Beaktats t.o.m. FörfS 1054/2019.

31.8.1973/692

Förordning om semester för statens tjänstemän (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphävts genom SemesterL 18.3.2005/162.

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden hörande till finansministeriets verksamhetsområde stadgas:

Tillämpningsområde
1 § (23.12.1987/1199)

Rätt till semester enligt denna förordning har statstjänstemän med tjänsten såsom huvudsyssla.

Tjänsteman med tjänst som är huvudsyssla är den vars arbetstid utjämnas till i genomsnitt minst 20 timmar per vecka under en period av fyra veckor eller annan utjämningsperiod, som är i bruk.

Om inte annat stadgas tillämpas denna förordning även på häradshövdingar och notarier vid domsagorna samt på anställda vid Finlands utrikesrepresentation i utlandet och vid domkapitel.

Förordningen tillämpas inte på undervisningspersonal vid universitet, högskolor och övriga statliga läroanstalter.

Semesterns längd
2 § (21.4.1978/282)

Tjänsteman åtnjuter egentlig semester:

1) två vardagar för varje hel kvalifikationsmånad; och

2) två och en halv vardag för varje hel kvalifikationsmånad, om han före utgången av semesterårets mars månad har minst ett års oavbruten tjänstgöring hos staten eller om han för det utgående kvalifikationsåret har minst tolv fulla kvalifikationsmånader; och

3) tre vardagar för varje hel kvalifikationsmånad, om han före semesterperiodens början har en till semester berättigande tjänstetid på minst femton år.

(19.4.1991/714)

Om tjänsteman före utgången av semesteråret, varmed avses kalenderår, uppnår i 1 mom. 3 punkten avsedd tjänstetid som berättigar till längre semester, erhåller han, oaktat tidigare åtnjuten semester, under samma semesterår härav föranledd semesterförlängning. Icke åtnjuten semesterförlängning eller del därav kan icke framskjutas till följande semesterår, ej heller äger vederbörande rätt till ersättning härför.

Blir vid beräkningen av semestern antalet semesterdagar icke ett helt tal, gives del av dag som full semesterdag. (31.3.1983/335)

De dagar av semestern som utgör vintersemesterförlängning fastställs enligt 16 §. (19.4.1991/714)

3 §

Semestern fastställs på basen av kvalifikationsåret, vilket är den tidsperiod om tolv månader som utlöper vid utgången av den mars månad som närmast föregår semesterperioden. Såsom full kvalifikationsmånad anses sådan kalendermånad av kvalifikationsåret, under vilken tjänsteman varit i tjänst minst aderton dagar, och kalendermånad i sådant deltidsarbete som avses i förordningen om deltidsarbete vid statens ämbetsverk och inrättningar (25/83). (25.4.1984/312)

En tjänsteman anses inte ha varit i tjänst under de dagar då han varit tjänstledig eller annars borta från tjänsten av någon annan orsak än en sådan som avses i 3 mom. eller då han stängts eller skilts från tjänsteutövningen. (23.12.1987/1199)

Såsom med tjänstgöringsdagar jämställda dagar anses vid fastställandet av semesterns längd även semester samt frånvaro

1) under tjänstledighet med lön på grund av sjukdom eller olycksfall;

1 a) på grund av medicinsk rehabilitering, när sådan ges på ordination av läkare i rehabiliteringsanstalt på grund av yrkessjukdom eller olycksfall i arbete, dock inte flere än sammanlagt 75 dagar under kvalifikationsåret, likväl så att om ett sådant förhinder fortgår oavbrutet efter kvalifikationsårets utgång anses sammanlagt högst 75 dagar av rehabiliteringstiden utgöra med tjänstgöringsdagar jämställda dagar; (9.5.1986/326)

2) under tjänstledighet på grund av särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet till den del tjänstemannen erhållit lön eller särskild moderskaps,- moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, som utgår enligt sjukförsäkringslagen, för ifrågavarande tjänstledighetstid. (19.4.1991/714)

