Beaktats t.o.m. FörfS 638/2019.

29.12.2009/1766

Statsrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut fattat på föredragning från undervisningsministeriet föreskrivs med stöd av lagen av den 29 december 2009 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009):

1 kap

Driftskostnader

Priserna per enhet för gymnasier
1 § (14.8.2014/656)
Beräkning av priset per enhet för gymnasieutbildning

Priset per enhet för gymnasieutbildning i en kommun eller samkommun räknas så att det nyckeltal som beräknats enligt 2 och 3 mom. på basis av det totala antalet studerande i gymnasieutbildning i gymnasierna i kommunen eller samkommunen multipliceras med det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) fastställts för gymnasiet och det på så sätt uträknade beloppet divideras med talet 100. Vid beräkning av nyckeltalet beaktas inte studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller studerande enligt 20 § 2 mom. 2 punkten i gymnasielagen (714/2018) som antagits för att avlägga ett eller flera läroämnen i gymnasiet. (4.10.2018/812)

1 mom. har ändrats genom F 812/2018, som träder i kraft 1.8.2019. Den tidigare formen lyder:

Priset per enhet för gymnasieutbildning i en kommun eller samkommun räknas så att det nyckeltal som beräknats enligt 2 och 3 mom. på basis av det totala antalet studerande i gymnasieutbildning i gymnasierna i kommunen eller samkommunen multipliceras med det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) fastställts för gymnasiet och det på så sätt uträknade beloppet divideras med talet 100. Vid beräkning av nyckeltalet beaktas inte studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller studerande enligt 20 § 3 mom. i gymnasielagen (629/1998) som antagits för att avlägga ett eller flera läroämnen i gymnasiet. (9.11.2017/735)

Nyckeltalet för en kommun eller samkommun är 100. I en kommun eller samkommun där antalet studerande som deltar i gymnasieutbildning i gymnasiet understiger 200 höjs nyckeltalet med talet 0,4 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 200, och dessutom med talet 2,1 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 60. Nyckeltalet höjs dock högst med talet 106. I en kommun eller samkommun som ordnar gymnasieutbildning på både finska och svenska, beräknas nyckeltalet skilt för sig för finskspråkig och skilt för sig för svenskspråkig utbildning. Nyckeltalet är det med antalet studerande vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats enligt språkgrupp.

Även om gymnasieutbildning med ett sådant förhöjt nyckeltal som avses i 2 mom. överförs till en kommun som uppstår genom en kommunsammanslagning eller blir en del av gymnasieutbildningen i en annan kommun eller samkommun till följd av en ändring i tillståndet att ordna utbildning, beräknas nyckeltalet särskilt för var och en av de tidigare anordnarna av gymnasieutbildning. Nyckeltalet för en anordnare av sammanslagen utbildning är det med antalet studerande vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats. Nyckeltalet höjs på det sätt som avses i detta moment endast om gymnasieutbildningen sammanslås senast den 31 december 2012 och ett gymnasium enligt detta moment samt förutsättningarna för höjning av dess nyckeltal kvarstår.

Vid bestämmande av gymnasieutbildningens pris per enhet beräknas nyckeltalet enligt uppgifterna om antalet studerande den 20 september det år som föregår finansåret.

1 a § (14.8.2014/656)
Beräkning av priset per enhet för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning

Priset per enhet för anordnare av utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs för gymnasieutbildning multiplicerat med 1,21.

1 b § (28.6.2017/487)
Viktkoefficienter för särskilda utbildningsuppgifter

Antalet studerande i en särskild utbildningsuppgift viktas med följande koefficienter:

1) utbildning som är inriktad på avläggande av International Baccalaureate-examen 0,22,

2) utbildning med betoning på motion eller idrott, bildkonst, musik, dans 0,15,

3) övrig utbildning 0,05.

