Beaktats t.o.m. FörfS 1027/2016.

30.3.2007/349

Lag om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser och tillämpningsområde

1 §
Syfte och tillämpningsområde

De enheter som utövar verksamhet inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster ska konkurrensutsätta sin upphandling enligt denna lag när upphandlingen överstiger de EU-tröskelvärden som anges i 12 §. Bestämmelser om elektroniska upphandlingsförfaranden finns dessutom i lagen om elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem (698/2011). (17.6.2011/700)

Genom denna lag genomförs

1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, nedan försörjningsdirektivet,

2) rådets direktiv 92/13/EEG om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna, nedan andra rättsmedelsdirektivet, samt

3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling, nedan rättsskyddsdirektivet.

(30.4.2010/322)
2 §
Upphandlingsprinciper

Den upphandlande enheten skall utnyttja befintliga konkurrensförhållanden, behandla deltagarna i upphandlingsförfarandet på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara öppet och med beaktande av proportionalitetskraven.

De upphandlande enheterna skall sträva efter att ordna sin upphandling så att den kan genomföras på ett så ekonomiskt och systematiskt sätt som möjligt samt i form av så ändamålsenliga helheter som möjligt med beaktande av miljöaspekterna. För att minska de administrativa uppgifterna i anslutning till upphandlingen kan de upphandlande enheterna utnyttja ramavtal samt genomföra gemensamma upphandlingar eller utnyttja andra samarbetsmöjligheter vid anbudsförfaranden för offentlig upphandling.

Om en anbudssökande eller anbudsgivare i anbudsförfarandet är en sammanslutning eller en inrättning som ägs av den upphandlande enheten eller är en annan upphandlande enhet skall denna behandlas på samma sätt som övriga anbudssökande och anbudsgivare.

3 §
Villkor enligt Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling

Vid upphandling som omfattas av tillämpningsområdet för Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling (FördrS 5/1995) skall på anbudsgivare och anbud från andra avtalsslutande stater tillämpas samma villkor som på anbudsgivare och anbud från Finland och andra medlemsstater i Europeiska unionen.

4 §
Definitioner

I denna lag och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den avses med

1) upphandlingskontrakt ett skriftligt kontrakt som slutits mellan en eller flera upphandlande enheter och en eller flera leverantörer och som avser utförande av byggentreprenad, upphandling av varor eller utförande av tjänster mot ekonomisk ersättning,

2) byggentreprenadkontrakt ett upphandlingskontrakt som syftar till utförande eller både projektering och utförande av sådana byggarbeten eller byggentreprenader som kan hänföras till en verksamhet som avses i bilaga C; med byggentreprenadkontrakt avses även utförande, oavsett form, av byggentreprenader som uppfyller de krav som den upphandlande enheten ställer; med byggentreprenad kan avses en entreprenad för hus-, jord- eller vattenbyggnadsarbeten som bildar en ekonomisk eller teknisk helhet,

3) varuupphandlingskontrakt ett upphandlingskontrakt som avser annat än byggentreprenader; ett varuupphandlingskontrakt syftar till köp, leasing, hyra eller upphandling på avbetalning med eller utan köpoption av en vara; som varuupphandlingskontrakt anses även ett sådant upphandlingskontrakt som utöver upphandling av varor även omfattar monterings- och installationsarbeten,

4) tjänsteupphandlingskontrakt ett kontrakt som avser annat än offentliga byggentreprenader och offentlig varuupphandling och som syftar till utförande av tjänster; som tjänsteupphandlingskontrakt anses även ett sådant upphandlingskontrakt som utöver tjänster även omfattar varor, om tjänsternas värde överstiger varornas värde; som tjänsteupphandlingskontrakt anses dessutom ett upphandlingskontrakt som utöver tjänster även omfattar byggarbeten enligt bilaga C,

5) byggkoncession ett kontrakt av samma typ som ett byggentreprenadkontrakt med den skillnaden att ersättningen för byggarbetet utgörs antingen av endast rätten att utnyttja anläggningen eller av dels en sådan rätt, dels betalning,

6) tjänstekoncession ett kontrakt av samma typ som ett tjänsteupphandlingskontrakt med den skillnaden att ersättningen för utförandet av tjänsterna utgörs antingen av en rätt att utnyttja tjänsten eller av dels en sådan rätt, dels betalning,

7) leverantör en fysisk eller juridisk person, offentlig enhet eller en grupp av leverantörer som på marknaden erbjuder varor, tjänster, byggarbeten eller byggentreprenader,

8) anbudssökande en leverantör som anmält intresse för att delta i ett selektivt eller förhandlat förfarande eller en konkurrenspräglad dialog,

9) anbudsgivare en leverantör som lämnar ett anbud,

10) öppet förfarande ett upphandlingsförfarande där den upphandlande enheten publicerar en upphandlingsannons om upphandlingen och där alla intresserade leverantörer får lämna anbud; utöver upphandlingsannonsen kan den upphandlande enheten sända en anbudsförfrågan till de leverantörer som den anser vara lämpliga,

11) selektivt förfarande ett upphandlingsförfarande där den upphandlande enheten publicerar en upphandlingsannons om upphandlingen och i vilket intresserade leverantörer kan begära att få delta; endast de anbudssökande som den upphandlande enheten utser får lämna anbud,

12) förhandlat förfarande ett upphandlingsförfarande där den upphandlande enheten publicerar en upphandlingsannons om upphandlingen och i vilket intresserade leverantörer kan begära att få delta; den upphandlande enheten förhandlar om villkoren för upphandlingskontraktet med de leverantörer som den utser,

13) direktupphandling ett upphandlingsförfarande där den upphandlande enheten utan att publicera någon upphandlingsannons utser en eller flera leverantörer att delta i förfarandet och förhandlar om villkoren för kontraktet med dem,

14) ramavtal ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande enheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för upphandlingskontrakt som ingås under en viss tidsperiod, såsom priser och planerade kvantiteter,

15) projekttävling ett förfarande där den upphandlande enheten kan skaffa ett sådant underlag för exempelvis arkitektur, formgivningsteknik eller databehandling som en jury utser till vinnande bidrag i en tävling; i tävlingen kan pris delas ut,

16 punkten har upphävts genom L 17.6.2011/700. (17.6.2011/700)

17 punkten har upphävts genom L 17.6.2011/700. (17.6.2011/700)

18) teknisk specifikation fastställda egenskaper hos den vara, den tjänst eller det material som är föremål för upphandlingen; sådana egenskaper är bland annat kvalitetsnivå och miljöskyddsnivå, projektering, överensstämmelse med krav och ändamålsenlighet samt bedömning av produktens bruksegenskaper, produktens säkerhet och mått, beteckning under vilken produkten saluförs, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder samt krav på förpackning, märkning, etiketter, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder samt krav beträffande förfaranden vid bedömning av överensstämmelse; egenskaper som vid offentliga byggentreprenader fastställs genom tekniska specifikationer är dessutom bestämmelser om projektering, kostnadsberäkning, provning och kontroll, villkoren för att arbetet skall godkännas, byggmetoder samt byggteknik och andra tekniska villkor som hänför sig till det färdiga arbetet och material eller delar som ingår i det,

19) teknisk definition en europeisk standard, ett europeiskt tekniskt godkännande, en officiell teknisk definition, en internationell standard, en teknisk referens, en nationell standard, ett nationellt tekniskt godkännande samt något annat nationellt dokument som hänför sig till projektering, beräkning, genomförande av arbeten eller användningen av varan,

20) standard en teknisk definition som godkänts av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad och kontinuerlig tillämpning och som har offentliggjorts som standard och med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk; en standard kan vara

a) internationell, dvs. antagen av ett internationellt standardiseringsorgan och tillgänglig för allmänheten,

b) europeisk, dvs. antagen av ett europeiskt standardiseringsorgan och tillgänglig för allmänheten, eller

c) nationell, dvs. antagen av ett nationellt standardiseringsorgan och tillgänglig för allmänheten,

21) europeiskt tekniskt godkännande en positiv teknisk bedömning av en för ett visst ändamål avsedd byggprodukts lämplighet för detta ändamål vilken lämnats av ett godkännandeorgan utsett av en medlemsstat i Europeiska unionen; godkännandet grundar sig på uppfyllandet av de väsentliga kraven beträffande byggnadsverket, på basis av vilka de för produkten kännetecknande egenskaperna har fastställts, samt på en definition av användningsförhållandena,

22) officiell teknisk definition en teknisk definition som har erkänts av medlemsstaterna i Europeiska unionen och som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning,

23) teknisk referens vilken som helst annan teknisk definition än en officiell standard, som har tagits fram av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som beaktar marknadens behov,

24) erkänt organ provnings- eller kalibreringslaboratorier och kontroll- och certifieringsorgan som uppfyller tillämpliga europeiska standarder; den upphandlande enheten skall också godta intyg utfärdade av erkända organ i andra medlemsstater i Europeiska unionen,

25) gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV) den tillämpliga nomenklatur som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV),

26) skriftlig varje enhet av ord eller siffror som kan läsas, återges och sedan meddelas; denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra eller lagra med elektroniska medel,

27) elektroniska medel medel som utnyttjar elektronik för behandling och lagring av data samt sänder, överför och tar emot information via kabel, radiovågor, på optisk eller någon annan elektromagnetisk väg.

2 kap

Enheter och verksamheter som omfattas av tillämpningsområdet

5 §
Upphandlande enheter

De upphandlande enheter som avses i denna lag är statens, kommunernas och samkommunernas myndigheter, affärsverk och offentligrättsliga organ som bedriver en eller flera av de verksamheter som avses i 6–9 § samt sammanslutningar av dessa som utövar en eller flera av de verksamheter som avses i 6–9 §.

Upphandlande enheter som avses i denna lag är dessutom offentliga företag som utövar verksamhet enligt 6–9 § och enheter som är verksamma med stöd av en särskild rättighet eller en ensamrätt som en myndighet har beviljat och utövar verksamhet enligt 6–9 §.

