Beaktats t.o.m. FörfS 653/2016.

29.12.2009/1705

Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med Riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 § (30.12.2014/1410)
Tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om statsandelar och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar, stiftelser och statliga affärsverk för driftskostnader samt om annan finansiering av sådan verksamhet som regleras i

1) gymnasielagen (629/1998),

2) lagen om yrkesutbildning (630/1998),

3) lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998),

4) ungdomslagen (72/2006),

5) idrottslagen (1054/1998),

6) museilagen (729/1992), samt

7) teater- och orkesterlagen (730/1992).

I denna lag föreskrivs också om statsunderstöd för anläggningsprojekt enligt de lagar som nämns i 1 mom. 5–7 punkten.

I denna lag föreskrivs också om utbetalning, övervakning av användningen och återbetalning av statsunderstöd och statsandelar för anläggningsprojekt för verksamhet enligt lagen om ändring av grundskolelagen (707/1992), lagen om ändring av gymnasielagen (708/1992), lagen om musikläroanstalter (516/1995), gymnasielagen (629/1998), lagen om grundläggande utbildning (628/1998), lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och bibliotekslagen (904/1998).

För övriga kostnader än för driftskostnader för lokaler, inventarier och annan lös egendom som används i verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning beviljas finansiering enligt 25 § i denna lag.

I denna lag föreskrivs dessutom om kommunens kalkylerade självfinansieringsandel av driftskostnaderna för undervisningsverksamhet som avses i de lagar som nämns i 1 mom. 1 och 2 punkten (kommunens självfinansieringsandel).

IdrottsL 1054/1998 har upphävts genom IdrottsL 390/2015.

2 §
Tillämpning av lagen i vissa fall

Bestämmelser om beviljande av statsandel för driftskostnaderna för sådan förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), sådan barndagvård som avses i lagen om barndagvård (36/1973), sådan grundläggande konstundervisning som avses i lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och som finansieras enligt antalet invånare i kommunen, sådana allmänna bibliotek som avses i bibliotekslagen (904/1998) och sådan kulturverksamhet som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) finns i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). (28.12.2012/912)

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom., föreskrivs i denna lag om finansieringen av

1) sådan påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning,

2) sådan förberedande undervisning som enligt 5 § i lagen om grundläggande utbildning ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen,

3) sådan förskoleundervisning och grundläggande utbildning som enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas för andra än läropliktiga,

4) de tilläggskostnader som föranleds av grundläggande utbildning för elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och för gravt handikappade och andra handikappade elever,

5) tillägg för internatskola som ordnar sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning och skolhemsförhöjning för privata anordnare av grundläggande utbildning, (30.12.2014/1410)

6) det tillägg som betalas för sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning,

7) inledandet av verksamheten hos en privat anordnare av grundläggande utbildning,

8) sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning,

9) sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning och som ordnas utomlands, samt

10) sådan grundläggande konstundervisning som avses i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning och som finansieras enligt antalet undervisningstimmar.

I denna lag föreskrivs också om

1) statsunderstöd som beviljas enligt prövning och andra statsunderstöd som beviljas sådana privata anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning,

2) statsunderstöd som avses i lagen om grundläggande konstundervisning,

3) statsunderstöd som beviljas kommunerna för sådan centralbiblioteks- och landskapsbiblioteksuppgift eller andra särskilda uppgifter som avses i 4 § i bibliotekslagen samt för utvecklings- och försöksverksamhet, samt

4) statsunderstöd som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet.

I denna lag föreskrivs också om statsunderstöd som beviljas kommuner och samkommuner för utvecklingsprojekt som hänför sig till barndagvård samt för anläggningsprojekt som hänför sig till kommunernas kulturverksamhet. (30.12.2014/1410)

3 § (30.12.2014/1410)
Definitioner

I denna lag avses med

1) undervisningsverksamhet anordnande av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 1 mom. 1–3 punkten och sådan verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och lagen om grundläggande konstundervisning som avses i 2 § 2 mom. 1–4 och 8–10 punkten,

2) kulturverksamhet anordnande av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 1 mom. 4–7 punkten,

3) privat utbildningsanordnare eller anordnande av annan verksamhet en registrerad sammanslutning, en stiftelse eller ett statligt affärsverk.

4 §
Förhållandet till lagen om statsandel för kommunal basservice

På sådan finansiering som avses i denna lag tillämpas lagen om statsandel för kommunal basservice till de delar som bestäms i denna lag och i lagen om statsandel för kommunal basservice.

2 kap

Finansiering av driftskostnader

5 §
Grunden för beräkning av finansieringen

Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms

1) för gymnasier och grundläggande yrkesutbildning på basis av antalet studerande samt de per studerande bestämda priserna per enhet, (30.12.2014/1410)

2) för yrkesinriktad tilläggsutbildning på basis av det antal studerandeårsverken eller studerandearbetsdagar som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsfinansieringen samt det per studerandeårsverke eller studerandearbetsdag bestämda priset per enhet, samt för sådan läroavtalsutbildning som ordnas som yrkesinriktad tilläggsutbildning på basis av antalet studerande och det per studerande bestämda priset per enhet, (5.11.2010/926)

3) för i lagen om grundläggande utbildning avsedd påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga samt undervisning som ordnas utomlands, undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, skolhemsundervisning, grundläggande utbildning som ordnas vid en internatskola och för flexibel grundläggande utbildning på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet. (30.12.2014/1410)

4) för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning på basis av antalet ledda timmar och det per timme bestämda priset per enhet,

5) för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar på basis av antalet undervisningstimmar och det per undervisningstimme bestämda priset per enhet,

6) för idrottsverksamhet och ungdomsarbete på basis av kommunens invånarantal och det per invånare bestämda priset per enhet, samt

7) för museer, teatrar och orkestrar på basis av det antal kalkylerade årsverken som fastställts för institutionen i fråga och det per kalkylerat årsverke bestämda priset per enhet.

6 § (30.12.2014/1410)
Kommunens statsandel och grunden för statsandelen för utbildning som avses i gymnasielagen och för grundläggande yrkesutbildning

För kostnader som föranleds av de verksamheter som nämns i 5 § 1 punkten beviljas kommunen i statsandel det belopp som fås när grunden för kommunens statsandel, som beräknats enligt 2 mom., minskas med kommunens självfinansieringsandel som beräknats enligt 8 §.

Grunden för kommunens statsandel fås genom sammanräkning av

1) produkten av antalet studerande inom gymnasieutbildning som ordnas av kommunen och inom utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning och de per studerande bestämda priserna per enhet,

2) produkterna av antalet studerande inom grundläggande yrkesutbildning som ordnas av kommunen samt de per studerande bestämda priserna per enhet som beräknats särskilt för utbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och för annan grundläggande yrkesutbildning.

7 §
Finansiering av gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning som ordnas av samkommuner och privata utbildningsanordnare (30.12.2014/1410)

För sådana verksamheter som avses i 5 § 1 punkten beviljas samkommuner och privata utbildningsanordnare finansiering till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats på det sätt som föreskrivs i 6 § 2 mom. enligt antalet studerande hos utbildningsanordnaren och enligt priserna per enhet.

För sådan gymnasieutbildning som en privat utbildningsanordnare såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna på något annat språk än finska eller svenska beviljas utbildningsanordnaren i statsandel ett belopp som motsvarar 57 procent av produkten av antalet studerande och priset per enhet i fråga om sådana studerande som enligt lagen om hemkommun (201/1994) inte har någon hemkommun i Finland.

8 § (30.12.2014/1410)
Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för utbildning som avses i gymnasielagen och för yrkesutbildning

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning utgör 58,11 procent och av driftskostnaderna för utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning 50 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Vid beräkning av kommunens självfinansieringsandel sammanräknas de grunder för kommunens statsandel som avses i 6 § 2 mom. och till det därigenom erhållna beloppet adderas

1) för samkommuner och privata utbildningsanordnare de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats enligt 7 § 1 mom., samt

2) för statliga läroanstalter och universitetens övningsskolor de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av de genomsnittliga priser per enhet som med stöd av 23 § fastställts för de verksamheter som avses i 5 § 1 punkten.

