Beaktats t.o.m. FörfS 364/2018.

19.3.2015/234

Statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013):

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (stödförordningen).

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) stödår det kalenderår då grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare söks,

2) denhorisontellaförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008,

3) tillämpningsförordningen kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen,

4) jordbruksskifte ett enhetligt område som hör till ett basskifte och på vilket en växtart eller blandning av flera växtarter odlas i ett visst syfte eller som är en i 3 § 1 punkten i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (4/2015) avsedd icke odlad åker som sköts eller som tillfälligt inte odlas eller som tillfälligt används för andra ändamål än jordbruk,

5) mångfaldsåker åker som avses i 25 § i statsrådets förordning om miljöersättning (239/2015).

3 §
Aktiva jordbrukare

De förutsättningar som avses i artikel 9.2 tredje stycket led a och b i stödförordningen verifieras genom uppgifterna i den senaste fastställda beskattningen samt vid behov genom uppgifterna i bokföringen och bokslutet och annan inkomstverifikation som hänför sig till bedrivandet av verksamheten. Den förutsättning som avses i artikel 9.2 tredje stycket led c verifieras genom uppgifterna i företags- och organisationsdatasystemet.

4 §
Stödområden

Grundstöd och förgröningsstöd kan beviljas i de i bilaga 1 till statsrådets förordning om stödområden för jordbruksstöd och de delområden av stödområdena som räknas som skärgård (5/2015) avsedda stödområdena AB och C.

Vid bedömning av huruvida det krav på diversifiering av grödor som förgröningsstödet förutsätter uppfylls anses en gårdsbruksenhet vara belägen inom det stödområde där dess driftscentrum är beläget. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum, anses gårdsbruksenheten vara belägen inom det stödområde inom vilken merparten av gårdsbruksenhetens åkrar finns.

5 §
Stödberättigande areal

Grundstöd och förgröningsstöd beviljas enligt de stödberättigande bas- och jordbruksskiften som används för jordbruk och som en aktiv jordbrukare har anmält i enlighet med artiklarna 32 och 33 i stödförordningen. Vid beräkning av de minimi- och maximiarealer som avses i artiklarna 44–46 i stödförordningen beaktas även skiften som är mindre än 0,05 hektar.

Till den skottskog med kort omloppstid som avses i artikel 4.2 c i stödförordningen hör asp, hybridasp, poppel och vide, om deras maximala avverkningsintervall är sju år.

Den maximala trädtäthet som avses i artikel 9.3 b i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor, får inte överskrida 50 träd per hektar på ett stödberättigande jordbruksskifte med permanent gräs- eller betesmark. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5–2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

De träd som avses i 3 mom. ska vara spridda över jordbruksskiftet. På ett jordbruksskifte får inte finnas grupper av träd. På permanent gräs- eller betesmark får det enskilt eller i små grupper finnas högst två meter höga plantor av lövbuskar och lövträd som är lämpliga som föda för produktionsdjur, om de täcker mindre än 50 procent av det stödberättigande jordbruksskiftets areal. Andelen av gräsväxter eller vallfoderväxter ska utgöra över 50 procent av det stödberättigande jordbruksskiftets areal även på ett sådant skifte med permanent gräs- eller betesmark där det finns antingen träd eller lövbuskar eller båda dessa.

6 § (18.2.2016/130)
Bevarande av jordbruksmark

Jordbruksmarken ska, om den inte används för sådan jordbruksverksamhet som avses i artikel 4.1 c i i stödförordningen, hållas öppen så att den hålls i sådant skick som avses i artikel 4.1 i tillämpningsförordningen. En areal för permanenta odlingsväxter betraktas som öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor som avses i artikel 4.1 j i stödförordningen eller sådan skottskog med kort omloppstid som avses i 5 § 2 mom. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst en i 5 § 3 mom. angiven andel andra växter än ovan avsedda vedartade växter.