3) på grund av inkallelse till reservens repetitionsövningar eller extra tjänstgöring eller förordnande till kurser som avser landets försvar, till befolkningsskyddsutbildning eller -tjänstgöring eller på grund av tjänstledighet för tjänstgöring vid finsk övervakningsstyrka eller på grund av utbildning i Finland för medlemskap i ovannämnda styrka eller i beredskapsstyrka eller på grund av kommendering till uppgifter inom katastrofhjälp i Röda Korsets tjänst; (16.5.1980/345)

4) på grund av sådant kommunalt eller annat offentligt förtoendeuppdrag eller med anledning av sådant avgivande av vittnesmål, som vederbörande enligt lag icke ägt rätt att vägra att fullgöra eller avgiva eller skulle ha kunnat vägra att fullgöra eller avgiva endast av särskilt i lag nämnt skäl;

5) på grund av deltagande i av ämbetsverket eller inrättningen anordnade eller eljest anvisade kurser, då avlöning erlagts för kurstiden;

6) på grund av tjänstledighet som har beviljats för sådan avlönad fackföreningsutbildning som avses i avtalet om fackföreningsutbildning för tjänstemän, dock högst 30 dagar för varje utbildningsgång; (23.12.1987/1199)

7) på grund av studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/79), dock högst 30 dagar för varje kvalifikationsår, såvida tjänstemannen omedelbart efter studieledigheten har återinträtt i statens tjänst; (16.5.1980/345)

8) på grund av förordnande som myndighet utfärdat för att hindra spridning av sjukdom;

9) på grund av permittering, likväl högst 30 dagar åt gången; samt

10) på grund av avstängning från tjänsteutövning utan egen förskyllan, jäv eller förfall samt på grund av skiljande från tjänsteutövningen, om beslutet om skiljande upphävs; (23.12.1987/1199)

11) på grund av rehabilitering till den del för denna tid betalts rehabiliteringspenning eller utkomstbidrag. (19.4.1991/714)

4 § (23.12.1987/1199)

4 § har upphävts genom F 23.12.1987/1199.

5 § (23.12.1987/1199)

5 § har upphävts genom F 23.12.1987/1199.

6 §

Såsom vardagar räknas ej vid tillämpningen av denna förordning självständighetsdagen, jul- eller midsommaraftonen, påsklördagen eller första maj.

Fridagar som på grund av ämbetsverks eller inrättnings arbetsordning eller den fastställda arbetsskiftstabellen redan har intjänats, inberäknas icke i semestern.

Utan tjänstemans samtycke får icke bestämmas att semester eller del därav skall börja på tjänstemannens fridag, såvida detta skulle medföra att antalet semesterdagar minskas. (7.4.1977/306)

Tjänstetid som berättigar till semester
7 §

Tjänstetid som berättigar till semester är tiden för tjänstgöring i statens tjänst i huvudsyssla eller, före 1.1.1988, i huvudsyssla i därmed jämförligt annat offentligträttsligt anställningsförhållande, de tider som nämns i 3 § 3 mom. medräknade. (23.12.1987/1199)

Tjänstetid som berättigar till semester är även andra an i 3 § 3 mom. nämnda tider för frånvaro från tjänstgöring, om för ifrågavarande tid har erlagts avlöning.

Om till semester berättigande tjänsteförhållande eller arbetsavtalsförhållande ej avbrytes, avbrytes ej heller den oavbrutna tjänstgöring hos staten, som utgör förutsättning för semestern, av i tjänsteutövningen eller arbetsförhållandet förekommande avbrott utan lön. (23.2.1979/229)

8 §

Till tjänstetid som berättigar till semester räknas även tiden för anställning i arbetsförhållande till staten då anställningen bör anses som huvudsyssla.

9 §

Såsom till semester berättigande, med statstjänst jämställd tid räknas utöver ovan i 7 och 8 § nämnda tider även annan till ålderstillägg berättigande tjänstetid. Härvid skall även beaktas den tid som vederbörande på grund av dispens är berättigad att tillgodoräkna sig för ålderstillägg.

10 § (14.6.1974/472)

10 § har upphävts genom F 14.6.1974/472.

