Beaktats t.o.m. FörfS 638/2019.

19.3.2015/238

Statsrådets förordning om ersättning för icke-produktiva investeringar

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 3 § 4 mom., 9 § 4 mom. och 11 § 4 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014):

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om verkställighet av de ersättningar för sådana icke-produktiva investeringar, nedan investeringsersättning, som avses i artikel 17.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, nedan landsbygdsförordningen. Investeringsersättningen utgör en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland för åren 2014–2020 som godkänts av Europeiska kommissionen. Investeringsersättning kan beviljas och betalas under den tid som utvecklingsprogrammet är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) våtmark ett område som varaktigt är delvis täckt av vatten och som binder fasta partiklar och näringsämnen, fungerar som livsmiljö för organismer eller gör odlingslandskapet mångsidigare,

2) vårdbiotop sådana torrängar, ängar, strandängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller på användning av området för produktion av foder för boskap,

3) naturbete betesmark som avses i 41 § 1 mom. i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015).

3 §
Beviljande av investeringsersättning för våtmarksprojekt

Investeringsersättning kan beviljas för sådan anläggning av våtmark, kedjor av små våtmarker, översvämningsområden och översvämningsplatåer av våtmarkstyp och sådant återställande av naturtillståndet i vattenfåror som utförs i enlighet med principerna om naturenlig vattenbyggnad.

Investeringsersättning beviljas inte för investeringsprojekt med den huvudsakliga avsikten att

1) behandla vattendragsbelastning som kommer från andra områden än åkerområden, eller

2) bygga en bevattningsbassäng eller skapa en sjö eller en damm.

4 §
Anläggning av våtmarker och översvämningsområden

Våtmarker och översvämningsområden som är föremål för investeringsersättning ska anläggas på naturligt lämpliga platser på åkrar, åkerkanter, skogsmarker eller impediment där över tio procent av våtmarkens eller översvämningsområdets ovanförliggande avrinningsområde utgörs av åker. Våtmarkerna och översvämningsområdena ska dessutom anläggas så att de så effektivt som möjligt binder de fasta partiklar och näringsämnen som forslas från avrinningsområdet och att de skapar mångsidiga livsmiljöer. (11.6.2015/711)

En i 1 mom. avsedd våtmark ska anläggas genom uppdämning, om detta är möjligt. I våtmarker som anläggs på åkrar ska sådan åkerjord vars bördighetsklass för fosfor är god, hög eller mycket hög avlägsnas på det område som varaktigt kommer att vara täckt av vatten. Denna åtgärd får inte medföra väsentlig olägenhet för dräneringen av åkrar som odlas utanför våtmarksområdet eller för annan markanvändning. Vid spridningen av slam som avlägsnas från våtmarken ska slammets stora fosforbindningsförmåga beaktas när beslut fattas om slammängd och spridningsplats.

Till en i 1 mom. avsedd våtmark får hänföras områden som behövs med tanke på skötseln våtmarken. Stränder och vattenfåror i våtmarken får skyddas genom odling av gräs, stenläggning eller planteringar. Det ska föras bok över de åtgärder som vidtas under våtmarksprojektet.

5 §
Arealen av en planerad våtmark

Arealen av en planerad våtmark som är föremål för investeringsersättning ska, inklusive översvämningsområden, utgöra minst 0,5 procent av det ovanförliggande avrinningsområdets areal. Våtmarker i det ovanförliggande avrinningsområdet som anläggs samtidigt eller redan befintliga våtmarker får inräknas i den minimiareal som nämns ovan. Till våtmarkens totala areal räknas förutom vatten- och översvämningsområden dessutom vallar och de kantområden som behövs med tanke på skötseln av våtmarken.

6 §
Undantag från arealkravet i våtmarksprojekt

Arealen av en våtmark som är föremål för investeringsersättning får vara mindre än den areal som avses i 4 § 1 mom. och 5 § 1 mom., om

1) objektet utsätts för lokal kraftig belastning på grund av jordbruk,

2) objektet som ingår i en översiktsplan för en skyddszon, naturens mångfald eller våtmarker,

3) närings-, trafik- och miljöcentralen bedömer att projektet effektivt främjar vattenskyddet eller mångfalden inom jordbruket, eller

4) syftet med projektet är att återställa en vattenfåras naturtillstånd genom restaurering.

Arealen av en våtmark som avses ovan i 1 mom. 3 punkten får vara mindre än den areal som avses i 4 § 1 mom. och 5 § 1 mom., om jordbruksmiljöerna i ett område utan fuktiga livsmiljöer genom anläggandet av våtmarken blir väsentligt mångsidigare.

