Beaktats t.o.m. FörfS 223/2018.

17.6.2011/746

Lag om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 § (10.4.2015/388)
Lagens syfte

Denna lag syftar till att trygga försörjningen för och omsorgen om personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd samt till att trygga identifierandet av och hjälpen till offer för människohandel med iakttagande av respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna och med beaktande av Europeiska unionens lagstiftning och de internationella fördrag som är förpliktande för Finland.

2 §
Tillämpningsområde

Denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den tillämpas på mottagande av personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd samt på hjälp till offer för människohandel.

3 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) person som söker internationellt skydd en utlänning som ansökt om internationellt skydd i enlighet med 95 § i utlänningslagen (301/2004),

2) person som får tillfälligt skydd en utlänning som fått skydd med stöd av 109 § i utlänningslagen,

3) mottagande en helhet som utgörs av förläggningar och flyktingslussar samt deras mottagningstjänster och vars syfte är att trygga försörjningen för och omsorgen om personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd,

4) förläggning en plats där personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd inkvarteras och där det ordnas mottagningstjänster för personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd; grupphem och enheter för stödboende som är avsedda för barn är också förläggningar,

5) transitförläggning en förläggning eller del av en förläggning där personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd inkvarteras under tiden för asylutredning och asylsamtal eller annars för en kort tid,

6) flyktingsluss en plats där utlänningar som avses i 109 eller 133 § i utlänningslagen inkvarteras och där mottagningstjänster ordnas för dem,

7) offer för människohandel en person som har upptagits i hjälpsystemet enligt 8 punkten, (10.4.2015/388)

8) hjälpsystemet ett system inom vilket hjälpen till offer för människohandel ordnas, (10.4.2015/388)

9) hjälpinsatser tjänster och stödåtgärder för offer för människohandel. (10.4.2015/388)

4 §
Förhållande till andra lagar

Vid behandlingen av ärenden som avses i denna lag iakttas förvaltningslagen (434/2003) och vid ärenden som gäller ändringssökande iakttas förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte något annat bestäms särskilt i lag.

5 §
Tillämpning av lagen på barn

Då denna lag tillämpas på den som är yngre än 18 år ska särskild uppmärksamhet fästas vid faktorer som hänför sig till barnets bästa och barnets utveckling och hälsa. Vid bedömningen av barnets bästa ska bestämmelserna om bedömning av barnets bästa i barnskyddslagen (417/2007) beaktas.

Då de åtgärder som anges i denna lag genomförs, ska barnets önskemål och åsikt utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Endast i sådana fall där utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikt inte utredas. Ett barn som fyllt 12 år ska ges tillfälle att i enlighet med 34 § i förvaltningslagen bli hört i ett ärende som gäller barnet självt.

Ärenden som gäller barn ska behandlas skyndsamt.

6 § (6.2.2015/87)
Tillämpning av lagen på personer i utsatt ställning

Då denna lag tillämpas ska de särskilda behov som beror på en persons särskilt utsatta ställning, såsom på åldern eller det fysiska och psykiska tillståndet, beaktas hos personer som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller är offer för människohandel. En persons särskilt utsatta ställning och de särskilda behov som beror på den ska utredas individuellt inom en rimlig tid från det att ärendet blivit anhängigt. De särskilda behoven ska beaktas under hela den tid som ansökan om internationellt skydd behandlas, under den tid som tillfälligt skydd ges och under den tid som offer för människohandel får hjälptjänster enligt 4 kap.

7 §
Ersättning för kostnader

Staten ersätter kostnader som orsakas av åtgärder som avses i denna lag inom ramen för statsbudgeten.

Migrationsverket betalar kostnaderna för inrättande och upprätthållande av förläggningar och flyktingslussar samt ersättning till tjänsteproducenten för ordnandet av mottagningstjänster. Kostnaderna ersätts för den tid under vilken en utlänning har rätt till mottagningstjänster med stöd av 12 och 14 § i denna lag. Migrationsverket betalar ersättning till tjänsteproducenten för hjälp till sådana offer för människohandel som inte har en i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland.

Migrationsverket betalar på ansökan arvodet till en företrädare för ett barn som saknar vårdnadshavare och inte har uppehållstillstånd i Finland på basis av den tid som företrädaren har använt för uppgifterna och ersättning för de kostnader som orsakats av företrädandet. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för betalningen av arvodet och arvodets storlek, de kostnader som ersätts samt förfarandet vid betalningen av arvoden och ersättning för kostnader. (9.12.2011/1253)

2 kap

Mottagande

8 § (10.4.2015/388)
Styrning av mottagandet och av hjälpsystemet samt behörig förläggning

Migrationsverket sköter styrningen och planeringen samt övervakningen av mottagningsverksamheten och hjälpsystemet i praktiken.

Förläggningen i Joutseno svarar för skötseln av hjälpsystemet.

9 § (16.12.2016/1161)
Statliga förläggningar och flyktingslussar

Migrationsverket svarar för driften av statliga förläggningar och flyktingslussar samt beslutar om inrättande och nedläggning av dem och om deras verksamhetsställen.

Föreståndaren för en statlig förläggning eller flyktingsluss förutsätts ha en för uppgiften lämplig examen, god förtrogenhet med de uppgifter som hör till tjänsten, i praktiken visad ledarförmåga och sådana kunskaper i främmande språk som skötseln av uppgiften kräver. Genom förordning av statsrådet får bestämmelser utfärdas om tillsättning av tjänster vid de statliga förläggningarna och flyktingslussarna och om deras arbetsordningar.

10 § (16.12.2016/1161)
Icke-statliga förläggningar och flyktingslussar

Migrationsverket avtalar om inrättande och nedläggning av förläggningar och flyktingslussar och om deras verksamhetsställen med kommuner, samkommuner, andra offentligrättsliga samfund eller privata sammanslutningar eller stiftelser.

Avtalet ska åtminstone innehålla bestämmelser om

1) förläggningens och flyktingslussens lokaler och personal,

2) ordnandet av mottagningstjänster med iakttagande av denna lag och allmänna förvaltningslagar,

3) ersättning av kostnaderna,

4) styrning och tillsyn,

5) utvidgning, inskränkning och nedläggning av förläggningar och flyktingslussar,

6) en beredskapsplan.

I fråga om behörighetsvillkoren för föreståndare för icke-statliga förläggningar och flyktingslussar tillämpas 9 § 2 mom.

När någon annan aktör än en myndighet utövar offentlig makt vid skötseln av sådana uppgifter enligt denna lag som hänför sig till mottagningstjänster, ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på aktören.

