Beaktats t.o.m. FörfS 202/2019.

14.5.2010/372

Lag om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om ett riksomfattande informationssystem som betjänar behandlingen och verkställigheten av rättskipningsärenden samt forsknings- och planeringsverksamheten inom justitieministeriets förvaltningsområde, om registrering av uppgifter i systemet, om utlämnande och annan behandling av registrerade uppgifter samt om domstolarnas, åklagarmyndigheternas och rättshjälpsbyråernas skyldighet att ansluta sig och överföra uppgifter till systemet.

Det finns särskilda bestämmelser om behandling och avgörande av sådana till en justitieförvaltningsmyndighet riktade eller överförda begäranden om uppgifter som gäller handlingar som har samband med ett ärende som är eller har varit anhängigt hos myndigheten i fråga eller som gäller rätten att få ta del av myndighetens diarium eller av något annat register över sådana ärenden hos myndigheten. (19.12.2018/1262)

2 §
Förhållande till annan lagstiftning

Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns det bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem och om de i systemet införda uppgifternas offentlighet i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt bestämmelser om behandling av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, i dataskyddslagen (1050/2018) och i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). (5.12.2018/1057)

I fråga om straffregistret, skuldsaneringsregistret, konkurs- och företagssaneringsregistret, kungörelseregistret, näringsförbudsregistret och utsökningens informationssystem bestäms särskilt liksom också i fråga om registren i anslutning till verkställighet av bötesstraff samt i fråga om Brottspåföljdsmyndighetens behandling av personuppgifter i samband med verkställighet av straff.

3 mom. har upphävts genom L 19.12.2018/1262. (19.12.2018/1262)

3 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) domstol allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar,

2) åklagarmyndighet allmänna åklagare enligt lagen om allmänna åklagare (199/1997),

3) justitieförvaltningsmyndighet domstolar, åklagarmyndigheter och rättshjälpsbyråer.

L om allmänna åklagare 199/1997 har upphävts genom L 439/2011, se L om åklagarväsendet 439/2011 33 §.

2 kap

Uppbyggnaden och förvaltningen av informationssystemet

4 §
Informationssystemets allmänna uppbyggnad

Justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem består av ett register över avgöranden och meddelanden om avgöranden, ett rikssystem för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter samt av ett rapporterings-, statistik- och arkivsystem.

5 §
Skyldighet att ansluta sig till informationssystemet

Justitieförvaltningsmyndigheterna är skyldiga att ansluta sig till justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem och att via systemet förmedla meddelanden och information till andra myndigheter enligt vad som föreskrivs i denna lag eller andra lagar och enligt vad som föreskrivs med stöd av dem.

6 §
Skyldighet att överföra information till informationssystemet

Domstolarna ska utan hinder av sekretessbestämmelserna anmäla sina avgöranden eller uppgifter om slutresultatet av dem till det register över avgöranden och meddelanden om avgöranden som hör till justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem samt göra sådana anteckningar om avgjorda ärenden som krävs för uppfyllande av den lagstadgade anmälningsskyldigheten, eller på något annat sätt överföra uppgifterna till Rättsregistercentralen för registrering i informationssystemet eller förmedling till någon annan myndighet.

Åklagarna och rättshjälpsbyråerna ska utan hinder av sekretessbestämmelserna föra in sina avgöranden eller uppgifter om dem i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller på något annat sätt överföra dem till Rättsregistercentralen för registrering i informationssystemet.

Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs om

1) det sätt på vilket information överförs till informationssystemet,

2) tidpunkterna för registrering och annan överföring,

3) registreringsformen och överföringsblanketterna,

4) andra tekniska detaljer som ska iakttas vid registreringen.

7 §
Åtaganden i samband med förvaltningen och utvecklingen av informationssystemet

Rättsregistercentralen är personuppgiftsansvarig i fråga om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. (5.12.2018/1057)

Justitieministeriet svarar för utvecklingen av justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem och för organiseringen av användarservicen.

