänstgöringstiden om 240 dagar. (15.5.1980/348)

Till semester berättigande anställningstid är även andra än i 3 § avsedda tider för avbrott i arbetet om avlöning har erlagts för ifrågavarande tid.

Anställning betraktas såsom huvudsyssla, om vederbörandes regelbundna arbetstid i ifrågavarande anställning har varit i genomsnitt minst 20 timmar i veckan.

Vintersemesterförlängning
4 a § (26.3.1981/227)

Semester ges på en av arbetsgivaren bestämd tid under semesterperioden, som är tiden mellan den 1 juni och den 30 september, dessa dagar medräknade.

5 §

Utan hinder av stadgandena om givande och uppdelning av i 3 § 1 mom. andra meningen i semesterlagen avsedd semester, tillämpas på ovan i 2 § 1 mom. 2 punkten avsedd semester i dess helhet de stadganden i semesterlagen, vilka gäller givande och uppdelning av semester som skall ges under semesterperioden.

Om en del av semester, som bestäms enligt 2 § 1 mom. 1 och 2 punkterna, hålls vid annan tidpunkt än under den i 4 a § avsedda semesterperioden men senast före utgången av påföljande års april, beviljas semestern till denna del förlängd med hälften, dock högst för hälften av vederbörandes hela semester och så, att förlängningen kan omfatta högst sex vardagar. (25.4.1984/317)

Blir vid beräkningen av semesterförlängningen antalet semesterdagar icke ett helt tal, beviljas del av dag i form av full semesterdag. (25.4.1984/317)

Hålls högst 34 vardagar av semester, som bestäms enligt 2 § 1 mom. 3 punkten, under semesterperioden, beviljas arbetstagare och funktionär, som är berättigad till semester för tolv hela semesterkvalifikationsmånader, semester förlängd med nio vardagar. Arbetstagare och funktionär, som enligt den ovannämnda punkten inte är berättigad till semester för tolv semesterkvalifikationsmånader men dock för minst sju semesterkvalifikationsmånader, beviljas semester förlängd med fem vardagar om högst tre fjärdedelar av semestern hålls under semesterperioden. (30.3.1983/341)

Då det är fråga om semester som beviljats enligt 2 § 2 mom. liksom även då arbetsförhållandet avbrytes före semesterperiodens början eller begynner efter semesterperiodens utgång, äger vederbörande icke rätt till semesterförlängning.

Vederbörande är icke berättigad till semesterersättning för icke åtnjuten förlängning av semestern.

Framskjutande av semester
6 § (18.4.1991/718)

Är en arbetstagare eller en funktionär på särskild moderskapsledighet, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet då semester eller en del därav börjar, eller är det då känt att arbetstagaren eller funktionären under sin semester kommer att få sådan ledighet, skall semestern, om arbetstagaren eller funktionären det begär, framskjutas till en senare tidpunkt.

Bestämmande av semesterlön för personal med vecko- eller månadslön
7 §

Vid bestämmandet av semesterlön och semesterersättning för arbetstagare och funktionär med vecko- eller månadslön beaktas utom den ordinarie lönen även sådana enligt lag utgående tillskottslöner, beträffande vilka, i de fall då detta enligt lag är möjligt, har överenskommits, att de skall ingå i lönen, eller vilka enligt överenskommelse skall utgå i form av en särskild fast ersättning.

I fråga om ovan i 1 mom. avsedda personer beaktas även sådana på avtal baserade tillskottslöner, som på grund av produktionens mängd, arbetsprestation, särskilda arbetsförhållanden eller härmed jämförbara omständigheter utbetalas för arbete, som arbetstagare eller funktionär fortgående utför eller som regelbundet upprepas enligt ett på förhand fastställt system.

Tillämpningsdirektiv
8 §

Finansministeriet kan med hänsyn till den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden bestämma, att även andra än i 3 § avsedda dagar likställes med arbetade dagar.

Finansministeriet utfärdar vid behov närmare bestämmelser om tillämpningen av detta beslut.

Ikraftträdande
9 §

Detta beslut träder i kraft den 25 april 1978 och det tillämpas vid bestämmandet av semester och semesterersättning, som förvärvats på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöpt 31.3.1978, dock så, att rätt till semester i enlighet med 2 § 1 mom. 2 punkten tillkommer på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som börjat 1.4.1978. För arbetstagare eller funktionär, som är berättigad till semester för tolv hela semesterkvalifikationsmånader och som i övrigt fyller förutsättningarna i 2 § 1 mom. 2 punkten, är semestern för semesterkvalifikationsåret 1.4.1977–31.3.1978 28 vardagar och i 5 § 2 mom. avsedd vintersemesterförlängning högst sex vardagar.

Beslutets 1 § 3 mom. tillämpas vid beräknandet av semester på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöper 31.3.1979.

Genom detta beslut upphäves statsrådets beslut den 31 mars 1977 om statens arbetstagares semester (297/77) samt med stöd av det utfärdade direktiv.

Ikraftträdelsestadganden:

21.2.1979/199:

Detta beslut träder i kraft den 1 april 1979.

15.5.1980/348:

Detta beslut tillämpas första gången vid bestämmandet av semester och semesterersättning på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöpt den 31 mars 1980.

26.3.1981/227:

Detta beslut tillämpas första gången vid bestämmandet av semester och semesterersättning på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöpt den 31 mars 1981.

30.3.1983/341:

Detta beslut träder i kraft den 1 maj 1983 och tillämpas första gången vid bestämmandet av semester och semesterersättningen på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöpt den 31 mars 1983.

25.4.1984/317:

Detta beslut träder i kraft den 1 maj 1984 och tillämpas första gången vid bestämmandet av semester och semesterersättning på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöpt den 31 mars 1984.

18.4.1991/718:

Detta beslut träder i kraft den 1 maj 1991.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.