Beaktats t.o.m. FörfS 538/2018.

15.7.2005/566

Lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

Folkpensionsanstalten ordnar och betalar ersättning för rehabilitering samt tryggar rehabiliteringsklientens försörjning under rehabiliteringstiden enligt denna lag.

2 §
Lagens tillämpningsområde

Förmåner enligt denna lag beviljas dem som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004).

Vad som i 11 § föreskrivs om ordnande av krävande medicinsk rehabilitering och begränsningar av sådan rehabilitering inom vård eller rehabilitering som ordnas av staten, en kommun eller en samkommun gäller på motsvarande sätt för vård eller rehabilitering som ordnas av landskapet Åland. (20.2.2015/145)

3 §
Förmåner och ersättningar

Folkpensionsanstalten ordnar och ersätter enligt denna lag

1) yrkesinriktad rehabilitering, (20.2.2015/145)

2) krävande medicinsk rehabilitering, (20.2.2015/145)

3) rehabiliterande psykoterapi, och

4) enligt prövning annan yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering än sådan som avses i 1–3 punkten.

(15.10.2010/874)

Folkpensionsanstalten ersätter i enlighet med denna lag kostnader för rehabilitering och för resor i samband med rehabilitering.

En rehabiliteringsklient har rätt till rehabiliteringspenning under de förutsättningar som anges i denna lag. Ersättning för uppehälle och andra kostnader (ersättning för uppehälle) kan enligt prövning betalas under rehabiliteringstiden och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning för tiden efter rehabiliteringen så som föreskrivs i denna lag.

4 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) rehabiliteringsklient en person för vilken rehabiliteringstjänster ordnas och ersätts eller till vilken rehabiliteringspenningförmån betalas enligt denna lag,

2) rehabiliteringsförmån rehabiliteringstjänster som ordnas av Folkpensionsanstalten samt ersättning för rehabiliteringskostnader och för resekostnader i samband med rehabilitering,

3) rehabiliteringspenningförmån rehabiliteringspenning som betalas av Folkpensionsanstalten, ersättning för uppehälle samt rehabiliteringsunderstöd enligt prövning,

4) vardag andra dagar än söndagar, helgdagar eller helgdagar som infaller på en vardag,

5) arbetspensionslagar de arbetspensionslagar för den privata och offentliga sektorn som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) samt lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter (329/1967) och lagen om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom (870/1977). (22.8.2014/679)

5 §
Verkställighet av lagen

För utvecklandet av de förmåner som avses i denna lag svarar social- och hälsovårdsministeriet, som också följer verkställigheten av lagen.

För verkställigheten av denna lag svarar Folkpensionsanstalten, som också beslutar om beviljande av förmåner och betalar ut förmånerna.

2 kap

Rehabilitering

6 § (13.12.2013/973)
Ordnande av yrkesinriktad rehabilitering

Folkpensionsanstalten ordnar ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga eller förebygga arbetsoförmåga, om en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt har medfört eller under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter.

Folkpensionsanstalten är inte skyldig att ordna yrkesinriktad rehabilitering om sådan har ordnats enligt arbetspensionslagarna eller enligt bestämmelserna om specialundervisning.

Vid bedömningen av om den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter har försämrats väsentligt beaktas den försäkrades situation som helhet. Förutom en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada beaktas också andra faktorer som påverkar den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter och som avser den försäkrades fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, livssituation, socioekonomiska omständigheter, boendeförhållanden, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och ålder samt andra motsvarande faktorer. Vid bedömningen beaktas också den försäkrades återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant till buds stående arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra.

Vid bedömningen av om det är ändamålsenligt med rehabilitering beaktas, förutom situationen som helhet, huruvida den rehabilitering som söks sannolikt leder till att den sökande fortsätter i eller återgår till ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller inträder i arbetslivet.

7 §
Den yrkesinriktade rehabiliteringens innehåll

Folkpensionsanstalten ordnar som yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 §

1) undersökningar som syftar till att utreda rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna,

2) arbets- och utbildningsförsök,

3) träning som syftar till att bevara och förbättra arbetsförmågan och därmed göra det möjligt för rehabiliteringsklienten att fortsätta sitt arbete,

4) arbetsträning,

5) grundutbildning, vidareutbildning och omskolning för ett yrke eller ett arbete som med tanke på de begränsningar sjukdomen, lytet eller kroppsskadan medför är lämpligt för den försäkrade samt allmänbildande utbildning och träning som är nödvändig för utbildningen i fråga,

6) andra åtgärder som kan jämställas med dem som räknas upp i 1–5 punkten och som är nödvändiga med tanke på studier eller arbete.

(13.12.2013/973)

Arbetsträning enligt 1 mom. 3 punkten ordnas i form av yrkesinriktad rehabilitering om de åtgärder som vidtagits på arbetsplatsen eller inom ramen för företagshälsovården inte är tillräckliga.

Dessutom stöds rehabiliteringsklientens närings- eller yrkesutövning genom att han eller hon beviljas nödvändigt och skäligt understöd för att skaffa arbetsredskap och arbetsmaskiner samt för att grunda ett eget företag och för att göra ändringar i ett eget företag. För ett verksamt företag beviljas understöd för anskaffning av arbetsredskap och maskiner endast om dessa kommer att användas av rehabiliteringsklienten personligen och om de med beaktande av klientens handikapp är till väsentlig nytta för att han eller hon skall kunna arbeta. Understöd beviljas för att rehabiliteringsklienten skall kunna sysselsättas i ett för honom eller henne lämpligt yrke eller arbete som ger en skälig försörjning. Understödet uppgår till högst 80 procent av de godtagbara totalkostnaderna för den anskaffning som finansieras med understödet men högst 17 000 euro.

8 §
Hjälpmedel som yrkesinriktad rehabilitering

I syfte att förbättra eller bevara en försäkrads arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter skall Folkpensionsanstalten såsom yrkesinriktad rehabilitering ordna nödvändiga dyra och krävande hjälpmedel och betala ersättning för kostnaderna för dem till den försäkrade, om han eller hon till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada inte klarar studier eller arbete utan dem eller skulle ha oskäligt svårt eller tungt att klara sig utan hjälpmedel.

Dyra och krävande hjälpmedel enligt 1 mom. är hjälpmedel som måste anskaffas individuellt på grund av de olägenheter som sjukdomen, lytet eller kroppsskadan medför och som kräver en särskild teknisk nivå.

Till ordnandet av hjälpmedel och ersättandet av kostnaderna för dem hör att

1) bestämma behovet av hjälpmedel som en gravt handikappad behöver för att klara sitt arbete eller sin yrkesutbildning eller som är nödvändiga för att utföra arbetet,

2) testa hjälpmedlen,

3) överlåta hjälpmedlen till den försäkrade eller ställa dem till hans eller hennes förfogande,

4) lära den försäkrade att använda hjälpmedlen, följa upp användningen och ordna service av hjälpmedlen.

I 1 mom. avsedda hjälpmedel som ges som yrkesinriktad rehabilitering är också sådana dyra och krävande hjälpmedel för gravt handikappade studerande i gymnasiet eller grundskolans sjunde eller högre årskurs som är nödvändiga för studierna, då behovet av dessa hjälpmedel baserar sig på en utifrån den försäkrades rehabiliteringsplan godkänd plan för hur den försäkrades yrkesutbildning skall genomföras.

9 § (20.2.2015/145)
Ordnande av krävande medicinsk rehabilitering

En försäkrad under 65 år som inte är i offentlig slutenvård har rätt att få med god rehabiliteringspraxis förenlig krävande medicinsk rehabilitering för att klara av arbete, studier eller andra vardagssysslor samt för att vara delaktig, om

1) den försäkrade har en sjukdom eller en kroppsskada samt aktivitetsbegränsningar eller delaktighetsinskränkningar som hänför sig till sjukdomen eller kroppsskadan och som orsakar ett rehabiliteringsbehov som varar i minst ett år,

2) den begränsning eller inskränkning som avses i 1 punkten är så stor att den medför betydande svårigheter för den försäkrade att klara av vardagssysslor och vara delaktig i hemmet, i studier, i arbetslivet eller i andra livssituationer utanför den offentliga slutenvården, samt

3) den krävande medicinska rehabiliteringen är motiverad för att möjliggöra att den försäkrade klarar av vardagssysslor och är delaktig.

Vid bedömningen av behovet av krävande medicinsk rehabilitering ska övergripande hänsyn tas till faktorer som påverkar den försäkrades funktionsförmåga och som avser det medicinska hälsotillståndet, kroppsstrukturer och kroppsfunktioner, aktiviteter, delaktighet samt personliga faktorer och omgivningsfaktorer.

Folkpensionsanstalten ordnar inte medicinsk rehabilitering i omedelbar anslutning till sjukvården. Inte heller ordnar Folkpensionsanstalten som rehabilitering sådan verksamhet som enbart har ett terapeutiskt syfte.

Den krävande medicinska rehabiliteringen ska basera sig på en skriftlig rehabiliteringsplan som är förenlig med god rehabiliteringspraxis. Planen upprättas vid den offentliga hälso- och sjukvårdsenhet som svarar för vården av rehabiliteringsklienten, i samråd med klienten eller med klienten och dennes anhöriga eller någon annan närstående och för minst ett och högst tre år. Rehabiliteringsplanen sänds avgiftsfritt till Folkpensionsanstalten.

10 § (20.2.2015/145)
Innehållet i krävande medicinsk rehabilitering

Folkpensionsanstalten ordnar i 9 § avsedd krävande medicinsk rehabilitering som terapi och multiprofessionella rehabiliteringstjänster. Terapin och de multiprofessionella rehabiliteringstjänsterna ska vara förenliga med god rehabiliteringspraxis samt basera sig på särskild sakkunskap och behövligt samarbete.

