Beaktats t.o.m. FörfS 202/2019.

22.12.2006/1299

Lag om besvärsnämnden för social trygghet

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Besvärsnämnden samt dess uppgifter och medlemmar (1.12.2017/794)

1 §
Besvärsnämndens uppgifter och behörighet (1.12.2017/794)

Besvärsnämnden för social trygghet (besvärsnämnden) är första besvärsinstans i ärenden som gäller utkomstskydd för arbetslösa och därmed jämförliga ärenden samt i ärenden som gäller utkomstskydd och som handläggs av Folkpensionsanstalten i enlighet med vad som föreskrivs särskilt i de ifrågavarande förmånslagarna. (1.12.2017/794)

Besvärsnämnden tillsätts av statsrådet för fem år i sänder på förslag av social- och hälsovårdsministeriet. Nämnden verkar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

2 § (1.12.2017/794)
Besvärsnämndens medlemmar

Rättskipningsverksamheten i besvärsnämndens sektioner leds av tre ordförande med uppdraget som huvudsyssla och högst fyra ordförande med uppdraget som bisyssla. Överdirektören och direktörerna för besvärsnämnden är ordföranden med uppdraget som huvudsyssla.

Dessutom har besvärsnämnden som medlemmar med uppdraget som bisyssla minst sex läkarmedlemmar, minst nio juristmedlemmar samt 18 medlemmar som representerar kännedom antingen om ändringssökandenas förhållanden eller om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Dessutom finns i besvärsnämnden ett tillräckligt antal suppleanter. På suppleanterna tillämpas det som i lag föreskrivs om besvärsnämndens medlemmar.

Ordförandena och de övriga medlemmarna handlar under domaransvar.

3 § (1.12.2017/794)
Medlemmarnas behörighet och utnämning av dem

Bestämmelser om behörigheten för besvärsnämndens ordförande med uppdraget som huvudsyssla finns i 4 §. Besvärsnämndens ordförande med uppdraget som bisyssla ska ha avlagt examen som ger behörighet för domartjänst samt vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor och med de förmånssystem som behandlas i besvärsnämnden.

De övriga medlemmarna i besvärsnämnden ska vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor och juristmedlemmarna ska dessutom ha avlagt examen som ger behörighet för domartjänst.

Till besvärsnämndens andra sektioner än de som behandlar utkomstskydd för arbetslösa och därmed jämförliga ärenden ska det utnämnas tolv medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Av dem ska tre medlemmar utnämnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer, fyra medlemmar på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa centralorganisationer, en medlem på förslag av de mest representativa företagarorganisationerna och lantbruksföretagarorganisationerna och fyra medlemmar på förslag av de mest representativa organisationerna som representerar förmånstagarna.

Till besvärsnämndens sektioner som behandlar utkomstskydd för arbetslösa ska det utnämnas sex medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Av dem ska hälften utnämnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och hälften på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa centralorganisationer.

Läkarmedlemmarna och deras suppleanter ska vara legitimerade läkare.

Medlemmarna i besvärsnämnden är skyldiga att lämna redogörelse för sina bindningar på det sätt som det i 17 kap. 17 § i domstolslagen (673/2016) föreskrivs om sakkunnigledamöters skyldighet att lämna redogörelse för sina bindningar.

4 § (1.12.2017/794)
Utnämning av samt uppgifter och behörighetsvillkor för överdirektören och direktörerna

I besvärsnämnden finns det en överdirektör och två direktörer som utnämns av statsrådet.

Överdirektören leder besvärsnämnden och svarar för verksamheten, övervakar att lagtolkningen är enhetlig i nämndens avgöranden och svarar för besvärsnämndens förvaltningsärenden. Närmare föreskrifter om uppgifterna för överdirektören finns i arbetsordningen. De uppgifter som hör till direktörerna anges i arbetsordningen.

Överdirektören och direktörerna ska ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst samt vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor och med de förmånssystem som behandlas i besvärsnämnden. Vidare ska de ha i praktiken visad ledarförmåga. Överdirektören ska dessutom ha erfarenhet av tjänstgöring som chef.

5 § (1.12.2017/794)
När en plats som medlem blir ledig

Det som föreskrivs om innehavare av domartjänst gäller i fråga om medlemmarnas rätt att kvarstå i sitt uppdrag.

Om en plats som ordförande med uppdraget som bisyssla eller en plats som medlem blir ledig under mandattiden, förordnas en efterträdare för återstoden av mandattiden.