11 § (23.12.1987/1199)

11 § har upphävts genom F 23.12.1987/1199.

Tiden för semester
12 §

Egentlig semester ges under en av ämbetsverket eller inrättningen bestämd tid, semesterperioden, som är tiden mellan den 1 juni och den 30 september, dessa dagar medräknade. (19.4.1991/714)

Om tjänsteåliggandenas art eller andra orsaker likväl så kräver, kan den egentliga semestern förläggas även till annan än den i 1 mom. nämnda tiden under samma semesterår eller uppskjutas, med tjänstemannens samtycke, till följande år att åtnjutas före den 1 maj. (19.4.1991/714)

Semester kan förläggas även till tiden mellan den 1 januari och den 1 april av semesteråret. Härvid gives tjänsteman likväl icke längre semester än vad han före semesterns begynnande har förvärvat.

13 §

Semestern får i allmänhet icke emot vederbörandes vilja utan vägande skäl ges i flera än två delar, av vilka den ena skall förläggas till semesterperioden. (16.5.1980/345)

För tjänsteman, vars regelbundna arbetsvecka består av fem dagar sålunda, att lördagarna och söndagarna är fridagar, beräknas antalet semesterdagar i semester som beviljats såsom fulla kalenderveckor i enlighet med sagda veckors vardagar. För icke fulla kalenderveckors och enstaka semesterdagars del bestämmes för varje fem dagars period av sådana dagar därtill en ledig helgfri lördag som semesterdag. (23.2.1979/229)

Är tjänstemannen vid den tidpunkt då semestern eller en del av den börjar oförmögen till arbete på grund av sjukdom eller olycksfall eller tjänstledig på grund av särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, skall semestern, om tjänstemannen det begär, framskjutas till en senare tidpunkt. En tjänsteman tillkommer motsvarande rätt att uppskjuta semester eller en del därav om det, då semestern eller en del av den börjar, är känt att tjänstemannen under semestertiden kommer att undergå sådan sjuk- eller annan därmed jämförbar vård, att han på grund av denna är oförmögen till arbete, eller att tjänstemannen kommer att erhålla tjänstledighet på grund av särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. (19.4.1991/714)

Blir tjänsteman på grund av sjukdom eller olycksfall oförmögen till arbete under den tid semestern pågår och fortgår arbetsoförmågan längre tid än sju dagar i följd, skall den del av tiden för arbetsförmågan som överskjuter denna tid ej inräknas i semestern, om tjänstemannen utan befogat dröjsmål anhåller därom. Tjänsteman är skyldig att förete läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning angående sin oförmåga till arbete.

14 §

Semestrarna skall ordnas så, att de medför minsta möjliga olägenhet för ämbetsverkets eller inrättningens regelbundna verksamhet.

Ämbetsverket eller inrättningen bestämmer vid behov vem som under semestern handhar på semester varandes uppgifter, och ett dylikt handhavande av tjänst skall, såvida därom icke annorlunda överenskommits eller förordnats, ske ömsesidigt samt utan ersättning.

15 §

Semestrarna fastställes i enlighet med en på förhand uppgjord plan. Före fastställandet av planen skall tjänsteman eller dennes företrädare beredas tillfälle att framföra sin åsikt angående tidpunkten för semestern. På begäran av vederbörande eller på åtgärd av ämbetsverket kan, då vägande skäl därtill föreligger, avvikelse göras från den fastställda planen.

Tidpunkten för semestern skall bringas till vederbörandes kännedom minst två veckor före semesterns början.

Sparande av semester (19.4.1991/714)
15 a § (19.4.1991/714)

Utan hinder av vad som stadgas i 12 § kan ett ämbetsverk eller en inrättning och en tjänsteman komma överens om att tjänstemannen sparar en del av sina årliga egentliga semesterdagar för att hålla den under följande semesterperiod eller efter denna såsom sparad ledighet.

Sparas kan antingen delvis eller i sin helhet den del av den egentliga semestern enligt 2 § 1 mom. 1 och 2 punkten som överskrider aderton dagar och den del av den egentliga semestern enligt 2 § 1 mom. 3 punkten som överskrider tjugofyra dagar.

