Beaktats t.o.m. FörfS 52/2018.

11.5.2007/568

Folkpensionslag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

I AVDELNINGEN

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 kap

Lagens syfte, tillämpningsområde och definitioner

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att trygga försörjningen under ålderdomen och vid arbetsoförmåga för personer bosatta i Finland samt försörjningen för den efterlevande maken eller barn som är bosatta i Finland efter det att en i Finland bosatt person har avlidit.

2 §
Förmåner

Folkpension betalas som ålderspension och sjukpension.

Familjepension betalas som efterlevandepension och barnpension.

Som en förmån enligt denna lag betalas även barnförhöjning.

3 §
Verkställighet av lagen

Uppgifterna enligt denna lag fullgörs av Folkpensionsanstalten.

4 §
Boende i Finland

En person är bosatt i Finland, om han eller hon enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) är bosatt i Finland. Om lagstiftningen om social trygghet enligt den ovan nämnda lagen är tillämplig på någon annan än en i Finland bosatt person, är också han eller hon en i Finland bosatt person enligt denna lag.

5 § (13.1.2017/10)
Samboförhållande och åtskilt boende

Med samboförhållande avses i denna lag att två personer som inte är gifta med varandra stadigvarande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

De bestämmelser i denna lag som gäller personer som är gifta med varandra ska inte tillämpas på makar som stadigvarande bor åtskilda och inte har gemensamt hushåll.

6 § (29.1.2016/84)
Arbetspension

Med arbetspension avses i denna lag arbets- och familjepensioner enligt följande författningar:

1) lagen om pension för arbetstagare (395/2006),

2) pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016),

3) lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006),

4) lagen om pension för företagare (1272/2006),

5) lagen om sjömanspensioner (1290/2006),

6) Finlands Banks pensionsstadga,

7) lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006),

8) lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter (329/1967) och lagen om familjepension efter riksdagsledamöter (107/1990),

9) lagen om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom (870/1977).

Som arbetspension betraktas utöver pensioner enligt 1 mom. även andra pensioner som grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, företagarverksamhet eller förtroendeuppdrag samt familjepensioner.

L om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom 870/1977 har upphävts genom L om ändring av lagen om pension för riksdagsmän 832/2004.

7 § (14.5.2010/358)
Förordningen om social trygghet och grundförordningen

Vid fastställandet av en förmån enligt denna lag beaktas vid behov vad som föreskrivs i följande förordningar:

1) rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordningen om social trygghet),

2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (grundförordningen).

8 §
Bosättningskrav

En i Finland bosatt person har rätt till folkpension, familjepension och barnförhöjning. En förutsättning för familjepension är därutöver att även förmånslåtaren vid sin död bodde i Finland och en förutsättning för barnförhöjning att även barnet bor i Finland. (22.12.2009/1223)

Även en person som inte är bosatt i Finland har rätt till folkpension och barnförhöjning, om han eller hon bor i en stat där förordningen om social trygghet tillämpas. I detta fall krävs även att personen omfattas av tillämpningsområdet för förordningen om social trygghet och att han eller hon har bott eller arbetat i Finland.

Även en person som inte är bosatt i Finland har rätt till familjepension, om han eller hon bor i en stat där förordningen om social trygghet tillämpas. I detta fall krävs även att förmånslåtaren omfattades av tillämpningsområdet för förordningen om social trygghet, hade bott eller arbetat i Finland och vid sin död bodde i en stat där förordningen om social trygghet tillämpas.

Om rätt till pension uppkommer med stöd av 2 eller 3 mom., har personen endast rätt till en pro rata-pension beräknad enligt förordningen om social trygghet.

9 §
Krav på bosättningstid

För att folkpension och barnförhöjning skall beviljas krävs det att sökanden har varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år.

Kravet på bosättningstid gäller dock inte den vars arbetsoförmåga har inträtt medan han eller hon varit bosatt i Finland och innan han eller hon har fyllt 19 år. Kravet på bosättningstid gäller inte heller den som ansöker om sjukpension och som får handikappbidrag för personer under 16 år när han eller hon fyller 16 år. (22.12.2009/1223)

För att familjepension skall beviljas krävs det att förmånslåtaren hade varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år. För att efterlevandepension skall beviljas krävs det dessutom att också den efterlevande maken före förmånslåtarens död har varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år och flyttat till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. I fråga om barnpension krävs det att barnet har bott i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttat till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. Kravet på bosättningstid gäller dock inte en förmånslåtare som vid sin död inte hade fyllt 19 år eller en efterlevande make som vid förmånslåtarens död inte hade fyllt 19 år.

När förordningen om social trygghet tillämpas beaktas vid behov personens försäkringsperioder i någon annan stat när bosättningstiden enligt 1 och 3 mom. räknas ut, förutsatt att personen har varit bosatt i Finland minst ett år. I detta fall har personen endast rätt till en pro rata-pension beräknad enligt förordningen om social trygghet.

II AVDELNINGEN

FOLKPENSION

2 kap

Ålderspension

10 § (29.1.2016/84)
Rätt till ålderspension

Den som är född före 1965 har i 65 års ålder rätt till ålderspension. Den som är född 1965 eller därefter har rätt till ålderspension i samma ålder som enligt 11 § i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs som ålder för ålderspension för hans eller hennes åldersklass.

Den som är född före 1958 har i 63 års ålder rätt till förtida ålderspension. Den som är född 1958–1961 har i 64 års ålder rätt att få ålderspension i förtid. Den förtida ålderspensionen minskas permanent med 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs.

För den som är född före 1962 höjs ålderspensionen med 0,6 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionen senareläggs efter det att åldern för ålderspension har uppnåtts. För den som är född 1962 eller därefter höjs ålderspensionen med 0,4 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionen senareläggs efter det att åldern för ålderspension har uppnåtts. Ålderspensionen höjs dock inte för den tid för vilken personen inte har haft rätt till folkpension.

En minskning eller höjning enligt 2 eller 3 mom. gäller det pensionsbelopp som beräknats i enlighet med 20 §.

11 § (21.12.2016/1265)
Rätt till ålderspension för den som får arbetslöshetsdagpenning

Den som är född före 1958 och som med stöd av 6 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) får arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar har rätt att vid 62 års ålder få ålderspension utan någon minskning enligt 10 § 2 mom. i denna lag. Den som är född 1958–1961 har motsvarande rätt vid 64 års ålder.

3 kap

Sjukpension

12 §
Rätt till sjukpension

Den som har fyllt 16 år och är arbetsoförmögen har fram till uppnåendet av åldern för ålderspension enligt 10 § rätt till sjukpension, dock så att den som är under 20 år kan beviljas pension endast under de förutsättningar som föreskrivs i 16 §. (29.1.2016/84)

Som arbetsoförmögen betraktas vid tillämpningen av denna lag den som till följd av sjukdom, lyte eller skada är oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete eller något annat därmed jämförbart arbete som med beaktande av personens ålder, yrkesskicklighet och övriga omständigheter bör anses vara lämpligt för honom eller henne och trygga en skälig försörjning.

Utöver vad som bestäms i 2 mom. skall arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av arbetsoförmågan hos den som fyllt 60 år. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta moment.

Sjukpension beviljas alltid den som är permanent blind eller rörelsehindrad, likaså den som till följd av sjukdom, lyte eller skada varaktigt är i ett sådant tillstånd av hjälplöshet att han eller hon inte kan klara sig utan en annans hjälp.

Sjukpension beviljas inte den som får ålderspension enligt denna lag i förtid.

13 §
Säkerställande av rehabilitering

Innan Folkpensionsanstalten fattar beslut om sjukpension ska den utreda huruvida sökanden har rätt till rehabilitering enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005 ) och vid behov hänvisa sökanden till rehabilitering enligt annan lagstiftning. (7.11.2014/898)

Om en pensionsansökan avslås ska Folkpensionsanstalten tillsammans med dem som tillhandahåller rehabilitering och andra tjänster se till att sökanden informeras om rehabiliteringsmöjligheterna och hänvisas till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. (19.12.2014/1233)

14 §
Beviljande av sjukpension

Sjukpension beviljas för viss tid eller tills vidare. Sjukpension som beviljats för viss tid är rehabiliteringsstöd.

Rehabiliteringsstöd beviljas för främjande av sökandens rehabilitering för så lång tid som sökanden beräknas vara arbetsoförmögen. När stöd beviljas skall Folkpensionsanstalten försäkra sig om att en vård- och rehabiliteringsplan har gjorts upp för sökanden. Rehabiliteringsstöd kan beviljas även för den tid då vård- och rehabiliteringsplanen håller på att tas fram.

15 §
När rätt till sjukpension uppkommer

Sjukpension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den för vilken sökanden på grund av sjukdom, lyte eller skada sist i enlighet med 8 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) hade haft rätt till sjukdagpenning. Om rätt till sjukdagpenning inte finns beviljas sjukpension dock först efter det att den tid som motsvarar maximitiden för sjukdagpenningen har gått ut. Om en person har beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna (sjukpension), kan sjukpension enligt denna lag beviljas från samma tidpunkt, dock med beaktande av vad som i 55 § bestäms om retroaktiv ansökningstid.

Om en person efter maximitiden för sjukdagpenning med stöd av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller en lag eller pensionsstadga som nämns i 6 § 1 mom. har fått rehabiliteringspenning som betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering på grund av sjukdom, lyte eller skada, kan sjukpension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den under vilken rätten till rehabiliteringspenning upphörde.

Om sökandens arbetsoförmåga har inträtt innan han eller hon fyllt 15 år, krävs ingen maximitid enligt sjukförsäkringslagen eller någon motsvarande tid.

Den som uppnått den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom. kan beviljas sjukpension från ingången av månaden efter den då arbetsoförmågan inträdde, dock tidigast från och med den tidpunkt då han eller hon har beviljats ålderspension enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom. (29.1.2016/84)

En förmån från utlandet som motsvarar sjukdagpenning och lön som motsvarar en sådan förmån beaktas vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för pensionen på samma sätt som sjukdagpenning, dock för högst den maximala betalningstiden för sjukdagpenning.

16 §
Rätt till sjukpension för personer under 20 år

Den som inte fyllt 20 år beviljas sjukpension tidigast från ingången av månaden efter den under vilken hans eller hennes rätt till rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner upphörde. Den vars yrkesinriktade rehabilitering fortsätter när han eller hon fyller 20 år beviljas inte sjukpension förrän rehabiliteringen eller utbetalningen av rehabiliteringspenning upphör.