Ett i 1 mom. avsett samarbete som syftar till att målsättningarna för rehabiliteringen uppnås och att rehabiliteringen tryggas ska ordnas med anhöriga och andra närstående till rehabiliteringsklienten samt med yrkesutbildade personer och aktörer som är behövliga med tanke på klienten.

Rehabiliteringen kan genomföras som hembesök i rehabiliteringsklientens vardagsomgivning, om det behövs för att målen för rehabiliteringen ska uppnås och för att rehabiliteringen ska vara effektiv eller för att rehabiliteringsklientens hälsotillstånd kräver detta eller om resan utgör en påfrestning för rehabiliteringsklienten.

Handledning för anhöriga och andra närstående samt för behövliga yrkesutbildade personer och andra aktörer ska ordnas i samband med terapin. Dessutom kan Folkpensionsanstalten av särskilda skäl ordna handledningsbesök för anhöriga eller andra närstående för att rehabiliteringens mål ska kunna uppnås. Folkpensionsanstalten kan också ordna så att anhöriga eller andra närstående kan delta i multiprofessionella rehabiliteringstjänster om det finns ett motiverat behov av detta för att rehabiliteringens mål ska kunna uppnås.

11 §
Begränsning av rehabilitering i slutenvård

Krävande medicinsk rehabilitering enligt 9 § ordnas inte, om den försäkrade får vård eller rehabilitering i form av offentlig slutenvård eller motsvarande vård. (20.2.2015/145)

Med slutenvård avses verksamhet som innefattar uppehälle, vård och omvårdnad vid ett sjukhus, en vårdinrättning eller någon annan motsvarande verksamhetsenhet.

Slutenvård är offentlig om den ges

1) vid en social- eller hälsovårdsinrättning som staten, en kommun eller en samkommun är huvudman för,

2) vid någon annan inrättning där staten, en kommun eller en samkommun svarar för vårdkostnaderna,

3) vid någon annan verksamhetsenhet, om staten, en kommun eller en samkommun fortgående deltar i vårdkostnaderna genom att till verksamhetsenheten eller dess huvudman betala bidrag, understöd eller ersättning som överstiger hälften av de totala vårdkostnaderna,

4) enligt 4 § 1 eller 4 mom. i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) ordnad av en kommun eller om det de facto är fråga om arrangemang som avses i dessa lagrum, eller

5) vid en privat serviceproducents verksamhetsenhet, om kommunen fortgående deltar i vårdkostnaderna genom att till vårdtagaren betala utkomststöd vars belopp överstiger hälften av vårdavgiften.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs närmare om när vård enligt 1 och 2 mom. är slutenvård samt när vården är offentlig. Vid behov förhandlar Folkpensionsanstalten och kommunerna om huruvida en verksamhet är sådan öppenvård eller annan offentlig slutenvård som avses i denna paragraf. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs närmare om förhandlingsförfarandet mellan Folkpensionsanstalten och kommunerna samt om remissförfarandet i samband därmed.

11 a § (15.10.2010/874)
Ersättning för rehabiliterande psykoterapi

Folkpensionsanstalten ersätter ändamålsenlig rehabiliterande psykoterapi i syfte att stödja eller förbättra 16–67-åriga försäkrades arbets- eller studieförmåga, om en mental störning som konstaterats och diagnostiserats på behörigt sätt hotar den försäkrades arbets- eller studieförmåga.

Ett villkor för att rehabiliterande psykoterapi ersätts är att den försäkrade efter det att den mentala störningen konstaterades har fått tillbörlig vård som varat minst tre månader. Med tillbörlig vård avses vård som getts enligt god vårdpraxis vid en hälso- och sjukvårdsenhet och som innefattar behövlig medicinsk, psykiatrisk och psykoterapeutisk undersökning och vård. Rehabiliterande psykoterapi ersätts inte, om andra tillgängliga vård- eller rehabiliteringsformer är tillräckliga för att förbättra eller återställa den försäkrades arbets- och studieförmåga.

Rehabiliterande psykoterapi ska grunda sig på en individuell bedömning av behovet och lämpligheten av rehabilitering samt en skriftlig rehabiliteringsplan som upprättats vid den hälso- och sjukvårdsenhet som ansvarar för rehabiliteringsklientens vård och som innehåller ett utlåtande av en specialläkare i psykiatri. Rehabiliteringsplanen ska innehålla en motivering till på vilket sätt den försäkrades vård och rehabiliterande psykoterapi utgör en funktionell helhet som stöder eller förbättrar arbets- och studieförmågan.

11 b § (15.10.2010/874)
Innehållet i rehabiliterande psykoterapi

Som rehabiliterande psykoterapi ersätts medicinskt motiverad rehabiliterande psykoterapi. Rehabiliterande psykoterapi ska vara förenlig med god rehabiliteringspraxis och vara baserad på särskild sakkunskap och specialkompetens.

Ersättning för rehabiliterande psykoterapi betalas i högst tre år. Ersättning för rehabiliterande psykoterapi betalas för högst 80 besök under ett år och för högst 200 besök under tre år. Av särskilda skäl kan ersättning beviljas för en ny period på högst tre år tidigast fem år efter det att den föregående perioden upphörde.

Utöver den ovan nämnda rehabiliteringen kan Folkpensionsanstalten till en 16–25-årig försäkrads anhörig betala ersättning för handledningsbesök, om de behövs för att den rehabiliterande psykoterapin ska ge önskade resultat. I rehabiliteringsplanen ska det finnas en motivering till att dessa handledningsbesök är behövliga.

12 §
Rehabilitering enligt prövning

Folkpensionsanstalten kan betala ersättning för och ordna också annan yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering än sådan som den är skyldig att ordna (rehabilitering enligt prövning). För detta ändamål ska årligen användas minst ett belopp som motsvarar två procent av det belopp som influtit i försäkrades sjukförsäkringspremier. Riksdagen bestämmer årligen i samband med behandlingen av statsbudgeten hur mycket beloppet för rehabilitering enligt prövning högst får överskridas. (19.12.2014/1258)

Om en del av det maximibelopp som årligen anvisas för individuell rehabilitering enligt prövning har blivit oanvänt, får det användas för individuell rehabilitering under de följande åren.

Det belopp som avses i 1 mom. får också användas för förebyggande av sjukdomar och för forsknings- och utvecklingsverksamhet som avser rehabilitering, förebyggande av sjukdomar och sjukförsäkring. (14.5.2010/366)

Folkpensionsanstalten ska vartannat år för de fyra följande kalenderåren upprätta en plan för användningen av de medel som avses i 1 och 3 mom. och årligen till social- och hälsovårdsministeriet rapportera om användningen av de medel som avses i denna paragraf. Närmare bestämmelser om vilka uppgifter som ska ingå i planen och om förfarandet för godkännande av denna utfärdas genom förordning av statsrådet. (21.12.2016/1344)

13 §
Begränsning av skyldigheten att ordna och ersätta rehabilitering

En försäkrad har inte rätt till rehabilitering enligt detta kapitel eller till ersättning för den, om han eller hon har rätt till behövlig rehabilitering eller till ersättning för rehabiliteringskostnader med stöd av någon av följande lagar:

1) lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), (7.8.2015/887)

2) lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015), (7.8.2015/887)

3) lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991),

4) lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948),

5) lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990).

(22.8.2014/679)

Folkpensionsanstalten kan emellertid ordna eller ersätta kostnaderna för rehabilitering enligt denna lag, om rehabiliteringsklientens möjligheter att få rehabilitering enligt någon av de lagar som nämns i 1 mom. fördröjs av orsaker som inte beror på klienten.

Om Folkpensionsanstalten har ordnat eller ersatt kostnaderna för rehabilitering som rehabiliteringsklienten har rätt till enligt någon av de lagar som nämns i 1 mom., övergår rätten till ersättning till denna del på Folkpensionsanstalten.

L om olycksfall i militärtjänst 1211/1990 har upphävts genom L om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom 1521/2016.

14 § (15.10.2010/874)
Ersättning för rehabiliteringskostnader

Till rehabiliteringsklienten eller den som producerat en rehabiliteringstjänst betalas ersättning för behövliga och skäliga rehabiliteringskostnader.

Av kostnaderna för rehabiliterande psykoterapi betalas till rehabiliteringsklienten ersättning till högst det belopp som motsvarar den fastställda ersättningsnivån. Genom förordning av statsrådet fastställs grunderna och maximibeloppen för ersättningsnivån. Grunder för ersättningsnivån för rehabiliterande psykoterapi är kvaliteten på den rehabiliterande psykoterapin, det arbete den kräver och den kostnad den medför, terapeutens utbildningsnivå och de medel som finns tillgängliga för ersättningar. Social- och hälsovårdsministeriet ska vid beredningen av grunderna och maximibeloppen för ersättningsnivån i fråga om rehabiliterande psykoterapi höra Folkpensionsanstalten. Social- och hälsovårdsministeriet ska vid beredningen av grunderna och maximibeloppen för ersättningsnivån dessutom ge Institutet för hälsa och välfärd, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och de organisationer som företräder de berörda aktörerna tillfälle att lämna utlåtande.

Som behövliga rehabiliteringskostnader kan också anses skäliga kostnader som en rehabiliteringsklients anhöriga eller andra närstående personer har för deltagande i rehabiliteringen, om det ingår i rehabiliteringen enligt 9, 11 b eller 12 § att den anhöriga eller den närstående personen deltar.

Som behövliga och skäliga kostnader kan i stället för de faktiska kostnaderna också betraktas de genomsnittliga kostnaderna för behövligt studiematerial. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om vilka materialkostnader som kan anses behövliga för studierna samt om vad som kan anses vara godtagbara genomsnittliga kostnader.