Angående sparande av semester och tidpunkten för när de sparade semesterdagarna tas ut skall en plan göras upp senast då ämbetsverket eller inrättningen enligt 15 § bereder tjänstemannen tillfälle att framföra sin åsikt angående tidpunkten för semestern.

Sparad ledighet ges en tjänsteman vid de tidpunkter ämbetsverket eller inrättningen och tjänstemannen närmare kommit överens om, senast inom fem år från utgången av det semesterår sparad ledighet hade sparats av den egentliga semestern.

Angående rätten att uppskjuta sparad ledighet och angående semesterlön under den sparade ledigheten gäller på motsvarande sätt vad som stadgas i 13 § 3 och 4 mom. samt i 17 §. Då tjänsteförhållandet upphör skall ersättning för outtagen sparad ledighet betalas enligt vad som stadgas i 19 och 20 §§, om tjänstemannen inte i enlighet med 21 § flyttar över den sparade ledigheten för att ta ut den under den tid som han är anställd vid ett annat statligt ämbetsverk eller en annan statlig inrättning eller vid riksdagen. Då tjänsteförhållandet ändras till tjänsteförhållande på deltid har tjänstemannen rätt att i enlighet med vad som stadgas i 19 och 20 §§ erhålla ersättning för den sparade ledighet som inte tagits ut.

Vintersemester förlängning
16 § (16.5.1980/345)

Hålls av semester som bestäms enligt 2 § 1 mom. 1 och 2 punkten en annan del än en sådan del som hör till den sparade ledigheten under annan tid än semesterperioden, beviljas semestern till denna del förlängd med hälften, dock högst för hälften av vederbörandes hela semester och så, att förlängningen kan vara högst sex vardagar. (19.4.1991/714)

Åtnjuts av semester som bestäms enligt 2 § 1 mom. 3 punkten högst trettiofyra vardagar under semesterperioden, beviljas semestern förlängd med nio vardagar för en tjänsteman, som är berättigad till semester för tolv kvalifikationsmånader. Om en tänsteman sparar en del av sina egentliga semesterdagar för att hålla dem som sparad ledighet, avdras det ovan nämnda maximala antalet på trettiofyra dagar på motsvarande sätt. Har en tjänsteman enligt nämnda punkt inte rätt till semester för tolv kvalifikationsmånader men dock för minst sju månader, beviljas semestern förlängd med fem vardagar, om högst tre fjärdedelar av den egentliga semestern, från vilken har avdragits det antal semesterdagar som skall sparas, hålls under semesterperioden. (19.4.1991/714)

Blir vid beräkningen av semesterförlägningen antalet semesterdagar icke ett helt tal, ges del av dag som full semesterdag.

Har semester på grund av avbrott i tjänsteutövningen inte kunnat hållas under semesterperioden eller då fråga är om semester, som beviljas enligt 2 § 2 mom., ävensom då tjänsteförhållande avbryts före semesterperiodens början eller börjar efter semesterperiodens slut, har personen i fråga inte rätt till semesterförlängning. Avbrott i tjänsteutövning under semesterperioden förorsakar likväl inte förlust av rätt till förlängning, om

1) avbrottet har föranletts av tjänstemannens sjukdom eller av tjänstledighet på grund av särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, för vilken tjänstemannen har erhållit lön eller särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, som utgår enligt sjukförsäkringslagen; eller

2) avbrottet har föranletts av andra än ovan nämnda orsaker, men tjänstemannen under semesterperioden har tjänstgjort eller varit på semester minst 70 dagar.

(19.4.1991/714)

De dagar som utgör vintersemesterförlängning ges utanför semesterperioden enligt vad som stadgas i 12 § 2 och 3 mom. (19.4.1991/714)

Semesterlön
17 § (16.5.1980/345)

För tiden för semestern erlägges till tjänsteman hans fasta avlöning på sedvanliga betalningsdagar, såvida icke angående semesterlön eller dess uträknande eller utbetalande har överenskommits annorlunda genom tjänstekollektivavtal.

