Beaktats t.o.m. FörfS 390/2016.

22.12.2005/1142

Lag om värdering av tillgångar vid beskattningen

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Den nettoförmögenhet som ligger till grund för kapitalinkomstandelen av företagsinkomst som skall fördelas och av inkomstandel för delägare i sammanslutningar enligt inkomstskattelagen (1535/1992) samt en akties matematiska värde liksom värdet av en fastighet som ligger till grund för fastighetsskatten räknas ut på det sätt som föreskrivs i denna lag.

2 kap

Aktiebolags nettoförmögenhet och aktiers matematiska värde

Aktiebolags nettoförmögenhet
2 §
Nettoförmögenheten för bolag som inte är offentligt noterade

Det matematiska värdet för ett skatteår för en aktie i ett inhemskt bolag som avses i 33 b § i inkomstskattelagen räknas ut utgående från bolagets justerade nettoförmögenhet enligt bokslutet för året före skatteåret. Bolagets nettoförmögenhet fås genom att bolagets skulder dras av från dess tillgångar.

Tillgångar är bolagets anläggnings-, omsättnings-, investerings- och finansieringstillgångar samt andra sådana tillgångar och sådana utgifter med lång verkningstid som har förmögenhetsvärde. Som tillgångar anses dock inte latenta skattefordringar enligt 5 kap. 18 § i bokföringslagen (1336/1997).

Som skuld anses de poster som tas upp bland balansräkningens passiva under främmande kapital. Som skuld anses också

1) en försäkringsanstalts ersättningsansvar och premieansvar samt det pensionsansvar för en pensionsstiftelse och en annan pensionsanstalt som baserar sig på pensionsförpliktelser och har uträknats enligt försäkringstekniska grunder,

2) reserver enligt 48 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) som ett försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring har i syfte att förbättra sin soliditet,

3) kapitallån då de till sin ekonomiska karaktär är främmande kapital.

Som skuld anses inte latenta skatteskulder enligt 5 kap. 18 § i bokföringslagen.

3 §
Värdering av bolagstillgångar

Som värdet av fordringar som hör till finansieringstillgångarna anses det nominella värdet och som värdet av övriga finansieringstillgångar anskaffningsutgiften, i fråga om bägge efter de avdrag för värdenedgång som avses i 17 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Som värdet av fordringar i utländsk valuta anses dock det värde som avses i 5 kap. 3 § i bokföringslagen.

Som värdet av omsättningstillgångarna anses anskaffningsutgiften minskad med det avdrag för värdenedgång som avses i 28 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Som värdet av investeringstillgångarna anses det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgiften och den uppskrivning som avses i 5 § 6 punkten i lagen om beskattning av näringsverksamhet, minskat med det avdrag för värdenedgång som avses i 29 § i nämnda lag.

Som värdet av anläggningstillgångarna och sådana utgifter med lång verkningstid som har förmögenhetsvärde anses den del som inte avskrivits vid inkomstbeskattningen vid skatteårets utgång.

En fastighet, byggnad eller konstruktion som hör till andra tillgångar än omsättnings- eller investeringstillgångarna värderas med avvikelse från 1 och 4 mom. till jämförelsevärdet för det år som föregick skatteåret, om detta värde är större än den icke-avskrivna delen av anskaffningsutgiften. Som jämförelsevärde för skog betraktas värdet enligt 7 § och som jämförelsevärde för jordbruksmark värdet enligt 20 §, som jämförelsevärde för andra fastigheter enligt 3 § i fastighetsskattelagen (654/1992) noll samt som jämförelsevärde för andra fastigheter beskattningsvärdet enligt 5 kap. i denna lag. (10.11.2006/966)

