Beaktats t.o.m. FörfS 1027/2016.

13.6.2003/549

Lag om kommunala pensioner

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 29.1.2016/82, som gäller fr.o.m. 1.1.2017.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 § (16.3.2007/260)
Lagens syfte och pensionsanstaltens uppgifter (26.6.2008/461)

I denna lag föreskrivs om kommunalt pensionsskydd på grundval av arbetsinkomst.

Pensionsskyddet sköts av den offentligrättsliga kommunala pensionsanstalten Keva. Pensionsanstalten har sin hemort i Helsingfors. (4.6.2010/469)

Bestämmelser om den kommunala pensionsanstaltens uppgifter finns i lagen om statens pensioner (1295/2006) till den del det gäller verkställigheten av statens pensionsskydd, i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (261/2008) till den del det gäller verkställigheten av evangelisk-lutherska kyrkans pensionsskydd och i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) till den del det gäller verkställigheten av pensionsskyddet för Folkpensionsanstaltens personal. (25.11.2011/1177)

Den kommunala pensionsanstalten kan producera pensionsadministrativa tjänster samt sådana stödtjänster som de kräver även för kundgrupper utanför det kommunala pensionsskyddet, om tjänsterna inte innebär utövande av offentlig makt. (26.6.2008/461)

2 §
Medlemssamfund

Kommuner och samkommuner samt den kommunala pensionsanstalten och Kommunernas garanticentral är medlemssamfund i den kommunala pensionsanstalten direkt med stöd av denna lag. (22.12.2006/1293)

Till den kommunala pensionsanstalten kan som medlemssamfund ansluta sig

1) en sådan förening vars medlemmar enbart består av medlemssamfund som nämns i 1 mom. eller av föreningar som bildats av dem,

2) ett sådant aktiebolag vars samtliga aktier ägs av medlemssamfund som nämns i 1 mom. eller av föreningar som anslutit sig som medlemssamfund till pensionsanstalten eller av aktiebolag som nämns i denna punkt,

3) ett sådant aktiebolag eller en sådan stiftelse som ett eller flera i 1 mom. nämnda medlemssamfund har bestämmande inflytande i enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen (1336/1997) och som bistår vid produktionen av tjänster som skötseln av kommunernas lagstadgade uppgifter förutsätter och funktioner som direkt betjänar dessa, samt

4) ett sådant aktiebolag eller en sådan stiftelse som ett eller flera i 1 mom. nämnda medlemssamfund har bestämmande inflytande i enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen och där majoriteten av de anställda omedelbart innan aktiebolaget eller stiftelsen bildades har omfattats av pensionsskyddet enligt denna lag.

(2.6.2006/423)

Ett aktiebolag eller en stiftelse som anslutit sig som medlemssamfund skall underrätta den kommunala pensionsanstalten om sådana förändringar av förhållandena att aktiebolaget eller stiftelsen inte längre uppfyller villkoren enligt 2 mom. (2.6.2006/423)

Om en förening, ett aktiebolag eller en stiftelse som anslutit sig som medlemssamfund försätts i konkurs, kan konkursboet fortsätta som medlemssamfund i den kommunala pensionsanstalten med samma rättigheter och skyldigheter som andra medlemssamfund. Avgifterna enligt 131 § betalas av konkursboet för den tid konkursboet är medlem. Konkursboet kan utträda ur pensionsanstalten i enlighet med vad som föreskrivs i 168 a § 2 mom. (22.12.2011/1447)

3 §
Lagens tillämpningsområde

Pensionsskyddet enligt denna lag omfattar personer som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till medlemssamfunden, om inte något annat bestäms om deras på tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet baserade pensionsskydd.

Pensionsskyddet omfattar också

1) familjevårdare som med ett medlemssamfund har ingått ett uppdragsavtal enligt 10 § i familjevårdslagen (263/2015) (familjevårdare), (20.3.2015/265)

2) närståendevårdare enligt 2 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005), (22.12.2006/1293)

3) medlemssamfundens förtroendevalda, samt

4) sådana fysiska personer som inte är verksamma som företagare och har ingått ett uppdrags- eller konsultavtal med ett medlemssamfund eller avtalat om andra motsvarande arrangemang och denna verksamhet inte bedrivs i ett bolags eller någon annan sammanslutnings namn.

(30.7.2004/713)
4 §
Allmänna definitioner

I denna lag avses med

1) anställning tjänste- och arbetsavtalsförhållanden som omfattas av denna lag samt familje- och närståendevårdares avtalsförhållanden till ett medlemssamfund, förtroendeuppdrag samt uppdrags- eller konsultavtalsförhållanden eller andra motsvarande arrangemang som avtalats med ett medlemssamfund, (30.7.2004/713)

2) anställd alla personer som omfattas av lagen samt i 11 kap. alla personer som omfattas av denna lag, lagen om statens pensioner och pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan, (25.11.2011/1177)

3) arbetspensionslag lagar och pensionsstadgor som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) samt andra med dem jämförbara författningar där pension som baserar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet fastställs, (22.12.2006/1293)

4) pensionslagar för den offentliga sektorn denna pensionslag och lagar som nämns i 3 § 2 mom. 2, 3 och 5 punkten i lagen om pension för arbetstagare, (22.12.2006/1293)

5) pensionslagar för den privata sektorn lagen om pension för arbetstagare och lagar som nämns i 3 § 1 mom. i den nämnda lagen, (22.12.2006/1293)

6) arbetspension pensioner enligt en arbetspensionslag, (19.12.2003/1188)

7 punkten har upphävts genom L 30.7.2004/713. (30.7.2004/713)

8) återstående tid tiden mellan ingången av det år under vilket arbetsoförmågan börjar och den sista dagen i den månad under vilken personen fyller 63 år, (22.12.2006/1293)

9 punkten har upphävts genom L 30.7.2004/713. (30.7.2004/713)

10) penningbelopp summor som 2004 motsvarar värdet ett (1,000) på den lönekoefficient som avses i 96, 97 och 100 § i lagen om pension för arbetstagare, (22.12.2006/1293)

11) förmånslåtare en person efter vilken familjepension enligt denna lag betalas, (19.12.2003/1188)

12) förmånstagare en person som har rätt till familjepension enligt denna lag, (19.12.2003/1188)

13 punkten har upphävts genom L 19.10.2012/554. (19.10.2012/554)

14) pensionsanstalter inom den privata sektorn pensionsanstalter som sköter pensionsskyddet enligt pensionslagarna för den privata sektorn, (4.6.2010/469)

15) statlig arbetsgivare i lagen om statens pensioner avsedda statens ämbetsverk och inrättningar, statliga affärsverk samt sammanslutningar och inrättningar vilkas anställda omfattas av pensionsskydd enligt lagen om statens pensioner, (10.12.2010/1092)

15 a) kyrklig arbetsgivare i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan avsedda församlingar, kyrkliga samfälligheter och domkapitel samt kyrkostyrelsen inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samt föreningar, stiftelser och anstalter som har ingått ett avtal med Kyrkans centralfond enligt 3 § 2 mom. i den lagen, (25.11.2011/1177)

16) EU:s grundförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och med EU:s tillämpningsförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, (10.12.2010/1092)

17) EU- och EES-land ett land som tillämpar EU:s grundförordning om social trygghet eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. (10.12.2010/1092)

5 § (30.7.2004/713)
Begränsningar i fråga om tillämpningen

Pension i enlighet med denna lag intjänas i anställningar i medlemssamfund. Lagen gäller emellertid inte en anställning

1) för tiden före den kalendermånad som följer efter den under vilken den anställde fyller 18 år eller

2) efter den kalendermånad under vilken den anställde fyller 68 år.

2 kap

Pensionsskydd

6 §
De olika slagen av pensionsskydd

Pensionsskyddet omfattar grundpensionsskydd och rehabiliteringsförmåner. Pensionsskyddet kan också omfatta tilläggspensionsskydd.

7 § (30.7.2004/713)
Grundpensionsskydd och rehabiliteringsförmåner

I denna lag bestäms om grundpensionsskydd och rehabiliteringsförmåner. Medlemssamfund kan inte ordna eller upprätthålla på anställning grundat grundpensionsskydd för sina anställda på något annat sätt än det som föreskrivs i denna lag.