11 §
Ordnande av tagande i förvar av utlänningar

En utlänning kan med stöd av 121 § i utlänningslagen tas i förvar vid en förläggning som upprätthålls av staten eller av en kommun. Bestämmelser om bemötandet av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter finns i lagen om bemötande av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter (116/2002).

12 §
Mottagande vid massinvandring

Om ett så stort antal utlänningar enligt 109 eller 133 § i utlänningslagen kommer till Finland att de inte kan placeras på förläggningarna eller det inte är möjligt att klarlägga förutsättningarna för inresa och registrera invandrarna vid sedvanligt förfarande, ska mottagningstjänsterna ordnas på flyktingslussar. Avsikten är att inkvartering på flyktingslussar ska vara kortvarig. Den som inkvarteras på en flyktingsluss får de nyttigheter som behövs för den oundgängliga försörjningen.

Inrikesministeriet kan förordna en närings-, trafik- och miljöcentral att avtala med en kommun om utarbetande av en beredskapsplan för mottagandet vid massinvandring. Beredskapsplanen ska utarbetas i form av en avsiktsförklaring.

Ett tillräckligt antal flyktingslussar och förläggningar ska inrättas i de kommuner som utarbetat en beredskapsplan eller i kommuner där det annars med hänsyn till omständigheterna är motiverat att placera de utlänningar som kommit till Finland. Vid behov utfärdas genom förordning av statsrådet bestämmelser om vilka kommuner skyldigheten enligt detta moment gäller. Ett avtal enligt 10 § ska ingås med Migrationsverket om inrättande och förvaltning av flyktingslussarna och förläggningarna.

3 kap

Mottagningstjänster

13 §
Mottagningstjänster

Mottagningstjänsterna ordnas av den förläggning där den som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd registreras som klient.

Till mottagningstjänsterna hör inkvartering, mottagnings- och brukspenning, socialservice, hälso- och sjukvårdstjänster, tolk- och översättartjänster samt arbets- och studieverksamhet enligt det som bestäms i detta kapitel. Inom ramen för mottagningstjänsterna kan också måltider ordnas.

Fullt uppehälle kan ordnas i grupphem och enheter för stödboende avsedda för barn som saknar vårdnadshavare.

14 § (22.5.2015/673)
Mottagare av mottagningstjänster

Mottagningstjänster tillhandahålls personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd.

Mottagningstjänster kan under en rimlig tid tillhandahållas personer som på basis av ansökan om internationellt skydd fått uppehållstillstånd och personer som fått tillfälligt skydd och har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd.

14 a § (22.5.2015/673)
Hur länge mottagningstjänster tillhandahålls

Om uppehållstillstånd förvägras eller det tillfälliga skyddet upphör för en utlänning som fått mottagningstjänster, tillhandahålls personen i fråga mottagningstjänster tills han eller hon har avlägsnat sig ur landet.

Den som söker internationellt skydd och är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz tillhandahålls emellertid mottagningstjänster endast tills han eller hon fått del av Migrationsverkets beslut om avslag på ansökan om internationellt skydd. Om en medborgare i en ovannämnd stat som fått del av Migrationsverkets beslut om avslag på ansökan om internationellt skydd samtycker till att lämna landet under övervakning eller samtycker till att beslutet om avvisning verkställs innan 30 dagar har förflutit från delgivningen av beslutet, kan personen tillhandahållas mottagningstjänster fram till dess att han eller hon lämnar landet, dock i högst 7 dygn.

För en tredjelandsmedborgare som inte har gjort en ansökan om assisterad frivillig återresa tillhandahålls mottagningstjänster i högst 30 dagar från det att beslutet om avlägsnande ur landet har blivit verkställbart och polisen har informerat förläggningen om att avlägsnandet inte kan verkställas genom myndighetsåtgärder. Har en assisterad återresa trots ansökan inte genomförts eller har ansökan om assisterad återresa återtagits, upphör emellertid tillhandahållandet av mottagningstjänster senast 90 dagar efter det att ansökan gjordes, om inte tredjelandsmedborgaren har beviljats uppehållstillstånd. Detta moment tillämpas inte på mottagningstjänster för barn som saknar vårdnadshavare.

Trots de tidsgränser som föreskrivs i 2 och 3 mom. får föreståndaren för en förläggning besluta att någon av särskilda skäl som anknyter till dennes person ska tillhandahållas mottagningstjänster under en rimlig tid.

15 §
Information

Personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd ska informeras om mottagningstjänsterna, rättigheter och skyldigheter i samband med mottagandet, rättshjälp samt organisationer som bistår i frågor som hänför sig till mottagandet.

Polisen eller gränskontrollmyndigheten ska ge sådana uppgifter som avses i 1 mom. till personer som söker internationellt skydd då de lämnar in sin ansökan och till personer som får tillfälligt skydd efter att de anlänt till landet. Uppgifterna ska ges så snart som möjligt, dock senast 15 dagar efter det att ansökan om internationellt skydd har lämnats in och efter att personuppgifterna om den som får tillfälligt skydd har registrerats. Förläggningen ger de uppgifter som avses i 1 mom. efter registreringen vid förläggningen.

Personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd ska få uppgifterna skriftligen på sitt modersmål eller på ett språk som det finns grundad anledning att anta att han eller hon förstår. Vid behov kan uppgifterna även ges muntligen.

16 § (6.2.2015/87)
Inkvartering på en förläggning

Personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd inkvarteras på en förläggning. Vid inkvarteringen beaktas de inkvarterades ålder och kön. En sökande kan flyttas till en annan förläggning om det behövs för personens egen skull, förläggningens verksamhet eller behandlingen av ansökan om internationellt skydd. Inkvarteringen ska ordnas så att familjemedlemmar kan bo tillsammans om de så vill.

Förläggningen beslutar om inkvartering och förflyttning. Innan beslut om förflyttning fattas, ska den som ska flyttas höras. Innan det beslutas att ett barn utan vårdnadshavare ska flyttas, ska också barnets företrädare höras.

Migrationsverket kan förbehålla sig rätten att besluta om inkvartering eller förflyttning, om det behövs för behandlingen av ansökan om internationellt skydd eller om man i ett ärende som gäller förflyttning enligt 1 mom. inte kan uppnå enighet om till vilken förläggning personen ska flyttas.

17 §
Inkvartering av barn utan vårdnadshavare

Barn utan vårdnadshavare inkvarteras i grupphem. På grupphemmets verksamhet tillämpas de bestämmelser i 59 § i barnskyddslagen som gäller det maximala antalet barn och unga som får vårdas tillsammans i en bostadsenhet, det maximala antalet barn som får placeras i samma byggnad samt minimiantalet anställda som ska vara sysselsatta i vård- och fostringsuppgifter.

