Beaktats t.o.m. FörfS 438/2018.

15.7.2005/577

Lag om gränsbevakningsväsendets förvaltning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på ordnandet av förvaltningen, utbildningen och forskningsverksamheten och på anställningsförhållandena vid gränsbevakningsväsendet, om inte något annat föreskrivs. I fråga om militära kommandomål inom gränsbevakningsväsendet gäller vad som föreskrivs i denna lag eller någon annanstans.

2 § (30.12.2013/1229)
Gränstrupper

I denna lag avses med gränstrupper tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet och personer som med stöd av värnpliktslagen (1438/2007) har förordnats att tjänstgöra vid gränsbevakningsväsendet eller som fullgör frivillig militärtjänst vid gränsbevakningsväsendet, och som vid effektiviserande av rikets försvar kan anslutas till försvarsmakten.

2 kap

Gränsbevakningsväsendets förvaltning och personal samt tjänstemännens särskilda rättigheter och skyldigheter

3 §
Gränsbevakningsväsendet, chefen och förvaltningsenheterna

Gränsbevakningsväsendet är en till statens centralförvaltning hörande myndighet som står under inrikesministeriets ledning och tillsyn. Gränsbevakningsväsendet leds på inrikesministeriet av chefen för gränsbevakningsväsendet. Chefen underställda förvaltningsenheter är staben för gränsbevakningsväsendet, gränsbevakningssektionerna, sjöbevakningssektionerna, Gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen (förvaltningsenheter). (30.12.2013/1229)

Staben för gränsbevakningsväsendet leds av biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet och övriga förvaltningsenheter av sina respektive chefer. Övriga förvaltningsenheter lyder under staben för gränsbevakningsväsendet. Vid förhinder för chefen för gränsbevakningsväsendet är biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet dennes ställföreträdare. Om också biträdande chefen har förhinder, är ställföreträdaren en general eller amiral som tjänstgör vid staben för gränsbevakningsväsendet som gräns- och sjöavdelningens eller personalavdelningens chef. (4.6.2010/477)

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter, gränsbevakningssektionernas och sjöbevakningssektionernas territoriella gränser, rätt för chefen för gränsbevakningsväsendet att bestämma om den närmare sammansättningen av förvaltningsenheterna och om gränsbevakningsväsendets ledningsförhållanden.

4 §
Gränsbevakningsmyndigheterna

Chefen för gränsbevakningsväsendet och staben för gränsbevakningsväsendet är riksomfattande gränsbevakningsmyndigheter.

Gränsbevakningssektionerna och sjöbevakningssektionerna samt deras kommendörer är regionala gränsbevakningsmyndigheter. Gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen står utanför den territoriella indelningen. Gränsbevakningsväsendets övriga enheter är lokala gränsbevakningsmyndigheter.

Chefen för gränsbevakningsväsendet har rätt att överta avgörandet av ett ärende som enligt vad som föreskrivs skall avgöras av någon annan gränsbevakningsmyndighet.

5 §
Inrikesministeriets uppgifter inom gränsbevakningsväsendet

Chefen för gränsbevakningsväsendet håller inrikesministern underrättad om ärenden som berör gränsbevakningsväsendet. Chefen deltar i behandlingen av ett ärende vid inrikesministeriet när ärendet berör gränsbevakningsväsendet.

Inrikesministern avgör ärenden som gäller indragning eller nedskärning av regionala och lokala enheter och funktioner inom gränsbevakningsväsendet och som är samhälleligt eller ekonomiskt viktiga. Om inte något annat föreskrivs, har chefen för gränsbevakningsväsendet rätt att efter föredragning avgöra andra förvaltningsärenden som gäller gränsbevakningsväsendet och dess ansvarsområde och som enligt vad som föreskrivs ska avgöras av inrikesministeriet. (30.12.2013/1229)

Staben för gränsbevakningsväsendet utgör samtidigt inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning. Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet är samtidigt avdelningschef för inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning.

6 §
Gränsbevakningsväsendets interna organisation och militära kommandomål

Gränsbevakningsväsendets interna organisation är militärisk. En tjänsteman som tjänstgör i en militär tjänst föredrar militära kommandomål som skall avgöras av chefen för gränsbevakningsväsendet eller någon annan militär förman och kontrasignerar de beslut som de militära förmännen fattat i dessa mål.

7 §
Beslut av republikens president i militära kommandomål inom gränsbevakningsväsendet

Republikens president beslutar om betydande ändringar av gränstruppernas försvarsberedskap och om andra vittsyftande eller principiellt viktiga militära kommandomål som gäller gränsbevakningsväsendet och som avser gränsbevakningsväsendets uppgifter med anknytning till det militära försvaret. Såsom ett militärt kommandomål beslutar presidenten också om befordran av en person som tjänstgör vid gränsbevakningsväsendet till officers, specialofficers eller institutofficers militära grad. Presidenten kan överta avgörandet av ett militärt kommandomål som skall avgöras av chefen för gränsbevakningsväsendet eller någon annan militär förman.

Republikens president fattar utom statsrådet beslut i militära kommandomål som gäller gränsbevakningsväsendet efter föredragning av inrikesministern. Besluten kontrasigneras av inrikesministern. Vid föredragningen av ett sådant ärende har statsministern och chefen för gränsbevakningsväsendet rätt att vara närvarande och uttala sin uppfattning om det. (30.12.2013/1229)

Republikens president kan på eget initiativ eller på framställning av inrikesministern överföra ett militärt kommandomål för att avgöras av presidenten i statsrådet. Då beslutar presidenten om målet efter föredragning av inrikesministern utan att statsrådet lägger fram förslag till avgörande. Vid föredragning av ett militärt kommandomål för presidenten i statsrådet har chefen för gränsbevakningsväsendet rätt att vara närvarande och uttala sin uppfattning om det. (30.12.2013/1229)

8 §
Beslut av chefen för gränsbevakningsväsendet i militära kommandomål

Chefen för gränsbevakningsväsendet avgör andra militära kommandomål än sådana som skall avgöras av republikens president, om de inte enligt vad som bestäms eller föreskrivs skall avgöras av någon annan militär förman.

En militär förman kan överta avgörandet av ett militärt kommandomål som skall avgöras av en underordnad. Genom förordning av republikens president utfärdas bestämmelser om fördelningen av behörigheten i militära kommandomål mellan chefen för gränsbevakningsväsendet och de militära förmän som är underställda chefen och om den ordning i vilken militära kommandomål skall behandlas inom gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet skall informera presidenten och inrikesministern om betydande militära kommandomål som hör till de militära förmännens behörighet.

9 §
Tjänsterna vid gränsbevakningsväsendet

Vid gränsbevakningsväsendet finns följande militära tjänster: officer, specialofficer, institutofficer, sjöbevakare och gränsbevakare. Vid gränsbevakningsväsendet kan dessutom finnas andra tjänster och personal i tjänsteförhållande för viss tid.

Närmare bestämmelser om inrättande, ändring och indragning av tjänster vid gränsbevakningsväsendet samt om placering och flyttning av tjänster inom gränsbevakningsväsendet utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.12.2013/1229)

10 §
Allmänna behörighetsvillkor för tjänster vid gränsbevakningsväsendet

Den som utnämns till en tjänst vid gränsbevakningsväsendet skall vara finsk medborgare och uppfylla de allmänna behörighetsvillkor för statstjänster som anges i 6 och 8 § i statstjänstemannalagen (750/1994). Dessutom skall han eller hon ha oklanderliga levnadsvanor och vara pålitlig.