Semesterersättning då tjänsteförhållandet fortgår
18 §

Har ämbetsverk eller inrättning icke kunnat ordna semester under kalenderåret, skall därför utgives semestersättning med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i 19 §.

Har semestern med tjänstemannens samtycke i enlighet med 12 § 2 mom. överförts att hållas före den 1 maj följande år, men har semestern likväl icke kunnat ordnas under sagda tid, skall för den icke åtnjutna semestern utgivas semestersättning.

Semesterersättning eller semester då tjänsteförhållandet upphör (23.2.1979/229)
19 §

Upphör tjänsteförhållandet till staten, är tjänsteman berättigad till semesterersättning, motsvarande den fasta avlöningen, eller till semester för lika många kvalifikationsmånader, för vilka han enligt 2–6 §§ skulle få semester på grund av tjänstgöring till utgången av det i 3 § avsedda kvalifikationsåret, för de kalendermånader före tjänsteförhållandets upphörande, för vilka han icke har åtnjutit semester eller ersättning. (16.5.1980/345)

Uppnår tjänsteman i 2 § 1 mom. 3 punkten nämnd anställningstid först efter ifrågavarande semesterårs maj månad, men dock innan tjänsteförhållandet upphör, eller har han innan tjänsteförhållandet upphör minst ett års oavbruten tjänstgöring hos staten eller tolv fulla kvalifikationsmånader, beviljas semestern för det innevarande kvalifikationsårtes alla fulla kvalifikationsmånader i enlighet med 2 § 1 mom. 2 eller 3 punkten. (9.5.1986/326)

Ovan i denna paragraf avsedd rätt till semesterersättning eller semester tillkommer även tjänsteman som såsom värnpliktig inträder i aktiv tjänst, om han så önskar, även om hans tjänsteförhållande icke har upphört. (21.4.1978/282)

Bestämmandet av semesterersättning
20 §

Vid beräknandet av semesterersättning som avses i 18 § och 19 § 1 och 3 mom. beräknas 1/300 del av årsavlöningens belopp för varje icke utnyttjad semesterdag.

I fall som avses i förordningens 18 § beräknas årsavlöningen som följer:

1) har semester icke kunnat ordnas under kalenderåret och har den icke kunnat uppskjutas till följande år, beräknas årsavlöningen enligt avlöningen för december månad under semesteråret; och

2) har semester uppskjutits till följande år, men icke heller då kunnat åtnjutas på den härför bestämda tiden, beräknas årsavlöningen enligt den tidpunkt då semestern var bestämd att åtnjutas.

I fall som avses i förordningens 19 § 1 mom. beräknas årsavlöningen enligt tidpunkten för tjänsteförhållandets upphörande och i fall som avses i 3 mom. enligt tidpunkten då vederbörande såsom värnpliktig inträdde i aktiv tjänst.

Rätt till semesterersättning för icke åtnjuten förlängning av semestern föreligger ej.

Överföring av semester (19.4.1991/714)
21 § (19.4.1991/714)

Då tjänsteförhållandet upphör på grund av att en tjänsteman omedelbart övergår i ett annat statligt ämbetsverks eller en annan statlig inrättnings tjänst, har han rätt att överföra de egentliga semesterdagar och de dagar av vintersemesterförlängningen som han inte hållit samt den sparade ledighet han sparat för att ta ut dem under den tid det nya tjänsteförhållandet pågår vid det ämbetsverk eller den inrättning i vars tjänst han övergår. På samma sätt kan förfaras då en tjänsteman övergår i riksdagens tjänst.

Särskilda stadganden
22 § (23.12.1987/1199)

Angående ändringssökande och återkrav av förmån som beviljats utan fog gäller vad som stadgats i statstjänstemannalagen (755/86).

23 §

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning utfärdas vid behov av finansministeriet.