I en enhet för stödboende får barn som fyllt 16 år och saknar vårdnadshavare inkvarteras, om det är motiverat med tanke på barnets utveckling och välfärd. I samma byggnad får högst 40 barn placeras. Per tio barn ska det finnas minst tre anställda som är sysselsatta i vård- och fostringsuppgifter. I brådskande fall kan en temporär avvikelse göras från de antal som anges i detta moment, om detta är nödvändigt för att mottagningstjänsterna ska kunna ordnas för barnet.

Barn utan vårdnadshavare kan också inkvarteras på andra inkvarteringsställen som är avsedda för barn. I sådana fall gäller det som i 1 och 2 mom. bestäms om antalet boende och anställda.

I fråga om kompetenskraven för de anställda vid grupphem, enheter för stödboende och andra inkvarteringsställen för barn gäller bestämmelserna i 60 § i barnskyddslagen.

18 §
Enskild inkvartering

Personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd kan själva ordna sin inkvartering. De ska då skriftligen uppge sin adress och lägga fram ett hyresavtal eller en annan utredning om den enskilda inkvarteringen för den förläggning där de är registrerade som klienter. Adressuppgifterna och hyresavtalet eller utredningen krävs för att andra mottagningstjänster ska kunna ges.

Föreståndaren för en förläggning beslutar om förflyttning av ett barn utan vårdnadshavare till enskild inkvartering efter att ha hört barnet och dess företrädare samt förläggningens socialarbetare. Förläggningen meddelar det kommunala organ på boningsorten som ansvarar för socialvården adressen för ett barn utan vårdnadshavare som bor i enskild inkvartering och uppgifter om de personer hos vilka barnet bor. Meddelandet ska åtföljas av rapporter av förläggningens socialarbetare och barnets företrädare om huruvida förhållandena i den enskilda inkvarteringen är lämpliga samt om huruvida den eller de som tar hand om barnet kan sörja för barnets vård.

19 §
Mottagningspenning

Mottagningspenning beviljas personer som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller är offer för människohandel och som inte har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland i syfte att trygga den oundgängliga försörjning som en person behöver för ett människovärdigt liv samt för att främja personens möjligheter att klara sig på egen hand, om personen är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete, andra inkomster eller tillgångar, genom omvårdnad från en sådan persons sida som är försörjningspliktig gentemot honom eller henne eller på något annat sätt.

Mottagningspenningens grunddel täcker utgifter för kläder, ringa avgifter för hälso- och sjukvård, utgifter för användning av lokaltrafik och telefon samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle samt utgifter för kost i de fall där förläggningen inte ordnar måltider.

Den kompletterande mottagningspenningen täcker utgifter som ansetts behövliga på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden.

20 §
Mottagningspenningens belopp

Mottagningspenningens belopp är skillnaden mellan utgifter som ska täckas med mottagningspenningens grunddel och utgifter för hälso- och sjukvård som är större än ringa samt de inkomster och tillgångar som står till förfogande.

Mottagningspenningens grunddel per månad är

1) för ensamstående och ensamförsörjare 290 euro, i förläggningar med måltidsservice 85 euro,

2) för andra personer över 18 år än de som avses i 1 punkten 245 euro, i förläggningar med måltidsservice 70 euro,

3) för barn som bor tillsammans med sin familj 185 euro, i förläggningar med måltidsservice 55 euro.

Inkomsterna och tillgångarna för en person som ansöker om mottagningspenning och för personens familj beaktas vid beviljandet av mottagningspenning på det sätt som bestäms i lagen om utkomststöd (1412/1997).

21 §
Brukspenning

Om förläggningen ordnar fullt uppehälle som inkluderar de utgifter enligt 19 § som ska täckas med mottagningspenningens grunddel och den kompletterande mottagningspenningen och utgifter för hälso- och sjukvård som är större än ringa, beviljas barn utan vårdnadshavare brukspenning i stället för mottagningspenning.

Brukspenningen för barn utan vårdnadshavare är 25 euro per månad för barn under 16 år och 45 euro per månad för barn som fyllt 16 år. Brukspenningen kan också vara mindre än så, om det är motiverat med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå.

22 §
Justering av mottagnings- och brukspenningen

Mottagningspenningens och brukspenningens belopp justeras enligt bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

De belopp av mottagnings- och brukspenning som bestäms i 20 och 21 § motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket de folkpensioner som betalades i januari 2010 har beräknats.

23 §
Beviljande och återkrav av mottagnings- och brukspenning

Den förläggning där sökanden är registrerad som klient beviljar mottagnings- och brukspenning på ansökan.

Den förläggning som beviljat mottagnings- och brukspenningen kan återkräva den. Ansökan om återkrav av mottagningspenning riktas till den förvaltningsdomstol inom vars domkrets förläggningen är belägen.

Vid beviljandet av mottagnings- och brukspenning iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om förfarandet i 3 kap. i lagen om utkomststöd. Vid återkrav av mottagnings- och brukspenning tillämpas bestämmelserna om återkrav i 4 kap. i lagen om utkomststöd.

24 §
Utmätnings- och överföringsförbud

Mottagnings- och brukspenning får inte utmätas. Ett avtal genom vilket mottagnings- eller brukspenning överförs på någon annan är ogiltigt.

25 § (30.12.2014/1320)
Socialservice

Personer som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller är offer för människohandel och som inte har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland har rätt till socialservice enligt 14 § i socialvårdslagen (1301/2014), om en yrkesutbildad person inom socialvården har bedömt det vara nödvändigt för dessa personer att få socialservice under den tid som de har rätt till mottagningstjänster eller är upptagna i hjälpsystemet. (10.4.2015/388)

Det sociala arbete som avses i 15 § och den sociala handledning som avses i 16 § i socialvårdslagen utförs vid förläggningen av yrkesutbildade personer inom socialvården. Arbetet omfattar rådgivning, handledning och utredning av sociala problem samt andra stödåtgärder som upprätthåller och främjar individens och familjens trygghet och förmåga att komma till rätta samt samfunds funktionsduglighet.

26 §
Hälso- och sjukvårdstjänster

Personer som söker internationellt skydd och offer för människohandel som inte har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster på det sätt som föreskrivs i 50 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och 3 § 2 mom. i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) samt rätt till andra hälso- och sjukvårdstjänster som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömt som nödvändiga.

