Beaktats t.o.m. FörfS 519/2017.

28.12.2007/1446

Civiltjänstlag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om civiltjänstplikt som grundar sig på skyldigheten att försvara landet.

En värnpliktig som av skäl som grundar sig på övertygelse är hindrad att fullgöra sin tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007) befrias från tjänstgöringen och förordnas att fullgöra civiltjänst enligt bestämmelserna i denna lag.

Denna lag tillämpas också på kvinnor som ansöker om civiltjänst efter den tidsfrist som anges i 4 § 1 mom. i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995).

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) civiltjänstgörare en person som har godkänts att fullgöra civiltjänst,

2) civiltjänstgöringsplats en myndighet eller sammanslutning som civiltjänstcentralen har godkänt som civiltjänstgöringsplats,

3) grundutbildningsperiod den civiltjänst som utförs vid civiltjänstcentralen i början av civiltjänsten och vars syfte är att stödja de allmänna medborgarfärdigheterna, ge allmänna färdigheter i fråga om befolkningsskydd och räddningsverksamhet samt att ge färdigheter för fullgörande av arbetstjänsten.

4) arbetstjänst den civiltjänst som utförs på civiltjänstgöringsplatsen efter grundutbildningsperioden,

5) civilreserv personer som har fullgjort civiltjänst samt personer som efter tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor har godkänts att fullgöra civiltjänst, till utgången av det år de fyller 50 år,

6) tilläggscivilreserv civiltjänstgörare som ännu inte har börjat fullgöra sin civiltjänst eller som har avbrutit den och civiltjänstgörare som inte längre hör till civilreserven, till utgången av det år de fyller 60 år,

7) kompletterande tjänstgöring kompletterande utbildning för dem som efter tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor har godkänts att fullgöra civiltjänst.

3 §
Civiltjänstens innehåll

I civiltjänsten ingår en grundutbildningsperiod, samhällsnyttig arbetstjänst av civil karaktär, kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering.

Arbetstjänsten fullgörs främst i uppgifter inom social- och hälsovården, undervisnings- och kulturväsendet, räddningsväsendet, befolkningsskyddet eller miljöskyddet.

4 § (30.11.2012/717)
Tjänstgöringstid i civiltjänst

Tjänstgöringstiden i civiltjänst är 347 dagar.

5 §
Civiltjänsteplikt

En civiltjänstgörare är i tjänst eller ingår i civilreserven eller tilläggscivilreserven.

Den grundutbildnings- och arbetstjänstplikt som ingår i civiltjänsten upphör vid utgången av det år civiltjänstgöraren fyller 30 år.

2 kap

Civiltjänstmyndigheter

6 §
Arbets- och näringsministeriet samt delegationen för civiltjänstärenden

Arbets- och näringsministeriet leder, styr och utvecklar civiltjänsten.

Delegationen för civiltjänstärenden, som tillsätts av statsrådet, bistår arbets- och näringsministeriet vid utvecklandet och planeringen av civiltjänsten. Bestämmelser om delegationens mandatperiod, sammansättning och närmare uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 §
Civiltjänstcentralen

En statlig eller kommunal myndighet kan vara civiltjänstcentral.

Civiltjänstcentralens uppgifter är att

1) förordna civiltjänstgörare till tjänstgöring,

2) utbilda civiltjänstgörare,

3) övervaka civiltjänstgörare,

4) utfärda civiltjänstgöringsintyg enligt 8 § i passlagen (671/2006) till civiltjänstgörare innan civiltjänsten inleds,

5) sköta ersättningarna för kostnader för inkvartering av civiltjänstgörare,

6) handha annan praktisk verkställighet av civiltjänsten.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter är verksamt som civiltjänstcentral. (30.12.2015/1634)

4 mom. har upphävts genom L 13.12.2013/940. (13.12.2013/940)

8 §
Civiltjänstgöringsplatser

En civiltjänstgöringsplats har till uppgift att bestämma civiltjänstgörarens tjänsteuppgifter, ordna inskolning i tjänsteuppgifterna samt svara för civiltjänstgörarens uppehälle, övervaka tjänstgöringen och upprätthålla registeruppgifter under tjänstgöringstiden. En civiltjänstgöringsplats ska även utfärda ett civiltjänstgöringsintyg enligt 8 § i passlagen till en civiltjänstgörare som är i dess tjänst, om han eller hon begär det för ansökan om pass.

Civiltjänstgöringsplatsen kan vara civiltjänstcentralen eller med centralens godkännande

1) en statlig myndighet eller ett statligt affärsverk, en självständig statlig inrättning av offentligrättslig karaktär eller en offentligrättslig förening,

2) en kommunal myndighet,

3) ett religionssamfund som avses i 2 § i religionsfrihetslagen (453/2003) eller dess församling,

4) en privaträttslig sammanslutning, förening eller stiftelse som bedriver allmännyttig verksamhet.

Civiltjänstgöringsplatsen kan dock inte vara

1) ett parti som antecknats i partiregistret,

2) en arbetsmarknadsorganisation,

3) en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att skaffa sammanslutningen eller dem som deltar i dess verksamhet vinst eller omedelbar ekonomisk fördel.

De som hör till personalen på civiltjänstgöringsplatsen omfattas av bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter civiltjänstärenden. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). (13.12.2013/940)

9 §
Behandling av ansökan om och återkallande av rätten att vara civiltjänstgöringsplats

Civiltjänstcentralen beslutar på ansökan om godkännande av en civiltjänstgöringsplats. Ansökan ska göras skriftligt och den ska innehålla nödvändiga uppgifter om sökandens förutsättningar att klara av de ekonomiska och administrativa förpliktelser som förutsätts av en civiltjänstgöringsplats. I ansökan och beslutet om godkännande av ansökan ska också ingå uppgift om den person som enligt 45 § ska ansvara för tillsynen över civiltjänstgörarna.

Innan civiltjänstcentralen avgör en sådan ansökan om att bli civiltjänstgöringsplats som har gjorts av ett i 8 § 2 mom. 3 punkten avsett religionssamfund eller en i 8 § 2 mom. 4 punkten avsedd sammanslutning ska civiltjänstcentralen begära huvudstabens utlåtande om ansökan.

Om en civiltjänstgöringsplats i väsentlig mån åsidosätter sina förpliktelser enligt 8 § 1 mom. kan civiltjänstcentralen, efter att ha hört civiltjänstgöringsplatsen, återkalla rätten att vara civiltjänstgöringsplats. Ett beslut om återkallande av rätten ska göras skriftligen. Beslutet är inte ett hinder för en ny ansökan om rätt att bli civiltjänstgöringsplats.

10 §
Skyldighet att placera civiltjänstgörare

När antalet civiltjänstgörare som blivit utan civiltjänstgöringsplats överskrider civiltjänstcentralens inkvarteringsresurser och resurser att placera civiltjänstgörare i arbete, ska statsrådet utan dröjsmål på föredragning av arbets- och näringsministeriet fastställa minimiantalet civiltjänstgörare som ska placeras i civiltjänst inom de olika ministeriernas förvaltningsområden.

11 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om behandlingen av ansökan om rätt att bli civiltjänstgöringsplats utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om civiltjänstcentralens personal och behörighetsvillkoren för personalen utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 kap

Civiltjänstpliktens inledning och bestämmande av civiltjänstgöringsplats

12 §
Ansökan om civiltjänst

En värnpliktig kan ansöka om civiltjänst före, under eller efter tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Ansökan får inte göras före uppbådet.

Ansökan om civiltjänst ska lämnas till uppbådsnämnden vid uppbådet, till kommendören för truppförbandet, om den värnpliktige är i tjänst, och i övriga fall till civiltjänstcentralen eller försvarsmaktens regionalbyrå. Ansökan ska göras på en av arbets- och näringsministeriet fastställd blankett på vilken ska ges en försäkran om att det finns sådana skäl som grundar sig på övertygelse och som avses i 1 §. Ansökan ska undertecknas.

En värnpliktig som stadigvarande bor utomlands kan också lämna ansökan om civiltjänst till en finsk ambassad, en annan finsk diplomatisk beskickning eller ett finskt konsulat. När ansökan tas emot ska den kontaktinformation som avses i 17 § 1 mom. kontrolleras varefter ansökan utan dröjsmål ska tillställas försvarsmaktens regionalbyrå.

13 §
Behandling av ansökan om civiltjänst

En ansökan om civiltjänst ska behandlas utan dröjsmål. Uppbådsnämnden eller försvarsmaktens regionalbyrå ska godkänna ansökan, om den uppfyller villkoren i 12 §. Kommendören för truppförbandet och civiltjänstcentralen ska sända inkomna ansökningar till försvarsmaktens regionalbyrå för godkännande. Uppbådsnämnden och försvarsmaktens regionalbyrå ska utan dröjsmål underrätta civiltjänstcentralen om att en ansökan om civiltjänst har godkänts.

Efter det att ansökan har godkänts är sökanden civiltjänstgörare och befriad från tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

I 18, 64 och 65 § föreskrivs om den ställning civiltjänstgörare som har fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor har under den tid ett beslut om extra tjänstgöring enligt 64 § gäller och under mobilisering enligt 65 §.

14 §
Förordnande till civiltjänst

Om en civiltjänstgörare inte beviljas uppskov ska han eller hon förordnas att inleda sin tjänstgöring under det år som ansökan om civiltjänst godkänts eller under de två därpå följande kalenderåren.

Ett förordnande att inleda civiltjänst ska bevisligen delges civiltjänstgöraren minst två månader före tjänstgöringen. Förordnandet kan också delges med en kortare tidsfrist från ingången av det kalenderår under vilket civiltjänstgöraren fyller 29 år och även i övrigt när civiltjänstgöraren samtycker till det.

I fråga om personer som vistas utomlands kan förordnandet om inledande av civiltjänst sändas till vederbörande finska ambassad, finska diplomatiska beskickning av annat slag eller finska konsulat för att lämnas till civiltjänstgöraren.

Civiltjänstcentralen ska vid behov begära handräckning av polisen för efterspanande av civiltjänstgöraren och delgivning av förordnandet.

Den som på grund av laga förfall inte har infunnit sig för civiltjänst inom utsatt tid ska inleda sin tjänstgöring så snart hindret har upphört, om inte civiltjänstcentralen har bestämt att han eller hon ska inträda i civiltjänst vid någon annan tidpunkt.

15 §
Bestämmande av civiltjänstgöringsplats

Civiltjänstcentralen utser den civiltjänstgöringsplats där civiltjänstgöraren ska fullgöra sin arbetstjänst. Innan förordnandet om arbetstjänst utfärdas ska civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen höras. Civiltjänstgöraren kan endast med sitt uttryckliga samtycke förordnas till arbetstjänst på en civiltjänstgöringsplats enligt 8 § 2 mom. 3 eller 4 punkten.

Civiltjänstgörarens övertygelse och modersmål ska beaktas när civiltjänstgöringsplatsen bestäms. Finskspråkiga och svenskspråkiga civiltjänstgörare har rätt att fullgöra civiltjänsten på sitt modersmål.