Offentligt noterade värdepapper och placeringsfondsandelar som hör till andra tillgångar än omsättnings- eller investeringstillgångarna samt aktier i bolag som avses i detta kapitel värderas med avvikelse från 1 och 4 mom. till deras sammanlagda jämförelsevärde enligt 4, 5 eller 5 a § för det år som föregick skatteåret, om detta värde är större än summan av den icke-avskrivna delen av anskaffningsutgiften för dem. Aktier i bostadsaktiebolag och aktier i fastighetsaktiebolag som medför rätt att besitta en viss lägenhet, vilka förvärvats den 1 januari 2006 eller därefter, värderas dock till den vid beskattningen icke-avskrivna delen av anskaffningsutgiften ökad med den återanskaffningsreservering som dragits av från anskaffningsutgiften för dem. (10.11.2006/966)

Tillgångar som hör till annan än näringsverksamhet värderas på motsvarande sätt i tillämpliga delar på det sätt som avses i denna paragraf.

I fråga om ett bolag vars räkenskapsperiod löper ut den 30 september eller tidigare betraktas vid tillämpningen av denna paragraf, med avvikelse från 5 och 6 mom., som jämförelsevärde för bolagets fastighet, byggnad eller konstruktion samt som det sammanlagda jämförelsevärdet för värdepapper jämförelsevärdet för året före det år som föregick skatteåret.

4 §
Jämförelsevärdet för noterade värdepapper som hör till bolagstillgångarna

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 procent av slutkursen enligt bokslutsdagen för värdepapperen.

Med offentligt noterade värdepapper avses i denna paragraf värdepapper och derivatinstrument som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument (748/2012) eller på en annan reglerad och myndighetsövervakad marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. (14.12.2012/777)

Jämförelsevärdet för andelar i sådana placeringsfonder och fondföretag som avses i 2 § 2 och 10 punkten i lagen om placeringsfonder (48/1999) anses vara 70 procent av det gängse värdet.

5 §
Jämförelsevärdet för aktier i andra bolag vilka hör till bolagstillgångarna

Jämförelsevärdet för aktier i bolag som inte är offentligt noterade räknas ut med iakttagande av bestämmelserna om uträkning av det matematiska värdet med de undantag som föreskrivs i 2–5 mom.

När jämförelsevärdet räknas ut avdras från nettoförmögenheten den dividend som enligt beslut skall delas ut för räkenskapsperioden. Jämförelsevärdet får överstiga jämförelsevärdet för det föregående året med högst 50 procent. Om jämförelsevärdet för det föregående året är noll, anses som jämförelsevärde medelvärdet av jämförelsevärdet för skatteåret och det föregående året.

Under skatteåret företagen ökning eller nedsättning av aktiekapitalet, inlösen, annat förvärv samt överlåtelse av bolagets aktier, liksom även ändring av aktiernas nominella belopp eller bokföringsmässiga motvärde, beaktas när aktiernas jämförelsevärde räknas ut, om teckningstiden för aktier vid nyemission har löpt ut eller aktierna har förvärvats eller överlåtits före utgången av skatteåret eller om någon annan förändring antecknats i handelsregistret före utgången av skatteåret. Härvid räknas bolagets nettoförmögenhet ut så att till nettoförmögenheten läggs bolagets nya inbetalda kapital och det belopp som fåtts vid överlåtelse av aktier och avdras det belopp som betalts till bolagets aktieägare på grund av nedsättning av aktiekapitalet och inlösen och förvärv av aktier.

En akties jämförelsevärde erhålls så att den nya nettoförmögenheten divideras med det nya antalet aktier.

När jämförelsevärdet bestäms omvandlas aktiernas jämförelsevärde för det föregående året till ett jämförligt belopp så att till aktiernas sammanräknade jämförelsevärde för det föregående året läggs bolagets nya inbetalda kapital och avdras beloppet av det kapital som bolaget betalat aktieägarna på grund av nedsättning av aktiekapitalet och inlösen och förvärv av aktier. Aktiestockens på så sätt erhållna nya värde divideras med det nya antalet aktier.

5 a § (10.11.2006/966)
Jämförelsevärdet för lägenhetsaktier som hör till bolagstillgångarna

Jämförelsevärdet för aktier i bolagsaktiebolag och aktier i fastighetsaktiebolag som medför rätt besitta en viss lägenhet, vilka bolaget förvärvat före den 1 januari 2006, är beskattningsvärdet för 2005 beräknat enligt förmögenhetsskattelagen (1537/1992).