Personer som får tillfälligt skydd eller barn som söker internationellt skydd samt offer för människohandel som är barn och inte har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland får hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som en person som har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland.

27 §
Tolkning och översättning

Förläggningen ska ordna tolkning eller översättning, om en klient inte behärskar det språk, svenska eller finska, som enligt språklagen (423/2003) ska användas hos en myndighet, eller om klienten på grund av handikapp eller sjukdom inte kan göra sig förstådd i ett ärende som avses i denna lag och som kan inledas av en myndighet. Förläggningen ska i möjligaste mån se till att klienten också i andra ärenden som gäller dennes rättigheter och skyldigheter har tillgång till tolkning eller översättning.

Ärendet kan tolkas eller översättas till ett språk som det finns grundad anledning att anta att klienten förstår.

Bestämmelser om förvaltningsdomstolens skyldighet att ordna tolkning och översättning finns i förvaltningsprocesslagen.

28 §
Jäv och tystnadsplikt för tolkar och översättare

En förläggning får inte som tolk eller översättare anlita en person som står i ett sådant förhållande till en part eller ett ärende som kan äventyra tilltron till tolkens eller översättarens pålitlighet eller partens säkerhet.

I fråga om tystnadsplikt för tolkar och översättare gäller vad som bestäms i förvaltningslagen.

29 §
Arbets- och studieverksamhet

Vid andra förläggningar än transitförläggningar ska möjligheter till arbete och studier ordnas för att främja självständigt handlande hos personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd. Också vid transitförläggningar kan motsvarande möjligheter ordnas.

Om en boende vid en förläggning upprepade gånger utan grundad anledning vägrar delta i sådant arbete eller sådana studier som han eller hon anvisats, kan den mottagningspenning som betalas ut till honom eller henne minskas med högst 20 procent under högst två månaders tid. Avdraget får inte äventyra den oundgängliga försörjning som behövs för tryggande av ett människovärdigt liv eller för uppfyllandet av en lagstadgad underhållsskyldighet och det får inte heller i övrigt vara oskäligt.

30 §
Försäkringsskyddet för personer som deltar i arbete och studier

För olycksfall eller yrkessjukdom som drabbat en person under arbete och studier betalas till personen ersättning av statens medel enligt samma grunder som gäller för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) till den del som den skadade inte har rätt till en minst lika stor ersättning enligt någon annan lag. (24.4.2015/473)

Statskontoret behandlar ärenden som gäller betalning av ersättning. I beslut som Statskontoret har fattat med stöd av denna paragraf får ändring sökas på det sätt som anges i 33 kap. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. (24.4.2015/473)

Migrationsverket ordnar gruppansvarsförsäkring för personer som deltar i arbete och studier.

31 § (22.5.2015/673)
Stöd för återresa

Till en tredjelandsmedborgare som sökt internationellt skydd, den som fått tillfälligt skydd eller som är offer för människohandel och som enligt lagen om hemkommun inte har någon hemort i Finland samt till den som beviljats uppehållstillstånd med stöd av 51 § i utlänningslagen kan som stöd för återresa betalas bidrag och ersättning för skäliga rese- och flyttkostnader för återresan till hemlandet eller till något annat land där hans eller hennes inresa är garanterad. En förutsättning för att bidrag och ersättning ska betalas till den som sökt internationellt skydd är dessutom att han eller hon frivilligt och i permanent syfte avlägsnar sig ur landet efter att ha återtagit sin ansökan om skydd eller efter att ha fått sin ansökan om uppehållstillstånd avslagen.

Bidrag och ersättning beviljas, om den återvändande personen är i behov av stöd och inte kan börja återintegrera sig eller täcka sina rese- och flyttkostnader genom förvärvsarbete, andra inkomster eller tillgångar eller på något annat sätt. När bidragsbeloppet bestäms ska återvändarens personliga omständigheter och förhållandena i återvändandelandet beaktas. För att bidrag ska beviljas förutsätts det att sökanden har en plan för hur bidraget kommer att användas. Närmare bestämmelser om bidraget och dess belopp samt om förfarandena vid beviljande av bidrag utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Bidrag och ersättning beviljas på återvändarens ansökan av den förläggning där han eller hon är registrerad som klient. Om återvändaren inte längre är registrerad som klient vid en förläggning, kan bidraget på ansökan beviljas av Migrationsverket. Den beviljande förläggningen eller Migrationsverket kan återkräva bidrag eller ersättning som visar sig ha betalats ut på felaktiga grunder eller utan grund. Ansökan om återkrav ska lämnas till den förvaltningsdomstol inom vars domkrets förläggningen är belägen.

32 §
Avgifter för mottagningstjänster

För mottagningstjänster kan det tas ut en skälig avgift. Avgiften får vara högst lika stor som de faktiska kostnaderna. Någon avgift ska inte tas ut eller avgiften ska nedsättas, om den oundgängliga försörjning som en person behöver för tryggandet av ett människovärdigt liv eller uppfyllandet av sin lagstadgade underhållsskyldighet äventyras av att avgiften tas ut. Bestämmelser om avgiftens belopp utfärdas genom förordning av statsrådet.

Hos personer som använder social-, hälso- och sjukvårdstjänster får det tas ut en avgift enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). Bestämmelserna i 13 § i den lagen tillämpas inte på personer som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller är offer för människohandel.

Avgiften påförs av förläggningens föreståndare. Avgifterna tas inte ut retroaktivt.

4 kap

Hjälpsystemet (10.4.2015/388)

33 § (10.4.2015/388)
Hjälpsystemets ändamål

Uppgifterna inom hjälpsystemet består i att

1) besluta om upptagning av en person i hjälpsystemet, vid behov efter att ha hört den sektorsövergripande expertgruppen,

2) ge offer för människohandel återhämtningstid enligt 36 § eller att i enlighet med 52 c § i utlänningslagen ge dem betänketid som avses i 52 b § i den lagen, och i att förlänga och avbryta återhämtnings- eller betänketiden,

3) ordna hjälpinsatser till offer för människohandel som inte har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland,

4) samarbeta med kommunen om hjälp till offer för människohandel som har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland,

5) identifiera offer för människohandel i enlighet med 38 § 3 mom.,

6) besluta om avförande av ett offer för människohandel från hjälpsystemet, vid behov efter att ha hört den sektorsövergripande expertgruppen.

I de fall som avses i 1 mom. 1, 2, 5 och 6 punkten fattas beslutet av föreståndaren för förläggningen i Joutseno eller av en av denne förordnad tjänsteman.

