Beaktats t.o.m. FörfS 945/2019.

30.12.2015/1739

Statsrådets förordning om Brottspåföljdsmyndigheten

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009):

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens uppgifter och organisation samt om handläggning och avgörande av ärenden vid Brottspåföljdsmyndigheten.

2 §
Organisation

Till Brottspåföljdsmyndigheten hör en centralförvaltningsenhet, tre brottspåföljdsregioner, en verkställighetsenhet och en utbildningscentral.

Centralförvaltningsenheten har enheter så som det föreskrivs i myndighetens arbetsordning. Centralförvaltningsenheten är verksam i Helsingfors.

Inom en brottspåföljdsregion finns ett bedömningscentrum, enheter för samhällspåföljder och fängelser samt vid behov andra enheter som svarar för straffverkställighet och verkställighet av häktning.

Verkställighetsenheten kan ha verksamhetsställen vid olika enheter inom en brottspåföljdsregion. Den huvudsakliga verksamhetsorten för verkställighetsenheten är Åbo.

3 §
Brottspåföljdsregioner

Brottspåföljdsregionerna är

1) Södra Finlands brottspåföljdsregion med landskapen Nyland och Östra Nyland som verksamhetsområde och med Helsingfors som huvudsaklig verksamhetsort,

2) Västra Finlands brottspåföljdsregion med landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Södra Österbotten, Österbotten, Birkaland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland samt Åland som verksamhetsområde och med Tammerfors som huvudsaklig verksamhetsort,

3) Östra och Norra Finlands brottspåföljdsregion med landskapen Mellersta Finland, Södra Savolax, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Karelen, Norra Savolax, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland som verksamhetsområde och med Kuopio som huvudsaklig verksamhetsort.

4 §
Inrättande och nedläggning av enheter

Beslut om att inrätta och lägga ned ett fängelse fattas av justitieministeriet. Generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om inrättande och nedläggning av ett bedömningscentrum och en enhet för samhällspåföljder. Regiondirektören beslutar om inrättande och nedläggning av en annan enhet inom en brottspåföljdsregion.

5 §
Ledning

Myndigheten leds av en generaldirektör.

En brottspåföljdsregion leds av en regiondirektör. Verkställighetsenheten leds av en verkställighetsdirektör. Ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse leds av en direktör.

6 §
Avgörande av ärenden

Bestämmelser om generaldirektörens, regiondirektörens och enhetschefens beslutanderätt finns i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009).

Generaldirektören kan i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en annan tjänsteman vid myndigheten. Regiondirektören och en direktör kan förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en tjänsteman som är underställd honom eller henne.

7 §
Centrum för brottspåföljder

För ordnande av samarbete kan det av enheter för samhällspåföljder, fängelser och andra enheter inom en brottspåföljdsregion bildas ett eller flera centrum för brottspåföljder. Generaldirektören beslutar om bildande av ett centrum för brottspåföljder.

Direktör för centrumet är den direktör för en enhet för samhällspåföljder eller ett fängelse som utsetts till uppdraget. Direktören avgör ärenden som enligt arbetsordningen ankommer på honom eller henne.

8 §
Avgörande av ärenden på föredragning

De ärenden som ska beslutas vid myndigheten avgörs på föredragning, om inte något annat bestäms i arbetsordningen.

9 §
Företrädande hos myndigheter

Generaldirektören eller en av honom eller henne befullmäktigad tjänsteman företräder myndigheten hos domstolar och andra myndigheter. I ärenden som gäller en brottspåföljdsregion företräds myndigheten dock av regiondirektören eller en av direktören befullmäktigad tjänsteman och i ärenden som gäller ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder eller ett fängelse av direktören för enheten. Verkställighetsdirektören eller en av honom eller henne befullmäktigad tjänsteman företräder verkställighetsenheten hos domstolar och andra myndigheter.

10 §
Personal

Vid centralförvaltningsenheten finns utöver en generaldirektörstjänst andra tjänster samt personal i arbetsavtalsförhållande för ledningen, styrningen och utvecklandet av myndigheten och för centralförvaltningen i övrigt. Generaldirektören beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av tjänster vid centralförvaltningsenheten.