8 §
Tilläggspensionsskydd

Den kommunala pensionsanstalten kan förutom grundpensionsskyddet även ordna tilläggspensionsskydd för anställda. Det är inte obligatoriskt för medlemssamfunden att ordna tilläggspensionsskydd. (30.7.2004/713)

Bestämmelser om tilläggspensionsskyddet finns i den kommunala pensionsanstaltens tilläggspensionsstadga. I tilläggspensionsstadgan föreskrivs om den kommunala pensionsanstaltens rätt att bevilja extra pension samt ekonomiskt stöd som betalas efter en anställds död. I tilläggspensionsstadgan kan föreskrivas att ekonomiskt stöd också skall betalas efter en sådan anställd hos ett medlemssamfund som omfattas av andra arbetspensionslagar.

9 § (30.7.2004/713)
Tilläggspensionsskydd som ordnas någon annanstans

Utöver vad som bestäms i 8 § kan ett medlemssamfund utöver pensionsskyddet enligt denna lag teckna en icke-formbunden pensionsförsäkring för sina anställda eller i enskilda fall bevilja dem en extra pension.

3 kap

Pensionsrätt

10 § (14.12.2012/801)
Pension och andra förmåner

Anställda har rätt till pension och rehabilitering i enlighet med denna lag. Pensioner är ålderspension, deltidspension, invalidpension, rehabiliteringsstöd och arbetslöshetspension. Anställdas förmånstagare har rätt till familjepension enligt denna lag på det sätt som bestäms i 5 kap. Beträffande de förmåner som hänför sig till rehabilitering gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag bestäms om pension och pensionstagare. Rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd kan dock betalas för en tid som är kortare än en månad.

11 § (30.7.2004/713)
Ålderspension

Anställda har rätt att gå i ålderspension under tiden mellan uppnådd 63 och uppnådd 68 års ålder. En förutsättning är att den anställdes kommunala anställning inte fortsätter. (22.12.2006/1293)

Ålderspension beviljas tidigast från ingången av kalendermånaden efter uppnådd 63 års ålder och anställningens upphörande. Ålderspension beviljas dock inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än tre månader före ansökan om pension. (22.12.2006/1293)

Har en anställd två eller flera anställningar och avslutar en eller flera av dem för att gå i ålderspension, beviljas han eller hon utan hinder av 1 mom. såsom ålderspension även pension som intjänats på grundval av arbetsinkomster som har betalats för fortgående tjänstgöring innan ålderspensionen börjar löpa. Samma förfarande tillämpas om en anställd avslutar ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande eller företagarverksamhet som omfattas av någon annan arbetspensionslag för att gå i ålderspension och han eller hon har haft en annan parallell anställning som inte är ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande. Rätt till pension på grundval av arbetsinkomster som har betalats efter det att ålderspensionen började löpa föreligger tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 68 års ålder uppnåddes. (26.6.2008/461)

12 § (30.7.2004/713)
Ålderspension från offentliga pensionssystem

En anställd har rätt till ålderspension enligt denna lag om han eller hon före 63 års ålder har fått ålderspension som för tiden före den 1 januari 1995 har ökat med 11/60 procent per månad med stöd av

1) lagen om införande av lagen om kommunala pensioner (550/2003),

2) lagen om statens pensioner eller lagstiftning som har samband med den, (4.6.2010/469)

3) 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten, (25.11.2011/1177)

4) Finlands Banks pensionsstadga,

5) pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan, (25.11.2011/1177)

6) lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006), (26.6.2008/461)

7) lagstiftningen om det pensionsskydd som i tillämpliga delar i överensstämmelse med bestämmelserna om statens pensioner skall finansieras av landskapet Åland.

För erhållande av ålderspension med stöd av 1 mom. förutsätts att den anställdes kommunala anställning inte fortsätter. Som ålder för ålderspension betraktas då pensionsåldern enligt de bestämmelser som nämns i 1 mom.

13 § (14.12.2012/801)
Uppskjuten ålderspension

Ålderspension som beviljas efter att 68 års ålder uppnåtts beviljas med i 42 § avsedd uppskovsförhöjning som uppskjuten ålderspension.

Uppskjuten ålderspension beviljas tidigast från ingången av den kalendermånad som följer på ansökan om pension.

På uppskjuten ålderspension tillämpas i övrigt vad som i denna lag bestäms om ålderspension.

14 §
Deltidspension

En anställd i åldern 61–67 år har rätt till deltidspension, om (14.12.2012/801)

1) han eller hon inte får någon annan arbetspension på grundval av eget arbete eller någon motsvarande utländsk pension eller pension på grundval av anställning i en internationell organisation eller en institution inom Europeiska gemenskaperna, (22.12.2006/1293)

2) han eller hon under en tid av minst sex månader omedelbart före deltidspensionens början har haft sådan anställning på heltid som omfattas av denna lag och under fem kalenderår omedelbart före det år då deltidspensionen började under tre kalenderår har årliga arbetsinkomster på minst 12 000 euro som, omfattas av denna lag; som anställning på heltid betraktas sådant arbete i vilket arbetsinkomsterna uppgår till minst 1 000 euro per månad, (30.7.2004/713)

3 punkten har upphävts genom L 30.7.2004/713. (30.7.2004/713)

4) arbetstiden och inkomsten i anställningen har minskat i deltidsarbetet så att arbetsinkomsterna är sammanlagt minst 35 procent och högst 70 procent av den stabiliserade förvärvsinkomsten enligt 43 §, dock minst 229,34 euro i månaden; minskningen i arbetstiden får inte skilja sig väsentligt från nedgången i förvärvsinkomsterna, och att (30.7.2004/713)

5) han eller hon inte uteblir från arbetet en längre tid än sex veckor i följd; i dessa sex veckor inräknas inte semester eller annan därmed jämförbar tid, och inte heller tid för vilken han eller hon får dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), lön för sjukdomstid, ersättning för inkomstbortfall beviljad med stöd av trafikförsäkringslagen (279/1959) eller dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015), till den del som den anställde har fått dessa förmåner i sammanlagt högst tolv månader. (7.8.2015/878)

För familjedagvårdare och familjevårdare uppfylls kravet på inkomster under tre kalenderår enligt 1 mom. 2 punkten dock om de årliga inkomsterna uppgår till minst 10 500 euro. Såsom anställning på heltid betraktas då sådant arbete i vilket arbetsinkomsterna uppgår till minst 875 euro per månad. Det förutsätts inte att arbetstiden minskas. (22.12.2006/1293)

Om en anställd i samband med kommunaliseringen av verksamheten har övergått från tjänstgöring hos staten till tjänstgöring hos ett medlemssamfund, skall den statliga tjänstgöring som föregått kommunaliseringen beaktas när den i 1 mom. 2 punkten nämnda tidsperioden om sex månader räknas ut samt inkomsterna vid tjänstgöring hos staten beaktas i inkomsterna under tre år. (30.7.2004/713)

Om den nedgång i den anställdes förvärvsinkomster som avses i 1 mom. 4 punkten avviker från förkortningen i arbetstiden av den anledningen att i förvärvsinkomsten för förvärvsarbete på heltid har ingått övertidsersättning, tillägg för söndags-, natt- eller skiftarbete eller andra särskilda tillägg eller ersättningar som hänfört sig till lönen men som inte ingår i förvärvsinkomsten för deltidsarbetet, beaktas sådana tillägg och ersättningar inte vid prövningen enligt 1 mom. 4 punkten av ändringen i inkomsterna och arbetstiden. Inkomsterna från deltidsarbetet måste dock utgöra 35–70 procent av den anställdes stabiliserade inkomst. (14.12.2012/801)

Om det arbetsavtal som gäller deltidsarbete för en anställd som har deltidspension enligt denna lag sägs upp och den anställde inte är skyldig att utföra arbete under uppsägningstiden eller hans eller hennes arbetstid annars minskar under uppsägningstiden så att arbetstidsvillkoret enligt 1 mom. 4 punkten inte längre uppfylls, anses den anställde under sex veckor från det att arbetstiden minskade, dock inte längre efter uppsägningstiden, uppfylla villkoren för erhållande av deltidspension. (22.12.2011/1447)

15 § (22.12.2006/1293)
När deltidspension avbryts, upphör och börjar på nytt

Om den anställdes inkomst av deltidsarbete eller frånvaron från arbetet tillfälligt förändras så att villkoren i 14 § 1 mom. 4 och 5 punkten för deltidsarbete inte uppfylls, avbryts utbetalningen av deltidspensionen på grundval av pensionstagarens anmälan eller på pensionsanstaltens initiativ. Utbetalningen avbryts från ingången av följande möjliga betalningsperiod, förutsatt att orsaken till betalningsavbrottet fortfarande föreligger. Utbetald deltidspension återkrävs enligt 120 § för den tid under vilken villkoren för erhållande av deltidspension inte har uppfyllts.