6 § (1.12.2017/794)
Domarförsäkran och avgångsålder

Besvärsnämndens ordförande med uppdraget som huvudsyssla, ordförande med uppdraget som bisyssla och medlemmar ska när de tillträder sitt uppdrag avge domarförsäkran, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen.

Ordförandena med uppdraget som bisyssla och medlemmarna är skyldiga att avgå vid utgången av den månad under vilken de fyller 70 år.

7 §
Föredragande

Besvärsnämnden skall ha ett tillräckligt antal föredragande.

Föredragandena ska ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst. En notarie i besvärsnämnden kan också vara föredragande, om han eller hon har för uppgiften lämplig högskoleexamen. I arbetsordningen bestäms närmare om föredragandenas uppgifter. (26.6.2008/463)

2 kap

Hur ärenden behandlas i besvärsnämnden

8 § (1.12.2017/794)
Besvärsnämndens sammansättning vid avgörande

I besvärsnämnden avgörs besvärsärendena i sektioner. Rättskipningsärenden avgörs på föredragning i en sektion med fem eller tre medlemmar, i en förstärkt sektion eller i plenum. Rättskipningsärenden får avgörs också av ordföranden ensam.

9 § (1.12.2017/794)
Medicinsk sammansättning vid avgörande med fem medlemmar

I en medicinsk sammansättning med fem medlemmar ingår sektionens ordförande och som övriga medlemmar en juristmedlem, en läkarmedlem och två medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Vid behandlingen av ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa eller ett därmed jämförligt ärende ingår dock i sammansättningen sektionens ordförande och som övriga medlemmar en juristmedlem, en läkarmedlem och två medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden.

Ett ärende behandlas i en medicinsk sammansättning vid avgörande med fem medlemmar, när det är fråga om

1) rätt till sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007),

2) rätt till en förmån enligt lagen om handikappförmåner (570/2007) eller beloppet av en förmån enligt den lagen,

3) rätt till garantipension som beviljats enligt 7 § 2 mom. 2 punkten i lagen om garantipension (703/2010),

4) rätt till sjukdagpenning enligt 8 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller till partiell sjukdagpenning enligt 8 kap. 11 § i den lagen,

5) rätt till rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller till yrkesinriktad rehabilitering eller medicinsk rehabilitering enligt den lagen,

6) ersättning för företagshälsovård eller ersättning för semesterkostnader enligt sjukförsäkringslagen,

7) ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa och där avgörandet av ärendet i väsentlig grad baserar sig på en medicinsk bedömning.

9 a § (1.12.2017/794)
Juridisk sammansättning vid avgörande med fem medlemmar

I en juridisk sammansättning med fem medlemmar ingår sektionens ordförande och som övriga medlemmar två juristmedlemmar och två medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Vid behandlingen av ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa eller ett därmed jämförligt ärende ingår dock i sammansättningen sektionens ordförande och som övriga medlemmar två juristmedlemmar och två medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden.

Ett ärende behandlas i en juridisk sammansättning vid avgörande med fem medlemmar, när det är fråga om

1) ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa, där avgörandet av ärendet inte i väsentlig grad baserar sig på en medicinsk bedömning,

2) huruvida någon omfattas av bosättningsbaserad social trygghet enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993).

9 b § (1.12.2017/794)
Beslutförhet i en sammansättning vid avgörande

Också andra ärenden än de som nämns i 9 och 9 a § ska avgöras i en sammansättning med fem medlemmar, om ärendet är av särskilt stor betydelse för sökandens försörjning eller tillämpningen av lag.

Sektionen är beslutför när ordföranden och minst två andra medlemmar är närvarande, förutsatt att de av medlemmarna som inte är närvarande skriftligen eller genom en anteckning i det elektroniska systemet för behandling av ärenden före sammanträdet har meddelat att de förenar sig om föredragandens framställning och beslutsförslag och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

10 § (1.12.2017/794)
Sammansättning vid avgörande med tre medlemmar

När andra ärenden än de som nämns i 9 och 9 a § behandlas hör till sammansättningen vid avgörande utöver sektionens ordförande även två juristmedlemmar eller en juristmedlem och en läkarmedlem. Sektionen är beslutför när ordföranden och en medlem är närvarande, förutsatt att den tredje medlemmen skriftligen eller genom en anteckning i det elektroniska systemet för behandling av ärenden före sammanträdet har förenat sig om föredragandens framställning och beslutsförslag och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

10 a § (30.12.2010/1319)
Ärenden som ska avgöras av en ordförande

Besvärsnämndens ordförande avgör på föredragning de besvärsärenden som gäller beloppet av en ersättning enligt 3 kap. 4 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen eller 3 kap. 5 § 1 mom. i den lagen. (1.12.2017/794)