Sjukpension kan dock beviljas den som fyllt 16 år och som enligt utredningar inte anses ha möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering eller vars yrkesinriktade rehabilitering avbrutits på grund av sjukdom eller upphört som resultatlös.

17 §
Förvärvsarbete under tid med sjukpension och att lämna pension vilande

Den som får sjukpension får förtjäna mindre än 588,66 euro i månaden utan att det inverkar på utbetalningen av hans eller hennes sjukpension.

Om en pensionstagare vars hälsotillstånd inte förändrats väsentligt efter det att pensionen beviljades förtjänar mer än det belopp som nämns i 1 mom., lämnas full sjukpension, som enligt 12 § 2 mom. beviljats tills vidare, vilande för tiden i arbete. Pensionen lämnas vilande för minst sex månader och högst fem år. Den vars pension har lämnats vilande beviljas för högst 24 månader handikappbidrag med högsta belopp enligt 8 § 2 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner (570/2007).

En person betraktas inte som pensionstagare, om sjukpensionen har lämnats vilande. Pensionen börjar betalas på nytt när personen har slutat arbeta eller hans eller hennes förvärvsinkomster har minskat så att de underskrider inkomstgränsen enligt 1 mom.

Om krav på återupptagen betalning av en pension som lämnats vilande inte har framställts i en av Folkpensionsanstalten begärd anmälan inom fem år efter det att pensionen lämnades vilande, anses det utan särskilt beslut att pensionen har upphört.

Med full sjukpension jämställs också en pension vars belopp har minskats i enlighet med 21 § eller vars belopp har minskats med i 22 § 1 eller 2 mom. avsedd försörjningspension eller familjepension. (28.3.2008/172)

18 §
Indragning av sjukpension

Sjukpensionen dras in om pensionstagaren blir arbetsför. Rehabiliteringsstödet kan dras in också när mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering.

4 kap

Grunderna för fastställande av folkpension

19 § (7.12.2007/1151)
Folkpensionens belopp

Full folkpension är 506,35 euro i månaden. Om pensionstagaren är gift eller lever i ett samboförhållande är beloppet 449,13 euro i månaden.

20 §
Pensionsinkomsters inverkan på folkpensionen

Från folkpensionens fulla belopp eller det belopp som beräknats enligt 21 § avdras 50 procent av det belopp varmed summan enligt 22 § av de pensionsinkomster som inverkar på folkpensionen överstiger 536 euro om året.

21 §
Inverkan av bosättningstiden i Finland på folkpensionens belopp

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas den tid personen har varit bosatt i Finland mellan det att han eller hon fyllde 16 år och det att folkpensionen eller garantipensionen enligt lagen om garantipension (703/2010) började, dock högst tills han eller hon fyllde 65 år. Erhållande av rehabiliteringsstöd förhindrar dock inte tillväxten av bosättningstiden i Finland om det efter rehabiliteringsstödet beviljas en ny pension tidigast en månad efter det att rehabiliteringsstödet upphörde. (29.6.2012/384)

2 mom. har upphävts genom L 29.6.2012/384. (29.6.2012/384)

Om den tid som avses i 1 mom. är mindre än 80 procent av den totala tiden mellan det att personen fyllde 16 år och det att folkpensionen eller garantipensionen började eller personen fyllde 65 år, multipliceras beloppet av den fulla folkpensionen med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som avses i 1 mom. divideras med den tid som är 80 procent av den totala tiden mellan det att personen fyllde 16 år och det att folkpensionen eller garantipensionen började eller personen fyllde 65 år. (29.6.2012/384)

När avvägningskoefficienten beräknas avrundas tidsenheterna nedåt till den närmaste fulla månaden.

Om en person blir oförmögen att arbeta medan han eller hon är bosatt i Finland och innan han eller hon fyllt 19 år, avvägs inte folkpensionen enligt den tid han eller hon har varit bosatt i Finland.

22 §
Pensionsinkomster som inverkar på folkpensionen

Vid beräkningen av folkpensionsbeloppet beaktas till personen utgående fortlöpande eller årligen återkommande

1) arbetspension,

2) grundbelopp enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006), lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990), lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) och lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992),

3) olycksfallspension och familjepension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) samt lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990), (7.8.2015/881)

4) sjukpension och familjepension samt ersättning för inkomstbortfall enligt lagstiftningen om trafikförsäkring, den sistnämnda ersättningen dock först då ett år förflutit från skadefallet,

5) sjukpension och ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991); den sistnämnda ersättningen dock först då ett år förflutit från skadefallet, samt rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, dock först då ett år förflutit från skadefallet, och (7.8.2015/881)

6) försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948).

När folkpensionsbeloppet beräknas skall som inkomst beaktas också en fortlöpande pension eller ersättning från utlandet som motsvarar en pension eller ersättning som avses i 1 mom., folkpension eller familjepension enligt denna lag.

Förtida ålderspension och partiell förtida ålderspension från arbetspensionssystemet enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom. i denna lag beaktas som inkomst utan förtidsminskning. (29.1.2016/84)

Om en person ansöker om ålderspension eller förtida ålderspension enligt denna lag och inte ansöker om ålderspension från arbetspensionssystemet enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom., ska den ovannämnda arbetspensionen när folkpensionen beräknas dock beaktas till det belopp den skulle uppgå till om han eller hon började få arbetspension omedelbart från ingången av den månad som följer efter att den lägsta åldern för ålderspension enligt den arbetspensionslagstiftning som tillämpas på honom eller henne uppnåtts (förväntad arbetspension). (29.1.2016/84)

L om olycksfall i militärtjänst 1211/1990 har upphävts genom L om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom 1521/2016. Om nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad annan förmån eller ersättning se 83 §.

23 § (29.1.2016/84)
Prioriterade intjänade pensioner och höjningar när det gäller folkpension

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas inte som inkomst

1) förmån enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003),

2) rehabiliteringstillägg och barnförhöjning från arbetspensionssystemet,

3) engångsförhöjning som betalas till arbetspension enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom. eller till olycksfallspension enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen eller lagen om olycksfall i militärtjänst,

4) uppskovsförhöjning som ingår i ålderspension som betalas som arbetspension och som grundar sig på tiden efter det att den lägsta åldern för ålderspension enligt den arbetspensionslagstiftning som tillämpas på personen uppnåtts, eller

5) höjning enligt lagen om justering av vissa arbetspensioner till följd av samordningen av arbetspensionen och folkpensionen (635/2002).

L om olycksfall i militärtjänst 1211/1990 har upphävts genom L om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom 1521/2016.

24 §
Justering av folkpensionen

Folkpensionen justeras, om

1) folkpensionstagaren ingår äktenskap eller hans eller hennes äktenskap upplöses,

2) folkpensionstagaren inleder ett samboförhållande eller hans eller hennes samboförhållande upphör, eller

3) folkpensionstagaren flyttar ifrån sin make eller maka och inte längre har gemensamt hushåll med sin make eller maka. (7.12.2007/1151)

Folkpensionen justeras också, om folkpensionstagaren beviljas en pensionsinkomst enligt 22 § som inverkar på folkpensionen eller när en pensionsinkomst som skall beaktas som inkomst har ändrats av någon annan orsak än indexbindning. Om pensionsinkomsten varierar fortgående skall folkpensionen dock justeras senast två år efter det att folkpensionen började eller senast justerades.

Utöver de fall som avses i 1 och 2 mom. justeras folkpensionen på grund av pension eller ersättning enligt 22 § som betalas från ett annat land än Finland, om förordningen om social trygghet eller någon annan internationell överenskommelse om social trygghet inte förhindrar att pensionen eller ersättningen beaktas som inkomst. I detta fall justeras folkpensionen senast två år efter det att folkpensionen började eller senast justerades. (22.12.2009/1223)

Om en förändring har inträffat den första dagen i en kalendermånad, justeras folkpensionen från ingången av den månaden. I annat fall justeras folkpensionen från ingången av den månad som följer på förändringen. Det sistnämnda förfarandet tillämpas alltid när folkpensionen justeras med anledning av att pensionstagarens äktenskap har upplösts eller samboförhållande har upphört när pensionstagarens make, maka eller sambo har avlidit.

25 §
Folkpensionens minimibelopp

Folkpension betalas inte om dess månatliga belopp understiger 5,38 euro.

III AVDELNINGEN

FAMILJEPENSION

5 kap

Efterlevandepension

26 §
Rätt till efterlevandepension

Rätt till efterlevandepension har en efterlevande make som har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren och som ingick äktenskap med förmånslåtaren innan förmånslåtaren fyllde 65 år. Om den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma barn har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller om den efterlevande maken har adopterat förmånslåtarens barn först efter förmånslåtarens död, har den efterlevande maken inte på barnet grundad rätt till efterlevandepension.

Rätt till efterlevandepension har också en efterlevande make som vid förmånslåtarens död hade fyllt 50 år och som hade ingått äktenskap med förmånslåtaren innan den efterlevande maken fyllde 50 år och förmånslåtaren 65 år. Dessutom förutsätts att äktenskapet hade varat minst fem år.

Rätt till efterlevandepension har dock inte en efterlevande make som på basis av ett tidigare äktenskap får efterlevandepension enligt denna lag, före denna lags ikraftträdande beviljad efterlevandepension enligt familjepensionslagen (38/1969) eller efterlevandepension enligt 4 eller 5 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller motsvarande pension från utlandet.

En efterlevande make som fyllt 65 år har inte rätt till efterlevandepension.

FamiljepensionsL 38/1969 har upphävts genom L 569/2007, se L om införande av folkpensionslagen 569/2007 5 §. L om införande av folkpensionslagen 569/2007 4 § har upphävts genom L 1266/2016.

27 §
Begynnelsepension och fortsättningspension

Efterlevandepension betalas som begynnelsepension och fortsättningspension. Som fortsättningspension betalas ett grundbelopp och ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp.

28 §
Begynnelsepension

En efterlevande make har rätt till begynnelsepension, som betalas för sex månader till ett belopp av 261,15 euro i månaden. (7.12.2007/1151)

Om förmånslåtaren har bott utomlands, beräknas begynnelsepensionen i enlighet med 32 §. Begynnelsepension betalas dock inte om dess belopp understiger 5,38 euro i månaden.