I 1 mom. avses med offentligrättsligt organ en juridisk person som särskilt har inrättats för att tillgodose sådana behov i det allmännas intresse som inte har industriell eller kommersiell karaktär, och

1) som till största delen finansieras av en upphandlande enhet som avses i 1 mom.,

2) vars ledning står under kontroll av en upphandlande enhet som avses i 1 mom., eller

3) i vars förvaltnings-, styrelse- eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av en upphandlande enhet som avses i 1 mom.

I 2 mom. avsedda offentliga företag är företag över vilka myndigheterna har ett direkt eller indirekt bestämmande inflytande till följd av ägarförhållande, finansiellt deltagande eller gällande regler; en enhet anses vara omfattad av en myndighets bestämmande inflytande i synnerhet när myndigheten

1) direkt eller indirekt äger större delen av det tecknade kapitalet i företaget,

2) kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande i företaget, eller

3) kan utse mer än hälften av ledamöterna i företagets förvaltnings-, styrelse- eller kontrollorgan.

Med särskild rättighet eller ensamrätt avses i 2 mom. en rättighet som grundar sig på lag eller som beviljats av en behörig myndighet enligt lag och som reserverar utövandet av någon av verksamheterna enligt 6–9 § till en eller flera enheter, vilket väsentligt påverkar andra enheters möjligheter att utöva samma typ av verksamhet.

6 §
Energiförsörjning

Denna lag tillämpas på nätverksamhet med gas och värme, på leverans av gas och värme till dessa nät och på skötseln av systemansvar enligt naturgasmarknadslagen (508/2000).

Denna lag tillämpas inte om en upphandlande enhet som inte avses i 5 § 1 mom. levererar gas eller värme som uppstår som biprodukt till ett nät som tillhandahåller tjänster för allmänheten, när följande villkor uppfylls:

1) produktionen av gas eller värme behövs för utövande av annan verksamhet än den som avses i 1 mom.,

2) syftet med leverans till det publika nätet är att utnyttja den energi som uppstår som biprodukt, och

3) den andel av den totala produktionen av gas eller värme som skall levereras till det publika nätet uppgår till högst 20 procent av enhetens omsättning, räknat på de tre närmast föregående årens genomsnitt, det innevarande året medräknat.

Denna lag tillämpas på nätverksamhet med el, på leverans av el till dessa nät och på skötseln av systemansvaret enligt elmarknadslagen (386/1995).

Denna lag tillämpas inte om en upphandlande enhet som inte avses i 5 § 1 mom. levererar el till ett nät som tillhandahåller tjänster för allmänheten, när följande villkor uppfylls:

1) produktionen av el behövs för utövande av annan verksamhet än den som avses i 3 mom.,

2) syftet med leverans till det publika nätet är att jämna ut variationerna i enhetens egen förbrukning, och

3) den el som skall levereras till det publika nätet utgör högst 30 procent av enhetens totala produktion av energi, räknat på de tre närmast föregående årens genomsnitt, det innevarande året medräknat.

Denna lag tillämpas på verksamhet som avser utnyttjande av ett geografiskt område för prospektering eller brytning av bränntorv.

Denna lag tillämpas inte på anskaffning av energi eller bränsle för energiproduktion i samband med energiförsörjning som avses i denna paragraf.

Se NaturgasmarknadsL 508/2000 3 kap. ElmarknadsL 386/1995 har upphävts genom ElmarknadsL 588/2013.

7 §
Vatten

Denna lag tillämpas på samhällens vattentjänster enligt lagen om vattentjänster (119/2001).

Denna lag tillämpas också på upphandling och projekttävlingar som

1) genomförs av en upphandlande enhet som bedriver en verksamhet som avses i 1 mom., när upphandlingen eller projekttävlingen har anknytning till vattenbyggnadsprojekt, konstbevattning eller dränering, och

2) om den volym vatten som avses bli använd som hushållsvatten är större än 20 procent av den totala vattenmängd som tillhandahålls genom dessa projekt eller konstbevattnings- eller dräneringsanläggningar.

Denna lag tillämpas inte en upphandlande enhet som inte avses i 5 § 1 mom. levererar hushållsvatten till ett nät som tillhandahåller tjänster för allmänheten, då följande villkor uppfylls:

1) hushållsvatten produceras för utövande av annan verksamhet än sådan som avses i 1 och 2 mom.,

2) syftet med leveransen till det publika nätet är att jämna ut variationerna i enhetens egen förbrukning, och

3) andelen överflödigt hushållsvatten som skall levereras till det publika nätet uppgår till högst 30 procent av enhetens totala produktion av hushållsvatten, räknat på de tre närmast föregående årens genomsnitt, det innevarande året medräknat.

Denna lag tillämpas inte vid anskaffning av råvatten som en i denna lag avsedd upphandlande enhet företar.

8 §
Vissa transporttjänster

Denna lag tillämpas på byggande, service, underhåll och tillhandahållande av sådana nät som används i syfte att tillhandahålla offentliga transporttjänster med järnväg, spårväg, trådbussar, bussar eller tunnelbana. Med ett nät för transporttjänster avses en tjänst som tillhandahålls enligt de villkor som en myndighet ställer för verksamheten. Villkoren kan gälla trafikerade rutter, tillgänglig transportkapacitet eller turtäthet.

Denna lag tillämpas inte på enheter som tillhandahåller busstransportjänster för allmänheten, om andra enheter fritt kan tillhandahålla samma tjänster antingen generellt eller på ett visst geografiskt område på samma villkor som de upphandlande enheterna.

Denna lag tillämpas på underhåll av flygplatser, yttre eller inre hamnar och tillhandahållande av andra terminaltjänster för dem som idkar trafik i luften, till havs eller på inre vattenvägar.

9 §
Posttjänster

Denna lag tillämpas på tillhandahållande av posttjänster enligt lagen om posttjänster (313/2001) enligt vad som närmare bestäms i 64 § 4 mom.

L om posttjänster 313/2001 har upphävts genom PostL 415/2011.

10 §
Kontrakt som omfattar flera typer av verksamhet

På upphandling som omfattar flera typer av verksamhet tillämpas bestämmelserna för den verksamhet som upphandlingen huvudsakligen gäller.

Om en av dessa verksamheter omfattas av tillämpningsområdet för denna lag och en annan av tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling (348/2007), nedan upphandlingslagen, och om det är omöjligt att på objektiva grunder avgöra vilken verksamhet som upphandlingen huvudsakligen gäller, ska upphandlingen göras enligt upphandlingslagen. (30.4.2010/322)

Om en av dessa verksamheter omfattas av tillämpningsområdet för denna lag och en annan verksamhet inte omfattas av tillämpningsområdet för vare sig denna lag eller upphandlingslagen, och om det är omöjligt att på objektiva grunder avgöra vilken verksamhet som upphandlingen huvudsakligen gäller, skall upphandlingen göras enligt denna lag.

11 §
Direkt konkurrensutsatt verksamhet

Denna lag tillämpas inte på upphandling som görs för utförande av en verksamhet för vilken det enligt artikel 30 i försörjningsdirektivet genom kommissionens beslut har fastställts att den aktuella verksamheten är en direkt konkurrensutsatt verksamhet på marknader med fritt tillträde.

De upphandlande enheterna kan lämna en ansökan till Europeiska gemenskapernas kommission om inledande av ett i 1 mom. avsett förfarande. Ansökan skall sändas till handels- och industriministeriet för kännedom.

3 kap

Tröskelvärden och beräkning av det uppskattade värdet av en upphandling samt undantag från tillämpningsområdet

12 §
Tröskelvärden

De EU-tröskelvärden som baserar sig på kommissionens förordning (EG) nr 2083/2005 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG och 2004/18/EG avseende de tröskelvärden som skall tillämpas vid upphandlingsförfaranden är

1) 422 000 euro vid varu- och tjänsteupphandling, och

2) 5 278 000 euro vid byggentreprenadupphandling.

Europeiska gemenskapernas kommission reviderar tröskelvärdena vartannat år i enlighet med förfarandet i artikel 68 i försörjningsdirektivet och offentliggör de reviderade tröskelvärdena i Europeiska unionens officiella tidning, varvid värdena i 1 mom. ersätts med de reviderade värden som Europeiska gemenskapernas kommission har beslutat om. Handels- och industriministeriet skall utan dröjsmål i den officiella tidningen informera om ändringar av EU-tröskelvärdena i enlighet med de revideringar som Europeiska gemenskapernas kommission har gjort.

13 §
Beräkning av det uppskattade värdet av en upphandling

Grund för beräkningen av det uppskattade värdet av en upphandling skall vara den största totala ersättning som skall betalas, exklusive mervärdesskatt. Vid beräkningen av värdet skall även beaktas möjliga alternativa sätt för genomförande av upphandlingen och options- och förlängningsklausuler som ingår i kontraktet samt provisioner eller avgifter som skall betalas till anbudssökande eller anbudsgivare.

Vid beräkningen av det uppskattade värdet av en byggentreprenad skall hänsyn tas till entreprenadens värde samt till det uppskattade totala värdet av de varor som är nödvändiga för att entreprenaden skall kunna utföras och som den upphandlande enheten tillhandahåller entreprenören.

Om en upphandling genomförs samtidigt i form av delkontrakt, skall det uppskattade totala värdet av samtliga motsvarande delkontrakt beaktas då det uppskattade värdet av upphandlingskontraktet beräknas. Om det sammanlagda värdet av delkontrakten överskrider det tröskelvärde som avses i 12 §, skall denna lag iakttas vid upphandlingen av varje del.

Denna lag tillämpas inte på sådana delkontrakt i anslutning till varu- eller tjänsteupphandling vars uppskattade värde understiger 80 000 euro eller på sådana delkontrakt i anslutning till byggentreprenader vars uppskattade värde understiger 1 miljon euro, om det sammanlagda värdet av dessa delar inte överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av samtliga delar.

Det uppskattade värdet skall gälla då den upphandlande enheten skickar ut upphandlingsannonsen för publicering eller på annat sätt inleder upphandlingsförfarandet.