Samma förfarande tillämpas i fråga om

1) återtagande av besvär eller ansökningar om undanröjande av beslut,

2) lämnande av besvär eller ansökningar utan prövning i enlighet med 51 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996),

3) återförvisande eller överföring av ett ärende i sin helhet till Folkpensionsanstalten med anledning av ny utredning,

4) ansökan om rätt att ta del av uppgifter eller handlingar med stöd av lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007) eller en begäran om utlämnande av uppgifter ur en handling med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999),

5) avbrytande av verkställighet och yrkanden i anslutning till det, eller

6) utmätning och yrkanden i anslutning till det.

Ett ärende som avses i 1 och 2 mom. får dock också avgöras i en sektion som avses i 10 §, om ärendets art gäller förutsätter detta.

11 § (1.12.2017/794)
Förstärkt sektion

Överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden eller en av besvärsnämndens sektioner kan förordna att ett ärende som behandlas i sektionen, eller avgörs av en ordförande, eller att en fråga som hör till ärendet ska avgöras i en förstärkt sektion för att säkerställa en enhetlig tolkning. I den förstärkta sektionen ingår som ordförande överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden och som medlemmar dessutom de övriga ordförandena med uppdraget som huvudsyssla och de ordföranden för sektioner som behandlar ärendegruppen i fråga och har uppdraget som bisyssla samt medlemmarna i den sektion som tidigare har behandlat ärendet.

Den förstärkta sektionen är beslutför när minst två tredjedelar av medlemmarna är närvarande.

12 § (1.12.2017/794)
Plenum

Om ett ärende som ska avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse för tillämpningen av lag i andra liknande fall eller om avgörandet i en sektion eller av en ordförande skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden förordna att ärendet ska behandlas i besvärsnämndens plenum.

Plenum är beslutfört när överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden såsom ordförande och minst hälften av besvärsnämndens övriga medlemmar är närvarande.

13 § (1.12.2017/794)

13 § har upphävts genom L 1.12.2017/794.

14 § (26.6.2015/807)
Behandlingen av ärenden

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden tillämpas förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs särskilt.

Bestämmelserna i 38 § i förvaltningsprocesslagen om muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen på begäran av en enskild part gäller också muntlig förhandling i besvärsnämnden. Oberoende av vad som föreskrivs i 2 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen tillämpas i besvärsnämnden också de bestämmelser i 37, 39, 39 a–39 g och 40–50 § i den lagen som gäller behandling och utredning av ärenden.

Bestämmelserna om extraordinärt ändringssökande i 11 kap. i förvaltningsprocesslagen tillämpas inte på ärenden som hör till besvärsnämndens behörighet.

Ett beslut av besvärsnämnden delges så att det sänds per post till mottagaren under den adress som han eller hon har uppgett. Ändringssökanden anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress som han eller hon har uppgett, om inte något annat visas.

Ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden verkställs såsom en lagakraftvunnen dom.

Ett beslut av besvärsnämnden är avgiftsfritt.

Besvärsnämnden kan undanröja ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten och förordna att ärendet ska behandlas på nytt i enlighet med vad som särskilt bestäms genom lag.

Besvärsnämnden kan lämna en skriftlig eller muntlig utredning obeaktad, om utredningen kommer in till besvärsnämnden först den dag då ärendet avgörs eller därefter.

Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassor, Utbildningsfonden, närings-, trafik- och miljöcentralen, arbetslöshetsförsäkringsfonden samt arbets- och näringsbyrån är skyldiga att avgiftsfritt sända besvärsnämnden handlingar i den form som besvärsnämnden kräver. (28.12.2017/1062)

15 § (30.3.2007/391)
Offentlighet vid behandlingen

I fråga om offentlighet vid rättegång i besvärsnämnden för social trygghet och nämndens sammansättning vid avgörande i ett ärende som gäller offentlighet vid rättegång tillämpas lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007).

3 kap

Särskilda bestämmelser

16 § (1.12.2017/794)
Tjänsteåtal

Ordföranden, ordförandena med uppdraget som bisyssla och andra medlemmar i besvärsnämnden åtalas för tjänstebrott i Helsingfors hovrätt.

