Beaktats t.o.m. FörfS 285/2019.

20.5.1966/281

Lag angående införande av lagen om statens pensioner (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L om införande av lagen om statens pensioner 22.12.2006/1296.

1 §

Lagen om statens pensioner träder i kraft den 1 januari 1967.

Lagen om statens pensioner tillämpas likväl även ifall förmånstagare den 8 juli 1961 eller därefter innehaft anställning, som är huvudsyssla och som oavbrutet fortgått under minst 4 månader samt till vilken, om den skulle vara anställning efter det lagen om statens pensioner trätt i kraft, skulle ansluta sig rätt till pension i enlighet med lagen om statens pensioner, samt om sådan anställning upphört eller pensionsfallet inträffat efter den 30 juni 1962 men före lagens ikraftträdande.

2 §

Såsom pensionsgrundande lön betraktas i fråga om anställning, som upphört innan lagen om statens pensioner trätt i kraft, med avvikelse från vad i 7 § 1, 2 och 3 mom. lagen om statens pensioner är stadgat, den regelbundna förtjänst, som erhållits under de 12 fulla kalendermånader, som omedelbart föregingo anställningens upphörande eller början av den invaliditet, som ligger till grund för invalidpension, dividerad med den tid, till vilken den hänför sig. Har förtjänsten likväl under denna tid undantagsvis varit väsentligt mindre eller större än tidigare under samma anställning, beräknas pensionen på grund av den förtjänst, som förmånstagaren skulle hava haft, ifall nämnda avvikelse icke förelegat.

Såsom ovan i 1 mom. avsedd regelbunden förtjänst betraktas icke ersättning för förmånstagares kostnader eller för övertidsarbete eller annat utom den ordinarie arbetstiden utfört arbete, ej heller vid anställningens upphörande utgående semesterersättning eller åt innehavare av tjänst eller befattning inom förvaltningen av utrikesärendena erlagt ortstillägg eller ersättning för förlust vid kurs- och prisfluktuationer.

I fråga om anställning, som avslutats före den 8 juli 1961, betraktas såsom ovan avsedd pensionsgrundande lön likväl den lön, som erhållits i anställning, vilken var i kraft sagda dag eller därefter först inleddes, och vilken räknas till pensionstid.

3 §

I 7 § lagen om statens pensioner avsedd pensionsgrundande lön fastställes i fråga om anställning, som upphört inom ett år efter det lagen trädde i kraft, genom beaktande av den under högst de 12 senaste kalendermånaderna i anställningen erhållna arbetsförtjänsten och i fråga om senare avslutad anställning sålunda, att den arbetsförtjänst, som erhållits innan lagen om statens pensioner trädde i kraft, icke medräknas.

4 §

Den som då lagen om statens pensioner träder i kraft, står i sådant tjänsteförhållande, till vilket ansluter sig rätt till pension, som helt bekostas ur statens medel, bibehåller denna sin rätt, om han inom ett år efter det lagen om statens pensioner trätt i kraft skriftligen anmäler att han det önskar. I fråga om den som gjort sådan anmälan, skall lagen om statens pensioner icke tillämpas.

5 §

Den före ikraftträdandet av lagen om statens pensioner förflutna tid som omfattar den i 5 § lagen om statens pensioner avsedda tjänstgöringstiden efter fyllda 21 år, ifall anställningen varit huvudsyssla;

tiden för anställning i Finlands Bank, postsparbanken, folkpensionsanstalten eller landskapet Åland efter fyllda 21 år i befattning, som är huvudsyssla;

tiden som värnpliktig i aktiv tjänst ifall denna direkt ansluter sig till den i 5 § lagen om statens pensioner avsedda tiden;

tiden för krigstjänst under krigstillstånd samt den tid förmånstagaren på grund av under krigstillstånd ådragen skada eller sjukdom varit intagen för vård på sjukhus före den 26 september 1947; och

tiden för tjänstgöring såsom arbetspliktig i statens arbete med stöd av lagen om arbetsplikt,

räknas till pensionstid på sätt som stadgas i 5 § lagen om statens pensioner, i den mån anställningen icke räknats eller skall räknas förmånstagaren till godo för annan än i lagen om statens pensioner avsedd ålderseller invalidpension,