Avbruten deltidspension börjar på grundval av pensionstagarens anmälan utbetalas på nytt räknat från den tidpunkt då villkoren för erhållande av deltidspension uppfylls. Har begäran om förnyad utbetalning av avbruten deltidspension inte lämnats inom sex månader sedan deltidspensionen avbröts, dras pensionen in från tidpunkten för avbrottet.

Uppfyller den anställde inte längre villkoren för att få deltidspension och inte något annat följer av 1 mom., dras deltidspensionen in. Om den dag från och med vilken villkoren för att få deltidspension inte uppfylls är kalendermånadens första dag, skall deltidspensionen dock utan hinder av 119 § 1 mom. dras in från denna dag. Deltidspension kan också dras in retroaktivt.

Om deltidspensionen har dragits in i enlighet med 3 mom., har den anställde rätt att på nytt få deltidspension när han eller hon uppfyller villkoren för pensionen. Har deltidspensionen varit indragen i högst sex månader beviljas pensionen enligt tidigare grunder, om inte något annat följer av 44 §.

Om en deltidspensionstagare beviljas ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension för samma tid för vilken deltidspension har betalats, betraktas deltidspensionen som en delbetalning av ålders-, invalid- eller arbetslöshetspensionen.

16 § (22.12.2011/1447)
Omvandling av deltidspension till ålderspension

Om en deltidspensionerad anställd inte ansöker om ålderspension efter att ha fyllt 68 år, omvandlas deltidspensionen oberoende av vad som bestäms någon annanstans i denna lag till en ålderspension som är lika stor som deltidspensionen. En ålderspension som är lika stor som deltidspensionen omvandlas inte med en livslängdskoefficient. När den anställde ansöker om ålderspension, omräknas ålderspensionen och omvandlas med livslängdskoefficienten i enlighet med 73 §.

17 § (14.11.2003/921)
Yrkesinriktad rehabilitering

En anställd har före 63 års ålder rätt att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan

1) om en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför risk för arbetsoförmåga enligt 24 § 1–3 mom., eller den anställde måste betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i nämnda moment, och

2) om de pensionsgrundande arbetsinkomsterna enligt 53 § 2 mom. för den återstående tiden är minst 25 133,40 euro, om den anställde hade blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för ansökan om rehabilitering eller, om den anställde redan får invalidpension, inkomsterna för den återstående tiden uppgår till minst det belopp som nämns ovan eller den återstående tiden har beaktats i pensionen enligt 53–58 §, sådana dessa lagrum lydde den 31 december 2004.

(22.12.2006/1293)

Med risk för arbetsoförmåga avses i 1 mom. en situation där det är sannolikt att den anställde under de närmaste åren, trots att möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder skulle bli beviljad invalidpension, antingen till fullt belopp eller i form av delinvalidpension. När rehabiliteringens ändamålsenlighet bedöms beaktas sökandens ålder, yrke, tidigare verksamhet, utbildning och etablering i arbetslivet samt huruvida den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder till att sökanden fortsätter i ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten bedöms beaktas dessutom huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen uppskjuter sökandens pensionering. (22.12.2006/1293)

Såsom yrkesinriktad rehabilitering kan en anställd tillhandahållas utbildning som leder till arbete eller yrke, arbetsprövning, arbetsträning och näringsunderstöd. Den anställde kan få ersättning för de nödvändiga och behövliga kostnader som rehabiliteringen har medfört. Innan den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds skall den anställde ha en plan för den yrkesinriktade rehabiliteringen (rehabiliteringsplan). Pensionsanstalten kan stödja utarbetandet av planen. (22.12.2006/1293)

Rätt till rehabilitering enligt denna lag föreligger inte, om den anställde har rätt till rehabilitering med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i olycksfalls- eller trafikförsäkring.

18 § (14.11.2003/921)
Rehabiliteringspenning

Den som inte får invalidpension har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader under vilka han eller hon på grund av yrkesinriktad rehabilitering som avses i 17 § helt eller delvis är förhindrad att utföra förvärvsarbete.

19 § (14.11.2003/921)
Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning

Rehabiliteringspenning kan betalas i form av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning också för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början, likväl för högst tre månader per kalenderår. Detsamma gäller tiden mellan skilda rehabiliteringsperioder.

Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan också betalas för längre tid än den som nämns i 1 mom., om det för tryggande av rehabiliteringen är motiverat. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas också för utarbetande av en vård- eller rehabiliteringsplan.

Till den som har fått rehabiliteringspenning kan betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning, om detta är synnerligen behövligt för att han eller hon skall kunna sysselsättas. Rehabiliteringsunderstöd betalas emellertid inte för den tid för vilken den anställde har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).

20 § (30.7.2004/713)
Rehabiliteringstillägg

Till rehabiliteringsstöd och invalidpension betalas rehabiliteringstillägg för den tid en i 17 § 3 mom. avsedd åtgärd pågår.

21 § (22.12.2006/1293)
Rätt till invalidpension under tid för vilken betalas rehabiliteringspenning

Rätt till invalidpension enligt 24 § 1–3 mom. föreligger inte utan giltigt skäl förrän rätten till rehabiliteringspenning enligt en arbetspensionslag eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) har upphört.

22 § (19.12.2014/1228)
Säkerställande av rehabiliteringsmöjligheterna

Innan pensionsanstalten fattar beslut om invalidpension ska den utreda huruvida den anställda har rätt till rehabilitering enligt 17 § och se till att den anställdas möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts. Om den anställda har rätt till rehabilitering enligt 17 §, ska pensionsanstalten i enlighet med 102 § ge ett förhandsbeslut om rätt till rehabilitering. Avslås en ansökan om pension eller arbetspensionsrehabilitering, ska pensionsanstalten se till att sökanden ges information om rehabiliteringsmöjligheterna och att sökanden hänvisas, i samarbete med de instanser som tillhandahåller tjänster, till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov.

23 § (30.7.2004/713)
Förmåner vid arbetsoförmåga

Anställda har på grund av nedsatt arbetsförmåga rätt till invalidpension eller i 25 § avsett rehabiliteringsstöd tills de fyller 63 år, på det sätt som bestäms i denna lag. Invalidpension beviljas tills vidare och rehabiliteringsstöd för viss tid.

24 §
Invalidpension

En anställd har rätt att få invalidpension (30.7.2004/713)

1) om han eller hon, medan en anställning som omfattas av denna lag pågått, på grund av sjukdom, lyte eller skada har blivit oförmögen att sköta sin tjänst eller utföra sitt arbete; om han eller hon dock fortsätter att arbeta bedöms rätten till invalidpension enligt 2 punkten, eller

2) om hans eller hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada kan bedömas vara nedsatt med minst två femtedelar och den nedsatta arbetsförmågan eller arbetsoförmågan enligt 1 punkten, med beaktande av den tid som förflutit från det den började, kan antas fortgå utan avbrott minst ett år, eller

3) om han eller hon har beviljats invalidpension enligt en annan pensionslag för den offentliga sektorn eller en pensionslag för den privata sektorn, eller han eller hon, sedan en anställning som omfattas av denna lag upphört, på grundval av ett senare tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beviljats invalidpension enligt någon annan än ovan nämnda arbetspensionslag. (14.8.2009/638)

Vid bedömningen av sådan nedgång i arbetsförmågan som avses i 1 mom. 2 punkten beaktas den anställdes återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant till buds stående arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra. Härvid beaktas också den anställdes utbildning, tidigare verksamhet, ålder, boningsort och andra därmed jämförbara omständigheter. Vid varierande arbetsförmåga beaktas de årliga inkomsterna. (22.12.2006/1293)

Utöver vad som i 1 och 2 mom. bestäms om faktorer som skall beaktas vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt skall ett för en anställd påfrestande och slitsamt arbete samt arbetets krävande natur och ansvarsfullhet beaktas vid bedömningen av rätt till invalidpension för en anställd som fyllt 60 år, och har en lång förvärvsarbetskarriär, om dessa faktorer i kombination med sjukdom, lyte eller skada gör det oskäligt att fortsätta att arbeta. (30.7.2004/713)

4 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/713. (30.7.2004/713)

5 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/713. (30.7.2004/713)

25 § (30.7.2004/713)
Rehabiliteringsstöd

Rehabiliteringsstöd beviljas för främjande av den anställdes rehabilitering för en så lång tid som han eller hon beräknas vara arbetsoförmögen på det sätt som avses i 24 §. När rehabiliteringsstöd beviljas skall den kommunala pensionsanstalten se till att en vård- eller rehabiliteringsplan har uppgjorts för den anställde.