17 §
Rätt att få uppgifter och handräckning

Utan hinder av sekretessbestämmelserna är myndigheter och samfund som utför ett offentligt uppdrag samt försäkrings- och pensionsanstalter skyldiga att på begäran och avgiftsfritt lämna uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av ett besvärsärende samt att ge besvärsnämnden handräckning. Samma skyldighet gäller också för legitimerade läkare och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Besvärsnämnden har rätt att få sådana sekretessbelagda uppgifter som avses i 1 mom. av Folkpensionsanstalten med hjälp av en teknisk anslutning utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt. (4.3.2011/198)

18 § (1.12.2017/794)
Finansiering

Kostnaderna för besvärsnämnden betalas av statens medel.

Arvodena för ordförandena med uppdraget som bisyssla och för medlemmarna bestäms enligt grunder som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

19 § (1.12.2017/794)
Arbetsordning

Närmare föreskrifter om besvärsnämndens organisation, delegationer och personal och om arbetet i besvärsnämnden finns i besvärsnämndens arbetsordning.

20 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Socialförsäkringsnämndernas verksamhet upphör när denna lag träder i kraft. Samtidigt ändrar prövningsnämnden namn till besvärsnämnden för social trygghet.

Det som föreskrivs om socialförsäkringsnämnderna och prövningsnämnden någon annanstans i lag gäller besvärsnämnden för social trygghet när denna lag har trätt i kraft.

Åtgärder för att tillsätta tjänsterna och uppdragen i besvärsnämnden för social trygghet och övriga åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

21 §
Övergångsbestämmelser

När denna lag träder i kraft överförs ärenden som är anhängiga i socialförsäkringsnämnderna och prövningsnämnden till besvärsnämnden för social trygghet för behandling och avgörande i enlighet med denna lag.

Föredragande i fast arbetsavtalsförhållande hos socialförsäkringsnämnderna kan övergå till anställning hos besvärsnämnden för social trygghet eller kvarstå i tjänst hos Folkpensionsanstalten.

Ordföranden och annan personal med uppdraget som huvudsyssla i prövningsnämnden får fortsatt anställning hos besvärsnämnden.

Tjänsten som ordförande med uppdraget som huvudsyssla tillsätts tillsvidare från och med den 1 januari 2009.

Medlemmarna och suppleanterna med uppdraget som bisyssla i prövningsnämnden fortsätter sin mandattid ut som medlemmar och suppleanter med uppdraget som bisyssla i besvärsnämnden.

I enlighet med vad som närmare bestäms i de enskilda förmånslagarna undanröjer besvärsnämnden sådana beslut i fråga om vilka en ansökan om undanröjande blir aktuell den 1 januari 2007 eller därefter. Besvärsnämnden undanröjer dock ansökningar om undanröjande som anhängiggjorts i prövningsnämnden före den 1 januari 2007. De ansökningar om undanröjande enligt 14 § 2 mom. som är anhängiga i försäkringsdomstolen när lagen träder i kraft avgörs i försäkringsdomstolen.

Från och med lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna om besvärsnämndens sammansättning på ärenden som överförs från socialförsäkringsnämnderna eller som är aktuella i prövningsnämnden när denna lag träder i kraft eller som anhängiggörs den 1 januari 2007 eller därefter.

RP 167/2006, ShUB 34/2006, RSv 168/2006

Ikraftträdelsestadganden:

30.3.2007/391:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2007.

RP 12/2006, LaUB 25/2006, RSv 268/2006

26.6.2008/463:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 58/2008, ShUB 8/2008, RSv 59/2008

20.8.2010/716:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

RP 50/2010, ShUB 10/2010, RSv 86/2010

30.12.2010/1319:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 218/2010, ShUB 42/2010, RSv 246/2010

4.3.2011/198:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 305/2010, ShUB 52/2010, RSv 301/2010

26.6.2015/807:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 245/2014, LaUB 23/2014, RSv 296/2014

25.8.2016/711:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016

1.12.2017/794:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

Verksamheten vid besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden upphör vid ikraftträdandet av denna lag.

Vad som någon annanstans i lag föreskrivs om besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden gäller efter ikraftträdandet av denna lag besvärsnämnden för social trygghet.

Ärenden som vid ikraftträdandet av denna lag är anhängiga vid besvärsnämnden för social trygghet eller vid besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden överförs till behandling och avgörande i besvärsnämnden för social trygghet i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Mandattiden för de ordförande, vice ordförande samt övriga medlemmar och suppleanter vid besvärsnämnden för social trygghet och besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden som har uppdraget som bisyssla löper ut vid ikraftträdandet av denna lag.

RP 74/2017, ShUB 8/2017, RSv 97/2017

28.12.2017/1062:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 171/2017, ShUB 20/2017, RSv 160/2017

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.