Av dem som utnämns till en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet krävs att de vid Finlands försvarsmakt eller vid gränsbevakningsväsendet har fullgjort sin värnplikt i vapentjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor samt att de till sin hälsa och fysiska kondition är lämpliga för tjänsten.

Vad som i 2 mom. bestäms om fullgörandet av värnplikt gäller inte den som med stöd av 12 § 1 mom. i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har rätt att i stället för att fullgöra värnplikt tjänstgöra på motsvarande sätt vid lots- och fyrinrättningen eller inom annan civilförvaltning. Med avvikelse från vad som bestäms i 2 mom. gäller kravet på fullgörande av frivillig militärtjänst för kvinnor inte personer som enligt 6 § i självstyrelselagen för Åland har åländsk hembygdsrätt.

11 §
Särskilda behörighetsvillkor för tjänster vid gränsbevakningsväsendet

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet, såsom utbildningskrav, krav på ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap i förmansuppgifter, samt i fråga om militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet, krav på erfarenhet av tjänstgöring.

12 §
Utnämning till tjänst

Republikens president utnämner chefen för gränsbevakningsväsendet, biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet samt generalerna och amiralerna. Presidenten fattar utnämningsbesluten i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande. Övriga officerare vid gränsbevakningsväsendet utnämns av republikens president på föredragning av inrikesministern i den ordning som föreskrivs i 7 § 2 mom. Bestämmelser om utnämning till andra tjänster vid gränsbevakningsväsendet än de som nämns ovan utfärdas genom förordning av statsrådet.

De militära tjänsterna vid gränsbevakningsväsendet kan besättas utan att de förklaras lediga.

13 §
Förordnande till uppgift

Chefen för gränsbevakningsväsendet, biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet samt generalerna och amiralerna förordnas till sina uppgifter av republikens president i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande.

Bestämmelser om förordnande till en uppgift i fråga om andra tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet än de som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 § (30.12.2013/1229)
Förflyttning av en tjänsteman till en annan tjänst eller uppgift

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att övergå till en annan tjänst på minst samma nivå eller också till en sådan annan uppgift inom gränsbevakningsväsendet som kan skötas med den utbildning som tjänstemannen har, om en sådan förflyttning behövs för att besätta en vakant tjänst eller uppgift enligt gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning eller i övrigt för att tjänstgöringen ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Om förflyttning till en annan tjänst eller uppgift medför att tjänstemannens tjänstgöringsort ändras, ska beslutet delges tjänstemannen minst tre månader förväg.

I ett beslut som gäller förflyttning till en annan tjänst eller uppgift och som medför att tjänstemannens tjänstgöringsort ändras och i ett beslut om förflyttning till en uppgift utan tjänstemannens samtycke får ändring sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996). Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Ett beslut om förflyttning ska iakttas även om besvär anförts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. I ett annat beslut som gäller förflyttning till en annan tjänst eller uppgift eller som gäller förordnande av en tjänsteman till en uppgift får ändring inte sökas genom besvär.

15 § (30.12.2013/1229)
Gränsbevakningsmän

Gränsbevakningsmän är sådana tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet som fått genom förordning av statsrådet föreskriven utbildning för gränsbevakningsmän och som förordnats till gränsbevakningsmän av chefen för förvaltningsenheten.

Gränsbevakningsmännen har sådana befogenheter som i gränsbevakningslagen (578/2005) eller i någon annan lag föreskrivs för gränsbevakningsmän.

Vad som i denna lag föreskrivs om gränsbevakningsmän tillämpas även på de gränsbevakningsmän som enligt lagen om civilpersonals deltagande i krishantering (1287/2004) utnämnts att sköta gränsbevakningsuppgifter. (20.3.2015/260)

16 §
Tjänstemännens anmälningsskyldighet och andra skyldigheter att vidta åtgärder

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att underrätta sin förman om viktiga omständigheter som gäller gränsbevakningsväsendets uppgifter och som tjänstemannen fått kännedom om.

En gränsbevakningsman är skyldig att även under sin fritid vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra ett allvarligt brott som hör till området för gränsbevakningsväsendets uppgifter eller för att påbörja efterspanings- eller räddningsåtgärder.

17 § (30.1.2018/110)
Tystnadsplikt

Tjänstemän som hör till Gränsbevakningsväsendets personal får inte röja uppgifter som avslöjar identiteten hos en person som har lämnat information konfidentiellt, om röjandet av informationen kan äventyra den persons säkerhet som gett uppgifterna eller en närstående persons säkerhet. Tystnadsplikten gäller också när röjandet av uppgifterna om identiteten kan äventyra pågående eller framtida inhämtande av information.

Bestämmelser om tystnadsplikten för tjänstemän som hör till Gränsbevakningsväsendets personal finns förutom i denna lag även i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och annanstans i lag. Samma tystnadsplikt gäller för den som i arbetsavtalsförhållande till Gränsbevakningsväsendet eller på grundval av ett uppdragsavtal har fått kännedom om Gränsbevakningsväsendets sekretessbelagda uppgifter.

Tystnadsplikten gäller också efter det att uppdragsavtalet eller anställningsförhållandet hos Gränsbevakningsväsendet har upphört.

17 a § (30.1.2018/110)
Utlämnande av uppgifter trots tystnadsplikt

Tystnadsplikten för tjänstemän som hör till Gränsbevakningsväsendets personal och andra som avses i 17 § 2 mom. hindrar inte att information lämnas ut till myndigheter och sammanslutningar som sköter offentliga uppdrag och som på grund av sina lagstadgade uppgifter behöver information om omständigheter som annars är sekretessbelagda eller om en persons tillförlitlighet eller lämplighet för ett uppdrag. För utlämnande av information som behövs för att kontrollera tillförlitligheten hos en person som söker sig till eller har en ur säkerhetssynpunkt viktig uppgift gäller vad som särskilt föreskrivs i lag.

Tystnadsplikten enligt 17 § 2 mom. hindrar inte röjande av information som i enskilda fall av vägande skäl behövs för att förhindra en händelse som äventyrar liv eller hälsa eller ett brott som riktar sig mot friheten eller för att förhindra betydande skada på miljön eller betydande egendoms- eller förmögenhetsskada eller för att trygga statens säkerhet.

17 b § (30.1.2018/110)
Tystnadsrätt

De som hör till Gränsbevakningsväsendets personal är inte skyldiga att röja information om identiteten hos en person av vilken de i sitt anställningsförhållande har fått konfidentiell information och inte heller om sekretessbelagda taktiska eller tekniska metoder.

Bestämmelser om skyldigheten att i vissa fall hemlighålla uppgifter och metoder som avses i 1 mom. finns i 17 § 1 mom. i denna lag och i 24 § 1 mom. 5 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

17 c § (30.1.2018/110)
Skyldighet att röja uppgifter under en rättegång

En domstol kan bestämma att information som avses i 17 § 1 mom. eller 17 b § 1 mom. ska röjas, om utelämnad information kan medföra en kränkning av en parts rätt att försvara sig på behörigt sätt eller på annat sätt bevaka sin rätt under rättegången. För ett förordnande att röja information krävs dessutom att åklagaren utför åtal för ett brott för vilket det strängaste föreskrivna straffet är fängelse i minst sex år eller för försök eller medverkan till ett sådant brott. Domstolen får inte ens då bestämma att identiteten hos den person som lämnat ut information konfidentiellt ska avslöjas, om det är uppenbart att dennes eller för denne närstående personers säkerhet därmed allvarligt skulle äventyras.