Rehabiliteringsstöd kan beviljas en arbetsoförmögen anställd även för den tid beredningen av vård- eller rehabiliteringsplanen pågår.

Vad som på något annat ställe i denna eller någon annan arbetspensionslag bestäms om invalidpension och mottagare av sådan pension skall tillämpas på rehabiliteringsstöd och mottagare av sådant stöd.

26 § (30.7.2004/713)
Full invalidpension och delinvalidpension

Invalidpension beviljas antingen som full invalidpension eller som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas till en anställd som har blivit oförmögen att sköta sin tjänst eller utföra sitt arbete eller vars arbetsförmåga är nedsatt på det sätt som avses i 24 § med minst tre femtedelar. I annat fall beviljas invalidpensionen i form av delinvalidpension.

27 § (22.12.2006/1293)
Utredning av om arbetsoförmågan fortgår

Om den kommunala pensionsanstalten har grundad anledning att anta att pensionstagaren åter är arbetsförmögen, är pensionstagaren, om han eller hon åläggs därtill av pensionsanstalten, skyldig att för utredning av om arbetsoförmågan fortgår låta undersöka sig hos en av pensionsanstalten angiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Pensionsanstalten skall då ersätta skäliga kostnader för undersökningen och eventuella resor.

28 § (30.7.2004/713)
Effekter av förändrad arbetsförmåga

Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga för minst ett år så att förändringen enligt 26 § inverkar på pensionens storlek, justeras pensionens belopp från början av den månad som närmast följer efter förändringen, om inte något annat följer av bestämmelserna i 112 §.

När förändringar i arbetsförmågan eller återfående av arbetsförmågan bedöms eller avbrytande av invalidpension övervägs skall förändringarna i pensionstagarens arbetsinkomster beaktas. En anställd har inte rätt till full invalidpension under en tid då arbetsinkomsterna utgör mer än 40 procent av den stabiliserade medelinkomsten innan arbetsoförmågan börjar, eller till delinvalidpension under en tid då arbetsinkomsterna utgör mer än 60 procent av nämnda medelinkomst. (22.12.2006/1293)

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2006/1293. (22.12.2006/1293)

4 mom. har upphävts genom L 22.12.2006/1293. (22.12.2006/1293)

29 § (22.12.2006/1293)
Indragning av invalidpension

Har pensionstagaren återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pension, dras invalidpensionen in från ingången av den kalendermånad som följer efter det att pensionstagaren återfått arbetsförmågan. Rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg kan dras in, om mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering eller utan giltig orsak har avbrutit en sådan rehabilitering.

Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör, kan pensionen för att stödja återgången till arbete fortgå i form av rehabiliteringsstöd till samma belopp som delinvalidpension även för en kortare tid än ett år. Delinvalidpension kan betalas som full pension under den tid som rehabilitering enligt 17 § pågår och förhöjd på det sätt som bestäms i 46 §.

30 § (22.12.2006/1293)
Avbrott i utbetalningen av invalidpension

Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas, om pensionstagaren

1) förvärvsarbetar och inkomsten av detta arbete tillfälligt överstiger de inkomstgränser som avses i 28 § 2 mom.,

2) inte samtycker till undersökning som i enlighet med 27 § har föreskrivits av pensionsanstalten, förutom om det finns ett godtagbart skäl till detta,

3) inte lämnar resultaten av den undersökning som avses i 27 § till pensionsanstalten inom en skälig tid som pensionsanstalten sätter ut, eller

4) utan giltigt skäl vägrar delta i rehabilitering eller utbildning som pensionsanstalten ordnar.

Invalidpensionen justeras, avbryts eller dras in på ansökan av pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ på de villkor som anges i 1 mom. eller i 28 eller 29 §. Pensionen justeras, avbryts eller indras dock inte för en längre tid än två år före den kalendermånad som närmast följer på pensionstagarens ansökan om justering eller pensionsanstaltens justeringsåtgärder. Om en invalidpension vars utbetalning avbrutits dras in, ska pensionen dras in från och med tidpunkten för avbrytandet. (22.12.2011/1447)

31 §
Ändring av delinvalidpension till arbetslöshetspension (30.7.2004/713)

1 mom. har upphävts genom L 30.7.2004/713. (30.7.2004/713)

Uppfyller en anställd som får delinvalidpension villkoren för erhållande av arbetslöshetspension, ändras pensionen på ansökan till arbetslöshetspension. Pensionsbeloppet är då lika stort som den invalidpension som han eller hon skulle ha fått om delinvalidpensionen hade ändrats till full invalidpension. Den i 49 § 1 mom. avsedda pensionsdelen för återstående tid läggs dock inte till arbetslöshetspensionen, men arbetslöshetspensionen fastställs till minst lika stort belopp som delinvalidpensionen. Om arbetslöshetspension beviljas för samma tid som delinvalidpension har betalats, betraktas delinvalidpensionen som en delbetalning av arbetslöshetspensionen. I övrigt gäller i fråga om nämnda arbetslöshetspension vad som bestäms i 109 § 1 och 3 mom.

32 § (30.7.2004/713)
Ändring av invalidpension till ålderspension och rätt till ny pension som intjänats under tiden för pension

Invalidpension ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnås. Härvid ändras delinvalidpensionen till ålderspension som är lika stor som full invalidpension. Rätt till pension som intjänats under tiden för invalidpension enligt arbetspensionslagarna föreligger på ansökan tidigast från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnås, om den anställde inte längre är kvar i den anställning från vilken han eller hon avgår med pension, eller från den tidpunkt då sådan ny pension som inte bestäms på tidigare grunder beviljas efter att invalidpensionen upphört. (14.8.2009/638)

Pensionen beräknas i form av invalidpension men beviljas i form av ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnås, om

1) den anställde har fyllt 63 år före utgången av den primärtid som avses i 12 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen, eller

2) någon primärtid inte enligt 12 kap. 3 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen fastställs för den anställde eftersom han eller hon har fyllt 63 år.

(22.12.2006/1293)
33 § (30.7.2004/713)

33 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

34 § (30.7.2004/713)

34 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

35 § (30.7.2004/713)

35 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

36 §
Arbetslöshetspension

Berättigad till arbetslöshetspension är en långvarigt arbetslös anställd som är född före 1950 när han eller hon har fyllt 60 år fram till det att han eller hon fyller 63 år, förutsatt att (30.7.2004/713)

1) han eller hon under de 15 kalenderår som omedelbart föregått pensionsfallet under minst fem år har intjänat pension enligt en arbetspensionslag; på grundval av inkomsterna beaktas intjänandetiden härvid så som anges i 4 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/1962), (30.7.2004/713)

2) han eller hon visar upp ett av arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten utfärdat intyg över att han eller hon enligt 6 kap. 7 eller 9 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) inte längre har rätt till arbetslöshetsdagpenning, och att

3) han eller hon visar upp ett av arbetskraftsmyndigheten utfärdat intyg över att han eller hon är arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå och att sådant arbete inte kan anvisas som han eller hon inte kan vägra ta emot utan att förlora sin rätt till arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Pensionsfallet anses ha inträffat den dag då den anställde uppfyller alla de villkor för arbetslöshetspension som avses i 1 mom.

Arbetslöshetspension beviljas tills vidare. (30.7.2004/713)

4 mom. har upphävts genom L 14.12.2012/801. (14.12.2012/801)

Beträffande arbetslöshetspension och mottagare av arbetslöshetspension gäller med nedan nämnda undantag i tillämpliga delar vad som bestäms om invalidpension och invalidpensionstagare. (30.7.2004/713)

L om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden 134/1962 har upphävts genom L om införande av lagen om pension för arbetstagare 396/2006.

37 §
Avbrott i utbetalningen av arbetslöshets pension

Arbetslöshetspension utbetalas inte

1) för en kalendermånad under vilken pensionstagaren på grund av vistelse utomlands eller av annan motsvarande orsak inte kan ta emot arbete,

2) för en kalendermånad under vilken pensionstagaren är i förvärvsarbete och därvid per månad förtjänar minst 523,61 euro, eller (30.7.2004/713)

3) för den kalendermånad som följer på den under vilken pensionstagaren vägrat ta emot av arbetskraftsmyndigheten anvisat arbete som omfattas av en arbetspensionslag och som fortgår minst en månad.

38 §
Tidpunkten för avbrott i och återupptagande av utbetalningen av arbetslöshetspension

Sedan den kommunala pensionsanstalten fått kännedom om en omständighet på grund av vilken pension inte skulle få utbetalas enligt 37 §, skall pensionsanstalten avbryta utbetalningen av pensionen från ingången av följande möjliga betalningsperiod, om orsaken till betalningsavbrottet fortfarande föreligger.