Vid beslut om höjning på basis av en riksomfattande utvecklingsuppgift som ingår i den särskilda utbildningsuppgiften beaktas

1) utvecklingsuppgiftens omfattning,

2) utvecklingsuppgiftens genomslagskraft,

3) de yrkesmässiga och ekonomiska resurser som riktats till utvecklingsuppgiften,

4) utvecklingsuppgiftens nationella och internationella betydelse,

5) andra omständigheter som är betydelsefulla med tanke på att stödja det riksomfattande utvecklandet.

2 § (19.12.2013/1079)
Priserna per enhet för gymnasieutbildning som ordnas utomlands

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet föreskrivs såsom pris per enhet för gymnasieutbildning som ordnas utomlands med stöd av ett tillstånd enligt 3 § 1 mom. i gymnasielagen det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivits för gymnasieutbildning med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), eller nämnda pris per enhet höjt eller sänkt med högst 20 procent.

3 § (9.11.2017/735)
Priserna per enhet för gymnasieutbildning och utbildning som förbereder för gymnasieutbildning som ordnas vid internatskolor

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. i gymnasielagen har ålagts att ordna utbildning enligt gymnasielagen vid en internatskola, höjs priset per enhet i fråga om studerande som får inkvartering och måltider vid internatskolan med ett belopp som är 44 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs för gymnasieutbildning.

Finansiering av yrkesutbildning (9.11.2017/735)
4 § (9.11.2017/735)
Yrkesutbildningsindex

När den årliga höjning av kostnadsnivån enligt yrkesutbildningsindexet som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms är viktningen av förändringen i det allmänna förtjänstnivåindexet 62 procent, viktningen av förändringen i konsumentprisindexet 15 procent och viktningen av förändringen i partiprisindexet 23 procent.

År 2015 är poängtalet för yrkesutbildningsindex 100. Viktningen av de kostnader som avses i 1 mom. justeras regelbundet, minst vart åttonde år.

5 § (9.11.2017/735)
Förändringen i kostnadsnivån

Vid dimensioneringen av det anslag för yrkesutbildning enligt 9 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som anvisas för yrkesutbildningens finansår beaktas den höjning av kostnadsnivån som finansministeriet uppskattat för finansåret samt skillnaden mellan den faktiska förändringen i kostnadsnivån enligt yrkesutbildningsindex året före året som föregår finansåret och den förändring i kostnadsnivån som finansministeriet uppskattat för nämnda år. Uppskattningen av förändringen i kostnadsnivån ska grunda sig på de nyaste tillgängliga uppgifterna.

6 § (9.11.2017/735)

6 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

7 § (9.11.2017/735)

7 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

8 § (9.11.2017/735)

8 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

9 § (9.11.2017/735)

9 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

10 § (9.11.2017/735)

10 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

Mellanrubriken har upphävts genom F 9.11.2017/735. (9.11.2017/735)
11 § (9.11.2017/735)

11 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

12 § (9.11.2017/735)

12 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

13 § (9.11.2017/735)

13 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

14 § (9.11.2017/735)

14 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

Mellanrubriken har upphävts genom F 12.3.2015/212. (12.3.2015/212)
15 § (12.3.2015/212)

15 § har upphävts genom F 12.3.2015/212.

16 § (9.11.2017/735)

16 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

17 § (29.12.2016/1537)
Priserna per enhet för grundläggande utbildning som ordnas utomlands

Priset per enhet och elev för grundläggande utbildning som ordnas utomlands med stöd av ett tillstånd enligt 7 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) som fastställs enligt 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet kan sänkas eller höjas med högst 20 procent.

Antalet elever, studerande, prestationer och invånare (29.12.2016/1537)
18 § (29.12.2016/1537)

18 § har upphävts genom F 29.12.2016/1537.

19 § (23.1.2014/50)
Beräkning av antalet studerande i gymnasier

För gymnasier beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna på basis av det viktade medeltalet av antalet studerande den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd.