17 d § (30.1.2018/110)
Skyldighet att röja uppgifter under en brottsutredning

De som hör till Gränsbevakningsväsendets personal är trots sin tystnadsplikt eller tystnadsrätt skyldiga att röja sådan information enligt 17 § 1 mom. och 17 b § 1 mom. som är nödvändig för bedömning av förutsättningarna för att inleda förundersökning, om det finns grundad anledning att anta att den som konfidentiellt lämnat uppgifter har gjort sig skyldig till brott genom att lämna uppgifterna.

De som hör till Gränsbevakningsväsendets personal är skyldiga att röja information som avses i 1 mom. också för utredningen i ett ärende där förundersökning har inletts, om det finns grundad anledning att misstänka att den som konfidentiellt lämnat uppgifter har gjort sig skyldig till brott genom att lämna uppgifterna.

Om en person som hör till Gränsbevakningsväsendets personal vägrar röja information enligt 1 eller 2 mom., kan domstolen på yrkande av en anhållningsberättigad tjänsteman bestämma att informationen ska lämnas till den som framställt yrkandet, om det inte finns någon laglig grund för vägran. Domstolen kan likaså på yrkande av en målsägande bestämma att en person som hör till Gränsbevakningsväsendets personal ska lämna ut information om identiteten hos en person som konfidentiellt lämnat information till Gränsbevakningsväsendet, om det är nödvändigt för att säkerställa målsägandens åtalsrätt enligt 1 kap. 14 § i lagen om rättegång i brottmål (689/1997). Vid behandlingen av ett ärende som avses i detta moment iakttas bestämmelserna om vittnesförhör inför domstol i 7 kap. 9 § i förundersökningslagen (805/2011).

När domstolen överväger att ge ett förordnande som avses i 3 mom. ska den pröva om skyldigheten att röja information kan äventyra statens säkerhet, någons liv eller hälsa eller pågående inhämtande av information och hur motiverat det å andra sidan är att informationen röjs med beaktande av brottsmisstankens art och målsägandens rätt att på behörigt sätt bevaka sin rätt vid rättegång.

Ärenden som gäller skyldighet att röja information ska behandlas vid den tingsrätt där det lämpligen kan ske. Den som framställt begäran om röjande av informationen och den som vägrat röja den ska vara närvarande vid handläggningen. Vid handläggningen är tingsrätten domför även med ordföranden ensam.

18 § (22.7.2011/877)

18 § har upphävts genom lagen 22.7.2011/877.

19 §
Bisysslor

En gränsbevakningsman får inte ta emot eller inneha en sådan bisyssla som avses i 18 § 4 mom. i statstjänstemannalagen, om inte den behöriga myndigheten på ansökan beviljar tillstånd till det.

En gränsbevakningsman får inte sköta en uppgift som omfattar rättigheter och skyldigheter som kan komma att stå i strid med de uppgifter som föreskrivs för gränsbevakningsväsendet.

20 §
En gränsbevakningsmans skyldighet i fråga om uppträdande

En gränsbevakningsman skall i tjänsten och i sitt privatliv uppträda så att han eller hon inte förfar på ett sätt som är ägnat att rubba förtroendet för att de uppgifter som ankommer på gränsbevakningsväsendet sköts på ett behörigt sätt.

Vid en bedömning av om en gränsbevakningsmans uppträdande är korrekt skall hans eller hennes ställning och uppgifter inom gränsbevakningsväsendet beaktas.

20 a § (2.3.2007/221)
Skiljande av en gränsbevakningsman från tjänsteutövning för viss tid

En gränsbevakningsman som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan, om en varning inte kan anses vara tillräcklig, som disciplinstraff skiljas från tjänsteutövning för en tid av minst en och högst sex månader. Löneutbetalningen avbryts för tiden för skiljandet från tjänsteutövningen.

Beslut om skiljande från tjänsteutövning fattas av den utnämnande myndigheten. Om republikens president eller statsrådet är utnämnande myndighet, fattar inrikesministeriet beslut om skiljande från tjänsteutövning. Den myndighet som fattar beslut om skiljande från tjänsteutövning ska inleda ärendet senast tre månader från det att myndigheten fick kännedom om en omständighet som kan ge anledning till skiljande från tjänsteutövning. (30.12.2013/1229)

Innan beslut fattas om skiljande av en gränsbevakningsman från tjänsteutövning skall han eller hon ges tillfälle att blir hörd i ärendet. Myndigheten skall ge också huvudförtroendemannen eller förtroendemannen tillfälle att bli hörd, om gränsbevakningsmannen begär det och om skiljandet från tjänsteutövningen inte på grund av sakens natur skall verkställas omedelbart. Myndigheten skall innan beslutet fattas underrätta gränsbevakningsmannen om möjligheten att begära att huvudförtroendemannen eller förtroendemannen skall höras.

I fråga om sökande av ändring i ett beslut som gäller skiljande av en gränsbevakningsman från tjänsteutövning för viss tid bestäms i statstjänstemannalagen.

21 §
Anmälan för tjänstgöring

Med tanke på särskilda situationer som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde skall varje tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet se till att den behöriga förvaltningsenheten har hans eller hennes uppdaterade kontaktuppgifter.

En gränsbevakningsman som inte har semester eller är tjänstledig är skyldig att utan dröjsmål anmäla sig för tjänstgöring när en allvarlig särskild situation som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde nödvändigtvis kräver det. En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att på särskilt förordnande vid behov inställa sig i tjänst också under sin semester när det är nödvändigt på grund av en allvarlig särskild situation som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde. En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet som inte har semester är skyldig att på förordnande vara i larmberedskap och inställa sig i tjänst när det är nödvändigt av särskilda skäl i anslutning till gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Ovan avsedda förordnanden ges av den allmänna ledaren för en förvaltningsenhet, fältchefen eller chefen för enheten i fråga. (17.12.2010/1151)

22 §
Yrkesskicklighet och kondition

De tjänstemän som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet och gränsbevakningsmännen skall upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna kräver. Bestämmelser om vilken konditionsnivå som krävs för olika arbetsuppgifter och om genomförande av konditionstester kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

23 § (30.12.2013/1229)
Uniform

Den som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att vid tjänstgöring använda gränsbevakningsväsendets uniform, om inte något annat bestäms på grund av tjänsteuppgiftens art eller av någon annan orsak. Andra personer än de som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet får inte använda en dräkt eller ett klädesplagg som på ett förvillande sätt liknar gränsbevakningsväsendets uniform eller därtill hörande persedlar så att detta kan ge intrycket av att bäraren är en tjänsteman i militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet.

Den som har förordnats till uppgiften som gränsbevakningsman och är skyldig att använda uniform ska på sin uniform ha gränsbevakningsmännens emblem som anger gränsbevakningsmannens ställning, så som närmare föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet. Andra än gränsbevakningsmän får inte använda emblem som anger ställning, om inte chefen för gränsbevakningsväsendet ger tillstånd att använda emblem vid teaterföreställningar eller andra motsvarande evenemang.