Vid beräkning av kommunens självfinansieringsandel beaktas inte

1) studerande som enligt lagen om hemkommun inte har någon hemkommun i Finland eller som har sin hemkommun på Åland,

2) studerande för vilka undervisning ordnas utomlands med stöd av 3 § 1 mom. i gymnasielagen.

Med anledning av att kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor stryks läggs årligen ett belopp på 53,65 euro per invånare på 2015 års nivå till kommunens självfinansieringsandel. När det årliga beloppet beräknas beaktas den uppskattade förändringen i kostnadsnivån för finansåret och förändringen i antalet invånare i hela landet.

8 a § (30.12.2015/1607)
Beräkning av det belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel med anledning av att kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor stryks från och med år 2016

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 8 § 4 mom. om beräkningen av det årliga belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel, ska den uppskattade förändringen i kostnadsnivån för finansåret inte beaktas under åren 2016–2019.

9 §
Finansiering av fristående examina i vissa fall

Angående finansieringen av examina som avläggs i anslutning till utbildning som enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning förbereder för sådana yrkesinriktade grundexamina som avläggs i form av fristående examina gäller det som bestäms om finansiering av grundläggande yrkesutbildning i 25 §. Om en yrkesinriktad grundexamen avläggs utan förberedande utbildning, gäller angående finansieringen av examen det som i 49 § 3 mom. bestäms om finansiering av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning.

10 §
Statsandelen för driftskostnaderna för yrkesinriktad tilläggsutbildning

För driftskostnaderna för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som avses i 2 och 3 mom. beviljas en sådan utbildningsanordnare som avses i lagen om yrkesutbildning eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning i statsandel 85,60 procent av det belopp som fås genom sammanräkning av produkterna av det antal studerandeårsverken som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsandelen och de per studerandeårsverke bestämda priserna per enhet. För sådan utbildning som ordnas i syfte att utveckla kompetensen hos personalen vid ett företag eller en annan sammanslutning utgör statsandelen emellertid 47,23 procent av det belopp som beräknas på nämnda sätt. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om hur de studerandeårsverken som läggs till grund för statsandelen fastställs.

För driftskostnaderna för sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning beviljas utbildningsanordnaren i statsandel det belopp som fås när antalet studerande som genomgår utbildningen multipliceras med de per studerande bestämda priserna per enhet för utbildningen.

För driftskostnaderna för en särskild yrkesläroanstalt beviljas utbildningsanordnaren i statsandel det belopp som fås när det antal studerandearbetsdagar som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av finansieringen multipliceras med det per studerandearbetsdag bestämda priset per enhet. Närmare bestämmelser om beräkningen av studerandearbetsdagar inom utbildning som ordnas i form av distansundervisning utfärdas genom förordning av statsrådet. (5.11.2010/926)

11 § (30.12.2015/1607)
Finansiering av påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning

För sådan påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningen grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,26 och med elevantalet inom påbyggnadsundervisningen för den grundläggande utbildningen.

12 § (30.12.2015/1607)
Finansiering av förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen

För sådan förberedande undervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning och som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 2,49 och med det elevantal som avses i denna paragraf.

Beloppet av den i 1 mom. avsedda finansiering som beviljas för de i 48 § 7 mom. avsedda elever som har fått undervisning i minst fyra men mindre än åtta månader i en följd multipliceras med talet 0,5. (30.12.2015/1690)

2 mom. har tillfogats genom L 1690/2015, som gäller temporärt 1.1.2016–31.12.2016.

13 §
Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga

För sådan grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga samt för sådan förskoleundervisning som föregår fullgörande av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,41 och med det elevantal som avses i denna paragraf. (30.12.2015/1607)

För sådan utbildning som avses i 46 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning minskas grunddelen av den hemkommunersättning som avses i 1 mom. med 49 procent. Minskningen gäller dock inte i fråga om studerande vid internatskolor eller elever inom förskoleundervisning.

För sådana slutförda läroämnen som avses i 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs beviljas en sådan anordnare av grundläggande utbildning som avses i 1 mom. ett belopp som fås när det pris per enhet som fastställts inom ramen för statsbudgeten multipliceras med det kalkylerade elevantalet. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om hur slutförda läroämnen eller kurser omvandlas till ett kalkylerat elevantal.

14 § (30.12.2015/1607)
Tilläggsfinansiering för i lagen om grundläggande utbildning avsedd förlängd läroplikt

Utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice och i 13 § 1 mom. i denna lag föreskrivs om den statsandel som beviljas för driftskostnaderna för sådan utbildning som hänför sig till den 11-åriga läroplikt som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning, som tilläggsfinansiering för den nämnda utbildningen ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel enligt 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 2,97 och med det elevantal som avses i denna paragraf och utökas med det belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel enligt 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,79 och med antalet mycket gravt utvecklingsstörda elever.

15 § (30.12.2015/1607)
Tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning

För elever som erbjuds inkvartering och måltider vid en internatskola som ordnar sådan utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 0,46 och med antalet elever som inkvarteras vid internatskolan.

För elever som får undervisning vid ett skolhem beviljas en sådan privat anordnare av grundläggande utbildning som enligt tillståndet att ordna grundläggande utbildning såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna skolhemsundervisning, tilläggsfinansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,86 och med antalet elever som får skolhemsundervisning.

16 §
Tillägg för flexibel grundläggande utbildning

För de tilläggskostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning kan kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare, utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice bestäms om statsandelen för grundläggande utbildning, beviljas ett belopp som fås när det antal elever som deltar i den flexibla grundläggande utbildningen multipliceras med det per elev bestämda priset per enhet för den nämnda utbildningen.

17 § (30.12.2014/1410)
Inledande av verksamhet som privat anordnare av grundläggande utbildning

För tiden från ingången av den månad under vilken verksamheten inleds till utgången av det räkenskapsår för vilket en privat anordnare av grundläggande utbildning som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning inte får sådan hemkommunsersättning som avses i 37 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, beviljas utbildningsanordnaren för inledande av verksamheten ett belopp som motsvarar den nämnda ersättningen.

18 § (30.12.2015/1607)
Finansiering av sådan utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands

För sådan utbildning som ordnas utomlands beviljas utbildningsanordnaren finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,23 och med det elevantal som avses i denna paragraf. Finansieringen per elev kan höjas eller sänkas genom förordning av statsrådet eller förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

19 §
Statsandelen för driftskostnaderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet

För driftskostnaderna för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas den kommun som ordnar sådan verksamhet i statsandel 57 procent av det belopp som fås när antalet timmar som fastställts för denna verksamhet som grund för beräkning av statsandelen för kommunen multipliceras med det per timme bestämda priset per enhet.

20 §
Statsandelen för driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar

För driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar beviljas en kommun, samkommun, privat sammanslutning eller stiftelse som med stöd av 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning har beviljats rätt till statsandel enligt antalet undervisningstimmar i statsandel 57 procent av det belopp som fås när det antal undervisningstimmar som fastställts för nämnda utbildning som grund för beräkning av statsandelen för utbildningsanordnaren multipliceras med det per undervisningstimme bestämda priset per enhet.

21 §
Statsandelen för driftskostnaderna för idrottsverksamhet och ungdomsarbete

För driftskostnaderna för idrottsverksamhet beviljas kommunen i statsandel 29,70 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det per invånare bestämda priset per enhet för idrottsverksamhet.

För driftskostnaderna för ungdomsarbete beviljas kommunen i statsandel 29,70 procent av det belopp som fås när antalet kommuninvånare som är yngre än 29 år multipliceras med det per invånare bestämda priset per enhet för ungdomsarbete.

22 §
Statsandelen för driftskostnaderna för museer, teatrar och orkestrar

För driftskostnaderna för ett museum, en teater eller en orkester beviljas dess huvudman i statsandel 37 procent av det belopp som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen för museet, teatern eller orkestern multipliceras med det per årsverke bestämda priset per enhet för verksamheten i fråga.