7 §
Användning av jordbruksmark för andra ändamål än jordbruk

Iståndsättningsåtgärder eller andra motsvarande åtgärder för förbättrande av en åkers kulturtillstånd, kommunaltekniska arbeten, verksamhet i anslutning till turism och rekreation samt annan motsvarande verksamhet är tillåten på jordbruksmark före sådd, efter skörd och under vintersäsongen. Under vegetationsperioden före skörd får arealer kortvarigt användas för annat än jordbruk, om verksamheten inte skadar skörden. På jordbruksmark som används för andra ändamål än jordbruksverksamhet ska tvärvillkoren enligt artikel 93 i den horisontella förordningen iakttas. Användningen av arealer för annat än jordbruksverksamhet får inte äventyra jordbruksanvändningen av arealerna under följande vegetationsperiod.

Om jordbruksmark tas helt ur jordbruksanvändning, ska detta anmälas i stödansökan på det sätt som Landsbygdsverket bestämmer. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får inte utnyttjas för jordbruksverksamhet under anmälningsåret och de därpå följande fyra åren. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får med avvikelse från vad som föreskrivs i detta moment återtas i jordbruksanvändning, om byggnaderna eller konstruktionerna på området rivs eller om det är fråga om något annat av sökanden oberoende undantagsfall som godkänts av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

8 § (8.6.2017/337)
Regionala tak för grundstöd

Det tak för grundstöd som avses i artikel 22.2 i stödförordningen fördelas regionalt på de i 4 § avsedda stödområdena i enlighet med hur stödrättigheterna riktats regionalt.

De årliga regionala taken för stödområdena är följande:

20152016201720182019
stödområdemiljoner euro
AB134,20135,42133,00133,20133,30
C132,60133,80132,20132,30132,40
9 § (7.12.2017/841)
Värdet på stödrättigheter

Utifrån stödrättigheterna kan det årligen beviljas regionalt enhetligt stöd som uppgår till högst följande belopp enligt stödområde och per stödberättigande hektar:

20152016201720182019
stödområdeeuro
AB118,05122,44121,56123,70125,70
C101,53110,71107,90110,60111,30
10 §
Värdet på gårdsspecifika tilläggsdelar

Värdet på de på mjölkbidrag, tjurbidrag, bidrag för stutar och stöd för stärkelsepotatis baserade gårdsspecifika tilläggsdelarna år 2015 motsvarar 35 procent av stödet för 2006. Från och med stödåret 2016 beviljas inga tilläggsdelar.

Åren 2015 och 2016 motsvarar tilläggsdelen för sockerbetor 70 procent, och åren 2017 och 2018 motsvarar tilläggsdelen för sockerbetor 35 procent av det sammanlagda beloppet av den tilläggsdel som fastställts utifrån 2009 års ersättning för prissänkningen på socker och tilläggsersättning under övergångsperioden. Från och med stödåret 2019 beviljas ingen tilläggsdel.

Värdet på den gårdsspecifika tilläggsdel som fastställts utifrån stödet för utsädesproduktion av timotej kvarstår stödåret 2015 på 2012 års nivå. Stödåret 2016 motsvarar tilläggsdelen 50 procent av stödet för 2012. Från och med stödåret 2017 beviljas ingen tilläggsdel.

Vid beräkning av värdet på de gårdsspecifika tilläggsdelar som avses i 1–3 mom. ska den lineära minskingen av värdet på tilläggsdelarna med 8,2 procent 2014 beaktas.

11 §
Minskning av värdet på gårdsspecifika tilläggsdelar

Utöver vad som föreskrivs i 10 § ska värdet på gårdsspecifika tilläggsdelar minskas stödåret 2015 så att värdet på tilläggsdelarna multipliceras med koefficienten 0,56.

12 §
Överlåtelse av stödrättigheter

Mottagaren av stödrättigheter ska på det sätt som Landsbygdsverket anger meddela kommunens landsbygdsnäringsmyndighet vem som ska registreras som innehavare av stödrättigheterna i det stödrättighetsregister som avses i artikel 71 i den horisontella förordningen.

13 § (1.2.2018/123)
Mångsidigare odling i anslutning till förgröningsstöd

Den tidsperiod under vilken andelarna olika odlingsväxter som avses i artikel 40.1 i tillämpningsförordningen ska odlas på åkerarealen börjar den 30 juni och slutar den 31 augusti.