6 §
Jämförelsevärdet för aktier i utländska bolag vilka hör till bolagstillgångarna

Jämförelsevärdet för aktier i utländska bolag som inte är offentligt noterade räknas ut med iakttagande i tillämpliga delar av 5 §.

7 §
Jämförelsevärdet för skog som hör till bolagstillgångarna

Som jämförelsevärdet för skog anses skogens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med talet 10. Till skog räknas mark och trädbestånd.

Till skogsmark hänförs mark som använts för eller är avsedd att användas för odling av träd och där den årliga tillväxten hos fullslutet trädbestånd som är lämpat för ståndorten i medeltal är minst 1 kubikmeter stamved med bark per hektar under den omloppstid som ger den högsta medelavkastningen. Mark med sämre avkastningsförmåga hänförs till impediment. (10.11.2006/966)

Skatteförvaltningen fastställer årligen för varje kommun den genomsnittliga årliga avkastningen per hektar skog så att ändringen av denna avkastning i jämförelse med den genomsnittliga nettointäkten i kommunen skatteåret 2005 motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september 2005 till september under skatteåret. (11.6.2010/505)

Finns det på grund av att kommunindelningen har ändrats under skatteåret skillnader mellan de senast fastställa årliga avkastningarna i kommunens olika delar, anses som den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog ett i förhållande till avkastningsarealerna vägt medeltal.

8 §
Värdering av bolags skulder

Ett bolags skulder värderas till sitt nominella värde. Om skulden är bunden till index eller någon annan jämförelsegrund skall som dess värde anses värdet enligt den ändrade jämförelsegrunden. Skulder i utländsk valuta värderas på det sätt som avses i 5 kap. 3 § i bokföringslagen.

Aktiers matematiska värde
9 §
Aktiers matematiska värde

En akties matematiska värde räknas ut så att bolagets justerade nettoförmögenhet divideras med antalet av de aktier i bolaget som finns på marknaden. Av bolaget inlösta och i övrigt förvärvade egna aktier lämnas obeaktade när det matematiska värdet räknas ut.

10 §
Värdering av aktierna i ett nytt bolag

Som det matematiska värdet för en aktie i ett nytt bolag, som inte kan anses ha blivit bildat i syfte att fortsätta med verksamheten inom en affär, ett yrke, jordbruk eller skogsbruk eller en sammanslutning eller ett samfund som redan funnits och vars första räkenskapsperiod inte har löpt ut före skatteårets ingång, anses aktiens nominella belopp eller, om inget nominellt belopp finns, aktiens bokföringsmässiga motvärde eller, på yrkande av bolaget eller dess delägare, aktiens teckningspris, om detta är högre än det nominella beloppet eller det bokföringsmässiga motvärdet.

11 §
Överföring av tillgångar och skulder vid ändring av verksamhetsform

Om tillgångar och skulder som hör samman med en tidigare idkad verksamhet vid en ändring av verksamhetsformen har överförts med samma värden till ett aktiebolag som bildats, räknas bolagets nettoförmögenhet ut på basis av det sista bokslutet före skatteåret för den verksamhet som skall överföras. Om endast en del av tillgångarna och skulderna överförts till aktiebolaget när företagsformen ändrades, beaktas bara de överförda tillgångarna och skulderna när bolagets nettoförmögenhet räknas ut.

12 §
Ändring av aktiekapitalet

Om aktiekapitalet har ökats efter att den senaste räkenskapsperioden som föregick skatteårets ingång har löpt ut, anses som det matematiska värdet under skatteåret för de nya aktier som tecknats i samband med ökningen aktiernas nominella belopp. Om inget nominellt belopp finns, beaktas aktiernas bokföringsmässiga motvärde eller, om bolaget eller dess delägare så yrkar, aktiernas teckningspris, om detta är högre än det nominella beloppet eller det bokföringsmässiga motvärdet.