14 §
Beräkning av det uppskattade värdet av viss tjänsteupphandling

Vid beräkning av det uppskattade värdet av en upphandling skall som utgångspunkt när det gäller

1) försäkringstjänster användas de försäkringspremier som skall betalas och andra ersättningar,

2) banktjänster och andra finansiella tjänster användas de avgifter, provisioner och räntor som skall betalas och andra ersättningar,

3) tjänsteupphandling som gäller projektering användas de avgifter och provisioner som skall betalas och andra ersättningar,

4) projekttävlingar som leder till tjänsteupphandling användas upphandlingens uppskattade värde samt eventuella pris och ersättningar till deltagarna, samt

5) övriga projekttävlingar användas de pris och ersättningar som betalas till deltagarna samt det uppskattade värdet av en tjänsteupphandling som genomförs senare i enlighet med 29 § 9 punkten, om den upphandlande enheten inte utesluter en sådan tilldelning av tjänsteupphandling i annonsen om projekttävlingen.

15 §
Beräkning av det uppskattade värdet för en kontraktsperiod

Om ett varuupphandlingskontrakt avser leasing, hyra eller upphandling på avbetalning, skall beräkningen av det uppskattade värdet av kontraktet grunda sig på

1) det uppskattade totala värdet för hela giltighetstiden av ett tidsbundet kontrakt som gäller högst 12 månader eller det totala värdet, inklusive det uppskattade restvärdet, av ett tidsbundet kontrakt som gäller längre än 12 månader, eller

2) det uppskattade månadsvärdet multiplicerat med 48, om kontraktet gäller tills vidare eller för obestämd tid.

I fråga om varu- eller tjänsteupphandlingskontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas inom en viss period skall beräkningen av det uppskattade värdet grunda sig på

1) det totala värdet av en följd av liknande upphandlingar som gjorts under de föregående 12 månaderna eller under den föregående räkenskapsperioden med beaktande av ändringar i kvantitet eller värde under de följande 12 månaderna, eller

2) det uppskattade totala värdet av en följd av upphandlingar som gjorts under loppet av de 12 månader som följer efter den första varuleveransen eller alternativt under efterföljande räkenskapsperiod, om det är fråga om ett kontrakt på mer än 12 månader.

När det gäller tjänsteupphandlingskontrakt som inte innehåller något totalpris skall grunden för beräkning av det uppskattade värdet vara

1) det uppskattade totala värdet under kontraktstiden, om kontraktet har en bestämd löptid om högst 48 månader, eller

2) månadsvärdet multiplicerat med 48, om upphandlingskontraktet löper på obestämd tid eller om kontraktet har en längre löptid än 48 månader.

När det gäller ramavtal skall det uppskattade värdet av upphandlingen beräknas utifrån det uppskattade totala värdet av samtliga planerade upphandlingskontrakt under ramavtalets löptid.

16 §
Förbud mot att dela upp upphandling eller kombinera upphandlingar på ett artificiellt sätt

En upphandling får inte delas upp, beräknas eller kombineras med exceptionella metoder i syfte att undgå tillämpning av bestämmelserna i denna lag eller, i de fall som avses i 10 §, upphandlingslagen. En varuupphandling eller en tjänsteupphandling får inte heller kombineras med en byggentreprenad eller upphandlingar annars kombineras på ett artificiellt sätt i syfte att undgå tillämpning av bestämmelserna i denna lag.

17 § (29.12.2011/1533)
Allmänna undantag från tillämpningsområdet i fråga om upphandling

Denna lag tillämpas inte på sådan upphandling som avses i 5 § i lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling (1531/2011) och inte heller på upphandling som enligt 6 § 2 mom. eller 7 eller 8 § i den lagen står utanför dess tilllämpningsområde.

Denna lag tillämpas inte heller på

1) bygg- eller tjänstekoncessioner som beviljas av en upphandlande enhet som utövar en eller flera av de verksamheter som avses i denna lag, om koncessionerna tilldelas för utövande av dessa verksamheter,

2) upphandling som görs för återförsäljning eller uthyrning till tredje part, förutsatt att den upphandlande enheten inte har någon särskild rättighet eller ensamrätt att sälja eller hyra ut föremålet för upphandlingen och att andra enheter kan sälja eller hyra ut det på samma villkor som den upphandlande enheten,

3) upphandling som den upphandlande enheten gör för utövande av annan verksamhet än sådan som avses i 6–9 §, om inget annat följer av 10 §,

4) upphandling som gäller utövande av en verksamhet som avses i denna lag i ett tredjeland, om verksamheten bedrivs utan användning av något nät eller geografiskt område inom Europeiska unionen,

5) upphandling som omfattas av sekretess eller vars genomförande förutsätter särskilda säkerhetsåtgärder som grundar sig på lag,

6) upphandling som omfattas av andra förfaranderegler och som görs

a) i enlighet med ett internationellt avtal som ingåtts mellan Finland och ett eller flera tredjeländer och som omfattar varor eller byggentreprenader för genomförande eller utnyttjande av en byggentreprenad som är gemensam för de undertecknande staterna eller tjänster för genomförande eller utnyttjande av ett projekt som är gemensamt för de undertecknande staterna,

b) i enlighet med en internationell organisations särskilda förfarande, eller

c) i enlighet med ett internationellt avtal som ingåtts i samband med stationering av trupper och som gäller företag i någon av Europeiska unionens medlemsstater eller ett tredjeland.

18 §
Undantag från tillämpningsområdet i fråga om tjänsteupphandling

Denna lag tillämpas inte på tjänsteupphandlingar som gäller

1) förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter till sådan,

2) skiljemanna- och förlikningstjänster,

3) finansiella tjänster i samband med utfärdande, förvärv, försäljning eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument, däribland den upphandlande enhetens transaktioner för att skaffa pengar eller kapital,

4) arbetsavtal, eller

5) forsknings- och utvecklingstjänster, utom de som uteslutande är till nytta för en upphandlande enhet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten helt betalas av den upphandlande enheten.

Med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. tillämpas lagen på kontrakt om finansiella tjänster som ingås samtidigt med, före eller efter varje slag av förvärvs- eller hyreskontrakt.

När upphandlingen endast gäller de tjänster som förtecknas i bilaga B eller dessa tjänster tillsammans med tjänsterna enligt bilaga A på så sätt att värdet av tjänsterna enligt bilaga B överstiger värdet av tjänsterna enligt bilaga A, tillämpas endast bestämmelserna om tekniska specifikationer i 40 och 41 §, bestämmelserna om annons i efterhand och annonsering om direktupphandling i 23 §, bestämmelserna om upphandlingsbeslut, upphandlingskontrakt, upphandlingsrättelse och upphandlingsdokumentens offentlighet i 7 kap. och bestämmelserna om rättsmedel och särskilda bestämmelser i 8 kap. (30.4.2010/322)

19 §
Upphandling hos företag anknutna till den upphandlande enheten eller samföretag

Denna lag tillämpas inte på upphandling som en upphandlande enhet företar hos ett företag som är anknutet till den upphandlande enheten eller ett samföretag.

Med anknutet företag avses ett företag vars årsbokslut sammanställs med de upphandlande enheternas bokslut i enlighet med bokföringslagen (1336/1997). I fråga om de enheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för bokföringslagen avses med ett anknutet företag ett företag som den upphandlande enheten direkt eller indirekt kan utöva bestämmande inflytande över enligt 5 § 4 mom. eller ett företag som kan utöva bestämmande inflytande över den upphandlande enheten eller ett företag som är en upphandlande enhet som är underkastad bestämmande inflytande från ett annat företag på grund av ägarförhållanden, finansiellt deltagande eller regler som styr företaget. Med samföretag avses ett företag som består av flera upphandlande enheter och som bedriver sådan verksamhet som avses i denna lag.

Ovan i 2 mom. är dessutom en förutsättning att minst 80 procent av det anknutna företagets eller samföretagets genomsnittliga omsättning när det gäller varuleveranser, tjänster eller byggentreprenader under de tre senaste åren härrör från tillhandahållande av sådana varor, tjänster och byggentreprenader till upphandlande enheter till vilka det är anknutet. Om uppgifter om omsättningen för de tre senaste åren inte är tillgängliga, kan företaget visa att omsättningen sannolikt uppnås bland annat genom att presentera uppgifter om den kommande affärsverksamheten. Om flera än ett företag tillhandahåller den upphandlande enheten samma tjänster, varuleveranser eller byggentreprenader, skall andelen på 80 procent beräknas med hänsyn till den totala omsättning som härrör från tillhandahållandet av tjänster, varor och byggentreprenader från dessa företag.

Lagen tillämpas inte på upphandling som ett samföretag gör av en av de upphandlande enheter som äger det, eller som en upphandlande enhet gör av ett samföretag i dess ägo, förutsatt att samföretaget har startats för minst tre år och att de upphandlande enheter som startat detta samföretag enligt den handling som upprättats för grundandet av företaget skall ingå i det under minst samma tid.

20 §
Tjänsteupphandling som grundar sig på ensamrätt

Denna lag tillämpas inte på tjänsteupphandling hos en annan upphandlande enhet eller en sammanslutning av upphandlande enheter på grundval av en ensamrätt för produktion av tjänster som denna beviljats genom en lag, förordning eller administrativ bestämmelse i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

21 §
Reservering av upphandling för arbetscentraler

En upphandlande enhet kan reservera rätten att delta i ett anbudsförfarande för arbetscentraler eller motsvarande enheter eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor. Av upphandlingsannonsen skall framgå att kontraktet är reserverat för arbetscentraler eller för fullgörande inom ramen för program för skyddad anställning.

22 §
Upphandling hos inköpscentral

En upphandlande enhet som anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader via en inköpscentral anses ha följt denna lag, under förutsättning att inköpscentralen har följt den.

Med inköpscentral avses en upphandlande enhet som anskaffar varor eller tjänster åt andra upphandlande enheter eller som sluter upphandlingskontrakt eller ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader för dessa. Det förutsätts då att inköpscentralen utför de ovan nämnda uppgifterna och att den uttryckligen har grundats för att utföra dessa uppgifter eller att skötseln av dessa uppgifter har bestämts eller fastställts som centralens verksamhetsområde.

4 kap

Annonseringsskyldighet, upphandlingsförfaranden och tidsfrister för upphandling

23 § (30.4.2010/322)
Annonser om upphandling

Den upphandlande enheten ska sända en förhandsannons, en upphandlingsannons, en annons om projekttävling, en annons rörande leverantörsregister, en annons i efterhand och en förenklad annons om ett dynamiskt inköpssystem för publicering. En upphandlande enhet kan också sända en annons om direktupphandling för publicering.