Avbruten arbetslöshetspension börjar på ansökan utbetalas på nytt räknat från den tidpunkt från vilken den anställde har rätt att få pension. Pension betalas dock inte retroaktivt för längre tid än sex månader före ansökan eller för den kalendermånad som följer på vägran som avses i 37 § 3 punkten. Till ansökan skall fogas ett i 36 § 1 mom. 3 punkten avsett intyg av arbetskraftsmyndigheten. Har ansökan om att utbetalning av avbruten pension skall återupptas likväl inte gjorts inom ett år från avbrottet, anses pensionen utan särskilt beslut ha upphört vid tidpunkten för avbrottet.

39 §
Ändring av arbetslöshetspension till invalidpension eller ålderspension

Om den som får arbetslöshetspension uppfyller villkoren för erhållande av invalidpension, ändras pensionen på ansökan till invalidpension räknat från ingången av närmast följande möjliga förfallomånad. Full invalidpension fastställs härvid till samma belopp som den utbetalda arbetslöshetspensionen.

Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension från och med ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren fyller 63 år. När arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension tillämpas dock inte bestämmelserna i 73 §. Om andra meningen i 49 § tillämpats på arbetslöshetspension som ändras till ålderspension, läggs pension för återstående tid till ålderspensionen. Förfarandet är detsamma när en arbetslöshetspension med stöd av 1 mom. har ändrats till invalidpension och invalidpensionen senare ändras till ålderspension. (30.7.2004/713)

4 kap

Fastställande av pensioner och andra förmåner (14.11.2003/921)

40 § (30.7.2004/713)
Tillväxtprocent

Pensionen tillväxer årligen på grundval av pensionsgrundande arbetsinkomster som omfattas av denna lag för ettvart år med

1) 1,5 procent fram till utgången av den kalendermånad under vilken den anställde fyller 53 år, och för tid under vilken pensionstagaren har fått invalid-, arbetslöshets- eller ålderspension enligt en arbetspensionslag eller generationsväxlingspension, avträdelseersättning eller avträdelsestöd för lantbruksföretagare eller motsvarande pension från utlandet samt på grundval av den grund för pension som avses i 52 §,

2) 1,9 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken den anställde fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken den anställde fyller 63 år,

3) 4,5 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken den anställde fyller 63 år, dock inte om den anställde under denna tid får pension i någon annan form än deltidspension.

Pensionen för den återstående tiden utgörs av 1,5 procent per år av den inkomst för återstående tid som avses i 53 §. (20.11.2009/925)

För sådan tid under vilken den anställde har fått invalidpension tillväxer pensionen från ingången av det år då arbetsoförmågan börjar till utgången av den månad då pensionen upphör med 1,5 procent per år av den inkomst för återstående tid som avses i 53 § så som föreskrivs i 59 §. (20.11.2009/925)

När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns i 1–3 och 5 mom. Tillväxer pensionen på basis av 1 mom. enligt olika tillväxtprocent för arbetsinkomster som betalats under ett kalenderår, fås tillväxtprocenten för året genom att medeltalet av tillväxtprocenten per månad räknas ut för månaderna från ingången av året eller från upphörandet av den tidigare pensionen till utgången av året, dock högst till dess pensionen börjar löpa, och genom att detta tal multipliceras med 12. (22.12.2006/1293)

Om en anställd vid uppnådd 53 års ålder arbetar i ett annat EU- eller EES-land än Finland, ska till den kalkylerade pensionen, i fråga om vilken gäller att när den fastställs betraktas sådan tid i arbete i ett annat EU- och EES-land som omfattas av arbetspensionslagarna som tid i arbete enligt denna lag (teoretisk pension), fogas ett särskilt tillägg som räknas ut på basis av skillnaden mellan den tillväxtprocent som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och den tillväxtprocent som avses i 1 mom. 1 punkten. Det särskilda tillägget räknas ut på basis av arbetsinkomsterna i Finland. (10.12.2010/1092)

41 § (22.12.2006/1293)

41 § har upphävts genom L 22.12.2006/1293.

42 § (30.7.2004/713)
Uppskovsförhöjning (14.12.2012/801)

1 mom. har upphävts genom L 14.12.2012/801. (14.12.2012/801)

Börjar ålderspensionen senare än från ingången av månaden efter den under vilken den anställde fyllde 68 år, höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten för pensionen uppskjuts.

43 §
Deltidspensionens belopp

Deltidspensionens belopp är, om inte något annat följer av 3 eller 4 mom., 50 procent av skillnaden mellan den stabiliserade förvärvsinkomsten och förvärvsinkomsten av deltidsarbetet.

När deltidspension bestäms, betraktas som stabiliserad inkomst den i 53 § avsedda inkomst för återstående tid på grundval av vilken den anställdes invalidpension skulle ha beräknats, om den anställde vid tidpunkten för deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen. (30.7.2004/713)

Har den anställde rätt att få deltidspension enligt två eller flera arbetspensionslagar samtidigt, utgör deltidspensionen enligt denna lag en lika stor andel som de av denna lag omfattade arbetsinkomsternas andel utgör av de arbetsinkomster som beaktats i den stabiliserade inkomsten och som baserar sig på de arbetspensionslagar med stöd av vilka deltidspension beviljas. (22.12.2011/1447)

Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av de arbetspensioner som den anställde har tjänat in innan deltidspensionen börjar och som har minskats i enlighet med 76 § samt av pension som den anställde tjänat in enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003). Med sådan pension jämställs en motsvarande förmån som intjänats i ett land som ingått en överenskommelse om social trygghet med Finland eller i ett EU- eller EES-land. Om uppgifter inte fås om en sådan förmån, kan som pension som ska beaktas vid beräkningen av maximibeloppet användas en sådan teoretisk pension som den anställde skulle ha tjänat in om hans eller hennes på arbetet i en främmande stat baserade försäkringstid skulle ha varit tjänstgöring som omfattats av denna lag. Från deltidspension avdras dock inte sådan dagpenning eller ersättning för inkomstbortfall som avses i 76 §, om den har beviljats på grundval av arbete som utförts under tiden med deltidspension. Om den anställde har rätt till deltidspension också enligt någon annan arbetspensionslag och den här avsedda gränsdragningen minskar deltidspensionen, görs minskningen med beaktande av dessa lagar i förhållande till de arbetsinkomster som beaktats i den förvärvsinkomst som stabiliserats enligt dem. (10.12.2010/1092)

44 § (22.12.2006/1293)
Omräkning av deltidspensionens belopp

Deltidspensionens belopp omräknas, om det har inträffat en permanent förändring i deltidspensionstagarens förvärvsinkomster av deltidsarbetet, så att dessa förvärvsinkomster kännbart avviker från de förvärvsinkomster av deltidsarbetet som beaktades när deltidspensionen bestämdes och som justerats till granskningstidpunktens nivå med lönekoefficienten enligt 71 §, eller om deltidspensionstagaren beviljas ny deltidspension enligt någon annan arbetspensionslag. (22.12.2011/1447)

Deltidspensionens maximibelopp omräknas, om deltidspensionstagaren beviljas en i 76 § avsedd primär förmån eller om beloppet av en sådan förmån ändras.

Deltidspensionens belopp omräknas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken förändringen skett eller, om förändringen sker kalendermånadens första dag, från denna dag.

När deltidspensionen omräknas anses den förvärvsinkomst som deltidspensionen första gången fastställdes på som stabiliserad förvärvsinkomst.

45 § (22.12.2006/1293)
Rehabiliteringspenningens belopp

Om en anställd är helt och hållet förhindrad att utföra förvärvsarbete på grund av yrkesinriktad rehabilitering, är rehabiliteringspenningen lika stor som det sammanräknade belopp av pensioner enligt arbetspensionslagarna, förhöjt med 33 procent, som den anställde skulle ha rätt till om han eller hon vid tidpunkten för ansökan om rehabilitering hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension.

Om en anställds sjukledighet har börjat medan hans eller hennes anställning pågick och rehabiliteringsbehovet fanns redan när sjukledigheten började, är rehabiliteringspenningen dock lika stor som det sammanräknade belopp av arbetspensioner, förhöjt med 33 procent, som den anställde skulle ha rätt till om han eller hon när sjukledigheten började hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension.

Om en anställd under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår förtjänar mer än hälften av den stabiliserade inkomst på vilken pensionsdelen för återstående tid räknas ut för pension som avses i 1 mom., utgör rehabiliteringspenningen hälften av beloppet av full rehabiliteringspenning enligt 1 mom.

