Beaktats t.o.m. FörfS 510/2019.

30.12.2004/1335

Statsrådets förordning om verkställighet av sjukförsäkringslagen

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet, föreskrivs med stöd av sjukförsäkringslagen av den 21 december 2004 (1224/2004):

1 kap

Dagpenningsförmåner

1 §
Arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som ett villkor för särskild moderskapspenning

Ett kemiskt ämne som hänför sig till den försäkrades arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden kan bedömas äventyra den försäkrades eller fostrets hälsa så som avses i 9 kap. 4 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004), om det kemiska ämnet är

1) anestesigaser,

2) bly eller blyföreningar,

3) kvicksilver eller kvicksilverföreningar,

4) cytostatika,

5) kolmonoxid, dvs. kolos,

6) bekämpningsmedel som har bedömts vara farliga för den försäkrades eller fostrets hälsa,

7) organiska lösningsmedel som har bedömts vara farliga för den försäkrades eller fostrets hälsa,

8) ett ämne som har klassificerats som reproduktionsstörande, cancerframkallande eller mutagent och vars emballage enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av arbetarskyddslagen (738/2002) eller kemikalielagen (599/2013) ska förses med en påskrift i vilken riskfras H340, H341, H350, H350i, H351, H360, H360D, H360FD, H360Fd, H360Df, H361, H361d eller H361df ingår,

9) cancerframkallande ämnen som nämns i arbetsministeriets beslut om cancerframkallande agenser (838/1993) eller i social- och hälsovårdsministeriets förordning (1232/2000) om ändring av det beslutet (1232/2000),

10) tobaksrök i omgivningen.

(21.5.2015/619)

Vad som i 1 mom. bestäms om kemiska ämnen gäller dessutom

1) joniserande strålning inklusive radionuklider,

2) toxoplasmos, listerios, röda hund, herpes, vattkoppor, femte sjukan, hepatit B och C, cytomegalovirusinfektioner och HIV-infektion samt andra med dessa jämförbara smittsamma sjukdomar.

(21.5.2015/619)

Andra motsvarande omständigheter i anslutning till den försäkrades arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden kan bedömas äventyra den försäkrades eller fostrets hälsa, om det är fråga om underjordiskt gruvarbete, arbete i tryckreglerade utrymmen eller undervattensdykning.

2 §
Bedömning av riskfaktorer

Bedömningen av sådana i 9 kap. 4 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen avsedda faktorer som äventyrar den försäkrades eller fostrets hälsa skall redan i samband med planeringen av arbetsmiljön och arbetsförhållandena utföras av sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar i företagshälsovårdsuppgifter eller någon annan motsvarande person.

I samband med en arbetsplatsutredning identifieras de faktorer på arbetsplatsen som medför risk för den försäkrades eller fostrets hälsa samt de arbetsuppgifter i vilka risken förekommer. Vid behov kan arbetshygieniska mätningar, biologiska exponeringsmätningar eller identifieringsmetoder som annars allmänt används inom företagshälsovården utnyttjas.

I den riskbedömning som utförs av sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar i företagshälsovårdsuppgifter eller av någon annan motsvarande person beaktas den befintliga medicinska kunskapen om risken och utreds intensiteten och frekvensen hos den faktor som orsakar risken samt dess verkningstid. I fråga om tobaksrök i omgivningen iakttas dock vad som bestäms i 2 § i statsrådets beslut om tobaksrök i omgivningen och avvärjande av cancerrisk i samband därmed i arbete (1153/1999).

De yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar i företagshälsovårdsuppgifter skall informera arbetsgivaren om riskfaktorerna samt informera arbetstagarna om den risk som arbetet, arbetsmetoderna och de ämnen som används i arbetet medför samt framlägga förslag om avlägsnande av risken eller skydd mot den.

3 § (2.12.2010/1090)
Efterundersökning

Vid en efterundersökning som avses i 9 kap. 8 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen ska det göras de undersökningar som behövs för klarläggande av moderns hälsotillstånd och påvisande av eventuella förlossningsskador. Den som utför undersökningen ska också försöka se till att modern anvisas lämplig vård om sjukdomstillstånd eller förlossningsskada konstateras vid undersökningen.

4 § (21.5.2015/619)
Svår sjukdom eller svårt handikapp

Sådana svåra sjukdomar eller handikapp som avses i 10 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen är leukemier och andra maligna tumörer, svåra hjärtfel, svåra olycksfalls- och brännskador, diabetes i inledningsskedet av behandlingen och svårbalanserad diabetes och svåra mentala rubbningar, svår utvecklingsskada, svår bronkialastma och svår ledgångsreumatism samt andra sjukdomar, handikapp och sjukdomstillstånd som i fråga om svårighetsgrad kan jämföras med de sjukdomar som nämns ovan.