Antalet studerande i gymnasieutbildning och antalet studerande inom utbildning som förbereder för gymnasieutbildning beräknas skilt för sig. I antalet studerande i gymnasieutbildning medräknas de som studerar för att avlägga hela gymnasiets lärokurs. Därvid beaktas inte privatstuderande eller studerande som deltar i utbildning som ordnas i form av avgiftsbelagd service. (14.8.2014/656)

När antalet studerande beräknas, viktas antalet studerande den 20 januari med talet 7/12 och antalet studerande den 20 september med talet 5/12.

20 § (4.10.2018/812)
Omvandling av enskilda läroämnen i gymnasiet till studerandeantal

Studier för studerande som antagits för att slutföra ett eller flera läroämnen i gymnasiet omvandlas till studerandeantal genom att det i statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen (942/2014) avsedda antalet i gymnasiets lärokurs ingående obligatoriska kurser och riksomfattande kurser som erbjuds som fördjupade studier divideras med 15 och mängden obligatoriska och riksomfattande valfria studier i studiepoäng enligt statsrådets förordning om gymnasieutbildning (810/2018) divideras med 30. Det på så sätt erhållna studerandeantalet läggs till det viktade medeltal av antalet studerande för gymnasiet som avses i 19 §.

Vid beräkning av det genomsnittliga priset per enhet för gymnasiet under det år som avses i 24 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet används dock antalet fullgjorda kurser och antalet studiepoäng under det år för vilket kostnaderna beräknas som grund vid omvandlingen till antal studerande.

20 § har ändrats genom F 812/2018, som träder i kraft 1.8.2019. Den tidigare formen lyder:

20 §
Omvandling av enskilda läroämnen i gymnasiet till studerandeantal

Kurser för studerande som antagits för att slutföra ett eller flera läroämnen i gymnasiet omvandlas till studerandeantal genom att antalet kurser som fullgjorts under det läsår som föregår finansåret av i gymnasiets lärokurs ingående obligatoriska kurser och riksomfattande kurser som erbjuds som fördjupade studier divideras med 15. Det på så sätt erhållna studerandeantalet läggs till det viktade medeltal av antalet studerande för gymnasiet som avses i 19 §. (12.3.2015/212)

Vid beräkning av det genomsnittliga priset per enhet för gymnasiet under det år som avses i 24 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet används dock antalet fullgjorda kurser under det år för vilket kostnaderna beräknas som grund vid omvandlingen till antal studerande.

21 § (9.11.2017/735)

21 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

22 § (21.11.2013/822)

22 § har upphävts genom F 21.11.2013/822.

23 § (12.3.2015/212)
Begränsningar vid räknandet som studerande

Vid beräkning av antalet studerande kan en studerande räknas som studerande högst den tid studierna kan ta i anspråk om de bedrivs på heltid.

23 a § (9.11.2017/735)
Begränsningar gällande räknandet som grund för finansieringen

Om en studerande med stöd av 48 § 4 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet räknas som grund för finansieringen av gymnasieutbildning den 20 januari, kan de studerandeår enligt 32 b § i den lagen som bestäms utifrån den studerandes studierätt inte räknas som grund för finansieringen under tiden från och med den 1 januari till och med den sista juli året i fråga. Om en studerande räknas som grund för finansieringen av gymnasieutbildning den 20 september, kan studerandeåren inte räknas som grund för finansieringen under tiden från och med den 1 augusti till och med den sista december året i fråga. Studerandeåren kan dock räknas som grund för finansieringen efter det datum som den studerande har avslutat gymnasieutbildningen.

Om de studerandeår som bestäms utifrån den studerandes studierätt med stöd av 48 § 4 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet räknas som grund för finansieringen av yrkesutbildningen den 20 januari eller den 20 september, kan den studerande inte under samma tidpunkt räknas som grund för finansieringen av gymnasieutbildning.