Upphandlingsannonserna ska sändas för publicering till den som arbets- och näringsministeriet fastställer.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de annonseringsskyldigheter, såsom innehållet i annonserna och publiceringen av dem samt om de kommunikationsmedier som används för att sända annonserna och övriga faktorer i anknytning till annonseringen om upphandlingen, vilka avses i försörjningsdirektivet och rättsskyddsdirektivet.

24 § (17.6.2011/700)
Upphandlingsförfaranden

En upphandlande enhet som har för avsikt att upphandla varor eller sådana tjänster som förtecknas i bilaga A eller att utföra ett byggprojekt ska tillämpa öppet, selektivt eller förhandlat förfarande enligt 4 § 10–12 punkten. Det är också möjligt att inleda anbudsförfarandet med en förhandsannons eller med en annons om att ett leverantörsregister kommer att användas. Direktupphandling enligt 4 § 13 punkten får användas endast när förutsättningarna för att använda den uppfylls. Dessutom kan den upphandlande enheten arrangera en projekttävling enligt 4 § 15 punkten. Vid upphandling kan också elektroniska upphandlingsförfaranden användas.

25 §
Leverantörsregister

Den upphandlande enheten kan ha ett leverantörsregister för offentliga upphandlingar. Om det har annonserats om anbudsförfarandet genom en annons om användning av leverantörsregister, skall den upphandlande enheten välja ut deltagarna i anbudsförfarandet bland dem som införts i registret. Det får också finnas uppgifter om fysiska personers kvalifikationer när personerna själva har lämnat uppgifterna till den upphandlande enheten för att föras i registret. I leverantörsregistret kan olika klassificeringar användas. Villkoren för klassificering eller för införande i leverantörsregistret får inte vara diskriminerande.

De administrativa, tekniska eller finansiella villkoren för registrering skall tillämpas på ett enhetligt och icke-diskriminerande sätt. Om tekniska specifikationer ingår i villkoren för registrering, tillämpas på dem vad som bestäms i 40 och 41 §. Villkoren för registrering får uppdateras vid behov. De grunder för uteslutning som avses i 50 § kan ingå i villkoren för registrering. När den upphandlande enheten är en enhet i den mening som avses i 5 § 1 mom. skall de i 50 § angivna grunderna för uteslutning inbegripas i villkoren för registrering.

Villkoren för registrering av leverantörer skall lämnas ut på begäran. Leverantörer skall när som helst kunna ansöka om att bli godkända för registret. Leverantörer som uppfyller de registreringsvillkor som den upphandlande enheten har ställt skall godkännas för registret.

Leverantörer kan på de villkor som fastställs i 53 § 2 mom. utnyttja andra enheters kapacitet. Kapaciteten skall kunna utnyttjas av leverantörerna under hela den tid som de är införda i leverantörsregistret. Om den upphandlande enheten vid någon upphandling ämnar utnyttja leverantörsregister som förs av andra enheter eller sammanslutningar, skall detta nämnas i annonsen om upphandling. Samtidigt skall dessa andra enheters namn och övriga kontaktuppgifter meddelas.

Det som i personuppgiftslagen (523/1999) föreskrivs särskilt om behandling och utlämnande av personuppgifter tillämpas på behandling och utlämnade av personuppgifter i leverantörsregistret.

26 §
Ramavtal

Den upphandlande enheten kan använda ramavtal enligt 4 § 14 punkten för att upphandla varor, tjänster och byggentreprenader. Den upphandlande enheten kan välja leverantörerna för ramavtalet på de villkor som föreskrivs i 24 §. Upphandlingskontrakt som grundar sig på ramavtal skall slutas mellan avtalets ursprungliga parter. I villkoren för ramavtalet får inte några betydande ändringar göras under dess giltighetstid. Om den upphandlande enheten har ingått ett ramavtal i enlighet med denna lag, kan den tillämpa upphandlingskontrakt som baserar sig på ramavtalet när den utför direktupphandling.

Ramavtal får inte användas på ett sådant sätt att konkurrensen snedvrids, begränsas eller förhindras.

27 §
Projekttävling

Denna lag tillämpas på en projekttävling som arrangeras som en del av ett förfarande som leder till ett tjänsteupphandlingskontrakt samt på en projekttävling där pris eller ersättningar betalas till deltagarna. Reglerna för projekttävlingen skall finnas tillgängliga för dem som är intresserade av att delta i tävlingen. Möjligheterna att delta i en projekttävling får inte begränsas geografiskt eller med hänvisning till att deltagarna skall vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Antalet deltagare i en projekttävling kan begränsas med på förhand fastställda icke-diskriminerande kriterier. Antalet anbudssökande som inbjuds att delta i projekttävlingen skall dock alltid vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.

Utöver bestämmelserna i denna paragraf och 28 § tillämpas på projekttävlingar bestämmelserna om anbudssökandes och anbudsgivares juridiska form i 52 §, om deltagande i anbudsförfarandet som grupp i 53 §, om onormalt låga anbud i 55 § och om beaktande av stöd som ges av den upphandlande enheten vid jämförelse av anbud i 56 §.

28 §
Projekttävlingars jury och beslutsfattandet

En projekttävling skall ha en jury som skall bestå av fysiska personer som är oberoende i förhållande till deltagarna i projekttävlingen. Om det krävs särskilda yrkeskvalifikationer av tävlingsdeltagarna, skall minst en tredjedel av jurymedlemmarna ha dessa eller likvärdiga kvalifikationer.

Juryn skall vara självständig i sina beslut och yttranden. Deltagarnas förslag skall bedömas anonymt och uteslutande utifrån de kriterier som anges i annonsen om projekttävlingen. Anonymiteten skall bevaras tills juryn har avgett sitt yttrande eller meddelat sitt beslut.

Deltagarna kan vid behov uppmanas att besvara frågor som juryn har noterat i protokollet i syfte att klargöra aspekterna i anslutning till planerna. Över dialogen mellan jurymedlemmarna och deltagarna skall upprättas detaljerade protokoll. Juryn skall över bedömningen av planerna upprätta ett protokoll som undertecknas av samtliga medlemmar och som innehåller en rangordning av planerna och deras förtjänster, juryns kommentarer och eventuella punkter som kan behöva klargöras.

29 §
Direktupphandling

Den upphandlande enheten kan välja direktupphandling om

1) det vid föregående anbudsförfarande inte har kommit in några ansökningar eller anbud eller några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren i anbudsförfrågan inte ändras väsentligt,

2) upphandlingen endast avser forskning, experiment eller produktutveckling och inte syftar till säkerställande av ekonomisk lönsamhet eller till täckande av forsknings- och utvecklingskostnader; det förutsätts också att slutandet av upphandlingskontraktet inte begränsar konkurrensutsättningen av senare motsvarande upphandlingar,

3) upphandlingen av tekniska eller konstnärliga skäl eller av skäl som anknyter till skydd av ensamrätt bara kan genomföras av en viss leverantör,

4) det är absolut nödvändigt att sluta kontraktet och det är omöjligt att iaktta de föreskrivna tidsfristerna på grund av synnerlig brådska av ett skäl som inte beror på den upphandlande enheten och som inte har kunnat förutses,

5) upphandlingen gäller varor som noteras och upphandlas på en råvarumarknad,

6) upphandlingskontraktet sluts utifrån ett ramavtal som har uppgjorts enligt 26 §,

7) det är möjligt att anskaffa varor genom att utnyttja särskilt förmånliga erbjudanden som gäller under mycket kort tid, när priset ligger betydligt under det normala marknadspriset,

8) varor inköps särskilt förmånligt, antingen hos en leverantör som lägger ner sin affärsverksamhet eller hos en boförvaltare eller utredare vid insolvensförfarande, ackord eller motsvarande förfarande, eller

9) det är fråga om tjänsteupphandling som görs utifrån en projekttävling och som enligt tävlingsreglerna skall göras med den som vinner tävlingen, eller om vinnarna är flera, med någon av dem; i så fall skall alla vinnare kallas att delta i förhandlingarna.

30 §
Direktupphandling vid tilläggsbeställningar

Den upphandlande enheten kan göra en direktupphandling när varuupphandlingen hos den ursprungliga leverantören är en tilläggsbeställning vars syfte är att delvis ersätta eller utvidga en tidigare leverans eller utrustning. En förutsättning för detta är att ett byte av leverantör skulle leda till upphandling av material med annorlunda tekniska egenskaper, vilket skulle medföra oförenlighet eller oproportionerligt stora tekniska svårigheter vid användning och underhåll.

Den upphandlande enheten kan utöver vad som föreskrivs i 1 mom. göra en direktupphandling när det är fråga om en sådan tilläggstjänst eller tilläggsentreprenad utanför det ursprungliga upphandlingskontraktet som anskaffas av den ursprungliga leverantören och som av skäl som inte kunde förutses har visat sig nödvändig för att tjänsten skall kunna utföras eller entreprenaden genomföras i enlighet med vad som ursprungligen fastställts. En förutsättning för detta är att tilläggstjänsten eller tilläggsentreprenaden av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan avskiljas från huvudkontraktet utan stora olägenheter för den upphandlande enheten, eller att tilläggstjänsten eller tilläggsentreprenaden, också om den kan avskiljas från genomförandet av det ursprungliga kontraktet, är absolut nödvändig för att slutföra det ursprungliga kontraktet.

Den upphandlande enheten kan utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. göra en direktupphandling när det är fråga om ett nytt byggentreprenadkontrakt eller ett nytt tjänsteupphandlingskontrakt som sluts med den ursprungliga leverantören och som motsvarar en tidigare entreprenad eller tjänsteupphandling som gjorts utifrån ett anbudsförfarande. En förutsättning är att det i samband med det ursprungliga anbudsförfarandet har angetts att en senare direktupphandling kan bli aktuell och att det uppskattade värdet av tilläggstjänsterna och tilläggsentreprenaderna beaktades när det totala värdet av kontraktet beräknades.