3 kap

Priser per enhet för undervisningsverksamhet

23 § (30.12.2014/1410)
Genomsnittliga priser per enhet

Genom förordning av statsrådet utfärdas årligen bestämmelser om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret, i enlighet med vad som bestäms i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Priserna per enhet bestäms av undervisnings- och kulturministeriet. De priser per enhet som avses i 24 och 25 § i denna lag bestäms så att de belopp som beräknas enligt priserna per enhet och som läggs till grund för finansieringen sammanlagt motsvarar de belopp som beräknas på basis av de genomsnittliga priserna per enhet.

23 a § (30.12.2014/1410)
Beräkning av de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning åren 2013–2015

De justeringar på basis av förändringar i kostnadsnivån som avses i 54 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice ska, med avvikelse från 23 § 1 mom., inte beaktas när bestämmelser utfärdas om de genomsnittliga priserna per enhet för åren 2013 och 2014 för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning. När bestämmelser utfärdas om priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning för år 2015 ska den justering som avses i 54 § 2 mom. 3 punkten inte beaktas.

Utöver vad som i 1 mom. föreskrivs om hur det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning ska beräknas, är år 2014 det genomsnittliga priset per enhet 4,1814 procent lägre än det genomsnittliga priset per enhet för 2013 och år 2015 7,7251 procent lägre än det genomsnittliga priset per enhet för 2014 med undantag av tillägget som görs på grund av förändringar i verksamhetens omfattning och art och den uppskattade ändringen av kostnadsnivån 2015.

Utöver vad som i 1 mom. föreskrivs om hur det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning ska beräknas, är år 2014 det genomsnittliga priset per enhet 1,605 procent lägre än det genomsnittliga priset per enhet för 2013. År 2015 är det genomsnittliga priset per enhet 2,8169 procent lägre än det genomsnittliga priset per enhet för 2014 med undantag av den uppskattade ändringen av kostnadsnivån 2015. När minskningen beräknas beaktas inte den förhöjning i euro av det genomsnittliga priset per enhet som avses i 68 § nedan, och inte heller det avdrag från det gemonsnittliga priset som ska göras enligt 69 §.

23 b § (30.12.2015/1607)
Avdrag från det genomsnittliga priset per enhet

Från de genomsnittliga pris per enhet som beräknats i enlighet med 23 § 1 mom. avdras årligen följande belopp:

1) i fråga om gymnasieutbildning 1 048,52 euro,

2) i fråga om grundläggande yrkesutbildning 826,73 euro, och

3) i fråga om grundläggande konstundervisning 2,41 euro.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning och grundläggande konstundervisning dock ligga minst på 2015 års nivå och det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning minst på den nivå som fås när det från det genomsnittliga priset per enhet för 2015 avdras 426,78 euro.

24 § (20.12.2013/1045)
Priserna per enhet för gymnasier

Priserna per enhet för studerande vid gymnasier beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas beaktas 58 procent av antalet studerande som inlett studierna efter att de fyllt 18 år. (30.12.2014/1410)

Priserna per enhet för kommuner och samkommuner graderas på basis av nyckeltalet för antalet studerande, i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Priset per enhet för en privat utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas. Om kommunen inte ordnar gymnasieutbildning, beräknas priset per enhet för en privat anordnare av gymnasieutbildning på samma sätt som priset per enhet för kommunen. För undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning enligt 23 § graderas i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet och vad undervisnings- och kulturministeriet bestämmer med stöd av förordningen. Undervisnings- och kulturministeriet kan dessutom höja priset per enhet på grundval av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl.

Priset per enhet för anordnare av gymnasieutbildning bestäms i fråga om studerande i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning genom en gradering av det genomsnittliga pris per enhet för gymnasieutbildning som föreskrivs med stöd av 23 §.

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. i gymnasielagen har ålagts ordna utbildning vid en internatskola, höjs priset per enhet för elever som får inkvartering och måltider vid internatskolan, i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de priser per enhet som beräknats för utbildningsanordnarna multipliceras med antalet studerande hos utbildningsanordnarna, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

6 mom. har upphävts genom L 30.12.2014/1410. (30.12.2014/1410)

För en studerande som har inlett studierna efter det att han eller hon fyllt 18 år är priset per enhet 58 procent av det per studerande bestämda priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får utbildning vid en internatskola. Undervisnings- och kulturministeriet kan på grundval av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av något annat särskilt skäl höja ett sådant pris per enhet som avses i detta moment.

Närmare bestämmelser om beräknande av priserna per enhet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de grunder enligt vilka läroämnen som slutförs i enlighet med 20 § 3 mom. i gymnasielagen omvandlas till studerandeantal och beaktas i antalet sådana studerande som avses i 1 och 5 mom. i denna paragraf, vilka har inlett studierna efter det att de fyllt 18 år.

25 §
Priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning

Priserna per enhet för studerande i grundläggande yrkesutbildning beräknas årligen genom att de riksomfattande totalkostnader som yrkesutbildningsanordnarna under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms har orsakats för utbildning enligt lagen om yrkesutbildning samt för utbildning som enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning förbereder för sådana yrkesinriktade grundexamina som avläggs i form av fristående examina divideras med det totala antal studerande inom den nämnda utbildningen som läggs till grund för beviljandet av statsandelen under året i fråga. När priserna per enhet beräknas beaktas inte kostnader för läroavtalsutbildning och inte heller studerande som genomgår sådan utbildning. (30.12.2014/1410)

De per studerande bestämda priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning beräknas per utbildningsområde genom att de riksomfattande totalkostnader som alla yrkesutbildningsanordnare har orsakats för utbildningen inom respektive utbildningsområde divideras med det totala antalet studerande som fått utbildning inom utbildningsområdet under året i fråga. I de riksomfattande totalkostnaderna för respektive utbildningsområde inberäknas de avskrivningar för den grundläggande yrkesutbildningen som yrkesutbildningsanordnarna gjort enligt bokföringen. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildningen inom ett utbildningsområde, bestäms priset per enhet på basis av de kalkylerade kostnaderna för utbildningsområdet. Priserna per enhet graderas på basis av specialundervisning och andra faktorer som väsentligt inverkar på kostnaderna för utbildningen. Dessutom graderas priserna per enhet på basis av goda resultat i utbildningen. Den resultatbaserade graderingen bestäms på basis av studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, avbrutna studier och studietider samt personalens behörighet och åtgärder för personalutveckling. Den andel som bestäms på basis av verksamhetens resultat utgör högst tre procent av de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priserna per enhet i enlighet med detta moment.

Priserna per enhet för sådan handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning som avses i lagen om grundläggande yrkesutbildning samt för sådan utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv som avses i den lagen bestäms genom gradering av det genomsnittliga pris per enhet för grundläggande yrkesutbildning som bestämts med stöd av 23 §. Närmare bestämmelser om beräkningen av priset per enhet utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet föreskrivs det separat om graderingen av priserna per enhet för den ovannämnda utbildningen när utbildningen ordnas med stöd av 20 § 2 mom. och 9 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning på basis av en särskild utbildningsuppgift som har getts anordnaren av yrkesutbildningen. (20.3.2015/248)

När en utbildningsanordnare ordnar utbildning inom två eller flera sådana utbildningsområden som avses i 2 mom., eller sådan utbildning som avses i 3 mom., bestäms priset per enhet för utbildningsanordnaren enligt ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknas på basis av antalet studerande inom de olika utbildningsområdena och inom den utbildning som avses ovan samt på basis av de priser per enhet som avses i 2 och 3 mom. Priset per enhet höjs på basis av att studerandena erbjuds inkvarteringsförmån. Undervisnings- och kulturministeriet kan dessutom på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl höja priset per enhet. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priset per enhet i enlighet med detta moment. (29.12.2011/1511)

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med antalet studerande inom varje utbildningsområde och inom den utbildning som avses i 3 mom. sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Priset per enhet för sådan grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning utgör 63,13 procent av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 §. Det pris per enhet som avses i detta moment höjs för specialundervisning i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

Priset per enhet också för en del av en examen inom sådan grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning bestäms enligt 6 mom. när det läroavtal som finansieringen baserar sig på ingås för en person under 25 år som saknar examen efter att ha slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs. (13.12.2013/892)

26 § (30.12.2014/1410)

26 § har upphävts genom L 30.12.2014/1410.