Civiltjänstgöraren får under tjänstgöringstiden inte stå i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till sin tjänstgöringsplats eller för civiltjänstgöringsplatsens räkning mot ersättning utföra arbete som faller utanför ramen för de arbetsuppgifter som hör till civiltjänsten. Civiltjänstgöringsplatsen får inte under tjänstgöringstiden betala civiltjänstgöraren lön, arvode eller annan ersättning för civiltjänstuppgifterna eller arbetsuppgifterna.

16 §
Byte av civiltjänstgöringsplats under tjänstgöringen

Civiltjänstcentralen beslutar på ansökan av civiltjänstgöraren eller civiltjänstgöringsplatsen om en förflyttning av civiltjänstgöraren till en annan civiltjänstgöringsplats under tjänstgöringen. Ansökan om förflyttning ska göras skriftligt och av ansökan ska framgå orsaken till förflyttningen och önskemål i fråga om ny civiltjänstgöringsplats.

För att trygga att tjänstgöringen fullgörs på ett behörigt sätt eller när ett betydande allmänt intresse kräver det kan civiltjänstcentralen också på eget initiativ besluta om byte av civiltjänstgöringsplats.

Innan beslut om förflyttning fattas ska civiltjänstcentralen höra civiltjänstgöraren, hans eller hennes nuvarande civiltjänstgöringsplats och den nya civiltjänstgöringsplatsen. Undantag från skyldigheten att höra en part kan dock göras, om behovet av förflyttning är brådskande och baserar sig på ett betydande allmänt intresse som avses i 2 mom.

17 §
Civiltjänstgörarens upplysningsplikt

Civiltjänstgöraren ska se till att hans eller hennes boningsort, adress och övrig kontaktinformation samt omständigheter som inverkar på tjänstedugligheten är kända för civiltjänstcentralen.

Civiltjänstgöraren ska på förfrågan av civiltjänstcentralen lämna de uppgifter som avses i 1 mom. samt besvara en skriftlig förfrågan från civiltjänstcentralen inom 14 dagar från den dag då han eller hon fick del av den.

4 kap

Behandling av ansökan om civiltjänst under särskilda förhållanden

18 §
Ansökan om civiltjänst under särskilda förhållanden

Om en värnpliktig lämnar in en ansökan om civiltjänst efter det att republikens president har utfärdat ett i 83 § i värnpliktslagen avsett beslut om extra tjänstgöring eller ett beslut om partiell eller allmän mobilisering av försvarsmakten, sänds ansökan omedelbart för avgörande till den nämnd för prövning av värnpliktigas övertygelse som avses i 19 § i denna lag.

En värnpliktig som fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och som har godkänts att fullgöra civiltjänst, men som inte har inlett kompletterande tjänstgöring innan ett i 1 mom. avsett beslut om extra tjänstgöring eller beslut om partiell eller allmän mobilisering av försvarsmakten utfärdas eller vars ansökan om civiltjänst är anhängig men inte har avgjorts innan ett i 1 mom. avsett beslut utfärdas, är skyldig att ge en redogörelse för sin övertygelse på begäran av prövningsnämnden för övertygelse.

Civiltjänstgörarens redogörelse för sin övertygelse till prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse ska i en situation som avses i 2 mom. behandlas som en ny ansökan om civiltjänst, om civiltjänstgöraren redan har godkänts att göra civiltjänst. Prövningsnämndens beslut undanröjer samtidigt ett tidigare beslut till den värnpliktige om hans ansökan om civiltjänst.

19 §
Prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse

När det föreligger beslut om extra tjänstgöring eller under mobilisering som avses i 83 och 86 § i värnpliktslagen finns en eller flera nämnder för prövning av övertygelse i anslutning till arbets- och näringsministeriet.

Nämnden har till uppgift att pröva sökandens övertygelse samt handlägga och avgöra de ansökningar om civiltjänst som avses i 18 §.

20 §
Tillsättande av en nämnd och ledamöternas behörighetsvillkor

Statsrådet tillsätter nämnden omedelbart efter att republikens president har utfärdat ett i 83 § i värnpliktslagen avsett beslut om extra tjänstgöring eller beslut om partiell eller allmän mobilisering av försvarsmakten. Beslutet om tillsättande fattas tills vidare. Beslutet om tillsättande förfaller efter att beslutet om extra tjänstgöring har upphört att gälla eller efter att mobiliseringen upphört.

Nämnden har en ordförande, en juristledamot som är vice ordförande, en militär ledamot som har minst majorsgrad och som är insatt i värnpliktsärenden och totalförsvaret, en ledamot som är insatt i civiltjänstärenden, en läkarledamot med specialutbildning i psykiatri, en ledamot som avlagt högre högskoleexamen och som är insatt i frågor som rör religiös och etisk övertygelse samt en lagfaren sekreterare som föredragande. Med undantag för ordföranden ska personliga suppleanter utses för ledamöterna.

Försvarsförvaltningen, civiltjänstmyndigheten och justitieförvaltningen ska vara företrädda i varje nämnd. Ordföranden och den juristledamot som är vice ordförande ska ha avlagt en examen som berättigar till domartjänst och vara förtrogna med domaruppgifter. Ordföranden och den juristledamot som är vice ordförande samt den lagfarne sekreteraren ska vara oavhängiga i förhållande till militär- och civiltjänstmyndigheterna. Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden, den lagfarne sekreteraren och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Företrädarna för civiltjänstmyndigheten och försvarsförvaltningen får inte vara i majoritet bland de närvarande ledamöterna.

Ledamöterna i nämnden handlar under domaransvar. Nämndens ordförande, vice ordförande och ledamöter har i detta uppdrag en rätt att kvarstå i tjänsten som kan jämföras med domarnas rätt.

21 §
Behandling av ansökan om civiltjänst i nämnden

En ansökan om civiltjänst ska behandlas utan dröjsmål. Nämnden ska godkänna en ansökan om civiltjänst, om sökanden visar att hans eller hennes övertygelse är bestående och verklig och att övertygelsen hindrar tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Medan ansökan behandlas kan sökanden flyttas till vapenfria uppgifter eller civiltjänstuppgifter.

Ansökningarna behandlas vid nämndens sammanträde på föredragning. Ordförande för sammanträdet är nämndens ordförande eller vice ordförande. Den lagfarna sekreteraren är föredragande.

Nämndens beslut blir den åsikt som majoriteten av medlemmarna omfattar. Faller rösterna lika avgör den åsikt som ordföranden har omfattat.

Nämndens beslut delges omedelbart sökanden, försvarsmaktens regionalbyrå och civiltjänstcentralen. Delgivningen med sökanden ska ske bevisligen. Beslutet kan verkställas utan hinder av att sökanden lämnar in en ny ansökan om civiltjänst.

I 98 § föreskrivs om ändringssökande i nämndens beslut.

22 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om organisationen för prövningsnämnden för övertygelse, dess personal, behandlingen av ärenden och dess verksamhet kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

5 kap

Tjänsteduglighet, befrielse och uppskov från fullgörande av civiltjänst

23 §
Tjänsteduglighet

Endast en tjänsteduglig civiltjänstgörare kan förordnas till civiltjänst. Beslut om tjänsteduglighet och om ändring i den fattas av civiltjänstcentralen.

Med tjänsteduglighet avses att civiltjänstgöraren förmår eller kan antas förmå fullgöra civiltjänsten. Dessutom förutsätts att civiltjänstgöraren inte äventyrar sin egen eller andras säkerhet i samband med tjänstgöringen eller arbetarskyddet.

Tjänstedugligheten fastställs utgående från de uppgifter som fås om civiltjänstgöraren samt om hans eller hennes hälsotillstånd och fysiska och psykiska prestationsförmåga

1) vid undersökning som utförs av yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården,

2) av civiltjänstgöraren själv, eller

3) ur de källor som avses i 93 §.

Vid bedömandet av hälsotillståndet och tjänstedugligheten ska målet vara en praxis som överensstämmer med bedömningen av värnpliktiga som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

24 §
Hälsokontroll

För att fastställa civiltjänstgörarens hälsotillstånd kan civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen under tjänstgöringen förordna civiltjänstgöraren till kontroll eller undersökning som utförs av anvisad läkare eller annan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården, om detta är nödvändigt för bedömningen av civiltjänstgörarens förutsättningar att sköta sina tjänsteuppgifter eller för fastställandet av hans eller hennes tjänsteduglighet. Civiltjänstcentralen kan ge civiltjänstgöraren ett sådant förordnande redan innan civiltjänstgöraren förordnas i tjänst eller tjänstgöringen inleds.

Civiltjänstcentralen ska kontrollera civiltjänstgörarens hälsotillstånd och tjänsteduglighet inom tre veckor från det att tjänstgöringen inletts. Civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen ska dessutom vid behov kontrollera civiltjänstgörarens hälsotillstånd under tjänstgöringen och när den avslutas. Under kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering kontrollerar civiltjänstcentralen civiltjänstgörarens hälsotillstånd endast vid behov.

25 §
Undersökning som klarlägger bruk av narkotika

Vid en undersökning enligt 24 § kan med samtycke av civiltjänstgöraren utredas också i 2 § i narkotikalagen (1289/1993) avsett bruk av narkotika.

Civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen kan förplikta civiltjänstgöraren att under sin tjänstgöring visa upp ett i 6 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) avsett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att civiltjänstgöraren är narkotikapåverkad vid tjänstgöringen eller att han eller hon är beroende av narkotika. En förutsättning är dessutom att testningen är nödvändig för utredning av civiltjänstgörarens tjänsteduglighet och att civiltjänstgöraren arbetar med uppgifter som kräver särskild noggrannhet, tillförlitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där utförandet av uppgifterna under påverkan eller beroende av narkotika kan

1) äventyra civiltjänstgörarens eller andras liv, hälsa eller säkerhet i samband med tjänstgöringen eller arbetarskyddet,

2) äventyra landets försvar eller statens säkerhet,

3) äventyra trafiksäkerheten,

4) öka risken för betydande miljöskador,

5) äventyra skyddet, användbarheten, integriteten eller kvaliteten i fråga om uppgifter som erhållits i tjänsteuppgifterna och därmed orsaka olägenhet eller skada för de allmänna intressen som skyddas av sekretessbestämmelserna eller äventyra de registrerades integritetsskydd eller rättigheter, eller

6) äventyra affärs- eller yrkeshemligheter eller orsaka arbetsgivaren eller dennas kund större än ringa ekonomisk skada, om äventyrandet av affärs- eller yrkeshemligheten eller uppkomsten av ekonomisk risk inte kan hindras med andra medel.

Civiltjänstgöraren kan förpliktas att uppvisa det intyg som avses i 2 mom. också om han eller hon sköter uppgifter som varaktigt och i väsentlig grad består i att fostra, undervisa, sköta eller annars ta hand om minderåriga eller annars arbeta i personlig kontakt med minderåriga utan andra personers närvaro.

På narkotikatest och intyg över narkotikatest tillämpas 19 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001).

Civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen ansvarar för att undersökningar för utredning av narkotikaanvändning görs och för kostnaderna för dessa.

Om civiltjänstgöraren vägrar att uppvisa i 2 mom. avsett intyg över narkotikatest och civiltjänstgöringsplatsen har grundad orsak att misstänka att civiltjänstgöraren är beroende av narkotika eller att han eller hon fullgör tjänstgöringen under påverkan av narkotika, ska tjänstedugligheten omedelbart bedömas utgående från annan utredning som fås vid den hälsokontroll som avses i 24 §.

NarkotikaL 1289/1993 har upphävts genom L 373/2008, se NarkotikaL 373/2008 3 §.

26 §
Befrielse från tjänstgöring på grund av att tjänsteduglighet saknas

En civiltjänstgörare, som inte är tjänsteduglig, kan av civiltjänstcentralen befrias från civiltjänst i fredstid antingen helt och hållet eller för viss tid.

Vid tillfällig avsaknad av tjänsteduglighet befrias civiltjänstgöraren för viss tid från tjänstgöring. I detta fall förordnar civiltjänstcentralen civiltjänstgöraren till en hälsokontroll som utförs senare. Befrielse för viss tid kan beviljas en eller flera gånger för högst tre år i sänder.

En civiltjänstgörare som på basis av 2 mom. har förordnats till ny undersökning och som vid hälsokontrollerna inte en enda gång har konstaterats vara tjänsteduglig befrias från tjänstgöring i fredstid senast det år civiltjänstgöraren fyller 25 år. En förutsättning för befrielsen är också att civiltjänstgöraren har genomgått de läkarundersökningar till vilka han eller hon förordnats.

27 §
Befrielse på grund av tjänstgöring i en annan stat

Civiltjänstcentralen kan på en civiltjänstgörares skriftliga ansökan helt eller delvis befria en civiltjänstpliktig finsk medborgare från fullgörandet av civiltjänst under fredstid, om personen i fråga också har eller har haft medborgarskap i en annan stat och i staten i fråga under minst fyra månader har fullgjort sådan tjänstgöring som i den andra staten hör till värnpliktigas fredstida tjänstgöring.

28 §
Befrielse på grund av medborgarskap i en annan stat

Civiltjänstcentralen kan på en civiltjänstgörares skriftliga ansökan befria en civiltjänstpliktig finsk medborgare som har medborgarskap också i en annan stat från fullgörande av civiltjänst under fredstid. En förutsättning för befrielsen är att personen i fråga inte bor i Finland och att han visar att hans faktiska personliga anknytning i fråga om familj, studier, utkomst eller andra personliga angelägenheter förenar honom med något annat land än Finland.

Ett beslut enligt 1 mom. kan återkallas och personen i fråga förordnas till civiltjänst om en väsentlig förändring i förutsättningarna för befrielsen har inträffat på grund av att civiltjänstgöraren har bosatt sig i Finland före utgången av det år under vilket han fyller 30 år.

29 §
Förordnande i tjänst av en utomlands bosatt person med medborgarskap i annan stat

En civiltjänstgörare som också har medborgarskap i en annan stat och vars boningsort de sju senaste åren har varit någon annanstans än i Finland ska inte förordnas till tjänstgöring av civiltjänstcentralen.

Civiltjänstcentralen kan utan hinder av 1 mom. förordna en civiltjänstgörare som flyttar till Finland innan han eller hon fyller 30 år till tjänstgöring.

30 §
Åberopande av medborgarskap i en annan stat

En civiltjänstgörare som åberopar medborgarskap i en annan stat eller ett internationellt avtal är skyldig att tillställa civiltjänstcentralen en utredning om sina medborgarskap och fullgörande av civiltjänsteplikten i en annan stat.

Bestämmelser om fullgörande av civiltjänsteplikt ingår dessutom i internationella avtal som är förpliktande för Finland.

31 §
Ansökan om uppskov

Civiltjänstcentralen kan bevilja uppskov med fullgörande av civiltjänst för högst tre år i sänder, om uppskovet ska anses vara synnerligen behövligt på grund av

1) utbildning för yrke,

2) studier,

3) ordnande av ekonomiska ärenden, eller

4) andra särskilda personliga skäl.

Ansökan om uppskov ska göras skriftligen till civiltjänstcentralen. I ansökan ska utredas grunderna för uppskovet och anges den tid för vilken uppskov söks.

Den som är riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller ledamot av Europaparlamentet ska på sin skriftliga anmälan beviljas uppskov, om det behövs för skötseln av uppdraget i fråga. Tjänstgöringen ska dock inledas senast under det år civiltjänstgöraren fyller 29 år. Anmälan ska ges in till civiltjänstcentralen och till den ska bifogas en utredning om uppdraget.

Uppskov kan även sökas medan civiltjänsten pågår.

32 §
Beslut om uppskov

I beslutet om uppskov ska nämnas den dag uppskovet börjar och slutar.

Uppskov får inte beviljas för längre tid än till utgången av det kalenderår under vilket civiltjänstgöraren fyller 28 år. Ansökan om uppskov ska behandlas skyndsamt.

33 §
Avbrytande av uppskov

Civiltjänstgöraren ska ansöka skriftligt om avbrytande av uppskov hos civiltjänstcentralen.

Civiltjänstcentralen kan bedöma tjänstedugligheten hos en civiltjänstgörare, som av hälsoskäl befriats från tjänstgöring för viss tid, redan innan tidsfristen går ut, om civiltjänstgöraren begär att uppskovet avbryts och tillställer civiltjänstcentralen ett läkarintyg för bedömning av tjänstedugligheten.

34 §
Skyldighet att inleda tjänstgöring

En ansökan om befrielse från eller uppskov med civiltjänst eller sökande av ändring i ett beslut om befrielse eller uppskov utgör inte laga hinder för en civiltjänstgörare att infinna sig för tjänstgöring.

Civiltjänstcentralen ska förordna civiltjänstgöraren att inleda sin tjänstgöring så snart som möjligt efter det att uppskovet har upphört. Den som har befriats från tjänstgöring för viss tid ska förordnas till tjänstgöring så snart som möjligt efter att ha blivit tjänsteduglig.

6 kap

Fullgörande av civiltjänst och civiltjänstens upphörande

35 §
Begränsning av civiltjänstgörarnas rättigheter

Civiltjänstgörarens rättigheter får inte begränsas med stöd av denna lag mer än vad som är nödvändigt för att fullgöra tjänsteplikten och för att värna civiltjänstgörarnas och övriga personers säkerhet.

36 §
Skyddet för övertygelse

Civiltjänsten ska ordnas så att tjänsteuppgifterna inte strider mot civiltjänstgörarens övertygelse. Om civiltjänstgöraren meddelar att civiltjänstgöringsplatsen eller tjänsteuppgifterna strider mot hans eller hennes övertygelse, kan civiltjänstcentralen förordna civiltjänstgöraren till en annan civiltjänstgöringsplats eller civiltjänstgöringsplatsen förordna civiltjänstgöraren till andra uppgifter.

37 §
Diskrimineringsförbud

Vid verkställandet av civiltjänsten får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp, kön, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

38 §
Civiltjänstgörares skyldigheter

Civiltjänstgöraren ska samvetsgrant utföra de tjänsteuppgifter som anvisats honom eller henne med stöd av denna lag på den arbetsplats som civiltjänstgöringsplatsen anvisat samt följa de direktiv som civiltjänstcentralen och civiltjänstgöringsplatsen gett som arbetsledning utifrån lagen.

39 §
Civiltjänstgörares arbetstid och fritid samt arbetarskydd

Civiltjänstgöraren ska iaktta den arbetstid som civiltjänstgöringsplatsen bestämmer. Den regelbundna arbetstiden är minst 36 och högst 40 timmar per vecka.

På arbete som civiltjänstgöraren utför tillämpas arbetarskyddslagen (738/2002). Lagen om företagshälsovård tillämpas på civiltjänst, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Civiltjänstgöraren har rätt till tillräcklig fritid för vila och rekreation.

40 §
Permissioner

Civiltjänstgöraren har rätt till 18 dagar personlig permission som beviljas utan att något särskilt skäl anförs och 12 dagar faderskapsledighet i samband med ett eget barns födelse. Om civiltjänstgöraren har utmärkt sig särskilt under sin tjänstgöringstid, kan han eller hon beviljas högst 20 dagar duglighetspermission. De permissioner på grund av graviditet, förlossning och moderskap som beviljas en kvinna som fullgör civiltjänst bestäms på samma sätt som enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

Civiltjänstgöraren kan dessutom av vägande personliga skäl beviljas permission för högst 180 dagar.

Civiltjänstgöringsplatsen beslutar om beviljande av permission och om permissionens tidpunkt. Permission enligt 2 mom. beviljas dock av den i 45 § avsedda ansvariga personen vid civiltjänstgöringsplatsen.

41 §
Fullgörande av civiltjänst utomlands

Civiltjänsten ska fullgöras i Finland, med undantag för eventuella kortare kommenderingsresor utomlands.

Civiltjänstgöringsplatsen kan med civiltjänstgörarens samtycke förordna honom eller henne utomlands på en kommenderingsresa som varar högst 14 dygn.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan av civiltjänstgöringsplatsen och med civiltjänstgörarens samtycke förordna civiltjänstgöraren utomlands på en kommenderingsresa som varar högst 2 månader, om det finns särskilda skäl som hänför sig till en arbets- eller utbildningsuppgift. Ansökan ska göras skriftligt till civiltjänstcentralen. Civiltjänstgörarens skriftliga samtycke samt en utredning om arbetsuppgifter, tjänstgöringsförhållanden och säkerheten i samband med tjänstgöringen ska ingå i ansökan.

Civiltjänstgöringsplatsen svarar för resekostnaderna och uppehälle under tjänstgöring utomlands.

42 §
Befrielse från tjänsteuppgifter

Civiltjänstgöringsplatsen kan bevilja civiltjänstgöraren befrielse från tjänsteuppgifterna och rätt att tillfälligt avlägsna sig från civiltjänstgöringsplatsen på följande grunder:

1) för att återhämta sig efter en sjukdom eller skada,

2) en nära anhörigs död eller akut allvarlig sjukdom, eller

3) något annat tvingande personligt skäl.

43 §
Beräkning av tjänstgöringstiden

Tjänstgöringstiden för en civiltjänstgörare räknas från den dag han eller hon infinner sig för tjänstgöring. Den dag tjänstgöringen inleds och hemförlovningsdagen inräknas i tjänstgöringstiden.

I tjänstgöringstiden inräknas inte de dagar då civiltjänstgöraren är

1) olovligen frånvarande från tjänstgöring,

2) på sådan permission av personliga skäl som avses i 40 § 2 mom.,

3) oförmögen till tjänstgöring på grund av skada eller sjukdom som civiltjänstgöraren avsiktligt har åsamkat sig,

4) anhållen eller häktad som misstänkt för brott.