15 § (20.2.2015/145)
Resekostnader

En rehabiliteringsklient samt en anhörig eller annan närstående person som deltar i rehabilitering enligt 9, 11 b och 12 § får ersättning för behövliga och skäliga resekostnader i samband med sådan rehabilitering enligt denna lag som ordnas eller ersätts av Folkpensionsanstalten. Bestämmelser om ersättning för kostnader finns i 4 kap. i sjukförsäkringslagen. Ersättningsgrunderna för ersättning som betalas till serviceproducenten för hembesök enligt 10 § 3 mom. bestäms enligt det avtal som ingåtts i samband med upphandling av tjänsterna. Om ersättningsgrunderna inte har avtalats i samband med upphandlingen, ska ersättningen betalas som kilometerersättning så som föreskrivs i sjukförsäkringslagen.

Som resekostnader i samband med utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering enligt 7 § ersätts rehabiliteringsklienten för kostnaderna för resor mellan hemorten och studieorten i början och slutet av terminen samt en tur- och returresa i månaden. Resekostnader kan också ersättas oftare, om detta är motiverat för att trygga umgänget med ett barn eller av studierelaterade skäl. Resekostnadsersättning betalas inte för studerandes dagliga skolresor och inte heller för dagliga resor i samband med utbildningsrelaterad praktik.

Rehabiliteringsresor kan samordnas enligt 4 kap. i sjukförsäkringslagen.

16 §
Rehabilitering utomlands

Den försäkrade har rätt till ersättning för kostnader för yrkesinriktad rehabilitering och krävande medicinsk rehabilitering som har getts i en annan medlemsstat i Europeiska unionen. Förutsättningen för att medicinsk rehabilitering ska ersättas är att rehabiliteringen baserar sig på en rehabiliteringsplan som upprättats vid en enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården eller en motsvarande utländsk vårdenhet. Rehabilitering som ersätts ska vara sådan rehabilitering som avses i denna lag och den ska basera sig på ett beslut enligt 45 §. (20.2.2015/145)

Den försäkrade kan få ersättning för yrkesinriktad rehabilitering eller krävande medicinsk rehabilitering som har getts som terapi i någon annan stat än en medlemsstat i Europeiska unionen, om rehabiliteringen inte har kunnat ges i Finland eller om det finns något annat särskilt skäl att ge rehabiliteringen utomlands. Krävande medicinsk rehabilitering ska basera sig på en rehabiliteringsplan som upprättats vid en enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården eller en motsvarande utländsk vårdenhet. Rehabilitering som ersätts ska vara sådan rehabilitering som avses i denna lag och den ska basera sig på ett beslut enligt 45 §. (20.2.2015/145)

Kostnaderna för rehabilitering som har givits utomlands ersätts högst till det belopp som skulle ha ersatts om rehabilitering hade givits i Finland enligt denna lag. Om den försäkrade har fått ersättning från utlandet för samma rehabiliteringskostnader för vilka den försäkrade ansöker om ersättning enligt denna lag, betalas ersättning med stöd av denna lag endast till den del beloppet av kostnaderna överstiger den ersättning som har betalts från utlandet.

Vid beslut om rehabiliteringsförmåner enligt denna lag beaktas sådan i utlandet ordnad rehabilitering eller annan förmån som motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som skall beaktas enligt denna lag.

I fråga om ersättning av resekostnader iakttas 4 kap. 1 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen.

3 kap

Förutsättningar för rehabiliteringspenningförmån

17 §
Allmänna förutsättningar

Syftet med rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning är att placera rehabiliteringsklienten i arbetslivet eller att göra det möjligt för honom eller henne att hålla sig kvar i eller återvända till arbetslivet.

En 16–67-årig rehabiliteringsklient har rätt till rehabiliteringspenningförmån. En rehabiliteringsklient har rätt till rehabiliteringspenning för den tid då han eller hon på grund av deltagande i rehabilitering är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning på det sätt som avses i 23 §. En rehabiliteringspenningförmån kan betalas högst till utgången av den kalendermånad då rehabiliteringsklienten fyller 68 år. (19.12.2014/1236)

Rehabiliteringspenning beviljas för rehabilitering som har givits i enlighet med 18 och 19 §. När rehabiliteringspenning beviljas en ung person skall dessutom 20 § iakttas.

Som arbete för egen räkning enligt 2 mom. betraktas arbete som rehabiliteringsklienten utför i eget eller en familjemedlems företag, affär eller yrke eller inom lant- eller skogsbruk, i eget eller någon annans hushåll och självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete samt läroanstalts- eller yrkeskursstudier på heltid som inte tillhandahålls som rehabilitering.

Till en sådan anhörig eller en annan närstående person till rehabiliteringsklienten som deltar i anpassningsträning eller familjerehabilitering enligt 18 och 19 § betalas rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden. På betalningen av rehabiliteringspenning till en anhörig eller en annan närstående person tillämpas bestämmelserna om betalning av rehabiliteringspenning till rehabiliteringsklienten.

18 §
Rehabiliteringspenning för lagstadgad rehabilitering

Rätt till rehabiliteringspenning uppkommer om rehabiliteringen behövs för att klienten ska kunna hålla sig kvar i arbetslivet, återvända till arbetslivet eller komma ut i arbetslivet och under förutsättning att rehabiliteringen ges med stöd av någon av följande lagar eller bestämmelser:

1) 2 kap. i denna lag,

2) 29 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010),

3) 12 eller 14 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001),

4) i fråga om anpassningsträning 8 § 1 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987),

5) i fråga om familjerehabilitering barnskyddslagen (417/2007), lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) eller lagen om missbrukarvård (41/1986).

(22.8.2014/679)

2 mom. har upphävts genom L 21.12.2016/1344. (21.12.2016/1344)

Rehabiliteringspenning kan betalas för rehabilitering som ges med stöd av lagen om företagshälsovård, om rehabiliteringen ges på grund av problem med arbets- eller förvärvsförmågan som har konstaterats inom företagshälsovården och arbetsgivaren eller företagaren deltar i kostnaderna för rehabiliteringen.

För tiden för individuell rehabilitering vid inrättning som ges med stöd av lagen om missbrukarvård beviljas rehabiliteringspenning under förutsättning att rehabiliteringen baserar sig på en vårdplan som upprättats på grundval av socialvårdslagen (710/1982) eller på en rehabiliteringsplan som upprättats på grundval av lagen om missbrukarvård och av vilken det ska framgå hur man med hjälp av missbrukarrehabiliteringen försöker påverka de problem med arbets- eller förvärvsförmågan som missbruksproblemet förorsakat så att rehabiliteringen främjar den försäkrades möjligheter att komma ut i arbetslivet, att hålla sig kvar i arbetslivet eller återvända till arbetslivet. Beslut om rehabiliteringspenning som betalas för tiden för individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård fattas för högst 75 vardagar åt gången. Ett nytt beslut förutsätter alltid en ny vårdplan eller rehabiliteringsplan. En förutsättning för beviljande av rehabiliteringspenning är dessutom att rehabiliteringen genomförs i en av Folkpensionsanstalten godkänd rehabiliteringsinrättning för missbrukarvård. En rehabiliteringsinrättning som tillhandahåller rehabiliteringstjänster inom missbrukarvården ska ha ett i 4 § i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) avsett tillstånd att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster eller ett i 7 § i lagen om privat socialservice (922/2011) avsett tillstånd att tillhandahålla socialservice dygnet runt. Rehabiliteringsinrättningen ska dessutom ha lokaler och anordningar som är lämpliga för missbrukarrehabilitering samt en sådan personal som verksamheten kräver. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en rehabiliteringsinrättning för missbrukarvård ska kunna godkännas som en rehabiliteringsinrättning enligt detta moment. (22.7.2011/930)

19 §
Rehabiliteringspenning för annan rehabilitering

Rehabiliteringspenning kan beviljas också om rehabiliteringen till sitt innehåll motsvarar verksamhet som avses i 18 § 1 mom. och har ordinerats av en läkare inom företagshälsovården eller av någon annan specialist som är insatt i arbetsplatsförhållandena och om rehabiliteringsklienten får ersättning enligt sjukförsäkringslagen för sina kostnader.

En försäkrad som avses i 6 § kan beviljas rehabiliteringspenning för tiden för sådan läroavtalsutbildning enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) som ordnas såsom rehabilitering. Rehabiliteringspenning beviljas dock inte, om den försäkrade har rätt till yrkesinriktad rehabilitering med stöd av arbetspensionslagarna eller bestämmelserna om specialundervisning. (21.12.2016/1344)

Rehabiliteringspenning kan beviljas också för anpassningsträning som finansieras med medel av penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001), om träningen motsvarar anpassningsträning enligt 18 § 1 mom. (21.12.2016/1309)

20 §
Rehabiliteringspenning för unga

I syfte att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja möjligheterna att få arbete beviljas rehabiliteringspenning också en försäkrad som fyllt 16 år och vars arbets- och studieförmåga och förtjänstmöjligheter eller möjligheter att välja yrke och arbete är väsentligt försämrade på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada på det sätt som avses i 6 § och som på basis av intensifierad bedömning av arbetsförmågan är i behov av intensifierad rehabilitering (rehabiliteringspenning för unga). Dessutom förutsätts det att en individuell studie- och rehabiliteringsplan har upprättats för den försäkrade. (21.12.2016/1344)

Rehabiliteringspenning för unga betalas högst till utgången av den månad då den försäkrade fyller 20 år. Om den försäkrade deltar i rehabilitering när han eller hon fyller 20 år, fortsätter betalningen av rehabiliteringspenning till utgången av den månad under vilken pågående rehabilitering avslutas. Med detta avses avläggandet av hela den i studie- och rehabiliteringsplanen angivna examen som den försäkrade har godkänts att studera för innan han eller hon har fyllt 20 år. I 24 § föreskrivs om betalning av rehabiliteringspenning till en ung person för väntetid och mellanliggande tid.