13 §
Fusion och delning av bolag

Fusion och delning av bolag och andra motsvarande förändringar beaktas separat vid uträkningen av det matematiska värdet.

Om fusionen har trätt i kraft före utgången av den räkenskapsperiod för vilken dividend delas ut och dividenden kan tas ut under det kalenderår under vilken räkenskapsperioden har löpt ut, erhålls det övertagande bolagets och ett vid kombinationsfusion bildat nytt bolags nettoförmögenhet så att det övertagande bolagets och de överlåtande bolagens nettoförmögenhet räknas ihop. Till det övertagande bolagets tillgångar räknas dock inte de aktier som bolaget äger i det överlåtande bolaget. Om fusionsvederlaget utgörs av annat än det övertagande bolagets aktier, beaktas detta likaså som en faktor som minskar det övertagande bolagets tillgångar. En akties matematiska värde erhålls så att den nettoförmögenhet som erhållits på detta sätt divideras med antalet aktier på marknaden i det övertagande bolaget eller det nya bolaget.

Bestämmelserna i 2 mom. iakttas i tillämpliga delar när det matematiska värdet för aktierna i det ursprungliga bolaget och det övertagande bolaget räknas ut vid delning.

14 §
Sökande av ändring

Med avvikelse från vad lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) föreskriver om rätt att söka ändring får ändring i en akties matematiska värde sökas även av det aktiebolag vars aktier värdet gäller.

3 kap

Nettoförmögenhet som hör till näringsverksamheten i andra företag och dess värde

15 §
Nettoförmögenhet som hör till näringsverksamheten i andra företag

Den nettoförmögenhet enligt 38 och 40 § i inkomstskattelagen som hör till näringsverksamheten är den summa som fås då företagets skulder dras av från de tillgångar som hör till näringsverksamheten.

Såsom tillgångar som hör till en i 4 § 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen avsedd näringssammanslutnings näringsverksamhet anses inte dess fordringar hos sina delägare.

Som fysiska personers och inhemska dödsbons tillgångar anses inte i lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) avsedda masskuldebrev eller i nämnda lag avsedda depositioner, även om ingen ränta har betalats på depositionen, och inte heller sådan skattefri deposition som avses i lagen om skattelättnader för depositioner och obligationer (726/1988). Detsamma gäller även motsvarande depositioner inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och sådana masskuldebrev som har bjudits ut till allmänheten för teckning och som har emitterats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av ett offentligt samfund eller en bokföringsskyldig räntebetalare inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Som skuld anses inte ett företags eget kapital och fonder eller andra reserver än sådana som avses i 2 § 3 mom. 2 punkten.

Som skuld anses inte heller skulder som hänför sig till depositioner eller masskuldebrev som avses i 3 mom.

16 §
Värdering av företagstillgångar

Ett företags tillgångar värderas på det sätt som föreskrivs i 3 § 1–6 mom.

17 §
Värdering av företags skulder

Ett företags skulder värderas på det sätt som föreskrivs i 8 §.

18 §
Värdet av annan egendom

I andra situationer än sådana som avses ovan i detta kapitel värderas egendom som hör till företagets tillgångar till det gängse värde som den hade vid skatteårets utgång i ägarens besittning och där var den fanns. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris.

4 kap

Nettoförmögenheten och dess värde i andra företags jordbruk

19 §
Jordbrukets nettoförmögenhet

Jordbrukets nettoförmögenhet enligt 38 och 39 § i inkomstskattelagen är den summa som fås då jordbrukets skulder dras av från dess tillgångar.

Till jordbrukstillgångarna räknas inte

1) penningmedel och fordringar,

2) värdet enligt 31 § 1 mom. i denna lag av en förmån på en gårdsbruksenhet, (10.11.2006/966)

3) husdjur som den skattskyldige håller för jordbruksproduktion,

4) produkter som erhållits från det jordbruk som den skattskyldige bedriver,

5) utsäde, gödselmedel, kraftfoder och övriga motsvarande förnödenheter som har anskaffats för bedrivande av jordbruket,

6) den rättighet till samlat gårdsstöd inom ramen för GJP som beviljats och fastställts för jordbrukaren.