5 §
Vägande medicinska grunder som villkor för beviljande av specialvårdspenning

Sådana vägande medicinska grunder enligt 10 kap. 3 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen med stöd av vilka specialvårdspenning betalas ut för en tid som överskrider 150 vardagar är:

1) livsfarligt tillstånd som förutsätter oavbruten tillsyn över barnet, såsom immunosuppression och infektionsrisk;

2) eftervård av svåra olycksfall och brännskador;

3) vård av ett döende barn;

4) vård av barn som kräver dialysbehandling, då vården förutsätter att barnet står under oavbruten tillsyn och att en förälder hela tiden är närvarande; samt

5) någon annan motsvarande vägande medicinsk grund.

2 kap

Ansökan om och utbetalning av förmåner

1 § (9.2.2017/101)
Utredning som skall företes vid ansökan om dagpenningsförmåner

Vid ansökan om sjukdagpenning skall den försäkrade förete en nödvändig och tillförlitlig utredning om sjukdomen och den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde. Om arbetsoförmågan varar längre än den självrisktid som avses i 8 kap. 7 § 1 och 2 mom. i sjukförsäkringslagen, skall den försäkrade förete ett läkarutlåtande över sin arbetsoförmåga.

Vid ansökan om specialvårdpenning skall den försäkrade förete en behövlig och tillförlitlig utredning om inkomstbortfall och ett läkarintyg över deltagande i vård eller rehabilitering av ett sjukt barn på grund barnets sjukdom eller handikapp.

Till ansökan om särskild moderskapspenning skall den försäkrade foga ett av en läkare, sjukskötare, barnmorska eller hälsovårdare utfärdat intyg över graviditeten samt ett av den läkare som sköter företagshälsovården på arbetsplatsen eller av någon annan läkare som känner den försäkrades arbetsförhållanden avgivet utlåtande om den risk för den försäkrades eller fostrets hälsa som avses i 9 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen samt en utredning av arbetsgivaren om att arbetstagaren är borta från arbetet och att arbetstagaren inte har kunnat flyttas till andra uppgifter på det sätt som förutsätts i arbetsavtalslagen (55/2001). En motsvarande utredning förutsätts i tillämpliga delar av dem som utför eget arbete.

Vid ansökan om föräldradagpenning skall den försäkrade förete ett av en läkare, sjukskötare, barnmorska eller hälsovårdare utfärdat intyg över att graviditeten har varat minst den tid som bestäms i 9 kap. 2 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen. Vid ansökan om föräldrapenning skall det anges hur föräldrapenningsperioden fördelas mellan föräldrarna. Vid ansökan om partiell föräldrapenning skall båda föräldrarna förete det arbetsavtal om deltidsarbete som de ingått med sin arbetsgivare, av vilket framgår det arbetstidsarrangemang som parterna kommit överens om samt lönen för deltidsarbetet. En förälder som är företagare skall förete en tillförlitlig utredning om att det arbete han eller hon utför i det egna företaget minskar till 40–60 procent jämfört med tidigare.

I samband med ansökan om faderskapspenning ska dessutom anges de tider då fadern sköter barnet och inte förvärvsarbetar eller har annat arbete utanför hemmet. Fadern ska omedelbart underrätta Folkpensionsanstalten om han inte längre deltar i skötseln av barnet.

Då en adoptivförälder ansöker om föräldrapenning eller partiell föräldrapenning ska han eller hon förete ett sådant intyg över att barnet tagits i vård som utfärdats av kommunens socialvårdsorgan eller en adoptionsbyrå som avses i 22 § 1 mom. i adoptionslagen (22/2012). En adoptivförälder ska i ansökan ange de tider då han eller hon sköter barnet och inte förvärvsarbetar eller har annat eget arbete, bortsett från arbete som utförs i det egna hushållet.

Vid ansökan om dagpenning vid smittsam sjukdom enligt 82 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) ska sökanden framlägga en tillförlitlig utredning om inkomstbortfall och dess storlek, samt

1) ett beslut om frånvaro från arbete, karantän eller isolering som fattats av den läkare i tjänsteförhållande som i kommunen eller samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt ansvarar för smittsamma sjukdomar, eller

2) ett beslut om karantän eller isolering utfärdat av social- och hälsovårdsministeriet, regionförvaltningsverket eller det organ som ansvarar för bekämpandet av smittsamma sjukdomar i kommunen.