Vid bedömning av huruvida kravet på diversifiering av grödor uppfylls betraktas följande blandade växtbestånd som olika i artikel 44.1 i stödförordningen avsedda odlingsväxter:

1) blandade växtbestånd av oljeväxter och spannmål,

2) blandade växtbestånd av proteingrödor och spannmål,

3) blandade växtbestånd av oljeväxter och proteingrödor,

4) blandade växtbestånd av spannmål,

5) blandade växtbestånd av proteingrödor,

6) blandade växtbestånd av oljeväxter,

7) blandade växtbestånd av saneringsväxter,

8) blandade växtbestånd av växter i färdig gräsmatta,

9) blandade växtbestånd av viltväxter på en mångfaldsåker,

10) blandade växtbestånd av landskapsväxter på en mångfaldsåker,

11) blandade växtbestånd av ängsväxter på en mångfaldsåker,

12) blandade växtbestånd för honungsproduktion,

13) blandade växtbestånd, där olika växtarter odlas bredvid varandra och varje enskild art odlas på ett område som är mindre än 0,05 hektar,

14) blandade växtbestånd av kvävefixerande grödor och andra växter som motsvarar kraven för arealer med ekologiskt fokus, där de kvävefixerade grödornas andel av utsädesblandningens vikt överstiger 50 procent.

Ett blandat växtbestånd av saneringsväxter får innehålla oljerättika, vitsenap och tagetes samt blandningar av dessa. Ett blandat växtbestånd av viltväxter på en mångfaldsåker ska innehålla minst två av följande växter: spannmål, bovete, solros, oljelin, ärter, rybs, raps eller senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbeta, rova eller turnips, gräsväxter och klöverarter. Ett blandat växtbestånd av landskapsväxter på en mångfaldsåker ska innehålla minst två av följande växter: solros, honungsfacelia, blålusern, luktklöver, gullupin, vickerarter, blåklint, malva, ringblomma och sötväpplingar. Ett blandat växtbestånd av ängsväxter på en mångfaldsåker ska innehålla rödven, fårsvingel eller hårdsvingel och frön av minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxterna kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, backnejlika, tjärblomster, ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört eller någon annan motsvarande ängsväxt. Blandade växtbestånd av ängsväxter får dessutom innehålla ettåriga ängsväxter, vickerarter eller andra ettåriga växter, luddvicker, honungsfacelia, ringblomma eller andra ettåriga blommande växter som utgör föda för fåglar, eller lin, durra, röd hirs, bovete, hampa, majs, solros, quinoa, rybs, raps, kummin, spannmål eller andra motsvarande åkerväxter.

Vid bedömningen av huruvida diversifieringskravet uppfylls betraktas odlingsväxter som odlas på följande arealer inte som olika odlingsväxter:

1) ett jordbruksskifte för en växtartsgrupp som bildats av bär- och fruktväxter, om olika växtarter som hör till samma grupp odlas bredvid varandra så att den sammanräknade arealen för en enskild växtart är mindre än 0,05 hektar,

2) trädgårdsland,

3) en areal som omfattas av ett avtal som avses i 39 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013 (366/2007),

4) en areal som omfattas av ett avtal som avses i 27 § i statsrådets förordning om miljöersättning,

5) areal där det finns landskapselement som avses i 14 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

14 §
Permanent gräsmark på Naturaområde i samband med förgröningsstöd

Växtbestånd på sådan permanent gräsmark på Naturaområde som avses i 6 a § 1 mom. i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) får förnyas endast av särskilda skäl och förutsatt att förnyelsen inte begriper plöjning. Innan förnyelsen inleds ska kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skriftligen underrättas om förnyelsen och genomförandesättet.

15 § (1.2.2018/123)
Arealer med ekologiskt fokus i anslutning till förgröningsstöd

Trädesareal som hör till areal med ekologiskt fokus får inte användas för jordbruksproduktion och arealerna ska bevaras som trädesareal från den 1 januari till den 15 augusti. Trädesarealerna får användas för bete eller bärgas från och med den 16 augusti. Växtskyddsmedel får inte användas på trädesarealerna från den 1 januari till den 15 augusti.