34 § (10.4.2015/388)
Framställning om att uppta en person i hjälpsystemet

En aktör inom den offentliga eller privata sektorn eller tredje sektorn kan göra en framställning till förläggingen i Joutseno om att en person som aktören antar är offer för ett människohandelsbrott ska upptas i hjälpsystemet. Framställningen kan också göras av personen själv.

35 § (10.4.2015/388)
Upptagning i hjälpsystemet

En person för vars del det har gjorts en framställning om upptagning i hjälpsystemet ska upptas i systemet, om personen med hänsyn till omständigheterna kan bedömas vara offer för ett människohandelsbrott och han eller hon är i behov av hjälpinsatser.

En person som bistår vid utredningen av ett människohandelsbrott kan upptas i hjälpsystemet, om han eller hon är i behov av särskild hjälp.

Ett barn till en person som avses i 1 eller 2 mom. kan upptas i hjälpsystemet, om barnet befinner sig i Finland och är i behov av hjälp.

36 § (10.4.2015/388)
Återhämtningstid och dess rättsverkan

En finländsk medborgare eller ett utländskt offer för människohandel som lagligen vistas i landet på det sätt som avses i 40 § i utlänningslagen kan i samband med beslutsfattandet om upptagning i hjälpsystemet ges en återhämtningstid på 30 dygn. Återhämtningstiden kan förlängas med högst 60 dygn, om offrets personliga förhållanden kräver det. Återhämtningstiden avbryts, om offret avförs från hjälpsystemet med stöd av 38 f §.

När återhämtningstiden har löpt ut ska föreståndaren för förläggningen i Joutseno trots sekretessbestämmelserna underrätta polisen om offret för människohandel och om det beslut genom vilket offret har upptagits i hjälpsystemet samt att lämna de nödvändiga upplysningar som avses i 37 §.

Under återhämtningstiden ska ett i 1 mom. avsett offer ges möjlighet att återhämta sig och att överväga samarbete med de behöriga myndigheterna för att reda ut människohandelsbrottet. Förundersökningsmyndigheten eller åklagaren får inte stå i kontakt med offret under återhämtningstiden utan offrets samtycke.

Bestämmelser om den betänketid som ska ges ett offer för människohandel som vistas i Finland utan laglig uppehållsrätt finns i 52 b och 52 c § i utlänningslagen.

37 § (10.4.2015/388)
Rätt att lämna nödvändiga upplysningar

Föreståndaren för förläggningen i Joutseno har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna polisen upplysningar som är nödvändiga för att bedöma ett hot mot liv, hälsa eller frihet och förhindra en hotande gärning, om förläggningen i samband med att ett offer för människohandel upptas i hjälpsystemet eller efter det får upplysningar om omständigheter som ger anledning att misstänka att det föreligger ett allvarligt hot mot liv, hälsa eller frihet när det gäller offret, hans eller hennes närstående, ett annat offer för ett människohandelsbrott eller någon anställd i uppgifter inom hjälpsystemet.

38 § (10.4.2015/388)
Egentlig identifiering av offer för människohandel

När förundersökningsmyndigheten eller åklagaren inleder förundersökning av ett misstänkt, i 25 kap. 3 eller 3 a § i strafflagen (39/1988) avsett människohandelsbrott, identifierar förundersökningsmyndigheten eller åklagaren eventuella offer för brottet som offer för människohandel.

När Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd med stöd av 52 a § 2 mom. i utlänningslagen identifierar Migrationsverket den som beviljats uppehållstillståndet som offer för människohandel.

Förläggningen i Joutseno kan identifiera ett offer för människohandel efter att ha hört den i 38 c § avsedda sektorsövergripande expertgruppen, om

1) förundersökningsmyndigheten eller åklagaren har beslutat att inte inleda förundersökning i Finland men det finns grundad anledning att anse att en person som har upptagits i hjälpsystemet har fallit offer för människohandel utomlands, eller

2) det av ett beslut att avbryta eller avsluta förundersökningen framgår att en person ska anses ha fallit offer för ett människohandelsbrott men det inte har varit möjligt att föra saken till åklagare eftersom det inte finns någon att väcka åtal mot.

38 a § (10.4.2015/388)
Hjälpinsatser

Ett offer för människohandel kan hjälpas genom

1) rådgivning och handledning,

2) trygg inkvartering,

3) mottagningspenning eller utkomststöd,

4) socialservice,

5) hälso- och sjukvårdstjänster,

6) tolk- och översättartjänster,

7) rättshjälp enligt lagen om rättegång i brottmål (689/1997) eller rättshjälpslagen (257/2002) samt juridisk rådgivning,

8) spårande av föräldrar till offer som är barn som saknar vårdnadshavare eller spårande av någon annan som svarat för den faktiska vårdnaden om ett barn,

9) stöd för att offret tryggt ska kunna återvända.

Offer för människohandel får inte hjälpas mot deras vilja, om inte något annat föreskrivs i barnskyddslagen.

38 b § (10.4.2015/388)
Ordnande av hjälpinsatser

Förläggningen i Joutseno svarar för ordnandet av hjälpinsatser till offer för människohandel som inte har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland. För ordnandet av hjälpinsatser till offer för människohandel som har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland svarar hemkommunen i fråga.

Förläggningen i Joutseno eller offrets hemkommun kan ordna hjälpinsatserna själv eller köpa dem av offentliga eller privata serviceproducenter.

Hjälpinsatserna ska ordnas utifrån en bedömning av det individuella stödbehovet hos offret för människohandel. När hjälpinsatser ordnas ska hänsyn tas till särskilda behov som beror på offrets ålder, utsatta ställning och fysiska och psykiska tillstånd samt till säkerheten för offret och de anställda som ordnar hjälpinsatserna.

38 c § (10.4.2015/388)
Den sektorsövergripande expertgruppen

Som stöd för de beslut som förläggningen i Joutseno fattar och som stöd för bedömningen av hjälpinsatserna till offer för människohandel och av offrens behov av skydd finns en sektorsövergripande expertgrupp. Expertgruppen sörjer för informationsutbytet mellan förläggningen och andra myndigheter.

Migrationsverket tillsätter expertgruppen för tre år i sänder. Om en medlem i expertgruppen avgår eller avlider under mandatperioden, utnämner Migrationsverket en ny medlem på förslag av den sammanslutning som den avgående medlemmen företräder. Medlemmarna i expertgruppen handlar under straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter sitt uppdrag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Expertgruppen ska förutom av föreståndaren för förläggningen i Joutseno bestå av minst en sakkunnig inom socialvården och en sakkunnig inom hälso- och sjukvården samt av företrädare för polisen, gränskontrollmyndigheten och Migrationsverket. Expertgruppen ska vid behov som sakkunniga höra kommunala myndigheter, arbetarskyddsmyndigheter, arbetsmarknadsorganisationer, sakkunniga inom mentalvårdsarbetet och barnskyddet och andra aktörer som behövs för att hjälpa offren för människohandel.

