Beaktats t.o.m. FörfS 158/2019.

4.4.2007/393

Statsrådets förordning om statsrådets kansli

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från statsrådets kansli, föreskrivs med stöd av lagen av den 28 februari 2003 om statsrådet (175/2003):

1 § (25.8.2016/748)
Statsrådets kanslis uppgifter

Till statsrådets kanslis uppgifter hör

1) samordning av regeringens och riksdagens arbete,

2) uppföljning av hur regeringsprogrammet genomförs,

3) regeringens årsberättelse,

4) åtgärder i anslutning till regeringsskifte och till regeringens arbete,

5) samordning av beredningen och behandlingen av ärenden som behandlas i ministerierna och avgörs inom Europeiska unionen,

6) ärenden som gäller ändringar i Europeiska unionens grundfördrag i samråd med utrikesministeriet,

7) samordning av ärenden som gäller ändringar i Europeiska unionens grundfördrag samt av ärenden som gäller fördrag och andra internationella förpliktelser som ska behandlas inom Europeiska unionen,

8) horisontella och institutionella frågor som är centrala för utvecklingen av Europeiska unionen,

9) utnämningsärenden som gäller Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten samt tribunalen, Europeiska centralbankens direktion och Ekonomiska och sociala kommittén.

10) planering av framtidspolitiska och andra samhällspolitiska frågor,

11) statsrådets gemensamma kommunikation och samordningen av ministeriernas externa kommunikation samt den allmänna utvecklingen och samordningen av statsförvaltningens externa kommunikation,

12) den officiella korrespondensen mellan riksdagen och regeringen, skriftliga spörsmål, frågestunder samt övriga kontakter mellan regering och riksdag,

13) statsrådets organisation och beslutsprocesser,

14) ärenden som gäller titlar som förlänas av republikens president,

15) ärenden som gäller republikens presidents kansli och som ska handläggas i statsrådet,

16) justitiekanslersämbetets ekonomiförvaltning,

17) beviljande av partistöd,

18) beredning av inkomstpolitiken,

19) sekretariatuppgifter för ekonomiska rådet,

20) beredning och verkställighet av statens allmänna ägarpolitik och ägarstyrning, ägarstyrning av de statligt ägda bolag som lyder under ett ministerium samt samordning av ministeriernas praxis för ägarstyrning och av samarbetet mellan ministerierna,

21) samordning av beredningen och planeringen av de externa ekonomiska relationerna,

22) sammanställande av en gemensam lägesbild för statsrådet och allmän samordning av hanteringen av störningssituationer samt statsrådets gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningssituationer,

23) styrning och samordning av statsrådets och ministeriernas gemensamma säkerhet samt säkerhetstjänster,

24) styrning och samordning av statsrådets och ministeriernas gemensamma personalplanering och ansöknings- och utnämningsförfaranden i fråga om personalen samt övriga uppgifter inom den gemensamma personaladministrationen,

25) statsrådets och ministeriernas gemensamma personalutveckling och styrning och samordning av den samt anordnande av gemensam utbildning,

26) planering, styrning och samordning av för statsrådet och ministerierna gemensam god informationshantering och övergripande arkitektur,

27) registrering, arkivering och gallring av handlingar samt övriga uppgifter för arkivbildaren i anknytning till statsrådets och ministeriernas arkivbildning,

28) att för ministeriernas räkning utföra uppgifter i fråga om dokumenthantering och vidta åtgärder som krävs med tanke på god informationshantering, inklusive informationshantering i fråga om EU-ärenden och internationella ärenden samt hanteringen av statsrådets och ministeriernas projektinformation,

29) styrning och samordning av statsrådets och ministeriernas gemensamma datasäkerhet samt hantering av datasäkerhet i fråga om gemensam informations- och kommunikationsteknik och gemensamma informationssystem,

30) förvaltning och utveckling av statsrådets och ministeriernas gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster och informationssystem,

31) förvaltning av statsrådets och ministeriernas lokaler och representationslokaler i Finland samt tjänster i anknytning till dem,

32) registratorstjänster, biblioteks- och informationstjänster, publikationsverksamhet, författningsöversättning till nationalspråken och övriga översättnings- och språktjänster samt transport- och ämbetsverkstjänster som ingår i statsrådets och ministeriernas gemensamma tjänster,

33) samordning av det nationella verkställandet av hållbar utveckling,

34) uppgifter som inte hör till något annat ministerium.