Om den efterlevande maken får sjukpension eller ålderspension enligt denna lag eller arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller individuell förtidspension enligt 3 § i den nämnda lagen eller motsvarande pension från utlandet, har han eller hon rätt att få begynnelsepension till det belopp med vilket begynnelsepensionen överstiger den ovan nämnda pensionen.

Begynnelsepensionen upphör från ingången av månaden efter den under vilken den efterlevande maken fyller 65 år. Begynnelsepensionen upphör också om den efterlevande maken ingår ett nytt äktenskap innan han eller hon fyllt 50 år.

29 §
Fortsättningspension

En efterlevande make har rätt till fortsättningspension efter begynnelsepensionen. Om den efterlevande maken får sjukpension eller ålderspension enligt denna lag eller arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller individuell förtidspension enligt 3 § i den nämnda lagen eller motsvarande pension från utlandet, har han eller hon dock inte rätt till fortsättningspension.

Som fortsättningspension beviljas det i 30 § 1 mom. nämnda grundbeloppet, om den efterlevande maken har ett barn under 18 år tillsammans med förmånslåtaren eller om den efterlevande makens eller förmånslåtarens barn under 18 år som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren bor i samma hushåll som den efterlevande maken. Den efterlevande maken kan också ha rätt till ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp i enlighet med bestämmelserna i 6 kap.

Om den efterlevande maken inte har något barn som avses i 2 mom., kan han eller hon ha rätt till det inkomstrelaterade kompletteringsbeloppet men inte till grundbeloppet.

6 kap

Grunderna för fastställande av fortsättningspension

30 §
Fortsättningspensionens belopp

Fortsättningspensionens grundbelopp uppgår till 81,80 euro i månaden.

Fortsättningspensionens fulla kompletteringsbelopp är 424,55 euro i månaden. Om pensionstagaren är gift eller lever i ett samboförhållande är beloppet 367,33 euro i månaden. (7.12.2007/1151)

31 §
Årsinkomsternas inverkan på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp

Från fortsättningspensionens fulla belopp eller i enlighet med 32 § beräknade kompletteringsbelopp avdras 50 procent av det belopp varmed den summa enligt 33 § av årsinkomsterna som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp överstiger 536 euro.

32 §
Inverkan av bosättningstiden i Finland på efterlevandepensionens belopp

När beloppet av efterlevandepension beräknas beaktas den tid som förmånslåtaren var bosatt i Finland mellan det att han eller hon fyllde 16 år och det att han eller hon avled, dock högst tills han eller hon fyllde 65 år.

Om den tid som beräknats enligt 1 mom. är mindre än 80 procent av den totala tiden mellan det att förmånslåtaren fyllde 16 år och det att han eller hon avled eller fyllde 65 år, multipliceras begynnelsepensionen samt fortsättningspensionens grundbelopp och fulla kompletteringsbelopp, alla separat, med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som avses i 1 mom. divideras med den tid som är 80 procent av den totala tiden mellan det att förmånslåtaren fyllde 16 år och det att han eller hon avled eller fyllde 65 år.

När avvägningskoefficienten beräknas avrundas tidsenheterna nedåt till den närmaste fulla månaden.

33 §
Årsinkomster som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp

Vid beräkningen av kompletteringsbeloppet beaktas som årsinkomst till den efterlevande maken utgående fortlöpande eller årligen återkommande

1) pensioner och ersättningar enligt 22 § 1 mom. 1, 3 och 4 punkten samt övriga pensioner och ersättningar bortsett från de inkomster som nämns i 35 §,

2) rehabiliteringsstöd som betalas som arbetspension och rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar samt förmåner enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, (7.8.2015/881)

3) arbetsinkomster enligt 34 § och därmed jämförbara inkomster, av vilka 60 procent beaktas, med undantag för arbetsinkomster enligt 34 § 1 mom. 2 punkten, som beaktas till fastställt belopp, (7.12.2007/1151)

4) ränteinkomster och utdelningar, om de sammanlagt överstiger 60 euro om året,

5) övriga kapitalinkomster, samt

6) inkomster från utlandet som motsvarar de ovan nämnda inkomsterna.

Förtida ålderspension och partiell förtida ålderspension från arbetspensionssystemet beaktas som inkomst utan förtidsminskning. (29.1.2016/84)

Från årsinkomsterna avdras av den efterlevande maken betalda fortlöpande räntor på bostadsskulder.

34 §
Arbetsinkomst som påverkar fortsättningspensionens kompletteringsbelopp och med sådan arbetsinkomst jämförbar inkomst

Arbetsinkomster är

1) löneinkomster,

2) arbetsinkomster som fastställts i enlighet med lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare, och

3) inkomst av någon annan förvärvsverksamhet som ska betraktas som skälig ersättning för det arbete som har utförts inom förvärvsverksamheten.

(7.12.2007/1151)

Med arbetsinkomster jämställs

1) arbetslöshetsförmåner enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

2) arvode för vård enligt familjevårdarlagen (312/1992),

3) vårdararvode som grundar sig på ett avtal om närståendevård,

4) sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av arbetsoförmåga, eller någon därmed jämställbar ersättning för inkomstbortfall som betalas för ett år eller kortare tid, dock inte rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och inte heller ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, (7.8.2015/881)

5) moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen,

6) alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002),

7) vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000),

8 punkten har upphävts genom L 22.12.2009/1204 (22.12.2009/1204)

9) vårdpenning och partiell vårdpenning inom stödet för hemvård av barn och vårdpenning och vårdtillägg inom stödet för privat vård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) samt kommuntillägg.

FamiljevårdarL 312/1992 har upphävts genom L 263/2015, se FamiljevårdsL 263/2015 16 §.

35 §
Prioriterade inkomster när det gäller fortsättningspensionens kompletteringsbelopp

När kompletteringsbeloppet beräknas beaktas inte som årsinkomst följande till den efterlevande maken utgående betalningar:

1) efterlevandepensionens grundbelopp eller barnförhöjning enligt denna lag,

2) bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007), bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014), bostadsunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993) eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) och inte heller förmån som gäller bostad som används för eget behov, (29.1.2016/84)

3) studiepenning enligt lagen om studiestöd,

4) handikappförmåner enligt lagen om handikappförmåner,

5) barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992),

6) vårdtillägg inom stödet för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn,

7) garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010), (20.8.2010/704)

8) uppskovsförhöjning som ingår i ålderspension som betalas som arbetspension och som grundar sig på tiden efter det att den lägsta åldern för ålderspension enligt arbetspensionslagstiftningen uppnåtts, (29.1.2016/84)

9) förmån enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier,

10) barnförhöjning från arbetspensionssystemet,

11) engångsförhöjning som betalas till invalidpension från arbetspensionssystemet (sjukpension) eller till familjepension som betalas efter en sådan pension, eller till sjukpension enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen eller lagen om olycksfall i militärtjänst,

12) förhöjning enligt lagen om justering av vissa arbetspensioner till följd av samordningen av arbetspensionen och folkpensionen,

13) rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg enligt arbetspensionslagarna eller någon annan förmån som för återställande eller förbättrande av arbets- eller förvärvsförmågan betalas för rehabiliterings- eller utbildningstiden,

14) ersättningar för kostnader, kostnadsersättning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller någon annan motsvarande ersättning, (28.12.2012/934)

15) menersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller andra ersättningar på grundval av men, (7.8.2015/881)

16) tilläggsränta och tilläggsförsörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst,

17) utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997),

18) förmån eller ersättning som betalas för arbetsverksamhet enligt 27 e § i socialvårdslagen eller någon annan motsvarande verksamhet,

19) förmåner från utlandet som motsvarar de ovan nämnda förmånerna, bortsett från förmåner från utlandet som motsvarar familjepension och barnförhöjning enligt 1 punkten eller förmånerna enligt 3 och 6–12 punkten,

20) inkomst av skogsbruk, och

21) andel i intäkterna av ett dödsbo.

L om olycksfall i militärtjänst 1211/1990 har upphävts genom L om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom 1521/2016.

7 kap

Justering och indragning av fortsättningspension

36 § (22.12.2009/1223)
Justering av fortsättningspensionens kompletteringsbelopp

Kompletteringsbeloppet justeras när det gått två år sedan kompletteringsbeloppet började betalas ut eller senast justerades (regelbunden justering).

Kompletteringsbeloppet ska också justeras när

1) de av den efterlevande makens inkomster som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp för den efterlevande maken har stigit med minst 734 euro på ett år jämfört med den med folkpensionsindexet förhöjda årsinkomst enligt vilken kompletteringsbeloppet har beräknats,

2) de av den efterlevande makens inkomster som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp för den efterlevande maken har sjunkit med minst 367 euro på ett år jämfört med den med folkpensionsindexet förhöjda årsinkomst enligt vilken kompletteringsbeloppet har beräknats,

3) den efterlevande maken ingår äktenskap efter att ha fyllt 50 år, eller

4) den efterlevande maken inleder ett samboförhållande eller hans eller hennes samboförhållande upphör eller den efterlevande makens äktenskap upplöses.

Om en förändring enligt 2 mom. har inträffat den första dagen i en månad, justeras kompletteringsbeloppet från ingången av den månaden. I annat fall justeras kompletteringsbeloppet från ingången av den månad som följer på förändringen.

37 §
Indragning av fortsättningspension

En efterlevande makes fortsättningspension upphör från ingången av månaden efter den under vilken han eller hon fyller 65 år.

En efterlevande makes fortsättningspension upphör från ingången av månaden efter den under vilken den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år.

En efterlevande makes fortsättningspension upphör när han eller hon beviljas pension enligt 29 § 1 mom. Om pensionen beviljas den första dagen i en månad, upphör fortsättningspensionen från ingången av den månaden. I annat fall upphör fortsättningspensionen från ingången av månaden efter den under vilken pensionen beviljades.

Fortsättningspensionens grundbelopp upphör från ingången av månaden efter den under vilken den efterlevande makens eller förmånslåtarens barn som bott i samma hushåll som den efterlevande maken och som redan vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren flyttar bort från den efterlevande makens hushåll. Grundbeloppet upphör alltid senast från ingången av månaden efter den under vilken det yngsta av de barn som avses ovan eller av den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma barn fyller 18 år.

