Beaktats t.o.m. FörfS 1059/2018.

27.8.2010/754

Lag om föreläggande av böter och ordningsbot

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I ett förfarande enligt denna lag kan i enkla och klara ärenden följande föreläggas som påföljd: (30.1.2018/95)

Inledande stycket har ändrats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019. Den tidigare formen lyder: I ett förfarande enligt denna lag kan följande föreläggas som påföljd:

1) bötesstraff för en förseelse för vilken inte har föreskrivits strängare straff än böter eller fängelse i högst sex månader,

2) ordningsbot för en förseelse för vilken ordningsbot särskilt har föreskrivits som straff i lag,

3) förverkandepåföljd på högst 1 000 euro vid sidan av de straff som avses i 1 och 2 punkten.

Ett ärende kan handläggas i ett förfarande enligt denna lag också när förseelsen kan medföra någon annan påföljd än vad som avses i 1 mom., om den som begått förseelsen inte ska föreläggas en sådan påföljd.

Mål som gäller tjänstebrott eller mål som avses 20 kap. i sjölagen (674/1994) eller i 2 § i militära rättegångslagen (326/1983) får inte handläggas i ett förfarande enligt denna lag.

I ett förfarande enligt denna lag påförs brottsofferavgift på det sätt som föreskrivs nedan. Bestämmelser om brottsofferavgift finns dessutom i lagen om brottsofferavgift (669/2015). (22.5.2015/670)

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) straffyrkande ett yrkande på bötesstraff eller ordningsbot samt förverkandepåföljd som delges den misstänkte i en situation där han eller hon inte samtycker till att saken handläggs i ett förfarande enligt denna lag,

2) bötesyrkande ett yrkande mot den misstänkte genom vilket för honom eller henne för en förseelse yrkas bötesstraff och förverkandepåföljd eller, om den misstänkte har begärt en ändring av grunden för bestämmande av dagsbotens belopp, bötesstraff och förverkandepåföljd,

3) bötesföreläggande ett avgörande genom vilket en övervakande tjänsteman för en förseelse förelägger bötesstraff och förverkandepåföljd,

4) ordningsbotsföreläggande ett avgörande genom vilket ordningsbot och förverkandepåföljd föreläggs,

5) strafföreläggande ett avgörande genom vilket åklagaren på grundval av ett bötesyrkande eller ett straffyrkande förelägger ett bötesstraff och en förverkandepåföljd. (13.5.2011/467)

3 §
Behöriga tjänstemän och tillämpningsområdet för bötesföreläggande

Ett bötesyrkande eller straffyrkande utfärdas av en polisman. Yrkandet kan utfärdas också på begäran av åklagaren. En ordningsbot föreläggs av en polisman eller åklagaren. (13.5.2011/467)

Strafföreläggande utfärdas av åklagaren. Bötesföreläggande utfärdas av en polisman. I ett bötesföreläggande kan som påföljd föreläggas ett bötesstraff på högst 20 dagsböter och en förverkandepåföljd för den som bryter mot (13.5.2011/467)

1) vägtrafiklagen (267/1981) eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den,

2) fordonslagen (1090/2002) eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den,

2 a) körkortslagen (386/2011), (18.11.2016/984)

3 punkten har upphävts genom L 30.1.2018/95, som träder i kraft 1.6.2019. Den tidigare formen lyder: (30.1.2018/95)

3) lagen om koncession för fordonsbesiktning (1099/1998) eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den,

4) lagen om förbud mot anordningar som försvårar trafikövervakningen (546/1998),

5) bestämmelserna om taxi-, person- och godstrafik i lagen om transportservice (320/2017), (4.5.2018/347)

6 punkten har upphävts genom L 4.5.2018/347. (4.5.2018/347)

7 punkten har upphävts genom L 4.5.2018/347. (4.5.2018/347)

8) lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den,

9) terrängtrafiklagen (1710/1995) eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den,

10) sjötrafiklagen (463/1996) eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den,

11) lagen om farkostregistret (424/2014), (30.1.2018/95)

11 punkten har ändrats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019. Den tidigare formen lyder:

11) lagen om farkostregistret (976/2006),

12) 23 kap 10 § i strafflagen (39/1889),

13) 28 kap. 3 § i strafflagen, (30.1.2018/95)

13 punkten har ändrats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019. Den tidigare formen lyder:

13) 28 kap. 3 § i strafflagen.

14) en författning i landskapet Åland som motsvarar en bestämmelse som avses i 1–13 punkten. (30.1.2018/95)

14 punkten har tillfogats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019.

I fråga om en tullmans, gränsbevakningsmans och jakt- och fiskeövervakares behörighet att utfärda ett bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och straffyrkande föreskrivs särskilt.

L om koncession för fordonsbesiktning 1099/1998 har upphävts genom L om fordonsbesiktningsverksamhet 957/2013. VägtrafikL 267/1981 har upphävts genom VägtrafikL 729/2018, som gäller fr.o.m. 1.6.2020.