Uniform och gränsbevakningsmännens emblem får också användas vid resor i anknytning till tjänsteutövning och när en person representerar gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan tillåta att även andra än tjänstemän som tjänstgör i en militär tjänst använder gränsbevakningsväsendets uniform eller av särskilda skäl ge dem tillfälligt tillstånd att använda dräkt eller klädesplagg enligt 1 mom. som liknar uniform eller därtill hörande persedlar.

24 §
Tjänstetecken

En gränsbevakningsman har ett tjänstetecken som fastställs genom förordning av inrikesministeriet.

Bestämmelser om skyldigheten att medföra tjänstetecknet samt att på begäran visa upp det finns i 8 a § i gränsbevakningslagen. (19.9.2014/750)

3 kap

Utbildning, undervisning och forskning vid gränsbevakningsväsendet

25 § (30.12.2013/1229)
Utbildning och undervisning vid Gräns- och sjöbevakningsskolan

Vid Gräns- och sjöbevakningsskolan kan ges den utbildning som är behörighetsvillkor för gränsbevakningsväsendets tjänster samt kompletterande utbildning och specialutbildning för gränsbevakningsväsendets personal och andra personer. Gräns- och sjöbevakningsskolan ansvarar för den forskning inom gränsbevakningsväsendets ansvarsområde som bedrivs vid gränsbevakningsväsendet.

Vid Gräns- och sjöbevakningsskolan kan det inom gränsbevakningsväsendets ansvarsområde och i enlighet med vad som särskilt avtalas med Försvarshögskolan ordnas i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) avsedd undervisning inom utbildningsprogrammet för officerare, inom fortbildningen och inom den kompletterande utbildningen.

Vid bevakningsflygdivisionen kan sådan utbildning som behövs för gränsbevakningsväsendets luftfart ordnas i samarbete med Gräns- och sjöbevakningsskolan och andra läroanstalter.

Gräns- och sjöbevakningsskolans undervisning är offentlig, om inte något annat följer av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Gräns- och sjöbevakningsskolan kan även begränsa tillträdet till undervisningen för att garantera tjänstgöringssäkerheten eller på grund av begränsade undervisningslokaler eller av någon annan motsvarande grundad anledning. (8.9.2017/618)

25 a § (30.12.2013/1229)
Allmän organisering av utbildning och forskning inom gränsbevakningsväsendet

Chefen för gränsbevakningsväsendet fastställer på framställning av staben för gränsbevakningsväsendet resultatmålen och riktlinjerna för utbildningen och forskningen inom gränsbevakningsväsendet samt instruktionen för Gräns- och sjöbevakningsskolan.

I instruktionen för Gräns- och sjöbevakningsskolan kan det föreskrivas om

1) utbildningens och undervisningens varaktighet och omfattning,

2) utbildnings- och undervisningsarrangemangen,

3) förfarandet för antagning av studerande,

4) grunderna för bedömning av studieresultat,

5) sådan inre ordning som den militära ordningen förutsätter,

6) de studerandes fritid, ledigheter och frånvaro,

7) användning av Gräns- och sjöbevakningsskolans lokaler och egendom, och

8) förpliktelser i anslutning till upprätthållande av beredskapen.

Grundkursen för gränsbevakare räcker högst 12 månader.

Gräns- och sjöbevakningsskolan beslutar om Gräns- och sjöbevakningsskolans undervisningsplaner.

25 b § (30.12.2013/1229)
Studerande vid Gräns- och sjöbevakningsskolan

Med studerande vid Gräns- och sjöbevakningsskolan avses personer som genomgår grundkursen för gränsbevakare och andra som studerar vid Gräns- och sjöbevakningsskolan.

25 c § (30.12.2013/1229)
Undervisnings- och examensspråk

Gräns- och sjöbevakningsskolans undervisnings- och examensspråk är finska eller svenska.

Studerande har rätt att i samband med antagningen och i prov använda antingen finska eller svenska. Lärdomsprovet skrivs antingen på finska eller på svenska.

Gräns- och sjöbevakningsskolan kan besluta att i undervisningen och vid avläggande av kunskapsprov får användas också något annat språk.

25 d § (30.1.2018/110)
Studerandes tystnadsplikt och tystnadsrätt

Bestämmelserna i 17 och 17 a–17 d § tillämpas även när det gäller tystnadsplikt och tystnadsrätt för de studerande vid Gräns- och sjöbevakningsskolan.

25 e § (8.9.2017/618)
Studerandes användning av uniform

De som utbildas för en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet ska använda gränsbevakningsväsendets uniform enligt 23 § när de deltar i utbildningen.

25 f § (8.9.2017/618)
En studerandes skyldighet i fråga om uppträdande

På skyldigheten i fråga om uppträdande för dem som utbildas för en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet tillämpas vad som föreskrivs i 20 § och vad som utfärdas genom ett reglemente vilket utfärdas som militärt kommandomål i enlighet med 57 § i värnpliktslagen.

26 § (30.12.2013/1229)
Antagning till grundkursen för gränsbevakare

Gräns- och sjöbevakningsskolan antar studerande till grundkursen för gränsbevakare. Till grundkursen kan antas en person som har blivit godkänd i urvalsprovet och

1) är finsk medborgare,

2) har avlagt examen som avses i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005), gymnasiets lärokurs eller minst andra stadiets yrkesexamen,

3) till sitt hälsotillstånd är lämplig när det gäller att på behörigt sätt fullgöra uppgifter inom gränsbevakningsväsendet, (19.12.2017/951)

3 a) på det sätt som gränsbevakningsväsendets arbetsuppgifter förutsätter är oförvitlig och inte har sådana bindningar som äventyrar en behörig och oberoende skötsel av arbetsuppgifterna och som också annars är tillförlitlig, (19.12.2017/951)

4) har fullgjort sin värnplikt i vapentjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor vid försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet i Finland, och

5) har körrätt minst för kategori B.

Det krav som anges i 1 mom. 4 punkten gäller inte personer med åländsk hembygdsrätt enligt självstyrelselagen för Åland.

Den som ansöker om att bli antagen till grundkursen för gränsbevakare ska på det sätt som Gräns- och sjöbevakningsskolan bestämmer ge Gräns- och sjöbevakningsskolan de uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för bedömning av om han eller hon kan antas som studerande.

Staben för gränsbevakningsväsendet beslutar om de krav som avses i 1 mom. 3 punkten.

Gräns- och sjöbevakningsskolan begär om dem som ansöker om att bli antagna till grundkursen för gränsbevakare en sådan säkerhetsutredning som avses i lagen om säkerhetsutredningar (177/2002).

L om säkerhetsutredningar 177/2002 har upphävts genom SäkerhetsutredningsL 726/2014.

26 a § (8.9.2017/618)
Deltagande i annan utbildning

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet kan förordnas att delta i undervisning vid Gräns- och sjöbevakningsskolan. En tjänstemans studier vid Gräns- och sjöbevakningsskolan genomförs som tjänsteuppdrag. Gräns- och sjöbevakningsskolan beslutar om rätten att delta i undervisningen.

26 b § (30.12.2013/1229)
Studerandes övriga uppgifter

Staben för gränsbevakningsväsendet kan förordna en studerande på grundkursen för gränsbevakare som har tillräcklig utbildning att även utföra andra uppgifter än övningar som ingår i utbildningen, om detta behövs för skötseln av allvarliga specialsituationer som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde.