7 §
Restaurering av vattenfåror

Naturtillståndet i vattenfåror som är föremål för investeringsersättning får återställas genom att

1) återskapa översvämningsområden,

2) anlägga flera små våtmarker och översvämningsplatåer,

3) bygga bottentrösklar eller rördammar som gör att vattnet strömmar långsammare,

4) anlägga erosionsskydd i vattenfårorna,

5) plantera växtlighet,

6) göra bäckar slingrigare, eller

7) höja kvaliteten på vattenfåror som utgör livsmiljöer för fåglar, fiskar och kräftor.

En i 1 mom. avsedd vattenfåra ska restaureras i enlighet med principerna för naturenligt byggande i vattendrag. Restaureringsprojektet för en vattenfåra ska omfatta tillräckligt stora områden med tanke på skötseln av fåran.

8 §
Beviljande av investeringsersättning för inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten

Investeringsersättning kan beviljas för restaurering av vårdbiotoper och naturbeten. Förutsättningen för att ersättningen ska beviljas är att det objekt som restaureras erbjuder en livsmiljö för en mångsidig flora och fauna eller sedan gammalt hör till kulturarvet med tanke på markanvändningen i landsbygden eller representerar landskapsvärden. Efter restaureringen ska området kunna användas för bete. Investeringsersättning beviljas inte för iståndsättning av områden som används som åker.

Om det för skötseln av en vårdbiotop eller ett naturbete ingåtts ett i 39 § 7 eller 8 punkten i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013 (366/2007) avsett avtal som inte har genomförts enligt planen, kan investeringsersättning inte beviljas för restaurering av objektet.

9 §
Åtgärder för restaurering av vårdbiotoper och naturbeten

I inledande röjning av vårdbiotoper och naturbeten som är föremål för investeringsersättning kan det ingå röjning av träd och buskar samt avlägsnande av växtlighet av främmande art och röjningsavfall som stör betesdriften och naturens mångfald. Förutom röjning av vegetationen kan restaureringen bestå i att bevara och iståndsätta byggnader och konstruktioner som hänför sig till kreatursskötsel på det område där projektet genomförs samt att stängsla området.

Ett område som ska restaureras enligt 1 mom. får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel. Närings-, trafik- och miljöcentralerna får dock från fall till fall godkänna att främmande arter bekämpas kemiskt i begränsad omfattning som punktbekämpning. Vårdbiotoper som ska användas för betesdrift ska avskiljas med stängsel från övriga betesvallar. Undantag från kravet på stängsling kan dock göras av grundad anledning. Området får inte dräneras eller beskogas. Det ska föras bok över de åtgärder som vidtas under restaureringsprojektet.

10 § (11.6.2015/711)
Investeringsersättning och miljöavtal

Investeringsersättning beviljas inte för inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten som genomförs på ett område som omfattas av ett i 27 § 2 punkten i statsrådets förordning om miljöersättning avsett miljöavtal. Investeringsersättning kan dock beviljas för att med rovdjursstängsel ingärda ett objekt som ska skötas med betesdrift och som omfattas av ett i den punkten eller i 39 § 7 och 8 punkten statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013 avsett avtal som inte annars går att genomföra på grund av att stora rovdjur utgör ett betydande hot mot betesdjuren. Investeringsersättning beviljas inte för att ingärda ett objekt med rovdjursstängsel om objektet inte ingår i ett sådant avtal som nämns ovan.

11 §
Besittning av investeringsobjekt

Ett objekt som är föremål för investeringsersättning ska vara i den sökandes besittning under hela investeringsprojektet.

12 §
Plan för investeringsprojekt

För investeringsprojekt som är föremål för investeringsersättning ska det utarbetas en adekvat plan. Planen ska innehålla

1) en allmän presentation av projektet och projektmålen,

2) projektets areal,

3) specificerade uppgifter om sätt och tid för genomförande av projektet,

4) uppgifter om vem som deltar i projektets genomförande, om vem som ansvarar för genomförande och finansiering och om eventuella avtalsarrangemang,

5) ett kostnadsförslag för projektet jämte kostnadsspecificering och finansieringsplan,

6) en lägeskarta över projektet,

7) en karta över projektområdet,

8) en utredning om ägarförhållandena på området samt markägarnas tillstånd och övriga eventuella tillstånd som krävs för projektet,

9) de myndighetstillstånd som krävs för att genomföra projektet,

10) en översiktlig utredning om vilka skötselåtgärder som vidtas efter anläggandet.