4 §
Den misstänktes samtycke

Ett ärende kan handläggas i ett förfarande enligt denna lag, om den som misstänks för förseelsen avstår från sin rätt till en muntlig behandling och samtycker till att ärendet avgörs i ett förfarande enligt denna lag (den misstänktes samtycke). I samband med förfrågan om den misstänktes samtycke ska han eller hon informeras om vad samtycket innebär och underrättas om den påföljd som föreläggs i förfarandet. (30.1.2018/95)

1 mom. har ändrats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019. Den tidigare formen lyder:

Ett ärende kan handläggas i ett förfarande enligt denna lag, om den som misstänkts för förseelsen erkänner gärningen och godkänner den påföljd som föreläggs på grund av gärningen samt avstår från sin rätt till en muntlig behandling och samtycker till att ärendet avgörs i ett förfarande enligt denna lag (den misstänktes samtycke). I samband med förfrågan om den misstänktes samtycke ska han eller hon informeras om vad samtycket innebär.

Samtycket ges till den tjänsteman som utfärdar bötesyrkandet, bötesföreläggandet, ordningsbotsföreläggandet eller straffyrkandet eller till en annan tjänsteman som gör förundersökningen eller till åklagaren. Den tjänsteman som tar emot samtycket ska försöka säkerställa att den misstänkte förstår vad samtycket innebär innan det ges. (13.5.2011/467)

Förfrågan om den misstänktes samtycke ska göras också när det är fråga om en trafikförseelse som begåtts med ett motordrivet fordon, om identiteten på den som gjort sig skyldig till förseelsen omedelbart har kunnat fastställas men ordningsbot för förseelsen inte föreläggs omedelbart. Den misstänktes samtycke krävs inte, om ordningsbot föreläggs för en trafikförseelse som observerats utan att fordonet stoppas.

Som den misstänktes samtycke betraktas också att böterna eller ordningsboten helt eller delvis betalas inom 30 dagar från det att straffyrkandet delgavs.

Den misstänkte får återta sitt samtycke fram till det att ärendet har avgjorts. Återtagandet ska meddelas skriftligt till den i 3 § 2 mom. avsedda åklagarens kansli.

5 §
Målsägandens samtycke

För handläggning av ett ärende i ett förfarande enligt denna lag krävs målsägandens samtycke. I samband med förfrågan om samtycke ska målsäganden informeras om vad samtycket innebär.

I fråga om målsägandens samtycke gäller vad som i 4 § 2 och 5 mom. föreskrivs om den misstänktes samtycke. Om målsäganden återtar sitt samtycke, ska han eller hon uppge ärendets indrivningsnummer i samband med återtagandet. (18.11.2016/984)

6 § (13.5.2011/467)
Åtgärdseftergift

I fråga om rätten för en polisman, tullman, gränsbevakningsman och jakt- och fiskeövervakare att ge den som gör sig skyldig till en förseelse en anmärkning eller avstå från att göra en anmälan om förseelsen och om rätten för åklagaren att avstå från att väcka åtal gäller vad som särskilt föreskrivs om detta. I fråga om rätten för en polisman, tullman, gränsbevakningsman och jakt- och fiskeövervakare att avstå från att framställa yrkande på förverkande iakttas i tillämpliga delar 1 kap. 8 b § i lagen om rättegång i brottmål (689/1997).

7 §
Förundersökning

Vid förundersökningen i samband med förfarandet för föreläggande av böter och ordningsbot ska målsäganden och den som misstänks för förseelsen höras.

För att utreda en förseelse som avses i denna lag görs en summarisk förundersökning enligt 11 kap. 2 § i förundersökningslagen (805/2011), där endast de omständigheter utreds som är nödvändiga för att ett bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande eller straffyrkande ska kunna utfärdas. En sådan förundersökning får göras utan att 4 kap. 10 § 2 mom. och 13 och 16 § i förundersökningslagen iakttas. (28.10.2016/894)

Om målsäganden inte har samtyckt till att saken handläggs i ett förfarande enligt denna lag eller om den som misstänks för förseelsen inte har betalat böterna eller ordningsboten inom den tid som avses i 4 § 4 mom., ska en förundersökning för sakens fortsatta handläggning göras i den omfattning som förutsätts av åtalsprövningen.

2 kap

Yrkanden och förelägganden som en övervakande tjänsteman utfärdar

8 §
Innehållet i ett bötesyrkande, bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande

Ett bötesyrkande, bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande ska ges skriftligen till den som misstänks för förseelsen och undertecknas av utfärdaren. Yrkandet eller föreläggandet kan undertecknas också maskinellt. (18.11.2016/984)

I ett bötesyrkande och bötesföreläggande ska nämnas det bötesstraff och den förverkandepåföljd som yrkas eller föreläggs för förseelsen, i ett ordningsbotsföreläggande ordningsbotens belopp och förverkandepåföljden samt i ett bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande betalningstiden.