26 a § (30.12.2014/1410)

26 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1410.

27 §
Priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning

De per studerandeårsverke bestämda priserna per enhet för sådan i 10 § 1 mom. avsedd yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt beräknas på basis av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 § 1 mom., särskilt för frivillig tilläggsutbildning och för personalutbildning. Priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning ska baseras på ett eurobelopp som utgör 93,8 procent av det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som avses i 23 §. Priserna per enhet graderas i fråga om utbildning som hör till olika prisgrupper och i fråga om specialundervisning, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Undervisnings- och kulturministeriet kan dessutom av särskilda skäl höja priset per enhet. (6.3.2015/189)

Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer årligen inom ramen för statsbudgeten priserna per enhet för sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, särskilt för utbildning som förbereder för en yrkesexamen eller specialyrkesexamen och särskilt för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. De priser per enhet som avses i detta moment höjs i fråga om specialundervisning, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet. (29.12.2011/1511)

De priser per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 1 och 2 mom. graderas på basis av verksamhetens resultat. Den andel som bestäms på basis av resultatet utgör högst tre procent av utbildningsanordnarnas sammanlagda kalkylerade grund för statsandelen för yrkesinriktad tilläggsutbildning. Beloppet av den statsandel som baserar sig på verksamhetens resultat bestäms på basis av avlagda examina. Vid beräkning av den resultatbaserade finansieringen för sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt beaktas dessutom den prisgrupp som avses i 1 mom. och andelen avlagda examna inom varje prisgrupp. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om fastställandet av den resultatbaserade finansieringen och om maximibeloppen för den resultatbaserade finansieringens andel för olika utbildningsanordnare.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen det per studerandearbetsdag bestämda priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter enligt priset per enhet för det föregående året justerat till den beräknade kostnadsnivån det år då priset per enhet tillämpas. Priserna per enhet graderas på basis av den prisgrupp utbildningen tillhör på det sätt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. (5.11.2010/926)

27 a § (30.12.2015/1607)
Beräkning under åren 2016–2019 av priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 27 § 4 mom. om justering av priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter till den uppskattade kostnadsnivån det år då priset per enhet tillämpas, ska förändringen i kostnadsnivån inte beaktas vid fastställandet av de årliga priserna per enhet under åren 2016–2019.

28 § (30.12.2014/1410)
Priserna per enhet för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar

De priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 20 § beräknas årligen genom att de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstundervisningen under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms.

29 § (29.12.2011/1511)
Priserna per enhet för grundläggande utbildning

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen de per elev bestämda priser per enhet som avses i 11–14 och 18 §.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten priset för sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 16 §.

29 a § (30.12.2014/1410)

29 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1410.

30 § (29.12.2011/1511)
Priset per enhet för morgon- och eftermiddagsverksamhet

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det per ledd timme bestämda priset per enhet för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning.

31 § (30.12.2014/1410)
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

Som driftskostnader för gymnasier, yrkesutbildning och sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar betraktas inte

1) kostnader för sådana anläggningsprojekt som avses i denna lag eller kostnader för förvärv eller hyra av markområden,

2) kostnader för ordnande av skolskjuts för studerande,

3) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster,

4) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar,

5) kostnader för vilka lagstadgad statsfinansiering beviljas särskilt,

6) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § eller enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), om de kostnader som anordnarna orsakats för den verksamhet som utgör grund för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut,

7) kostnader för avgiftsbelagd service som tillhandahålls av den som ordnar verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 §, eller

8) andra förvaltningskostnader än sådana som direkt hänför sig till verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 §.

Driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom., för vilka finansiering beviljas i Europeiska unionens budget, får betraktas som sådana driftskostnader som finansieras med stöd av denna lag till den del de inte täcks av den finansiering som beviljas i Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansiering som beviljas i statsbudgeten.

Från driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 44 § 1 och 2 mom. beviljats utbildningsanordnarna för verksamheten i fråga det år då kostnaderna beräknas.

Med avvikelse från vad som i 1 mom. 4 punkten föreskrivs om avskrivningar ska 25 § 2 mom. tillämpas i fråga om de avskrivningar som en yrkesutbildningsanordnare gör enligt bokföringen.

32 §
Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för privata utbildningsanordnare

För privata utbildningsanordnare höjs priserna per enhet för gymnasier, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som dessa utbildningsformer orsakar de privata utbildningsanordnarna. (30.12.2014/1410)

För en privat anordnare av yrkesutbildning kan priset per enhet på ansökan höjas i fråga om en sådan fastighet och sådana anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit till en privat sammanslutning eller stiftelse för verksamhet som avses i denna lag, så att förhöjningen multiplicerad med det antal studerande som läggs till grund för bestämmandet av finansieringen högst motsvarar beloppet av den mervärdesskatt som betalas för de överlåtelser som sker för nämnda ändamål. (30.12.2014/1410)

För en privat anordnare av grundläggande utbildning höjs de priser per enhet och priser som avses i 11–18 § så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som de privata utbildningsanordnarna orsakas.

Den förhöjning som avses i 1 och 2 mom. beaktas inte när de genomsnittliga priserna per enhet föreskrivs enligt 23 § 1 mom. och inte heller när priserna per enhet bestäms enligt 2 mom. i nämnda paragraf. Den förhöjning som avses i 2 mom. beaktas inte heller när kommunens självfinansieringsandel bestäms eller när den mervärdesskatteandel som avses i 1 mom. räknas ut.

4 kap

Priser per enhet för kulturverksamhet

33 § (29.12.2011/1511)
Priset per enhet för idrottsverksamhet

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det per kommuninvånare bestämda priset per enhet för idrottsverksamhet.

34 § (29.12.2011/1511)
Priset per enhet för ungdomsarbete

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det pris per enhet för ungdomsarbete som bestäms per kommuninvånare som inte har fyllt 29 år.

35 §
Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar

Priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar beräknas särskilt för varje form av konst- och kulturinstitution varje år, genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priset per enhet i enlighet med den beräknade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder i tillämpliga delar beaktas i enlighet med vad som bestäms i 23 § 1 mom. (30.12.2014/1410)

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom det som bestäms i 31 § 1 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som beviljats huvudmännen för institutionerna med stöd av 44 § 1 och 2 mom. i denna lag, 6 a § 2 och 3 mom. i teater- och orkesterlagen samt 4 a § i museilagen för institutionernas verksamhet det år då kostnaderna beräknas.

I fråga om mervärdesskatt gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 32 § 1 och 4 mom. Priset per enhet höjs dock inte för mervärdesskattskyldiga privata sammanslutningar eller stiftelser.

35 a § (30.12.2015/1607)
Avdrag från priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar

Från de pris per enhet som beräknats i enlighet med 35 § 1–3 mom. avdras årligen följande belopp:

1) från priset per enhet för museer 15 177 euro,

2) från priset per enhet för teatrar 8 545 euro,

3) från priset per enhet för orkestrar 8 479 euro.

5 kap

Statsunderstöd för anläggningsprojekt

36 §
Anläggningsprojekt

Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv eller grundlig reparation av lokaler som utgör en funktionell helhet, eller motsvarande åtgärder som berör sådana lokaler, samt anskaffning av lös egendom i samband med en nämnd åtgärd, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt genom förordning.

Förvärv av markområden betraktas inte som anläggningsprojekt.

Anskaffning av annan lös egendom än sådan som avses i 1 mom. betraktas inte som anläggningsprojekt. Anskaffning av bokbussar och bokbåtar betraktas dock som anläggningsprojekt.

En åtgärd som avses i 1 mom., vars beräknade kostnader underskrider det belopp som statsrådet fastställt genom förordning, kan betraktas som ett anläggningsprojekt om finansieringen av projektet med hänsyn till invånarantalet och den ekonomiska situationen i kommunen eller i samkommunens medlemskommuner skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller samkommunen. Detsamma gäller i tillämpliga delar anläggningsprojekt som genomförs av privata utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet och den statsandel som beviljas för detta.