Inom en brottspåföljdsregion finns en regiondirektörstjänst och tjänster som direktör för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse samt andra tjänster och personal i arbetsavtalsförhållande. Generaldirektören beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av en regiondirektörstjänst samt tjänster som direktör för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse. Regiondirektören beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av övriga tjänster inom en brottspåföljdsregion.

Vid verkställighetsenheten finns en verkställighetsdirektörstjänst och tjänster som verkställighetschef och notarie samt andra tjänster och personal i arbetsavtalsförhållande. Generaldirektören beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av tjänsten som verkställighetsdirektör. Verkställighetsdirektören beslutar om inrättande, överföring, indragning och ändring av övriga tjänster vid verkställighetsenheten.

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som bestämts i arbetsordningen beslutar om ändring av tjänster och om överföring av dem mellan brottspåföljdsregionerna och mellan verkställighetsenheten, utbildningscentralen och brottspåföljdsregionerna.

11 §
Tjänstemän som utövar beslutanderätt enligt 1 kap. 8 § i fängelselagen

Tjänstemän som avses i 1 kap. 8 § 1 mom. 4–7 punkten och 3 mom. i fängelselagen (767/2005) är

1) verkställighetsdirektören, verkställighetschefen och den notarie som anges i arbetsordningen i egenskap av verkställighetsansvarig,

2) biträdande direktören i egenskap av sysselsättningsansvarig eller den tjänsteman som enligt arbetsordningen är vikarie för direktören,

3) biträdande direktören i egenskap av säkerhetsansvarig eller den tjänsteman som enligt arbetsordningen är vikarie för direktören,

4) brottspåföljdschefen i egenskap av tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning,

5) specialhandledare, handledare, brottspåföljdsanställd, arbetsledare och väktare i egenskap av tjänstemän i styrnings- och övervakningsuppgifter.

12 §
Beslutanderätt i verkställigheten av samhällspåföljder

Den beslutanderätt som myndigheten har i verkställigheten av samhällspåföljder utövas av de tjänstemän som anges i arbetsordningen.

13 §
Särskilda behörighetsvillkor för tjänstemännen

Utöver vad som föreskrivs i 8 § i statstjänstemannalagen (750/1994) är behörighetsvillkoren för

1) en direktör vid centralförvaltningsenheten och en enhetschef högre högskoleexamen, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap,

2) en regiondirektör samt en direktör för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse högre högskoleexamen, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap,

3) en biträdande direktör högskoleexamen,

4) en studiehandledare högre högskoleexamen,

5) en brottspåföljdschef, en specialhandledare och en brottspåföljdsanställd högskoleexamen,

6) en väktare yrkesexamen för fångvårdsbranschen eller lämplig högskoleexamen.

Avvikelser från behörighetsvillkoren för väktare enligt 1 mom. 6 punkten kan i fråga om tidsbestämda, sammanlagt högst två år långa tjänsteförhållanden göras för att säkerställa systemet med arbetspraktik, trygga tillgången på säsongarbetskraft eller av någon annan motsvarande orsak. Av en väktare krävs också i dessa fall att han eller hon har sådan skicklighet och förmåga som förutsätts för att uppgiften ska kunna skötas med framgång. I den tid om två år som nämns ovan beaktas inte inlärning i arbetet och arbetspraktik i anslutning till en examen inom brottspåföljdsområdet som avläggs inom ramen för ett tjänsteförhållande för viss tid som väktare.

14 §
Behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper

Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper för tjänster som kräver högskoleexamen finns i 6 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003).

Behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper är för

1) planeringschefer, överinspektörer, specialsakkunniga och specialplanerare goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska,

2) informatörer och redaktörer utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska,

3) tjänstemän som enligt lag, förordning eller arbetsordningen har till uppgift att föredra eller fatta beslut som gäller individens rättigheter eller skyldigheter eller som har rätt att på grundval av självständig prövning använda maktmedel goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska.

För tjänstemän som arbetar i en tvåspråkig enhet inom myndigheten är behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska.

15 §
Utnämningsbehörighet

Statsrådet utnämner generaldirektören.

Generaldirektören utnämner regiondirektören, verkställighetsdirektören och tjänstemännen vid centralförvaltningsenheten samt anställer personal i arbetsavtalsförhållande vid centralförvaltningsenheten. Generaldirektören kan delegera behörigheten att utnämna tjänstemännen och att anställa personal i arbetsavtalsförhållande vid centralförvaltningsenheten till en tjänsteman som är hans eller hennes vikarie.