I ett bötesyrkande, bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande ska dessutom följande nämnas:

1) personuppgifterna för den som misstänks för förseelsen,

2) tidpunkten och platsen för förseelsen, förseelsens art samt övriga uppgifter som behövs för att beskriva förseelsen,

3) de lagrum som tillämpas.

I ett bötesyrkande ska också nämnas möjligheten att ge åklagaren en utredning som gäller grunden för bestämmande av dagsbotens belopp och den tidsfrist på två veckor inom vilken det är möjligt att lämna utredningen. Om den som misstänks för förseelsen begär en ändring av grunden för bestämmande av dagsbotens belopp, ska detta antecknas i yrkandet. (13.5.2011/467)

I samband med ett bötesyrkande och ett bötesföreläggande ska brottsofferavgiftensbelopp anges och i samband med ett bötesföreläggande även brottsofferavgiftens betalningstid. (22.5.2015/670)

9 §
Innehållet i ett straffyrkande

I fråga om innehållet i ett straffyrkande gäller vad som föreskrivs i 8 § 1 och 3 mom.

I ett straffyrkande ska det bötesstraff nämnas som yrkas för förseelsen eller den yrkade ordningsbotens belopp och förverkandepåföljden. I yrkandet ska det också nämnas att betalning av böterna eller ordningsboten helt eller delvis inom den frist som avses i 4 § 4 mom. leder till att påföljden fastställs genom ett bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande eller strafföreläggande.

I samband med ett strafföreläggande ska brottsofferavgiftens belopp anges. (22.5.2015/670)

10 §
Uppgifter i samband med betalning av påföljden

I samband med delgivningen av ett bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och straffyrkande ska de uppgifter ges som behövs för betalning av påföljden.

11 §
Delgivning

Ett bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och straffyrkande samt deras bilagor ska delges den som misstänks för förseelsen genast efter det att den förundersökning som avses i 7 § 2 mom. är slutförd eller, om detta inte är möjligt, så snart som möjligt därefter på det sätt som i 11 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om delgivning av stämning i brottmål. Om den som misstänks för förseelsen är en sådan tillräknelig omyndig som avses i första meningen i 12 kap. 2 § i nämnda lag, sker delgivning endast till honom eller henne.

Om det är fråga om en trafikförseelse som har begåtts med ett motordrivet fordon och identiteten på den som gjort sig skyldig till förseelsen omedelbart har kunnat fastställas, får ett ordningsbotsföreläggande och dess bilagor trots det som föreskrivs i 1 mom. sändas per post till den som har gjort sig skyldig till förseelsen, antingen på den adress som denne har uppgett eller på den adress som framgår av trafik- och transportregistret. Ordningsbotsföreläggandet ska då sändas utan dröjsmål och senast inom två veckor från dagen för förseelsen. Mottagaren anses ha fått del av ordningsbotsföreläggandet den sjunde dagen efter det att ordningsbotsföreläggandet postades. Postningsdagen ska antecknas på ordningsbotsföreläggandet. (4.5.2018/347)

Utöver det som föreskrivs någon annanstans i lag har de myndigheter som nämns i 3 § hand om delgivning enligt denna paragraf.

I fråga om verkan av delgivning på avbrytande av preskription av åtalsrätten föreskrivs särskilt.

12 §
Handläggning av ett straffyrkande

En behörig tjänsteman ska utan dröjsmål efter det att den tid som avses i 4 § 4 mom. har löpt ut kontrollera om den som misstänks för förseelsen har betalat böterna eller ordningsboten helt eller delvis.

Om böterna eller ordningsboten har betalats helt eller delvis inom föreskriven tid, fastställs påföljden med ett bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande eller strafföreläggande. Ett föreläggande som har fastställts på detta sätt behöver inte delges den som misstänks för förseelsen.

13 § (13.5.2011/467)
Överlämnande av ett bötesyrkande och ett straffyrkande till åklagaren

Ett bötesyrkande ska efter delgivningen utan dröjsmål överlämnas till åklagaren för utfärdande av ett strafföreläggande. Samma överlämningsskyldighet gäller ett straffyrkande, om den som misstänks för förseelsen har betalat böterna på det sätt som avses i 4 § 4 mom.

3 kap

Föreläggande av ordningsbot för trafikförseelser som observerats utan att fordonet har stoppats

14 §
De förseelser som kapitlet omfattar

Bestämmelserna i detta kapitel kan tillämpas på handläggningen av en ordningsbotsförseelse som har begåtts med ett motordrivet fordon och som observerats vid automatisk trafikövervakning eller annars utan att fordonet har stoppats, när förseelsen gäller

1) överskridande av den högsta tillåtna hastigheten med högst 20 kilometer i timmen, eller

2) körning i strid med vägmärken på ett busskörfält eller spårvagnsfält.