När en studerande på grundkursen för gränsbevakare utför en uppgift som avses i 1 mom. ska vad som i 35 § 2 mom. i gränsbevakningslagen föreskrivs om befogenheter för den som bistår en gränsbevakningsman tillämpas på studeranden.

26 c § (30.12.2013/1229)
Studerandes studiesociala förmåner

Studerande på grundkursen för gränsbevakare får under studietiden inkvartering, måltider och kläder, hälsovård på allmänläkarnivå samt studie- och övningsmaterial kostnadsfritt.

Till studerande på grundkursen för gränsbevakare kan som kostnadsersättning betalas dagtraktamente som är minst 46 procent av gällande heldagtraktamente för statstjänstemän.

En studerande på grundkursen för gränsbevakare har rätt att få minst två av staten bekostade resor mellan studieorten och hem- eller boningsorten i Finland för varje hel studiekalendermånad. Resekostnaderna ersätts i enlighet med kostnaderna för det förmånligaste allmänna fortskaffningsmedlet. Resekostnader till och från utlandet ersätts endast om den studerande permanent bor utomlands. På motsvarande sätt ersätts resekostnaderna för sådana kommenderingsresor inom landet eller utomlands som ingår i studierna.

En grundkursstuderandes hälsovårdskostnader ersätts endast till den del som vårdbehovet har uppkommit under en period av närundervisning eller praktik och den studerande inte har rätt till ersättning för kostnaderna på någon annan grund.

27 § (8.9.2017/618)
Tjänstgöringsförbindelse

För att få delta i sådan minst två månaders utbildning till vilken man godkänns på basis av Gräns- och sjöbevakningsskolans urvalsprov förutsätts att den studerande i början av studierna ger en skriftlig förbindelse att han eller hon kommer att tjänstgöra vid gränsbevakningsväsendet under en minimitid på högst två år räknat från den dag studierna avslutas (tjänstgöringsförbindelse).

De som utbildas eller hör till personal som flyger luftfartyg vid gränsbevakningsväsendet ska om så krävs ge en tjänstgöringsförbindelse för högst 14 år. Bestämmelser om den tjänstgöringsförbindelse som gäller i fråga om utbildningsprogrammet för officerare finns i 29 § i lagen om Försvarshögskolan.

Om en studerande på grundkursen för gränsbevakare eller den som utbildas till flygande personal avbryter sina studier, vägrar ta emot en tjänst vid gränsbevakningsväsendet eller om hans eller hennes studier avbryts av någon av personen själv beroende annan orsak än sjukdom eller avsaknad av flygaregenskaper, ska han eller hon i ersättning till staten betala ett belopp som beror på examens art eller utbildningens innehåll och som uppgår till högst hälften av de kostnader som utbildningen orsakat staten. Beslut om att ta ut ersättning fattas av Gräns- och sjöbevakningsskolan.

Bestämmelserna i 3 mom. gäller också situationer där en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet under den tid tjänstgöringsförbindelsen gäller säger upp sig, tar emot en tjänst som avses i 65 § i statstjänstemannalagen eller sägs upp av någon av personen själv beroende annan orsak än sjukdom eller där hans eller hennes tjänsteförhållande hävs. Beslut om att ta ut ersättning fattas av förvaltningsenheten.

Ersättningen är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av ersättningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Närmare bestämmelser om bestämmande av ersättning enligt 3 och 4 mom. utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

27 a § (30.12.2013/1229)
Drogtestning

Den som ansöker om att bli antagen till grundkursen för gränsbevakare är skyldig att delta i ett drogtest som utförs av en legitimerad yrkesutbildad person och laboratoriepersonal inom hälso- och sjukvården innan sökanden antas till grundkursen. Den som studerar på grundkursen för gränsbevakare är skyldig att på förordnande av Gräns- och sjöbevakningsskolan delta i drogtest också under grundkursen och under praktik som anknyter till den, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande uppträder påverkad av rusmedel under utbildningen eller i arbete med anknytning till praktiken.

Uppgifter från drogtest betraktas som uppgifter om hälsotillstånd. En legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får överlämna skriftliga testresultat till Gräns- och sjöbevakningsskolan.

27 b § (30.12.2013/1229)
Studietid samt senareläggning och avbrytande av studier

Studierna ska slutföras inom den maximitid som anges i undervisningsplanen.

Gräns- och sjöbevakningsskolan kan på ansökan av den studerande skjuta upp studierätten eller avbryta studierna för högst två år.

Gräns- och sjöbevakningsskolan kan på eget initiativ avbryta studierna för högst ett år åt gången, om

1) den studerande har konstaterats lida av långvarig sjukdom,

2) den studerande inte med godkänt resultat kan genomföra sina studier i enlighet med undervisningsplanen,

3) den studerande vid förundersökning är misstänkt för brott och det misstänkta brottets art och hur grovt det är visar att den studerande är olämplig för en tjänst vid gränsbevakningsväsendet eller för att delta i undervisning eller utbildning vid Gräns- och sjöbevakningsskolan och det finns synnerligen sannolika skäl för misstanken, eller

4) det finns sådana vägande skäl som kan jämställas med dem som nämns i 1–3 punkten för avbrytande av den studerandes studier.

Den tid då studierna är avbrutna räknas inte in i maximistudietiden.

28 § (30.12.2013/1229)
Förlust av studierätt

Gräns- och sjöbevakningsskolan kan återkalla rätten för en studerande att delta i utbildningen och undervisningen, om den studerande

1) inte uppfyller antagningskriterierna för utbildningen,

2) i samband med ansökan till utbildningen har lämnat sådana felaktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlighållit någon sådan omständighet om sig själv som hade utgjort hinder för antagningen,

3) döms till straff för ett sådant brott som visar att han eller hon är olämplig för en tjänst vid gränsbevakningsväsendet och domen har vunnit laga kraft,

4) uppträder på ett sätt som är ägnat att äventyra förtroendet för att de uppgifter som gränsbevakningsväsendet har sköts på ett behörigt sätt och en skriftlig varning inte kan anses vara en tillräcklig påföljd,

5) till sitt hälsotillstånd inte längre är lämplig med tanke på en saklig skötsel av gränsbevakningsväsendets uppgifter, och förändringen i hälsotillståndet bedöms vara bestående eller långvarig,

6) vägrar delta i drogtestning enligt 27 a § eller i kontroller eller undersökningar enligt 28 b § 1 mom., eller lämnar ett prov som utvisar missbruk av rusmedel,

7) inte återupptar studierna efter att den tidsfrist som avses i 27 b § har löpt ut,

8) upprepade gånger eller på ett väsentligt sätt försummar att delta i undervisningen och en skriftlig varning inte kan anses vara en tillräcklig påföljd,

9) upprepade gånger eller på ett väsentligt sätt bryter mot Gräns- och sjöbevakningsskolans instruktion eller ett reglemente som avses i 25 f § och en skriftlig varning inte kan anses vara en tillräcklig påföljd, eller

10) inte har slutfört sina studier inom den i 25 a § 3 mom. eller undervisningsplanen angivna maximitiden och Gräns- och sjöbevakningsskolan inte beviljar tilläggstid av särskilda skäl för att slutföra studierna, (8.9.2017/618)

11) skriftligen meddelar att han eller hon avslutar sina studier. (8.9.2017/618)

Chefen för Gräns- och sjöbevakningsskolan kan ge en studerande på grundkursen för gränsbevakare eller en vid gränsbevakningsväsendet anställd studerande en skriftlig varning, om förlust av studierätten kan anses oskälig med hänsyn till de omständigheter som lett till personens beteende och som framgår av det, bedömt som en helhet. I stället för skriftlig varning kan det ges en muntlig anmärkning, om detta kan anses vara en tillräcklig påföljd. Varning eller anmärkning enligt detta moment ges inte för beteende för vilket påföljd kan bestämmas enligt bestämmelserna om militärdisciplin eller enligt 24 § i statstjänstemannalagen.