Den personliga studie- och rehabiliteringsplanen upprättas av hemkommunen i samråd med den unga personen och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för denne. Vid behov deltar andra sakkunnigmyndigheter i upprättandet av planen. Den skriftliga planen sänds avgiftsfritt till Folkpensionsanstalten för behandling av ansökan om rehabiliteringspenning.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om upprättande av studie- och rehabiliteringsplaner samt om de uppgifter som skall tas in i en rehabiliteringsplan.

När Folkpensionsanstalten avgör en ansökan om rehabiliteringspenning för unga ska Folkpensionsanstalten utreda om den sökande har rätt till ersättning för kostnader för behövligt studiematerial enligt 14 § 1 och 4 mom. samt för resekostnader i samband med utbildning enligt 15 § 2 mom. (21.12.2016/1344)

21 § (21.12.2016/1309)
Rehabiliteringspenning för rehabilitering utomlands

Rehabiliteringspenning kan även beviljas för rehabilitering utomlands. Förutsättningen för beviljande av rehabiliteringspenning är att den rehabilitering som ges utomlands uppfyller förutsättningarna enligt 16 § för ersättning eller att det är fråga om rehabiliteringsverksamhet som baserar sig på en lag eller bestämmelse som nämns i 18 § 1 eller 4 mom. eller om en rehabiliteringskurs som till sitt innehåll motsvarar sådan verksamhet och finansieras med medel av penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen, eller om studier som baserar sig på en individuell studie- och rehabiliteringsplan enligt 20 §.

22 §
Förmåner och ersättningar som utgör hinder

En försäkrad har inte rätt till rehabiliteringspenningförmån, om han eller hon får ålderspension eller förtida ålderspension enligt folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna, garantipension enligt 7 § 1 mom. 1 punkten eller 2 mom. 1 punkten i lagen om garantipension (703/2010) eller anpassningspension eller anpassningsbidrag enligt lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter. (19.12.2014/1236)

Rehabiliteringspenningförmån beviljas inte för den tid då rehabiliteringsklienten har rätt till full ersättning för inkomstbortfall enligt lagarna om obligatorisk olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller enligt lagen om olycksfall i militärtjänst.

Rehabiliteringspenningförmån kan emellertid beviljas om sådan ersättning som avses i 2 mom. fördröjs av någon orsak som inte beror på rehabiliteringsklienten. Klientens rätt till ersättning övergår då på Folkpensionsanstalten till den del som ersättningen motsvarar den utbetalda rehabiliteringspenningförmånen.

23 § (19.12.2014/1236)
Betalning av rehabiliteringspenning

Med undantag för karenstiden enligt 25–27 § betalas rehabiliteringspenning för varje vardag som klienten har deltagit i rehabilitering, då rehabiliteringen inklusive resor varar minst fyra timmar och de facto hindrar klienten från att arbeta och få utkomst för den dagen. Om rehabiliteringsklienten arbetar som löntagare eller företagare under rehabiliteringsdagen och rehabiliteringen hindrar klienten från att arbeta minst 40 procent av hans eller hennes dagliga normala arbetstid, betalas rehabiliteringspenningen som partiell rehabiliteringspenning. Bestämmelser om beloppet av den rehabiliteringspenning som betalas som partiell rehabiliteringspenning finns i 32 a §.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. betalas rehabiliteringspenning, med undantag för karenstiden enligt 25–27 §, för den tid som rehabiliteringsklienten deltar i utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering, läroavtalsutbildning och sådan rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning för unga enligt 20 §, om klienten är förhindrad att utföra något annat arbete som kan jämställas med huvudsyssla än sådant som ingår i rehabiliteringen.

24 §
Rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid

För tryggande av att den yrkesinriktade rehabiliteringen framskrider och rehabiliteringsklienten får sin försörjning kan rehabiliteringspenning också betalas för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början (väntetid) samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder (mellanliggande tid). Rehabiliteringsklienten har rätt till rehabiliteringspenning för väntetiden och den mellanliggande tiden om han eller hon inte under samma tid får utkomst av exempelvis arbete eller av andra system som tryggar den grundläggande försörjningen. Rehabiliteringspenningen under väntetiden och den mellanliggande tiden betalas minskad med 20 procent och för högst tre månader per kalenderår, beräknat separat för vardera grunden, om det inte för tryggande av utkomsten och rehabiliteringens framskridande finns någon särskild anledning att betala den för en längre tid.

En försäkrad som med stöd av 20 § får rehabiliteringspenning för unga har, med undantag för karenstiden, rätt till rehabiliteringspenning också för tiden mellan rehabiliteringsperioder samt för den tid som han eller hon väntar på ett rehabiliteringsbeslut eller på att rehabiliteringen skall börja. Rehabiliteringspenningen betalas då minskad med 20 procent.

25 §
Karenstid

Rehabiliteringspenning betalas inte för karenstiden som omfattar den dag då rehabiliteringen börjar och de nio följande vardagarna.

Karenstiden är med avvikelse från 1 mom. den dag då rehabiliteringen börjar, när det är fråga om

1) utredning av behovet av eller möjligheterna till rehabilitering,

2) en undersöknings- eller försöksperiod som behövs för upprättande av en rehabiliteringsplan,

3) rehabilitering som genomförs som ett led i en undersökning eller utredning som avser rehabiliteringsresultatet eller syftar till att utveckla rehabiliteringen,

4) anpassningsträning eller familjerehabilitering som pågår högst 12 vardagar,

5) annan individuell rehabilitering som pågår högst 20 vardagar,

6) med stöd av denna lag ordnad yrkesorienterad medicinsk rehabilitering, träning som bevarar och förbättrar arbetsförmågan eller motsvarande rehabilitering som genomförs enligt 12 och 14 § i lagen om företagshälsovård.

(19.12.2014/1236)

Om den nya rehabiliteringen börjar inom 30 dagar efter den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades, skall rehabiliteringspenning betalas från och med dagen efter den nya rehabiliteringens början.

Vid beräkning av karensen anses rehabilitering som givits i perioder utgöra en och samma rehabilitering om perioderna sammantagna bildar en sådan helhet som är nödvändig för att rehabiliteringen skall kunna genomföras. Rehabiliteringen anses fortsätta utan avbrott också under semesterperioder som ingår i en läroplan. Karensen beräknas då genom sammanslagning av de karensdagar som uppkommer efter att rehabiliteringen börjat.

26 §
Karenstid för pensionstagares rehabiliteringspenning

Om en rehabiliteringsklient omedelbart före rehabiliteringens början fick pension som innebär att hans eller hennes rehabiliteringspenning bestäms enligt 34 §, inträder rätten till rehabiliteringspenning 30 dagar efter rehabiliteringens början.

27 §
Betalning utan karenstid

Någon karenstid iakttas inte om rehabiliteringsklienten omedelbart före den dag från vilken rehabiliteringspenningen beviljas fick sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning eller föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). (22.12.2009/1200)

Någon karenstid iakttas inte heller i det fall att rehabiliteringspenning beviljas en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt barn.

28 §
Karens för väntetid och mellanliggande tid

För väntetid räknas karenstiden från den första dagen av den period som rehabiliteringspenningbeslutet avser. Karensen för väntetid räknas i enlighet med 25 § 1 mom. Någon ny karenstid räknas inte längre då rehabiliteringen börjar.

Rehabiliteringen och den mellanliggande tiden anses utgöra en helhet för vilken räknas en gemensam karenstid.

29 §
Avbrytande eller avslutande av rehabilitering

Om rehabiliteringen tillfälligt avbryts på grund av att rehabiliteringsklienten blivit arbetsoförmögen eller av någon annan orsak som inte är beroende av klienten, skall rehabiliteringspenning utan hinder av avbrottet betalas för högst 25 vardagar i en följd. Av särskilda skäl får rehabiliteringspenning betalas för en längre tid, dock inte för mer än tre månader.

Om rehabiliteringen avbryts eller upphör av någon annan än i 1 mom. nämnd orsak eller om villkoren för betalning av rehabiliteringspenning inte längre uppfylls, skall rehabiliteringspenningen dras in i enlighet med 49 §.

30 §
Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning

Till en rehabiliteringsklient som har fått rehabiliteringspenning för tiden efter rehabiliteringen kan betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning, om detta är synnerligen behövligt för att klienten skall få arbete. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning betalas dock inte för den tid då klienten är berättigad till arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning motsvarar högst mottagarens rehabiliteringspenning uträknad för sex månader. Understödet bestäms som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster.

31 §
Ersättning för uppehälle

Till en rehabiliteringsklient kan som ersättning för uppehälle betalas 9 euro per dag för extra rehabiliteringskostnader i syfte att säkerställa deltagande i rehabilitering. (6.11.2009/856)

Ersättning för uppehälle kan betalas för den tid som undersökningar och prov för utredning av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna eller öppenvårdsrehabilitering eller annan motsvarande rehabilitering pågår. Ersättning för uppehälle betalas inte för deltagande i yrkesutbildning, läroavtalsutbildning eller annan motsvarande långvarig rehabilitering.

Ersättning för uppehälle betalas till en rehabiliteringsklient som har rätt till rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden och vars rehabiliteringspenning utan avdrag uppgår till högst det belopp som anges i 35 § eller 32 § 3 mom. (5.12.2008/788)

4 kap

Rehabiliteringspenningens belopp och förhållande till andra förmåner

32 §
Rehabiliteringspenningens belopp

Rehabiliteringspenningen uppgår till minst beloppet av den dagpenning som rehabiliteringsklienten enligt sjukförsäkringslagen hade varit berättigad till om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen när rehabiliteringen började.