15 §
Inledning av förfarandet

Ett ordningsbotsföreläggande ska utan utredning av identiteten på den som körde fordonet utfärdas för den fysiska person som vid tidpunkten för förseelsen var registrerad som ägare, innehavare eller tillfällig användare av det fordon som användes vid förseelsen.

Ett ordningsbotsföreläggande utfärdas för den som enligt 3 § 23 punkten i fordonslagen ansvarar för användningen av en bil, om det med beaktande av alla omständigheter kring förseelsen kan anses vara utrett att han eller hon vid tidpunkten för förseelsen körde den bil som användes vid förseelsen. I annat fall ska polisen höra sig för med den som ansvarar för användningen av bilen om vem som körde bilen i fråga.

Inom polisinrättningen ska det föras en särskild förteckning över när ett brev med en förfrågan till den som ansvarar för användningen av en bil har postats eller när en förfrågan som avses i 2 mom. i övrigt har gjorts. Om personen som ansvarar för användningen av bilen inte svarar på förfrågningen inom två veckor, ska bestämmelserna i 2 kap. tillämpas på den fortsatta handläggningen.

16 §
Innehållet i ett ordningsbotsföreläggande

Ett ordningsbotsföreläggande utfärdas av en polisman så som avses i 8 § 1 mom.

Av ett ordningsbotsföreläggande ska utöver de uppgifter som avses i 8 § 2 och 3 mom. dessutom framgå

1) de eventuella andra påföljder som förseelsen kan medföra för den som har fått ordningsbotsföreläggandet, såsom körförbud,

2) vilket förfarande som ska tillämpas, om den som har mottagit ordningsbotsföreläggandet motsätter sig föreläggandet och hur ärendet då handläggs.

17 § (4.5.2018/347)
Sändande av ett ordningsbotsföreläggande

Ordningsbotsföreläggandet och dess bilagor sänds till mottagaren per post på den adress som framgår av trafik- och transportregistret. Ordningsbotsföreläggandet ska sändas utan dröjsmål och senast tre veckor från dagen för förseelsen. Om den som ansvarar för användningen av en bil i enlighet med 15 § 2 mom. uppger den skyldiges identitet, får ordningsbotsföreläggandet likväl sändas inom två veckor efter att polisen har fått uppgiften. Mottagaren anses ha fått del av föreläggandet den sjunde dagen efter det att föreläggandet postades. Postningsdagen ska antecknas på föreläggandet.

18 §
Motsättande av ett ordningsbotsföreläggande

Om mottagaren av ett ordningsbotsföreläggande som har utfärdats i ett förfarande enligt detta kapitel bestrider att han eller hon är skyldig till den förseelse som avses i föreläggandet eller annars anser att föreläggandet saknar grund, ska mottagaren motsätta sig föreläggandet. Motsättandet behöver inte motiveras.

Den som motsätter sig ett ordningsbotsföreläggande ska inom 30 dagar från delfåendet meddela detta till kansliet vid eller förrättningsstället för den polisinrättning i häradet där ordningsboten har förelagts. Ordningsbotsföreläggandet ska bifogas meddelandet. Meddelandet kan ges på en blankett som finns för detta ändamål.

Meddelandet får också sändas till polisinrättningen per post, med telefax eller med bud.

19 §
Övervakning som utförs av chefen för polisinrättningen

Chefen för polisinrättningen övervakar utfärdandet av ordningsbotsförelägganden som utfärdas i ett förfarande enligt detta kapitel. Om ordningsbot har förelagts för en förseelse för vilken ordningsbot inte är en tillräcklig påföljd, ska han eller hon undanröja ordningsbotsföreläggandet och anmäla saken till åklagaren. (13.5.2011/467)

Chefen för polisinrättningen ska också undanröja ett ordningsbotsföreläggande, om den gärning som avses i föreläggandet inte är en ordningsbotsförseelse eller om ordningsbotsföreläggandet annars saknar grund.

20 §
Åtgärder när mottagaren motsätter sig ett ordningsbotsföreläggande

Chefen för polisinrättningen ska för verkställighet överlämna ett ordningsbotsföreläggande som mottagaren inte har motsatt sig eller som inte har undanröjts.

Chefen för polisinrättningen undanröjer ett ordningsbotsföreläggande som mottagaren har motsatt sig. Förfarandet enligt detta kapitel förfaller då, och i fråga om den fortsatta handläggningen av ärendet gäller vad som föreskrivs i 2 kap., om inte något annat följer av 3 mom.

När mottagaren har motsatt sig ordningsbotsföreläggandet kan ett nytt föreläggande för samma gärning sändas per post på den adress som den som har gjort sig skyldig till förseelsen har uppgett, om den skyldiges identitet har kunnat fastställas genom ett erkännande som det inte finns anledning att betvivla. Mottagaren anses ha fått del av ordningsbotsföreläggandet den sjunde dagen efter det att föreläggandet postades. Postningsdagen ska antecknas på ordningsbotsföreläggandet.