46 § (22.12.2006/1293)
Rehabiliteringstilläggets belopp

Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av beloppet av rehabiliteringsstöd och invalidpension.

47 § (22.12.2006/1293)
Beloppet av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning

Rehabiliteringsunderstödet enligt prövning är lika stort som invalidpensionen, och utöver understödet betalas inte rehabiliteringstillägg.

48 § (22.12.2006/1293)
Invalidpensionens och delinvalidpensionens belopp

Beloppet av full invalidpension är det sammanlagda beloppet av den pension som bestäms enligt 40 § och pensionsdelen för återstående tid enligt 53 och 54 §. Delinvalidpensionen utgör hälften av full pension.

49 § (22.12.2006/1293)
Arbetslöshetspensionens belopp

Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag som skulle ha beviljats den anställde, om han eller hon vid tidpunkten för pensionsfallet hade varit berättigad till invalidpension. När pension för återstående tid beräknas tillämpas dock 53–58 och 68–72 §, sådana de lydde den 31 december 2004, och så att den 31 december 2006 betraktas som pensionsfallet för arbetslöshetspension. Till arbetslöshetspensionen läggs dock inte pension för återstående tid.

50 § (30.7.2004/713)
Till pension berättigande tid

Såsom till pension berättigande räknas sådana arbetsinkomster som den anställde har tjänat från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnåtts. Till pension berättigar dock inte inkomsterna under det år då arbetsoförmågan börjar, om den återstående tiden då invalidpensionen bestäms räknas som pensionsberättigande så som föreskrivs i 53 §.

51 § (20.11.2009/925)
Pensionstillväxt på grundval av deltidsarbete

Pension för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 40 § 1 och 2 mom.

52 § (30.7.2004/713)
Förmåner som berättigar till pension

Till pension berättigar också de förmåner som nämns i 1–9 punkten och som den anställde har fått från ingången av kalendermånaden efter den då han eller hon fyllde 18 år fram till utgången av kalenderåret före pensionsfallet. När ålderspension räknas ut beaktas dock sådan inkomst som ligger till grund för en förmån som den anställde erhållit fram till utgången av månaden för ålderspensionsfallet. Oavlönad tid berättigar till pension om den anställde före ingången av året för pensionsfallet har minst 12 566,70 euro i arbetsinkomster enligt en arbetspensionslag. Förmånerna berättigar dock inte till pension för tid för vilken den anställde har fått pension enligt en arbetspensionslag, en motsvarande utländsk förmån eller en motsvarande förmån på grundval av anställning i en internationell organisation eller en institution inom Europeiska gemenskaperna, med undantag för deltids- eller familjepension. De inkomster som ligger till grund för oavlönad tid betraktas som inkomster under det kalenderår till vilket förmånstiden hänför sig. Sådan pensionsrätt som avses i denna paragraf bestäms enligt de arbets- och förvärvsinkomster som förmånerna grundar sig på som följer: (26.6.2008/461)

1) sådan arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) som ligger till grund för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning,

2) inkomst som ligger till grund för alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002),

3) inkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa till den del som dagpenningen har erhållits till utgången av den månad under vilken 63 års ålder uppnåtts, (22.12.2006/1293)

4 punkten har upphävts genom L 22.12.2009/1210. (22.12.2009/1210)

5 punkten har upphävts genom L 22.12.2009/1210. (22.12.2009/1210)

6) inkomst som ligger till grund för vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000),

7) arbetsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt en arbetspensionslag eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), eller för ersättning för inkomstbortfall som beviljats enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, för den tid för vilken förmånen har utbetalats till den anställde, dock inte om rehabiliteringspenningen har utbetalats som ett tillägg till pension, (26.6.2008/461)

8) sådan arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning och specialvårdspenning och som avses i sjukförsäkringslagen, för den tid för vilken dagpenningen har utbetalats till den anställde, (22.12.2006/1293)

9) arbetsinkomst som ligger till grund för ersättning för inkomstbortfall som beviljats enligt bestämmelserna om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring eller försäkring för olycksfall i militärtjänst, för den tid för vilken dagpenning har betalats till den anställde, om den anställde inte får sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av denna ersättning för förlorad inkomst.

För tid under vilken en sådan förmån som avses i 1 mom. 1 punkten har betalats till den anställde, utgör den arbetsinkomst som nämnda förmån grundar sig på förhöjd med koefficienten 1,17 grunden för pensionen. För den tid under vilken förmånen har betalats till arbetsgivaren, utgör den arbetsinkomst som nämnda förmån grundar sig på omvandlad med koefficienten 0,17 grunden för pensionen. Om emellertid förmånen på grund av att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, är grunden för pensionen 523,61 euro i månaden. Om förmånen på grund av en återgång till arbetet har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, är grunden för förmånen beloppet av den minimidagpenning som betalats till den anställde.

Grund för pensionen är 75 procent av de inkomster som ligger till grund för den förmån som avses i 1 mom. 3 punkten, 65 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för den förmån som avses i 4–9 punkten och 55 procent av den inkomst som ligger till grund för den förmån som avses i 2 punkten. Den arbetsinkomst som ligger till grund för partiell sjukdagpenning enligt 8 punkten utgör dock hälften av den arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenningen. (20.11.2009/925)

Om en pensionstagare är berättigad till pension enligt två eller flera arbetspensionslagar, behandlas och avgörs den del av pensionen som intjänats på basis av de inkomster som nämns i 1–3 mom. av den sista pensionsanstalt som avses i 7 kap. eller, om bestämmelserna om sista pensionsanstalt inte tillämpas, den pensionsanstalt som avses i 106 § i lagen om pension för arbetstagare eller, om den anställde inte har arbetsinkomster som är försäkrade enligt pensionslagar för den privata sektorn, den pensionsanstalt där pensionsskyddet har ordnats på basis av det sista förvärvsarbetet. Ansvaret för den pension som intjänats på basis av dessa förmåner fördelas mellan pensionsanstalterna på det sätt som föreskrivs i 178 § i lagen om pension för arbetstagare. (14.8.2009/638)

SjukförsäkringsL364/1963 har upphävts genom SjukförsäkringsL 1224/2004.

53 § (30.7.2004/713)
Återstående tid

När invalidpensionen bestäms skall även den återstående tiden räknas såsom till pension berättigande tid. En förutsättning är dock att den anställde under de tio kalenderår som föregick det år då arbetsoförmågan började har haft minst 12 566,70 euro i sådana arbetsinkomster som omfattas av en arbetspensionslag.

Den arbetsinkomst som pensionen för återstående tid grundar sig på (inkomst för återstående tid) bestäms på grundval av de arbetsinkomster enligt en arbetspensionslag vilka den anställde har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började (granskningstiden). När inkomsten för återstående tid bestäms ska årsinkomsterna justeras enligt 71 §. Inkomsten för återstående tid är summan av de på så sätt justerade arbetsinkomster som erhållits under granskningstiden och inkomsterna enligt 3 mom., dividerad med 60. (26.6.2008/461)

När inkomsten för återstående tid bestäms, medräknas också inkomst eller arbetsinkomst som hänför sig till granskningstiden och som ligger till grund för en sådan förmån som nämns i 52 § samt den årsinkomst som motsvarar inkomst för återstående tid som ligger till grund för invalidpension som betalats under granskningstiden. Inkomst som ligger till grund för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning beaktas dock till ett belopp som föreskrivs i 52 § 2 mom. (20.11.2009/925)

Om den anställde under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa beaktas när inkomsten för den återstående tiden bestäms såsom arbetsinkomst 1 047,22 euro för varje hel månad för vilken nämnda förmån har erlagts. På motsvarande sätt beaktas även dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, om den har beviljats till ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (22.12.2009/1210)

När inkomsten för återstående tid bestäms beaktas såsom inkomst 1 047,22 euro för varje hel månad för vilken den anställde under granskningstiden har fått en förmån som har intjänats på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier. (20.11.2009/925)

Om den anställde inte utöver sådana inkomster som avses i 3–5 mom. har haft sådana arbetsinkomster som avses i 2 mom. under granskningstiden, har den anställde inte rätt till pension för den återstående tiden. (20.11.2009/925)

Om den anställdes arbetsinkomster under granskningstiden är mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av ett barn under tre år och pensionsskyddet till följd av detta skulle ha sjunkit med minst 20 procent, används, oberoende av vad som bestäms ovan i denna paragraf, på ansökan av den anställde såsom inkomst enligt 2 mom. den arbetsinkomst som barnavårdstiden inte har minskat. Härvid beaktas dock arbetsinkomster som erhållits under de högst tio senaste åren. (22.12.2011/1447)

54 § (30.7.2004/713)
Inkomst för den återstående tiden i särskilda fall

Utan hinder av vad som bestäms i 53 § 2 mom. ska när inkomsten för den återstående tiden bestäms även beaktas inkomster som erhållits under det år då arbetsoförmågan började fram till utgången av den månad under vilken den anställde blivit arbetsoförmögen, om

1) den anställde inte under ett enda år under granskningstiden har sådana arbetsinkomster som enligt 53 § 2, 3 och 7 mom. beaktas när inkomsten för den återstående tiden bestäms, eller

2) om den anställde har sådana arbetsinkomster som avses i 1 punkten endast under det år då arbetsoförmågan började eller det föregående året.

