Beaktats t.o.m. FörfS 994/2018.

30.12.2004/1287

Lag om civilpersonals deltagande i krishantering

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att stödja Finlands deltagande i internationell krishantering

1) för att förebygga och begränsa konflikter, avhjälpa de skador de åstadkommit och återställa ett fungerande samhälle,

2) för att lindra skadeverkningarna av storolyckor och naturkatastrofer, och

3) för att utveckla Europeiska unionens och internationella organisationers krishanteringsberedskap.

2 §
Lagens tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om

1) civilpersonals deltagande i krishantering utomlands,

2) den nationella beredskap som deltagandet i krishantering förutsätter samt upprätthållande och utveckling av den, och

3) rättigheter och skyldigheter för den civilpersonal som deltar i krishantering utomlands.

Denna lag gäller dessutom humanitärt bistånd som avses i 49 § i räddningslagen (468/2003). Den gäller inte annat humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete eller verksamhet som finansieras under anslagsmomentet för egentligt utvecklingssamarbete eller verksamhet som avses i lagen om militär krishantering (211/2006). (31.3.2006/217)

RäddningsL 468/2003 har upphävts genom L 379/2011, se RäddningsL 379/2011 38 §.

3 §
Ansvarsområden

Utrikesministeriet behandlar ärenden som gäller civilpersonals deltagande i krishantering.

Inrikesministeriet behandlar ärenden som gäller den nationella beredskapen samt ärenden som gäller bistånd genom räddningsväsendet enligt 49 § i räddningslagen.

4 §
Nationell beredskap

Till den nationella beredskapen hör

1) beredskap att rekrytera civilpersonal som kan skickas utomlands för krishantering,

2) materiell och logistisk beredskap,

3) krishanteringsutbildning för civilpersonal,

4) samordnande inom olika förvaltningsområden av förberedelserna gällande det som nämns i 1–3 punkten, och

5) samarbete med fristående organisationer för upprätthållande och utvecklande av det som nämns i 1–3 punkten.

2 kap

Rättigheter och skyldigheter för den som står i anställningsförhållande

5 §
Offentligrättsligt anställningsförhållande

Den som deltar i krishantering utomlands står i ett offentligrättsligt anställningsförhållande för viss tid till staten, som i egenskap av arbetsgivare företräds av Räddningsinstitutet. Staten som arbetsgivare företräds dock av utrikesministeriet, om det är ändamålsenligt med tanke på utrikes- och säkerhetspolitiken, och av inrikesministeriet i ärenden som är av betydelse för den nationella beredskapen. (26.6.2008/471)

Angående rättigheterna och skyldigheterna för den som står i anställningsförhållande gäller vad som föreskrivs i denna lag. I övrigt föreskrivs om den rättsliga ställningen för en person i anställningsförhållande i statstjänstemannalagen (750/1994).

Anställningsvillkoren i ett anställningsförhållande som avses i denna lag kan inte bestämmas genom tjänstekollektivavtal, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

6 §
Ställningen för en person i anställningsförhållande

Den som anställs i anställningsförhållande är medan anställningsförhållandet varar i operativt hänseende underställd Europeiska unionen, en internationell organisation eller den som föranstaltar krishanteringsoperationen.

6 a § (20.3.2015/259)
Befogenheter för den som står i anställningsförhållande

På den som står i anställningsförhållande tillämpas när det gäller

1) polismän vad som föreskrivs i polislagen (872/2011) eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

2) gränsbevakningsmän vad som föreskrivs i gränsbevakningslagen (578/2005) eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

3) en person som med stöd av 7 § är tjänstledig från sin tjänst vid Tullen vad som föreskrivs i tullagen (1466/1994) eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

4) en person som med stöd av 7 § är tjänstledig från sin tjänst vid Brottspåföljdsmyndigheten vad som föreskrivs i fängelselagen (767/2005) eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Befogenheterna för den som står i anställningsförhållande kan dock inte överskrida vad som föreskrivs om befogenheter i operationshandlingarna för varje enskild operation.

TulL 1466/1994 har upphävts genom TulL 304/2016.

6 b § (20.3.2015/259)
Rätt att bära maktmedelsredskap och rätt att använda maktmedel

Rätt att bära maktmedelsredskap på operationsområdet och rätt att vid utförandet av tjänstgöringsuppdrag använda maktmedel, inklusive användning av maktmedelsredskap, har den som står i anställningsförhållande och i operationen utför uppgifter som hör till polisen, gränsbevakningen, Tullen eller brottspåföljdsområdet och som är

1) en polisman som har avlagt den utbildning i användning av maktmedelsredskap och maktmedel som avses i polislagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

2) en gränsbevakningsman som har avlagt den utbildning i användning av maktmedelsredskap och maktmedel som avses i gränsbevakningslagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

3) en person som med stöd av 7 § är tjänstledig från sin tjänst vid Tullen och som har avlagt den utbildning i användning av maktmedelsredskap och maktmedel som avses i tullagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

4) en person som med stöd av 7 § är tjänstledig från sin tjänst vid Brottspåföljdsmyndigheten och som har avlagt den utbildning i användning av maktmedelsredskap och maktmedel som avses i fängelselagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

I samband med utnämningen till eller under tiden för anställningsförhållandet fastställer den statliga arbetsgivaren expertens rätt att i enlighet med 1 mom. bära maktmedelsredskap på operationsområdet och använda maktmedel vid utförandet av tjänstgöringsuppdrag.