En plan för anläggning av våtmark ska dessutom innehålla utredning om

1) åkerns andel av avrinningsområdet enligt 4 §,

2) förhållandet mellan våtmarkens areal och arealen för det ovanförliggande avrinningsområdet enligt 5 §,

3) åtgärderna för anläggning av våtmark,

4) ledning och uppdämning av vatten på våtmarksområdet,

5) vallar, djupa partier, uddar, holmar och vegetationszoner på våtmarksområdet,

6) tömningen av slam från våtmarken,

7) ämnen och metoder för eventuell sedimentering av fosfor,

8) dimensioneringen av våtmarken,

9) vilka verkningar projektet har på dräneringssituationen i åkrar som odlas utanför våtmarksområdet eller på annan markanvändning,

Till en plan för inledande röjning och stängsling av en vårdbiotop eller ett naturbete ska dessutom fogas en skötseldagbok, om området har omfattats av ett avtal som avses i 39 § 7 eller 8 punkten i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013.

13 §
Kostnader som ersätts

Kostnaderna för en åtgärd som ingår i ett investeringsprojekt kan ersättas, om åtgärden är motiverad för att målen för projektet ska uppnås. Även skäliga planeringskostnader kan ersättas. Om användningen av området ger ekonomisk vinst i form av skörd eller annat utnyttjande, ska denna vinst, med undantag av vinst från skogsbruk, beaktas som en faktor som minskar ersättningen.

De kostnader som ersätts ska vara betalda av den som ansöker om ersättning samt vara slutliga, skäliga och verifierbara. En kostnad är slutlig, om den som ansöker om ersättning inte har fått och inte kan få rabatt, gottgörelse eller återbäring för eller på basis av den.

Kostnaderna ersätts till högst de maximibelopp som anges i bilagan till denna förordning. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan dock när det gäller enstaka åtgärder avvika från maximibeloppen förutsatt att

1) åtgärden har genomförts på det totalekonomiskt mest fördelaktiga sättet med beaktande av åtgärdens syfte och arbetets kvalitet,

2) kostnaden är skälig och motsvarar sedvanlig prisnivå,

3) en tillförlitlig utredning över de förutsättningar som anges i 1 och 2 punkten har lagts fram.

14 §
Kostnader för våtmarksprojekt

Investeringsersättning för anläggning av våtmark kan förutom för kostnader som avses i 13 § 1 mom. också beviljas för behövliga och skäliga kostnader som föranleds av

1) avlägsnande av ytjord och växtlighet från våtmarksområdet,

2) slutdeponering av avlägsnad jord,

3) byggande av dammar, bottentrösklar, vallar och andra nödvändiga konstruktioner,

4) utformning av våtmarkens botten, slänter och kantområden,

5) besåning av våtmarkens kantområden och översvämningsområden samt plantering av växtlighet,

6) planering av våtmarken.

15 §
Kostnader som föranleds av inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten

Investeringsersättning för inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten kan förutom för de kostnader som avses i 13 § 1 mom. också beviljas för behövliga och skäliga kostnader som föranleds av

1) röjning av träd och buskar,

2) avlägsnande av röjningsavfall och växtlighet av främmande art,

3) stängsling,

4) iståndsättning av byggnader och konstruktioner som hänför sig till kreatursskötsel,

5) förande av skiftesspecifika anteckningar,

6) planering av projektet.

Investeringsersättning beviljas inte för kostnader som föranleds av iståndsättning av lador.

16 §
Ersättning för naturaprestationer

Bestämmelser om investeringsersättning för naturaprestationer som hänför sig till genomförandet av investeringsprojekt finns i artikel 69 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

17 §
Kostnader som inte ersätts

Investeringsersättning beviljas inte för

1) hyreskostnaderna för av det område som är föremål för ett investeringsprojekt,

2) mervärdesskatt som inte kvarstår som en slutlig utgift för sökanden,

3) kostnader som uppstått innan ett investeringsprojekt inleds, med undantag av kostnader som hänför sig till planeringen av projektet,

4) anskaffningskostnaderna för maskiner eller anordningar,

5) kostnaderna för transporter som sökanden har betalat,

6) kostnaderna för myndighetstillstånd som krävs för att genomföra ett investeringsprojekt.

Investeringsersättning beviljas inte för åtgärder för vilka det redan betalas något annat stöd i enlighet med ett av Europeiska unionen finansierat eller nationellt stödsystem eller för inkomstbortfall på grund av ett investeringsprojekt.