20 §
Värdet av jordbruksmark

Som värdet av jordbruksmark och dess växtbestånd anses markens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med talet sju. Till jordbruksmark hänförs åker, trädgård, naturäng och naturbete som är i varaktig jordbruksanvändning. (10.11.2006/966)

Varaktig jordbruksanvändning anses ha upphört på ett område när området har tagits i annan användning eller varit oanvänt i tio år. Har om obeskogad jordbruksmark ingåtts ett avtal genom vilket nyttjandet av marken begränsas för bestämd tid, anses den obeskogade jordbruksmarken vara i jordbruksanvändning den tid avtalet gäller. (10.11.2006/966)

Skatteförvaltningen fastställer årligen för varje kommun den genomsnittliga årliga avkastningen per hektar åker så att ändringen i jämförelse med den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret. (11.6.2010/505)

Finns det på grund av att kommunindelningen har ändrats under skatteåret skillnader mellan de senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningarna i kommunens olika delar, anses som den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för åker ett i förhållande till avkastningsarealerna vägt medeltal.

Värdet av täckdikad jordbruksmark ökas med ett av Skatteförvaltningen årligen per hektar fastställt tilläggsvärde. Detta täckdikningstillägg fastställs så att ändringen av tillägget i jämförelse med det senast fastställda täckdikningstillägget motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret. (11.6.2010/505)

21 §
Värdet av en byggplats inom jordbruket

Värdet av byggplatsen för en produktionsbyggnad inom jordbruket bestäms genom att det värde som med stöd av 20 § har fastställts för jordbruksmark av motsvarande storlek multipliceras med fyra. En byggplats omfattar marken under byggnaden samt gårdsplanen i dess omedelbara närhet.

Värdet av byggplatsen för en bostadsbyggnad inom jordbruket bestäms enligt 29 §.

22 §
Värdet av en bostadsbyggnad inom jordbruket

Värdet av en bostadsbyggnad inom jordbruket bestäms enligt 30 §.

23 §
Värdet av en produktionsbyggnad inom jordbruket

Som värdet av en produktionsbyggnad eller konstruktion som hör till jordbruket anses den del av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen.

24 §
Värdet av en separat förvärvad rättighet till samlat gårdsstöd inom ramen för GJP vilken hör till jordbruket

Som värdet av en separat förvärvad rättighet till samlat gårdsstöd inom ramen för GJP anses den del av anskaffningsutgiften som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen.

25 §
Värdet av maskiner och anordningar inom jordbruket

Som värdet av maskiner, redskap och anordningar inom jordbruket anses den del av anskaffningsutgiften för egendomen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen, dock inte ett belopp som överstiger det gängse värdet.

26 §
Värdet av aktier och andelar som hör till jordbruket

Som värdet av till jordbruket hörande aktier anses jämförelsevärdet enligt 4–6 §.

Värdet av till jordbruket hörande andelar i andelslag beräknas så att det motsvarar insatsen. Om innehavet av andelen är förenat med särskilda förmåner som förutsätter avvikelse från detta förfarande, kan andelens beskattningsvärde vid behov fastställas med iakttagande av vad som bestäms om uträkning av aktiers matematiska värde.

27 §
Värdet av annan egendom

I andra situationer än sådana som avses i detta kapitel värderas egendom som hör till jordbrukstillgångarna till det gängse värde som den hade vid skatteårets utgång i ägarens besittning och där var den fanns. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris.

5 kap

Fastigheters beskattningsvärde

28 §
Fastigheters beskattningsvärde

Fastigheters beskattningsvärde bestäms särskilt för markens och för byggnadernas vidkommande.