37 §
Projektplan

En projektplan ska utarbetas över anläggningsprojektet och tillställas statsbidragsmyndigheten. Projektplanen ska innehålla en allmän beskrivning av projektet, en utredning om behovet av att genomföra projektet och om när det kan genomföras, samt planskisser och en kostnadskalkyl. De lokaler som projektet omfattar ska specificeras i planen (rumsprogram).

Undervisnings- och kulturministeriet kan utfärda sådana bestämmelser om projektplanen och ansökningshandlingarna som gäller bedömningen av projektets funktionalitet, tekniska standard, säkerhet och energieffektivitet. (29.12.2011/1511)

38 §
Fastställande av statsunderstödets maximibelopp

Om statsbidragsmyndigheten anser att anläggningsprojektet behövs och att det finns statsekonomiska förutsättningar för finansiering av det, kan statsbidragsmyndigheten innan statsunderstödet beviljas fastställa hur stort statsunderstöd som högst beviljas för projektet, utgående från de uppskattningar om projektets behövliga omfattning och skäliga kostnader som grundar sig på den projektplan som avses i 37 §.

39 §
Tillstånd att påbörja projekt

Statsbidragsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan beslutet om beviljande av statsunderstöd har fattats.

40 § (13.12.2013/938)
Ansökan om statsunderstöd

En ansökan om statsunderstöd för ett anläggningsprojekt ska riktas till statsbidragsmyndigheten och sändas till regionförvaltningsverket före utgången av året före det år vars budget ligger till grund för ansökan om statsunderstöd, om inte undervisnings- och kulturministeriet bestämmer något annat. En uppskattning av vid vilken tidpunkt projektet kan genomföras ska fogas till ansökan.

41 §
Projektredovisning

Statsunderstödstagaren ska inom sex månader efter att anläggningsprojektet har genomförts tillställa statsbidragsmyndigheten en redovisning över det genomförda projektet. Om redovisningen inte lämnas in inom utsatt tid, kan statsbidragsmyndigheten besluta att statsunderstödets slutpost, som inte ännu har betalats, helt eller delvis kan lämnas obetald.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om projektredovisningens innehåll.

42 § (30.12.2014/1410)
Finansieringsplan för anläggningsprojekt

Undervisnings- och kulturministeriet utarbetar årligen för de följande fyra åren en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt som hänför sig till undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringsplanen omfattar de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras under planeringsperioden, kalenderårsvis i den ordning som de ska genomföras, samt en beräkning av projektens statsunderstöd.

För den finansieringsplan som utarbetas för anläggningsprojekten inom verksamhet enligt idrottslagen ska regionförvaltningsverket, på basis av förslag som inkommit från anordnare av verksamhet enligt idrottslagen som nämns i 1 §, upprätta en förteckning över de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras inom dess verksamhetsområde. Projekten antecknas i förteckningen enligt deras uppskattade skyndsamhetsordning. Förslagen för förteckningen ska sändas till regionförvaltningsverket före utgången av året före förteckningen upprättas.

En finansieringsplan behöver inte utarbetas, om det anslag som har anvisats för statsunderstöd för anläggningsprojekt är av ringa betydelse.

Undervisnings- och kulturministeriet kan göra ändringar i finansieringsplanen, om det anvisas tilläggsanslag för statsunderstöd för anläggningsprojekt efter det att finansieringsplanen fastställts.

43 § (30.12.2014/1410)

43 § har upphävts genom L 30.12.2014/1410.

43 a § (13.12.2013/892)
Statsunderstöd åren 2014–2019 för huvudprojektet för hundraårsjubileet av Finlands självständighet

Med avvikelse från vad som i detta kapitel föreskrivs om statsunderstöd för anläggningsprojekt, bestäms om villkoren för, ansökan om och utbetalning av statsunderstöd åren 2014–2019 för huvudprojektet för hundraårsjubileet av Finlands självständighet genom förordning av statsrådet.

43 a § har tillfogats genom L 892/2013 och gäller temporärt 1.1.2013–31.12.2019.

6 kap

Särskilda statsunderstöd

44 §
Statsunderstöd

För inledande och utveckling av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § samt för försök som gäller sådan verksamhet, för behövliga specialuppgifter i samband med verksamheten eller för uppnående av utbildningspolitiska syften kan statsunderstöd beviljas inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

En anordnare av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § kan beviljas extra statsunderstöd inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Utöver vad som bestäms om hemkommunersättning i lagen om allmän statsandel för kommunal basservice, kan en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas extra understöd för utjämning av de verkningar som ändringarna av statsandelssystemet medför.

För sådan centralbiblioteks- och landskapsbiblioteksuppgift som avses i bibliotekslagen beviljas kommunen, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, i statsunderstöd ett belopp som i det närmaste motsvarar de tilläggskostnader som orsakas av de nämnda uppgifterna.

45 §
Statsunderstöd för undervisning på samiska och i samiska samt vissa andra statsunderstöd

Kommunerna inom samernas hembygdsområde och andra utbildningsanordnare som är verksamma inom detta område beviljas årligen, enligt vad som statsrådet fastställer genom förordning, statsunderstöd för de kostnader som föranleds av undervisning på samiska och i samiska inom den grundläggande utbildningen, i gymnasierna och inom yrkesutbildningen. Statsunderstöden ska sammanlagt motsvara de genomsnittliga kostnaderna för avlönandet av den undervisningspersonal som behövs för nämnda undervisning.

Anordnare av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen beviljas, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, statsunderstöd för sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk som ges elever med främmande språk som modersmål samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever, när undervisningen utgör ett komplement till förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, samt för undervisning i modersmål för samiskspråkiga och romanispråkiga elever.

Kommunen eller en registrerad förening beviljas statsunderstöd för de kostnader som inom ramen för gränskommunsamarbetet orsakas av finska elevers skolgång i Sverige.

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av de statsunderstöd som avses i 2 och 3 mom. (29.12.2011/1511)

45 a § (30.12.2013/1304)
Statsunderstöd för kompetensprogrammet för unga vuxna

Utöver det som föreskrivs i 5 § 1 och 2 punkten kan grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen och som anordnas vid en läroanstalt, utbildning som förbereder för yrkesexamen eller för specialyrkesexamen och som anordnas vid en läroanstalt samt anordnandet av fristående examina finansieras med statsunderstöd. Statsunderstöd kan beviljas inom ramen för det anslag som i statsbudgeten anvisas kompetensprogrammet för unga vuxna.

Genom statsunderstöd kan utbildning finansieras för studerande som inte fullgjort den grundläggande utbildningens lärokurs eller helt saknar examen efter grundskolan samt är i åldern 20–29 år det år utbildningen inleds. Statsunderstöd kan beviljas utbildningsanordnare som avses i 8 § i lagen om yrkesutbildning eller i 4 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Statsunderstöd kan beviljas för utbildning som förbereder för yrkesinriktad grundexamen och för anordnande av examenstillfällen, om det i ansökan om statsunderstöd ingår en plan som visar att sökanden anordnar grundläggande yrkesutbildning med statsandelsfinansiering i sådan omfattning att det studerandeantal som fastställts för sökanden i tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning uppnås. För anordnande av yrkes- och specialyrkesexamina och examenstillfällen kan statsunderstöd beviljas, om det i ansökan ingår en plan som visar att sökanden anordnar utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen med statsandelsfinansiering minst i en omfattning som motsvarar det antal studerandeårsverken som undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med 49 § 1 mom. har godkänt som grund för statsandelsfinansieringen för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Statsunderstöd som avses i denna paragraf får inte användas för sådana kostnader för studerande som finansieras med statsandel enligt 6 eller 10 § eller som sådan arbetskraftsutbildning som avses i 5 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012).

Närmare bestämmelser om beviljande, betalning och användning av statsunderstödet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

45 a § har tillfogats genom L 1304/2013, som gäller temporärt 1.1.2014–31.12.2016.