18 §
Ersättningens maximibelopp

Investeringsersättning betalas enligt de godkända faktiska kostnaderna till högst följande belopp per hektar:

euro
- anläggning av våtmark och restaurering av vattenfåror11 669
- inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper
- områden på högst 3 hektar1 862
- områden på över 3 men högst 10 hektar1 108
- områden på över 10 hektar754

Om området för den våtmark som ska anläggas eller vattenfåra som ska restaureras är 0,3–0,5 hektar, betalas högst 3 225 euro i ersättning per objekt.

Investeringskostnaderna för uppförande av ett rovdjursstängsel på ett område som omfattas av ett i 29 § 2 punkten i statsrådets förordning om miljöersättning avsett avtal ersätts till högst de maximibelopp som anges i 1 mom. Maximiersättningen är 80 procent av kostnaderna.

19 §
Beslut om maximiersättningen för ett investeringsprojekt

Närings-, trafik- och miljöcentralen bedömer de kostnader som angetts i ansökan och fastställer genom sitt beslut maximibeloppet av investeringsersättning för varje enskilt investeringsprojekt.

20 §
Bedömning av ett investeringsprojekts betydelse för miljön vid beviljande av ersättning

När ett investeringsprojekts betydelse för miljön bedöms i samband med beviljande av investeringsersättning beaktas

1) det på förhand kända behovet av åtgärder,

2) betydelsen av den investering som görs i objektet med tanke på miljöskyddet inom jordbruket,

3) objektets omfattning och avgränsning,

4) effekterna av en våtmarksinvestering.

21 §
Beviljande av ersättning som engångsersättning

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan på ansökan fatta beslut om att ersättningen till ett investeringsprojekt beviljas som engångsersättning. Detta förutsätter att projektet till sin karaktär är lämpligt för engångsersättning. Vid ansökan om engångsersättning ska sökanden lämna ett detaljerat kostnadsförslag med motivering samt en uppskattning av vilka upphandlingar som kommer att göras från utomstående. Vid projekt som finansieras med engångsersättning är ersättningen högst 100 000 euro.

I ett beslut om engångsersättning ska den åtgärd som ska vidtas i projektet, genomförandetiden samt de handlingar som behövs för att verifiera genomförandet specificeras på ett sådant sätt att det går att säkerställa att projektet genomförs i enlighet med beslutet innan ersättningen betalas ut. I ett beslut om engångsersättning kan bara genomförandetiden ändras.

22 §
Genomförandetiden för investeringsprojekt och ingående av miljöavtal

Ett investeringsprojekt får inte inledas förrän närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslut om beviljande av ersättning. Projektet ska genomföras inom två år från det att beslut om beviljande av ersättning har fattats. Av särskilda skäl kan närings-, trafik- och miljöcentralen bevilja högst två års tilläggstid för genomförande av projektet.

När investeringsprojektet är slutfört, men senast året efter det år då projektet slutförts, ska den som genomfört projektet ingå ett i 29 § 1 eller 2 punkten i statsrådets förordning om miljöstöd avsett avtal om skötsel av området. Ett sådant avtal behöver dock inte ingås, om investeringsprojektet avser uppförande av rovdjursstängsel enligt 10 § och ett avtal om skötsel av det område som ska ingärdas redan har ingåtts.

23 §
Ändring av projekt som har inletts

Om ersättningsmottagaren efter projektstarten avviker på ett betydande sätt från den plan och de planerade åtgärder som har godkänts genom beslutet om ersättning, ska denne ansöka om ändring av ersättningsbeslutet. Kostnaderna för projektet kan godkännas som ersättningsberättigade bara om ansökan om ändring lämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen innan kostnaderna för ändringen uppstår. Bara om det finns en särskilt grundad anledning kan ersättningsbeslutet ändras så att en ökning av kostnaderna för projektet kan godkännas.

Om finansieringen genomförs på ett sätt som avviker från ersättningsbeslutet eller om annan offentlig finansiering som inte omfattas av ersättningsbeslutet fås för projektet, ska ändring sökas i ersättningsbeslutet till den del det gäller finansieringen.

24 §
Utbetalning av ersättning

Ersättning betalas ut i poster utifrån de faktiska kostnaderna på särskild ansökan. Utbetalningen förutsätter att den åtgärd som föranleder den ersättningsberättigade kostnaden har genomförts och att kostnaden har betalats. Alla betalningar som investeringen föranleder ska vara gjorda innan ansökan om den sista ersättningsposten görs.