De myndigheter som fört in uppgifter i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem är skyldiga att se till att

1) de uppgifter som registrerats motsvarar deras avgöranden och egna registeranteckningar,

2) det i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem har gjorts behövliga anteckningar för korrekt förmedling av uppgifterna, och

3) anteckningarna har gjorts i enlighet med de tekniska krav som den personuppgiftsansvarige ställt. (5.12.2018/1057)

3 kap

Syftet med informationssystemet och systemets innehåll

8 §
Informationssystemets syfte

Syftet med registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden är att förmedla information om justitieförvaltningsmyndigheternas avgöranden för verkställighet av avgöranden och för införande i myndighetsregister, utbetalning av arvoden och ersättningar i samband med rättshjälp samt för användning av uppgifter inom åklagarmyndigheternas verksamhet.

Syftet med rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter är att förmedla den information till justitieförvaltningsmyndigheterna som behövs för handläggning, utredning och avgörande av ärenden och för tillsyns- och utvecklingsuppgifter samt att informera allmänheten om ärenden som domstolarna behandlar.

Syftet med rapporterings-, statistik- och arkivsystemet är att för justitieministeriet, justitieförvaltningsmyndigheterna och inom förvaltningsområdet verksamma undersöknings- och utredningsenheter producera statistik och annat sådant material om rättsförhållandena som behövs för planering och uppföljning av verksamheten.

9 §
Uppgifter som ska registreras i informationssystemet

I registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden registreras justitieförvaltningsmyndigheternas avgöranden eller uppgifter om avgörandenas slutresultat samt information som nämnda myndigheter har anmält till eller registrerat i registret för att uppfylla sin lagstadgade anmälningsskyldighet.

I rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter registreras uppgifter om ärenden som behandlas av justitieförvaltningsmyndigheterna samt uppgifter om behandlingen och avgörandena.

I rapporterings-, statistik- och arkivsystemet registreras uppgifter ur domstolarnas, åklagarmyndigheternas, rättshjälpsbyråernas, utsökningsmyndigheternas och Brottspåföljdsmyndighetens ärendehanteringssystem och uppgifter om andra ärenden som de behandlat. Där registreras även uppgifter som gallrats ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter samt uppgifter som finns i de övriga register som Rättsregistercentralen enligt lag upprätthåller.

I informationssystemet registreras namnet på myndigheten som behandlat ärendet, ärendets och avgörandets identifikationsuppgifter, myndighetens avgörande eller uppgifter om avgörandets slutresultat, uppgifter om avgörandets laga kraft och de uppgifter som behövs för förmedling av informationen.

10 §
Personuppgifter som ska registreras i informationssystemet

I informationssystemet registreras som basuppgifter om en fysisk person i partsställning personens namn och personbeteckning eller, om personbeteckningen inte är känd, födelsetid och födelseort, adress och telefonnummer eller andra kontaktuppgifter samt övriga uppgifter som behövs med tanke på informationssystemets syfte. När det gäller någon annan som har del i saken får endast sådana uppgifter registreras som behövs med tanke på informationssystemets syfte.

I registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden får det i fråga om fysiska personer som har del i saken endast antecknas sådana i artikel 9 i dataskyddsförordningen och i 11 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten avsedda personuppgifter som tillhör särskilda kategorier av personuppgifter och som ska registreras i domstolars diarie- eller andra dokumentregister eller som framgår av en justitieförvaltningsmyndighets avgörande och behövs för verkställighet av en dom, för registrering i myndighetsregister eller för fullgörande av andra uppgifter som enligt lag ska skötas av justitieförvaltningsmyndigheter. (5.12.2018/1057)

4 kap

Användning och utlämnande av uppgifter

11 §
En myndighets rätt att använda uppgifter som den registrerat

När justitieförvaltningsmyndigheterna sköter sina lagstadgade uppgifter får de utan hinder av sekretessbestämmelserna använda sådana uppgifter som de registrerat i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem när uppgifterna används i det syfte som de har registrerats för.

12 §
En justitieförvaltningsmyndighets rätt att använda uppgifter som registrerats av en annan justitieförvaltningsmyndighet

En justitieförvaltningsmyndighet får utan hinder av sekretessbestämmelserna med hjälp av teknisk anslutning söka och använda uppgifter som en annan justitieförvaltningsmyndighet har fört in i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller i rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter, om

1) myndigheten enligt lag måste beakta uppgifterna när den utreder och avgör ett anhängigt ärende,

2) uppgifterna behövs för diarieanteckningar om ett ärende eller annars för att ordna behandlingen av ett anhängigt ärende,

3) uppgifterna överlämnas till riksåklagarens byrå för att denna ska kunna utföra sina lagstadgade tillsyns- och utvecklingsuppgifter. (11.1.2019/35)

3 punkten har ändrats genom L 35/2019, som träder i kraft 1.10.2019. Den tidigare formen lyder:

3) uppgifterna överlämnas till Riksåklagarämbetet för att detta ska kunna utföra sina lagstadgade tillsyns- och utvecklingsuppgifter.

Högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen och riksåklagarens byrå får med hjälp av teknisk anslutning söka och för planering och övervakning av domstols- och åklagarverksamheten använda information som åklagarmyndigheterna och domstolarna har registrerat i rapporterings-, statistik- och arkivsystemet. (11.1.2019/35)

2 mom. har ändrats genom L 35/2019, som träder i kraft 1.10.2019. Den tidigare formen lyder:

Högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen och Riksåklagarämbetet får med hjälp av teknisk anslutning söka och för planering och övervakning av domstols- och åklagarverksamheten använda information som åklagarmyndigheterna och domstolarna har registrerat i rapporterings-, statistik- och arkivsystemet.

Det föreskrivs särskilt om en domstols rätt att av en annan domstol få tillgång till sekretessbelagda rättegångshandlingar som den behöver för att säkerställa en enhetlig rättspraxis.

13 §
Rättsregistercentralens rätt att använda uppgifter som överförts till rapporterings-, statistik- och arkivsystemet

Rättsregistercentralen får i enskilda fall utan hinder av sekretessbestämmelserna använda information som gallrats ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter och överförts till rapporterings-, statistik- och arkivsystemet, om uppgifterna behövs för att kontrollera riktigheten av uppgifter som ska förmedlas eller registreras eller för avgörande av ärenden som hör till Rättsregistercentralens behörighet, om det föreskrivs i lag att ett avgörande får grundas på sådan information.

14 §
Beslut om utlämnande av uppgifter

Rättsregistercentralen beslutar om utlämnande av uppgifter ur justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem.

Rättsregistercentralen får överföra behandlingen av en begäran om uppgifter till den myndighet som saken gäller, om begäran avser ett ärende som varit anhängigt eller behandlats hos en viss åklagarmyndighet, en rättshjälpsbyrå eller en domstol eller om begäran avser anteckningar vars offentlighet domstolen har begränsat med stöd av 16 § 3 mom.

15 §
Utlämnande av uppgifter

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får Rättsregistercentralen utan hinder av sekretessbestämmelserna, i kreditupplysningssyfte ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden lämna ut sådana uppgifter om betalningsförsummelser som enligt lag får föras in i kreditupplysningsregistret till den som bedriver kreditupplysningsverksamhet, till kreditinstitut och försäkringsanstalter och till andra som behöver informationen för beviljande och övervakning av krediter.

Sådana personuppgifter som har samband med brottsliga gärningar och straff och som har antecknats i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden och i rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter får lämnas ut för beslut och bedömningar som avser en person endast om den som ber om informationen har rätt att få dessa uppgifter ur straffregistret, om inte något annat uttryckligen föreskrivs i lag.

Rättsregistercentralen får utan hinder av sekretessbestämmelserna sammanställa material ur justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem i enlighet med vad som föreskrivs i 21 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

16 §
Utlämnande av uppgifter med stöd av den allmänna rätten till information

Rättsregistercentralen får utan hinder av vad som i 24 § 1 mom. 28 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om sekretessbelagda uppgifter, ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter lämna ut basuppgifter om rättegångar och andra diarieuppgifter från domstolar, om

1) de uppgifter som begäran avser är offentliga hos domstolen enligt bestämmelserna om rättegångens offentlighet,

2) domstolen inte i enlighet med 3 mom. har begränsat rätten att få uppgifter ur det riksomfattande systemet, och

3) sökkriteriet inte är ett personnamn eller någon annan personlig identifieringsuppgift.

I 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om utlämnande av uppgifter i form av kopior och i elektronisk form.

En förvaltningsdomstol kan begränsa rätten att lämna ut sådana uppgifter ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter som förvaltningsdomstolen registrerat där om en part eller någon annan som har del i saken. En allmän domstol kan på motsvarande sätt begränsa rätten att lämna ut uppgifter som den registrerat i systemet om asylsökande eller om målsägande i brottmål.