Till de i artikel 45.10 i tillämpningsförordningen avsedda kvävefixerande grödor som motsvarar kraven för arealer med ekologiskt fokus hör ärter, bönor, andra lupiner än sandlupin och blomsterlupin, vickerarter, sojabönor, sötväpplingar, lusern, klöverarter och blandningar av dessa växter. Också sådana blandade växtbestånd av ovannämnda kvävefixerande grödor och andra växter där de kvävefixerande grödornas andel av utsädesblandningens vikt överstiger 50 procent motsvarar kraven för arealer med ekologiskt fokus. Av vikten av utsädesblandningar av ett- och fleråriga växter ska de mångåriga kvävefixerade grödornas andel överstiga 50 procent. Jordbrukaren ska skiftesvis anteckna de arter av frön som använts och deras andelar av utsädesblandningens vikt. På åkerskiftet ska det finnas kvävefixerande grödor från den 30 juni till den 31 augusti. Om de kvävefixerande grödorna bärgas före slutet av denna tidsperiod, får åkerskiftet bearbetas tidigast den 1 september. Om arealerna besås med växter som ska sås på hösten, får skiftet bearbetas och besås redan från den 15 juli. Växtskyddsmedel får inte användas på arealer med ekologiskt fokus från sådden av en kvävefixerande gröda till den 31 augusti. Om skörden bärgas senare än den 31 augusti, får växtskyddsmedel användas först efter skörden. Om en kvävefixerande gröda har såtts föregående år eller tidigare, ska förbudet mot användning av växtskyddsmedel inledas den 1 januari.

Med skottskog med kort omloppstid på areal med ekologiskt fokus avses asp och vide. Arealer med skottskog får inte gödslas med mineralgödsel. Inga andra växtskyddsmedel än sådana som är avsedda för bekämpning av ogräs får användas det år då växtbeståndet anläggs och före den 1 september det år då växtbeståndet avslutas.

Det undantag som avses i artikel 46.7 i stödförordningen tillämpas inte på gårdsbruksenheter som är belägna inom landskapen Egentliga Finland, Nyland eller Åland, vilka avses i statsrådets beslut om landskapen (799/2009). En gårdsbruksenhet anses vara belägen i det landskap där dess driftscentrum är beläget. Om en gårdsbruksenhet inte har något driftscentrum, anses gårdsbruksenheten vara belägen inom det landskap där merparten av gårdsbruksenhetens åkrar finns.

16 § (16.6.2016/455)
Regionala tak för förgröningsstöd

De regionala taken för förgröningsstöd är med beaktande av det nationella taket enligt bilaga II till stödförordningen följande:

20152016201720182019
stödområdemiljoner euro
AB78,9778,9879,0079,0879,17
C78,0378,0478,0578,1478,22
17 §
Belopp av förgröningsstöd per hektar

Förgröningsstöd beviljas till följande belopp enligt stödområde och per hektar:

2015201620172018
stödområdeeuro
AB75,5474,7574,7074,90
C65,1165,2265,2065,39
(1.2.2018/123)

Om beloppet av det årliga förgröningsstöd som beräknas utifrån de godtagbara ansökningarna överskrider eller underskrider det tak som anges i 16 §, ändras beloppet av förgröningsstödet i förhållande till hur mycket maximibeloppet överskrids eller underskrids.

18 §
Bestämmanderätten vid stöd till unga jordbrukare

En ung jordbrukare anses ha i 24 § 1 mom. i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket avsedd bestämmanderätt, om han eller hon innehar mer än hälften av aktierna i ett aktiebolag och de aktier han eller hon äger ger mer än hälften av det röstetal som bolagets aktier medför. En ung jordbrukare som har bestämmanderätt i ett bolag som är delägare i ett bolag som ansökt om stöd anses ha bestämmanderätt också i det bolag som ansökt om stöd, om det först nämnda bolaget äger över hälften av aktierna i det bolag som ansökt om stöd och dessa aktier ger över hälften av det röstetal som det först nämnda bolagets aktier medför.