2 § (27.9.2018/800)
Statligt ägda bolag som lyder under statsrådets kansli

Följande bolag hör till statsrådets kanslis ansvarsområde:

Altia Abp, Arctia Ab, Baltic Connector Oy, Boreal Växtförädling Ab, Finavia Abp, Finnair Abp, Finnpilot Pilotage Ab, Fortum Abp, Gasonia Oy, Gasum Oy, Governia Oy, Kemijoki Oy, Leijona Catering Oy, Meritaito Ab, Motiva Oy, Neste Abp, Nordic Morning Abp, Patria Abp, Posti Group Abp, Solidium Oy, Suomen Erillisverkot Oy, Suomen Ilmailuopisto Oy, Finlands Färjetrafik Ab, Ab Myntverket i Finland, Finska Centralen för Utsädespotatis Ab, Suomen Viljava Oy, Tapio Ab, Valtion kehitysyhtiö Vake Oy, Vapo Oy, Veikkaus Oy och VR-Group Ab.

3 § (16.5.2012/243)
Statsrådets kanslis organisation

Statsministern är chef för statsrådets kansli.

Den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod leder kansliets verksamhet biträdd av understatssekreteraren. Understatssekreteraren leder, övervakar och utvecklar avdelningarnas, enheternas och tjänstemännens verksamhet på det sätt som anges i 13 § och utför de uppgifter som anvisas av statsministern och av den minister som behandlar ärenden som hör till statsrådets kanslis ansvarsområde i fråga om ärenden som hör till denna ministers ansvarsområde.

Vid statsrådets kansli finns följande avdelningar:

1)   avdelningen för EU-ärenden,

2)   avdelningen för ägarstyrning,

3)   strategiavdelningen,

4)   statsrådets förvaltningsenhet,

5)   kommunikationsavdelningen.

(30.8.2018/773)

Vid kansliet finns därutöver enheter som inte hör till någon avdelning. Bestämmelser om dessa och om de sektorer och enheter som hör till avdelningarna finns i arbetsordningen. (12.2.2015/134)

4 §
Utövande av beslutanderätten

De ärenden om vilka beslut skall fattas vid kansliet avgörs av statsministern eller, i fråga om sitt ansvarsområde, den minister som har förordnats att behandla ärenden som hör till statsrådets kanslis ansvarsområde. Kansliets tjänstemän avgör dock i enlighet med vad som föreskrivs genom kansliets arbetsordning de ärenden som anges i 36 § i reglementet för statsrådet och som inte är samhälleligt eller ekonomiskt betydelsefulla.

Den för statsministerns mandatperiod utnämnda statssekreteraren, understatssekreteraren, en avdelningschef, en tjänsteman som sektorschef eller en tjänsteman som enhetschef kan förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende som en underlydande tjänsteman i annat fall skulle få avgöra. (12.2.2015/134)

3 mom. har upphävts genom F 30.8.2018/773. (30.8.2018/773)

5 §
Arbetsordningen för statsrådets kansli

I arbetsordningen för statsrådets kansli ingår närmare bestämmelser om ledningen av kansliet och om ledningsgrupperna vid kansliet, de ledande tjänstemännens uppgifter och ställföreträdare, beredningen av ärenden vid kansliet samt delegering av beslutanderätt till kansliets tjänstemän.

6 § (16.5.2012/243)
Statsrådets kanslis tjänstemän

Vid statsrådets kansli finns en statssekreterare som utnämnts för statsministerns mandatperiod och en understatssekreterare. Chefen för en avdelning är avdelningschef. Vid kansliet finns dessutom andra tjänstemän och anställda i arbetsavtalsförhållande.

Vid kansliet finns visstidsanställda tjänstemän som bistår statsministern.