29 §
Beskattningsvärdet för fastigheters mark

Vid bestämmandet av beskattningsvärdet för mark skall beaktas fastighetens användningsändamål, byggrätt, läge, trafikförbindelser, lämplighet för byggande och hur långt de kommunaltekniska arbetena framskridit samt den skäliga prisnivå som har konstaterats på basis av de priser som på den fria marknaden under normala förhållanden har betalts på orten för fastigheter vilka till sin art och sitt läge är jämförbara. Med mark avses även ett sådant område av byggnadsmark på en gårdsbruksenhet för vilket detaljplan har fastställts. Till beskattningsvärdet för mark räknas också rätt till vattenkraften i strömfall som är utbyggt eller under utbyggnad.

Värdet på ett område av byggnadsmark på en gårdsbruksenhet från vilket den skattskyldige har sålt och fortfarande kan sälja mark för byggnadsändamål, bestäms i tillämpliga delar enligt 1 mom. Härvid skall dessutom beaktas andelen av den mark som av byggnadsmarkområdet skall användas för vägar och allmänna områden samt den tid som beräknas förflyta innan marken sannolikt kommer att användas som byggnadsmark.

Om byggrätten för en tomt eller byggplats inte har utnyttjats helt och hållet och om värdet av de byggnader som är belägna på den inte är litet i jämförelse med tomtvärdet, skall värdet av tomten minskas i skälig mån.

Skatteförvaltningen fastställer för beskattningen årligen för varje kommun närmare de grunder enligt vilka beskattningsvärdet för byggnadsmark ska räknas ut. Skatteförvaltningen kan begränsa den årliga höjning av beskattningsvärdena som ändringar i beräkningsgrunderna medför. (11.6.2010/505)

30 § (18.11.2013/812)
Beskattningsvärdet för byggnader och konstruktioner

Som värdet för byggnader, konstruktioner och vattenkraftverk anses återanskaffningsvärdet minskat med följande årliga åldersavdrag:

1) för bostadshus och kontorsbyggnader samt andra med dem jämförliga byggnader av trä 1,25 procent och motsvarande byggnader av sten 1 procent,

2) för butiks-, lager-, fabriks-, verkstads-, ekonomi- och andra med dem jämförliga byggnader av trä samt andra kraftstationer av trä än sådana som hör till ett vattenkraftverk 5 procent och motsvarande byggnader av sten 4 procent,

3) för lager och andra konstruktioner 10 procent,

4) för byggnader, dammar, bassänger och andra konstruktioner som hör till ett vattenkraftverk 1 procent,

5) för byggnader och konstruktioner som direkt tjänar kärnkraftverk 2,5 procent,

6) för byggnader och konstruktioner som hör till ett vindkraftverk 2,5 procent.

Närmare bestämmelser om uträkning av återanskaffningsvärdet utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Om byggnaden eller konstruktionen har skadats eller annars nedgått i värde mera än vad åldersavdragen förutsätter, ska återanskaffningsvärdet minskas med det belopp som motsvarar värdeminskningen. Har grundliga förbättringar eller betydande underhållsarbeten utförts i byggnaden eller konstruktionen efter att de har färdigställts, ska åldersavdraget sänkas enligt prövning.

Som värdet för en byggnad eller en konstruktion som är i bruk ska trots 1 mom. anses minst 20 procent av byggnadens eller konstruktionens återanskaffningsvärde. Som värdet för ett bostadshus ska dock anses minst 30 procent av återanskaffningsvärdet och som värdet för de byggnader och konstruktioner som avses i 1 mom. 4–6 punkten minst 40 procent av återanskaffningsvärdet.

31 § (10.11.2006/966)
Beskattningsvärdet för vissa förmåner samt beskattningsvärdet för produktionsbyggnader och byggplatser på gårdsbruksenheter

Som värdet av stenbrott samt grus-, ler- och torvtäkt eller annan motsvarande förmån som utnyttjas för annat än jord- eller skogsbrukets eget behov anses det kapitalvärde som förmånen beräknas ha vid utgången av skatteåret med hänsyn till nettoinkomsten därav, den tid förmånen sannolikt kan utnyttjas och en räntesats om åtta procent.

Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i detta kapitel anses som

1) beskattningsvärdet för en produktionsbyggnad som hör till jord- och skogsbruket den del av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen, och

2) värdet av byggplatsen för en produktionsbyggnad inom jord- och skogsbruket, vilken omfattar marken under byggnaden samt gårdsplanen i dess omedelbara närhet, det värde som med stöd av 20 § har fastställts för jordbruksmark av motsvarande storlek multiplicerat med fyra.

31 a § (10.11.2006/966)
Annan gårdsbruksmark

Värdet av annan gårdsbruksmark anses vara noll.

Till annan gårdsbruksmark hänförs sådana områden som inte regelbundet ger jordbruks- eller skogsbruksavkastning. Sådana områden är exempelvis impediment som hänför sig till jord- och skogsbruket, kraftlinjegator vilkas bredd är minst tio meter och hälften av kraftlinjegatornas randområden samt minst fem meter breda diken, rörnätsområden och byggda vägar som är försedda med behövliga diken. Till vägområdet för en enskild väg hänförs de områden som motsvarar den verkliga markanvändningen, såsom körbana, vägrenar och sidodiken samt kantzoner på 0,5 meter mätt från yttre kanten av sidodiket till en väg som gränsar till skogsmark.

32 §
Maximalt beskattningsvärde för fastigheter

Om det sammanlagda beloppet av beskattningsvärdena för en fastighets fastighetsskattepliktiga delar och förmåner är högre än det sammanlagda gängse värdet av dessa delar och förmåner, anses det gängse värdet som värdet av fastighetens fastighetsskattepliktiga delar och förmåner.

Med gängse värde avses det gängse värde som egendomen hade vid skatteårets utgång i ägarens besittning och där var den fanns eller egendomens sannolika överlåtelsepris, om det är större än det nämnda värdet.

6 kap

Ikraftträdande

33 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

När bolags justerade nettoförmögenhet räknas ut för den räkenskapsperiod som löper ut den 1 januari 2006 eller därefter, men senast den 30 september 2006, anses som jämförelsevärde för aktier enligt 5 och 6 § deras beskattningsvärde enligt förmögenhetsskattelagen (1537/1992) vilket räknats ut enligt bokslutet för den räkenskapsperiod som löpt ut 2004. När bolags nettoförmögenhet enligt bokslutet för den räkenskapsperiod som löper ut den 1 oktober 2006 eller därefter, men senast den 30 september 2007, räknas ut anses som jämförelsevärde för aktier enligt 5 och 6 § deras beskattningsvärde enligt förmögenhetsskattelagen vilket räknats ut enligt bokslutet för den räkenskapsperiod som löpt ut 2005.

När andra företags nettoförmögenhet enligt bokslutet för den räkenskapsperiod som löper ut 2006 räknas ut anses som jämförelsevärde för aktier enligt 5 och 6 § deras beskattningsvärde enligt förmögenhetsskattelagen vilket räknats ut enligt bokslutet för den räkenskapsperiod som löpt ut 2005.

Jämförelsevärdet för skatteåret 2007 för aktier som avses i 5 § får vara högst 50 procent högre än beskattningsvärdet enligt förmögenhetsskattelagen vilket räknats ut enligt bokslutet för den räkenskapsperiod som löpt ut 2005.

RP 144/2005, FiUB 44/2005, RSv 218/2005

Ikraftträdelsestadganden:

10.11.2006/966:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 117/2006, FiUB 17/2006, RSv 133/2006

2.11.2007/958:

Denna lag träder i kraft den 9 november 2007.

RP 59/2007, FiUB 9/2007, RSv 40/2007

11.6.2010/505:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2010.

RP 288/2009, FiUB 12/2010, RSv 37/2010

14.12.2012/777:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 32/2012, EkUB 11/2012, RSv 117/2012

18.11.2013/812:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2013.

Lagen tillämpas första gången vid bestämmandet av beskattningsvärdet för 2013.

RP 76/2013, RP 102/2013, FiUb 18/2013, RSv 123/2013

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.