31 §
Beräkning av tidsfrister

När tidsfristerna för mottagande av anbudsansökningar och anbud fastställs skall hänsyn tas till upphandlingens art och hur komplex den är samt hur lång tid som behövs för att utarbeta och sända anbuden. De minimitidsfrister som föreskrivs i lagen skall dock iakttas. Tidsfristerna beräknas från den dag som följer på den då upphandlingsannonsen skickades för publicering. Vid selektivt förfarande räknas tidsfristen från den dag då anbudsförfrågan skickades.

32 §
Minimitidsfrister vid öppet förfarande

Vid öppet förfarande skall anbudstiden vara minst 52 dagar. Om den upphandlande enheten publicerar en förhandsannons som avses i 39 § skall anbudstiden vara minst 22 dagar. Förkortade tidsfrister är tillåtna, förutsatt att förhandsannonsen innehåller motsvarande uppgifter som används vid inbjudan till anbudsförfarande genom förhandsannons. Dessutom förutsätts att annonsen har skickats för publicering minst 52 dagar och högst 12 månader innan upphandlingsannonsen skickades.

Anbudstiden kan förkortas med sju dagar, om annonserna skickas för publicering med elektroniska medel. Anbudstiden kan förkortas ytterligare med fem dagar, om den upphandlande enheten med elektroniska medel samma dag som upphandlingsannonsen publiceras ger fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget samt anger den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig.

Den sammanlagda effekten av förkortade tidsfrister får inte leda till en anbudstid som är kortare än 15 dagar. Om upphandlingsannonsen inte avsänds per fax eller med elektroniska medel, skall anbudstiden på motsvarande sätt vara minst 22 dagar.

33 §
Minimitidsfrister vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande

Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande skall minst 22 dagar reserveras för lämnande av anbudsansökan. Om annonsen eller en begäran om bekräftelse som gäller en förhandsannons skickas för publicering med elektroniska medel eller per fax får tidsfristen för lämnande av anbudsansökan inte vara kortare än 15 dagar.

Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande kan den upphandlande enheten komma överens om anbudstiden med anbudsgivarna. Alla anbudsgivare skall ges samma tid att förbereda och lämna anbud. Om ingen överenskommelse kan träffas om tidsfristen skall anbudstiden vara minst 10 dagar.

34 §
Förlängning av tidsfrister

Anbudstiden skall förlängas så att anbudsgivarna kan bekanta sig med de uppgifter de behöver för att upprätta anbud, om förfrågningsunderlagen eller tilläggsuppgifter som begärts i tillräckligt god tid inte har tillhandahållits inom föreskrivna tidsfrister eller om anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av de handlingar som hänför sig till anbudsförfrågan. Ingen skyldighet att förlänga tidsfristen föreligger, om tidsfristen har fastställts genom en gemensam överenskommelse i enlighet med 33 § 2 mom.

5 kap

Anbudsförfrågan och fastställande av föremålet för upphandlingen

35 §
Anbudsförfrågan

Anbudsförfrågan skall utarbetas skriftligen och så tydligt att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som kan mätas med samma mått och som är jämförbara. Leverantörerna ombes i anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen att lämna sina anbud skriftligen och inom utsatt tid.

Om anbudsförfrågan och upphandlingsannonsen avviker från varandra i fråga om innehåll följs det som anges i upphandlingsannonsen.

Den upphandlande enheten kan ta ut en skälig ersättning för förfrågningsunderlaget för att täcka kostnader för särskild omfattning, material eller andra motsvarande faktorer.

36 §
Innehållet i anbudsförfrågan

Anbudsförfrågan eller i tillämpliga delar upphandlingsannonsen eller annonsen om att ett leverantörsregister finns, när en sådan annons samtidigt är en inbjudan till ett anbudsförfarande, skall innehålla

1) en definition av föremålet för upphandlingen med iakttagande av bestämmelserna om fastställande av tekniska specifikationer och krav i 40 och 41 § samt övriga kvalitetskrav som anknyter till föremålet för upphandlingen,

2) en hänvisning till en eventuellt publicerad upphandlingsannons,

3) tidsfristen för lämnande av anbud,

4) adress till vilken anbuden skall skickas,

5) det eller de språk som anbuden skall avfattas på,

6) de handlingar som eventuellt krävs,

7) grunden för valet av anbud samt, när det totalekonomiskt mest fördelaktiga alternativet väljs, anbudets jämförelsegrunder och deras relativa viktning eller ett skäligt variationsintervall eller i undantagsfall jämförelsegrundernas prioritetsordning, samt

8) uppgift om att det finns ett leverantörsregister.

Anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen skall innehålla också andra upplysningar som är av väsentlig betydelse med tanke på upphandlingsförfarandet och utarbetandet av anbud.

37 §
Inbjudan till anbudsförfarande eller att förhandla

Vid selektivt förfarande skall den upphandlande enheten be anbudsgivarna lämna sina anbud skriftligen. Vid förhandlat förfarande skall anbudsgivarna skriftligen ombes komma till förhandling. Anbudsförfrågan eller inbjudan att förhandla skall sändas samtidigt till alla anbudsgivare. Till inbjudan skall fogas förfrågningsunderlaget eller, om det är tillgängligt i elektronisk form, en upplysning om var det finns att tillgå. I inbjudan skall dessutom anges tidsfrister för begäran av handlingarna och lämnande av anbud samt avgifter och betalningsvillkor, om handlingarna är avgiftsbelagda.

Om förfrågningsunderlaget innehas av någon annan enhet än den upphandlande enheten, skall inbjudan ange kontaktinformationen och adressen till den enhet där förfrågningsunderlaget kan begäras och vid behov tidsfristen för en sådan begäran.

38 §
Hur förfrågningsunderlag sänds eller tillhandahålls anbudsgivarna

Den upphandlande enheten skall vid öppet förfarande skicka förfrågningsunderlaget till de anbudsgivare som bett om detta inom sex dagar efter det att begäran mottagits, om begäran lämnats i tillräckligt god tid före utgången av anbudstiden. Den upphandlande enheten kan alternativt med elektroniska medel från och med den dag då upphandlingsannonsen publiceras ge fullständig tillgång till anbudsförfrågan på den Internetadress som anges i annonsen.

Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande skickas förfrågningsunderlaget endast till de anbudssökande som av den upphandlande enheten valts ut för anbudsförfarandet.

Den upphandlande enheten eller en annan behörig enhet som vid selektivt förfarande eller förhandlat förfarande i stället för den ansvariga upphandlande enheten har hand om förfrågningsunderlaget skall ge in tilläggsuppgifter i anslutning till anbudsförfrågan senast sex dagar innan anbudstiden går ut, om tilläggsuppgifterna har begärts i tillräckligt god tid.

39 §
Inbjudan att lämna anbud genom förhandsannons

Om det i förväg meddelas om upphandling genom en förhandsannons som samtidigt är en upphandlingsannons, skall i denna specificeras den upphandling som planeras samt nämnas om selektivt eller förhandlat förfarande kommer att användas. Vidare skall i annonsen begäras att leverantörer som är intresserade av upphandlingen anmäler sitt intresse för den och anges att ingen ny upphandlingsannons om anbudsförfarandet kommer att publiceras.

Den upphandlande enheten skall efter det att förhandsannonsen publicerats och innan valet av anbudsgivare eller de anbudsgivare som godkänns för förhandlingar inleds begära en skriftlig anmälan av leverantörerna om deltagande i anbudsförfarandet för den berörda upphandlingen. I samband med denna begäran skall den upphandlande enheten sända leverantörerna detaljerade upplysningar om upphandlingen. Anbudssökandena skall ombes bekräfta sitt deltagande inom ett år efter det att förhandsannonsen publicerades.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om innehållet i förhandsannonsen.

40 §
Teknisk definition av upphandling

De tekniska specifikationer som beskriver upphandlingens innehåll skall ingå i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan. De tekniska specifikationerna skall tillåta att anbudsgivarna deltar i anbudsförfarandet på lika villkor. De tekniska specifikationerna får inte medföra omotiverade hinder för konkurrens inom offentlig upphandling. I de tekniska specifikationerna skall i mån av möjlighet hänsyn tas till funktionshindrade användares behov.

De tekniska specifikationerna skall utarbetas

1) genom hänvisning till en finsk eller någon annan nationell standard genom vilken en europeisk standard införs, ett europeiskt tekniskt godkännande, en officiell teknisk definition, en internationell standard eller en teknisk referens eller, om sådana inte finns, en nationell standard, ett nationellt tekniskt godkännande, eller till ett nationellt tekniskt dokument om projektering, beräkning eller genomförande av byggentreprenader eller framställning av produkter; hänvisningen skall följas av orden "eller likvärdigt",

2) utifrån sådana prestanda- eller funktionskrav som är tillräckligt specifika för bestämningen av föremålet för upphandlingen och valet av anbud,

3) genom hänvisning till de tekniska definitionerna enligt 1 punkten i fråga om vissa egenskaper hos föremålet för upphandlingen och till kraven enligt 2 punkten i fråga om vissa egenskaper, eller

4) utifrån prestanda- eller funktionskrav och genom hänvisning till de tekniska definitionerna enligt 1 punkten, med antagandet att dessa stämmer överens med prestanda- och funktionskraven.

I tekniska specifikationer får en viss tillverkare eller varor av ett visst ursprung inte nämnas. En teknisk specifikation får inte heller innehålla en hänvisning till varumärke, patent, produkttyp, ursprung, specifik metod eller produktion, om hänvisningen gynnar eller missgynnar vissa anbudsgivare eller varor. En sådan hänvisning får undantagsvis göras endast om föremålet för upphandlingen inte på annat sätt kan beskrivas tillräckligt exakt och tydligt. Hänvisningen skall följas av orden "eller likvärdigt".

41 §
Tekniska specifikationer som gäller miljöegenskaper

I prestanda- eller funktionskrav enligt 40 § 2 mom. 2 punkten kan även ingå krav som gäller miljöegenskaper. En upphandlande enhet kan för fastställande av krav använda detaljerade specifikationer, eller vid behov delar av dessa, som fastställts för europeiska, multinationella eller andra miljömärken.