44 §
Hemförlovning

Civiltjänstgöringsplatsen ska hemförlova civiltjänstgöraren när

1) civiltjänstgöraren har fullgjort hela sin tjänstgöring enligt denna lag,

2) civiltjänstgöraren har fyllt 30 år och tjänstgöringsplikten har upphört med stöd av 5 § 2 mom. i denna lag,

3) civiltjänstgöraren har befriats från fullgörandet av civiltjänst med stöd av 26–28 §,

4) civiltjänstgöraren har förlorat sitt finska medborgarskap,

5) civiltjänstgöraren har beviljats uppskov under tjänstgöringstiden,

6) en polisanmälan mot civiltjänstgöraren har gjorts för vägran att fullgöra civiltjänst eller för civiltjänstgöringsbrott, eller

7) verkställigheten av fängelsestraff som ådömts civiltjänstgöraren för något annat brott än vägran att fullgöra civiltjänst eller civiltjänstgöringsbrott inleds.

Civiltjänstcentralen kan enligt prövning hemförlova en civiltjänstgörare, om

1) civiltjänstgöraren enligt ett läkarutlåtande är oförmögen till tjänstgöring en längre tid, eller

2) civiltjänstgöraren har begått ett allvarligt brott mot civiltjänstgöringsplatsen, dess personal, kund eller egendom eller uppför sig på ett sätt som visar att han eller hon allvarligt äventyrar säkerheten i samband med tjänstgöringen eller arbetarskyddet.

Före hemförlovning av en orsak som avses i 2 mom. ska civiltjänstcentralen höra civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen.

Civiltjänstgöringsplatsen eller civiltjänstcentralen ska ge civiltjänstgöraren ett beslut om hemförlovning av vilket framgår den fullgjorda tjänstgöringstiden och orsaken till hemförlovningen.

45 §
Tillsynen över civiltjänstgörarna och anvisande av tjänsteuppgifter

På civiltjänstgöringsplatsen ska finnas en ansvarig person som ansvarar för övervakningen av civiltjänstgörarna. Civiltjänstgöringsplatsen är skyldig att omedelbart underrätta civiltjänstcentralen om byte av ansvarig person och om den nya ansvariga personens kontaktinformation.

Bestämmandet av tjänsteuppgifter och ordnandet av inskolning i arbetstjänsten ankommer på den ansvariga personen som avses i 1 mom. eller annan person vid civiltjänstgöringsplatsen som har utsetts av den ansvariga personen.

7 kap

Civiltjänstgörarens uppehälle och förmåner

46 §
Civiltjänstgörarens uppehälle

Civiltjänstgöraren har under tjänstgöringstiden rätt till fri inkvartering, kost, specialbeklädnad och specialutrustning som tjänsteuppgifterna förutsätter och till hälsovård samt till dagpenning och fria tjänstgöringsresor och permissionsresor.

Staten svarar för kostnaderna för civiltjänstgörarens avgiftsfria resor. Civiltjänstgöringsplatsen svarar för övriga kostnader för uppehälle och förmåner som tillkommer en civiltjänstgörare som deltar i grundutbildning eller i arbetstjänst.

Staten svarar till alla delar för civiltjänstgörarens uppehälle och förmåner när tjänstgöraren är utan tjänstgöringsplats och utför arbetstjänst på civiltjänstcentralen. (13.12.2013/940)

För uppehället för civiltjänstgörare som fullgör kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering svarar staten till alla delar.

47 §
Inkvarteringskostnader

Civiltjänstgöringsplatsen ska skriftligen anvisa civiltjänstgöraren inkvartering när arbetstjänsten inleds. Staten ersätter civiltjänstgöringsplatsen för de månatliga kostnaderna för den inkvartering som har anvisats civiltjänstgöraren utgående från den ort där inkvarteringen sker enligt följande:

Kommungrupp I: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda, högst 250 euro,

Kommungrupp II: Övriga kommuner, högst 150 euro.

Inkvarteringskostnaderna ersätts högst med beloppet av de faktiskt uppkomna boendekostnaderna. Inkvarteringskostnader som ersätts är hyra, annat vederlag eller en därmed jämförbar annan fast månatlig utgift för boende som grundar sig på ett avtal, dock inte finansieringsvederlag eller kapitalamorteringar på bostadslån. Ersättning betalas inte till civiltjänstcentralen.

Om en civiltjänstgörare anvisas inkvartering i en bostad som föräldrarna äger eller hyr ersätts kostnaderna för inkvartering till ett belopp av högst 100 euro i månaden.

Civiltjänstgöringsplatsen ska debitera civiltjänstcentralen retroaktivt för betalda inkvarteringskostnader senast vid utgången av det kalenderår till vilket inkvarteringskostnaderna hänför sig. Civiltjänstgöringsplatsen ska ge en tillförlitlig utredning om de inkvarteringskostnader som den har betalat.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid ersättning av inkvarteringskostnader kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

48 §
Dagpenning och kostpenning

Civiltjänstgöringsplatsen betalar civiltjänstgöraren en dagpenning som till sitt belopp motsvarar den dagpenning som betalas till dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Om civiltjänstgöringsplatsen inte ordnar bespisning ska den betala civiltjänstgöraren kostpenning som till sitt belopp motsvarar den kostpenning som betalas under kommenderingsresor till dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Kostpenning och dagpenning betalas inte för de dagar som inte inräknas i tjänstgöringstiden. Kostpenning betalas inte heller för de tjänstgöringsdagar under vilka civiltjänstgöraren är på permission eller på veckoledighet utanför den inkvartering som civiltjänstgöringsplatsen anvisat.

49 §
Hälsovård

Civiltjänstgöringsplatsen ordnar kostnadsfri hälso- och sjukvård för civiltjänstgöraren.

Bestämmelser om undersökning av civiltjänstgörarnas hälsa och tjänsteduglighet finns i 24 §. Civiltjänstgörarna har dessutom under tjänstgöringen rätt att för undersökning uppsöka läkare eller annan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården och att få den vård som läkaren ordinerar och som behövs för fullgörande av tjänstgöringen.

50 §
Dagpenning samt lön för kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering

Den som deltar i kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring eller fullgör tjänstgöring under mobilisering har utöver den dagpenning som anges i 48 § rätt till en lön som till sitt belopp motsvarar den reservistlön för manskapet som betalas för tjänstgöringstiden till värnpliktiga som är inkallade till reservens repetitionsövningar.

Vad som i 48 § 3 mom. bestäms om förlust av dagpenning gäller på motsvarande sätt även lön som avses i 1 mom. i denna paragraf.

51 §
Arbetsresor

Civiltjänstgöringsplatsen svarar för kostnaderna för de kommenderingsresor som den har förordnat samt för kostnaderna för civiltjänstgörarens dagliga arbetsresor mellan det inkvarteringsställe som civiltjänstgöringsplatsen har anvisat civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen. Om civiltjänstgöringsplatsen inte har ordnat civiltjänstgörarens inkvartering under hans eller hennes kommenderingsresa, betalas till civiltjänstgöraren en inkvarteringspenning som till sitt belopp motsvarar den inkvarteringspenning som betalas under kommenderingsresor till dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Närmare bestämmelser om ersättning för kostnaderna för arbetsresor utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

52 §
Ersättning för tjänstgöringsresor

Civiltjänstgöraren har rätt att resa på statens bekostnad eller till ersättning för kostnaderna om resan beror på förflyttning mellan två civiltjänstgöringsplatser eller mellan hem- eller boningsorten och tjänstgöringsorten, när grunden för resan är ankomst till eller hemförlovning från civiltjänst, kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering. Kostnader för resor från utlandet och till utlandet ersätts endast om civiltjänstgöraren inte är stadigvarande bosatt i Finland.

Civiltjänstgöraren får även ersättning av statens medel för en resa inom Finland som han eller hon gör för att genomgå en arbetsintervju som gäller civiltjänsten, om intervjun äger rum utanför civiltjänstgörarens boningsort eller hemkommun. En förutsättning för att ersättningen ska betalas är att civiltjänstgöraren visar upp ett intyg från civiltjänstgöringsplatsen om intervjubesöket.

Resekostnaderna ersätts enligt kostnaderna för anlitande av det förmånligaste allmänna fortskaffningsmedlet.

Närmare bestämmelser om ersättande av resekostnader och om förfarandet därvid utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

53 § (13.12.2013/940)
Fria permissionsresor

Civiltjänstgöraren har under tjänstgöringstiden rätt till fria permissionsresor tur och retur och till fri resa tur och retur i samband med permission och ledighet som avses i 40 § eller till ersättning för kostnaderna för resa tur och retur till sin hemort eller boningsort och av särskilda skäl också till en annan sådan ort i Finland till vilken han eller hon har en särskild personlig anknytning. Den som är stadigvarande bosatt utomlands har under tjänstgöringstiden rätt till minst en fri permissionsresa till hemorten eller boningsorten utomlands.

Resorna ska företas på ett sätt som med beaktande av omständigheterna är förmånligast för staten.

Närmare bestämmelser om antalet fria permissionsresor till utlandet och om ersättning för resekostnader utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet med beaktande av antalet fria permissionsresor till utlandet för dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

54 §
Rådgivning om social trygghet

Civiltjänstgöraren har vid behov rätt att av civiltjänstcentralen få rådgivning i frågor som gäller social trygghet och har anknytning till tjänstgöringen.

55 § (8.5.2009/307)
Fortbestånd av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande

Bestämmelser om fortbeståndet av en till tjänstgöring förordnad civiltjänstgörares arbetsavtals- eller tjänsteförhållande finns i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009).

Civiltjänstcentralens direktör eller den som denne förordnat ska underrätta civiltjänstgöraren om det som föreskrivs i 5 § i ovan nämnda lag innan tjänstgöringen avslutas eller avbryts.

56 §
Civiltjänstgörarens övriga förmåner

På civiltjänstgörare tillämpas vad som bestäms om värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner annanstans i lag eller i förordning, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

57 § (13.12.2013/940)
Oförutsedda kostnader för ordnande av civiltjänst

Civiltjänstcentralen kan på basen av skriftlig ansökan ersätta civiltjänstgöringsplatsen för exceptionella och oförutsedda kostnader för ordnandet av civiltjänsten, om de kan anses vara oskäliga i förhållande till civiltjänstgöringsplatsens resurser.

8 kap

Kompletterande tjänstgöring

58 §
Skyldighet att delta i kompletterande tjänstgöring

En civiltjänstgörare som har fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller tjänstgöring enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och vars ansökan om civiltjänst har godkänts efter fullgörandet av tjänstgöringen, är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring.

Skyldigheten att delta i kompletterande tjänstgöring upphör vid utgången av det år då civiltjänstgöraren fyller 50 år.

Den kompletterande tjänstgöringen är högst 40 dagar.

59 §
Förordnande till komletterande tjänstgöring

Civiltjänstcentralen ordnar kompletterande tjänstgöring i form av utbildning och praktiska övningar. Civiltjänstcentralen beslutar om tidpunkten för den kompletterande tjänstgöringen, tjänstgöringsstället och tjänstgöringens längd.