28 a § (30.12.2013/1229)
Förfarandet i ärenden som gäller avbrytande av studier, tilldelning av varning eller anmärkning eller förlust av studierätt

Gräns- och sjöbevakningsskolan ska, innan den beslutar om avbrytande av studier enligt 27 b §, om skriftlig varning eller anmärkning enligt 28 § eller om förlust av studierätt specificera den gärning eller försummelse som åtgärden grundar sig på, höra den studerande samt skaffa annan behövlig utredning.

Om ett beslut om avbrytande av studier eller förlust av studierätt upphävs eller undanröjs eller återbryts genom extraordinärt ändringssökande, beslutar Gräns- och sjöbevakningsskolan om tillgodoräknande av de studier som den studerande fram till det har bedrivit i samband med motsvarande studier senare.

28 b § (30.12.2013/1229)
Uppgifter om förlust av studierätt och avbrytande av studier

En studerande på grundkursen för gränsbevakare kan förordnas att genomgå kontroll och undersökning som utförs av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i syfte att utreda hälsotillståndet, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande inte längre är lämplig med tanke på behörig skötsel av gränsbevakningsväsendets uppgifter. Gräns- och sjöbevakningsskolan står för kostnaderna för de kontroller och undersökningar som den förordnar.

Gräns- och sjöbevakningsskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av studierätt av en av Gräns- och sjöbevakningsskolan anvisad läkare med rätt att självständigt utöva yrket få ett skriftligt utlåtande av vilket framgår att den studerande har genomgått en kontroll eller en undersökning i syfte att utreda hälsotillståndet samt en på kontrollen eller undersökningen grundad bedömning av den studerandes funktionsförmåga och lämplighet med hänsyn till hälsotillståndet att sköta gränsbevakningsväsendets uppgifter på ett behörigt sätt.

Gräns- och sjöbevakningsskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av förundersökningsmyndigheter, åklagare och domstolar få sådana uppgifter om brottmål som gäller en studerande och som förlust av studierätt eller avbrytande av studier förutsätter.

28 c § (30.12.2013/1229)
Behandling av känsliga uppgifter

Sådana känsliga personuppgifter som avses i 11 § 3 och 4 punkten i personuppgiftslagen (523/1999) och som gäller studerande och personer som ansöker om att bli antagna som studerande får vid Gräns- och sjöbevakningsskolan endast behandlas av personer som bereder eller fattar beslut om antagning av studerande, avbrytande av studier eller förlust av studierätt eller som ger utlåtanden i sådana ärenden.

Gräns- och sjöbevakningsskolan ska förvara känsliga uppgifter åtskilda från övriga personuppgifter.

Känsliga uppgifter ska avföras ur registret omedelbart när de i lag föreskrivna uppgifterna inte längre förutsätter att de bevaras, dock senast tre år efter det att de förts in i registret.

29 § (30.12.2013/1229)
Ändringssökande

Den som är missnöjd med ett beslut om antagning till utbildning efter urvalsprov, tjänstgöringsförbindelse, förordnande till drogtestning, studiesociala förmåner för studerande på grundkursen för gränsbevakare och senareläggning av studier får begära omprövning hos staben för gränsbevakningsväsendet i enlighet med förvaltningslagen (434/2003). Beslut med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen.

En studerande som är missnöjd med ett beslut Gräns- och sjöbevakningsskolan fattat om bedömningen av studieprestationer eller tillgodoräknandet av tidigare eller på annat håll avlagda studier får begära omprövning hos staben för gränsbevakningsväsendet inom 30 dagar från det att den studerande haft möjlighet att ta del av resultatet av bedömningen och hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. Ändring i ett beslut med anledning av begäran om omprövning får inte sökas genom besvär.

Andra beslut får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Beslut om förlust av studierätt eller avbrytande av studier kan verkställas omedelbart, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Förvaltningsdomstolens beslut enligt 1 och 3 mom. får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

30 §
Värnplikt och frivillig militärtjänst vid gränsbevakningsväsendet

Värnpliktiga och personer som antagits till sådan militärtjänst som avses i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) kan förordnas att få utbildning vid gränsbevakningsväsendet. I fråga om tjänstgöringen vid gränsbevakningsväsendet iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs om tjänstgöring inom försvarsmakten. Värnpliktiga och kvinnor som antagits till frivillig militärtjänst kan vid behov anlitas för att stödja gränsbevakningsväsendets verksamhet.

4 kap

Särskilda bestämmelser

31 §
Tillämpning av bestämmelserna om militära brott

Bestämmelser om tillämpning av bestämmelserna om militära brott på dem som tjänstgör i militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet och på studerande på grundkursen för gränsbevakare finns i 45 kap. 27 § i strafflagen. Bestämmelser om rätten för en gränsbevakningsman i militär tjänst att använda maktmedel finns i 35 § i gränsbevakningslagen, och bestämmelser om rätten för en militärperson och militär förman att använda maktmedel i 23 § i lagen om försvarsmakten (551/2007). (30.12.2013/1229)

Under krigstid omfattas även de som vid gränsbevakningsväsendet tjänstgör i uppgifter motsvarande uppgifterna i 45 kap. 28 § 2 mom. i strafflagen av bestämmelserna i nämnda kapitel. Bestämmelser om en gränsbevakningsmans rätt att använda maktmedel finns dock i 35 § i gränsbevakningslagen.

På förundersökning i militära rättegångsärenden och på militärdisciplinförfarandet vid gränsbevakningsväsendet tillämpas vad som bestäms i 1–35, 45–85, 94–104, 124 och 126 § eller med stöd av 130 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014). Vad som i de nämnda paragraferna bestäms om huvudstabens och försvarsmaktens disciplinära förmäns uppgifter och befogenheter tillämpas vid gränsbevakningsväsendet på dess stab och dess disciplinära förmän. (28.3.2014/266)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet vid förundersökning i militära rättegångsärenden samt om sådana disciplinära förmän vid gränsbevakningsväsendet som avses i 10 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten, om sådant utlåtande som avses i 33 § i den lagen och om verkställigheten av en varning enligt 75 § i den lagen i ett militärdisciplinärende som behandlas vid gränsbevakningsväsendet. (28.3.2014/266)

31 a § (19.9.2014/750)
Granskning av registret för disciplinavgöranden

Staben för gränsbevakningsväsendet ska granska förvaltningsenheternas register för disciplinavgöranden minst en gång om året.