Specifikationer för miljömärken eller delar av dessa får användas förutsatt att

1) de är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som är föremål för upphandlingskontraktet,

2) kraven för miljömärket utvecklas på grundval av vetenskapliga rön,

3) alla berörda parter, såsom myndigheter, konsumenter, tillverkare, företrädare för detaljhandeln och miljöorganisationer har haft möjlighet att delta i utarbetandet av miljömärket, samt

4) miljömärket är tillgängligt för alla berörda parter.

Den upphandlande enheten kan meddela att en produkt eller tjänst som är försedd med ett visst miljömärke anses uppfylla kraven på miljöegenskaper. Den upphandlande enheten skall dock också godta annat bevis som anbudsgivaren lägger fram, såsom teknisk dokumentation från tillverkaren eller en teknisk rapport från ett erkänt organ.

42 §
Påvisande av att anbudet svarar mot kraven

En anbudsgivare skall i sitt anbud visa att den vara, tjänst eller byggentreprenad som erbjuds svarar mot kraven i anbudsförfrågan. Anbud som inte motsvarar anbudsförfrågan eller anbudsförfarandets krav skall uteslutas ur anbudsförfarandet.

Om den upphandlande enheten har utarbetat tekniska specifikationer i enlighet med 40 § 2 mom. 1 punkten och anbudsgivaren i sitt anbud på ett för den upphandlande enheten tillfredsställande sätt visar att den vara, den tjänst eller det byggarbete som erbjuds uppfyller den upphandlande enhetens krav, får den upphandlande enheten inte förkasta ett anbud på den grunden att en vara, en tjänst eller ett byggarbete i enlighet med anbudet inte överensstämmer med den tekniska definition som den upphandlande enheten hänvisar till. Anbudsgivaren kan som intyg använda till exempel teknisk dokumentation från tillverkaren eller en teknisk rapport från ett erkänt organ i Finland eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen.

Om den upphandlande enheten har utarbetat tekniska specifikationer utifrån prestanda- eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud på den grunden att anbudet inte överensstämmer med kraven, om den vara, den tjänst eller det byggarbete som erbjuds stämmer överens med en nationellt genomförd europeisk standard, ett europeiskt tekniskt godkännande, en officiell teknisk definition, en internationell standard eller en teknisk referens och om dessa tekniska definitioner avser de prestanda- eller funktionskrav som fastställs i anbudsförfrågan. Anbudsgivaren skall i sitt anbud på ett för den upphandlande enheten tillfredsställande sätt visa att den vara, den tjänst eller det byggarbete som motsvarar standarden uppfyller den upphandlande enhetens prestanda- och funktionskrav. Anbudsgivaren kan som intyg använda till exempel teknisk dokumentation från tillverkaren eller en teknisk rapport från ett erkänt organ i Finland eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen.

43 §
Alternativa anbud

När en upphandlande enhets kriterium för valet är att anbudet skall vara det totalekonomiskt mest fördelaktiga kan den tillåta alternativa anbud. En förutsättning är att det i upphandlingsannonsen meddelas att alternativa anbud är tillåtna. Dessutom måste det alternativa anbudet uppfylla de i anbudsförfrågan angivna minimikraven på föremålet för upphandlingen och villkoren för att alternativa utföranden skall få presenteras.

Om den upphandlande enheten har meddelat att den tillåter alternativa anbud, får ett alternativt anbud inte förkastas enbart på den grunden att det skulle leda till tjänsteupphandling i stället för varuupphandling eller till varuupphandling i stället för tjänsteupphandling.

44 §
Underentreprenad

Den upphandlande enheten kan kräva att anbudsgivaren i sitt anbud anger vilken del av kontrakten som den avser lägga ut på tredje part samt vilka underleverantörer som föreslås. Ett sådant meddelande begränsar inte anbudsgivarens ansvar som huvudman när det gäller att fullgöra kontraktet.

45 §
Särskilda villkor för upphandlingskontrakt

Den upphandlande enheten kan fastställa särskilda villkor för upphandlingskontraktet, vilka kan avse särskilt miljöaspekter och sociala aspekter, såsom genomförande av yrkesutbildning på arbetsplatsen, iakttagande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) avtal, arbetsförhållanden och arbetsvillkor eller anställande av personer med funktionshinder. Detta förutsätter att villkoren är icke-diskriminerande och följer gemenskapens regelverk och att de anges i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan.

46 §
Skyldigheter avseende bestämmelser om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd och arbetsförhållanden

Den upphandlande enheten kan i anbudsförfrågan ange de myndigheter hos vilka anbudsgivaren kan få uppgifter om skyldigheter avseende bestämmelserna om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd, arbetsförhållanden eller arbetsvillkor. Den upphandlande enheten skall kräva att anbudsgivarna bekräftar att de utformat sina anbud med hänsyn till de skyldigheter som avses ovan.

Bestämmelserna i 1 mom. inverkar inte på skyldigheten att granska sådana onormalt låga anbud som avses i 55 §.

47 §
Kommunikation

Den kommunikation och det informationsutbyte som hänför sig till upphandlingsförfarandet skall enligt den upphandlande enhetens eget val ske per post eller fax eller med elektroniska medel. De valda kommunikationsmedierna måste vara allmänt tillgängliga och de får inte begränsa leverantörernas tillträde till upphandlingsförfarandet.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de förfaranden som tillämpas vid kommunikation och om de tekniska förutsättningar som skall tillämpas på elektronisk kommunikation samt om övriga skyldigheter som anknyter till kommunikation, vilka avses i försörjningsdirektivet och dess bilaga XXIV.

6 kap

Val av anbudssökande och anbudsgivare samt val av anbud

48 §
Kriterier för val av anbudssökande och anbudsgivare

Den upphandlande enheten skall välja ut anbudssökande och anbudsgivare på grundval av objektiva kriterier som har meddelats på förhand. Den upphandlande enheten skall utesluta sådana anbudsgivare eller anbudssökande ur anbudsförfarandet som inte uppfyller dessa villkor. Kriterierna för valet av anbudssökande och anbudsgivare skall vara tillgängliga för leverantörerna. Vid förhandlat förfarande skall den upphandlande enheten vid behov begränsa antalet utvalda anbudsgivare enligt de kriterier som meddelats på förhand.

Den upphandlande enheten kan, när den bekräftar de objektiva kriterierna, även tillämpa de kriterier som föreskrivs i fråga om bedömningen av anbudssökandenas och anbudsgivarnas lämplighet och valet av sökande och anbudsgivare i 8 kap. i upphandlingslagen, särskilt bestämmelserna om andra grunder för uteslutning av sökande och anbudsgivare i 54 §, kraven beträffande den ekonomiska och finansiella situationen i 58 § och förutsättningarna beträffande teknisk prestationsförmåga och yrkesmässiga kvalifikationer i 59 § i nämnda kapitel.

Kriterierna kan hänföra sig till den upphandlande enhetens behov att minska antalet anbudsgivare så att de resurser som är tillgängliga för upphandlingsförfarandet står i rätt proportion till arten av det förfarande som används. De utvalda anbudsgivarna skall dock vara så många att kravet på tillräcklig konkurrens uppfylls.

49 §
Val av deltagare i anbudsförfaranden

Anbudssökande eller anbudsgivare skall uteslutas ur anbudsförfarandet, de sökandes eller anbudsgivarnas lämplighet i övrigt bedömas samt anbudsgivare väljas innan anbuden jämförs. Anbudssökande eller anbudsgivare kan dock enligt 50 § uteslutas ur anbudsförfarandet även senare under förfarandet, om den upphandlande enheten fått kännedom om att en grund för uteslutning föreligger. En upphandlande enhet som har meddelat villkoren för obligatorisk uteslutning av anbudssökande eller anbudsgivare skall utesluta de sökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet som uppfyller dessa villkor.

Den upphandlande enheten skall kontrollera att de anbud som anbudsgivarna lägger fram överensstämmer med anbudsförfrågan och förkasta de anbud som inte motsvarar anbudsförfrågan.

50 §
Uteslutning av anbudssökande eller anbudsgivare som gjort sig skyldiga till vissa brott

En upphandlande enhet enligt 5 § 1 mom. skall utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet, om den fått kännedom om att den sökande eller anbudsgivaren eller en person i dess ledning eller en person som är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera sökanden eller anbudsgivaren genom en lagakraftvunnen dom som framgår av straffregistret dömts för något av följande brott:

1) deltagande i en organiserad kriminell organisations verksamhet enligt 17 kap. 1 a § i strafflagen (39/1889),

2) givande av muta enligt 16 kap. 13 §, grovt givande av muta enligt 16 kap. 14 § och givande av muta i näringsverksamhet enligt 30 kap. 7 § i strafflagen,

3) skattebedrägeri enligt 29 kap. 1 §, grovt skattebedrägeri enligt 29 kap. 2 §, subventionsbedrägeri enligt 29 kap. 5 §, grovt subventionsbedrägeri enligt 29 kap. 6 § eller subventionsmissbruk enligt 29 kap. 7 § i strafflagen,

4) penningtvätt enligt 32 kap. 6 § eller grov penningtvätt enligt 32 kap. 7 § i strafflagen, eller

5) ockerliknande diskriminering i arbetslivet enligt 47 kap. 3 a § i strafflagen.

Även en anbudssökande eller anbudsgivare som på grund av ett sådant brott som avses i 1 mom. har dömts till samfundsbot enligt 9 kap. i strafflagen skall uteslutas ur anbudsförfarandet.

Den upphandlande enheten skall utesluta en sökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet också på grundval av en lagakraftvunnen dom för ett sådant brott i någon annan stat som motsvarar ett brott som nämns i 1 mom. I Europeiska gemenskapens medlemsstater gäller bestämmelserna följande brott som nämns i Europeiska gemenskapens lagstiftning:

1) deltagande i en kriminell organisation enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/773/RIF om att göra deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens medlemsstater till ett brott,

2) bestickning enligt definitionen i artikel 3 i konventionen av den 26 maj 1997 utarbetad på grundval av artikel 3.2 c i Fördraget om Europeiska unionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i och på det sätt som avses i artikel 2.1 a i rådets rambeslut 2003/568/RIF om kampen mot korruption inom den privata sektorn,

3) bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, samt

4) penningtvätt enligt definitionen i artikel 1 i rådets direktiv 91/308/EEG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar.