I ett öppet bolag anses bestämmanderätten utövas av en ung jordbrukare, om alla bolagsmän uppfyller de förutsättningar som en mottagare av stöd till unga jordbrukare ska uppfylla. I ett kommanditbolag anses bestämmanderätten utövas av en ung jordbrukare, om majoriteten av de ansvariga bolagsmännen uppfyller de förutsättningar som en mottagare av stöd till unga jordbrukare ska uppfylla. I ett andelslag anses bestämmanderätten utövas av en ung jordbrukare, om majoriteten av medlemmarna uppfyller de förutsättningar som en mottagare av stöd till unga jordbrukare ska uppfylla.

Om det är fråga om en sådan grupp av fysiska personer som avses i artikel 50 i tilllämpningsförordningen, anses bestämmanderätten utövas av en ung jordbrukare när alla jordbrukare i gruppen uppfyller de förutsättningar som en mottagare av stöd till unga jordbrukare ska uppfylla.

19 § (1.2.2018/123)
Belopp av stöd till unga jordbrukare

Maximibeloppet av stödet till unga jordbrukare är en procent av det årliga nationella tak som anges i bilaga II till stödförordningen.

Stöd till unga jordbrukare beviljas till följande belopp per hektar med beaktande av det nationella tak som anges i bilaga II till stödförordningen:

åreuro
201550,78
201651,50
201753,00
201853,00
20 § (18.2.2016/130)
Betalning av grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare

Det minsta stödberättigande jordbruksskiftet för vilket grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare kan betalas är 0,05 hektar. Grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare betalas inte för växthusarealer för permanenta odlingsväxter eller för arealer som tillfälligt inte odlas. Grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare betalas inte för sådan odling där odlingsväxternas rötter inte kommer i kontakt med marken. Stöd betalas inte heller för arealer som omfattas av ett sådant 20-årigt avtal om miljöspecialstöd för jordbruket som avses i 10 § i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995).

21 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 24 mars 2015.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om systemet med samlat gårdsstöd (242/2013).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (32013R1307); EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (32014R0639); EUT L 181, 20.6.2014, s. 1

Ikraftträdelsestadganden:

10.12.2015/1437:

Denna förordning träder i kraft den 14 december 2015.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (32013R1307); EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (32014R0639); EUT L 181, 20.6.2014, s. 1

18.2.2016/130:

Denna förordning träder i kraft den 23 februari 2016.

På ansökningar som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna förordning tillämpas de bestämmelser i 19 § 1 mom. som gällde vid ikraftträdandet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (32013R1307); EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (32014R0639); EUT L 181, 20.6.2014, s. 1

16.6.2016/455:

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2016.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (32013R1307); EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (32014R0639); EUT L 181, 20.6.2014, s. 1

8.12.2016/1066:

Denna förordning träder i kraft den 13 december 2016.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (32013R1307); EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (32014R0639); EUT L 181, 20.6.2014, s. 1

16.3.2017/153:

Denna förordning träder i kraft den 21 mars 2017.

På ansökningar som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna förordning tillämpas de bestämmelser i 19 § 1 mom. som gällde vid ikraftträdandet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (32013R1307); EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (32014R0639); EUT L 181, 20.6.2014, s. 1

8.6.2017/337:

Denna förordning träder i kraft den 13 juni 2017.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (32013R1307); EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (32014R0639); EUT L 181, 20.6.2014, s. 1

7.12.2017/841:

Denna förordning träder i kraft den 12 december 2017.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (32013R1307); EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (32014R0639); EUT L 181, 20.6.2014, s. 1

1.2.2018/123:

Denna förordning träder i kraft den 6 februari 2018.

På ansökningar som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna förordning tillämpas 19 § 1 mom. i den lydelse det hade vid ikraftträdandet av denna förordning.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (32013R1307); EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (32014R0639); EUT L 181, 20.6.2014, s. 1

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.