Domstolen kan lämna ut uppgifter som avses i 1 mom. på det sätt som Rättsregistercentralen beslutat. Uppgifter kan lämnas ut också på så sätt att allmänheten under övervakning av domstolspersonal tillåts läsa dokument på en dator i domstolens lokaler.

17 § (25.8.2016/694)
Utlämnande av uppgifter i elektronisk form

Utöver det som föreskrivs någon annanstans i lag kan Rättsregistercentralen med hjälp av teknisk anslutning eller annars på elektronisk väg lämna ut uppgifter ur justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem enligt följande:

1) ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden uppgifter till myndigheter för verkställighet av justitieförvaltningsmyndigheters avgöranden eller för registrering i myndighetsregister,

2) ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden samt ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter uppgifter som justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman behöver för laglighetskontroll av justitieförvaltningsmyndigheterna, för planering av kontrollverksamheten eller för behandling av anhängiga ärenden,

3) ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i sådana fall som avses i 15 § 1 mom. uppgifter till den som regelbundet behöver information för beviljande och övervakning av krediter eller till den som bedriver kreditupplysningsverksamhet.

Rättsregistercentralen får trots sekretessbestämmelserna sammanställa och till en hovrätt på dess begäran lämna ut sådant informationsmaterial ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden som hovrätten behöver för sina tillsynsuppgifter enligt domstolslagen (673/2016).

Rättsregistercentralen får för redaktionella syften, också i form av kopior, elektroniska upptagningar eller genom teknisk anslutning, till medierna lämna ut sådana basuppgifter om rättegångar och andra diarieuppgifter ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter som är offentliga hos domstolen och vars utlämnande domstolen inte har begränsat med stöd av 16 § 3 mom. Uppgifter får i enlighet med vad som föreskrivs ovan lämnas ut om ärenden som inom en månad efter utlämnandet tas upp till muntlig förhandling eller förvaltningsdomstolen ordnar syneförrättning i, eller om ärenden som har blivit anhängiga månaden före den då uppgifterna lämnades ut eller vars behandlingsskeden medierna följer, enligt vad de registrerat i informationsförmedlingssystemet.

5 kap

Särskilda bestämmelser

18 §
Gallring av uppgifter

Rättsregistercentralen ska gallra personuppgifter

1) ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden inom ett år från det att det till en myndighet har översänts registreringsmeddelanden som ska förmedlas till en annan myndighet samt anteckningar om avgöranden eller slutresultatet av avgöranden inom fem år efter det att ett lagakraftvunnet avgörande har givits i ärendet,

2) ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter inom ett år från det att ärendet har avgjorts.

2 mom. har upphävts genom L 5.12.2018/1057. (5.12.2018/1057)

I fråga om arkivering av uppgifter som gallrats ur informationssystemet gäller vad som föreskrivs i arkivlagen (831/1994) eller bestäms med stöd av den.

19 § (5.12.2018/1057)
Rätt till insyn och rättelse av uppgifter

I fråga om den registrerades rätt till insyn och rätt att få sina uppgifter rättade eller kompletterade föreskrivs särskilt.

19 a § (5.12.2018/1057)
Straffbestämmelser

Bestämmelser om straff för dataskyddsbrott finns i 38 kap. 9 § i strafflagen (39/1889).

6 kap

Ikraftträdande

20 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

21 §
Övergångsbestämmelser

Det informationssystem som avses i denna lag ska uppfylla kraven enligt denna lag inom fem år efter det att lagen trätt i kraft.

Utan hinder av vad som föreskrivs någon annanstans i lag kan justitieministeriet besluta att en justitieförvaltningsmyndighet får ansluta sig till justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem senare än vid den tidpunkt som anges i 1 mom., dock senast sju år efter det att denna lag har trätt i kraft.

RP 102/2009, LaUB 2/2010, RSv 21/2010

Ikraftträdelsestadganden:

25.8.2016/694:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016

5.12.2018/1057:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

RP 31/2018, FvUB 14/2018, RSv 113/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/680/EU (32016L0680); EUT L 119, 4.5.2016, s. 89

19.12.2018/1262:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

RP 81/2018, LaUB 8/2018, RSv 138/2018

11.1.2019/35:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2019.

RP 17/2018, GrUB 25/2018, LaUB 5/2018, RSv 134/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.