Uppdraget som statsrådets säkerhetsdirektör sköts av den tjänsteman som har förordnats till uppdraget. Uppdraget kan också skötas av en tjänsteman som ett annat ministerium eller försvarsmakten på begäran av statsministern förordnat eller kommenderat till uppdraget. Statsrådets säkerhetsdirektör är ordförande för ministeriernas beredskapschefsmöte, och sekretariatet för beredskapschefsmötet ska i detta uppdrag verka under ledning av säkerhetsdirektören. (12.2.2015/134)

Understatssekreteraren beslutar om inrättande och indragning av tjänster, var tjänsterna och de visstidsanställda och de anställda i arbetstavtalsförhållande ska placeras samt om förordnande till uppdragen som sektorschef, enhetschef, gruppchef och säkerhetschef. (12.2.2015/134)

7 § (16.5.2012/243)
Titlar

Avdelningscheferna har titeln överdirektör. Chefen för avdelningen för EU-ärenden har dock titeln statssekreterare för EU-ärenden och biträdande avdelningschefen titeln understatssekreterare för EU-ärenden. Chefen för kommunikationsavdelningen har titeln statsrådets kommunikationsdirektör.

8 § (16.5.2012/243)
Behörighetsvillkor för tjänstemän

Utöver vad som föreskrivs i 43 § i reglementet för statsrådet är behörighetsvillkoren

1) för understatssekreteraren högre högskoleexamen i juridik, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap,

2) för avdelningschefer högre högskoleexamen och sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap,

3) för biträdande avdelningschefer samt tjänstemän som förordnats till sektorschef och enhetschef högre högskoleexamen och förtrogenhet med uppgiftsområdet och i praktiken visad ledarförmåga och för den tjänsteman som förordnats till chef för svenska språkenheten därutöver utmärkt förmåga att använda finska och svenska i tal och skrift, (12.2.2015/134)

4) för regeringsråd, lagstiftningsråd och regeringssekreterare högre högskoleexamen i juridik och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde,

5) för den tjänsteman som förordnats till uppdraget som statsrådets säkerhetsdirektör, för råd och konsultativa tjänstemän högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde, (12.2.2015/134)

6) för tjänstemän som utför översättningsarbete vid translatorsbyrån högre högskoleexamen eller diplomtranslatorsexamen.

Dessutom förutsätts av dem som särskilt utför och granskar översättningar till något av nationalspråken utmärkt förmåga att använda finska och svenska i tal och skrift.

9 §
Befogenhet att utnämna tjänstemän

I fråga om utnämning av statssekreterare, understatssekreterare, direktörer, avdelningschefer, biträdande avdelningschefer, regeringsråd, finansråd, lagstiftningsråd, programråd, konsultativa tjänstemän och regeringssekreterare gäller vad som föreskrivs i reglementet för statsrådet. (16.5.2012/243)

Tjänstemän som bistår statsministern och som avses i 6 § 2 mom. utnämns av statsministern för högst dennes mandatperiod.

En ministers specialmedarbetare utnämns av statsministern på framställning av ministern i fråga för ministerns mandatperiod. Specialmedarbetarna hör i övrigt till personalen vid det ministerium där de är placerade.

Den övriga personalen utnämns eller anställs av kansliet.

10 §
Tjänstledighet

Tjänstledighet som en tjänsteman enligt lag, förordning eller tjänstekollektivavtal har rätt till beviljas av kansliet.

11 § (16.5.2012/243)
Uppgifterna för statsministerns statssekreterare

En statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod ska som statsministerns närmaste medhjälpare

1) främja och följa genomförandet av regeringsprogrammet,

2) bistå statsministern med att leda beredningen av ärenden,

3) sköta samarbetet med ministerierna och vara ordförande vid mötena mellan ministeriernas kanslichefer,

4) handlägga de ärenden som statsministern tilldelar statssekreteraren,

5) leda de tjänstemän som utnämnts för att biträda statsministern, samt

6) leda statsrådets kansli biträdd av understatssekreteraren.

12 § (16.5.2012/243)
Uppgifterna för en ministers statssekreterare

En statssekreterare som har utnämnts för en ministers mandatperiod ska som ministerns medhjälpare och företrädare

1) främja och följa genomförandet av regeringsprogrammet inom ministerns ansvarsområde,

2) bistå ministern med att styra beredningen av ärenden inom ministerns ansvarsområde,

3) tillsammans med understatssekreteraren sörja för samarbetet mellan ministeriet och de övriga förvaltningsområdena,

4) bistå ministern i beredningen av internationella uppdrag och särskilt EU-ärenden,

5) företräda ministern i enlighet med de uppdrag som ministern ger, samt

6) sköta övriga uppgifter som ministern tilldelar statssekreteraren.