6 c § (20.3.2015/259)
Maktmedelsredskap och användning av maktmedel

Den som avses i 6 b § har rätt att använda sådana med tanke på tjänstgöringsuppdraget behövliga och försvarliga maktmedel som är förenliga med operationshandlingarna och de regler för användning av maktmedel som fastställts för operationen. Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen (39/1889).

På tillåtna maktmedelsredskap och bärandet av dem, på användningen av maktmedel samt på den utbildning som krävs för användning av maktmedelsredskap och maktmedel tillämpas, utöver vad som föreskrivs i operationshandlingarna och de regler för användning av maktmedel som fastställts för operationen, när det gäller

1) polismän vad som föreskrivs i polislagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

2) gränsbevakningsmän vad som föreskrivs i gränsbevakningslagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

3) en person som med stöd av 7 § är tjänstledig från sin tjänst vid Tullen vad som föreskrivs i tullagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

4) en person som med stöd av 7 § är tjänstledig från sin tjänst vid Brottspåföljdsmyndigheten vad som föreskrivs i fängelselagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

6 d § (20.3.2015/259)
Nödvärn

Den som står i anställningsförhållande har rätt till nödvärn enligt vad som föreskrivs i 4 kap. 4 § i strafflagen. Vid bedömningen av om nödvärn kan försvaras ska dessutom hänsyn tas till de krav som kan ställas på den som anställts i anställningsförhållande med beaktande av personens utbildning och erfarenhet inom den egna sektorn.

Bestämmelser om excess i nödvärn finns i 4 kap. 4 § 2 mom. och 7 § i strafflagen.

7 §
Tjänstledighet och ett arbets- eller tjänsteförhållandes fortbestånd

En statsanställd skall beviljas oavlönad tjänstledighet eller befrielse från arbetet för den tid ett anställningsförhållande som avses i denna lag varar.

Ett arbets- eller tjänsteförhållande som den som utnämns till ett anställningsförhållande enligt denna lag innehar vid utnämningstidpunkten får inte avslutas av arbetsgivaren på grund av anställningsförhållandet eller sägas upp av arbetsgivaren medan anställningsförhållandet varar.

Efter att anställningsförhållandet har upphört eller avbrutits har personen rätt att återgå till arbetet i enlighet med 4 § i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009). (8.5.2009/309)

8 §
Semesterersättning

Till andra personer än sådana som avses i 7 § 1 mom. betalas semesterersättning enligt semesterlagen (272/1973) när ett anställningsförhållande som avses i denna lag upphör.

SemesterL 272/1973 har upphävts genom SemesterL 162/2005.

9 §
Familjeledigheter och sjukledighet

Rätten till sjukledighet och lön för sjukledigheten samt till frånvaro i samband med ett barns födelse och vård av barn för en person i anställningsförhållande bestäms i enlighet med statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal.

10 §
Grupplivförsäkring

Har någon som stod i anställningsförhållande enligt denna lag avlidit, betalas ett ekonomiskt stöd som motsvarar grupplivförsäkring enligt det som har överenskommits i statens tjänste- och arbetskollektivavtal om den förmån som motsvarar grupplivförsäkring.

Om någon som stod i anställningsförhållande enligt denna lag har avlidit och hans eller hennes rättsinnehavare har rätt till ersättning som Europeiska unionen, en internationell organisation eller den som föranstaltar krishanteringsoperationen med anledning av samma anställningsförhållande betalar till följd av dödsfallet, ges stöd enligt 1 mom. ut endast till den del det är större än ersättningen.

Stödet beviljas och betalas av Statskontoret på ansökan och med iakttagande i tillämpliga delar av gällande bestämmelser och föreskrifter om beviljande och betalning av ekonomiskt stöd som skall betalas efter en statsanställd.

11 §
Pensionsrätt

Beträffande den pensionsrätt som ett anställningsförhållande enligt denna lag medför bestäms i lagen om statens pensioner (280/1966) och lagen om statens familjepensioner (774/1968).

Om en förmånstagare har en anställning som avses i 8 § 4 mom. 1–3 punkten i lagen om statens pensioner när ett anställningsförhållande enligt denna lag inleds och upphör, och medan anställningsförhållandet varar är tjänstledig eller befriad från anställningen, kan tjänstgöringen enligt denna lag beaktas i enlighet med 10 § 3 mom. i lagen om statens pensioner när förmånstagarens pension bestäms.

L om statens pensioner 280/1966 och L om statens familjepensioner 774/1968 har upphävts genom L om införande av lagen om statens pensioner 1296/2006. L om statens pensioner 1295/2006 har upphävts genom L om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn 82/2016 som är i kraft från och med 1.1.2017. Se Pensionslag för den offentliga sektorn 81/2016.