Undantag från skyldigheten att ur anbudsförfarandet utesluta en sökande eller anbudsgivare som dömts för ett brott som avses i den här paragrafen kan göras på grund av ett tvingande allmänintresse eller för att den dömde inte längre har en ansvarsfull position i det anbudsgivande företaget.

Andra upphandlande enheter än de som nämns i 5 § 1 mom. har rätt att utesluta en sökande eller en anbudsgivare ur anbudsförfarandet på de grunder som anges i denna paragraf.

51 §
Utredningar som begärs av anbudssökande och anbudsgivare

Vid valet av anbudsgivare i ett selektivt eller förhandlat förfarande eller vid fattande av beslut om godkännande för registrering i leverantörsregistret eller vid uppdatering av villkor och regler för kvalificering för registrering i leverantörsregistret skall den upphandlande enheten tillämpa de administrativa, tekniska eller finansiella villkor den uppställt likvärdigt och icke-diskriminerande. Av leverantörerna får inte krävas prover eller utredningar som redan finns i tillgängligt objektivt material.

Vid genomförande av en bryggentreprenad eller upphandling av en tjänst kan den upphandlande enheten, om föremålet för upphandlingen förutsätter det, begära en utredning av anbudssökandena eller anbudsgivarna om hur deras system uppfyller miljöskyddskraven. Om en upphandlande enhet kräver att få se certifikat som upprättats av oberoende organ och som intygar att leverantören uppfyller kraven i vissa miljöledningsstandarder, skall enheten hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionssordning (EMAS) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller relevanta europeiska eller internationella standarder för certifiering. Den upphandlande enheten skall även godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt leverantörernas intyg över likvärdiga miljöåtgärder.

Den upphandlande enheten kan, om föremålet för upphandlingen kräver det, begära en utredning av anbudssökandena eller anbudsgivarna om de kvalitetssäkringsåtgärder som vidtas. Om en upphandlande enhet kräver att få se certifikat som upprättats av oberoende organ och som intygar att anbudsgivaren uppfyller kraven i kvalitetssäkringsstandarderna, skall enheten hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området och som är certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder för certifiering. Den upphandlande enheten skall även godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt anbudsgivarnas intyg över likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder.

52 §
Anbudssökandes och anbudsgivares juridiska form samt anmälan om ansvariga personer

Anbudssökande eller anbudsgivare som enligt lagstiftningen i den medlemsstat där de har etablerat sig har rätt att erbjuda de tjänster som utgör föremål för upphandlingen får inte uteslutas endast på grund av att lagstiftningen i den medlemsstat i Europeiska unionen där kontraktet sluts kräver att de skall vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Den upphandlande enheten kan vid tjänsteupphandling och byggentreprenader samt vid sådan varuupphandling som omfattar monterings- och installationsarbeten ålägga anbudssökandena eller anbudsgivarna att i anbudet eller anbudsansökan uppge namn på de personer som ansvarar för att tjänsten eller byggentreprenaden utförs samt deras yrkesmässiga kvalifikationer.

53 §
Deltagande i anbudsförfaranden i grupp och utnyttjande av andra aktörers kapacitet

Leverantörer får lämna anbud eller anmäla sig som anbudssökande i grupp. Den upphandlande enheten får inte kräva att grupper av sökande eller anbudsgivare skall anta en viss juridisk form för att få lämna ett anbud eller en anbudsansökan. Enheten får dock kräva att den utsedda gruppen skall anta en viss juridisk form efter tilldelningen av kontraktet, om det behövs för att upphandlingskontraktet skall kunna fullgöras på behörigt sätt.

En sökande eller anbudsgivare får för fullgörandet av kontraktet utnyttja andra aktörers kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan dem. En grupp får för fullgörandet av kontraktet utnyttja kapaciteten hos deltagarna i gruppen eller hos andra aktörer. En sökande eller anbudsgivare eller en grupp av dessa skall för den upphandlande enheten uppvisa dokumentation över sin ekonomiska och finansiella ställning, tekniska prestationsförmåga och yrkesmässiga kvalifikationer och uppfyllandet av övriga krav. Som bevis kan till exempel användas inbördes åtaganden mellan företag eller andra åtaganden som visar att resurser som uppfyller kraven finns tillgängliga för de sökande eller anbudsgivarna eller gruppen.

54 §
Val av anbud

Det anbud skall antas som för enheten totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga utifrån kriterier som är kopplade till föremålet för upphandlingen eller det som har det lägsta priset. Kriterier för valet av det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan vara till exempel kvalitet, pris, tekniska fördelar, estetiska och funktionella egenskaper, miljöegenskaper, driftskostnader, kostnadseffektivitet, eftermarknadsservice och tekniskt stöd, underhållsservice, leveransdag, leveranstid eller tid för fullgörandet eller livscykelkostnader.

Utöver det som bestäms i 1 mom. kan den upphandlande enheten i samband med den totalekonomiska bedömningen ta hänsyn också till ekonomiska eller kvalitativa kriterier med anknytning till allmänhetens behov samt kriterier som gäller uppfyllande av miljökrav, förutsatt att de kan mätas och har samband med föremålet för upphandlingen. Den upphandlande enheten kan på samma villkor beakta också sådana grunder som syftar till att tillgodose behoven hos de befolkningsgrupper i särskilt svag ställning som är användare av föremålet för upphandlingen, om grunderna har fastställts i de tekniska specifikationerna.

När kriteriet för valet är att anbudet är det totalekonomiskt mest fördelaktiga skall kriterierna och deras inbördes viktning nämnas i upphandlingsannonsen eller förfrågningsunderlaget. Viktningen av de olika kriterierna kan också anges i form av ett lämpligt variationsintervall. Om en inbördes viktning av kriterierna av motiverad anledning inte kan göras, skall de anges i prioritetsordning.

55 §
Onormalt låga anbud

Den upphandlande enheten kan förkasta ett anbud, om anbudspriset med hänsyn till upphandlingens art och omfattning är onormalt lågt. Innan ett anbud förkastas skall den upphandlande enheten av anbudsgivaren skriftligen begära en skriftlig utredning om grunderna för anbudet.

Begäran enligt 1 mom. kan i synnerhet gälla ekonomiska och tekniska lösningar avseende sättet att tillverka varorna, tillhandahållandet av tjänster eller byggmetoderna, ovanligt gynnsamma villkor när det gäller att fullgöra kontraktet, originaliteten i en föreslagen lösning, iakttagandet av skyldigheterna gällande arbetarskydd och arbetsförhållanden på platsen där kontraktet fullgörs eller statligt stöd som anbudsgivaren åtnjuter. Den upphandlande enheten skall granska huvudpunkterna i anbudet utifrån utredningen.

Den upphandlande enheten kan förkasta ett anbud som har ett onormalt lågt anbudspris till följd av att anbudsgivaren får ett olagligt statligt stöd. Innan anbudet förkastas skall anbudsgivaren reserveras en skälig tid att visa att det statliga stödet har beviljats på lagliga grunder.

56 §
Beaktande av stöd som ges av den upphandlande enheten vid jämförelse av anbud

Om anbudsgivaren är en enhet som hör till den upphandlande enhetens organisation eller om anbudsgivaren av den upphandlande enheten har fått eller kommer att få ekonomiskt stöd som påverkar anbudspriset, skall den upphandlande enheten vid jämförelse av anbuden beakta de faktiska omständigheter som påverkar anbudspriset, såsom det ovan nämnda ekonomiska stödet.

57 §
Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land

Ett anbud gällande varuupphandling kan förkastas om andelen varor med ursprung i tredje land, fastställd enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, uppgår till mer än 50 procent av det totala värdet av de varor som anbudet omfattar. Som sådana varor betraktas också programvara för användning i ett telenät.

När två eller flera anbud enligt kriterierna i 54 § är likvärdiga skall det anbud ges företräde som inte kan förkastas enligt 1 mom. Priserna på anbuden skall enligt denna paragraf anses vara likvärdiga, om prisskillnaden inte är större än 3 procent.

Ett anbud skall dock inte ges företräde enligt 1 mom., om detta skulle tvinga den upphandlande enheten att anskaffa utrustning som har andra tekniska egenskaper än den befintliga utrustningen, med åtföljande oförenlighet, tekniska svårigheter vid drift och underhåll eller orimliga kostnader.

Vad som bestäms i 1 och 2 mom. tillämpas inte på anbud som innehåller varor med ursprung i tredje länder med vilka Europeiska gemenskapen har ingått ett multilateralt eller bilateralt avtal som tillförsäkrar företag från gemenskapen likvärdigt och faktiskt tillträde till marknaden i dessa tredje länder.

7 kap

Upphandlingsbeslut, upphandlingskontrakt, upphandlingsrättelse och upphandlingsdokumentens offentlighet (30.4.2010/322)

Upphandlingsbeslut och delgivning (30.4.2010/322)
58 § (30.4.2010/322)
Upphandlingsbeslut

Den upphandlande enheten ska fatta ett skriftligt beslut om de avgöranden som påverkar anbudssökandenas och anbudsgivarnas ställning samt om anbudsförfarandets utgång. Beslutet ska motiveras.

De faktorer som väsentligen har påverkat avgörandet ska framgå av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till beslutet. Sådana faktorer är åtminstone grunderna för att en anbudssökande, en anbudsgivare eller ett anbud har förkastats och de grunder på vilka de godkända anbuden har jämförts. Av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till det ska dessutom framgå när upphandlingskontraktet kan slutas.

En upphandlande enhet behöver inte fatta ett beslut som avses i denna paragraf om upphandling som grundar sig på ramavtal enligt 26 §, om en tilläggsbeställning som avses i 30 § eller om en temporär organisering av upphandling som avses i 93 § i upphandlingslagen.

58 a § (17.6.2011/700)
Avbrytande av upphandlingsförfarandet

Upphandlingsförfarandet får avbrytas endast av en faktisk och grundad anledning.

På ett avgörande om avbrytande av ett upphandlingsförfarande tillämpas vad som i 58 § bestäms om upphandlingsbeslut.