Fortsättningspensionens kompletteringsbelopp upphör utan särskilt beslut, om utbetalningen av kompletteringsbeloppet avbrutits på grund av 73 § 3 mom. 3 punkten och det inte inom två år från avbrottet framställts krav på att det ska betalas. (22.12.2009/1223)

38 §
Engångsbetalning av fortsättningspension som dras in

Om efterlevandepension har betalats för minst ett år och om pensionen dras in på grund av att den efterlevande maken ingår nytt äktenskap innan han eller hon fyllt 50 år, betalas den efterlevande maken ett engångsbelopp som är lika stort som den fortsättningspension som han eller hon skulle ha haft rätt till för de följande tre åren.

Engångsbetalningen beräknas utifrån den månadspension som den efterlevande maken senast fick före äktenskapet.

Om den efterlevande makens nya äktenskap upplöses, återställs inte rätten till fortsättningspension på grundval av det tidigare äktenskapet.

39 §
Fortsättningspensionens minimibelopp

Fortsättningspensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte, om de sammanlagt understiger 5,38 euro i månaden.

8 kap

Barnpension

40 §
Rätt till barnpension

Rätt till barnpension har en förmånslåtares barn som är under 18 år eller som är under 21 år och studerar på heltid.

Rätt till barnpension gäller efter en enda förmånslåtare. Med förmånslåtare avses barnets förälder eller någon annan person som barnet bodde med i samma hushåll vid tiden för dödsfallet och som ansvarade för barnets underhåll.

Ett föräldralöst barn har rätt att samtidigt få barnpension efter två förmånslåtare, av vilka den ena kan vara någon annan än barnets förälder. Ett barn är föräldralöst om båda föräldrarna har avlidit. Som föräldralöst betraktas också ett barn vars mor har avlidit och i fråga om vilket faderskapet inte har fastställts.

Ett barn som får sjukpension eller efterlevandepension enligt denna lag eller motsvarande pension från utlandet har inte rätt till barnpension.

41 §
Barnpensionens beståndsdelar

Som barnpension betalas ett grundbelopp. Till pensionen för ett barn under 18 år läggs dessutom ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp.

42 §
Barnpensionens belopp

Barnpensionens grundbelopp är 48,05 euro i månaden.

Det fulla beloppet av barnpensionens kompletteringsbelopp är 72,68 euro i månaden.

43 §
Pensionsinkomsters inverkan på barnpensionens kompletteringsbelopp

Från det fulla beloppet av barnpensionens kompletteringsbelopp eller från det kompletteringsbelopp som beräknats enligt 44 § avdras 50 procent av det belopp varmed det sammanlagda beloppet av familje- och försörjningspensioner enligt 22 § 1 mom. 1, 3, 4 och 6 punkten samt pensionsinkomster från utlandet som motsvarar dessa eller familjepension enligt denna lag överstiger 536 euro om året.

Från pensionen för ett föräldralöst barn avdras inte sådana familje- eller försörjningspensioner som redan har beaktats i den barnpension som har beviljats efter en tidigare avliden förmånslåtare.

44 §
Inverkan av bosättningstiden i Finland på barnpensionens belopp

Om barnpensionen skall räknas ut enligt förordningen om social trygghet avvägd enligt den tid som förmånslåtaren var bosatt i Finland, bestäms avvägningskoefficienten i enlighet med 32 § på motsvarande sätt som i fråga om efterlevandepension.

Barnpension avvägs inte enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland i andra situationer än den som nämns i 1 mom.

45 §
Justering av barnpensionens kompletteringsbelopp

Folkpensionsanstalten har rätt att justera barnpensionens kompletteringsbelopp utan ansökan när i 43 § 1 mom. avsedd familje- och försörjningspension som skall beaktas som inkomst beviljas eller när en sådan som inkomst beaktad pension har ändrats av någon annan orsak än indexbindning.

Om en förändring enligt 1 mom. har inträffat den första dagen i en månad, justeras barnpensionen från ingången av den månaden. I annat fall justeras barnpensionens kompletteringsbelopp från ingången av den månad som följer på förändringen.

46 §
Indragning av barnpension

Barnpensionen upphör vid ingången av månaden efter den under vilken

1) barnet fyller 18 år,

2) ett barn som fyllt 18 år inte längre studerar på heltid,

3) ett barn som studerar på heltid fyller 21 år,

4) barnet adopteras av någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes make eller maka,

5) barnet beviljas sjukpension eller efterlevandepension enligt denna lag eller motsvarande pension från utlandet, eller

6) barnets föräldrar övertar vårdnaden om ett barn som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och för vars underhåll förmånslåtaren ansvarade.

47 §
Barnpensionens minimibelopp

Barnpensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte, om de sammanlagt understiger 5,38 euro i månaden.

9 kap

Gemensamma bestämmelser om familjepension

48 §
Begynnelsetidpunkten för familjepension

En efterlevande makes begynnelsepension och barnpension beviljas från ingången av månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled. En efterlevande makes begynnelsepension på grundval av ett gemensamt barn beviljas från den ovan nämnda tidpunkten också i sådana fall då barnet föds efter förmånslåtarens död. En efterlevande makes fortsättningspension beviljas från ingången av den sjunde månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled.

49 §
Beviljande av familjepension för viss tid

Familjepension kan beviljas för visst tid, om någon dokumentation inte kan läggas fram om förmånslåtarens död men det är sannolikt att han eller hon har avlidit genom drunkning, till följd av någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak.

När familjepension beviljas för viss tid enligt 1 mom., avbryts förmånslåtarens pension och andra förmåner som Folkpensionsanstalten betalar från begynnelsedagen för familjepensionen.

50 §
Förlust av rätten till familjepension

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

IV AVDELNINGEN

ÖVRIGA FÖRMÅNER

10 kap

Barnförhöjning

51 §
Rätt till barnförhöjning

Rätt till barnförhöjning har den som får

1) folkpension,

2) invalidpension, ålderspension, arbetslivspension eller förtida ålderspension som betalas som arbetspension, eller (29.1.2016/84)

3) på grundval av arbetsoförmåga enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, lagen om olycksfall i militärtjänst, lagarna om trafikförsäkring eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst beviljad fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från trafikskadan.

Barnförhöjning beviljas, om pensionstagaren eller hans eller hennes make, maka eller sambo har ett barn under 16 år som lever i samma hushåll som pensionstagaren, eller om pensionstagaren på något annat sätt svarar för försörjningen av sitt barn som bor någon annanstans och är under 16 år. En pensionstagare anses ansvara för sitt barns försörjning då han eller hon har sådana kostnader för barnets försörjning som åtminstone uppgår till underhållsstödets belopp enligt 9 § i lagen om underhållsstöd (580/2008). (29.1.2016/84)

Som barn till en pensionstagare betraktas också ett i 81 § i barnskyddslagen (417/2007) avsett barn som bor hos pensionstagaren.

L om olycksfall i militärtjänst 1211/1990 har upphävts genom L om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom 1521/2016.

52 §
Barnförhöjningens belopp

Pensionstagarens barnförhöjning är 17,66 euro i månaden för varje barn.

Barnförhöjning betalas inte om dess månatliga belopp understiger 5,38 euro. (7.12.2007/1151)

53 §
Indragning av barnförhöjning

Barnförhöjningen upphör från ingången av månaden efter den under vilken

1) barnet fyller 16 år,

2) pensionstagarens rätt till pension enligt 51 § 1 mom. eller till någon annan förmån som berättigar till barnförhöjning upphör,

3) pensionstagarens barn flyttar från pensionstagarens hushåll och pensionstagaren inte längre svarar för försörjningen av barnet,

4) pensionstagarens makes eller makas barn flyttar från pensionstagaren,

5) pensionstagaren inte längre svarar för försörjningen av sitt barn som bor någon annanstans, eller

6) barnet dör.

53 a § (22.12.2009/1223)
Betalning av barnförhöjning till Folkpensionsanstalten

Den barnförhöjning som avses i 51 § betalas till Folkpensionsanstalten på dess begäran som ersättning för underhållsstödet för den tid då underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd (580/2008) betalas till barnet på grund av att pensionstagaren har försummat sin underhållsskyldighet gentemot barnet.

V AVDELNINGEN

VERKSTÄLLIGHET OCH ÄNDRINGSSÖKANDE

11 kap

Verkställighet

54 §
Ansökan om förmåner

Förmåner som avses i denna lag skall sökas hos Folkpensionsanstalten. Om Folkpensionsanstalten känner till att det finns förutsättningar för att höja en förmån, kan förhöjningen beviljas utan ansökan. Folkpensionsanstalten fastställer de blanketter som behövs vid verkställigheten av denna lag.

Om en sökande på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och om han eller hon inte har någon intressebevakare, kan en av Folkpensionsanstalten godkänd nära anhörig eller någon annan som huvudsakligen har skött sökanden föra talan i ärenden som gäller sökandens förmåner.

Sjukpension omvandlas till ålderspension utan ansökan när pensionstagaren uppnår åldern för ålderspension enligt 10 §, om inte grunderna för fastställande av pensionen förändras. (29.1.2016/84)

55 §
Retroaktiv utbetalning av förmåner

En förmån betalas från ingången av månaden efter den under vilken rätten till förmånen uppkom. En förmån betalas dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än sex kalendermånader före ansökan om förmånen. Samma förfarande tillämpas när en förmån höjs.

Ålderspension utan förtidsminskning enligt 11 § beviljas dock tidigast från ingången av den kalendermånad som följer på ansökan, och den betalas inte för den tid som föregår ansökan. (29.10.2010/917)

56 §
Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om pension

Av en ansökan om pension skall framgå

1) sökandens och sökandens makes, makas eller sambos personuppgifter,

2) den tid som sökanden har varit bosatt och arbetat i Finland och utomlands, samt (7.12.2007/1151)

3) uppgifter om sökandens pensionsinkomster. (7.12.2007/1151)

4 punkten har upphävts genom L 7.12.2007/1151. (7.12.2007/1151)

Den som får ålderspension skall till Folkpensionsanstalten anmäla

1) ingående och upplösning av äktenskap,

2) inledande och avslutande av ett samboförhållande,

3) åtskilt boende som avses i 5 § 2 mom.,

4) adressförändring, flyttning utomlands och återflyttning till Finland, samt (7.12.2007/1151)

5) förändringar i de pensionsinkomster som inverkar på pensionen. (7.12.2007/1151)

6 punkten har upphävts genom L 7.12.2007/1151. (7.12.2007/1151)

När en person ansöker om ålderspension enligt 11 § ska han eller hon visa upp ett intyg från en arbetslöshetskassa eller Folkpensionsanstalten av vilket det framgår för vilken tid han eller hon har fått arbetslöshetsdagpenning med stöd av den rätt till tilläggsdagar som avses i 6 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (29.1.2016/84)

Den som är bosatt utomlands skall bifoga ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning till ansökan.