(20.11.2009/925)

Om den anställde har blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år är granskningstiden, utan hinder av vad som bestäms i 53 § 2 mom., tiden mellan ingången av månaden efter den under vilken den anställde fyllde 18 år och utgången av den månad under vilken den anställde blev arbetsoförmögen. Härvid är inkomsten för den återstående tiden summan av de enligt 71 § justerade arbetsinkomster som erhållits under granskningstiden dividerad med det antal månader som ingår i samma period, dock med högst 60. (22.12.2006/1293)

55 § (22.12.2006/1293)
Fördelning av inkomst för den återstående tiden

Inkomst för den återstående tiden som omfattas av denna lag utgör samma relativa andel av summan av inkomster för återstående tid som de arbetsinkomster som omfattas av denna lag utgör av summan av inkomster enligt alla arbetspensionslagar under den granskningstid som avses i 53 och 54 §.

56 § (30.7.2004/713)

56 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

57 § (30.7.2004/713)

57 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

58 § (30.7.2004/713)

58 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

59 § (22.12.2006/1293)
Tid med pension som räknas som pensionsgrundande

Skall till en anställd som har invalidpension senare betalas pension på nya grunder på grund av ålder eller arbetsoförmåga, räknas såsom till pension berättigande tid även den tid under vilken den anställde fick invalidpension. När pension enligt denna lag bestäms för tiden med invalidpension, används såsom grund den relativa andel av inkomsterna för den återstående tiden som motsvarar den andel som beloppet av arbetsinkomster enligt denna lag utgör av summan av inkomster enligt alla arbetspensionslagar.

Om den anställde har fått invalidpension utan grund, räknas vid beräkningen av ny pension inte denna tid med pension såsom till pension berättigande tid.

60 § (30.7.2004/713)
Pension på tidigare grunder

Pensionen fastställs enligt samma grunder som den tidigare pensionen, om en anställd som har fått invalidpension senare beviljas pension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare pensionen upphörde. Förfarandet är detsamma, om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen. Börjar ålderspensionen innan två år har förflutit från det att den tidigare invalidpensionen upphörde, bestäms ålderspensionen enligt samma grunder som invalidpensionen.

Beviljas en anställd som har fått rehabiliteringspenning enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att tiden för betalning av rehabiliteringspenning löpte ut, bestäms pensionen på de grunder enligt vilka den skulle ha bestämts om arbetsoförmågan hade börjat när tiden för utbetalning av rehabiliteringspenning började.

Om invalidpension enligt någon annan arbetspensionslag på grund av ny arbetsoförmåga beviljas på samma grunder som den tidigare pensionen eller, efter det att tiden för betalning av rehabiliteringspenning löpt ut, på samma grunder enligt vilka den skulle ha bestämts om arbetsoförmågan hade börjat när tiden för betalning av rehabiliteringspenning började, beaktas i pensionen inte de arbetsinkomster som tjänats in efter det att den tidigare pensionen upphörde eller tiden för betalning av rehabiliteringspenning löpte ut. (26.6.2008/461)

61 § (30.7.2004/713)

61 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

62 § (30.7.2004/713)

62 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

63 § (30.7.2004/713)

63 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

64 § (30.7.2004/713)

64 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

65 § (30.7.2004/713)

65 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

66 § (30.7.2004/713)

66 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

67 § (30.7.2004/713)

67 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

68 § (30.7.2004/713)
Inkomster som skall beaktas i pensionen

När den pensionsgrundande arbetsinkomsten bestäms skall lön, resultatpremie eller något annat vederlag som har betalats eller avtalats att betalas som ersättning för arbete beaktas. Ett sådant vederlag anses höra till den pensionsgrundande arbetsinkomsten också när det betalas till den anställde av ett konkursbo, av en sådan myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare (ställföreträdande betalare) i stället för av arbetsgivaren. Som arbetsinkomst för en förtroendevald betraktas ersättningar för inkomstbortfall och separata arvoden för viss tid. (22.12.2006/1293)

Har vederlag för arbete avtalats att helt eller delvis gottgöras med

1) avgifter eller lösen från allmänheten, som beaktas till samma belopp som vid den senaste verkställda beskattningen, om inte någon annan tillförlitlig utredning om deras belopp presenteras, eller

2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) och som den anställde får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal, räknas också denna inkomst med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

(22.12.2006/1293)

Såsom sådant vederlag för arbete som avses i 1 mom. betraktas dock bland annat inte

1) mötesarvoden,

2) personalförmån som erhållits från arbetsgivaren,

3) ränteförmån för lån som erhållits på grundval av anställningen,

4) förmån på grund av en anställningsbaserad rätt att teckna aktier eller andelar i samfundet till ett pris som är lägre än det gängse, om förmånen står till förfogande för en majoritet av de anställda,

5) en sådan förmån som uppstår genom användning av anställningsoption enligt 66 § i inkomstskattelagen (1535/1992) eller en sådan anställningsbaserad prestation som bestäms utifrån en förändring i värdet på aktierna i ett bolag,

6) dagpenning eller annan kostnadsersättning för arbetsresa,

7) sådan lön för väntetid som avses i 2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001),

8) ersättning som betalas för upphävande av anställning eller annat skadestånd,

9) i personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar till en personalfond och deras tilläggsdelar eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden,

10) sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 § i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet och andra faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som kommunen tillämpar,

11) poster som enligt ett beslut av bolagsstämman betalas till en anställd i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, under förutsättning att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som förutsätts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för beräkning av den kontanta premien överensstämmer med 10 punkten och med 2 § 2 och 3 punkten i personalfondslagen och att bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman,

12) en vinstandel eller utdelning som en delägare i ett bolag har lyft.

(5.11.2010/942)

I en sådan situation som avses i 3 mom. 11 punkten förutsätts dessutom att ett avtal som är förpliktande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalning av vinstpremier och att ägarna vid en bolagsstämma fattar ett bindande beslut om betalning av kontanta vinstpremier efter räkenskapsperiodens slut och att vinstpremierna betalas efter detta. En förutsättning är dessutom att ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt. (5.11.2010/942)

När en anställd sänds utomlands från Finland för att arbeta eller när han eller hon anställs utomlands hos en finländsk arbetsgivare så att han eller hon kommer att omfattas av denna lag, är den pensionsgrundande arbetsinkomsten med avvikelse från vad som anges i 1–4 mom. sådan lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas som arbetsinkomst en lön som i övrigt kan anses motsvara nämnda arbete.

När den pensionsgrundande arbetsinkomsten för en kommunalveterinär bestäms, beaktas utöver de löneförmåner som kommunen betalar för tjänsteåligganden även det penningbelopp som det kommunala organ som avses i 7 § i veterinärvårdslagen (765/2009) årligen fastställer såsom de arvoden enligt 19 § i den lagen som veterinären tar ut hos djurägare eller djurinnehavare. Beloppet får dock inte överstiga det dubbla beloppet av den slutlön enligt den lägsta grundlönen som har överenskommits för kommunalveterinärer i det kommunala tjänstekollektivavtalet och som gällde vid ingången av kalenderåret. Om kommunalveterinärens anställning inte fortsätter hela kalenderåret, ska man av det årliga belopp av arvoden som kommunen fastställer beakta en del som motsvarar den tid som veterinärens anställning varade. Närmare bestämmelser om hur och när arvodena fastställs och om hur slutlönen bildas utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. (25.11.2011/1177)

69 § (30.7.2004/713)
Avdrag för löntagarnas pensionsavgift

Då pensionen räknas ut avdras från arbetsinkomsterna under respektive år ett belopp som motsvarar det i 133 § avsedda procenttalet för löntagarnas pensionsavgift eller den förhöjda avgiften för 53 år fyllda.