Förordnandet till kompletterande tjänstgöring ska delges civiltjänstgöraren inom 12 månader från det ansökan om civiltjänst godkändes. Om verkställigheten kräver det kan ett förordnande delges senare, dock senast innan skyldigheten till kompletterande tjänstgöring upphör.

Civiltjänstcentralen ska bevisligen delge civiltjänstgöraren ett förordnande till kompletterande tjänstgöring minst två månader innan den kompletterande tjänstgöringen inleds.

60 §
Återkallande av förordnande till kompletterande tjänstgöring

Civiltjänstcentralen kan återkalla ett förordnande till kompletterande tjänstgöring om civiltjänstgöraren innan tjänstgöringen börjar har blivit skadad eller insjuknat så att han eller hon inte kan fullgöra den kompletterande tjänstgöring som planerats. Förordnandet kan dessutom återkallas om den som förordnats till kompletterande tjänstgöring är stadigvarande bosatt utomlands och civiltjänstcentralen inte hade kännedom om detta när förordnandet gavs.

61 §
Befrielse från kompletterande tjänstgöring

Civiltjänstcentralen kan på ansökan bevilja befrielse från kompletterande tjänstgöring för en civiltjänstgörare

1) för vilken befrielsen är synnerligen nödvändig på grund av familjeförhållanden eller ekonomiska förhållanden eller utövande av yrke eller näring,

2) för vilken inledandet av eller framstegen i studierna skulle bli kännbart lidande om befrielse inte ges,

3) vars deltagande i den kompletterande tjänstgöringen skulle orsaka hans eller hennes arbetsgivare särskilt allvarlig olägenhet eller skada i verksamheten, eller

4) på grund av andra särskilda personliga orsaker.

Civiltjänstgöraren ska ges ett nytt förordnande till kompletterande tjänstgöring omedelbart efter det att grunden för befrielsen upphört.

Befrielse ska sökas skriftligen hos civiltjänstcentralen. Till ansökan ska fogas en utredning om grunderna för befrielsen. Befrielsen gäller endast den kompletterande tjänstgöring som specificeras i beslutet om befrielse och hindrar inte att ett nytt förordnande till kompletterande tjänstgöring utfärdas. En ansökan om befrielse är inte en giltig orsak att utebli från tjänstgöringen.

En civiltjänstgörare som sköter uppdraget som riksdagsledamot, är medlem av statsrådet eller ledamot av Europaparlamentet befrias från kompletterande tjänstgöring på grundval av anmälan som civiltjänstgöraren har gjort till civiltjänstcentralen, om befrielsen är nödvändig med tanke på skötseln av uppdraget i fråga. Anmälan ska göras skriftligen till civiltjänstcentralen och till anmälan ska fogas en redogörelse för uppdraget.

62 §
Permissioner under tiden för kompletterande tjänstgöring

Civiltjänstcentralen kan bevilja en person som fullgör kompletterande tjänstgöring endast faderskapsledighet enligt 40 § 1 mom. och permission av vägande personliga skäl enligt 40 § 2 mom. En civiltjänstgörare som fullgör kompletterande tjänstgöring har inte rätt till duglighetspermission eller permission av personliga skäl enligt 40 § 1 mom.

63 §
Övriga bestämmelser som ska tillämpas på kompletterande tjänstgöring

Om inte något annat föreskrivs i 58–62 §, tillämpas på kompletterande tjänstgöring vad som föreskrivs om civiltjänstgörare och fullgörande av tjänstgöring.

På kompletterande tjänstgöring tillämpas dock inte 14 § 1 och 2 mom., 31–33 §, 39 § 1 mom. och 41 §.

9 kap

Extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering

64 §
Extra tjänstgöring

Syftet med extra tjänstgöring är att med beaktande av det rådande störningstillståndet och de krav situationen ställer öva och komplettera civiltjänstgörarnas krisberedskap för uppgifter av civil karaktär på så sätt att civiltjänstgörarna har handlingsförmåga och kan förordnas till tjänstgöring under mobilisering.

Republikens president kan vid allvarliga störningstillstånd under normala förhållanden eller vid undantagsförhållanden på framställning av statsrådet besluta att civiltjänstcentralen kan förordna civiltjänstgörare som hör till civilreserven till extra tjänstgöring.

De inkallade kan förordnas att träda i tjänst genast.

På giltighetstiden för och återkallande av ett beslut om extra tjänstgöring samt på befrielse och hemförlovning från extra tjänstgöring tillämpas 83–85 § i värnpliktslagen. Beslut om befrielse och hemförlovning fattas av civiltjänstcentralen.

65 §
Tjänstgöring under mobilisering

Republikens president beslutar på framställning av statsrådet om mobilisering av civiltjänstgörarna.

Civiltjänstgörarna förordnas till tjänstgöring under mobilisering på förordnande av civiltjänstcentralen eller vid behov genom kungörelse av arbets- och näringsministeriet. De inkallade kan förordnas att träda i tjänst genast. Under partiell mobilisering av försvarsmakten enligt 86 § i värnpliktslagen kan civiltjänstgörare som ingår i civilreserven förordnas till tjänstgöring. Under allmän mobilisering av försvarsmakten kan också civiltjänstgörare som ingår i tilläggscivilreserven förordnas till tjänstgöring. De som fyllt 50 år kan dock förordnas till tjänstgöring endast med riksdagens samtycke.

En civiltjänstgörare som av hälsoskäl befriats från fullgörandet av värnplikt under fredstid kan under allmän mobilisering förordnas till en sådan undersökning av tjänstedugligheten som avses i 24 § samt förordnas till tjänstgöring, om civiltjänstgöraren konstateras vara tjänsteduglig.

Civiltjänstgöraren fullgör sin tjänstgöring under mobilisering antingen under ledning av och underställd civiltjänstcentralen eller under ledning av och underställd de räddningsmyndigheter som avses i 4 § i lagen om räddningsväsendet (468/2003), de i 6 § 1 mom. 5–10 punkten i nämnda lag avsedda myndigheter som deltar i räddningsverksamheten och befolkningsskyddet eller undervisningsministeriet och ministeriet underställda ämbetsverk. Dessa myndigheter fungerar under mobilisering som civiltjänstgöringsplatser.

Utan hinder av 4 mom. kan försvarsmakten vid mobilisering förordna till tjänstgöring civiltjänstgörare och sådana personer som ansökt om civiltjänst och som enligt 18 § är skyldiga att lämna en redogörelse för sin övertygelse till prövningsnämnden för övertygelse och vars prövade övertygelse inte hindrar en placering i försvarsmaktens tjänst.

På begäran av de myndigheter som avses i 4 mom. förordnar civiltjänstcentralen vid mobilisering ett sådant antal civiltjänstgörare som centralen anser nödvändigt att stå till dessa myndigheters förfogande. Dessa civiltjänstgörare ska inte ha befriats från tjänstgöring enligt 67 § 1 och 2 mom. eller inom ramen för det reserveringssystem som gäller yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården under undantagsförhållanden ha reserverats för uppgifter inom hälso- och sjukvården eller enligt beredskapslagen (1080/1991) ha förordnats att fullgöra allmän arbetsplikt eller arbetsplikt inom hälso- och sjukvården.

RäddningsL 468/2003 har upphävts genom L 379/2011, se RäddningsL 379/2011. BeredskapsL 1080/1991 har upphävts genom L 1552/2011, se BeredskapsL 1552/2011.

66 §
Bestämmelser som tillämpas på extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering

På extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering tillämpas de bestämmelser om ordnande av tjänstgöringen som finns i 23–26 och 35–38 §, 39 § 2 och 3 mom., 42 och 43 § samt 44 § 1 mom. 4 punkten och 2 mom.

67 §
Befrielse från tjänst på ansökan med hänsyn till allmänt intresse

Civiltjänstcentralen kan på ansökan av arbetsgivaren avstå från att förordna en civiltjänstgörare till extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering, om förordnandet av civiltjänstgöraren till tjänst kan äventyra den allmänna ekonomin eller andra för samhället betydande allmänna intressen.

Inte heller en civiltjänstgörare som tjänstgör i ett uppdrag enligt 31 § 3 mom. inkallas till extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering.

Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet enligt 1 mom. kan utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

10 kap

Tjänstgöringsförseelser och disciplin

68 §
Tjänstgöringsförseelse

En civiltjänstgörare som försummar sina skyldigheter i samband med fullgörandet av de tjänsteuppgifter som avses i 38 § eller annars handlar i strid med sina tjänsteplikter kan påföras disciplinstraff enligt vad som bestäms i denna lag. Den i 45 § avsedda ansvariga personen på civiltjänstgöringsplatsen ska, efter att ha fått kännedom om en tjänstgöringsförseelse, göra en skriftlig anmälan om tjänstgöringsförseelsen till civiltjänstcentralen, om inte saken på grund av att den är obetydlig kan lämnas därhän eller åtgärdas genom en muntlig anmärkning.

69 §
Undersökning av tjänstgöringsförseelser

Civiltjänstcentralen ska efter att ha mottagit en anmälan om en tjänstgöringsförseelse förrätta en undersökning för att utreda tjänstgöringsförseelsen. Vid undersökningen ska civiltjänstcentralen skaffa för ärendets avgörande nödvändiga uppgifter om förseelsen, den för förseelsen misstänkta civiltjänstgörarens skuld och andra omständigheter som inverkar på saken.

Civiltjänstcentralen ska upprätta ett protokoll över undersökningen. Vid undersökningen ska civiltjänstgöraren höras muntligt. Civiltjänstcentralen ska bevisligen tillställa civiltjänstgöraren ett förordnande till hörandetillfället. Före hörandet ska civiltjänstgöraren underrättas om i vilket ärende och i vilken egenskap han eller hon ska höras. Hörandet sker vid en tidpunkt som civiltjänstcentralen bestämmer, antingen på civiltjänstgöringsplatsen eller vid civiltjänstcentralen. Förhörsberättelsen ska ges till civiltjänstgöraren för genomläsning och granskning, och civiltjänstgörarens anmärkningar ska antecknas i den.

Civiltjänstgöraren ska innan det disciplinära ärendet avgörs ges tillfälle att ta del av undersökningsprotokollet och det övriga materialet som uppkommit vid undersökningen och ge sin förklaring med anledning av det.

70 §
Disciplinstraff

En civiltjänstgörare som har gjort sig skyldig till en tjänstgöringsförseelse kan som disciplinstraff

1) tilldelas skriftlig varning,

2) åläggas arbete utöver den ordinarie arbetstiden,

3) fråntas dagpenningen, eller

4) fråntas rätten till personlig permission.

För en och samma förseelse får disciplinstraff påföras endast i en straffart.

Civiltjänstgöraren kan under tjänstgöringstiden fråntas dagpenningen högst två gånger och för högst 30 dagar i sänder. Civiltjänstgöraren kan åläggas arbete utöver den ordinarie arbetstiden högst fyra timmar om dagen under högst fem dagar per straff. Civiltjänstgöraren kan fråntas rätten till personlig permission högst fyra dagar per straff.