21 §
Delegering av uppgifter för chefen för polisinrättningen

Uppgifter som enligt 19 och 20 § ankommer på chefen för polisinrättningen kan i reglementet för polisinrättningen överföras på en annan tjänsteman vid polisinrättningen som hör till befälet.

22 §
Återställande av försutten fatalietid

Den som inte inom föreskriven tid har kunnat motsätta sig ett ordningsbotsföreläggande som har delgetts enligt 17 § ska på ansökan återställas försutten fatalietid. I ansökan om återställande av försutten fatalietid ska personen i fråga uppge varför han eller hon inte har kunnat motsätta sig föreläggandet inom föreskriven tid, och ansökan ska ges in till tingsrätten för den gärningsort för förseelsen som framgår av föreläggandet senast inom nio månader från dagen för förseelsen. Ordningsbotsföreläggandet eller betalningsuppmaningen ska bifogas ansökan. Vid behandlingen av ett ärende som gäller återställande av försutten fataljetid är tingsrätten domför med en lagfaren ledamot ensam.

23 § (4.5.2018/347)
Skriftlig anmärkning

Om en förseelse som avses i 14 § 1 eller 2 punkten med hänsyn till omständigheterna är ringa, kan den som har registrerats som ägare, innehavare eller tillfällig användare av det fordon som har använts vid förseelsen ges en skriftlig anmärkning, utan att några andra åtgärder vidtas. Anmärkningen ges av en polisman och sänds till den person som fått anmärkningen på den adress som framgår av trafik- och transportregistret.

4 kap

Strafföreläggande och ordningsbot

24 §
Utfärdande av strafföreläggande

Åklagaren ska utan dröjsmål granska ett bötesyrkande eller ett straffyrkande som kommit in för handläggning och utfärda ett strafföreläggande. Föreläggandet kan undertecknas också maskinellt. Ett strafföreläggande som grundar sig på ett bötesyrkande får dock inte utfärdas förrän två veckor har förflutit från det att yrkandet delgavs. (18.11.2016/984)

Vid behov ska åklagaren utan dröjsmål vidta åtgärder för att utföra ytterligare undersökningar eller för att avhjälpa fel eller brister som finns i bötesyrkandet eller straffyrkandet.

25 § (13.5.2011/467)
Utredning till åklagaren

Trots att den som misstänks för en förseelse har gett sitt samtycke, kan han eller hon ge åklagaren en skriftlig utredning som gäller grunden för bestämmande av dagsbotens belopp. Den som utfärdar ett strafföreläggande ska beakta sådan utredning som har getts innan föreläggandet utfärdas och som inverkar på dagsbotens belopp eller annars har betydelse med hänsyn till avgörandet av ärendet och dessutom beakta andra omständigheter som han eller hon känner till.

26 §
Hinder för att utfärda strafföreläggande

Åklagaren får inte utfärda ett strafföreläggande, om (13.5.2011/467)

1) den som misstänks för förseelsen eller målsäganden inte har gett ett samtycke som avses i 4 eller 5 § eller har återtagit samtycket,

2) målsäganden har återtagit sin begäran om åtal för en förseelse för vilken åklagaren inte får väcka åtal utan en sådan begäran,

3) bötesyrkande eller straffyrkande inte har delgetts förrän åtalsrätten har preskriberats,

4) det i ärendet kommer fram omständigheter enligt vilka straff inte ska bestämmas.

27 §
Ny bedömning av påföljden och gärningen (18.11.2016/984)

Om åklagaren anser att ett strafföreläggande ska utfärdas så att det leder till en strängare påföljd än vad som har angetts i bötesyrkandet eller straffyrkandet, ska det på begäran av åklagaren utfärdas ett nytt yrkande och det tidigare yrkandet återtas. Till begäran ska fogas behövliga uppgifter för utfärdande av ett sådant yrkande eller föreläggande som avses i 2 §. En ny begäran om ett i 5 § avsett samtycke av målsäganden behöver inte göras. (18.11.2016/984)

Om åklagaren anser att det i ärendet ska tillämpas någon annan straffbestämmelse än den som framgår av yrkandet, ska han eller hon ge den som det yrkas straff för tillfälle att yttra sig om detta.

28 § (13.5.2011/467)
Utfärdande av ett lindrigare strafföreläggande än vad som har yrkats

Åklagaren får i ett strafföreläggande på eget initiativ eller utifrån en utredning enligt 25 § bestämma ett lindrigare bötesstraff än vad som har anges i bötesyrkandet eller straffyrkandet, om åklagaren anser att förseelsen eller svarandens betalningsförmåga förutsätter det.

29 § (13.5.2011/467)
Utfärdande av ordningsbotsföreläggande

Om åklagaren anser att det för förseelsen i stället för det bötesstraff som yrkas i bötesyrkandet eller straffyrkandet ska föreläggas en ordningsbot, ska han eller hon utfärda ett ordningsbotsföreläggande.