Den som ansöker om och den som får pension skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

57 §
Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om sjukpension

Av en ansökan om sjukpension skall framgå de uppgifter som nämns i 56 § 1 mom. I ansökan skall dessutom lämnas uppgifter om

1) sökandens hälsotillstånd,

2) de läkare som har behandlat sökanden och den inrättning där han eller hon har vårdats,

3) sökandens yrke, arbetshistoria, utbildning och rehabilitering, samt

4) huruvida sökanden har ansökt om sjukdagpenning eller lön för sjukdomstid i Finland eller från utlandet.

Till en ansökan om sjukpension skall bifogas ett läkarutlåtande med en vård- eller rehabiliteringsplan. Folkpensionsanstalten kan även på egen bekostnad skaffa ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på ett sjukhus eller en inrättning eller om det finns något annat särskilt skäl att göra detta. Folkpensionsanstalten meddelar närmare föreskrifter om vad som skall framgå av läkarutlåtandet.

Utöver vad som bestäms i 56 § 2–4 mom. skall den som får sjukpension till Folkpensionsanstalten anmäla väsentliga förbättringar av hälsotillståndet eller arbetsförmågan, att han eller hon har fått yrkesundervisning och har börjat arbeta samt att rehabiliteringen har avbrutits.

58 §
Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om efterlevandepension

Av en ansökan om efterlevandepension skall framgå

1) den efterlevande makens personuppgifter,

2) förmånslåtarens personuppgifter, bosättningsland och dödsdag,

3) de perioder som förmånslåtaren och den efterlevande maken har varit bosatta och arbetat i Finland och utomlands,

4) uppgifter om förvärvsinkomster och andra inkomster som inverkar på efterlevandepensionen, samt (7.12.2007/1151)

5) uppgifter om pensioner som förmånslåtaren hade fått eller ansökt om. (7.12.2007/1151)

6 punkten har upphävts genom L 7.12.2007/1151. (7.12.2007/1151)

I ansökan om efterlevandepension skall det även klarläggas om sökanden har gemensamma barn under 18 år med förmånslåtaren samt om det vid förmånslåtarens död fanns sådana barn till den efterlevande maken eller till förmånslåtaren som var under 18 år och som bodde i samma hushåll som den efterlevande maken, samt sådana barns personuppgifter.

Utöver vad som bestäms i 56 § 2 och 4 mom. ska den som får efterlevandepension till Folkpensionsanstalten anmäla förändringar i de inkomster som påverkar pensionen samt beviljande av sjuk- eller ålderspension enligt denna lag eller pension från utlandet som motsvarar dessa pensioner. (29.1.2016/84)

En efterlevande make som är bosatt utomlands skall bifoga ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning till ansökan.

59 §
Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om barnpension

Av en ansökan om barnpension skall framgå

1) barnets personuppgifter,

2) förmånslåtarens personuppgifter, bosättningsland och dödsdag,

3) de perioder som förmånslåtaren har varit bosatt och arbetat i Finland och utomlands,

4) uppgifter om pensioner som förmånslåtaren har fått eller ansökt om, och

5) uppgifter om pensionsinkomster som inverkar på barnpensionen.

Om förmånslåtaren inte var barnets förälder, skall av ansökan framgå släktskaps- eller vårdnadsförhållandet mellan barnet och förmånslåtaren. Dessutom skall det uppges om det från något annat håll har betalats ersättningar för barnets underhåll samt uppgifter om betalda ersättningar och ersättningsbeloppen. Till en ansökan om barnpension skall det dessutom bifogas ett studieintyg av läroanstalten, om barnpension söks på grundval av sådana studier på heltid som avses i 40 § 1 mom.

Det barn som får barnpension eller barnets vårdnadshavare eller intressebevakare skall till Folkpensionen anmäla

1) när barnets adress ändras eller när barnet flyttar utomlands och flyttar tillbaka till Finland,

2) förändringar i de pensionsinkomster som inverkar på pensionen,

3) när barnet beviljats pension från utlandet som motsvarar pension enligt denna lag, samt

4) när barnet slutat studera på heltid, om pensionen har beviljats på grundval av sådana studier på heltid som avses i 40 § 1 mom.

Den efterlevande maken eller någon annan som har vårdnaden om barnet skall anmäla adoption av ett barn som får barnpension i de fall som avses i 46 § 4 punkten och att vårdnaden om barnet har övertagits av en annan person.

När det gäller ansökan för ett barn som är bosatt utomlands skall ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning bifogas till ansökan.

Den som ansöker om och den som får barnpension skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

60 §
Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om barnförhöjning

Av en ansökan om barnförhöjning skall framgå

1) sökandens, sökandens makes, makas eller sambos samt barnets personuppgifter,

2) uppgifter om huruvida sökanden svarar för barnets försörjning, om barnförhöjning söks med stöd av 51 § 2 mom. för ett barn som bor någon annanstans, och

3) uppgifter om den tid sökanden varit bosatt i Finland, om barnförhöjning söks med stöd av 51 § 1 mom. 2 och 3 punkten.

Den som får barnförhöjning skall till Folkpensionsanstalten anmäla

1) adressförändring samt flyttning utomlands och återflyttning till Finland när det gäller barnet eller den som får barnförhöjning, (22.12.2009/1223)

2) att en pension eller ersättning som berättigar till barnförhöjning upphör,

3) att makens, makans eller sambons barn har flyttat till ett annat hushåll,

4) att barnet har givits som adoptiv- eller fosterbarn,

5) att mottagaren inte längre sörjer för försörjningen för sitt barn som bor någon annanstans, och

6) att barnet har dött.

Den som ansöker om och den som får barnförhöjning skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

61 §
Undersökning för att utreda arbetsförmågan

Den som ansöker om eller får sjukpension skall av grundad anledning enligt föreläggande av Folkpensionsanstalten och för utredande av arbetsförmågan genomgå undersökning av en läkare som utsetts av Folkpensionsanstalten eller vid en sådan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som utsetts av Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten betalar kostnaderna för undersökningen.

62 §
Avgörande av en ansökan utifrån tillgängliga uppgifter

En ansökan om en förmån kan avgöras utifrån de uppgifter Folkpensionsanstalten har tillgång till, om sökanden vägrar att lämna uppgifter som behövs för avgörande av ansökan eller att lägga fram den dokumentation som skäligen kan krävas av honom eller henne. Samma förfarande tillämpas, om den som ansöker om eller får sjukpension inte följer ett föreläggande enligt 61 § att genomgå en läkarundersökning eller uppsöka en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning.

63 §
Förmånsbeslut

Sökanden ges ett skriftligt beslut om beviljande, förvägrande, justering, avbrytande, indragning eller återkrav av en förmån. Sökanden skall även ges ett skriftligt beslut när förmånen med stöd av 67 § i denna lag eller 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) betalas till ett kommunalt organ.

Beslut om justering av en förmån på grund av indexjustering eller på någon annan motsvarande grund som bestäms direkt med stöd av lag ges endast på förmånstagarens begäran.

Beslut enligt denna lag ges avgiftsfritt.

64 §
Utbetalning av en förmån

En förmån betalas månatligen in på ett av förmånstagaren angivet konto inom Europeiska unionen. En förmån kan dock betalas även på annat sätt, om det inte är möjligt att betala in den på ett konto eller om sökanden eller förmånstagaren anför särskilda skäl för ett annat betalningssätt. (25.10.2013/742)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om betalningstidpunkten.

Om den som ansökt om en förmån har avlidit innan ansökan har avgjorts, skall förmånen betalas till den efterlevande maken, boutredningsmannen eller, genom fullmakt av delägarna i dödsboet, till någon annan företrädare för dödsboet högst till utgången av den månad under vilken sökanden avled.

65 §
Avbrytande av förmån på grund av flyttning utomlands

Om en förmånstagare flyttar utomlands för att bosätta sig där, utbetalas förmånen för ett år från ingången av den månad som följer på flyttningen. Utbetalningen av förmånen avbryts dock från ingången av månaden efter flyttningen, om inte förmånstagaren omedelbart innan han eller hon flyttade utomlands varit bosatt i Finland i ett års tid.

När förmånstagaren har återvänt till Finland för att bosätta sig här börjar den förmån som avbrutits betalas ut från ingången av månaden efter den under vilken förmånstagaren återvände. Förmånen betalas retroaktivt för högst sex månader före meddelandet om att förmånstagaren återvänder.

66 §
Avbrytande av förmån på grund av fängelsestraff

Utbetalningen av en förmån till en förmånstagare som avtjänar ovillkorligt fängelsestraff i fängelse avbryts när tre månader har avtjänats av fängelsestraffet eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Om häktningstiden omedelbart före verkställigheten av straffet dras av från straffet, avbryts utbetalningen av förmånen på motsvarande sätt när den sammanräknade tiden för straffverkställigheten och avdraget uppgår till tre månader, dock tidigast från ingången av månaden efter den beräknade tidpunkt då straffet skall börja avtjänas.

En förmån som avbrutits börjar betalas ut från ingången av den månad som följer efter frigivningen. Om en person friges den första dagen i månaden, betalas förmånen dock från ingången av den månaden.

För tryggande av försörjningen kan en förmån som avbrutits eller en del av den betalas ut till förmånstagarens make, maka eller sambo och barn under 16 år.

67 §
Betalning av en förmån till ett kommunalt organ

Folkpensionsanstalten kan besluta att en förmån skall betalas till ett sådant organ i den kommun där förmånstagaren är bosatt som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen för att användas till underhåll för förmånstagaren och hans eller hennes anhöriga enligt 66 § 3 mom., om förmånstagarens eller hans eller hennes anhörigas försörjning möjligen äventyras om förmånen betalas till förmånstagaren själv. En förmån som har betalats på detta sätt får inte i strid med förmånstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än underhåll under den månad för vilken förmånen har betalats ut.

Framställning om att förmånen skall betalas till ett kommunalt organ kan göras av förmånstagaren, förmånstagarens make, maka eller sambo, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter förmånstagaren eller det kommunala organ som saken gäller.