71 §
Påförande av disciplinstraff

Civiltjänstcentralen påför disciplinstraff efter att ha slutfört undersökningen av tjänstgöringsförseelsen. Disciplinstraff ska påföras inom en månad från det muntliga hörandet. Civiltjänstcentralen ger i disciplinärenden ett skriftligt beslut vilket tar upp förseelsen, tiden och platsen för förseelsen, disciplinstraffets art och storlek, de lagrum som tillämpats och grunderna för beslutet.

Ett disciplinstraff ska stå i ett rättvist förhållande till tjänstgöringsförseelsen. Prövningen av straffet ska ske med beaktande av de omständigheter under vilka förseelsen har begåtts, civiltjänstgörarens försök att förhindra eller lindra konsekvenserna av förseelsen samt civiltjänstgörarens tidigare tjänstgöring och uppförande.

Disciplinstraff behöver inte påföras eller också kan endast muntlig anmärkning ges i ärendet, om tjänstgöringsförseelsen har berott på oaktsamhet, tanklöshet eller okunskap som med beaktande av omständigheterna är ursäktlig eller om förseelsen i övrigt ska anses vara ringa.

Det disciplinära beslutet ska dateras och undertecknas. Civiltjänstcentralen ska bevisligen delge civiltjänstgöraren beslutet. Tidpunkten för delgivningen ska antecknas i beslutet eller i delgivningsbeviset. Till beslutet ska fogas anvisningar för sökande av ändring.

11 kap

Brott mot civiltjänstplikten

72 §
Brott mot upplysningsplikten

En civiltjänstgörare som upprepade gånger underlåter att besvara en sådan förfrågan från civiltjänstcentralen som avses i 17 § ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot upplysningsplikten dömas till böter.

73 §
Brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring

En civiltjänstgörare som efter att ha fått ett förordnande till kompletterande tjänstgöring uteblir från tjänstgöring, slutar tjänstgöra eller vägrar fullgöra tjänstgöring, ska för brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring dömas till böter.

74 §
Vägran att fullgöra civiltjänst

En civiltjänstgörare som låter bli att infinna sig till den grundutbildning eller arbetstjänst som avses i 3 §, avbryter tjänstgöringen eller skriftligen meddelar att han eller hon vägrar att fullgöra civiltjänst, ska för vägran att fullgöra civiltjänst dömas till fängelse för en tid som motsvarar hälften av den återstående tjänstgöringstiden.

Den som avtjänar fängelsestraff för vägran att fullgöra civiltjänst kan friges villkorligt, om han eller hon förbinder sig att slutföra tjänstgöringen på behörigt sätt. En förutsättning är dessutom att den åldersgräns som anges i 5 § 2 mom. inte hindrar att tjänstgöringen fullgörs.

Straff för vägran att fullgöra civiltjänst får utdömas endast en gång.

75 §
Civiltjänstgöringsbrott

En civiltjänstgörare som trots utdömt disciplinstraff fortfarande på ett väsentligt sätt försummar sin tjänstgöringsplikt enligt 38 §, ska för civiltjänstgöringsbrott dömas till fängelse för en tid som motsvarar högst hälften av den återstående tjänstgöringstiden.

Den som avtjänar fängelsestraff för civiltjänstgöringsbrott kan friges villkorligt, om han eller hon förbinder sig att slutföra tjänstgöringen på behörigt sätt. En förutsättning är dessutom att den åldersgräns som anges i 5 § 2 mom. inte hindrar att tjänstgöringen fullgörs.

Om det utdömda fängelsestraffet för ett civiltjänstgöringsbrott är kortare än hälften av den återstående tjänstgöringstiden, förordnar civiltjänstcentralen den dömde att fortsätta sin civiltjänstgöring efter fängelsestraffet i enlighet med den återstående tjänstgöringstiden. Den tjänstgöringstid som återstår efter fängelsestraffet räknas så att en dag i straffanstalt motsvarar två dagar i civiltjänst.

Civiltjänstcentralen förordnar om inledande av den återstående tjänstgöringen efter det att domen för civiltjänstgöringsbrottet har vunnit laga kraft eller efter det att fängelsestraffet har avtjänats eller förfallit. Tjänstgöringsplikten för den som dömts för civiltjänstgöringsbrott fortsätter också efter utgången av det år då civiltjänstgöraren har fyllt 30 år, om slutförandet av tjänstgöringsplikten förutsätter detta.

76 §
Vägran att fullgöra civiltjänst under extra tjänstgöring eller under mobilisering

En civiltjänstgörare som efter att ha fått ett förordnande till extra tjänstgöring eller under mobilisering låter bli att infinna sig till tjänstgöring, slutar tjänstgöra eller vägrar fullgöra tjänstgöring, ska för vägran att fullgöra civiltjänst under extra tjänstgöring eller under mobilisering dömas till fängelse i högst två år.

77 §
Civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller under mobilisering

En civiltjänstgörare som under extra tjänstgöring eller mobilisering trots ett påfört disciplinstraff fortfarande i väsentlig grad försummar en skyldighet i samband med tjänstgöringen, ska för civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller under mobilisering dömas till fängelse i högst två år.

För civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller under mobilisering döms också en civiltjänstgörare som i avsikt att undgå fullgörandet av tjänstgöringsplikten

1) skadar eller försöker skada sig själv eller sin hälsa, eller

2) lämnar oriktiga uppgifter till en civiltjänstmyndighet.

78 §
Polisanmälan

Polisanmälan för de brott som avses i 72–77 § görs av civiltjänstcentralen på grundval av den anmälan om tjänstgöringsförseelse som civiltjänstgöringsplatsen lämnat in. Polisanmälan ska göras hos polisen på civiltjänstgörarens hemort eller den ort där civiltjänstcentralen är belägen. I polisanmälan ska uppges den tid som civiltjänstgöraren har tjänstgjort och den återstående tjänstgöringstiden samt övriga omständigheter som inverkar på undersökningen av saken.

Åklagaren får inte väcka åtal för brott som avses i 72–77 § om civiltjänstcentralen inte har gjort polisanmälan om brottet. (13.5.2011/485)

En civiltjänstgörare mot vilken polisanmälan har gjorts för ett brott som avses i 74 eller 75 § ska omedelbart hemförlovas.

79 §
Nytt förordnande till tjänstgöring

Om en civiltjänstgörare mot vilken polisanmälan har gjorts för vägran att fullgöra civiltjänst eller för civiltjänstgöringsbrott inte åtalas för brotten i fråga eller inte döms till fängelsestraff för brotten, ska civiltjänstcentralen på nytt förordna honom eller henne till tjänstgöring. Den tid under vilken civiltjänstgöraren på grund av undersökningarna har berövats sin frihet räknas då till civiltjänstgörarens tjänstgöringstid så att en dags frihetsberövande motsvarar två dagar i civiltjänst.

80 § (18.11.2016/1004)
Tillämpning av straffrättsliga bestämmelser och bestämmelser om handläggning av brottmål

Vid handläggningen av ärenden som gäller brott som avses i 72–77 § iakttas vad som föreskrivs om rättegången i brottmål samt om bötesstraff, fängelsestraff och verkställighet av fängelsestraff, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Straff för brott mot upplysningsplikten enligt 72 § och för brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring enligt 73 § kan också dömas ut i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

81 §
Särskilda bestämmelser om vägran att fullgöra civiltjänst och civiltjänstgöringsbrott

Fängelsestraff som dömts ut enligt 74 eller 75 § får inte förklaras villkorligt eller samhällstjänst dömas ut i stället för det. Fängelsestraffet utdöms i hela dagar. Fängelsestraff kan dömas för kortare tid än den minimitid som föreskrivs i 2 c kap. 2 § 2 mom. i strafflagen (39/1889).

För brott enligt 74 eller 75 § och för andra brott får inte bestämmas ett gemensamt fängelsestraff och fängelsestraffet får varken sammanläggas eller sammanräknas med straff för ett annat brott. Om ett fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter som har dömts ut för något annat brott ska verkställas samtidigt med straffet för civiltjänstgöringsbrottet eller för vägran att fullgöra civiltjänst, verkställs straffet för det andra brottet först.

En person som avtjänar ett fängelsestraff som dömts för vägran att fullgöra civiltjänst eller för civiltjänstgöringsbrott får inte placeras i övervakad frihet på prov.

Fängelsestraff som dömts med stöd av 74–77 § antecknas inte i straffregistret, och straffet får inte senare beaktas som straffskärpningsgrund.

82 §
Villkorlig frigivning

Prövotiden för en villkorligt frigiven civiltjänstgörare som dömts för ett brott enligt 74 eller 75 § är den återstående tjänstgöringstiden. Civiltjänstcentralen bestämmer den återstående tjänstgöringstiden sedan den av fängelsemyndigheten fått uppgifter om det avtjänade straffet. Civiltjänstgöraren ska inte ställas under övervakning, om det inte finns särskilda skäl.

Den återstående tjänstgöringstiden för den som är villkorligt frigiven räknas så att en dag i straffanstalt motsvarar två dagar i civiltjänst.

Den som har förverkat sin villkorliga frihet enligt 83 § får inte på nytt friges villkorligt.

83 §
Förverkande av villkorlig frihet

Om en civiltjänstgörare som dömts för vägran att fullgöra civiltjänst enligt 74 § under den villkorliga friheten gör sig skyldig till brott enligt 74 eller 75 §, döms han eller hon inte till det straff som föreskrivs för dessa brott utan förverkar i stället sin villkorliga frihet.

Om en civiltjänstgörare som dömts för civiltjänstgöringsbrott enligt 75 § under den villkorliga friheten på nytt gör sig skyldig till civiltjänstgöringsbrott, förverkar han eller hon sin villkorliga frihet. Dessutom kan domstolen döma ut ett nytt straff i enlighet med 75 § 1 mom.

Av domen ska framgå hur långt fängelsestraff som ytterligare ska avtjänas med beaktande av tidigare avtjänat straff och fullgjord civiltjänst. Vid beräkningen motsvarar två dagar i civiltjänst en dag i fängelse.

84 §
När fängelsestraff förfaller

Fängelsestraff för vägran att fullgöra civiltjänst eller för civiltjänstgöringsbrott förfaller, om verkställigheten av straffet inte har inletts inom fem år från den dag då den lagakraftvunna domen gavs eller, om verkställigheten har avbrutits, från dagen för avbrottet.

Ett fängelsestraff förfaller också, om den villkorligt frigivne har varit i civiltjänst under den återstående tjänstgöringstiden eller om han eller hon har befriats från tjänstgöring av hälsoskäl.

85 §
Civiltjänstpliktens upphörande på grund av fängelsestraff

Civiltjänstplikten upphör när den som dömts för vägran att fullgöra civiltjänst har avtjänat hela fängelsestraffet eller när fängelsestraffet har förfallit.

Tjänstgöringsplikten för den som dömts för civiltjänstgöringsbrott fortsätter vid behov också efter att fängelsestraffet förfallit eller avtjänats på det sätt som nämns i 75 § 4 mom. om den tjänstepliktige inte har befriats från tjänstgöring av hälsoskäl.