30 § (13.5.2011/467)
Åtgärdseftergift och väckande av åtal

Åklagaren får avstå från att utfärda ett strafföreläggande eller ordningsbotsföreläggande, om de lagbestämda förutsättningarna för åtalseftergift uppfylls.

Åklagaren ska väcka åtal i stället för att utfärda ett föreläggande, om det inte är fråga om en förseelse som avses i 1 § eller om förseelsens samband med en gärning som ska behandlas på samma gång förutsätter att åtal väcks också för förseelsen eller om det finns något annat vägande skäl till att väcka åtal.

Om åklagaren väcker åtal, ska han eller hon undanröja bötesyrkandet eller straffyrkandet.

31 §
Upptagande av ett ärende för nytt avgörande

Om åklagaren har beslutat att inte utfärda ett strafföreläggande eller ett ordningsbotsföreläggande och beslutet enligt ny utredning i ärendet har grundat sig på väsentligt bristfälliga eller oriktiga uppgifter, får åklagaren trots beslutet ta upp ärendet för nytt avgörande. (13.5.2011/467)

En överordnad åklagare har trots ett beslut som avses i 1 mom. rätt ta upp ett ärende för nytt avgörande så som särskilt föreskrivs om detta.

32 §
Anmälningsskyldighet på grund av ändrade omständigheter

Om ett strafföreläggande i enlighet med 26 eller 27 § inte utfärdas, om ett lindrigare bötesstraff bestäms i enlighet med 28 § eller om det i enlighet med 29 § i stället för ett strafföreläggande föreläggs en ordningsbot, ska detta genast anmälas till den som ett yrkande på straff har riktats mot samt till Rättsregistercentralen som sörjer för verkställigheten av bötesstraff och ordningsbot.

33 §
Överföring av ett ärende

Åklagaren kan också överföra ett ärende som han eller hon ska avgöra med stöd av andra bestämmelser än bestämmelserna i detta kapitel att handläggas i ett förfarande enligt denna lag, med iakttagande av vad som i 27 § föreskrivs om begäran och uppgifter som ska fogas till en sådan.

5 kap

Särskilda bestämmelser

34 §
Sökande av ändring

I bötesföreläggande, annat ordningsbotsföreläggande än vad som avses i 3 kap. och strafföreläggande får ändring sökas på det sätt som föreskrivs i denna lag.

När det är fråga om ändring som ska sökas hos tingsrätten prövas ärendet av tingsrätten för den gärningsort för den förseelse som framgår av föreläggandet. Tingsrätten är beslutför med en lagfaren ledamot ensam. (30.1.2018/95)

2 mom. har ändrats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019. Den tidigare formen lyder:

När det är fråga om ändring som ska sökas hos tingsrätten prövas ärendet av tingsrätten för den gärningsort för förseelsen som framgår av föreläggandet. Tingsrätten är beslutför med en lagfaren ledamot ensam. Vid handläggningen av en ansökan om ändring ska bestämmelserna i 8 kap. i rättegångsbalken om behandling av ansökningsärenden iakttas i tillämpliga delar.

35 § (30.1.2018/95)
Besvär

Den som meddelats ett föreläggande som avses i 34 § 1 mom. får söka ändring i föreläggandet genom att anföra besvär hos tingsrätten. Målsäganden får söka ändring i föreläggandet hos tingsrätten genom att anföra besvär antingen på de grunder som föreskrivs i 31 kap. 1 § i rättegångsbalken eller på den grund att föreläggandet grundar sig på oriktig tillämpning av lag eller att målsäganden inte har gett ett samtycke enligt 4 eller 5 § i denna lag på giltigt sätt.

Besvär över bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande ska anföras inom 30 dagar från det att föreläggandet delgavs. Besvär över ett strafföreläggande ska anföras inom 60 dagar från det att samtycke gavs. Besvär över ett strafföreläggande får dock alltid anföras inom 30 dagar från det att föreläggandet utfärdades. Om bötesföreläggandet eller ordningsbotsföreläggande har utfärdats i enlighet med 12 § 2 mom., tillämpas det som föreskrivs om besvär över strafföreläggande.

35 § har ändrats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019. Den tidigare formen lyder:

35 §
Besvär

Besvär över ett föreläggande som avses i 34 § 1 mom. får anföras hos tingsrätten förutom på de grunder som föreskrivs i 31 kap. 1 § i rättegångsbalken också på den grund att föreläggandet grundar sig på oriktig tillämpning av lag eller att den som misstänks för förseelsen eller målsäganden inte har gett ett samtycke enligt 4 eller 5 § på giltigt sätt.

Besvär över bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande ska anföras inom 30 dagar från det att föreläggandet delgavs. Besvär över ett strafföreläggande ska anföras inom 60 dagar från det att samtycke gavs. Besvär över ett strafföreläggande får dock alltid anföras inom 30 dagar från det att föreläggandet utfärdades. Om bötesföreläggandet eller ordningsbotsföreläggande har utfärdats i enlighet med 12 § 2 mom., tillämpas det som föreskrivs om besvär över straffföreläggande.