46 § (4.9.2015/1112)
Statsunderstöd för ordnande av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning

En sammanslutning eller stiftelse som med en examenskommission har ingått ett sådant avtal om att ordna fristående examina som avses i 7 d § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, men som inte får statsandel för ordnandet av examina, kan beviljas statsunderstöd för ordnande av sådana fristående examina som avses i 7 b § i den lagen och som avläggs utan förberedande utbildning. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om statsunderstödet.

47 §
Tillämpning av statsunderstödslagen

På statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001), om inte något annat bestäms i denna lag.

7 kap

Särskilda bestämmelser

48 §
Beräkning av antalet studerande och elever (28.6.2013/486)

För gymnasier och yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret enligt det genomsnittliga antalet studerande året före finansåret. För grundläggande yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret dock högst i enlighet med det totala antal studerande som anges i tillståndet att ordna utbildning. Dessutom kan sådana kalkylerade förändringar i antalet studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning, eller av statsbudgeten. Vid beräkningen av priserna per enhet tillämpas dock antalet elever och studerande hösten året före finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det kalkylerade antalet elever och studerande med undantag för elever för sådana läroämnen inom den grundläggande utbildningen som avses i 13 § 3 mom.

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2014/1410. (30.12.2014/1410)

För sådan grundläggande utbildning som finansieras enligt denna lag beräknas finansieringen för finansåret enligt elevantalet den 20 september året innan.

En elev eller en studerande kan under samma tid räknas som en sådan elev eller studerande som utgör grund för finansiering inom endast en utbildning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

De elever och studerande som inte har anmälts till statsbidragsmyndigheten inom utsatt tid kan lämnas obeaktade vid beräkningen av det antal elever och studerande som utgör grund för finansieringen.

Närmare bestämmelser om beräkningen av antalet studerande och elever som ska användas vid bestämmandet av finansieringen utfärdas genom förordning av statsrådet. (28.6.2013/486)

Om den förberedande undervisning som ordnas före den grundläggande utbildningen och som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning ordnas för en elev i åldern 6–16 år så att de studier som bedrivs i minst fyra månader i en följd inte beaktas i finansieringen till utbildningsanordnaren, ska de elever i åldern 6–16 år som deltagit i den undervisningen räknas med i de elevantal som beräknas på den beräkningsdag enligt 3 mom. som följer efter undervisningen. Om en elev som deltagit i undervisning i minst åtta månader i följd kan räknas till elevantalet med stöd av detta moment, kan samma elev inte räknas till elevantalet för samma beräkningsdag på någon annan grund. (30.12.2015/1690)

7 mom. har tillfogats genom L 1690/2015, som gäller temporärt 1.1.2016–31.12.2016.

49 §
Fastställande av antalet prestationer som används vid beräkning av finansieringen

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeårsverken, läroavtal i anslutning till tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, studerandearbetsdagar, undervisningstimmar, ledda timmar och årsverken som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer antalet studerandeårsverken och läroavtal inom tilläggsutbildningen utifrån de antal studerandeårsverken och läroavtal som fastställts i tillståndet att ordna utbildning enligt 5 § 2 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. (29.12.2011/1511)

Undervisnings- och kulturministeriet kan vid fastställandet av det antal studerandeårsverken som avses i 10 § 1 mom. och som läggs till grund för finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning ge utbildningsanordnaren anvisningar i fråga om utbildningsutbudet. Vid fastställandet av studerandeårsverkena för utbildningsanordnarna ska ministeriet säkerställa att finansieringen för yrkesinriktad tilläggsutbildning i regionalt avseende fördelas jämlikt i enlighet med utbildningsbehovet. Innan ministeriet fattar beslut om huruvida en utbildningsanordnare kan beviljas sådan finansiering som grundar sig på antalet studerandeårsverken, ska ett utlåtande av den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen inhämtas om saken. (29.12.2011/1511)

Vid fastställandet av det antal studerandeårsverken som läggs till grund för finansieringen av sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 10 § 1 mom., beaktas de yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs såsom fristående examina utan förberedande utbildning, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

50 § (29.12.2011/1511)
Beviljande och justering av finansiering

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar utan ansökan kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 § de statsandelar som avses i 6, 10 och 19–22 § samt sådan finansiering för driftskostnader som avses i 7 och 11–18 §.

Undervisnings- och kulturministeriet justerar före utgången av finansåret den finansiering som beviljats enligt 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret. Finansieringen för grundläggande yrkesutbildning justeras dock så att den högst motsvarar det totala antal studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning. Finansieringen för grundläggande utbildning, med undantag för sådana kurser inom den grundläggande utbildningen som avses i 13 § 3 mom. och elevantalet i sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 16 §, justeras i enlighet med det genomsnittliga elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret och det genomsnittliga elevantalet den 20 september under finansåret. (30.12.2014/1410)

51 §
Utbetalning av finansiering för driftskostnader

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning utbetalar den finansiering för driftskostnader som avses i 50 § 1 och 2 mom. till kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 §, i enlighet med vad som bestäms i 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas före utgången av kalenderåret.

52 §
Beviljande och utbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt

Statsbidragsmyndigheten beviljar på ansökan en anordnare av verksamhet enligt idrottslagen som avses i 1 § 1 mom. 5 punkten, museilagen som avses i 6 punkten, teater- och orkesterlagen som avses i 7 punkten samt enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet som avses i 2 § 4 mom., statsunderstöd för anläggningsprojekt, om inte något annat bestäms särskilt. (30.12.2014/1410)

Det statsunderstöd som beviljats för ett anläggningsprojekt betalas i huvudsak genom utbetalningar under den tid projektet pågår samt i form av en slutpost, om inte statsbidragsmyndigheten med stöd av 2 mom. beslutar något annat. Statsunderstödets slutpost utbetalas då statsbidragsmyndigheten har granskat den projektredovisning som avses i 41 §.

Det statsunderstöd som beviljats för ett anläggningsprojekt kan också betalas i lika stora årliga poster under sju år från och med kalenderåret efter det då projektet slutfördes. Varje årlig post betalas före utgången av mars och utökas med en årlig ränta som beräknas på den obetalda delen av statsunderstödet. Den årliga räntan motsvarar grundräntan och räknas från den första årliga postens betalningsdag. Den som ansöker om statsunderstöd ska meddela om den ger sitt samtycke till att statsunderstödet betalas på det sätt som avses i momentet.

53 § (30.12.2014/1410)
Återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att statsunderstödet som har erhållits för ett anläggningsprojekt, multiplicerat med den relativa ändringen i byggnadskostnadsindex efter att byggnaden färdigställts och med avdrag för en skälig värdesänkning på grund av byggnadens ålder och sedvanligt slitage, vilket är 1 procent per år under tio år från det att byggnaden färdigställdes och därefter 2 procent per år tills återbetalningsskyldigheten upphör, ska återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, verksamheten avslutas eller det syfte för vilket egendomen används varaktigt ändras och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsunderstöd. Om egendomen överlåts till någon annan som använder den för sådan verksamhet som berättigar till statsunderstöd, behöver återbetalningsskyldighet till följd av denna överlåtelse inte påföras, om överlåtaren i samband med överlåtelsen av egendomen förbinder sig att svara för återbetalningsvillkoren även efter överlåtelsen eller om mottagaren förbinder sig till motsvarande återbetalningsvillkor som gäller egendomens överlåtare. Återbetalningsskyldighet påförs inte heller, om det när en i detta moment avsedd åtgärd inträffar har förflutit över 15 år sedan statsunderstödet beviljades.

Om sådan egendom för vilken statsunderstöd har erhållits förstörs eller skadas och försäkringsersättning eller någon annan ersättning betalas ut för den, kan det bestämmas att statsunderstödet, beräknat enligt 1 mom., ska återbetalas till staten eller dras av från statsunderstödet för ett nytt anläggningsprojekt Återbetalningsskyldighet påförs dock inte och avdrag görs inte, om det när skadan inträffar har förflutit över 15 år sedan statsunderstödet beviljades.