24 §

Denna förordning träder i ikraft den 1 januari 1974. Genom den upphäves 7–29 och 31 §§ förordningen den 20 juni 1960 angående arbetstiden och semestern vid statens ämbetsverk och inrättningar (294/60) samt de bestämmelser om semester, vilka utfärdats med stöd av nämnda förordning, 50 § 1 mom. förordningen den 8 september 1924 innefattande Staturer för Helsingfors universitet (228/24) samt 98 § 1 mom. förordningen den 8 mars 1968 om Jyväskylä universitet (146/68). Rektor och prorektor för dessa universitet samt kansliets och kvesturens tjänstemän vid Helsingfors universitet, vilka vid denna förordnings ikraftträdande är i universitetets tjänst, bibehåller likväl sina semesterförmåner i enlighet med nämnda stadganden i fråga om semesterns längd, om de meddelar universitetet detta.

Stadgandena i denna förordnings 6 § samt 13 § 3 och 4 mom. tillämpas likväl räknat från 1.4.1973.

Semestern för semesteråret 1974 bestämmes på basen av kvalifikationsåret 1.4.1973–31.3.1974.

För tjänsteman, som under tiden mellan 1.4.1973 och 31.12.1973 har varit tjänstledig eller avhållits från tjänsteutövning och fördenskull icke erhållit semester för den tid under år 1973, får vid beräknandet av längden för semestern under semesteråret 1974 såsom med tjänstgöringsdagar jämställda dagar beaktas även de tider tjänstemannen varit tjänstledig eller avhållen från tjänsteutövning.

Till tjänstemän som under år 1974 avgår från statens tjänst eller som åtnjuter tjänstledighet eller är avhållen från tjänsteutövning intill utgången av kalenderåret, gives under år 1974 semester eller erlägges semesterersättning endast för de månader, för vilka hän icke har erhållit semester eller ersättning för semestern. (14.6.1974/472)

Innehavare av tjänst eller fast befattning med grundlön eller av extraordinarie befattning åtnjuter under år 1973 likväl semester minst två arbetsdagar för varje full månad under vilken han under sagda år har varit i statens tjänst, varvid 30 dagar anses motsvara full månad.

Ikraftträdelsestadganden:

14.6.1974/472:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1974, och den tillämpas redan på 1974 års semestrar.

7.4.1977/306:

Denna förordning tillämpas för första gången räknat från den 1 april 1977 vid bestämmande av semester och semesterersättning, som har intjänats på grund av det kvalifikationsår som gick till ända 31.3.1977.

21.4.1978/282:

Denna förordning tillämpas räknat från den 1 april 1978, dock så, att 3 § 3 mom. 2 punkten tillämpas räknat från den 1 mars 1978 och att rätt till semester enligt 2 § 1 mom. 2 punkten inträder för det kvalifikationsår som begynner den 1 april 1978. För kvalifikationsåret 1.4. 1977–31.3. 1978 äger tjänsteman, som före den 31 mars 1978 har en till semester berättigande oavbruten tjänstetid på minst sju år, rätt att åtnjuta semester under tjugoåtta vardagar för tolv hela kvalifikationsmånader samt i enlighet med 16 § 1 mom. beräknad vintersemesterförlängning under högst sex vardagar.

23.2.1979/229:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1979.

16.5.1980/345:

Denna förordning tillämpas första gången vid bestämmandet av semester och semesterersättning på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöpt den 31 mars 1980.

27.3.1981/222:

Denna förordning tillämpas första gången vid bestämmandet av semester och semesterersättning på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöpt den 31 mars 1981.

31.3.1983/335:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1983 och den tillämpas första gången vid bestämmandet av semester och semesterersättning på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöpt den 31 mars 1983.

25.4.1984/312:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1984 och tillämpas första gången vid bestämmandet av semester och semesterersättning på grundvalen av det kvalifikationsår som utlöpt den 31 mars 1984.

9.5.1986/326:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1986 och den tillämpas första gången vid bestämmandet av semester och semesterersättning på grundvalen av det semesterkvalifikationsår som utlöpte den 31 mars 1986.

23.12.1987/1199:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.

19.4.1991/714:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1991. Denna förordnings 15 a § tillämpas dock redan på semester som intjänats under det semesterkvalifikationsår som upphörde den 31 mars 1991.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.