35 a § (30.1.2018/95)
Besvärsskrift

I besvärsskriften, som ska ställas till tingsrätten, ska anges

1) vilket ordningsbotsföreläggande, bötesföreläggande eller strafföreläggande ansökan om ändring avser,

2) till vilka delar ändring söks i föreläggandet och vilka ändringar som yrkas,

3) på vilka grunder ändring yrkas,

4) vilka eventuella bevis ändringssökanden önskar stödja sig på och vad ändringssökanden vill styrka med vart och ett av dem,

5) en eventuell begäran om att muntlig förhandling ska hållas i tingsrätten,

6) ändringssökandens namn och kontaktuppgifter till hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller biträde samt den postadress och eventuell annan adress under vilken uppmaningar, kallelser och meddelanden i saken kan sändas till ändringssökanden, samt

7) telefonnummer och andra kontaktuppgifter till ändringssökanden samt eventuella vittnen och andra som ska höras.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden eller, om denne inte själv har upprättat besvärsskriften, av den som gjort det.

Till besvärsskriften ska fogas en kopia av det föreläggande som besvären anförs över eller, om detta inte är möjligt, ska det avgörande som besvären anförs över specificeras på annat sätt. Till besvärsskriften ska också fogas eventuella andra handlingar som ändringssökanden åberopar.

35 a § har tillfogats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019.

35 b § (30.1.2018/95)
Komplettering och avvisande av besvär

Om besvären är bristfälliga och en komplettering behövs för att rättegången ska kunna föras vidare, ska ändringssökanden uppmanas att avhjälpa bristen inom en tid som tingsrätten sätter ut. Samtidigt ska ändringssökanden upplysas om vad påföljden kan bli om uppmaningen inte följs. Om besvären är bristfälliga också efter det att de har kompletterats, får parten av särskilda skäl ges ett nytt tillfälle att komplettera dem.

Om ändringssökanden inte följer en uppmaning att komplettera besvären och de är så bristfälliga att de inte kan läggas till grund för en rättegång i tingsrätten, ska besvären avvisas.

Tingsrätten ska genast avvisa besvären, om det finns något annat hinder för att pröva dem än ett sådant som avses i 1 mom.

35 b § har tillfogats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019.

35 c § (30.1.2018/95)
Annat förfarande när besvär anförs av den som meddelats ett föreläggande

Vid handläggning i tingsrätten av besvär som anförs av den som meddelats ett föreläggande iakttas vad som i 26 kap. 1 §, 2 § 2 mom. samt 3–6, 8, 17–24 och 28 § i rättegångsbalken föreskrivs om handläggning av besvärsärenden i hovrätten. Huvudförhandling ska hållas om en part begär det eller om tingsrätten anser att det behövs. Åklagaren ska se till att det med anledning av besvären görs förundersökning i en sådan omfattning som ändringssökandet förutsätter.

I övrigt ska vid förfarandet iakttas vad som föreskrivs om behandling av brottmål i tingsrätt. För översättning av ett föreläggande över vilket besvär har anförts gäller vad som i 6 a kap. i lagen om rättegång i brottmål föreskrivs om översättning av stämningsansökan.

Motpart i besvär som anförs av den som meddelats ett föreläggande är åklagaren och en eventuell målsägande.

35 c § har tillfogats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019.

35 d § (30.1.2018/95)
Annat förfarande när en målsägande anför besvär

Vid handläggning i tingsrätt av besvär som anförs av en målsägande iakttas bestämmelserna i 8 kap. i rättegångsbalken om behandling av ansökningsärenden. Åklagaren och den misstänkte betraktas som delaktiga i ärendet. Om både målsäganden och den misstänkte har anfört besvär iakttas 35 c §.

35 d § har tillfogats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019.

36 § (30.1.2018/95)
Extraordinärt ändringssökande

I ett föreläggande som avses i 34 § 1 mom. får ändring sökas på de grunder som anges i 31 kap. i rättegångsbalken. Ändring kan också sökas på den grund att den som misstänks för en förseelse eller målsäganden inte har gett ett samtycke enligt 4 eller 5 § i denna lag på giltigt sätt.

Extraordinärt ändringssökande prövas av tingsrätten. Högsta domstolen prövar dock ändringssökande som grundar sig på 31 kap. 8, 8 a, 9 eller 9 c § i rättegångsbalken.

Ansökan ska göras hos tingsrätten inom ett år från den dag då föreläggandet utfärdades. Ansökan får dock göras oberoende av fristen, om vid utfärdandet av föreläggandet en person har blivit behandlad som någon annan eller under oriktigt namn.

Vid handläggningen av extraordinärt ändringssökande i tingsrätten iakttas bestämmelserna i 8 kap. i rättegångsbalken om behandling av ansökningsärenden.