59 § (30.4.2010/322)
Besvärsanvisning och rättelseanvisning

Den upphandlande enheten ska till sitt beslut foga en besvärsanvisning, där det redogörs för möjligheterna att föra ärendet till marknadsdomstolen och meddelas till vilken adress hos den upphandlande enheten ändringssökanden i ett upphandlingsärende ska meddela att ärendet förs till marknadsdomstolen, samt anvisningar om användning av rättsmedel (rättelseanvisning), där det redogörs för hur anbudssökanden eller anbudsgivaren kan föra ärendet för ny behandling i form av upphandlingsrättelse.

På utfärdande och rättelse av besvärsanvisningar och rättelseanvisningar tillämpas annars för besvärens del bestämmelserna i 3 kap. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) och för rättelseanvisningens del bestämmelserna i 7 kap. i förvaltningslagen (434/2003).

60 § (30.4.2010/322)
Delgivning av ett upphandlingsbeslut

Den upphandlande enhetens beslut med motivering samt besvärsanvisning och rättelseanvisning ska skriftligen delges dem som saken gäller. Beslutet jämte ovan nämnda handlingar delges med användning av den elektroniska kontaktinformation som anbudssökanden och anbudsgivaren har meddelat den upphandlande enheten. Vid användning av den elektroniska kontaktinformationen anses anbudssökanden och anbudsgivaren ha fått del av beslutet och de kompletterande handlingarna den dag det elektroniska meddelandet med dokumenten står till mottagarens förfogande i dennes mottagarapparat på ett sådant sätt att meddelandet kan hanteras. Dagen för avsändandet av meddelandet anses vara en sådan tidpunkt, om det inte ges en tillförlitlig redogörelse om att datakommunikationsförbindelserna inte har fungerat eller om en motsvarande omständighet, som har lett till att det elektroniska meddelandet har nått mottagaren vid en senare tidpunkt. Vid elektronisk delgivning ska den upphandlande enheten i sitt meddelande särskilt ange dagen för avsändandet av meddelandet.

Beslutet med motivering samt besvärsanvisningen och rättelseanvisningen kan också delges i ett vanligt brev i enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen. Anbudssökanden och anbudsgivaren anses ha fått del av beslutet och de kompletterande handlingarna den sjunde dagen efter avsändandet, om inte anbudssökanden eller anbudsgivaren visar att delgivningen har skett vid en senare tidpunkt.

Upphandlingskontrakt (30.4.2010/322)
61 § (30.4.2010/322)
Slutande av upphandlingskontrakt

Efter att upphandlingsbeslutet har fattats ska den upphandlande enheten sluta ett upphandlingskontrakt. Upphandlingskontraktet uppstår genom undertecknande av ett skriftligt kontrakt.

62 § (30.4.2010/322)
Väntetid

Ett upphandlingskontrakt kan slutas tidigast 21 dagar efter det att anbudssökanden eller anbudsgivaren har fått eller anses ha fått del av beslutet och besvärsanvisningen (väntetid).

Väntetid tillämpas inte på direktupphandling.

Bestämmelser om hur ändringssökande påverkar slutandet av upphandlingskontrakt finns i 90 § i upphandlingslagen.

63 § (17.6.2011/700)
Undantag från bestämmelserna om väntetid

Väntetid behöver inte iakttas, om

1) upphandlingskontraktet sluts med den enda anbudsgivaren som lämnat ett godtagbart anbud och det i anbudsförfarandet inte längre deltar andra anbudsgivare eller anbudssökande vars ställning kan påverkas av valet av avtalspartner,

2) kontraktet gäller upphandling som görs på grundval av ett dynamiskt inköpssystem.

64 § (30.4.2010/322)
Annonsering om direktupphandling samt slutande av upphandlingskontrakt

Vid direktupphandling får den upphandlande enheten efter upphandlingsbeslutet, innan upphandlingskontraktet sluts, sända en annons om direktupphandlingen för publicering. Upphandlingskontraktet kan då slutas tidigast 14 dagar efter det att annonsen har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning.

Upphandlingsrättelse (30.4.2010/322)
65 § (30.4.2010/322)
Upphandlingsrättelse

På upphandling som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna om upphandlingsrättelse i 80–83 § i upphandlingslagen. På upphandlande enheter som avses i 5 § 1 mom. i denna lag tillämpas 83 § i upphandlingslagen.

Upphandlingsdokumentens offentlighet (30.4.2010/322)
66 § (30.4.2010/322)
Tillämpliga bestämmelser om handlingars offentlighet

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas på offentligheten i fråga om den upphandlande enhetens handlingar och de avgifter som tas ut för dessa handlingar samt på parts rätt att ta del av handlingarna, om enheten är en myndighet som avses i 4 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller om den upphandlande enheten på grundval av en bestämmelse någon annanstans i lag är skyldig att följa den lagen.

Det som lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskriver om en parts rätt att ta del av en handling, när en handling blir offentlig samt behandling och avgörande av ett ärende som gäller rätt att få ta del av en handling tillämpas på rätten för den som deltar i ett anbudsförfarande som ordnas av någon annan än en upphandlande enhet enligt 1 mom. att ta del av handlingar som enheten har upprättat och fått för handläggningen av anbuden och på tystnadsplikten för anställda vid den upphandlade enheten.

Ett beslut av den upphandlade enheten som gäller rätten att ta del av en handling får överklagas i enlighet med 33 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Behörig förvaltningsdomstol vid besvär över beslut av andra upphandlade enheter än de som är myndigheter är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den upphandlande enheten finns.

8 kap

Rättsmedel och särskilda bestämmelser

67 § (30.4.2010/322)
Ändringssökande och påföljder

På upphandling som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna om ändringssökande och påföljder i 11 kap. i upphandlingslagen.

68 § (30.4.2010/322)
Att lämna uppgifter

Oberoende av vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag bestäms om sekretess ska den upphandlande enheten för tillsyn över upphandlingar och informationsutbyte, i den omfattning som förutsätts i unionens lagstiftning, lämna statistiska uppgifter och andra uppgifter till myndigheterna i Finland och till Europeiska unionens institutioner om olika skeden i sin upphandling och om de upphandlingar den företagit. Oberoende av sekretessbestämmelserna har arbets- och näringsministeriet rätt att vidarebefordra uppgifter som ministeriet fått på basis av denna lag till Europeiska unionens myndigheter.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de i 1 mom. avsedda skyldigheterna beträffande statistikföring som nämns i artikel 67 i försörjningsdirektivet samt om den upphandlande enhetens skyldighet att upprätta i artiklarna 19, 20, 23, 49 och 50 i försörjningsdirektivet avsedda utredningar om upphandlingsförfaranden och upphandlingsbeslut och sammanställa annan information som ska sändas till Europeiska unionens institutioner.

69 § (30.4.2010/322)
Närmare bestämmelser

Genom förordning av statsrådet kan vid behov utfärdas bestämmelser om förutsättningarna för användning av dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner samt de krav som anknyter till förfarandet.

70 § (30.4.2010/322)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2007.

Denna lag tillämpas på upphandling vars upphandlingsförfarande inleds efter lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Upphandlingsförfarandet anses ha inletts då upphandlingsannonsen publiceras. Vid upphandlingar som inte förutsätter publicering av en upphandlingsannons anses upphandlingen ha inletts när anbudsförfrågan eller inbjudan att förhandla sänds eller förhandlingarna med leverantörerna inleds.

Denna lag tillämpas på upphandlingar som genomförs av enheter inom sektorn för posttjänster från och med den 1 januari 2008.

RP 50/2006, EkUB 26/2006, RSv 256/2006, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG (32004L0017); EUT nr L 134, 30.4.2004, s. 1, Kommissionens direktiv 2005/51/EG (32005L0051); EUT nr L 257, 1.10.2005, s. 127, Rådets direktiv 92/13/EEG (31992L0013); EGT nr L 076, 23.3.1992, s. 14

Ikraftträdelsestadganden:

5.12.2008/798:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 150/2008, EkUB 16/2008, RSv 112/2008

30.4.2010/322:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2010.

Om upphandlingsförfarandet har inletts innan denna lag har trätt i kraft, ska de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet tillämpas på upphandlingen. Upphandlingsförfarandet anses ha inletts vid tidpunkten för publicering av upphandlingsannonsen. Vid upphandling som inte förutsätter publicering av en upphandlingsannons anses upphandlingen ha inletts vid tidpunkten för avsändande av anbudsförfrågan eller inbjudan att förhandla eller vid inledande av förhandlingar med leverantörerna.

Oberoende av vad som föreskrivs i 2 mom. ska behandlingen av ärenden som är anhängiga i marknadsdomstolen, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen vid ikraftträdandet av denna lag slutföras med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På behandlingen av ett sådant ärende tillämpas dock vad som föreskrivs i de bestämmelser som avses i 67 § om inriktande av påföljd, vite och skyldigheten att ersätta rättegångskostnader samt om bestämmande av rättegångskostnader.

Om upphandlingsförfarandet har inletts innan denna lag har trätt i kraft och den upphandlande enheten efter ikraftträdandet fattar ett sådant beslut eller något annat avgörande i upphandlingsförfarandet som påverkar anbudssökandens eller anbudsgivarens ställning, ska på upphandlingsbeslutet och på behandlingen av ärendet i marknadsdomstolen, med avvikelse från 2 mom., tillämpas 59, 65 och 67 § i denna lag. I nämnda 67 § avsedda bestämmelser om inriktande av påföljd, vite och skyldigheten att ersätta rättegångskostnader samt om bestämmande av rättegångskostnader tillämpas dessutom på ansökningar som blir anhängiga i marknadsdomstolen efter det att denna lag har trätt i kraft, om ansökningarna gäller upphandlingsbeslut som har fattats före ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 190/2009, EkUB 2/2010, RSv 24/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG (32007L0066) EUT nr L 335, 20.12.2007, s. 31

17.6.2011/700:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011.

RP 182/2010, EkUB 48/2010, RSv 347/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG (32004L0017), EUT nr L 134, 30.4.2004, s. 1–113

29.12.2011/1533:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

RP 76/2011, FsUB 3/2011, RSv 106/2011, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG (32009L0081); EUT nr L 216, 20.8.2009, s. 76-136

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.