Vid ansökan om partiell sjukdagpenning skall den försäkrade förete ett utlåtande över sin arbetsoförmåga utfärdat av en företagshälsovårdsläkare som känner till den försäkrades arbetsuppgifter, eller av någon annan läkare som känner till den försäkrades arbetsförhållanden och över det den försäkrade, så länge arbetsoförmågan varar, kan utföra en del av sina arbetsuppgifter utan att hälsan eller tillfrisknandet äventyras. Dessutom skall den försäkrade förete det avtal om deltidsarbete som han eller hon ingått med sin arbetsgivare och av vilket framgår det arbetstidsarrangemang som parterna kommit överens om samt lönen för deltidsarbetet. En företagare skall förete en tillförlitlig utredning om att det arbete han eller hon utför i det egna företaget minskar till 40–60 procent jämfört med tidigare.

2 §
Förutsättningar för betalning av dagpenningsförmåner

En förutsättning för att dagpenningsförmån skall betalas är att den försäkrade på begäran tillställer Folkpensionsanstalten en utredning om sin frånvaro från arbetet för varje betalningsperiod.

En förutsättning för betalning av sjukdagpenning är att den försäkrade på begäran företer en nödvändig och tillförlitlig utredning om att arbetsoförmågan fortgår.

För att föräldrapenning och partiell föräldrapenning skall betalas förutsätts att den försäkrade har tillställt Folkpensionsanstalten ett intyg över sådan efterundersökning som avses i 9 kap. 8 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen.

En förutsättning för betalning av partiell sjukdagpenning för mindre än 12 vardagar är att den försäkrade företer en nödvändig och tillförlitlig utredning som visar att han eller hon på grund av sitt hälsotillstånd är oförmögen även till deltidsarbete eller företer en motsvarande nödvändig och tillförlitlig utredning om orsaken till att rätten till partiell sjukdagpenning upphör. (2.11.2006/980)

3 § (21.5.2015/619)
Betalningsperioderna för dagpenningsförmåner

Sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, specialvårdspenning, dagpenning vid smittsam sjukdom och donationsdagpenning betalas i efterskott så att den första betalningsperioden är 6 vardagar och varje följande betalningsperiod 25 vardagar. Om rätten till ovannämnda dagpenningsförmån upphör under betalningsperioden, betalas dagpenningsförmånen efter det att rätten till dagpenning upphört. (9.2.2017/101)

Om utbetalningen av en arbetstagares sjukdagpenning avbryts på grund av att företagshälsovårdens utlåtande inte har lämnats in inom den tid som föreskrivs i 8 kap. 5 a § i sjukförsäkringslagen, betalas dagpenning för 90 vardagar. Om arbetstagaren senare lämnar in företagshälsovårdens utlåtande, betalas sjukdagpenning till utgången av den avbrutna betalningsperioden. Därefter betalas sjukdagpenning i enlighet med 1 mom.

Särskild moderskapspenning, moderskapspenning, faderskapspenning och föräldrapenning samt partiell föräldrapenning betalas i efterskott i betalningsperioder om högst 25 vardagar. Den första betalningsperioden för moderskapspenningen är dock 30 vardagar.

Om barnets moder på grund av sjukdom blir oförmögen att sköta sitt barn på det sätt som avses i 9 kap. 13 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen eller om hon dör, betalas föräldrapenning till fadern i efterskott i betalningsperioder om 25 vardagar från och med den vardag som följer på den dag modern insjuknat eller från och med den vardag som följer på moderns dödsdag. Om fadern inte svarar för vården av barnet gäller för den försäkrade som svarar för vården av barnet i tillämpliga delar vad som bestäms om barnets fader.

Arbetsplatskassans kassamöte kan med två tredjedels majoritet fatta beslut om att sjukdagpenningen betalas per lönebetalningsperiod, med avvikelse från den betalningsperiod som avses i 1 mom.

4 §
Utredning som skall företes vid ansökan om sjukvårdsersättning

Då ersättning för kostnader för sjukvård, graviditet eller förlossning söks, skall den försäkrade förete:

1) en nödvändig och tillförlitlig utredning om sjukdomen, graviditeten eller förlossningen;

2) en nödvändig och tillförlitlig utredning om den undersökning som utförts eller vård som givits med stöd av 1 punkten;

3) ett kvitto eller någon annat tillförlitlig utredning över kostnaderna; samt

4) annan motsvarande utredning som anses nödvändig.