a) i sin helhet, om pensionen beviljas med tillämpning av 10 § 2 eller 3 mom. lagen om statens pensioner; och

b) till hälften intill den 1 juli 1962 och därefter i sin helhet, om vid beviljande av pensionen tillämpas 10 § 1 mom. lagen om statens pensioner samt om förmånstagaren den 8 juli 1961 eller därefter haft anställning, som är huvudsyssla och som oavbrutet fortgått under minst 4 månader samt till vilken, om den skulle vara anställning efter det lagen om statens pensioner trätt i kraft, skulle ansluta sig rätt till pension i enlighet med sagda lag.

Då vid beviljande av pension tillämpas 10 § 2 eller 3 mom. lagen om statens pensioner, räknas den tid före ikraftträdandet av sagda lag, under vilken vederbörande efter fyllda 21 år varit anställd i kommuns, kommunal sammanslutnings eller kommunalt centralförbunds, religiöst samfunds eller privat tjänst med denna som huvudsyssla till pensionstid i den mån därom genom förordning stadgas och till den del anställningen icke annars räknats eller skall räknas vederbörande till godo för pension.

6 §

Anställningen betraktas såsom huvudsyssla, ifall den beräknade arbetstiden under arbetsperioden varaktigt är minst 24 timmar i veckan eller om förmånstagaren därav kan anses erhålla en för sin huvudsakliga utkomst tillräcklig förtjänst.

7 §

Då lagen om statens pensioner trätt i kraft skola

lagen den 30 september 1950 om tjänstemannapensioner (459/50),

lagen den 30 september 1950 om officerares, underofficerares och flygmästares rätt till pension (463/50),

förordningen den 30 september 1950 om tjänstemannapensioner (460/50),

förordningen den 18 december 1952 angående vissa innehavares av tjänst eller befattning vid försvarsväsendet rätt till pension (465/52),

förordningen den 30 september 1950 angående extraordinarie befattningshavares pensioner (461/50),

förordningen den 30 juni 1960 om statens arbetares pensioner (331/60), och

förordningen den 26 januari 1962 angående vissa innehavares av befattning vid gränsbevakningsväsendet rätt till pension (103/62); samt

med stöd av nämnda förordningar utfärdade beslut om verkställigheten och tillämpningen av dem tillämpas endast på dem som gjort i 4 § avsedd anmälan och, såvida icke av 2 mom. annat följer, på pensioner, som beviljats innan lagen om statens pensioner trädde i kraft.

Är förmånstagare på grund av pensionsfall, som inträffat efter den 30 juni 1962 men innan lagen om statens pensioner trätt i kraft, berättigad till pension även med stöd av tidigare stadganden, äger han rätt att erhålla den pension, som med beaktande av vad ovan i 2 § stadgats är större.

Pensionsärende, som innan lagen om statens pensioner trätt i kraft avgjorts genom laga kraft vunnet beslut och som berör i 2 mom. avsett pensionsfall, behandlas av statskontoret på ansökan ånyo.

Innan beslut utgives till sökande med anledning av ansökan som avser pension, utgående enligt i 1 mom. nämnda lag eller förordning, eller pension, vilken utgår enligt grunder om vilka stadgas i lag eller förordning, som nämnes i 1 mom., må förskott på pensionen utbetalas. Erlagt förskott avdrages från den enligt beslutet utgående pensionen, då denna utbetalas. (22.7.1970/528)

7 a § (8.2.1991/230)

Om förhandsbesked och sökande av ändring i de pensionsärenden som skall behandlas av statskontoret enligt de lagar och förordningar som nämns i 7 a § 1 mom. samt i de ärenden som avses i denna lag gäller i tillämpliga delar lagen om statens pensioner.

8 §

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

Ikraftträdelsestadganden:

2.4.1971/268:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971, och genom densamma upphäves 15 § lagen om tjänstemannapensioner (459/50), till den del paragrafen gäller sökande av ändring i beslut av statskontoret, och 13 § förordningen om statens arbetares pensioner (331/60).

Angående sökande av ändring i sådant beslut av statskontoret, som givits före denna lags ikraftträdande, gäller likväl vad i tidigare lag är stadgat.

8.2.1991/230:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.