Utbetalningen av ersättning förutsätter att det finns en specificerad faktura över de kostnader som ersätts och ett verifikat över att fakturan har betalats eller, om betalningen inte grundar sig på faktura, ett specificerat kvitto. Varje anskaffning ska framgå i detalj av betalningshandlingarna. Ersättningen betalas inte ut förrän utgiften har registrerats i bokföringen eller, när det gäller en skattskyldig som inte är bokföringsskyldig, i anteckningarna.

Om ersättningen beviljats som engångsersättning kan den betalas ut när den i ersättningsbeslutet specificerade åtgärd som ska genomföras i projektet har genomförts i enlighet med beslutet.

25 §
Uppföljningsuppgifter i fråga om ersättning

Bestämmelser om ersättningsmottagarens skyldighet att lämna den myndighet som beviljar ersättningen uppgifter för övervakning och utvärdering finns i artikel 71 i landsbygdsförordningen.

26 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 24 mars 2015.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

Bilaga

GODTAGBARA MAXIMIKOSTNADER FÖR INVESTERINGSERSÄTTNINGAR

1 Våtmarksprojekt

Traktorarbete inklusive förare43 €/h
Manuellt arbete19 €/h
Arbetsdebitering för traktorgrävmaskin eller lätt schaktmaskin274 €/ha / 50 €/h
Lastning, körning och utbredning av jordmaterial140 €/ha / 55 €/h
Arbetsdebitering för grävmaskin på band720 €/ha / 60 €/h
Grävning och jordförflyttning får alternativt uppskattas utifrån massornas mängd genom användning av kostnaden1–3 €/m3
Som kostnad kan dessutom beaktas planteringskostnaderna för busk- och trädgrupper eller fleråriga vattenväxter som planterats på avtalsområdet.
Uppgörande av en plan
- områden på högst 1 ha900 €/plan
- projekt på högst 2 ha10 % av investeringsersättningens storlek
- projekt på mer än 2 ha8 % av investeringsersättningens storlek
Som kostnad kan dessutom beaktas kostnaderna för behövligt material såsom stenmaterial, grus, filterduk och annat material som behövs vid uppdämning samt förflyttning av de maskiner som behövs

2 Inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten

Traktorarbete inklusive förare43 €/h
Manuellt arbete19 €/h
Röjning
Kostnader per hektar
Röjning vid restaurering det år då objektet börjar vårdas600 €/ha
Röjning vid skötsel under andra år, per vårdomgång98 €/ha
Bärgning/hopsamling av gallrings-/röjningsavfall211 €/ha
Bränning av gallrings-/röjningsavfall226 €/ha
Transport av röjningsrester140 €/ha
Timtaxor:
Röjning (röjning eller slåtter som utförs med röjsåg)22,5 €/h
Hopsamling av gallrings-/röjningsavfall för hand och bränning av det19 €/h
Maskinell hopsamling46 €/h
Körning av röjningsavfall med traktorsläpvagn57 €/h
Kostnaderna för röjning och bortförsel av slåtteravfall kan godkännas som kostnader bara i fråga om den del av objektet som inte ger försäljningsdugligt virke. Röjning avser här avlägsnande av sly.
Stängselmaterial (arbete ingår inte)
- elstängsel för nötkreatur1,5 €/m
- elstängselaggregat220–480 €/aggregat
- krävande objekt (t.ex. steniga, bergiga eller våta/sanka objekt)+20 % på stängselkostnaderna
- fårnät för får3 €/m
- gärdsgård av slanor17–25 €/m
Gärdsgård av slanor kan godkännas bara i fråga om objekt som är viktiga i landskapshänseende.
För rovdjursstängsel som uppförs under tiden för skötselavtalet dessutom
- material för elstängsel högst2 €/m
- manuellt arbete och/eller traktorarbete dubbel eller trefaldig - manuellt arbete och/eller traktorarbete dubbel eller trefaldigmängd i jämförelse med ett normalt stängsel
Kostnader för iståndsättning av byggnader
- filttak och konstruktionen på underlaget under taktäckningen25–34 €/m2
- målning 5–8 €/m2
Övriga kostnader som anknyter till iståndsättningen av byggnader ersätts enligt skäliga kostnader
Uppgörande av en plan320 €/plan
- krävande objekt420 €/plan
Förande av skötseldagbok (4–8 h/år)24,60 €/h

Ikraftträdelsestadganden:

11.6.2015/711:

Denna förordning träder i kraft den 16 juni 2015.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.