Den försäkrade skall påvisa behovet av ett i 5 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen avsett läkemedel som omfattas av begränsad ersättning samt påvisa en sjukdom och behovet av läkemedel som omfattas av specialersättning och behovet av kliniska näringspreparat som avses i 5 kap. 6 och 7 § i lagen med ett utlåtande som grundar sig på undersökning vid en enhet för specialiserad sjukvård eller som utfärdats av en specialist eller någon annan läkare som vårdat den försäkrade under en längre tid eller genom en särskild utredning om vilken Folkpensionsanstalten föreskriver närmare. (29.12.2005/1267)

5 §
Ersättande av på en gång föreskriven vård av tandläkare till frontveteraner

Utan hinder av vad som bestäms i 3 kap. 5 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen enligt lagen om anordnande av och ersättning för tandvården för frontveteraner (678/1992) ersätts frontveteraner för sådana åtgärder för tillverkning och underhåll av avtagbara helproteser som hänför sig till undersökning och behandling av mun och tänder på grundval av en och samma föreskrift av tandläkaren, om åtgärderna vidtagits inom två år från det tandläkaren föreskrivit behandlingen.

3 kap

Arbetsplatskassor

1 §
Fastställande av förskott vid inledande av kassaverksamhet

Folkpensionsanstalten skall då den godkänner en försäkringskassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) som en arbetsplatskassa enligt sjukförsäkringslagen fastställa den tidpunkt då kassans verksamhet enligt sjukförsäkringslagen inleds. Denna tidpunkt får inte fastställas så att den inträffar mer än tre månader efter att beslutet om godkännande meddelats. Kassans verksamhet kan dock inledas tidigast vid den tidpunkt då den har antecknats i försäkringskassaregistret.

Kassan skall innan verksamheten enligt sjukförsäkringslagen inleds till Folkpensionsanstalten lämna de uppgifter enligt 2 § 1 mom. i detta kapitel som behövs för fastställande av storleken på förskottet. Efter att Folkpensionsanstalten fått dessa uppgifter skall den utan dröjsmål ge kassan ett skriftligt beslut om beloppet av det förskott som skall betalas.

I fråga om betalning av förskott gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 2 § i detta kapitel.

2 §
Betalning av förskott till kassan

Folkpensionsanstalten skall före utgången av november ge arbetsplatskassan ett skriftligt beslut om beloppet av det förskott som skall betalas följande år. Då storleken av förskottet fastställs skall det belopp kassan behöver för betalning av förmåner enligt sjukförsäkringslagen höjas med en tiondel av beloppet av de beräknade förmånerna för tryggande av kassans likviditet. Kassan skall lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för fastställande av beloppet före utgången av oktober.

Folkpensionsanstalten skall dock under januari månad varje kalenderår till arbetsplatskassan betala det belopp enligt 1 mom. som kassan enligt beräkning behöver för att trygga dess likviditet. Dessutom skall Folkpensionsanstalten första vardagen i varje månad betala kassan ett sådant belopp att det tillsammans med de belopp som betalts tidigare räcker till för de förmåner som skall betalas under samma månad. Om de förskott som kassan fått till sitt förfogande inte är tillräckliga för att betala förmånerna enligt sjukförsäkringslagen, skall Folkpensionsanstalten utan dröjsmål ge kassan det behövliga beloppet.

Om det årliga förskottsbeloppet visar sig vara alltför litet eller alltför stort, skall det i motsvarande mån justeras. Dessutom skall Folkpensionsanstalten den första vardagen i varje månad till kassan betala en tolftedel av det belopp som fastställts för kassans administrationskostnader.

Kassan skall lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för justering av de betalningar och förskott som avses i 2 mom. Dessutom skall kassan lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter den behöver för uppgörande av sjukförsäkringsstatistik.

3 §
Redovisningsförfarande

Arbetsplatskassan skall före utgången av januari månad följande år per kalenderår redovisa de utgifter för förmåner och administrationskostnader som avses i 16 kap. 2 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen.

Om arbetsplatskassan har fått för mycket medel till sitt förfogande, skall de till för stort belopp betalda medlen återbetalas före utgången av februari. Om de medel som kassan fått inte har räckt till för betalning av förmånerna enligt sjukförsäkringslagen, betalar Folkpensionsanstalten den bristande delen före utgången av februari.

Beloppet av administrationskostnader justeras enligt grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställt för kalenderåret i fråga.

4 kap (29.12.2005/1267)

Finansiering

1 § (29.12.2005/1267)
Utbetalning av statens finansieringsandel av arbetsinkomstförsäkringen

Social- och hälsovårdsministeriet betalar till Folkpensionsanstalten i enlighet med anstaltens beräkning i förskott för den statliga finansieringsandelen månatligen ett belopp som motsvarar en tolftedel av de utgifter som avses i 18 kap. 13 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen. (30.12.2008/1132)

Social- och hälsovårdsministeriet skall betala de i 1 mom. avsedda förskottsbeloppen av statens andel till sjukförsäkringsfonden den första vardagen i varje månad.