Trots sekretessbestämmelserna får förläggningen i Joutseno lämna expertgruppen personuppgifterna för ett enskilt offer för människohandel, om personen i fråga ger sitt samtycke eller om det är nödvändigt för att bedöma behovet av service, ordna tjänster eller planera och ordna säkerhetsåtgärder. Expertgruppen får inte lämna ut dessa uppgifter till utomstående.

38 d § (10.4.2015/388)
Samarbete för att skydda offer för människohandel

Förläggningen i Joutseno eller hemkommunen för ett offer för människohandel ska samarbeta med polisen i frågor som hänför sig till skyddet av offret.

38 e § (10.4.2015/388)
Barn som upptas i hjälpsystemet

Förläggningen i Joutseno ska samarbeta med barnskyddsmyndigheterna när det gäller att hjälpa barn som har fallit offer för människohandel och barn som medföljer ett offer.

För barn utan vårdnadshavare som upptas i hjälpsystemet ska det förordnas en företrädare i enlighet med 5 kap. i denna lag och 7 kap. i lagen om främjande av integration (1386/2010).

38 f § (10.4.2015/388)
Avförande från hjälpsystemet

Förläggningen i Joutseno avför ett offer för människohandel från hjälpsystemet, vid behov utifrån en helhetsbedömning av offrets personliga situation, om

1) offret inte längre är i behov av hjälpinsatser,

2) offret inte har identifierats som offer för människohandel i enlighet med 38 §,

3) det av ett beslut att avsluta förundersökningen framgår att det inte anses vara fråga om ett människohandelsbrott som avses i 25 kap. 3 eller 3 a § i strafflagen,

4) åklagaren inte väcker åtal för människohandelsbrott i ett mål som gäller offret eftersom åklagaren anser att ett människohandelsbrott som avses i 25 kap. 3 eller 3 a § i strafflagen inte har begåtts eller att det är fråga om ett annat brott,

5) domstolen har konstaterat att det inte är fråga om ett människohandelsbrott som avses i 25 kap. 3 eller 3 a § i strafflagen,

6) offret avlägsnar sig eller avlägsnas ur landet, eller

7) offret meddelar att han eller hon vill lämna hjälpsystemet eller har försvunnit.

Ett offer för människohandel kan avföras från hjälpsystemet, om han eller hon orsakar allvarig fara för den allmänna ordningen eller säkerheten.

Ett offer för människohandel som förläggningen har beslutat avföra från hjälpsystemet i enlighet med denna paragraf kan få hjälpinsatser under en skälig tid efter beslutet.

Ett beslut av förläggningen i Joutseno att avföra ett offer från hjälpsystemet får verkställas genast även om beslutet inte har vunnit laga kraft, om inte något annat bestäms i beslutet.

5 kap

Företrädande av barn utan vårdnadshavare

39 §
Förordnande av företrädare

För barn som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller är offer för människohandel och som inte har uppehållstillstånd ska det utan dröjsmål utses en företrädare, om barnet befinner sig i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare.

Ansökan om förordnande av företrädare görs av den förläggning eller flyktingsluss där barnet har registrerats som klient. Innan ansökan görs ska barnet höras på det sätt som föreskrivs i 5 § 2 mom. Förläggningens eller flyktingslussens föreståndare ska använda den talan som ankommer på vårdnadshavaren i angelägenheter som gäller barnets person och förmögenhet tills en företrädare för barnet har förordnats.

Företrädaren förordnas av den tingsrätt inom vars domkrets den förläggning där barnet har registrerats som klient är belägen. Ändring i tingsrättens beslut får sökas genom besvär hos hovrätten på det sätt som föreskrivs i rättegångsbalken. Ett beslut om förordnande av företrädare ska iakttas, även om beslutet inte har vunnit laga kraft.

40 § (6.2.2015/87)
Företrädarens behörighet

Till företrädare förordnas en för uppdraget lämplig myndig person som ger sitt samtycke och som har förmåga att sköta sitt uppdrag på ett oklanderligt sätt. En person vars intressen står eller skulle kunna stå i strid med barnets intressen får inte förordnas till företrädare.

En förutsättning för att en person ska kunna förordnas till företrädare är att personen för tingsrätten har uppvisat ett sådant straffregisterutdrag som avses i 6 § 2 mom. i straffregisterlagen (770/1993).

41 §
Företrädarens uppgifter

Företrädaren för vårdnadshavarens talan i angelägenheter som gäller barnets person och förmögenhet samt förvaltar barnets förmögenhet på det sätt som bestäms i 12 kap. 1 och 2 § i rättegångsbalken, 14 § i förvaltningslagen, 17 § och 18 § 3 mom. i förvaltningsprocesslagen samt i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999). Innan ett beslut som gäller barnets person eller förmögenhet fattas ska barnet höras på det sätt som föreskrivs i 5 § 2 mom. i denna lag.

I företrädarens uppgifter ingår inte barnets dagliga vård, fostran eller övriga omvårdnad.

När uppdraget upphör ska företrädaren avge redovisning i enlighet med vad som bestäms i lagen om förmyndarverksamhet.

42 §
Befriande av en företrädare från sitt uppdrag

Framgår det efter att en företrädare förordnats att barnet har en vårdnadshavare i Finland, ska företrädaren befrias från sitt uppdrag, om inte befriandet strider mot barnets fördel. En företrädare kan befrias från sitt uppdrag om han eller hon begär det eller på grund av sjukdom eller av någon annan orsak är förhindrad eller oförmögen att sköta sitt uppdrag eller om det finns andra särskilda skäl.

Ansökan om befrielse från uppdraget som företrädare kan göras av företrädaren, av barnet självt om han eller hon har fyllt 15 år, av den förläggning eller flyktingsluss där barnet har registrerats som klient eller av barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet.

Företrädaren befrias från sitt uppdrag av den tingsrätt inom vars domkrets den förläggning där barnet har registrerats som klient är belägen. Ändring i tingsrättens beslut får sökas genom besvär hos hovrätten på det sätt som föreskrivs i rättegångsbalken. Ett beslut om befriande av en företrädare från sitt uppdrag ska iakttas även om beslutet inte vunnit laga kraft.