24 § (9.11.2017/735)
Tillämpning av dagarna för beräkning av antalet studerande i vissa fall

När utbildning enligt gymnasielagen inleds på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning, tillämpas antalet studerande enligt den beräkningsdag som följer efter tidpunkten för inledandet från och med ingången av den månad då utbildningen inleddes. När en utbildning upphör på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning, tillämpas antalet studerande enligt den beräkningsdag som föregår tidpunkten för upphörandet till och med utgången av den månad som föregår upphörandet av utbildningen. Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf gäller i tillämpliga delar de fall då utbildningsuppgiften för utbildningsanordnaren väsentligt ändras.

25 § (9.11.2017/735)
Lämnande av uppgifter

Anordnaren av utbildningen eller verksamheten ska lämna undervisnings- och kulturministeriet de i 58 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda uppgifterna om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för att bestämma finansieringen. Uppgifterna ska lämnas på Utbildningsstyrelsens och Statistikcentralens blanketter på det sätt som anges i 2–4 mom.

Uppgifter om kostnaderna och inkomsterna i fråga om gymnasieutbildning, grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar, samt museer, teatrar och orkestrar ska årligen lämnas på Utbildningsstyrelsens och Statistikcentralens blanketter för insamling av kostnadsuppgifter, senast före utgången av april månad följande år, om inte undervisnings- och kulturministeriet beslutar något annat.

Uppgifterna om verksamhetens omfattning ska lämnas på Utbildningsstyrelsens och Statistikcentralens blanketter inom 10 dagar från statistikföringsdagen, om inte undervisnings- och kulturministeriet beslutar något annat.

Utbildningsanordnarna ska årligen lämna undervisnings- och kulturministeriet uppgifterna om antalet elever och prestationer för bestämmande av finansieringen för den undervisning och utbildning som avses i 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och den verksamhet som avses i 19 § i den lagen. Uppgifterna lämnas på Statistikcentralens blanketter enligt situationen på statistikföringsdagen.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1–4 mom. ska anordnaren av yrkesutbildning lämna undervisnings- och kulturministeriet de i 58 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda uppgifter om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för att bestämma finansieringen. Uppgifterna ska lämnas genom Utbildningsstyrelsens system eller genom någon annan datainsamling på det sätt som ministeriet bestämmer.

2 kap

Anläggningsprojekt

26 §
Anläggningsprojekt

Som anläggningsprojekt som förutsätts av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen, lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och bibliotekslagen (904/1998) betraktas en sådan åtgärd enligt 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 400 000 euro. Som anläggningsprojekt som förutsätts av verksamhet enligt lagen om barndagvård (36/1973) betraktas en sådan åtgärd enligt 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 300 000 euro. (28.12.2012/1033)

Som anläggningsprojekt i lokaler för kulturverksamhet som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992), vid museer som avses i museilagen (729/1992) samt i teatrar och orkestrar som avses i teater- och orkesterlagen (730/1992) betraktas en sådan åtgärd som avses i 36 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 80 000 euro.

Som anläggningsprojekt vid sådana idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler som avses i idrottslagen (1054/1998) betraktas en sådan åtgärd som avses i 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 20 000 euro.

Som de totalkostnader som i denna paragraf föreskrivs för bestämmande av anläggningsprojekt betraktas kostnaderna utan mervärdesskatt.

IdrottsL 1054/1998 har upphävts genom IdrottsL 390/2015. Rubriken i L om barndagvård 36/1973 har ändrats genom L 580/2015 och L 36/1973 har upphävts genom L om småbarnspedagogik 540/2018, som gäller fr.o.m. 1.9.2018.

27 §
Inledande av projekt

Byggande som avses i 36 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet anses ha inletts, när grundstenen till byggnaden har murats eller byggandet av annan grund på motsvarande sätt har inletts eller rivningsarbeten eller uppförandet av bestående konstruktioner i anslutning till ändringsarbeten och grundliga reparationer har påbörjats.