Beslut om återbetalningsskyldighet och avdrag för ersättningar fattas av den statsbidragsmyndighet som avses i 57 §. Statsunderstödstagaren ska inom sex månader underrätta stats-bidragsmyndigheten om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att denna underrättelse inte har gjorts inom föreskriven tid, ska ett belopp som motsvarar statsunderstödet, beräknat enligt 1 mom., återbetalas till staten jämte en ränta som bestäms enligt 12 § i räntelagen (633/1982), om inte statsbidragsmyndigheten av särskilda skäl beslutar något annat.

Med avvikelse från vad som bestäms om återlämningsvillkoren i överlåtelseavtalen för yrkesläroanstalters fastigheter och lösöre som staten överlåtit utan ersättning och vad som bestäms ovan i denna paragraf om tidpunkten för återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt, påförs ingen återlämningsskyldighet för yrkesläroanstalters fastigheter och lösöre om det har gått mer än 30 år sedan överlåtelsen.

54 §
Avbrytande av utbetalning

Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av sådan finansiering som avses i denna lag avbryts, om

1) det är uppenbart att finansieringstagaren inte längre ordnar sådan verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att finansieringstagaren i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem,

2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller

3) Europeiska gemenskapens lagstiftning förutsätter att utbetalningen avbryts.

55 § (29.12.2011/1511)
Avgifter för stöduppgifter i anslutning till specialundervisning

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om de avgifter som tas ut för sådana stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen som avses i 39 § i lagen om grundläggande utbildning, i enlighet med vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) bestäms om avgifter för offentligrättsliga prestationer.

56 §
Prestationer som inte betalas eller återkrävs

En prestation som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag betalas eller återkrävs inte.

57 § (30.12.2014/1410)
Statsbidragsmyndighet

Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet i ärenden som avses i 45 § 1 mom. och i ärenden som gäller anläggningsprojekt enligt 1 § 3 mom., med undantag av utbetalning av statsandelar och understöd till anläggningsprojekt som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet före år 2007.

Utbildningsstyrelsen är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller

1) funktionell utveckling av undervisningen,

2) inledande och utveckling av verksamhet inom yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning och för försök som gäller sådan verksamhet, samt för behövliga specialuppgifter i samband med verksamheten,

3) statsunderstöd som avses i 45 § 2 och 3 mom. samt 46 §.

Undervisnings- och kulturministeriet är statsbidragsmyndighet i andra ärenden som avses i denna lag.

Närmare bestämmelser om behörighetsfördelningen mellan statsbidragsmyndigheterna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

58 §
Tillställande och granskning av uppgifter

Kommunen, samkommunen och en privat verksamhetsanordnare ska tillställa statsbidragsmyndigheten de uppgifter baserade på budgeten, ekonomiplanen, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt de övriga uppgifter om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för fastställandet av finansiering enligt denna lag. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas in kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statsbidragsmyndigheten beslutar om de granskningar av finansieringstagarens verksamhet och ekonomi som ska utföras för konstaterande av riktigheten av de uppgifter som avses i 1 mom. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. (18.9.2015/1172)

Finansieringstagaren ska utan ersättning ge granskaren alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen, samt även i övrigt bistå vid granskningen. Granskaren har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler och områden som finansieringstagaren förfogar över eller använder för den verksamhet som är föremål för finansieringen. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Ett protokoll ska upprättas över omhändertagandet av material i samband med granskningen. I protokollet ska syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet nämnas. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen.

Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att vid granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna.

En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen.

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994).

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

59 §
Förhandlingsförfarande

Innan undervisnings- och kulturministeriet lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som ska tas in i det följande finansårets statsbudget ska ministeriet förhandla om priserna per enhet med Finlands Kommunförbund rf. (29.12.2011/1511)

Ministeriet ska också förhandla med Finlands Kommunförbund rf om vilka uppgifter som ska anses vara behövliga när det gäller att bestämma och fastställa priserna per enhet samt bestämma statsandelarna, liksom om hur dessa uppgifter ska tillställas statsbidragsmyndigheten.

60 §
Rättelseförfarande och ändringssökande

En kommun, samkommun eller privat utbildnings- eller verksamhetsanordnare som får sådan statsandel eller finansiering som regleras i denna lag och som är missnöjd med ett beslut som har fattats med stöd av denna lag får inom tre månader efter att ha fått del av beslutet skriftligen yrka på rättelse i beslutet hos statsbidragsmyndigheten. Beslutet ska förses med anvisningar om hur man ska gå till väga när man yrkar på rättelse.

I ett beslut som har fattats med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Till den del beslutet gäller de antal elever eller studerande som avses i 48 § 1–3 mom. får dock inte rättelse yrkas eller ändring sökas i beslutet.

Trots det som bestäms i 1 mom. gäller angående sökande av ändring i sådana statsunderstödsbeslut som har fattats med stöd av denna lag det som bestäms i statsunderstödslagen.

61 §
Betalning av en utebliven förmån

Om det efter den tid som föreskrivs för rättelseyrkande i 60 § kommer fram uppgifter som kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare inte tidigare har haft kännedom om, och denna på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas. På beloppet betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats.

Om den uteblivna förmånen är av ringa betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte.

Undervisnings- och kulturministeriet kan besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. (29.12.2011/1511)

62 §
Återbetalning av en grundlös förmån

Om en sådan utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet som avses i 1 eller 2 § utan grund har beviljats statsandel eller finansiering med stöd av denna lag, ska undervisnings- och kulturministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som ska återbetalas debiteras en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen från ingången av den månad under vilken statsandelen har betalats. (29.12.2011/1511)

Om den förmån som ska återbetalas är av ringa betydelse eller om det betraktas som oskäligt att kräva återbetalning eller debitera ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas.

Undervisnings- och kulturministeriet kan besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av det följande årets statsandel. (29.12.2011/1511)

63 §
När betalningsskyldigheten upphör

Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår under vilket förmånen borde ha betalats eller betalades.

64 §
Tillämpning av vissa bestämmelser i lagen om statsandel för kommunal basservice

På sådan finansiering som avses i denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om statsandel för kommunal basservice:

1) 55 § 2 mom. om nya och mera omfattande statsandelsåligganden,

2) 61 § 2 mom. om bestämmande av kommunens invånarantal,

3) 62 § 3 mom. om beviljande av statsandel vid ändring i kommunindelningen,

4) 63 § om bestämmande av statsandelen när en kommuns område delas,

5) 63 b § om regionförvaltningsverkets behörighet att förelägga vite.

(30.12.2010/1407)

Det som bestäms om kommuner i 1 mom. gäller i tillämpliga delar också samkommuner och privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 §, vilka får finansiering med stöd av denna lag.

8 kap

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

65 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Genom denna lag upphävs lagen av den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) jämte ändringar.

Lagen tillämpas första gången vid beviljande och utbetalning av finansiering för år 2010. De finansieringsbestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för år 2009 och åren före det.

Trots det som bestäms i 3 mom. tillämpas de genomsnittliga priser per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskolor, grundläggande konstundervisning och medborgarinstitut i den statsrådsförordning (724/2009) som utfärdats med stöd av 16 § i den lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som var gällande innan denna lag trädde i kraft när priserna per enhet för nämnda utbildningar beräknas och bestäms för år 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

66 §
Resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning

Trots det som i 25 § 2 mom. bestäms om resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning, tillämpas de bestämmelser som var gällande innan denna lag trädde i kraft på den resultatbaserade finansieringen för år 2010.

67 §
Finansiering av förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning

Trots det som i 25 § 3 mom. bestäms om beräknandet av priserna per enhet, tillämpas år 2010 de bestämmelser som var gällande innan denna lag trädde i kraft på finansieringen av sådan orienterande och förberedande undervisning som ordnas före den grundläggande yrkesutbildningen, sådan undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte samt sådan förberedande utbildning som ordnas för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen.

68 § (30.12.2015/1607)

68 § har upphävts genom L 30.12.2015/1607.

68 a § (30.12.2014/1410)
Beräkning av beloppet av avskrivningar för yrkesutbildning 2013–2015

Med avvikelse från vad som i 68 § föreskrivs om årlig justering av det belopp som nämns i den paragrafen enligt de uppskattade förändringarna i kostnadsnivån, justeras beloppet inte 2013 och 2014 och inte heller 2015 enligt förändringen av den uppskattade och den faktiska kostnadsnivån år 2013.