68 § (7.12.2007/1151)

68 § har upphävts genom L 7.12.2007/1151.

69 §
Pension som betraktas som förskott

Om en pensionstagare som får familjepension beviljas folkpension retroaktivt, betraktas den familjepension som betalats för samma tid som förskott på folkpensionen.

Om en pensionstagare som får folkpension beviljas familjepension retroaktivt, betraktas den folkpension som betalats för samma tid som förskott på familjepensionen.

70 §
Utbetalning av retroaktiv folkpension och barnförhöjning

En retroaktivt beviljad folkpension skall innehållas för Folkpensionsanstalten eller betalas till arbetslöshetskassan till den del som motsvarar den förmån som dessa har betalat ut, om Folkpensionsanstalten beviljar folkpension retroaktivt för samma tid för vilken förmånstagaren har fått

1) en arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

2 punkten har upphävts genom L 22.12.2009/1204. (22.12.2009/1204)

3) sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, eller

4) rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner.

Det förfarande som anges i 1 mom. tillämpas också, om Folkpensionsanstalten beviljar barnförhöjning retroaktivt för samma tid för vilken förmånstagaren har fått

1) en arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller (22.12.2009/1204)

2 punkten har upphävts genom L 22.12.2009/1204. (22.12.2009/1204)

3) rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner.

Folkpensionen och barnförhöjningen betalas dock till arbetslöshetskassan endast under förutsättning att ett meddelande enligt 11 kap. 14 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har gjorts minst två veckor före den dag då pensionen och förhöjningen skall betalas ut.

Om Folkpensionsanstalten beviljar, rättar eller justerar folkpensionen eller familjepensionen, kan folkpension eller familjepension som betalas retroaktivt innehållas för Folkpensionsanstalten som ersättning för garantipension som den betalat för samma tid till ett för stort belopp. (20.8.2010/704)

71 §
Temporärt beviljande av pension

Om den som ansöker om folkpension eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp har ansökt om pension eller ersättning också från en annan stat som tillämpar förordningen om social trygghet, kan folkpensionen eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beviljas temporärt för den tid ärendets behandling varar. Om pension eller ersättning från den nämnda staten beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten driva in den folkpension och det kompletteringsbelopp som har betalats till ett för stort belopp från den pension eller ersättning som beviljats retroaktivt i den andra staten. När Folkpensionsanstalten har fått uppgifter om den pension som sökanden har ansökt om i den andra staten, fattar den ett slutligt beslut om folkpensionen eller efterlevandepensionen.

72 §
Indrivning av pension från arbetspension eller ersättning som betalas retroaktivt

Folkpension och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp kan beviljas temporärt, om ändring har sökts i fråga om arbetspension eller ersättning som skall beaktas som inkomst när det gäller pensionen. Om arbetspension eller ersättning beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten från arbetspensionen eller ersättningen driva in den pension som betalats till ett för stort belopp för samma tid. Folkpensionsanstalten får driva in den folkpension som betalats till ett för stort belopp också då arbetspensionsanstalten fortsätter att betala ut rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av ändringssökande.

Folkpensionsanstalten har rätt att hos den som betalar arbetspension driva in pension som denna betalar retroaktivt till den del pensionen motsvarar den folkpension eller det extra fronttillägg som har betalats till ett för stort belopp, om den som betalar arbetspension (22.12.2009/1223)

1) rättar eller justerar arbetspensionen,

2) efter ett beslut om rättelse beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd, eller

3) beviljar familjepension.

Det förfarande som anges i 2 mom. tillämpas också i fråga om pensioner och förmåner som avses i 22 § 1 mom. 3–6 punkten.

I de fall som avses i 1 mom. och 2 mom. 3 punkten skall Folkpensionsanstalten minst två veckor före utbetalningen meddela den som betalar arbetspensionen att arbetspensionen eller en del av den skall betalas till Folkpensionsanstalten. Den som betalar pension, ersättning samt familje- och försörjningspension enligt 22 § 1 mom. 3–6 punkten skall underrättas på motsvarande sätt.

73 §
Avbrott i utbetalningen (22.12.2009/1223)

Utbetalningen av en förmån eller en del av den kan avbrytas temporärt, om det är uppenbart att förmånstagaren på grund av ändrade förhållanden eller av någon annan orsak inte har rätt till förmånen eller en del av den. Om förmånstagaren inte lämnar den begärda tilläggsutredningen, avgörs ärendet på basis av de uppgifter som Folkpensionsanstalten har tillgång till.

Utbetalningen av en förmån kan avbrytas temporärt, om förmånstagaren inte på begäran anger en betalningsadress. (7.12.2007/1151)

Utbetalningen av pension avbryts, om

1) en pensionstagare som är bosatt utomlands inte inom utsatt tid har svarat på den begäran om utredning av pensionstagares förhållanden som sänts till honom eller henne med stöd av 56 § 4 mom.,

2) pensionstagaren inte inom utsatt tid har returnerat den ansökan om justering som sänts till honom eller henne med stöd av 24 § 3 mom., eller

3) den som får ett kompletteringsbelopp inte inom utsatt tid har returnerat den ansökan om justering som sänts till honom eller henne med stöd av 36 § 1 mom.

(22.12.2009/1223)

Om en förmån som avbrutits börjar betalas ut på nytt betalas den inte utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader.

74 §
Hur länge en förmån betalas

En förmån betalas till utgången av den månad under vilken förmånstagaren avled.

En pension upphör utan särskilt beslut, om pensionen avbrutits med stöd av 65 § 1 mom. eller 73 § 3 mom. 1 eller 2 punkten och det inte inom två år från avbrottet framställts krav på att den ska betalas. (22.12.2009/1223)

75 §
Återkrav

Om en förmån enligt denna lag har betalats utan grund eller till ett för stort belopp skall den överskjutande förmånen återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om det anses vara skäligt och om utbetalningen utan grund inte har berott på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som har betalats utan grund är litet. Återkravet kan också frångås helt efter det att beslutet om återkrav har getts, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte har återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar. Utan förmånstagarens samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämförbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas så som en dom som har vunnit laga kraft.

75 a § (21.12.2016/1265)
Återbetalning av förmåner som utbetalats utan grund efter ett dödsfall

Om Folkpensionsanstalten till en förmånstagares konto i ett penninginstitut utan grund har betalat sådan pension eller annan förmån som hänför sig till tiden efter den månad då förmånstagaren avled, har Folkpensionsanstalten rätt att av penninginstitutet få återbetalning utan dödsboets samtycke och utan återkravsbeslut.

76 §
Preskription av en fordran som återkrävs

Ett beslut om återkrav av en förmån som har betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen.

En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts enligt 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Efter att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

12 kap

Ändringssökande

77 § (25.8.2016/706)
Rätt att söka ändring

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (673/2016).

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Folkpensionsanstaltens beslut ska även om det överklagas följas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut som Folkpensionsanstalten meddelat.

78 §
Tid för sökande av ändring

Besvärsskriften skall lämnas in till Folkpensionsanstalten senast den trettionde dagen efter den dag då parten anses ha fått del av beslutet. Om inte något annat visas i samband med sökande av ändring, anses en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress han eller hon uppgett.

79 §
Självrättelse

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas så som bestäms i 77 och 78 §.

Om Folkpensionsanstalten inte rättar det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

80 §
Besvär som kommit in efter tiden för sökande av ändring

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som anges i 78 §, kan besvären trots förseningen tas upp till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.

81 §
Rättelse av sakfel

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

82 §
Rättelse av ett lagakraftvunnet beslut

Om nya upplysningar framkommer i ett ärende som gäller beviljande av en förvägrad förmån eller utökande av en redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Också besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller sökande av ändring. Ändring i beslutet får sökas så som bestäms i 77 och 78 §.

83 § (17.6.2011/685)
Nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad annan förmån eller ersättning

Om den som får folkpension eller familjepension, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en i 22 § avsedd arbetspension eller ersättning som ska beaktas som inkomst, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

84 §
Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut som gäller en förmån enligt denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/685)

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Om ett lagkraftvunnet beslut som besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen fattat enligt denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 3 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003). (17.6.2011/685)

VI AVDELNINGEN

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

13 kap

Erhållande, utlämnande och hemlighållande av uppgifter

85 §
Uppgifter av myndigheter samt pensions- och försäkringsanstalter

För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

1) av befolkningsregistermyndigheterna få de nödvändiga uppgifter som nämns i 13 § 1 mom. 1–17 och 20–22 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) samt ändringar i uppgifterna, (29.1.2016/84)

2) av Migrationsverket få identifieringsuppgifter samt uppgifter om familjerättslig ställning och uppehållstillstånd om de utlänningar jämte familjemedlemmar som flyttat till Finland och som finns i Migrationsverkets register samt ändringar i uppgifterna, (9.11.2007/986)

3) av Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, försäkringsanstalterna samt andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller andra ersättningar få uppgifter om pensions- och ersättningsbeslut och om ändring av pensions- eller ersättningsbelopp samt om det belopp av arbetspension som inte inkluderar de intjänade pensioner eller höjningar som nämns i 23 § och inte heller förtidsminskning av arbetspensionen, (29.1.2016/84)

4) av Pensionsskyddscentralen få uppgifter om att en person med stöd av en för Finland bindande mellanstatlig överenskommelse omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland,

5) av Utbildningsfonden få personuppgifter och identifieringsuppgifter om dem som ansökt om vuxenutbildningsstöd samt uppgifter om arten av de lösningar i fråga om vuxenutbildningsstöd som gäller dem, uppgifter om tidpunkten för beviljande av stöd och stödbelopp samt ändringar i uppgifterna, samt

6) av arbetslöshetskassorna få uppgifter om grunderna för, beloppen av och ändring av beloppet av inkomstrelaterad dagpenning samt uppgifter om att dagpenning har sökts.

I 1 mom. 3 punkten avsedda uppgifter om pensioner och ersättningar är förmånstagarens personuppgifter, pensions- och ersättningsslag, grunderna för fastställandet, grunden för en förhöjning samt belopp och tid för vilken pensionen eller ersättningen betalas. Uppgifter behöver dock inte lämnas om indexjustering som baserar sig på 98 § i lagen om pension för arbetstagare.