För yrkesinriktad rehabilitering utgör rehabiliteringspenningen per dag emellertid 75 procent av en trehundradedel av den arbetsinkomst som avses i 11 kap. 2–4 § i sjukförsäkringslagen.

Rehabiliteringspenningen uppgår alltid till minst dagpenningens belopp enligt 11 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen.

32 a § (19.12.2014/1236)
Den partiella rehabiliteringspenningens belopp

Trots vad som föreskrivs i 32 § 3 mom. är beloppet av den rehabiliteringspenning som betalas som partiell rehabiliteringspenning hälften av det belopp som bestäms i enlighet med 32, 33 eller 35 § och som rehabiliteringsklienten hade haft rätt till om han eller hon på grund av rehabiliteringen hade varit förhindrad att arbeta på heltid den dagen. Den partiella rehabiliteringspenningen till pensionstagare bestäms dock enligt 34 §.

33 §
Rehabiliteringspenningens belopp på basis av tidigare förmåner

Om en rehabiliteringsklient under fyra månader innan rehabiliteringspenning börjar betalas ut har fått arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller studiepenning enligt lagen om studiestöd (65/1994), ska rehabiliteringspenning som uppgår till minst det eurobelopp som avses i 11 kap. 6 § 1 och 2 mom. i sjukförsäkringslagen ökat med tio procent betalas när rehabiliteringen börjar. Om rehabiliteringsklienten under de föregående fyra månaderna har fått flera sådana förmåner som nämns ovan, ska rehabiliteringspenningen beräknas på det största av förmånsbeloppen. (22.12.2009/1200)

Om en rehabiliteringsklient under sex månader före rehabiliteringens början har fått rehabiliteringspenning enligt denna lag eller arbetspensionslagarna, uppgår rehabiliteringspenningen till minst den tidigare rehabiliteringspenningens belopp. Härvid beaktas emellertid inte den förhöjning på tio procent som avses i 1 mom. och inte heller den 33 procents förhöjning som följer av arbetspensionslagarna.

34 § (29.1.2016/92)
Rehabiliteringspenning till pensionstagare

Trots vad som föreskrivs i 32, 33 och 35 § är rehabiliteringspenningen per dag en tjugofemtedel av en tiondel av summan av de i denna paragraf avsedda månatliga pensionerna, om en rehabiliteringsklient får

1) full invalidpension eller arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna,

2) sjukpension enligt 12 § i folkpensionslagen (568/2007), med undantag för sjukpension enligt 4 mom. i den paragrafen,

3) sådan garantipension enligt lagen om garantipension som beviljas utöver de pensioner som nämns i denna paragraf.

35 § (19.12.2017/990)
Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering och för unga

För att genomförandet av rehabilitering ska tryggas utgör rehabiliteringspenningens minimibelopp för yrkesinriktad rehabilitering och för unga 28,81 euro per vardag, om inte rehabiliteringsklienten med stöd av andra bestämmelser i denna lag har rätt till en större rehabiliteringspenning.

36 §
Sådana ersättningar för inkomstbortfall som minskar rehabiliteringspenningen samt beaktande av ersättning från utlandet

Om en rehabiliteringsklient får ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag, skall annan rehabiliteringspenning än sådan som bestäms enligt 34 § betalas för samma tid endast till den del den överstiger den andra förmånen.

I samband med beslut om en rehabiliteringspenningförmån och dess belopp skall sådana från utlandet betalda förmåner och ersättningar beaktas som motsvarar förmånen i fråga eller någon annan förmån som skall beaktas enligt denna lag. Med en förmån kan jämställas också sådan lönekompensation för en motsvarande förmån som har fåtts av en utländsk arbetsgivare eller av en internationell organisation.

Om det från rehabiliteringspenningen avdras en månatlig förmån som enligt någon annan lag betalas för samma tid, ska det från rehabiliteringspenningen per vardag dras av en tjugofemtedel av den andra förmånens månadsbelopp. (28.12.2017/1137)

37 §
Partiell samordning av inkomster

Om en rehabiliteringsklient under utbildning som ordnats som yrkesinriktad rehabilitering eller under praktik i samband därmed har regelbundna arbetsinkomster, ska dessa inkomster dras av från den rehabiliteringspenning som betalas för samma tid, till den del de överstiger det belopp av rehabiliteringspenningen som fastställs i enlighet med 32 § 3 mom. multiplicerat med tjugofem. Vid samordningen ska inkomsterna terminsvis hänföras till den tid för vilken rehabiliteringspenning beviljas. (28.12.2017/1137)

Rehabiliteringspenning för unga eller rehabiliteringspenning som enligt 47 § betalas till arbetsgivaren skall inte samordnas enligt 1 mom.

38 §
Betalning utan samordning

Från rehabiliteringspenningen dras inte av följande förmåner som rehabiliteringsklienten får:

1) deltidspension, delinvalidpension enligt 35 § i lagen om pension för arbetstagare eller någon annan motsvarande pension än full invalidpension, om rätten till pensionen har börjat före ingången av det kalenderår till vilket de arbetsinkomster hänför sig som ligger till grund för rehabiliteringspenningen enligt 32 § i denna lag,

2) sjukpension enligt 12 § 4 mom. i folkpensionslagen och garantipension som betalas utöver den,

3) föräldradagpenning enligt 11 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen,

4) partiell förtida ålderspension enligt arbetspensionslagarna.

(29.1.2016/92)

Från rehabiliteringspenningen dras inte heller av sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas med stöd av patientskadelagen (585/1986).

Om deltidspension som nämns i 1 mom. 1 punkten har börjat betalas ut under det skatteår till vilket de arbetsinkomster hänför sig som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen enligt 32 §, kan rehabiliteringspenningen fastställas på basis av de arbetsinkomster som den försäkrade har lagt fram för det fulla kalenderår som följer efter att deltidspensionen har börjat betalas ut. Deltidspension dras inte av från rehabiliteringspenning som fastställts på detta sätt.

39 §
Retroaktiv betalning

Om en rehabiliteringsklient retroaktivt beviljas sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, ålderspension, garantipension eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag, ska pensionen eller ersättningen till den del som den motsvarar rehabiliteringspenningen för samma tid betalas till Folkpensionsanstalten. Retroaktiv invalidpension och arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna betalas dock inte till Folkpensionsanstalten till den del som den motsvarar rehabiliteringspenningen. (21.12.2016/1272)

Om en rehabiliteringsklient har fått arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, annan föräldradagpenning än sådan som avses i 11 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen eller specialvårdspenning, innehålls till Folkpensionsanstalten den rehabiliteringspenning som betalas för samma tid upp till ett belopp som motsvarar den arbetslöshetsförmån, den sjukdagpenning, den föräldradagpenning eller den specialvårdspenning som har betalats eller också betalas den till den behöriga arbetslöshetskassan till den del som motsvarar den förmån som kassan har betalat. (22.12.2009/1200)

40 §
Justering av rehabiliteringspenningens belopp

Rehabiliteringspenningens belopp ska justeras om det sker förändringar i de förmåner som påverkar rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenningen justeras räknat från den dag då beloppet av den på rehabiliteringspenningen inverkande andra förmånen förändras. Rehabiliteringspenningen justeras dock inte retroaktivt till sådan rehabiliteringspenning till pensionstagare som avses i 34 §. (21.12.2016/1272)

Rehabiliteringspenningen för yrkesutbildning skall justeras om de inkomster som påverkar dess belopp ökar väsentligt eller beloppet av dem minskar.

5 kap

Ansökan om och verkställighet av förmåner

41 §
Ansökan om förmåner och ersättningar

Den försäkrade skall skriftligen söka rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner hos Folkpensionsanstalten. Rehabiliteringspenning kan även sökas av den försäkrades arbetsgivare. Folkpensionsanstalten fastställer de blanketter som behövs för verkställigheten av denna lag.

Rehabilitering ersätts tidigast från början av den kalendermånad då rehabiliteringsansökan lämnades in till Folkpensionsanstalten, om det inte finns särskilda skäl att ersätta rehabiliteringen från en tidigare tidpunkt. Rehabilitering ersätts dock inte för en längre tid än sex månader innan ansökan lämnades in.

Ersättning för rehabiliteringskostnaderna skall sökas inom sex månader från den tidpunkt då tjänsten tillhandahölls eller betalningen skedde. Serviceproducenten skall söka ersättning för rehabiliteringskostnaderna inom två månader från att tjänsten tillhandahölls. På ansökan om ersättning för resekostnader tillämpas i övrigt vad som föreskrivs om det i 15 kap. i sjukförsäkringslagen.

Rehabiliteringspenning och ersättning för uppehälle skall sökas inom fyra månader från den dag då förmånen önskas. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning skall sökas inom fyra månader efter att betalningen av rehabiliteringspenningen har upphört.

En ersättning eller förmån kan beviljas helt eller delvis trots att ansökan inte gjorts inom den tid som anges i 3 eller 4 mom., om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av förseningen.

42 §
Förande av talan

Om en försäkrad på grund av sjukdom eller av någon annan liknande orsak inte själv kan söka en förmån som avses i denna lag eller annars se till att han eller hon kommer i åtnjutande av de förmåner och rättigheter som hänför sig till lagen och inte heller har någon intressebevakare enligt lagen om förmyndarverksamhet (442/1999), kan Folkpensionsanstalten godkänna att en anhörig eller någon annan person som i huvudsak skött om rehabiliteringsklienten för hans eller hennes talan i ärenden som gäller förmåner enligt denna lag.