43 §
Upphörande av företrädaruppdraget

Företrädarens uppdrag upphör när

1) den som företräds uppnår myndighetsålder,

2) den som företräds varaktigt flyttar från Finland, eller

3) en vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utses i Finland för den som företräds.

44 §
Anmälningsskyldighet

Tingsrätten ska underrätta Migrationsverket och befolkningsdatasystemet om beslut som gäller förordnande till företrädare för barn som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller är offer för människohandel eller befriande av företrädare från uppdraget.

Har barnet förmögenhet som avses i 66 § i lagen om förmyndarverksamhet och som förvaltas av företrädaren, ska tingsrätten meddela förmyndarmyndigheten om att uppdraget som företrädare ska införas i registret över förmynderskapsärenden.

6 kap

Register

45 §
Registret över mottagna klienter och företrädarregistret

Registret över mottagna klienter förs med hjälp av automatisk databehandling och är ett personregister över personer som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller är offer för människohandel.

Företrädarregistret förs med hjälp av automatisk databehandling och är ett personregister över företrädare som med stöd av 39 § förordnats för barn utan vårdnadshavare.

På registret över mottagna klienter och företrädarregistret tillämpas lagstiftningen om skydd av personuppgifter.

46 §
Registrens användningsändamål

I registret över mottagna klienter ingår ett riksomfattande delregister och de delregister som förs av förläggningarna och flyktingslussarna. Det riksomfattande delregistret används för styrning, planering och uppföljning av mottagandet av personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd och av hjälpen till offer för människohandel. De delregister som förs av förläggningar och flyktingslussar används för planering, ordnande, genomförande och uppföljning av mottagningstjänsterna för personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd och av hjälpinsatserna till offer för människohandel. (10.4.2015/388)

I företrädarregistret ingår ett riksomfattande delregister och de delregister som förs av förläggningarna och flyktingslussarna. Det riksomfattande delregistret används för styrning, planering och uppföljning av verksamheten i anslutning till företrädande av barn utan vårdnadshavare. De delregister som förs av förläggningarna och flyktingslussarna är avsedda för den praktiska administrationen av verksamheten i anslutning till företrädande av barn utan vårdnadshavare.

Uppgifterna i registret över mottagna klienter och företrädarregistret kan användas för att ta fram statistik för nationella och internationella behov med beaktande av personuppgiftslagens (523/1999) bestämmelser om behandling av personuppgifter.

47 §
Registeransvariga

Migrationsverket svarar för förandet av de riksomfattande delregister som avses i 46 §. Förläggningarna och flyktingslussarna svarar för förandet av de egna delregister som avses i 46 §.

48 § (10.4.2015/388)
Uppgifter som införs i registret över mottagna klienter

I registret över mottagna klienter får det i fråga om personer som avses i 45 § 1 mom. och deras familjemedlemmar registreras ärendets eller klientens nummer, uppgift om namn, kön, födelsedatum, födelseort och födelseland, personbeteckning och utländskt personnummer eller någon annan utländsk beteckning för identifiering av personen, medborgarskap, civilstånd och familjeförhållanden. Utöver dessa uppgifter får det i registret i fråga om den registrerade föras in

1) uppgifter om inkvartering,

2) uppgifter om mottagnings- eller brukspenning,

3) uppgifter om hälsotillstånd,

4) uppgifter om språkkunskaper, utbildning, yrkesskicklighet och arbetserfarenhet,

5) sådana uppgifter om ansökan om internationellt skydd eller uppehållstillstånd som är behövliga med tanke på planering, ordnande, genomförande och uppföljning av mottagningstjänsterna,

6) sådana uppgifter om en framställning om att hjälp ska sättas in som är behövliga med tanke på för planering, ordnande, genomförande och uppföljning av hjälpinsatserna.

49 §
Uppgifter som införs i företrädarregistret

I företrädarregistret får införas namn, personbeteckning, adress- och andra kontaktuppgifter i fråga om en företrädare enligt 39 § samt uppgifter som gäller förordnande till företrädare, befriande av företrädare från uppdraget och upphörande av uppdraget som företrädare.

50 §
Ansvaret för uppgifter som har införts i registren

Den registeransvarige svarar för att de uppgifter som har förts in i registret är korrekta samt för att registreringen och användningen sker på lagligt sätt vid skötseln av de egna åliggandena. I övrigt tillämpas på den registeransvariges ansvar vad som bestäms om skydd av personuppgifter någon annanstans i lag.

51 §
Den registrerades rättigheter

I fråga om den registrerades rättigheter gäller vad som föreskrivs i 6 kap. i personuppgiftslagen.

52 § (10.4.2015/388)
Utlämnande av uppgifter ur registren

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag får det ur registret över mottagna klienter och företrädarregistret trots sekretessbestämmelserna lämnas ut sådana uppgifter till Migrationsverket, polisen, gränskontrollmyndigheten samt närings-, trafik- och miljöcentralerna som är nödvändiga för att dessa myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter i fråga om personer som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller är offer för människohandel.

Uppgifter får lämnas ut även i maskinläsbar form eller med hjälp av en teknisk anslutning. Innan uppgifter lämnas ut genom teknisk anslutning ska den som begär uppgifterna visa att de skyddas på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen.

53 §
Rätt att få uppgifter ur register

Trots sekretessbestämmelserna har registeransvariga som nämns i 47 § rätt att från Migrationsverket, polisen, gränskontrollmyndigheten samt närings-, trafik- och miljöcentralerna få sådan information för registret över mottagna klienter som är nödvändig för utförande av de uppgifter som föreskrivs för den i lag.

Uppgifterna kan, i enlighet med vad som avtalas med den registeransvarige, lämnas ut även i maskinläsbar form eller med hjälp av teknisk anslutning efter att det har utretts att uppgifterna skyddas på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen.

54 §
Utplåning av uppgifter ur registren och lagring av uppgifter

Uppgifterna om en registrerad i registret över mottagna klienter och i företrädarregistret utplånas när uppgifterna inte längre behövs och senast fem år efter det att den sista uppgiften om den registrerade har införts.

I fråga om varaktig lagring av registret över mottagna klienter, företrädarregistret och de uppgifter som ingår i dem bestämmer arkivverket med stöd av 8 § 3 mom. i arkivlagen (831/1994). Bestämmelser om förvaring av handlingar i övrigt finns i 8 § 2 mom. i arkivlagen.

7 kap

Rättsskydd

55 §
Ändringssökande

I andra beslut som avses i denna lag än tingsrättens beslut får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Besvärsskriften kan även lämnas in till förläggningens föreståndare som utan dröjsmål ska lämna in den och sitt eget utlåtande till förvaltningsdomstolen.