Regiondirektören, verkställighetsdirektören och direktören för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse utnämner de tjänstemän och anställer den personal i arbetsavtalsförhållande som är underställd honom eller henne.

16 §
Utnämnande till ett tjänsteförhållande för viss tid

Om utnämnande till ett tjänsteförhållande för viss tid på högst ett år beslutar den myndighet som är behörig att bevilja tjänstledighet och om utnämnande till ett tjänsteförhållande för viss tid på över ett år den myndighet som är behörig att utnämna tjänstemannen till tjänsten i fråga.

17 §
Utnämning av en pastor

Bestämmelser om utnämning av en pastor som hör till den evangelisk-lutherska kyrkan till tjänster vid myndigheten finns i kyrkolagen (1054/1993). Då myndighetens gemensamma pastorstjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid tillsätts ger regiondirektören för den behöriga brottspåföljdsregionen ett utlåtande om sökandena till den utnämnande myndigheten.

Centralförvaltningsenheten beslutar om tillsättande av myndighetens gemensamma pastorstjänst som är en pastorstjänst inom den ortodoxa kyrkan. Pastorn utses av biskopen i stiftet sedan biskopen inhämtat utlåtande om sökandena av regiondirektören för den behöriga brottspåföljdsregionen. En pastor inom den ortodoxa kyrkan utnämns för viss tid av biskopen inom stiftet i fråga.

Vid inrättande, överföring, indragning eller ändring av en pastorstjänst ska regiondirektören inhämta det behöriga domkapitlets utlåtande.

18 §
Beviljande av tjänstledighet

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som anges i arbetsordningen beviljar andra tjänstemän vid centralförvaltningsenheten än generaldirektören tjänstledighet.

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som anges i arbetsordningen beviljar regiondirektören tjänstledighet. Regiondirektören eller någon annan tjänsteman som anges i arbetsordningen beviljar tjänstemän och direktörer som är direkt underställda regiondirektören tjänstledighet. Direktören för ett bedömningscentrum, en enhet för samhällspåföljder och ett fängelse eller någon annan tjänsteman som anges i arbetsordningen beviljar tjänstemän som är underställda direktören tjänstledighet.

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som anges i arbetsordningen beviljar verkställighetsdirektören tjänstledighet. Verkställighetsdirektören eller någon annan tjänsteman som anges i arbetsordningen beviljar tjänstemän som är underställda verkställighetsdirektören tjänstledighet.

19 §
Särskilda bestämmelser om tillsättande av tjänster

När tjänster vid myndigheten tillsätts, ska särskild hänsyn tas till sökandens personliga lämplighet för uppgifter inom brottspåföljdsområdet. Bestämmelser om den säkerhetsutredning som ska göras i fråga om den som söker till en tjänst eller ett uppdrag eller antas för utbildning finns i säkerhetsutredningslagen (726/2014).

Ett utlåtande av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan inhämtas om en sökande som är yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården.

När tjänster tillsätts ska uppmärksamhet fästas vid att tjänsteuppdrag som kräver användning av finska respektive svenska kan fördelas så att uppdragen utförs av dem som behärskar språket i fråga.

20 §
Skötseln av uppgifter vid andra verksamhetsenheter

Generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid centralförvaltningsenheten som anges i arbetsordningen kan bestämma att en brottspåföljdsregion också ska sköta uppgifter som hör till en annan brottspåföljdsregion eller en riksomfattande enhet eller att en riksomfattande enhet ska sköta uppgifter som hör till en brottspåföljdsregion.

Regiondirektören eller verkställighetsdirektören kan bestämma att en tjänsteman som är underställd honom eller henne ska sköta sådana uppgifter som hör till en annan brottspåföljdsregion eller en riksomfattande enhet eller att en riksomfattande enhet ska sköta uppgifter som hör till en brottspåföljdsregion. Tjänstemannen i fråga och verksamhetsenheterna ska sinsemellan avtala om den uppgiftshelhet som sköts på detta sätt.

21 §
Identitetskort

Den som hör till myndighetens personal ska ha ett identitetskort utfärdat av myndigheten. Närmare föreskrifter om identitetskortet och dess användning meddelas av centralförvaltningsenheten.

22 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om Brottspåföljdsmyndigheten (1108/2009).

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.