43 §
En rehabiliteringsklients skyldighet att lämna uppgifter

En rehabiliteringsklient skall för Folkpensionsanstalten presentera en utredning över de omständigheter som inverkar på avgörandet av en ansökan om en förmån enligt denna lag, på rehabiliteringens innehåll och på förmånsbeloppet samt lämna andra uppgifter som är nödvändiga för utbetalningen av förmånerna.

Den som ansöker om rehabiliteringspenning skall lägga fram ett rehabiliteringsbeslut. Av rehabiliteringsbeslutet skall framgå hur rehabiliteringen är planerad att genomföras, beslutsfattaren, syftet med rehabiliteringen samt en kostnadskalkyl och en tidtabell. Sökanden kan också lägga fram annan tillräcklig utredning. Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om hur förmåner söks och om de utredningar som skall lämnas in med ansökan.

Om rehabiliteringen avbryts, rehabiliteringsstarten framskjuts eller tidpunkten för rehabiliteringen i övrigt ändras så att det påverkar rätten till förmånen eller minskar förmånsbeloppet, skall förmånstagaren utan dröjsmål underrätta Folkpensionsanstalten om förändringen. En rehabiliteringsklient som får rehabilitering enligt 10 § skall dessutom göra anmälan om att han eller hon intagits för slutenvård samt om förändringar i vård- och handikappbidrag.

En rehabiliteringsklient skall meddela om han eller hon inte kan delta i beviljad rehabilitering. Återbud skall lämnas inom sju dygn efter att den försäkrade har fått vetskap om tidpunkten för rehabiliteringen. Om ett hinder uppkommer efter denna tid skall en anmälan om detta göras omedelbart. Efter den utsatta tiden får klienten lämna återbud till rehabiliteringen endast om han eller hon hindras att inleda rehabiliteringen på grund av arbetsoförmåga eller arbete eller av något annan godtagbart skäl. Anmälan om förhinder skall riktas till den av Folkpensionsanstaltens byråer som givit rehabiliteringsbeslutet.

Den som får rehabiliteringspenning skall utöver sådana förändringar som avses i 3 mom. anmäla att han eller hon får pension eller lagstadgad ersättning för inkomstbortfall eller någon annan motsvarande förändring i förhållandena som den försäkrade borde ha uppgett när han eller hon ansökte om förmånen. En förmånstagare som får yrkesutbildning är skyldig att underrätta Folkpensionsanstalten också om sådana inkomster under utbildningen eller under utbildningsrelaterad praktik som kan påverka rehabiliteringspenningens belopp eller rätten till rehabiliteringspenning. Om Folkpensionsanstalten med stöd av denna lag har fått vetskap om en sådan förändring i förmånstagarens förhållanden som påverkar eller kan påverka en förmån som beviljas eller betalas till den försäkrade, kan Folkpensionsanstalten avkräva den försäkrade en utredning om de förändringar som skett i förhållandena.

Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om den utredning som skall presenteras i samband med ansökan om rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid och om rehabiliteringsunderstöd enligt prövning.

44 §
Avgörande av ansökan trots bristfällig utredning

En ansökan om en rehabiliteringsförmån eller en rehabiliteringspenningförmån kan avgöras på basis av tillgängliga uppgifter, om sökanden vägrar att lämna uppgifter som behövs för behandlingen av ansökan eller att lägga fram en sådan utredning som skäligen kan avkrävas honom eller henne.

45 §
Förmånsbeslut

Folkpensionsanstalten skall ge sökanden ett skriftligt beslut om beviljande, förvägrande, justering, indragning och återkrav av en rehabiliteringsförmån och rehabiliteringspenningförmån samt av en kostnadsersättning enligt denna lag. Sökanden skall ges ett skriftligt beslut också om betalning av en rehabiliteringspenningförmån till ett kommunalt organ på det sätt som bestäms i 48 §, samt om betalning av en rehabiliteringspenningförmån till arbetsgivaren enligt vad som föreskrivs i 47 §.

Något beslut ges inte när justeringen av förmånsbeloppet enbart beror på en indexjustering eller någon annan i lag eller förordning angiven motsvarande grund, om inte sökanden särskilt begär ett beslut. Något beslut ges inte heller när den som producerat rehabiliteringstjänsten betalats ett belopp som motsvarar det fakturerade beloppet, om sökanden inte särskilt begär ett beslut. Sökanden skall be om ett beslut inom 30 dagar efter att han eller hon fått information om förmånsbeloppets storlek.

De beslut som avses i 1 mom. ges avgiftsfritt.

46 §
Betalning av rehabiliteringsförmån och rehabiliteringspenningförmån samt kostnadsersättning

Ersättning för rehabiliteringskostnader enligt 14 och 15 § betalas till rehabiliteringsklienten eller direkt till serviceproducenten.

Rehabiliteringspenningen betalas efter rehabiliteringsperioden in på ett av förmånstagaren angivet konto inom Europeiska unionen. Enskilda förmånsposter kan betalas på annat sätt, om det inte är möjligt att betala in dem på ett konto eller om förmånstagaren anför godtagbara särskilda skäl för ett annat betalningssätt. Den första betalningsperioden omfattar de sex första vardagarna efter det att rätten till rehabiliteringspenning börjat och varje följande betalningsperiod 25 vardagar. Om rehabiliteringen genomförs i kortare perioder motsvarar betalningsperioden den genomförda perioden. Om den månatliga betalningsposten understiger minimibeloppet per dag enligt 35 §, betalas rehabiliteringspenningen inte ut. (25.10.2013/741)

En förutsättning för betalning av rehabiliteringsförmån, rehabiliteringspenning och ersättning för uppehälle är att rehabiliteringsklienten eller den som producerat rehabiliteringstjänsten lägger fram en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen.

47 §
Betalning till arbetsgivare

Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren när den försäkrade på grundval av anställningsförhållandet har rätt till lön eller motsvarande ersättning för rehabiliteringstiden. Rehabiliteringspenningen kan betalas till arbetsgivaren enbart om det i anställningsvillkoren anges att en rehabiliteringspenning helt eller delvis skall betalas till arbetsgivaren i stället för till den försäkrade. Rehabiliteringspenningen betalas inte till den försäkrade för samma tid till den del som motsvarar lönen. Under semester eller därmed jämförbar avlönad ledighet betalas rehabiliteringspenningen emellertid till arbetstagaren själv.

Rehabiliteringspenningen skall

1) delas mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner som de betalat, om den försäkrade har flera arbetsgivare samtidigt,

2) enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) delas mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare i förhållande till den arbetsinkomst som har fastställts enligt dessa pensionslagar och den lön som arbetsgivaren har betalat, om rehabiliteringsklienten är verksam som företagare enligt lagen om pension för företagare eller som lantbruksföretagare eller stipendiat enligt lagen om pension för lantbruksföretagare samtidigt som han eller hon är anställd hos någon annan arbetsgivare. (19.12.2008/995)

Om arbetsgivaren till en arbetstagare som får rehabilitering betalar lön samtidigt som denne får rehabiliteringspenning, skall arbetsgivaren omedelbart efter att ha betalt lönen underrätta Folkpensionsanstaltens byrå om saken.

48 §
Betalning till ett kommunalt organ

Ett organ som avses i 6 § i socialvårdslagen har rätt att av Folkpensionsanstalten få den del av en försäkrads utkomststöd som Folkpensionsanstalten skulle vara skyldig att betala som ersättning till den försäkrade för samma rehabiliteringskostnader. Om ett kommunalt organ i enlighet med 23 § i lagen om utkomststöd (1412/1997) har betalt förskott på utkomststöd mot en emotsedd rehabiliteringsförmån eller rehabiliteringspenningförmån, skall förmånen till den del som den motsvarar förskottet på begäran av organet betalas till detta.

Om en rehabiliteringsklient i familje- eller slutenvård som ordnats av en kommun får rehabiliteringsförmån eller rehabiliteringspenningförmån, kan kommunen ta ut och lyfta den förmån som hänför sig till samma tid direkt hos Folkpensionsanstalten och använda den som ersättning för den avgift som fastställts för vården, uppehället eller omvårdnaden. För familjevård, slutenvård och boendeservice som kommunen har ordnat med stöd av barnskyddslagen kan den på motsvarande sätt ta ut och lyfta en skälig ersättning av en förmån som hänför sig till samma tid.

Rehabiliteringspenning kan på begäran av ett organ som avses i 1 mom. antingen helt eller delvis betalas till detta för att användas för underhållet av den försäkrade, hans eller hennes familj och barn som han eller hon försörjer, om betalning av rehabiliteringspenningen till den försäkrade själv skulle äventyra utkomsten för den försäkrade, hans eller hennes familj eller barn som han eller hon försörjer.

Den andel av rehabiliteringspenningen som skall betalas till arbetsgivaren betalas inte till kommunen.

49 §
Avbrytande eller minskning av förmån på grund av förändrade förhållanden

Om det på grund av förändrade förhållanden finns grundad anledning att anta att en rehabiliteringsförmån eller rehabiliteringspenningförmån borde dras in eller minskas, kan förmånen helt eller delvis avbrytas eller minskas till dess att ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft. Förmånstagaren skall omedelbart underrättas om avbrytandet eller minskningen och beslutet skall ges utan dröjsmål.

50 §
Återkrav

Om en förmån enligt denna lag har betalts utan grund eller till ett alltför stort belopp skall den överbetalda förmånen återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis om detta anses skäligt och om den grundlösa utbetalningen inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det grundlöst betalda beloppet är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att återkravsbeslutet har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska ställning inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten betalar senare. Utan samtycke kan kvittning dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom som vunnit laga kraft.

51 §
Preskription av återkravsfordringar

Beslut om återkrav av en grundlöst betald förmån skall fattas inom fem år från den dag då förmånen betalades ut. En fordran som har fastställts genom ett återkravsbeslut preskriberas fem år efter att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som har fastställts genom ett återkravsbeslut avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Efter att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

52 §
Utmätnings- och överföringsförbud

En rehabiliteringsförmån eller en rehabiliteringspenningförmån som betalas till en rehabiliteringsklient med stöd av denna lag får inte utmätas.

Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

53 §
Ordnade av rehabiliteringsverksamhet

Folkpensionsanstalten kan ordna rehabilitering enligt denna lag antingen genom att producera rehabiliteringstjänsterna själv eller genom att handla upp dem hos andra serviceproducenter.

Folkpensionsanstalten kan skaffa rehabiliteringstjänster hos en offentlig eller därmed jämförbar producent endast om det inte annars är möjligt att fullgöra skyldigheten att ordna rehabilitering enligt denna lag.

54 §
Samarbete

Om en försäkrad behöver rehabilitering som enligt bestämmelserna inte skall ordnas eller ersättas av Folkpensionsanstalten eller som det inte är ändamålsenligt att Folkpensionsanstalten ordnar och ersätter, skall Folkpensionsanstalten i samarbete med dem som producerar rehabiliteringstjänster se till att den försäkrade informeras om andra rehabiliteringsmöjligheter och efter behov hänvisas till lämplig rehabilitering eller andra tjänster.

2 mom. har upphävts genom L 19.12.2014/1229. (19.12.2014/1229)

6 kap

Överklagande och rättelse

55 §
Överklagande

Den som är missnöjd med Folkpensionsanstaltens beslut får överklaga det genom besvär hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får överklaga det genom besvär hos försäkringsdomstolen. Försäkringsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär. (22.12.2006/1305)

Beslut om rehabilitering enligt prövning som har givits med stöd av 12 § 1 mom. får inte överklagas genom besvär. Beslut enligt 3 mom. i nämnda paragraf får överklagas genom besvär enligt vad som föreskrivs i 24 § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001).

När beslut som avses i 1 mom. överklagas skall besvärsskriften lämnas in till Folkpensionsanstalten inom 30 dagar efter att ändringssökanden fick del av beslutet. Ett beslut av Folkpensionsanstalten eller besvärsnämnden för social trygghet delges så att det sänds per post till mottagaren under den postadress som han eller hon har uppgett. Sökanden anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som han eller hon har uppgett, om inte något annat visas. Även om besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av föreskriven tid, kan besvären tas upp till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen. (22.12.2006/1305)

Folkpensionsanstaltens beslut skall följas trots att det har överklagats tills ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

56 §
Självrättelse

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som har framställts i besvär som lämnats in till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Rättelsebeslutet får överklagas så som föreskrivs i 55 §.

Om Folkpensionsanstalten inte kan rätta ett överklagat beslut så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt yttrande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del som den godkänner yrkandena. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. Ett interimistiskt beslut får inte överklagas genom besvär.

Avvikelse kan göras från den tid som avses i 2 mom. om det är nödvändigt för inhämtande av tilläggsutredning med anledning av besvären. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och yttrandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

57 §
Rättelse av sak- och procedurfel i beslut

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut kan rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

57 a § (17.6.2011/676)
Nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad annan förmån eller ersättning

Om den som får rehabiliteringsförmån, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en förmån eller ersättning som med stöd av 22, 34 eller 36 § ska beaktas, kan Folkpensionsanstalten utan parts samtycke eller undanröjande av beslut avgöra ärendet på nytt.

58 § (22.12.2006/1305)
Undanröjande av beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/676)

Om ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av en förvägrad förmån eller utökande av en redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet kan ändring sökas enligt 55 §.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003). (17.6.2011/676)

7 kap

Bestämmelser om datasekretess

59 §
Erhållande av uppgifter på begäran

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få de upplysningar som är nödvändiga för avgörandet av en förmån samt sådan nödvändig information som annars skall beaktas vid verkställigheten av uppgifter som bestäms eller föreskrivs i denna lag eller i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland och andra internationella författningar om social trygghet

1) av statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,

2) av Pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalterna samt andra som beviljar eller betalar ut pensioner och andra ersättningar,

3) av Patientförsäkringscentralen och Trafikförsäkringscentralen,

4) av arbetsgivare, arbetslöshetskassor och arbetsplatskassor,

5) av läroanstalter, anordnare av läroavtalsutbildning samt Utbildningsfonden.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. har Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag rätt att på begäran för avgörandet av rehabiliteringsförmåner av läkare eller andra yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) samt av verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård enligt 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), av socialserviceproducenter, av andra vårdinrättningar samt av andra som tillhandahåller rehabilitering få utlåtanden och nödvändiga uppgifter ur sökandenas patientjournaler och om deras hälsotillstånd, sjukdom, handikapp, arbets- och funktionsförmåga samt vård och rehabilitering samt om därtill anslutna förmåner och ersättningar. För avgörandet av rehabiliteringspenningförmåner har Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag rätt att på begäran få ovan avsedda uppgifter, om den som ansöker om en rehabiliteringspenningförmån inte själv tillhandahåller uppgifterna.

För det förhandlingsförfarande som avses i 11 § 4 mom. har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter på begäran rätt att få uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av ärenden och som gäller verksamhetsenheters verksamhet, lokaler, antal anställda, vårdens innehåll, art och omfattning, vårdavtal och ersättningar som betalas för vården. Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att vid förhandlingsförfarandet få för avgörandet av ärenden nödvändiga sekretessbelagda uppgifter ur patientjournaler och om klienters hälsotillstånd, läkemedel och inkomster av myndigheter och inrättningar inom kommunal social- och hälsovård samt av verksamhetsenheter inom statlig och privat hälso- och sjukvård. Vad som i detta moment föreskrivs om Folkpensionsanstaltens rätt att få sekretessbelagda uppgifter gäller även social- och hälsovårdsministeriet.

Utöver vad som föreskrivs ovan är de som producerar rehabiliteringstjänster, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, skyldiga att lämna Folkpensionsanstalten uppgifter som är nödvändiga för ordnande av rehabiliteringstjänster enligt denna lag samt för övervakning och kvalitetsutvärdering av tjänsterna.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av penninginstitut få sådana uppgifter om en person som ansöker om eller får rehabiliteringspenning samt om ett dödsbo där denne är delägare som är nödvändiga för fastställande av rehabiliteringspenning som skall samordnas enligt 37 §, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och om det finns motiverad anledning att misstänka att den som har sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter och han eller hon inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna lämnas ut. Begäran om utlämnande av uppgifter skall framställas skriftligen och sökanden eller mottagaren skall underrättas innan den framställs.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som avses i denna paragraf. En yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt en socialserviceproducent har dock rätt till ett skäligt arvode för de utlåtanden som han eller hon har gett på grundval av den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 2 mom., om inte arvodet ingår i den ersättning som betalas för rehabiliteringstjänsten.

60 §
Rätt att få uppgifter

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall pensionsanstalterna utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om rehabiliteringsåtgärder, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringspenningar samt om andra ersättningar, understöd och förmåner i anslutning till rehabilitering.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall försäkringsanstalterna utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om sådana ersättningsbeslut gällande rehabilitering som fattats och om sådana rehabiliteringsåtgärder som vidtagits med stöd av lagar som gäller rehabilitering som ersätts på basis av olycksfallsförsäkring och trafikförsäkring. Samma skyldighet har statskontoret när det gäller lagen om olycksfall i militärtjänst och lagen om skada, ådragen i militärtjänst.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall inrättningar som avses i 11 § utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om att en försäkrad blivit intagen för slutenvård.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall Rättsskyddscentralen för hälsovården utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter lämna Folkpensionsanstalten uppgifter ur centralregistret över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen samt ändringar i dem gällande läkare, psykologer, talterapeuter, ergoterapeuter, psykoterapeuter och fysioterapeuter samt andra i centralregistret införda yrkesutbildade personer som ger rehabilitering.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter lämna Folkpensionsanstalten uppgifter om dem som anordnar yrkesutbildning.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall fängelserna utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när en strafftid börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. (11.5.2007/579)

Folkpensionsanstalten har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som avses i denna paragraf. Om de uppgifter som avses i 4 mom. behövs i en viss form och Rättsskyddscentralen för hälsovården av denna anledning åsamkas väsentliga merkostnader, skall kostnaderna emellertid ersättas.

61 §
Användning av uppgifter

När Folkpensionsanstalten behandlar förmånsärenden enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna påverkar en förmån enligt denna lag och om de enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet samt om Folkpensionsanstalten även annars skulle ha rätt att erhålla dem särskilt.

62 §
Teknisk anslutning

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i det momentet öppna en teknisk anslutning till sådana uppgifter i sina personregister som den med stöd av 63 § 1–3 och 5 mom. och 65 § i denna lag har rätt att lämna ut till de mottagare som avses i paragraferna.

Vad som i 1 mom. föreskrivs om att öppna en teknisk anslutning och lämna ut uppgifter gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av en teknisk anslutning få sekretessbelagda uppgifter enligt 59 § 1–4 mom. och 60 §.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också inhämtas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

63 §
Utlämnande av uppgifter

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till den som tillhandahåller rehabiliteringen, till den som tagit initiativ till rehabiliteringen och till den som ansvarar för vården och rehabiliteringen av klienten samt för upprättandet av rehabiliteringsplanen lämna uppgifter som Folkpensionsanstalten har erhållit i samband med förmånsärenden enligt denna lag, när uppgifterna är nödvändiga för rehabiliteringen.

Folkpensionsanstalten skall underrätta Pensionsskyddscentralen om sådana beslut enligt denna lag som gäller yrkesinriktad rehabilitering och om rehabiliteringspenning som beviljas med stöd av dem.