36 § har ändrats genom L 95/2018, som träder i kraft 1.6.2019. Den tidigare formen lyder:

36 §
Extraordinärt ändringssökande

I ett föreläggande som avses i 34 § 1 mom. får ändring sökas på de grunder som anges i 31 kap. i rättegångsbalken. Ändring kan också sökas på en grund som gäller samtycke som avses i 35 § i denna lag.

Extraordinärt ändringssökande prövas av tingsrätten. Högsta domstolen prövar dock ändringssökande som grundar sig på 31 kap. 8, 8 a, 9 eller 9 c § i rättegångsbalken.

Ansökan ska göras hos tingsrätten inom ett år från den dag då föreläggandet utfärdades. Ansökan får dock göras oberoende av fristen, om någon vid utfärdandet av föreläggandet har behandlats som en annan person eller under oriktigt namn.

37 §
Rättande av fel

Den tjänsteman som är behörig att utfärda ett bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande eller strafföreläggande ska genast rätta skriv- eller räknefel eller andra motsvarande uppenbara fel som han eller hon observerar i föreläggandet, om påföljden inte blir strängare med anledning av rättelsen.

Innan ett fel rättas ska den som har mottagit föreläggandet vid behov ges tillfälle att bli hörd.

Om en påföljd som har bestämts blir lindrigare till följd av rättelsen, ska ett meddelande om den nya påföljden sändas så som föreskrivs i 32 §.

38 §
Verkställighet av påföljder

Bestämmelser om verkställighet av en påföljd som har bestämts i ett förfarande enligt denna lag finns i lagen om verkställighet av böter (672/2002).

Ett bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och strafföreläggande samt en brottsofferavgift som påförts i samband med ett bötesföreläggande eller strafföreläggande verkställs som en dom som har vunnit laga kraft. Ett ordningsbotsföreläggande enligt 3 kap. blir dock verkställbart först efter att den frist på 30 dagar som avses i 18 § 2 mom. har gått ut, förutsatt ytterligare att mottagaren inte har motsatt sig föreläggandet. (22.5.2015/670)

39 §
Frist för betalning av påföljd

Böter eller en ordningsbot som har bestämts genom ett bötes- eller ordningsbotsföreläggande utan att straffyrkande har utfärdats samt en brottsofferavgift ska betalas inom 30 dagar från det att bötesföreläggandet eller ordningsbotsföreläggandet delgavs. (22.5.2015/670)

En ordningsbot som har förelagts i ett förfarande enligt 3 kap. ska betalas inom 30 dagar från delgivningen av ordningsbotsföreläggandet, om den som har mottagit ordningsbotsföreläggandet inte motsätter sig föreläggandet.

40 §
Närmare bestämmelser

Genom förordning av justitieministeriet bestäms närmare om

1) de handlingar som ska användas vid ett förfarande enligt denna lag samt de uppgifter som ska antecknas i dem och förvaringen av dem,

2) de meddelanden som har samband med verkställigheten av påföljder som har utfärdats i ett förfarande enligt denna lag och andra meddelanden mellan myndigheterna.

6 kap

Ikraftträdande

41 §
Ikraftträdande

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag.

Genom denna lag upphävs lagen om ordningsbotsförfarande (66/1983) och lagen om strafforderförfarande (692/1993).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

42 §
Övergångsbestämmelse

Om ett straffanspråk eller ordningsbotsföreläggande har delgetts före denna lags ikraftträdande, tillämpas på handläggningen av ärendet de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 94/2009, LaUB 9/2010, RSv 84/2010

Ikraftträdelsestadganden:

13.5.2011/467:

Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

L 467/2011 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010

22.7.2011/819:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

L 819/2011 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

RP 222/2010, LaUB 44/2010, RSv 374/2010

8.11.2013/774:

Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

L 774/2013 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

RP 63/2013, LaUB 12/2013, RSv 115/2013, Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU (32010L0064); EUT L 280, 26.10.2010, s. 1

17.10.2014/821:

Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

L 821/2014 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

RP 71/2014, LaUB 7/2014, RSv 90/2014, Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU (32012L0013); EUT L 142, 1.6.2012, s. 1

22.5.2015/670:

Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

L 670/2015 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

RP 293/2014, LaUB 32/2014, RSv 347/2014

12.6.2015/730:

Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

L 730/2015 har upphävts genom L 30.12.2015/1695, som gäller fr.o.m. 1.1.2016.

RP 291/2014, LaVB 36/2014, RSv 363/2014

30.12.2015/1695:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

L 1695/2015 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

RP 62/2015, LaUB 3/2015, RSv 64/2015

28.10.2016/894:

Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

L 894/2016 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

RP 99/2016, LaUB 9/2016, RSv 113/2016, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU (32013L0048); EUT L 294, 6.11.2013, s. 1

18.11.2016/984:

Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

L 984/2016 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

RP 115/2016, LaUB 12/2016, RSv 129/2016

30.1.2018/95:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.

RP 103/2017, LaUB 14/2017, RSv 153/2017

4.5.2018/347:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

RP 145/2017, KoUB 3/2018, RSv 20/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.