För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av skatteförvaltningen årligen få följande nödvändiga uppgifter med tillhörande identifieringsuppgifter i fråga om fysiska personer:

1) specificerade uppgifter om förvärvs- och kapitalinkomster,

2) uppgifter om avdrag för inkomstens förvärvande och naturliga avdrag,

3) uppgifter om skogsegendom med arealuppgifter,

4) uppgifter om fastigheter och deras vid fastighetsbeskattningen fastställda värden,

5) för beskattningen beräknade uppgifter om nettotillgångar som hänför sig till näringsverksamhet och jordbruk samt andelar i nettotillgångarna i sammanslutningar,

6) uppgifter om antalet offentligt noterade aktier separat för varje bolag och aktieserie samt antalet andelar i placeringsfonder separat för varje andel i en placeringsfond enligt 4 § i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005), (22.12.2009/1223)

7) uppgifter om försäkringslöner enligt 72 § i lagen om pension för arbetstagare,

8) uppgifter om i lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare avsedda arbetsinkomster fastställda för respektive år, samt

9) uppgifter om obligatoriska pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter.

Utöver vad som bestäms i 3 mom. har Folkpensionsanstalten rätt att av skatteförvaltningen få övriga uppgifter som är nödvändiga för förmånerna.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för den som lämnar ut uppgifterna, skall kostnaderna dock ersättas.

86 §
Uppgifter för avgörande av en förmån

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av en pension eller förmån enligt denna lag eller sådana nödvändiga uppgifter som annars skall beaktas vid verkställigheten av uppdrag som föreskrivs i denna lag, i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller i andra internationella författningar om social trygghet

1) av statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,

2) av Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, försäkringsanstalterna samt andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller andra ersättningar,

3) av patientförsäkringscentralen och trafikförsäkringscentralen,

4) av arbetsgivare och arbetslöshetskassor,

5) av läroanstalter i de fall som avses i 40 § 1 mom., när det gäller uppgifter om studier på heltid i fråga om barn som får barnpension,

6) av arbetsplatskassor, samt

7) av penninginstitut när det gäller uppgifter om den som ansöker om eller får efterlevandepension, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på något annat sätt och om det finns grundad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter och om han eller hon inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna erhålls; begäran om att få uppgifterna skall framställas skriftligen, och innan begäran framställs skall sökanden eller mottagaren underrättas om detta.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har dessutom rätt att på begäran, för avgörande av en sjukpension,

1) av läkare eller andra yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994),

2) av verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård enligt 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), av dem som verkställer rehabilitering samt av andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, eller

3) av socialserviceproducenter eller vårdinrättningar

få utlåtanden och övriga nödvändiga uppgifter ur journalhandlingar för den som ansöker om pension samt uppgifter om hans eller hennes rehabilitering, hälsotillstånd, vård och arbetsförmåga, om inte sökanden själv lämnar uppgifterna.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har rätt att få de uppgifter som nämns i 1 och 2 mom. avgiftsfritt. Yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och socialserviceproducenter har dock rätt att få ett skäligt arvode för de utlåtanden som de har gett på grundval av den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 2 mom.

87 §
Uppgifter av Pensionsskyddscentralen och vissa pensionsbetalare

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag ska Pensionsskyddscentralen och Keva på begäran och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter lämna Folkpensionsanstalten

1) uppgifter om det uppskattade beloppet av arbetspensionen för ansökningsförfarandet i fråga om sjukpension,

2) uppgifter om beloppet av den i 22 § 4 mom. avsedda förväntade arbetspension som tjänats in fram till uppnåendet av den lägsta åldern för ålderspension för beräkning av folkpensionsbeloppet.

(29.1.2016/84)

För klarläggande av rätt till ålderspension enligt denna lag har Folkpensionsanstalten också rätt att av Pensionsskyddscentralen få personuppgifter om de arbetspensionsförsäkrade som uppnått åldern för ålderspension enligt 10 § och som inte får arbetspension. (29.1.2016/84)

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

88 § (7.12.2007/1151)
Uppgifter om fängelsestraff

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag ska en enhet inom Brottspåföljdsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. Uppgifter ska lämnas om förmånstagare som har börjat avtjäna ett över tre månader långt fängelsestraff eller ett förvandlingsstraff för böter som ska avtjänas utöver det. Uppgifter ska också lämnas då häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet och den sammanräknade tiden för avdraget och straffverkställigheten överstiger tre månader. (22.12.2009/1223)

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

89 § (7.12.2007/1151)

89 § har upphävts genom L 7.12.2007/1151.

90 §
Utlämnande av uppgifter i vissa fall

Utöver vad som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till

1) Pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalterna och andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller ersättningar lämna sådana uppgifter om pensionsbeslut enligt denna lag som är nödvändiga för bedömningen av det totala pensionsskyddet,

2) Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna samt till myndigheter och inrättningar i länder som har ingått överenskommelse om social trygghet med Finland och i länder som omfattas av förordningen om social trygghet lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av överenskommelserna och förordningen samt av andra sociala förmåner som de sköter,

3) en i 61 § avsedd läkare eller verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning lämna sådana uppgifter om en person som sänds för att genomgå undersökning vilka gäller personens hälsotillstånd, sjukdom, yrke och arbetsförhållanden samt vårdåtgärder och typen av arbete, samt

4) Migrationsverket lämna sådana uppgifter som gäller förmåner vilka Folkpensionsanstalten enligt bestämmelserna ska verkställa och som är nödvändiga för utförandet av de uppgifter som anges i medborgarskapslagen (359/2003) och utlänningslagen (301/2004). (9.11.2007/986)

91 §
Användning av uppgifter som fåtts för andra förmåner

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den har fått för fullgörandet av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna påverkar en förmån enligt denna lag, om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.

92 §
Vidarebefordran av uppgifter

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att vidarebefordra uppgifter som erhållits med stöd av 85 § 1 mom. 1 och 3 punkten till en sådan mottagare som med stöd av lag har rätt att få uppgifterna.

93 §
Uppgifter till utsökningsmyndigheter

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utmätning, på begäran av en behörig myndighet, lämna ut uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag. Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som den vet betalar ut pensioner och andra sociala förmåner.

94 §
Teknisk anslutning

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i det momentet öppna en teknisk anslutning till sådana sekretessbelagda uppgifter i sina register som den med stöd av 90 § 1 och 2 punkten samt 92 och 93 § har rätt att lämna de mottagare som avses i paragraferna.

Vad som i denna paragraf bestäms om öppnande av en teknisk anslutning och lämnande av uppgifter med hjälp av den gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av en teknisk anslutning få sekretessbelagda personuppgifter enligt 85 § och 86 § 1 mom. 1–6 punkten samt 86 § 2 mom., till den del det gäller en i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter avsedd verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller en socialserviceproducent eller någon annan vårdinrättning. Detsamma gäller sekretessbelagda uppgifter enligt 87 §. (7.12.2007/1151)

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

95 §
Uppgifter till myndigheter

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utredning av brott och missbruk till ett ministerium, skatteförvaltningen samt inrättningar eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade sociala trygghetssystemet och som administrerar sociala trygghetsförmåner som påverkas av förmåner som avses i denna lag lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag.

Följande uppgifter lämnas i fråga om den som fått förmåner enligt denna lag:

1) personbeteckning och andra identifieringsuppgifter,

2) uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar, samt

3) övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter och andra tillsynsåtgärder av engångsnatur som utförs för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot den sociala tryggheten.

Folkpensionsanstalten har rätt enligt 1 mom. att lämna uppgifter enligt 2 mom. även till polis- och åklagarmyndigheterna till den del uppgifterna är nödvändiga för att utreda brott eller väcka åtal.

I de situationer som avses i denna paragraf får uppgifter dock inte lämnas om en persons hälsotillstånd eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

96 §
Uppgifter till sökande

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera pensionssökanden om var uppgifter om honom eller henne finns att få och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut.

14 kap

Finansiering

97 § (20.11.2009/934)
Förmåner och utgifter som betalas ur folkpensionsfonden

Ur Folkpensionsanstaltens folkpensionsfond betalas ålderspensionerna, sjukpensionerna, barnförhöjningarna och familjepensionerna enligt denna lag. (29.1.2016/84)

Ur folkpensionsfonden betalas också sådana folkpensions- och familjepensionskostnader som enligt 148 § 2 mom. i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar anses ingå i grundskyddsandelen. (7.8.2015/881)

Ur folkpensionsfonden betalas dessutom de verksamhetskostnader och övriga kostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av verkställigheten av de förmåner som avses i 1 och 2 mom. och av verkställigheten av de övriga förmåner som betalas ur folkpensionsfonden och som avses i 12 b § i lagen om Folkpensionsanstalten.

98 § (17.12.2010/1130)
Finansiering av förmåner och utgifter

Staten finansierar de förmåner och utgifter som enligt 97 § betalas ur folkpensionsfonden. Verksamhetskostnaderna finansieras av staten till den del dessa kostnader inte täcks av folkpensionsfondens placeringsintäkter och andra intäkter.

99 § (20.11.2009/934)

99 § har upphävts genom L 20.11.2009/934.

100 § (19.12.2008/985)

100 § har upphävts genom L 19.12.2008/985.

101 § (20.11.2009/934)
Minimibeloppet av folkpensionsfondens finansieringstillgångar

Staten svarar för att folkpensionsfondens finansieringstillgångar, minskade med det främmande kapitalet, vid kalenderårets utgång är minst 3,5 procent av de årliga totalutgifterna för folkpensionsförsäkringen enligt 97 § (finansieringstillgångarnas minimibelopp).

102 § (19.12.2008/985)
Statens likviditetsbelopp

Utöver vad som i 98 och 101 § bestäms om statens finansieringsandel ska staten till folkpensionsfonden betala ett så stort belopp att fondens likviditet alltid är tillräckligt tryggad (likviditetsbelopp). Beloppet ska återbetalas till staten när det inte längre behövs för att trygga folkpensionsfondens likviditet. (20.11.2009/934)

Närmare bestämmelser om betalning och återbetalning av likviditetsbeloppet kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

103 § (17.12.2010/1130)
Betalning av statens andelar

Staten ska månatligen till Folkpensionsanstalten betala de finansieringsandelar som avses i 98 §. (11.12.2015/1453)

2 mom. har upphävts genom L 11.12.2015/1453. (11.12.2015/1453)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om statens andelar, fastställandet och betalningen av förskotten för dessa och statens slutliga andelar samt om de uppgifter som behövs för detta.