Folkpensionsanstalten skall underrätta läroanstalten, den som tillhandahåller rehabiliteringen samt andra som ansvarar för vården och rehabiliteringen av klienten samt för upprättandet av rehabiliteringsplanen om rehabiliteringsbeslut enligt denna lag, när uppgifterna behövs för genomförandet av rehabiliteringen.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ministerier, skatteförvaltningen, de anstalter och sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av förmåner som avses i denna lag, ge ut personbeteckningar och andra identifieringsuppgifter om personer som har fått förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar samt övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter och andra tillsynsåtgärder av engångsnatur som utförs för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot den sociala tryggheten samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan avsedda uppgifter som är nödvändiga för utredning av brott och väckande av åtal. Uppgifter om hälsotillståndet och uppgifter som är avsedda att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård får emellertid inte lämnas ut.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att underrätta den som har meddelat ett rehabiliteringsbeslut eller ordnat läroavtalsutbildning, läroanstalten samt rehabiliteringsklientens arbetsgivare om ett beslut som gäller rehabiliteringspenning, när informationen behövs för att fastställa eller kontrollera riktigheten av lön och andra förmåner som dessa betalar.

64 §
Anmälningsskyldighet

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om en förmån om var uppgifter om honom eller henne kan inhämtas och vart de som regel kan utlämnas.

65 § (22.8.2014/679)
Utlämnande av uppgifter till utsökningsmyndigheterna

Folkpensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran av en behörig myndighet för utsökning lämna ut uppgifter om beloppen av förmåner och ersättningar enligt denna lag, dock inte om de förmåner som inte beaktas vid beräkning av skyddat belopp enligt 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007). Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som den vet betalar ut rehabiliteringsförmåner samt pensioner och andra sociala förmåner.

8 kap

Särskilda bestämmelser

66 § (22.12.2005/1118)
Finansiering

Bestämmelser om finansieringen av de utgifter som följer av denna lag finns i sjukförsäkringslagen.

67 § (28.12.2017/1137)
Indexjustering

Rehabiliteringspenning som fastställs enligt 32 eller 33 § ska varje kalenderår justeras med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i lagen om pension för arbetstagare. På motsvarande sätt ska den rehabiliteringspenning som fastställs enligt 35 § samt det belopp som avses i 35 § justeras med iakttagande av lagen om folkpensionsindex (456/2001).

68 §
Handräckning

Folkpensionsanstalten har rätt att få handräckning av myndigheter.

69 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:

1) lagen av den 27 mars 1991 om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (610/1991),

2) lagen av den 27 mars 1991 om rehabiliteringspenning (611/1991).

70 §
Övergångsbestämmelser

Beloppet i 35 § i denna lag motsvarar det poängtal enligt lagen om folkpensionsindex som fastställts för 2010. (19.12.2017/990)

Utan hinder av 37 § 1 mom. skall år 2005 från rehabiliteringsklientens rehabiliteringspenning dras av inkomster till den del de i genomsnitt överstiger den fulla folkpensionen per månad för en ensamstående person enligt den kommungrupp boningskommunen tillhör.

Lagens 67 § tillämpas också på förmåner som börjat betalas ut före lagens ikraftträdande.

Med förmån eller ersättning enligt denna lag jämställs förmån eller ersättning som har betalts före lagens ikraftträdande.

Vad som i denna lag föreskrivs om förhållandet mellan ålderspensioner enligt arbetspensionslagarna och förmåner enligt denna lag tillämpas också på individuell förtidspension.

På överklagande av beslut som fattats innan denna lag har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten eller till lagen om rehabiliteringspenning eller till någon förmån som beviljas med stöd av dessa lagar, anses hänvisningen avse motsvarande bestämmelser i denna lag och förmåner som avses i denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

Vad som i denna lag föreskrivs om invalidpension tillämpas också på individuell förtidspension.

Den med stöd av 3 a § 4 mom. i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten, vilken upphävs genom denna lag, givna förordningen av social- och hälsovårdsministeriet om grunderna för fastställandet av vad som är öppenvård och institutionsvård (1241/2002), förblir i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 3/2005, ShUB 8/2005, RSv 67/2005

Ikraftträdelsestadganden:

18.11.2005/902:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

22.12.2005/1118:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 68/2005, RP 129/2005, ShUB 22/2005, RSv 139/2005

17.3.2006/200:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2006.

RP 217/2005, ShUB 4/2006, RSv 13/2006

22.12.2006/1305:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 167/2006, ShUB 34/2006, RSv 168/2006

11.5.2007/579:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2006, ShUB 56/2006, RSv 283/2006

5.12.2008/788:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 172/2008, ShUB 26/2008, RSv 147/2008

19.12.2008/995:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Denna lag tillämpas på rehabiliteringspenningen när den försäkrades rätt till rehabiliteringspenning börjar den 1 juli 2009 eller därefter.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 92/2008, ShUB 22/2008, RSv 132/2008

26.6.2009/533:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 62/2009, ShUB 16/2009, RSv 71/2009

6.11.2009/856:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Lagen tillämpas på rehabiliteringspenning som betalas för tiden efter att lagen har trätt i kraft.

RP 155/2009, ShUB 29/2009, RSv 123/2009

22.12.2009/1200:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

På utbildningsstöd och sysselsättningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) som har beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 178/2009, GrUU 27/2009, ShUU 20/2009, AjUB 11/2009, RSv 224/2009

22.12.2009/1562:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009

14.5.2010/366:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2010.

Det kan bestämmas att sådana understöd för utgifter för grundlig förbättring samt för driftsbidrag som beviljats med stöd av den lag som gäller när denna lag träder i kraft, helt eller delvis ska återbetalas till sjukförsäkringsfonden, om en rehabiliteringsinrättning som ägs av en stiftelse som beviljats understöd övergår till en annan ägare eller upphör med sin verksamhet eller ändrar verksamheten väsentligt. Understöd som beviljats av medel för rehabilitering enligt prövning kan dock inte återkrävas på grunder som har uppstått senare än 15 år efter det att understödet beviljades.

Social- och hälsovårdsministeriet beslutar om återbetalningsskyldigheten. Det understöd som ska återbetalas ska betalas senast på den förfallodag som anges i beslutet.

Understödstagaren ska göra en anmälan till ministeriet om en sådan förändring i omständigheterna som avses i 1 mom. inom sex månader. Om det senare framgår att anmälan inte har gjorts inom denna tid, ska det beviljade understödet betalas tillbaka till sjukförsäkringsfonden från och med tidpunkten för förändringen, om inte social- och hälsovårdsministeriet av särskilda skäl beslutar något annat.

RP 22/2010, ShUB 6/2010, RSv 48/2010

20.8.2010/711:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

RP 50/2010, ShUB 10/2010, RSv 86/2010

15.10.2010/874:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

På ersättande av rehabiliterande psykoterapi som har inlett före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 68/2010, ShUB 18/2010, RSv 123/2010

17.12.2010/1143:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Beloppet i 35 § i denna lag motsvarar det indextal enligt 98 § i lagen om pension för arbetstagare som fastställts för 2010 och beloppet i 37 § i denna lag motsvarar det poängtal enligt lagen om folkpensionsindex (456/2001) som fastställts för samma år.

RP 139/2010, ShUB 28/2010, RSv 185/2010

30.12.2010/1333:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010

17.6.2011/676:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Bestämmelserna i 57 a § tillämpas på förmåner eller ersättningar som beviljas retroaktivt efter det att lagen har trätt i kraft.

På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 274/2010, ShUB 51/2010, RSv 300/2010

22.7.2011/930:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011.

RP 302/2010, ShUB 56/2010, RSv 342/2010

28.12.2012/935:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 133/2012, EkUU 41/2012, GrUU 32/2012, AjUB 7/2012, RSv 163/2012

25.10.2013/741:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2013.

RP 100/2013, ShUB 9/2013, RSv 103/2013

13.12.2013/973:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 128/2013, ShUB 15/2013, AjUU 9/2013, RSv 130/2013

22.8.2014/679:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 63/2014, ShUB 5/2014, RSv 70/2014

19.12.2014/1229:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 213/2014, ShUB 22/2014, RSv 180/2014

19.12.2014/1236:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2015.

RP 201/2014, ShUB 16/2014, RSv 155/2014

19.12.2014/1258:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 204/2014, ShUB 26/2014, RSv 194/2014

20.2.2015/145:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 332/2014, ShUB 41/2014, RSv 271/2014

24.4.2015/464:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Bestämmelserna i denna lag om förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillämpas på motsvarande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948).

RP 277/2014, ShUB 49/2014, AjUU 18/2014, RSv 315/2014

7.8.2015/887:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Bestämmelserna i denna lag om förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar tillämpas på motsvarande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981).

RP 278/2014, ShUB 50/2014, JsUU 47/2014, AjUU 17/2014, RSv 320/2014

29.1.2016/92:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 16/2015, ShUB 5/2015, RSv 37/2015

21.12.2016/1272:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 120/2016, ShUB 25/2016, RSv 167/2016

21.12.2016/1309:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 132/2016, FvUB 25/2016, RSv 240/2016

21.12.2016/1344:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Den plan som avses i 12 § 4 mom. ska upprättas och lämnas in till social- och hälsovårdsministeriet första gången 2017.

Det belopp som anges i 35 § motsvarar det i lagen om folkpensionsindex (456/2001) avsedda poängtal som fastställts för 2010. Lagens 35 § ska tillämpas på rehabiliteringspenning som betalas ut efter det att lagen trätt i kraft.

RP 216/2016, ShUB 34/2016, RSv 200/2016

19.12.2017/990:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 125/2017, ShUB 17/2017, RSv 156/2017

28.12.2017/1137:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

Bestämmelserna i 36 § 3 mom. tillämpas när rehabiliteringen börjar den 1 januari 2018 eller därefter.

RP141/2017, ShUB 15/2017, RSv 155/2017

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.