Straffanstalten ska underrätta civiltjänstcentralen om frigivningen av en person som avses i 1 och 2 mom.

86 § (13.5.2011/485)
Rättegång samt domstolens och åklagarens skyldighet att lämna uppgifter

Åtal för brott som avses i 72–77 § kan prövas vid den allmänna underrätten på civiltjänstgörarens hemort eller på den ort där civiltjänstcentralen är belägen.

Domstolen ska underrätta civiltjänstcentralen om sitt beslut i ett ärende som avses i 72–77 § eller i förekommande fall om att ärendet har lämnats därhän. Åklagaren ska lämna motsvarande underrättelse, om han eller hon fattar beslut om att inte väcka åtal i ett ärende som gäller nämnda brott.

Har svaranden inte ett rättegångsbiträde eller rättegångsombud vid domstolen när den handlägger ett ärende som avses i 72–77 § och kan det på grund av sakens natur eller av någon annan orsak antas att personen inte ensam förmår bevaka sin rätt, ska ett rättegångsbiträde förordnas för svaranden. Rättegångsbiträde kan också förordnas under förundersökningen, oberoende av om saken kommer att behandlas vid domstol eller ej. I fråga om förordnande av biträde samt om arvode och ersättning till biträdet gäller vad som föreskrivs om dem i 2 kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997).

12 kap

Register och dataskydd

87 §
Civiltjänstregistret och dess användningsändamål

Civiltjänstregistret är ett riksomfattande personregister över civiltjänstgörare som förs med hjälp av automatisk databehandling. Civiltjänstregistret förs för ansökan om och förordnande till tjänstgöring, planering och ordnande av tjänstgöringen, bestämmande av tjänstedugligheten, tillsyn samt placering av civiltjänstgörare under undantagsförhållanden.

Civiltjänstregistret kan också innehålla manuellt förda handlingar som gäller fullgörandet av civiltjänstplikten.

88 § (13.12.2013/940)
Registeransvariga

Civiltjänstcentralen ansvarar för civiltjänstregistrets allmänna funktion, informationssäkerheten, fastställandet av de slag av uppgifter som ska införas i registret, för att registerfunktionerna är enhetliga samt för de övriga uppgifter som den registeransvarige har enligt personuppgiftslagen (523/1999).

Civiltjänstcentralen fastställer för de olika användargrupperna omfattningen av de användarrättigheter till civiltjänstregistret som arbetsuppgifterna kräver. Civiltjänstcentralen beviljar användarrättigheter till civiltjänstcentralens personal samt till de i 45 § avsedda ansvariga personerna vid civiltjänstgöringsplatserna. Övriga personer som sköter ärenden som gäller civiltjänstgörare på civiltjänstgöringsplatserna beviljas begränsade användarrättigheter till civiltjänstregistret av de ansvariga personerna inom ramen för civiltjänstcentralens tillstånd.

Användare och registeransvarig när det gäller civiltjänstregistret är civiltjänstcentralen i fråga om de åligganden som faller inom ramen för dess behörighet. Civiltjänstgöringsplatserna använder och för civiltjänstregistret i fråga om de uppgifter som gäller civiltjänstgörarna i deras tjänst och som specificeras i 90 § 1 mom.

De läkare som bedömer civiltjänstgörarens tjänsteduglighet enligt 23 § eller utför hälsokontroll med stöd av 24 § och civiltjänstgöringsplatsens läkare är registerförare i fråga om de uppgifter som antecknas på civiltjänstgörarens läkarundersökningskort.

89 §
Ansvaret för uppgifterna i civiltjänstregistret

En registeransvarig som för in uppgifter i civiltjänstregistret ansvarar i samband med skötseln av sina åligganden för att de införda uppgifterna är riktiga samt för att registreringen och användningen är laglig.

90 §
Registrets datainnehåll

I civiltjänstregistret antecknas för skötseln av de åligganden som avses i 87 § följande uppgifter om civiltjänstgöraren:

1) namn och namnhistoria från det att personen fyllde 15 år,

2) personbeteckning,

3) kön,

4) modersmål,

5) medborgarskap,

6) civilstånd,

7) utbildning,

8) yrke,

9) körkortsuppgifter,

10) hemkommun, adressuppgifter och annan kontaktinformation,

11) uppgifter om omyndighet och intressebevakare,

12) uppgifter om tjänsteduglighet,

13) uppgifter om tjänstgöringsplats och tjänstgöringstid,

14) uppgifter om fullgörandet av tjänsteuppgifter,

15) uppgifter om avbrytande av tjänstgöringen och om hemförlovning,

16) uppgifter om bestämmande, användning och kontroll av reserättigheter,

17) namn och adress för en nära anhörig,

18) uppgifter om påförda disciplinstraff och påföljder.

Över civiltjänstgörarna förs dessutom läkarundersökningskort i vilka civiltjänstcentralens och civiltjänstgöringsplatsens läkare antecknar de uppgifter om civiltjänstgörarnas hälsotillstånd som är nödvändiga för fullgörandet av tjänstgöringen.

I civiltjänstregistret kan dessutom införas

1) uppgifter om övertygelse och religionssamfund, om detta har betydelse för ordnande av tjänstgöringen eller bestämmande av civiltjänstgöringsplats,

2) i fråga om vägran att fullgöra civiltjänst, civiltjänstgöringsbrott, brott mot upplysningsplikten och brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring uppgifter om polisanmälan, straffpåföljd och verkställighet av fängelsestraff samt uppgift om fängelsestraff som dömts ut för annat brott, om det är av betydelse med tanke på civiltjänstgörarens tjänstgöring eller placering,

3) i syfte att kunna nå civiltjänstgörarna och förordna dem i tjänst, uppgift om huruvida en civiltjänstgörare förvaras i straffanstalt eller har intagits på sjukhus eller på någon annan social- eller hälsovårdsinrättning,

4) diagnosuppgifter, läkarutlåtanden och andra uppgifter om hälsotillstånd som har betydelse för bestämmande och kontroll av tjänstedugligheten samt för placering i arbetstjänst och bedömning av lämpligheten för placering i en uppgift under undantagsförhållanden,

5) uppgifter om förordnande till civiltjänst,

6) uppgifter som gäller sökande av ändring enligt denna lag.

91 § (13.12.2013/940)
Förvarande och överföring av läkarundersökningskort

Civiltjänstgöringsplatsen ger civiltjänstgörarens läkarundersökningskort till den hälso- och sjukvårdsorganisation som den har anvisat civiltjänstgöraren.

När civiltjänstgöraren byter civiltjänstgöringsplats ska civiltjänstgöringsplatsen omedelbart överföra läkarundersökningskortet till den nya civiltjänstgöringsplatsen.

Efter det att civiltjänstgöraren har hemförlovats ska läkarundersökningskortet omedelbart sändas till civiltjänstcentralen.

92 §
Avförande av uppgifter ur civiltjänstregistret

De uppgifter om civiltjänstgöraren som anges i 90 § 1 mom. och de uppgifter som enligt 90 § 2 mom. antecknas i läkarundersökningskortet avförs ur civiltjänstregistret vid utgången av det år då civiltjänstgöraren fyller 60 år. Uppgifterna överförs då till krigsarkivet.

De uppgifter om civiltjänstgöraren som avses i 90 § 3 mom. avförs ur civiltjänstregistret fem år efter det att civiltjänstgöraren har hemförlovats efter fullgjord tjänstgöring. Om en uppgift har fåtts och antecknats i registret efter fullgjord tjänstgöring medan civiltjänstgöraren ingår i civilreserven eller i tilläggscivilreserven avförs uppgiften fem år efter det att uppgiften antecknats, dock senast vid utgången av det år då civiltjänstgöraren fyller 60 år.

Om den myndighet som är civiltjänstcentral ändras ska civiltjänstcentralen omedelbart överlåta civiltjänstregistret i organiserad form till den nya civiltjänstcentralen.

Bestämmelser om arkivväsendets uppgifter och om handlingar som ska arkiveras finns i arkivlagen (831/1994).

93 §
Utomstående informationskällor

Civiltjänstcentralen har rätt att trots sekretessbestämmelserna för civiltjänstregistret få uppgifter för utförandet av dess i lag bestämda uppgifter enligt följande:

1) i 13 § 1 mom. 1–3, 5, 11, 14, 19 och 20 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) avsedda uppgifter för ordnande av civiltjänsten och övervakningen av civiltjänstgörarna,

2) av militära myndigheter uppgifter som påverkar en civiltjänstgörares tjänstgöringstid, uppgifter om tjänsteduglighet samt uppgifter om hälsotillstånd, om de har betydelse vid behandlingen av ett ärende som gäller civiltjänstgörarens tjänsteduglighet,

3) av den hälsovårdscentral och läkare som har undersökt en civiltjänstgörares tjänsteduglighet uppgifter om hälsotillstånd, om de har betydelse när tjänstedugligheten kontrolleras,

4) av hälsovårdscentraler, mentalvårdsbyråer, sjukhus eller andra som utför mentalvårdsarbete uppgifter om sådana i mentalvårdslagen (1116/1990) avsedda mentalvårdstjänster som givits en civiltjänstgörare, om uppgifterna är av betydelse med tanke på tjänstedugligheten eller ordnandet av tjänstgöringen,

5) av Migrationsverket uppgifter om en persons medborgarskap för klarläggande av om han eller hon är skyldig att fullgöra tjänstgöring i Finland,

6) av polis-, åklagar- och fångvårdsmyndigheter, för ordnandet av civiltjänstgöringen och övervakningen av civiltjänstgörarna, uppgifter om polisanmälan, åtalsprövning, brottspåföljd och verkställighet av fängelsestraff i fråga om vägran att fullgöra civiltjänst, civiltjänstgöringsbrott, brott mot upplysningsplikten eller brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring,

7) ur justitieförvaltningens informationssystem, för bedömning av en civiltjänstgörares tjänsteduglighet och lämplighet för placering i en uppgift, uppgifter om brottmål som har avgjorts i domstol och där fängelsestraff har dömts ut; bestämmelser om erhållande av uppgifter ur straffregistret finns dock i straffregisterlagen (770/1993),

8) av fångvårdsmyndigheterna uppgifter om civiltjänstgörare som förvaras i straffanstalt och om tidpunkten för deras frigivning med tanke på förordnande till civiltjänst och ordnande av tjänstgöringen,

9) av social- eller hälsovårdsanstalterna och motsvarande inrättningar uppgift om civiltjänstgörare som inte fritt får avlägsna sig från anstalten samt uppgift om frigivningstidpunkten för en person som förordnats till civiltjänst, när uppgiften behövs för förordnande till civiltjänst och ordnande av tjänstgöringen,

10) av Folkpensionsanstalten uppgift om civiltjänstgörare som beviljats sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007) eller handikappbidrag enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), med tanke på bedömningen av tjänstedugligheten och lämpligheten för placering i en uppgift,

11) av arbets- och näringsministeriet, som under undantagsförhållanden för registret över arbetspliktiga, uppgift om civiltjänstgörare som i enlighet med beredskapslagen fått ett arbetsförordnande som arbetspliktig, när uppgifter behövs för förordnande till tjänstgöring under mobilisering.