I sådana beslut av förvaltningsdomstolen som avses i denna lag får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen, om högsta förvaltningsdomstolen meddelar besvärstillstånd.

56 §
Sökande av ändring i fråga om avgift för mottagningstjänster

En betalningsskyldig som anser att det har skett ett fel i samband med påförandet av en avgift kan begära omprövning hos den föreståndare för en förläggning som har påfört avgiften inom sex månader från påförandet. I ett beslut med anledning av omprövningsbegäran får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

57 § (10.4.2015/388)
Besvärsförbud

I ett beslut som en förläggning eller Migrationsverket fattat med stöd av 16 § och som gäller inkvartering eller förflyttning från en förläggning till en annan får ändring inte sökas genom besvär.

I ett beslut om återhämtningstid som avses i 36 § får ändring inte sökas genom besvär.

8 kap

Särskilda bestämmelser

58 § (10.4.2015/388)
Rätt att få uppgifter

Inrikesministeriet, Migrationsverket, förläggningar, flyktingslussar, förundersökningsmyndigheter och kommunala myndigheter har rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få de upplysningar som är nödvändiga för att utföra uppgifterna enligt 3 och 4 kap. av varandra, av offentliga eller privata serviceproducenter som tillhandahåller tjänster enligt 3 och 4 kap. och av företrädare för barn utan vårdnadshavare.

En offentlig eller privat serviceproducent som tillhandahåller tjänster enligt 3 och 4 kap. och vars klient är asylsökande, en person som får tillfälligt skydd eller offer för människohandel har rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få de upplysningar som är nödvändiga för att tillhandahålla tjänsterna av Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar.

Företrädare för barn utan vårdnadshavare har rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få de upplysningar som är nödvändiga för att utföra uppgifterna enligt 41 § av Migrationsverket, förläggningar, flyktingslussar, kommunala myndigheter och sådana offentliga eller privata serviceproducenter som tillhandahåller tjänster enligt 3 och 4 kap.

59 §
Sekretess

Uppgifter och handlingar som har erhållits för utförande av uppgifter som avses i denna lag är sekretessbelagda i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

60 §
Omhändertagande av ämnen och föremål

En förläggning eller flyktingsluss ska omhänderta sådana ämnen och föremål som påträffas hos en boende och

1) som kan orsaka fara för den boendes eller en annan persons liv, hälsa eller säkerhet eller skada egendom, om det är sannolikt att ämnet eller föremålet kommer att användas på ett sådant sätt, eller

2) vars innehav är förbjudet med stöd av någon annan lag.

Egendomen ska när inkvarteringen upphör återlämnas till den person av vilken den omhändertogs, om inte något annat föreskrivs om återlämnande, överlåtelse eller förstöring av sådan egendom någon annanstans i lag.

Beslut om omhändertagande fattas och omhändertagandet utförs av förläggningens eller flyktingslussens förestående eller av en av denne förordnad person som utför socialvårdsarbete. I brådskande fall kan även någon annan person som utför socialvårdsarbete vid förläggningen eller flyktingslussen utföra omhändertagandet. Föreståndaren eller den av denne förordnade personen som utför socialvårdsarbete ska då omedelbart underrättas om saken, och denne ska besluta om omhändertagande, om egendomen inte återlämnas.

61 §
Inspektion av rum som en boende förfogar över

De rum som en boende vid en förläggning eller flyktingsluss förfogar över kan inspekteras, om det finns grundad anledning att misstänka att den boende där förvarar sådana ämnen eller föremål som avses i 60 §.

Beslut om inspektion fattas och inspektionen utförs av förläggningens eller flyktingslussens föreståndare eller av en av denne förordnad person som utför socialvårdsarbete. Inspektionen ska utföras så att en annan anställd vid förläggningen eller flyktingslussen och, om möjligt, den boende är närvarande.

62 §
Allmänna förutsättningar för omhändertagande av ämnen och föremål och för inspektion av rum som en boende förfogar över

Det är tillåtet att omhänderta ämnen och föremål och inspektera rum som en boende förfogar över endast om det är absolut nödvändigt för att skydda den boendes eller någon annan persons hälsa eller säkerhet eller för att skydda egendom. Åtgärderna ska utföras på ett säkert sätt och med respekt för den boendes människovärde, och de får inte ge upphov till onödig olägenhet för den som åtgärderna gäller eller till skada på egendom.

63 §
Antecknande av åtgärder om omhändertagande av ämnen och föremål och inspektion av rum som en boende förfogar över

Förläggningen eller flyktingslussen ska upprätta protokoll över omhändertagande av ämnen och föremål och över inspektion av rum som en boende förfogar över. Protokollet ska undertecknas av den som utfört åtgärden, av en annan anställd som varit närvarande vid utförandet och av den hos vilken den omhändertagna egendomen påträffades eller som förfogade över de rum som inspekterades.

Protokollet ska innehålla en beskrivning av åtgärden, orsaken till att den genomförts och tidpunkten för genomförandet samt namnet på den som fattat beslut om åtgärden, den som utfört den och en annan anställd som varit närvarande vid utförandet och på den boende som varit föremål för åtgärden. I protokollet ska uppräknas de ämnen och föremål som har omhändertagits och ges en beskrivning av deras skick vid omhändertagandet.

Den boende som varit föremål för åtgärden ska upplysas om innehållet i protokollet och om möjligheten att söka ändring, på sitt modersmål eller på ett språk som det finns grundad anledning att anta att han eller hon förstår. Han eller hon ska ges en kopia av protokollet.

En kopia av protokollet ska sändas till Migrationsverket.

9 kap

Ikraftträdandebestämmelser

64 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 september 2011.

RP 266/2010, FvUB 38/2010, RSv 357/2010

Ikraftträdelsestadganden:

9.12.2011/1253:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 73/2011, FvUB 3/2011, AjUU 5/2011, RSv 58/2011

30.12.2014/1320:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

RP 164/2014, ShUB 27/2014, RSv 195/2014

6.2.2015/87:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

RP 171/2014, FvUB 28/2014, RSv 165/2014, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU (32013L0033); EUT nr L 180, 29.6.2013, s. 96

10.4.2015/388:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

RP 266/2014, FvUB 58/2014, RSv 352/2014

24.4.2015/473:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 277/2014, ShUB 49/2014, AjUU 18/2014, RSv 315/2014

22.5.2015/673:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

RP 170/2014, FvUB 47/2014, RSv 314/2014

16.12.2016/1161:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 131/2016, FvUB 21/2016, RSv 177/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.