69 § (30.12.2014/1410)
Tidigare beviljade obetalda statsandelar för anläggningsprojekt

De årliga statsandelar som beräknas per studerande och som före denna lags ikraftträdande har beviljats för anläggningsprojekt som hänför sig till yrkesutbildning avdras vid beräkningen av de genomsnittliga priserna per enhet.

70 § (30.12.2014/1410)

70 § har upphävts genom L 30.12.2014/1410.

71 §
Återbetalning av statsandelar och statsunderstöd för anläggningsprojekt

Bestämmelserna i 53 § om återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt tillämpas på sådana i 53 § avsedda åtgärder som har vidtagits efter denna lags ikraftträdande och skador som har inträffat efter denna lags ikraftträdande. I fråga om statsandelar som har beviljats för anläggningsprojekt iakttas i tillämpliga delar det som bestäms om statsunderstöd i 53 §.

72 §
Fastställande av elevantalet inom den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen år 2010

Trots det som i 48 och 49 § bestäms om beräknande och justering av antalet elever inom sådan förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, vilket utgör grund för beräkning av finansieringen år 2010, utökas elevantalet med antalet elever inom utbildningen i fråga den 20 september 2009 multiplicerat med talet 0,5.

RP 174/2009, FvUB 19/2009, RSv 223/2009

Ikraftträdelsestadganden:

5.11.2010/926:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagen tillämpas första gången vid beräkning och fastställande av priser per enhet samt beviljande av statsandelar för år 2011.

Beloppet av statsandelen för en särskild yrkesläroanstalt för år 2011 fås genom att beräkna statsandelarna i enlighet med bestämmelserna i denna lag och i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Skillnaden mellan de på detta sätt beräknade statsandelarna omvandlas till studerandearbetsdagar genom att dividera skillnaden med det i enlighet med denna lag beräknade priset per enhet för en studerandearbetsdag. Två tredjedelar av den på detta sätt erhållna förändringen i antalet studerandearbetsdagar dras av från det antal studerandearbetsdagar som beräknats i enlighet med denna lag och resultatet multipliceras med priset för en studerandearbetsdag.

Vid beräkningen av statsandelen för år 2012 beaktas en tredjedel av den i enlighet med bestämmelserna i 1 mom. beräknade förändringen i antalet studerandearbetsdagar 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 129/2010, KuUB 6/2010, RSv 152/2010

30.12.2010/1407:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 160/2010, RvUB 25/2010, RSv 235/2010

29.12.2011/1511:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Lagens 35 a § gäller till och med den 31 december 2015.

Om en åtgärd enligt 53 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet har vidtagits eller en olycka enligt 53 § 2 mom. har inträffat innan denna lag träder i kraft, ska på statsbidragsmyndigheten i stället för 70 § 2 mom. i denna lag de bestämmelser tilllämpas som gäller vid ikraftträdandet.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 60/2011, FvUB 7/2011, RSv 82/2011

28.12.2012/912:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

På statsunderstöd för anläggningsprojekt som hänför sig till barndagvård vilka beviljats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 159/2012, ShUB 26/2012, RSv 160/2012

28.12.2012/995:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. (13.12.2013/893)

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012

28.6.2013/486:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Lagen tillämpas första gången på hösten 2013 då de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet för 2014 bestäms.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2014/1418. (30.12.2014/1418)

RP 9/2013, KuUB 1/2013, RSv 78/2013

13.12.2013/892:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Lagens 43 a § gäller till och med den 31 december 2019.

RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013

13.12.2013/893:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013

13.12.2013/938:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Ärenden som gäller finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som vid ikraftträdandet av denna lag är anhängiga vid närings-, trafik- och miljöcentralerna samt före ikraftträdandet ingångna avtal och förbindelser som gäller ovan avsedda ärenden liksom de rättigheter och skyldigheter som följer av dem, vilka enligt denna lag hör till regionförvaltningsverken, överförs när denna lag träder i kraft till det behöriga regionförvaltningsverket.

RP 114/2013, FvUB 16/2013, RSv 155/2013

20.12.2013/1045:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2014.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas på finansiering av utbildning som inleds den 1 augusti 2014 eller därefter.

RP 118/2013, KuUB 9/2013, Rsv 170/2013

30.12.2013/1304:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och gäller till och med den 31 december 2016.

Denna lag tillämpas inte på utbildning som inletts före ikraftträdandet av lagen.

RP 196/2013, KuUB 13/2013, RsV 201/2013

27.6.2014/484:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 och gäller till och med den 31 december 2015.

Denna lag tillämpas inte på utbildning som inletts före lagens ikraftträdande.

RP 62/2014, KuUB 5/2014, RSv 61/2014

30.12.2014/1410:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Med avvikelse från det som bestäms i 24 § 1 mom., 25 § 1 mom., 28 § 1 mom. och 35 § 1 mom. om årlig beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013.

Med avvikelse från det som bestäms i 1 § 3 mom. beviljas beslut om statsunderstöd för allmänna biblioteks anläggningsprojekt som fattats 2015 och utbetalningarna genomförs i enlighet med den finansieringsplan som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt för åren 2014–2017 enligt de gällande bestämmelserna för anläggningsprojekt innan denna lag träder i kraft.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas på återbetalning av statsandelar och statsunderstöd som innan denna lag trädde i kraft beviljats för anläggningsprojekt enligt lagen om ändring av lagen om yrkesläroanstalter (717/1992), lagen om ändring av lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna (720/1992), lagen om yrkesutbildning (630/1998), lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), lagen om yrkeshögskolestudier (255/1995) och yrkeshögskolelagen (351/2003).

På statsunderstöd som beviljats för utvecklings- och serviceuppgifter för arbetslivet före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014

30.12.2014/1418:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014

6.3.2015/189:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 304/2014, KuUB 19/2014, RSv 297/2014

20.3.2015/248:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

Denna lag tillämpas första gången när priserna per enhet för finansåret 2016 bestäms. På bestämmandet av priset per enhet för finansåret 2015 och tidigare finansår tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Om uppgifter som gäller kostnader eller studerande för 2015 eller för tidigare år används vid fastställandet av priset per enhet enligt 25 § 1 mom., beaktas kostnader och studerande i sådan orienterande och förberedande utbildning före den grundläggande yrkesutbildningen, sådan undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för handikappade studerande, sådan förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning för invandrare och sådan undervisning i huslig ekonomi i annan form än som grundläggande yrkesutbildning, som ges i enlighet med de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av denna lag.

Vid fastställandet av de priser per enhet som avses i 25 § 4 mom. för finansåret 2016 beaktas studerande som får sådan i de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag avsedd undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för handikappade studerande som ordnas på basis av en särskild utbildningsuppgift enligt 20 § 2 mom. i lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998). På graderingen av priset per enhet för dessa utbildningar tillämpas då de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Vid beräkningen av det genomsnittliga antal studerande som avses i 48 och 50 § beaktas även studerande som får sådan orienterande och förberedande utbildning före den grundläggande yrkesutbildningen, sådan undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för handikappade studerande, sådan förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning för invandrare och sådan undervisning i huslig ekonomi i annan form än som grundläggande yrkesutbildning som avses i de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om uppgifterna om antalet studerande för 2015 eller tidigare år används som grund för att bestämma om finansieringen.

RP 211/2014, RP 357/2014, KuUB 21/2014, RSv 311/2014

4.9.2015/1112:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.

RP 307/2014, KuUB 25/2014, RSv 368/2014

18.9.2015/1172:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014

30.12.2015/1607:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015

30.12.2015/1690:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 och gäller till utgången av 2016. Lagen tillämpas dock även på de studier som har inletts efter den 20 september 2015. Dessutom ska 12 § 2 mom. tillämpas på finansieringen för 2017 i fråga om de elever som har anmälts med stöd av 48 § 7 mom.

RP 120/2015, KuUB 10/2015, RSv 66/2015

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.