32 §
Lämnande av sådana uppgifter om nedsatt hälsa som ingår i journalhandlingarna för en person som tjänstgör i en militär tjänst eller som skall anställas i en militär tjänst

Om en läkare vid en granskning som gäller tjänsteduglighet, en hälsokontroll för anställning eller någon annan hälsokontroll konstaterar att en person som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet eller som skall anställas i en sådan tjänst har nedsatt hälsa i något avseende och att detta inverkar på personens tjänsteduglighetsklass, säkerheten i samband med tjänstgöringen eller förmågan att sköta tjänsteuppgifterna skall läkaren, utan hinder av det som i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) föreskrivs om skyldigheten att hemlighålla uppgifter i journalhandlingar, utan dröjsmål ge ett utlåtande om slutsatserna av hälsokontrollen till chefen för den förvaltningsenhet vid vilken den tjänsteman som utlåtandet gäller tjänstgör eller skall anställas. Ett utlåtande om chefen för en förvaltningsenhet ges till chefen för gränsbevakningsväsendet. Ett utlåtande om chefen för gränsbevakningsväsendet ges till inrikesministern.

Läkaren skall informera den som utlåtandet om hälsotillstånd gäller om att ett utlåtande har givits.

I fråga om behandling, förvaring och hemlighållande av uppgifter om hälsotillstånd skall i övrigt iakttas lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004).

33 §
Anställningsvillkor vid internationella uppdrag

I fråga om ersättningar på grund av lokala särförhållanden och andra ekonomiska förmåner till en sådan tjänsteman i anställningsförhållande till gränsbevakningsväsendet som har förordnats att genomföra ett uppdrag som expert inom gränsbevakning eller ett motsvarande internationellt uppdrag som expert gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen (596/2006). (17.12.2010/1151)

Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas närmare bestämmelser om jämställande av tjänstemän i anställningsförhållande till gränsbevakningsväsendet med tjänstemän inom utrikesrepresentationen, om sådana ersättningar som avses i 1 mom. i nämnda lag och om fastställande av pension för tiden som expert i internationella uppdrag.

34 §
Gränsbevakningsväsendets emblem

Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets emblem utfärdas genom förordning av republikens president.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beviljar tillstånd att använda emblemet. Emblemet får inte användas utan tillstånd.

35 § (8.9.2017/618)
Avgångsålder

Avgångsåldern i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet är enligt födelseår

1) när det gäller chefen för gränsbevakningsväsendet

a) 63 år för den som är född 1954 eller tidigare,

b) 63 år och 3 månader för den som är född 1955,

c) 63 år och 6 månader för den som är född 1956,

d) 63 år och 9 månader för den som är född 1957,

e) 64 år för den som är född 1958,

f) 64 år och 3 månader för den som är född 1959,

g) 64 år och 6 månader för den som är född 1960,

h) 64 år och 9 månader för den som är född 1961,

i) 65 år för den som är född något av åren 1962–1964,

2) när det gäller biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, general, amiral, överste och kommodor

a) 60 år för den som är född 1957 eller tidigare,

b) 60 år och 3 månader för den som är född 1958,

c) 60 år och 6 månader för den som är född 1959,

d) 60 år och 9 månader för den som är född 1960,

e) 61 år för den som är född 1961,

f) 61 år och 3 månader för den som är född 1962,

g) 61 år och 6 månader för den som är född 1963,

h) 61 år och 9 månader för den som är född 1964,

i) 62 år för den som är född något av åren 1965–1967,

3) när det gäller andra officerare än de som avses i 1 eller 2 punkten samt för specialofficerare, institutofficerare, gränsbevakare och sjöbevakare

a) 55 år för den som är född 1962 eller tidigare,

b) 55 år och 3 månader för den som är född 1963,

c) 55 år och 6 månader för den som är född 1964,

d) 55 år och 9 månader för den som är född 1965,

e) 56 år för den som är född 1966,

f) 56 år och 3 månader för den som är född 1967,

g) 56 år och 6 månader för den som är född 1968,

h) 56 år och 9 månader för den som är född 1969,

i) 57 år för den som är född något av åren 1970–1972.

Avgångsåldern när det gäller specialofficerare, yngre officerare, stabsofficerare och institutofficerare som tjänstgör i uppgifter som förutsätter flygarutbildning är med avvikelse från 1 mom.

a) 50 år för den som är född 1967 eller tidigare, dock 55 år i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning,

b) 50 år och 3 månader för den som är född 1968, dock 55 år och 3 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning,

c) 50 år och 6 månader för den som är född 1969, dock 55 år och 6 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning,

d) 50 år och 9 månader för den som är född 1970, dock 55 år och 9 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning,

e) 51 år för den som är född 1971, dock 56 år i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning,

f) 51 år och 3 månader för den som är född 1972, dock 56 år och 3 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning,

g) 51 år och 6 månader för den som är född 1973, dock 56 år och 6 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning,

h) 51 år och 9 månader för den som är född 1974, dock 56 år och 9 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning,

i) 52 år för den som är född något av åren 1975–1977, dock 57 år i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning.

Avgångsåldern när det gäller en chef för gränsbevakningsväsendet som är född 1965 eller senare, en biträdande chef för gränsbevakningsväsendet, general, amiral, överste och kommodor som är född 1968 eller senare, en tjänsteman som är född 1973 eller senare och som tjänstgör i någon annan militär tjänst, en tjänsteman som är född 1973 eller senare och som tjänstgör i en generals- eller överstetjänst i en uppgift som förutsätter flygarutbildning och en annan tjänsteman som är född 1978 eller senare och som tjänstgör i en uppgift som förutsätter flygarutbildning fastställs genom förordning av inrikesministeriet. Avgångsåldern fastställs genom en förordning av inrikesministeriet som utfärdas för det år då en tjänsteman som tjänstgör i tjänsten som chef för gränsbevakningsväsendet fyller 62 år, en tjänsteman som tjänstgör i en tjänst som biträdande chef för gränsbevakningsväsendet, general, amiral, överste och kommodor fyller 59 år, en tjänsteman som tjänstgör i en annan militär tjänst eller i en generals- eller överstetjänst i en uppgift som förutsätter flygarutbildning fyller 54 år och en annan tjänsteman som tjänstgör i en uppgift som förutsätter flygarutbildning fyller 49 år. För en tjänsteman som tjänstgör i en militär tjänst ändras avgångsåldern från och med avgångsåldrarna 57–65 år, för en tjänsteman i en generals- eller överstetjänst i en uppgift som förutsätter flygarutbildning från och med avgångsåldern 57 år och för en annan tjänsteman som tjänstgör i en uppgift som förutsätter flygarutbildning från och med avgångsåldern 52 år med lika många månader som den lägsta åldern för ålderspension ändras enligt 102 § 4 mom. i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).

Bestämmelser om avgångsåldern för tjänstemän som tjänstgör i andra än militära tjänster finns i statstjänstemannalagen.