Sådant förvärv av lokaler och landområden som avses i 36 § 1 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt sådan anskaffning av lösegendom som avses i paragrafens 3 mom. anses ha inletts, när ett bindande avtal som gäller förvärvet eller anskaffningen har ingåtts.

28 §
Projektredovisning

En sådan projektredovisning som avses i 41 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet skall innehålla

1) en utredning över tidpunkterna för påbörjandet och slutförandet av projektet,

2) en utredning över projektets byggnadskostnader och kostnaderna för anskaffning av lösegendom som ansluter sig till projektet,

3) huvudritningarna till byggnadsprojektet, samt

4) det lokal- och anskaffningsprogram som förverkligats beträffande projektet.

28 a § (20.8.2015/1078)
Ansökan om och utbetalning av statsunderstöd åren 2015–2019 för huvudprojektet för hundraårsjubileet av Finlands självständighet

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar inom ramen för ett anslag i statsbudgeten åren 2015–2018 statsunderstöd för huvudprojektet för hundraårsjubileet av Finlands självständighet.

Statsunderstöd beviljas på ansökan. I ansökan ska anges projektplanen, ett kostnadsförslag för projektet och tidtabellen för genomförande av det.

Ansökningar som gäller det anslag för huvudprojektet som tagits in i statsbudgeten för 2014 och 2015 ska ges in senast den 31 oktober 2015. Under åren 2016–2018 ska ansökningarna ges in före utgången av det år som föregår det år på basis av vars budget statsunderstöd söks.

Statsunderstöd betalas ut årligen i två poster och en slutpost under den tid projektet genomförs. En förutsättning för utbetalning av slutposten är att statsunderstödstagaren har gett in en i 41 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedd projektredovisning över genomförandet av huvudprojektet. Redovisningen ska ges in inom sex månader efter att huvudprojektet har genomförts, dock senast den 31 december 2019.

I fråga om återbetalning och avbrytande av utbetalning av statsunderstöd för huvudprojektet tillämpas till övriga delar 7 kap. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

28 a § har tillfogats genom F 1078/2015, som gäller temporärt 1.9.2016–31.12.2019.

3 kap

Särskilda bestämmelser

29 § (12.3.2015/212)
Statsbidragsmyndighet i vissa fall

Undervisnings- och kulturministeriet är statsbidragsmyndighet

1) i ärenden som gäller anläggningsprojekt enligt de lagar som nämns i 1 § 1 mom. 4–7 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt anläggningsprojekt enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet,

2) i fråga om förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet och grundläggande konstundervisning när det gäller statsbidrag enligt 44 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för uppnående av utbildningspolitiska syften, strategisk utveckling av undervisning och verksamhet, försök, inledande av verksamhet och behövliga specialuppgifter i anslutning till verksamheten, samt statsbidrag som avses i 2 mom. i den paragrafen,

3) i fråga om yrkesutbildning när det gäller statsbidrag för uppnående av utbildningspolitiska syften enligt 1 mom. i den paragraf som nämns i 2 punkten, samt statsbidrag som avses i 2 mom. i den paragrafen,

4) i fråga om kulturväsendet, museer, teatrar och orkestrar samt idrottsverksamhet och ungdomsarbete när det gäller statsbidrag som avses i 1 och 2 mom. i den paragraf som nämns i 2 punkten,

5) i fråga om allmänna bibliotek när det gäller statsbidrag som avses i 1 och 2 mom. i den paragraf som nämns i 2 punkten och som anknyter till nationell försöks- och utvecklingsverksamhet,

6) när det gäller statsbidrag enligt 3 mom. i den paragraf som nämns i 2 punkten för skötseln av sådana centralbiblioteks- och landskapsbiblioteksuppgifter som avses i bibliotekslagen.

Utbildningsstyrelsen är statsbidragsmyndighet

1) i fråga om förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet och grundläggande konstundervisning när det gäller statsbidrag enligt 44 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för utveckling av verksamheten,

2) när det gäller statsbidrag som avses i 44 § 1 mom. i den lag som nämns i 1 punkten för utveckling av yrkesutbildning, försök och inledande av verksamheten samt behövliga specialuppgifter i anslutning till verksamheten.

Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet när det gäller statsbidrag som avses i 1 mom. i den paragraf som nämns i 1 mom. 2 punkten till allmänna bibliotek i anslutning till regional och lokal utvecklingsverksamhet. Regionförvaltningsverket i Södra Finland är behörig statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller anläggningsprojekt för läroanstalter, när undervisningen ordnas utomlands. Regionförvaltningsverket i Lappland är statsbidragsmyndighet i de ärenden som avses i 45 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

30 § (9.11.2017/735)

30 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

31 § (9.11.2017/735)

31 § har upphävts genom F 9.11.2017/735.

4 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

32 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Genom denna förordning upphävs förordningen av den 6 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (806/1998) jämte senare ändringar.

Förordningen tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 2010.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

De bestämmelser om finansiering som varit i kraft vid ikraftträdandet av denna förordning ska tillämpas för finansieringen för år 2009 och tidigare år.

Utan hinder av vad som i 4 § 1–5 mom. bestäms om gradering av priset per enhet samt i 5–8 § bestäms om resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning tillämpas år 2010 de bestämmelser som var gällande innan denna förordning trädde i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

25.3.2010/200:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

18.11.2010/976:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

Förordningen tillämpas första gången när priserna per enhet bestäms för år 2011.

På finansiering som har beviljats före denna förordnings ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

2.12.2010/1033:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

Förordningen tillämpas första gången när priserna per enhet bestäms för år 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

13.10.2011/1074:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.

Förordningen tillämpas första gången när priset per enhet beräknas för 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

16.8.2012/471:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

Förordningen tillämpas första gången när priserna per enhet bestäms för år 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

28.12.2012/1033:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

21.11.2013/822:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

Trots bestämmelserna i 15 § om antalet studerande särskilt för varje examen, de koefficienter som används särskilt för varje examen och de kostnader som räknats ut särskilt för varje examen enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen (351/2003), ska priserna per enhet under 2014 och 2015 beräknas utifrån antalet studerande, koefficienterna och de beräknade kostnaderna särskilt för varje utbildningsområde.

19.12.2013/1079:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

23.1.2014/50:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.

Förordningen tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och ordnas för invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål samt inleds den 1 augusti 2014.

14.8.2014/656:

Denna förordning träder i kraft den 14 augusti 2014.

Denna förordning tillämpas dock redan på finansiering av utbildning som börjar den 1 augusti 2014.

12.3.2015/212:

Denna förordning träder i kraft den 23 mars 2015. Den tillämpas dock redan från den 1 januari 2015.

26.3.2015/332:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2015.

Denna förordning tillämpas första gången vid fastställande av priserna per enhet för finansåret 2016. Vid fastställande av priserna per enhet för finansåret 2015 och tidigare finansår tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning.

Om uppgifter om studerandena år 2015 eller tidigare år används vid den beräkning av antalet studerande som avses i 21 §, beaktas även studerande som får orienterande och förberedande utbildning före grundläggande yrkesutbildning, undervisning och handledning för handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte, förberedande utbildning för invandrare inför grundläggande yrkesutbildning samt undervisning i huslig ekonomi på annat sätt än som grundläggande yrkesutbildning enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning.

20.8.2015/1078:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2015 och den gäller till och med den 31 december 2019.

21.12.2016/1367:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

29.12.2016/1537:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

28.6.2017/487:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

9.11.2017/735:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 5 § om förändringen i kostnadsnivån, beaktas finansåren 2020–2021 den höjning av kostnadsnivån som finansministeriet uppskattat för finansåret vid dimensioneringen av det anslag för yrkesutbildning enligt 9 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som anvisas för yrkesutbildningens finansår.

4.10.2018/812:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2019.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.