12 §
Allmän avgångsålder

I anställningsförhållanden enligt denna lag tillämpas inte den allmänna avgångsåldern enligt statstjänstemannalagen.

13 §
Grundlön

Grundlönen för en person i anställningsförhållande bestäms i enlighet med en löneklass som grundar sig på uppgiftens svårighetsgrad.

Bestämmelser om löneklasser utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

14 §
Ersättning på grund av gällande förhållanden

Till en person i anställningsförhållande betalas en ersättning på grund av gällande förhållanden för täckande av särskilda kostnader och ökade levnadskostnader, om inte kostnaderna täcks av den dagpenning eller en annan ersättning som Europeiska unionen, en internationell organisation eller den som föranstaltar krishanteringsoperationen betalar.

Bestämmelser om beloppet av ersättningen på grund av gällande förhållanden utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

15 §
Ersättande av vissa kostnader

Extra kostnader som fullgörandet av uppgifterna orsakar en person i anställningsförhållande ersätts om inte kostnaderna täcks av den ersättning som Europeiska unionen, en internationell organisation eller den som föranstaltar krishanteringsoperationen betalar.

Bestämmelser om förfarandet för ersättande av kostnader utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

16 §
Avslutande av anställningsförhållande

Utöver vad som bestäms i statstjänstemannalagen om avslutande av tjänsteförhållande kan ett anställningsförhållande enligt denna lag sägas upp, om den uppgift i vilken personen har placerats upphör.

3 kap

Expertregister

17 §
Ändamålet med registret och registeransvarig

Expertregistret är ett personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling.

De uppgifter som förts in i registret kan användas när personer rekryteras till krishantering som avses i denna lag.

Räddningsinstitutet är registeransvarig för expertregistret. Inrikesministeriet har rätt att använda registret genom teknisk anslutning. (26.6.2008/471)

18 §
Informationskällor och datainnehåll

En person kan registrera sig och i expertregistret införa

1) sitt namn, sin födelsetid och sina kontaktuppgifter,

2) uppgifter om sin utbildning,

3) uppgifter om sin arbetserfarenhet,

4) uppgifter om vilka slags uppgifter han eller hon är intresserad av, och

5) sin egen bedömning av om hans eller hennes hälsotillstånd är tillräckligt bra för uppgifterna i fråga.

Den registeransvarige ansvarar inte för riktigheten av de uppgifter enligt 1 mom. som är införda i registret. De uppgifter som meddelats till registret kan med den registrerades samtycke kontrolleras med de informationskällor som den registrerade uppgivit.

Den registeransvarige kan i registret föra in uppgift om en persons deltagande i krishanteringsutbildning som Räddningsinstitutet ordnat, tidpunkten för inledande och upphörande av ett anställningsförhållande enligt denna lag samt om personens uppdrag och stationeringsort under anställningsförhållandet. (26.6.2008/471)

19 §
Utlämnande av uppgifter

Nödvändiga uppgifter i expertregistret kan lämnas ut för rekryteringsändamål, även med hjälp av teknisk anslutning, till utrikesministeriet, Europeiska unionen, en internationell organisation eller den som föranstaltar en krishanteringsoperation.

20 §
Förvaringstiden för uppgifter

Uppgifter som förts in i expertregistret utplånas två år efter registreringen, om inte den som har registrerat sig vill att uppgifterna om honom eller henne skall utplånas tidigare.

Uppgifter om en person som står eller har stått i anställningsförhållande enligt denna lag sparas dock i registret två år efter att det sista anställningsförhållandet upphörde.

Den registeransvarige har rätt att utplåna uppgifter som förts in i registret, om kontaktuppgifterna för den som fört in uppgifterna inte framgår av dem eller om uppgifterna är uppenbart felaktiga.

21 §
Annan behandling av uppgifter

Till övriga delar tillämpas på hemlighållande och utlämnande av uppgifter lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt på behandlingen av personuppgifter personuppgiftslagen (523/1999).

4 kap

Särskilda bestämmelser och ikraftträdande

22 §
Tillämpning av andra bestämmelser

Angående rätt till olycksfallsersättning för personer som står i anställningsförhållande enligt denna lag gäller vad som föreskrivs i lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän (449/1990) och yrkessjukdomslagen (1343/1988).

L om olycksfallsersättning för statstjänstemän 449/1990 samt YrkessjukdomsL 1343/1988 har upphävts genom L om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015.

23 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Bestämmelserna i 2 kap. tillämpas på ett anställningsförhållande till vilket en person har utnämnts efter lagens ikraftträdande.

RP 206/2004, FvUB 26/2004, RSv 245/2004

Ikraftträdelsestadganden:

31.3.2006/217:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2006.

RP 5/2006, UtUB 1/2006, RSv 22/2006

26.6.2008/471:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 46/2008, FvUB 5/2008, RSv 53/2008

8.5.2009/309:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009.

RP 207/2008, AjUB 1/2009, RSv 13/2009

20.3.2015/259:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2015.

Lagen tillämpas på dem som vid ikraftträdandet står i anställningsförhållande enligt lagen om civilpersonals deltagande i krishantering.

RP 105/2014, FvUB 39/2014, RS 249/2014

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.