13 § (16.5.2012/243)
Understatssekreterarens uppgifter

Understatssekreteraren ska leda, övervaka och utveckla verksamheten i kansliet och inom dess förvaltningsområde samt i detta syfte

1) svara för kansliets verksamhet och se till att dess uppgifter sköts effektivt,

2) svara för kvaliteten på lagberedningen i kansliet,

3) svara för samordningen av tjänstemannaberedningen vid kansliet och för anordnandet av tjänstemannasamarbetet tillsammans med övriga ministerier,

4) leda och utveckla personalförvaltningen och den övriga interna förvaltningen inom kansliet,

5) svara för beredningen av målsättningarna inom kansliet och dess förvaltningsområde och för uppföljningen av genomförandet av dem,

6) svara för organisationen inom kansliet och dess förvaltningsområde och utvecklingen av den,

7) vara föredragande vid statsrådet vid bildandet av regering, och

8) sörja för den allmänna säkerheten samt beredskapen inom kansliet.

Understatssekreteraren lyder vid utförandet av de ovan nämnda uppgifterna under den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod.

14 §
Bevakning och initiativ

Den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod, den statssekreterare som har utnämnts för en ministers mandatperiod och understatssekreteraren skall inom kansliets ansvarsområde följa utvecklingen i hemlandet och utomlands samt ta behövliga initiativ till lagstiftningsreformer och andra reformer.

15 § (12.2.2015/134)
Förordnande om beredning

Den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod kan bestämma att en tjänsteman vid kansliet ska bereda och föredra ett ärende som hör till statsministerns befogenhet och som annars skulle behandlas av någon annan tjänsteman, eller själv överta beredningen och föredragningen av ett sådant ärende. Samma rätt har i enskilda fall understatssekreteraren, en avdelningschef, en sektorschef och en enhetschef i ett ärende som annars skulle behandlas av en underlydande tjänsteman.

16 §
Personal i arbetsavtalsförhållande

Vad som i 8–10 § föreskrivs om tjänster och tjänstemän gäller i tillämpliga delar även för personer i arbetsavtalsförhållande.

17 § (12.2.2015/134)
Samarbetsförfarande

I samarbetet mellan statsrådets kansli och dess personal ska lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013) iakttas.

L om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar 651/1988 har upphävts genom L om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar 1233/2013.

18 §
Ställföreträdare

När den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod är förhindrad att sköta sin tjänst eller är på semester, träder i statssekreterarens ställe understatssekreteraren eller, när också understatssekreteraren har förhinder, någon annan av statsministern förordnad tjänsteman. När understatssekreteraren är förhindrad att sköta sin tjänst eller är på semester, träder en av statsministern förordnad tjänsteman i understatssekreterarens ställe.

När chefen för en avdelning eller en enhet som inte hör till en avdelning är förhindrad att sköta sin tjänst eller är på semester, träder en av understatssekreteraren förordnad tjänsteman i chefens ställe. (12.2.2015/134)

19 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning av den 12 juni 2003 om statsrådets kansli (459/2003).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

26.4.2007/495:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

14.6.2007/676:

Denna förordning träder i kraft den 15 juni 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

26.7.2007/786:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

27.12.2007/1491:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

8.5.2008/302:

Denna förordning träder i kraft den 14 maj 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

22.1.2009/20:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

27.8.2009/665:

Denna förordning träder i kraft den 15 september 2009.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

21.12.2010/1184:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

10.11.2011/1130:

Denna förordning träder i kraft den 15 november 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

17.11.2011/1138:

Denna förordning träder i kraft den 21 november 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

23.2.2012/83:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2012.

1.3.2012/114:

Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2012.

16.5.2012/243:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

30.8.2012/481:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2012.

25.4.2013/310:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2013.

12.2.2015/134:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2015.

22.6.2016/486:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

25.8.2016/748:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016.

25.8.2016/749:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016.

29.9.2016/836:

Denna förordning träder i kraft den 10 oktober 2016.

21.12.2016/1280:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

29.12.2016/1520:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

F 1520/2016 har upphävts genom F 12.1.2017/20, som trädde i kraft 20.1.2017.

12.1.2017/20:

Denna förordning träder i kraft den 20 januari 2017.

12.1.2017/21:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2017.

30.8.2018/773:

Denna förordning träder i kraft den 17 september 2018.

27.9.2018/800:

Denna förordning träder i kraft den 5 oktober 2018.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.