Folkpensionsanstalten ska underrätta social- och hälsovårdsministeriet om det betalda månatliga beloppet av de utgifter som avses i 18 kap. 13 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen senast den 15 dagen i den andra månaden efter betalningsmånaden. Skillnaden mellan dessa utgifter och de betalda förskottsbeloppen beaktas vid betalningen av förskotten för den tredje månaden efter betalningsmånaden. (30.12.2008/1132)

2 § (29.12.2005/1267)
Betalning av statens finansieringsandelar av sjukvårdsförsäkringskostnaderna

Utifrån de kalkyler i enlighet med 18 kap 28 § i sjukförsäkringslagen som Folkpensionsanstalten lämnat till social- och hälsovårdsministeriet betalar social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstaltens sjukförsäkringsfond de i 18 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen avsedda statliga andelarna så att det av den årliga andelen betalas minst en sjättedel i januari och därefter månatligen det återstående beloppet i lika stora månadsposter. För tryggande av finansieringen eller om statens andel förändras väsentligt kan de månatliga betalningarna periodiseras på ett sätt som avviker från vad som angetts ovan. (30.12.2008/1132)

Social- och hälsovårdsministeriet skall betala de i 1 mom. avsedda andelarna till sjukförsäkringsfonden den första vardagen i varje månad.

Storleken av de statliga andelar som avses i 18 kap. 2 och 10 § i sjukförsäkringslagen och statens andel av de verksamhetskostnader som avses i 8 § 2 mom. i det kapitlet fastställs i samband med Folkpensionsanstaltens bokslut. I fråga om verksamhetskostnaderna beaktas skillnaden mellan statens fastställda andel och de förskott som staten betalat i förskotten på verksamhetskostnaderna för det år som följer på fastställandet av bokslutet. (19.12.2017/1027)

3 § (29.12.2005/1267)
Betalning av statens finansieringsandel av kostnaderna för sjukvård som erhållits utomlands

Social- och hälsovårdsministeriet betalar till Folkpensionsanstaltens sjukförsäkringsfond enligt 18 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen den andel av de i 18 kap. 8 § 1 mom. 5 punkten avsedda kostnaderna för sjukvård som finansieras ur statliga medel.

Folkpensionsanstalten skall tillställa social- och hälsovårdsministeriet en kalkyl över de i 1 mom. avsedda kostnaderna senast tio vardagar innan statens andel utbetalas.

5 kap

Delegationer

1 §
Sjukförsäkringsdelegationen

Sjukförsäkringsdelegationen har till uppgift att:

1) främja och utveckla det ömsesidiga samarbetet mellan dem som deltar i genomförandet av sjukförsäkringen;

2) till Folkpensionsanstaltens styrelse göra framställningar och avge utlåtanden om genomförande av utredningar och undersökningar som gäller sjukförsäkring; samt

3) till Folkpensionsanstaltens styrelse göra framställningar och avge utlåtanden om ärenden som gäller tillämpningen av sjukförsäkringslagen och utvecklandet av sjukförsäkringen.

Delegationen har rätt att anställa en sekreterare och höra sakkunniga. Folkpensionsanstaltens styrelse fastställer på framställning av delegationen arvodena för sekreteraren och de sakkunniga.

De kostnader som föranleds av delegationens verksamhet betalas av sjukförsäkringsfondens medel.

2 §
Socialmedicinska delegationen

Socialmedicinska delegationen har till uppgift att behandla medicinska frågor i anslutning till sjukförsäkring.

Delegationen kan vara indelad i sektioner.

Delegationen har rätt att anställa en sekreterare och höra sakkunniga. Folkpensionsanstaltens styrelse fastställer arvodena för delegationens ordförande, medlemmar, sekreterare och sakkunniga.

6 kap

Ikraftträdande

1 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

29.12.2005/1267:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

2.11.2006/980:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

8.11.2007/997:

Denna förordning träder i kraft den 15 november 2007.

Den statsandel som avses i 18 kap. 13 § 1 mom. 3 punkten i sjukförsäkringslagen och som gäller från januari till oktober 2007 och det förskott för statsandelen som avses i 4 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten i denna förordning och som gäller november och december 2007 betalas till sjukförsäkringsfonden den första vardagen i december 2007.

30.12.2008/1132:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

17.12.2009/1083:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

2.12.2010/1090:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

21.5.2015/619:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2015.

9.2.2017/101:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2017.

19.12.2017/1027:

Denna förordning träder i kraft den 31 december 2017.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.