Trots det som föreskrivs ovan i denna paragraf gäller följande, om inte något annat följer av 6 mom.:

1) för en tjänsteman som den 31 december 1992 eller före det har tjänstgjort i en tjänst som sjöbevakare och som till utgången av 1994 hade till pensionstid hänförbar tjänstgöringstid

a) minst 16 år är avgångsåldern 53 år,

b) minst 13 år är avgångsåldern 53 år och 4 månader,

c) minst 10 år är avgångsåldern 53 år och 8 månader,

d) minst 7 år är avgångsåldern 54 år,

e) minst 3 år är avgångsåldern 54 år och 4 månader,

2) för en tjänsteman som den 31 december 1992 eller före det har tjänstgjort i en tjänst som gränsbevakare och som till utgången av 1994 hade till pensionstid hänförbar tjänstgöringstid

a) minst 16 år är avgångsåldern 50 år,

b) minst 13 år är avgångsåldern 51 år,

c) minst 10 år är avgångsåldern 52 år,

d) minst 7 år är avgångsåldern 53 år,

e) minst 3 år är avgångsåldern 54 år,

3) för en tjänsteman som den 31 december 1992 eller före det har tjänstgjort i en annan än en militär tjänst och som till utgången av 1994 hade till pensionstid hänförbar tjänstgöringstid

a) minst 16 år är avgångsåldern 60 år,

b) minst 13 år är avgångsåldern 61 år,

c) minst 10 år är avgångsåldern 62 år,

d) minst 7 år är avgångsåldern 63 år,

e) minst 3 år är avgångsåldern 64 år.

Avgångsåldern enligt 5 mom. stiger årligen från och med 2018, så att om den uppnås år

1) 2018 höjs avgångsåldern med tre månader,

2) 2019 höjs avgångsåldern med sex månader,

3) 2020 höjs avgångsåldern med nio månader,

4) 2021 höjs avgångsåldern med ett år,

5) 2022 höjs avgångsåldern med ett år och tre månader,

6) 2023 höjs avgångsåldern med ett år och sex månader,

7) 2024 höjs avgångsåldern med ett år och nio månader,

8) 2025 eller senare höjs avgångsåldern med två år.

I 2 mom. avsedda uppgifter som förutsätter flygarutbildning är uppgiften som ledare för flygverksamhet, utbildningschef vid bevakningsflygdivisionen, chefsflyglärare, chefsteorilärare, flyglärare, chef för flygdivision, biträdande chef för flygdivision, flygsäkerhetschef, flygverksamhetsofficer, testpilot, flyggruppchef, chef för helikoptergrupp, flygofficer, pilotofficer, befälhavare på luftfartyg, styrman på luftfartyg och pilot på luftfartyg.

35 a § (8.9.2017/618)
Rätt att kvarstå i tjänst efter avgångsåldern

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan av vägande skäl och med tjänstemannens samtycke besluta att en tjänsteman som utnämnts av någon annan än republikens president får kvarstå i sin tjänst en viss tid efter avgångsåldern, dock högst till utgången av den månad då en tjänsteman född 1957 eller tidigare fyller 68 år, en tjänsteman född något av åren 1958–1961 fyller 69 år och en tjänsteman född senare än det fyller 70 år. En tjänsteman i en militär tjänst kan under ovan nämnda förutsättningar fortsätta högst till utgången av den månad då han eller hon uppnår den avgångsålder som bestäms i enlighet med 35 §.

Beslutet om rätt för en tjänsteman att kvarstå i tjänsten eller ett tjänsteförhållande för viss tid ska fattas innan tjänstemannen uppnår avgångsåldern. Ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning, när den i 1 mom. avsedda tiden löper ut.

36 §
Närmare bestämmelser och föreskrifter (30.12.2013/1229)

Genom förordning av republikens president utfärdas närmare bestämmelser om

1) militära grader och tjänstgöringsgrader samt om grunderna för befordran till militära grader och förläning av tjänstgöringsgrader,

2) gränsbevakningsväsendets förtjänstkors och förtjänstmedalj.

Genom förordning av statsrådet utfärdas, med undantag för militära kommandomål, närmare bestämmelser

1) vid behov om sådana tillfälliga ändringar av de militära befälshierarkierna inom gränsbevakningsväsendet som i enskilda fall behövs för en effektiv verksamhet vid gränsbevakningsväsendet,

2) om rätten att ordna gratis sjukvård för gränsbevakningsväsendets tjänstemän,

3) vid behov om målen för utbildningen och undervisningen vid Gräns- och sjöbevakningsskolan och vid bevakningsflygdivisionen samt om bedömningsförfarandet, (30.12.2013/1229)

4) vid behov om behandling av ett tillstånds- eller anmälningsärende enligt denna lag och om förfarandet vid ansökan om tillstånd och vid anmälan,

5) om de språkkunskaper som krävs vid gränsbevakningsväsendet i enlighet med lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003).

Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas närmare bestämmelser om

1) gränsbevakningsväsendets uniform och övriga persedlar samt om de emblem som används i samband med dem,

2) vid behov ordnande av kostnadsfritt uppehälle och kostnadsfri hälsovård för studerande på grundkursen för gränsbevakare, om dagpenningens belopp och utbetalningsförfarandet samt om ersättning för resekostnader och om förfarandena i samband med det.

(30.12.2013/1229)

Chefen för gränsbevakningsväsendet får meddela närmare föreskrifter om sammansättningen, modellen och färgen samt anskaffningen och användningen av gränsbevakningsväsendets uniform och andra persedlar som används vid gränsbevakningsväsendet samt om de specialtecken och specialemblem som ska användas på uniformen och persedlarna. (30.12.2013/1229)

5 kap

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

37 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 september 2005.

38 §
Övergångsbestämmelse om bisysslor

En gränsbevakningsman som vid ikraftträdandet av denna lag sköter en sådan bisyssla som avses i 19 § skall inom ett år efter ikraftträdandet göra nödvändiga anmälningar eller söka nödvändiga tillstånd eller sluta sköta en bisyssla som står i strid med denna lag.

RP 6/2005, FuUB 12/2005, RSv 92/2005

Ikraftträdelsestadganden:

2.3.2007/221:

Denna lag träder i kraft den 15 mars 2007.

RP 204/2006, FvUB 33/2006, RSv 273/2006

11.5.2007/555:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 264/2006, FsUB 2/2006, RSv 298/2006

4.6.2010/477:

Denna lag träder i kraft den 15 juni 2010.

RP 219/2008, FvUB 2/2010, RSv 27/2010

17.12.2010/1151:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 186/2010, FvUB 19/2010, RSv 192/2010

22.7.2011/877:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 224/2010, FvUB 42/2010, RSv 371/2010

30.12.2013/1229:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

En studerande som har börjat studera på grundkursen för gränsbevakare innan denna lag trätt i kraft fotsätter sina studier enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Den studerande övergår till att studera i enlighet med denna lag, om inte han eller hon senast den 31 december 2016 har avlagt grundkursen för gränsbevakare enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Gräns- och sjöbevakningsskolan beslutar om arrangemangen i samband med övergången.

RP 92/2013, FvUB 24/2013, RSv 217/2013

28.3.2014/266:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.

RP 30/2013, FvUB 5/2014, RSv 15/2014

19.9.2014/750:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2014.

RP 220/2013, FvUB 19/2014, RSv 83/2014

20.3.2015/260:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2015.

Lagen tillämpas på dem som vid ikraftträdandet står i anställningsförhållande enligt lagen om civilpersonals deltagande i krishantering.

RP 105/2014, FvUB 39/2014, RS 249/2014

8.9.2017/618:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2017.

RP 40/2017, FvUB 13/2017, RSv 79/2017

19.12.2017/951:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 70/2017, FvUB 23/2017, RSv 122/2017

30.1.2018/110:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2018.

RP 41/2017, FvUB 28/2017, RSv 175/2017

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.