(13.12.2013/940)

Civiltjänstgöringsplatsen har rätt att få följande uppgifter:

1) av civiltjänstcentralen före valet av en enskild civiltjänstgörare nödvändiga uppgifter om civiltjänstgörarens utbildning och arbetserfarenhet för bedömning av lämpligheten i arbetet,

2) oberoende av sekretessbestämmelserna, av den läkare som undersökt en civiltjänstgörares tjänsteduglighet, uppgifter om hälsotillståndet i fråga om en civiltjänstgörare som är i dess tjänst, om uppgifterna är av betydelse för tjänstedugligheten.

Civiltjänstcentralen har rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. genom en teknisk anslutning i enlighet med vad som överenskoms med den registeransvarige i fråga. (13.12.2013/940)

94 §
Utlämnande av uppgifter

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) kan uppgifter ur civiltjänstregistret om fullgörandet av civiltjänst utan hinder av sekretessplikten lämnas ut till Migrationsverket för behandling av ärenden som gäller medborgarskap och till arbetsgivaren för en civiltjänstgörare som fullgör eller har avslutat sin tjänstgöring, på begäran, uppgift om tidpunkten då civiltjänsten avslutas eller avslutades för tillämpning av 5 § i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet, om arbetsgivaren visar att arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet fortgår. (8.5.2009/307)

Den registeransvarige får lämna ut de uppgifter som nämns i denna paragraf genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form. Innan uppgifter lämnas ut genom teknisk anslutning ska den som begär uppgifterna visa att uppgifterna är skyddade på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen.

13 kap

Sökande av ändring

95 §
Sökande av ändring i beslut av uppbådsnämnden eller försvarsmaktens regionalbyrå

På sökande av ändring i ett beslut av uppbådsnämnden eller försvarsmaktens regionalbyrå beträffande en ansökan som avses i 12 § tillämpas bestämmelserna i 12 kap. i värnpliktslagen om sökande av ändring i ett beslut som uppbådsnämnden eller regionalbyrån har fattat i ett värnpliktsärende.

96 §
Sökande av ändring i beslut av civiltjänstcentralen och civiltjänstgöringsplatsen

I civiltjänstcentralens beslut om bestämmande av civiltjänstgöringsplats och byte av civiltjänstgöringsplats kan ändring sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets civiltjänstcentralen är belägen. Besvärsskriften ska tillställas civiltjänstcentralen inom 14 dagar från den dag då sökanden delgavs beslutet. Civiltjänstcentralen ska utan dröjsmål tillställa besvärsmyndigheten besvärsskriften och de handlingar som har fogats till den samt sitt utlåtande. Besvären ska behandlas skyndsamt. Besvär hindrar inte att beslutet verkställs, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Om inte något annat bestäms i denna lag kan ändring i andra beslut av civiltjänstcentralen än de som avses i 1 mom. och i beslut av civiltjänstgöringsplatsen sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som fattat beslutet är belägen. Besvär som anförts över beslut om förordnande till civiltjänst, avbrytande av tjänstgöring, uppskov med och befrielse från tjänstgöring samt hemförlovning hindrar inte verkställigheten av beslutet, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

97 §
Sökande av ändring i fråga om disciplinstraff

En civiltjänstgörare som har påförts disciplinstraff får söka ändring i beslutet om straff genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets civiltjänstcentralen är belägen.

Besvärsskriften ska tillställas civiltjänstcentralen inom 14 dagar från den dag då civiltjänstgöraren delgavs beslutet. Civiltjänstcentralen ska utan dröjsmål tillställa besvärsmyndigheten besvärsskriften och de handlingar som har fogats till den samt sitt utlåtande. Besvären ska behandlas skyndsamt.

Ett disciplinstraff får inte verkställas förrän beslutet har vunnit laga kraft. Om besvär över beslutet har anförts hos förvaltningsdomstolen, får straffet dock verkställas efter att förvaltningsdomstolen har meddelat sitt beslut med anledning av besvären. Ett disciplinstraff kan dock verkställas omedelbart efter det att civiltjänstcentralen gett sitt beslut, om verkställighet av disciplinstraffet inte annars är möjlig under civiltjänstgörarens återstående tjänstgöringstid.

I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

98 §
Sökande av ändring i beslut av prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse

Ändring i ett beslut av prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse om godkännande för civiltjänst får sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol inom 14 dagar från det att den sökande fick del av beslutet.

De handlingar som hänför sig till beslutet ska inom besvärstiden lämnas in till förvaltningsdomstolen. Domstolen ska skyndsamt behandla besvären. Besvär hindrar inte att beslutet verkställs, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

99 §
Tillämpning av förvaltningsprocesslagen

Utöver vad som bestäms i 95–98 § ska förvaltningsprocesslagen (586/1996) tillämpas på ändringssökande.

14 kap

Särskilda bestämmelser

100 §
Ansökan om tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor

En civiltjänstgörare som vill övergå till att fullgöra tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor ska skriftligen ansöka om detta hos civiltjänstcentralen. Ansökan ska godkännas utan dröjsmål, om det framgår av ansökan att den övertygelse som avses i 1 § inte längre hindrar civiltjänstgöraren att fullgöra tjänst enligt de nämnda lagarna och om civiltjänstgöraren inte tidigare på grundval av en motsvarande ansökan har beviljats tillstånd att övergå från civiltjänst till tjänst enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. Ansökan får inte längre göras efter det att civiltjänsten har inletts och inte efter utgången av det år då civiltjänstgöraren har fyllt 28 år.

Om en ansökan som avses i 1 mom. har lämnats in efter det att civiltjänstgöraren har förordnats till civiltjänst, ska civiltjänstgöraren dock iaktta förordnandet tills civiltjänstcentralen avgör ansökan och återkallar sitt förordnande.

Civiltjänstcentralen ska utan dröjsmål underrätta försvarsmaktens regionalbyrå om att ansökan har godkänts.

101 §
Tjänstgöringstiden vid övergång till civiltjänst från tjänst enlig värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor

Civiltjänstcentralen fastställer den återstående tiden för tjänstgöring i civiltjänst för den som övergår till civiltjänst från tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. I detta fall avdras från den tjänstgöringstid om 347 dygn som gäller enligt denna lag ett uppåt avrundat tal, som fås då antalet redan fullgjorda tjänstgöringsdagar multipliceras med en koefficient som räknas ut genom att civiltjänstgöringstiden om 347 dygn divideras med den tjänstgöringstid för personen i fråga som bestämts enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. (13.12.2013/940)

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte civiltjänstgörare som ansökt om civiltjänst efter fullgjord tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

102 §
Tillämpningen av allmänna förvaltningslagar

Vid behandlingen av förvaltningsärenden enligt denna lag tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), personuppgiftslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat bestäms i denna lag.

103 §
Handräckning av polisen för förpassande av civiltjänstgörare i tjänst

Om en civiltjänstgörare underlåter att infinna sig för tjänstgöring eller avbryter den, ska civiltjänstgöringsplatsen utan obefogat dröjsmål hos polisen på civiltjänstgörarens hemort eller på den ort där civiltjänstgöringsplatsen är belägen be om handräckning för efterspaning av civiltjänstgöraren och för förpassande av honom eller henne till tjänstgöring. Polisen ska vid behov vidta åtgärder för efterlysning av civiltjänstgörare som inte har kunnat anträffas.

Polisen ska utan dröjsmål förpassa en civiltjänstgörare till civiltjänstgöringsplatsen, om civiltjänstgöraren inte skriftligen vägrar fullgöra civiltjänst eller om han eller hon inte har något laga hinder för sin frånvaro. Polisen ska tillställa civiltjänstgöringsplatsen anmälan om vägran att fullgöra civiltjänst eller en utredning om laga hinder.

104 §
Myndigheternas informationsplikt

Arbets- och näringsministeriet, civiltjänstcentralen och försvarsmakten ska ge de uppbådspliktiga tillräcklig information om möjligheten att ansöka om civiltjänst och om innehållet i civiltjänsten.

15 kap

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

105 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

106 §
Bestämmelser som upphävs

Genom denna lag upphävs civiltjänstlagen av den 30 december 1991 (1723/1991) jämte ändringar.

Om någon annanstans i lag eller förordning hänvisas till den civiltjänstlag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas i stället denna lag.

107 §
Övergångsbestämmelser

Denna lag tillämpas med de undantag som anges nedan även på civiltjänstgörare som inlett sin civiltjänst före ikraftträdandet av lagen.

På civiltjänstgörare som inlett sin tjänstgöring före ikraftträdandet tillämpas inte 4 § om tjänstgöringstiden och bestämmelserna i 40 § 1 mom. om omfattningen av personliga permissioner.

Vad som föreskrivs i 18 § 2 mom. tillämpas inte om den som fullgjort tjänstgöring har godkänts att fullgöra civiltjänst före ikraftträdandet av lagen.

Bestämmelserna i 8 kap. om kompletterande tjänstgöring tillämpas inte på en civiltjänstgörare som fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och som har godkänts att fullgöra civiltjänst före ikraftträdandet av lagen.

Ikraftträdandet av denna lag påverkar inte beslut om inledande av tjänstgöring eller beviljande av uppskov som har meddelats med stöd av den lag som gällde vid ikraftträdandet.

Tjänstgöringsförseelser som ägt rum före ikraftträdandet avgörs i fråga om förfarande och påföljder i enlighet med de bestämmelser som gällde då tjänstgöringsförseelsen begicks.

När denna lag träder i kraft ska huvudstaben ur värnpliktsregistret till civiltjänstregistret i fråga om civiltjänstgörarna lämna ut basuppgifter, uppgifter om tjänsteduglighet och uppgifter om hälsotillstånd som gäller bestämmandet av tjänstedugligheten samt uppgifter om de ansökningar och beslut som avses i 67 §.

Ansökningar om att få vara civilitjänstgöringsplats, som är anhängiga i arbets- och näringsministeriet samt ansökningar enligt 67 §, som är anhängiga i ett militärlän när denna lag träder i kraft, ska på tjänstens vägnar överföras till civiltjänstcentralen för avgörande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 140/2007, AjUB 9/2007, RSv 132/2007

Ikraftträdelsestadganden:

8.5.2009/307:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009.

RP 207/2008, AjUB 1/2009, RSv 13/2009

13.5.2011/485:

Denna lag träder i kraft den 17 maj 2011.

RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010

30.11.2012/717:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 128/2012, AjUB 5/2012, RSv 102/2012

13.12.2013/940:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Lönenivån för den personal som övergår från anställning hos Lappträsk kommun till anställning vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland tryggas i enlighet med vad som i statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 2012–2014 avtalats om tryggande av lön för statligt anställda vid omställningar.

RP 123/2013, AjUB 8/2013, RSv 136/2013

30.12.2015/1634:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 90/2015, FvUB 13/2015, RSv 63/2015

18.11.2016/1004:

Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

L 1004/2016 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

RP 115/2016, LaUB 12/2016, RSv 129/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.