104 § (20.11.2009/934)
Årskalkyl

Folkpensionsanstalten ska årligen senast den 15 maj till social- och hälsovårdsministeriet lämna en kalkyl över det beräknade beloppet av de förmåner och utgifter som ska betalas ur folkpensionsfonden samt över det beräknade beloppet av statens andel för det följande året (årskalkyl). Årskalkylen ska justeras, om dess grunder har förändrats väsentligt.

105 § (29.1.2016/84)

105 § har upphävts genom L 29.1.2016/84.

15 kap

Särskilda bestämmelser

106 §
Förhöjning för dröjsmålstiden

Om utbetalningen av en förmån enligt denna lag fördröjs, betalas den fördröjda förmånen förhöjd för dröjsmålstiden. Räntefoten per år för förhöjningen är referensräntan för den halvårsperiod före betalningsdagen som avses i 12 § i räntelagen (633/1982) förhöjd med sju procentenheter.

Skyldigheten att betala förmånen förhöjd gäller dock inte den del av förmånen som betalas till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa.

En beräknad förmånsförhöjning för dröjsmålstiden eller en del av den betalas inte om beloppet understiger 1,47 euro.

107 §
Dröjsmålstiden

Den förhöjning som betalas för dröjsmålstiden beräknas på varje dag av dröjsmålstiden. Dröjsmålstiden anses börja då tre kalendermånader har förflutit från utgången av den månad under vilken sökanden till Folkpensionsanstalten lämnat in sin ansökan eller ett annat motsvarande anspråk samt lämnat en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom eller henne. Härvid beaktas även Folkpensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Om en pension eller ersättning enligt 22 § ännu inte har avgjorts slutligt, anses dröjsmålstiden börja först då en kalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken meddelande om pensionen eller ersättningen kommit till Folkpensionsanstalten. På en förmånspost som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare beräknas förhöjningen från förfallodagen.

Har ändring sökts i ett beslut av Folkpensionsanstalten, kan besvärsinstansen besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt än den som avses i 1 mom., om Folkpensionsanstalten visar att det i ändringssökandens förhållanden har inträffat en väsentlig förändring under den tid då ändringsansökan varit anhängig.

Om en förmån inte har kunnat betalas ut i tid av skäl som beror på sökanden, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret enligt vad Folkpensionsanstalten känner till upphörde. Om utbetalningen av en förmån fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsförmedlingen eller av något annat motsvarande oöverstigligt hinder, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för tiden för det dröjsmål som orsakats av ett sådant hinder.

När den förhöjning som skall betalas för dröjsmålstiden beräknas skall ett år anses ha 360 dagar och en månad 30 dagar.

108 § (7.12.2007/1151)

108 § har upphävts genom L 7.12.2007/1151.

109 §
Indexbindning

De belopp som anges i denna lag, bortsett från inkomstgränsen enligt 17 § 1 mom. och 33 § 1 mom. 4 punkten, binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har beräknats.

110 §
Avrundning av beloppen

De årliga inkomstposter som inverkar på fastställandet av en förmån avrundas till närmaste euro.

De förmåner som skall betalas ut och deras minimibelopp avrundas till närmaste cent.

111 §
Utmätnings- och överföringsförbud

En förmån enligt denna lag får inte utmätas.

Utan hinder av 1 mom. kan en förmån enligt denna lag utmätas för att driva in ett underhållsbidrag eller ett därmed jämförbart skadestånd som skall betalas till barn.

Ett avtal om överföring av en förmån enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

112 §
Tillämpningsbestämmelse

När det i denna lag hänvisas till förordningen om social trygghet, ska hänvisningen anses avse också grundförordningen, om inte något annat föreskrivs i denna lag. (14.5.2010/358)

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till folkpensionslagen (347/1956) eller familjepensionslagen (38/1969) eller till en förmån som beviljats eller betalas med stöd av dem, skall hänvisningen anses avse motsvarande bestämmelser i denna lag och en förmån enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag eller lagen om införande av denna lag.

113 §
Ikraftträdande

Om ikraftträdandet av denna lag liksom om arbetslöshetspension, individuell förtidspension, familjepension som beviljas efter en förmånslåtare som avlidit före den 1 juli 1990 samt om andra förmåner som beviljats innan denna lag har trätt i kraft och om hur förmånerna bibehålls bestäms särskilt genom lag.

RP 90/2006, ShUB 56/2006, RSv 283/2006

Ikraftträdelsestadganden:

9.11.2007/986:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2007, GrUB 4/2007, RSv 48/2007

7.12.2007/1151:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Folkpension och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp som betalas vid ikraftträdandet omvandlas så att de från den 1 januari 2008 betalas enligt denna lag. Omvandlingen görs utan ansökan och beslut om omvandling av pensionen meddelas på pensionstagarens begäran.

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut 2001 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 95/2007, ShUB 9/2007, RSv 55/2007

28.3.2008/172:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2008. Den tillämpas dock redan från och med den 1 januari 2008.

RP 177/2007, ShUB 2/2008, RSv 9/2008

29.8.2008/586:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 49/2008, ShUB 10/2008, RSv 69/2008

19.12.2008/985:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 73/2008ShUB 21/2008, RSv 126/2008

27.3.2009/194:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2009 och gäller till och med den 31 december 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 11/2009, ShUB 5/2009, RSv 19/2009

20.11.2009/934:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Med avvikelse från vad som bestäms i 98 § sänks statens andel av finansieringen av folkpensionsfondens verksamhetskostnader 2010 från januari till november med 3 miljoner euro i månaden.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 147/2009, ShUB 35/2009, RSv 145/2009

22.12.2009/1204:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

På utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) som har beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 178/2009, GrUU 27/2009, ShUU 20/2009, AjUB 11/2009, RSv 224/2009

22.12.2009/1223:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Det inledande stycket i 72 § 2 mom. träder dock i kraft den 1 januari 2011.

Lagens 85 § 3 mom. 6 punkt ska tillämpas första gången på uppgifter som fås för skatteåret 2008.

Folkpension som börjat innan denna lag trätt i kraft justeras första gången på basis av 24 § 3 mom. i denna lag efter det att pensionstagaren har returnerat den begäran om utredning eller ansökan om justering som avses i 73 § 3 mom.

Efterlevandepensionens kompletteringsbelopp som betalas när denna lag träder i kraft justeras med stöd av 36 § 1 mom. i denna lag för första gången två år efter lagens ikraftträdande.

RP 235/2009, ShUB 51/2009, RSv 233/2009

14.5.2010/358:

Denna lag träder i kraft den 19 maj 2010.

I de situationer då förordningen om social trygghet, enligt artikel 90 i grundförordningen, tillämpas på de berörda personerna, ska de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 34/2010, ShUB 8/2010, RSv 68/2010

20.8.2010/704:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

RP 50/2010, ShUB 10/2010, RSv 86/2010

29.10.2010/917:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 91/2010, ShUB 19/2010, RSv 126/2010

17.12.2010/1130:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagen tillämpas första gången på statens andelar som betalas för 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 242/2010, ShUB 35/2010, RSv 229/2010

18.2.2011/152:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

LM 115/2010, ShUB 47/2010, RSk 39/2010

17.6.2011/685:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Bestämmelserna i 83 § tillämpas på förmåner eller ersättningar som beviljas retroaktivt efter det att lagen har trätt i kraft.

På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 274/2010, ShUB 51/2010, RSv 300/2010

16.12.2011/1329:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 44/2011, ShUB 9/2011, RSv 42/2011

29.6.2012/384:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 49/2012, ShUB 5/2012, RSv 53/2012

14.12.2012/803:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

På en före 1952 född persons rätt att gå i förtida ålderspension och på pensionens belopp tillämpas dock 10 § 2 mom. och 22 § 4 mom. sådana de lydde vid ikraftträdandet av denna lag.

I fråga om en person som är född före 1958 och som får arbetslöshetsdagpenning på basis av den rätt till tilläggsdagar som avses i 6 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), ska 11 §, i den lydelse den hade när denna lag trädde i kraft, tillämpas på dennes rätt att få ålderspension utan avdrag för förtidsminskning. (7.11.2014/899)

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 77/2012, ShUB 19/2012, RSv 113/2012

28.12.2012/934:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 133/2012, EkUU 41/2012, GrUU 32/2012, AjUB 7/2012, RSv 163/2012

25.10.2013/742:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2013.

RP 100/2013, ShUB 9/2013, RSv 103/2013

7.11.2014/898:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

På en sådan ansökan om sjukpension som var anhängig när denna lag trädde i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 120/2014, ShUB 11/2014, RSv 105/2014

7.11.2014/899:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 120/2014, ShUB 11/2014, RSv 105/2014

19.12.2014/1233:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 213/2014, ShUB 22/2014, RSv 180/2014

7.8.2015/881:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Bestämmelserna i denna lag om förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar tillämpas på motsvarande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981).

RP 278/2014, ShUB 50/2014, JsUU 47/2014, AjUU 17/2014, RSv 320/2014

11.12.2015/1453:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 50/2015, ShUB 4/2015, RSv 33/2015

29.1.2016/84:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Vid beräkning av folkpensionsbeloppet beaktas inte som inkomst arbetspension enligt 6 § 1 mom., vilken tjänats in genom arbete som utförts efter det att 63 års ålder uppnåtts och innan denna lag har trätt i kraft, med undantag för den pension som ingår i familjepensionen och som förmånslåtaren tjänat in genom arbete som utförts efter det att 63 års ålder uppnåtts.

Vid beräkning av folkpensionsbeloppet för dem som är födda 1948 eller tidigare beaktas inte som inkomst uppskovsförhöjning som ingår i ålderspension från arbetspensionssystemet och som grundar sig på tiden efter det att 68 års ålder uppnåtts.

Vid beräkning av familjepensionsbeloppet beaktas inte som inkomst arbetspension enligt 6 § 1 mom., vilken tjänats in genom arbete som utförts efter det att 63 års ålder uppnåtts och innan denna lag har trätt i kraft, med undantag för den pension som ingår i familjepensionen och som förmånslåtaren tjänat in genom arbete som utförts efter det att 63 års ålder uppnåtts.

RP 16/2015, ShUB 5/2015, RSv 37/2015

25.8.2016/706:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016

21.12.2016/1265:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 120/2016, ShUB 25/2016, RSv 167/2016

13.1.2017/10:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2017.

RP 232/2016, ShUB 40/2016, RSv 242/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.