Motsvarande avdrag görs också från sådana arvoden som veterinärer får av andra än medlemssamfund och som enligt 68 § 6 mom. skall beaktas i pensionslönen. (22.12.2006/1293)

För det år då en anställd fyller 53 år betraktas såsom procenttal för löntagarnas pensionsavgift ett procenttal som är medeltalet av pensionsavgiftsprocenten enligt 1 mom., vägt med det antal månader som bestämts så som föreskrivs i 40 § 4 mom.

70 § (30.7.2004/713)
Pensionstillväxt för året för pensionsfallet

Har en anställd inkomster som omfattas av denna lag under minst tre kalenderår i följd före året för pensionsfallet och dessa uppgår till minst 6 000 euro under varje år, tillväxer pensionen för året för pensionsfallet på grundval av inkomsterna under året före året för pensionsfallet. Inkomsterna under förgående år multipliceras med antalet månader från ingången av året för pensionsfallet till utgången av månaden för pensionsfallet och divideras med 12.

Om inkomsterna under året före året för pensionsfallet likväl avviker mer än 10 procent från de genomsnittliga inkomsterna under de två föregående åren eller om den anställde har pensionsberättigande förmåner enligt 52 § under året för pensionsfallet, tillämpas inte vad som föreskrivs i 1 mom. utan pensionen för året för pensionsfallet tillväxer på grundval av inkomster som omfattas av denna lag och som betalats före pensionsfallet. (22.12.2006/1293)

71 § (22.12.2006/1293)
Lönekoefficient

De inkomstgränser och penningbelopp som anges i denna lag samt inkomsten för vart och ett av de år för vilket pensionen räknas ut justeras med en koefficient om vilken föreskrivs i 96, 97 och 100 § i lagen om pension för arbetstagare (lönekoefficient).

72 § (20.11.2009/925)
Engångsförhöjning av invalidpension

Invalidpension, delinvalidpension eller rehabiliteringsstöd höjs med den nedan nämnda koefficienten från ingången av det kalenderår fram till vilket det har gått fem kalenderår sedan pensionen eller rehabiliteringsstödet började. Förhöjningen bestäms enligt den anställdes ålder vid ingången av året för förhöjningen. Förhöjningsprocenten är 25 om den anställde vid ingången av året för förhöjningen är i åldern 24–31 år. Förhöjningsprocenten sjunker för varje levnadsår med 1,0 procentenheter. Engångsförhöjningen läggs inte till rehabiliteringstillägget. Engångsförhöjningen räknas ut på grundval av den anställdes löpande pension enligt denna lag.

Om en i 1 mom. avsedd engångsförhöjning inte ingick i förmånslåtarens pension, läggs engångsförhöjningen till den familjepension som betalas från ingången av det kalenderår fram till vilket det har gått fem kalenderår sedan förmånslåtarens invalidpension som ligger till grund för familjepensionen började. Om förmånslåtaren inte fick pension vid sin död, läggs engångsförhöjningen till den familjepension som betalas från ingången av det kalenderår fram till vilket familjepensionen har fortgått fem kalenderår. Engångsförhöjningen bestäms på det sätt som avses i 1 mom. enligt den ålder som förmånslåtaren skulle ha uppnått vid tidpunkten för förhöjningen.

73 § (20.11.2009/925)
Livslängdskoefficient

Den pension som har intjänats fram till det att ålderspensionen och arbetsoförmågan började, ska anpassas till förändringen i den förväntade livslängden med en livslängdskoefficient. Som livslängdskoefficient används den koefficient som social- och hälsovårdsministeriet årligen fastställer med stöd av 83 § i lagen om pension för arbetstagare.

När ålderspensionen börjar ska pensionen omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket den anställde fyller 62 år. Om ålderspensionen börjar före det året omvandlas ålderspensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket pensionen började.

När invalidpensionen börjar ska den pension som har intjänats fram till det att arbetsoförmågan började, omvandlas med den livslängdskoefficient som har fastställts för det år under vilket arbetsoförmågan började. När en invalidpension ändras till ålderspension omvandlas pensionen inte med livslängdskoefficienten.

74 § (30.7.2004/713)

74 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

75 § (30.7.2004/713)

75 § har upphävts genom L 30.7.2004/713.

76 § (30.7.2004/713)
Primära förmåner som dras av från pension (22.12.2006/1293)

Från pension enligt denna lag avdras följande primära förmåner: (22.12.2006/1293)

1) ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, med undantag för olycksfallspension enligt 68 § i den lagen och den dagpenning som betalas före olycksfallspensionen samt ersättning för inkomstbortfall, från vilken en arbetspension enligt 202 § 2 mom. i den lagen har dragits av, (7.8.2015/878)

2) ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, med undantag för olycksfallspension enligt 58 § i den lagen och den dagpenning som betalas före olycksfallspensionen, (7.8.2015/878)

3) ersättning för inkomstbortfall på grund av egen skada eller pension som beviljats med stöd av trafikförsäkringslagen, (7.8.2015/878)

4) ersättning för inkomstbortfall beviljad med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om trafikförsäkring (626/1991),

5 punkten har upphävts genom L 22.12.2011/1447. (22.12.2011/1447)

6) dagpenning eller olycksfallspension beviljad med stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990).

Trots 1 mom. är pensionen efter att den primära förmånen dragits av dock minst lika stor som den pension som den anställde intjänat på grundval av arbetsinkomsterna enligt arbetspensionslagarna efter året för skadefallet i fråga om den primära förmånen. I pension enligt denna lag betalas till den anställde en lika stor del av skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla arbetspensioner och den primära förmånen, dock minst av det minimibelopp som avses ovan, som pensionen enligt denna lag utgör av den anställdes samtliga arbetspensioner. (22.12.2011/1447)

Om det till pension eller en primär förmån i enlighet med denna lag har lagts en engångsförhöjning, beaktas pensionen eller den primära förmånen till engångsförhöjt belopp när den primära förmånen dras av. (22.12.2011/1447)

Om skadefallet i fråga om den primära förmånen har inträffat före 2004, görs dock inget avdrag enligt 1 och 2 mom. för den primära förmånen. (22.12.2011/1447)

5 mom. har upphävts genom L 22.12.2006/1293. (22.12.2006/1293)

Som primär förmån betraktas även en sådan förmån från en annan stat som motsvarar en förmån som avses i 1 mom. Om när den anställdes pension bestäms återstående tid ska beaktas enligt pensionslagstiftningen i två eller flera EU- eller EES-länder eller i ett land med vilket Finland har ingått en överenskommelse om social trygghet, förhindras överlappande återstående tid genom att återstående tid beviljas enligt denna lag i samma förhållande som den anställdes försäkringstid enligt arbetspensionslagarna utgör av försäkringstiden i alla länder som beviljar återstående tid. (10.12.2010/1092)

77 § (30.7.2004/713)
Inverkan på pensionsbeloppet av ändringar av en primär förmån eller pension (22.12.2011/1447)

Pensionsbeloppet justeras, om (22.12.2006/1293)

1) det belopp av en pension som avses i denna lag förändras av någon annan orsak än en indexjustering eller engångsförhöjning, (22.12.2011/1447)

2) pensionstagaren beviljas i 76 § 1 mom. avsedd dagpenning, pension, ersättning eller livränta,

3) pensionstagaren beviljas en i 76 § 6 mom. avsedd förmån, (22.12.2011/1447)

4) beloppet av en förmån som nämns i 2 punkten förändras av någon annan orsak än en indexjustering eller engångsförhöjning eller om beloppet av en i 3 punkten nämnd förmån förändras av någon annan orsak än en åtgärd som är jämförbar med en indexjustering eller engångsförhöjning, eller (22.12.2011/1447)

5) en primär förmån har dragits av från pension enligt denna lag och pensionstagaren beviljas en annan arbetspension, eller om beloppet av en annan arbetspension förändras av någon annan orsak än en indexjustering eller engångsförhöjning. (22.12.2011/1447)

Dagpenning som avses i 1 mom. 2 punkten avdras dock inte om dagpenningen har beviljats en person som erhåller delinvalidpension och den grundar sig på olycksfall som inträffat medan delinvalidpensionen utbetalades. (22.12.2006/1293)

Pensionsbeloppet justeras inte, om en förmån som avses i 1 mom. beviljas eller ändras för högst fyra månader räknat från att förmånen börjar betalas eller dess belopp förändras. (22.12.2006/1293)

Pensionen justeras räknat från den tidpunkt då en förmån som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten beviljas eller dess belopp förändras eller från den tidpunkt då pensionsanstalten får kännedom om att en förmån som avses i 1 mom. 3 punkten beviljas eller förändras. (22.12.2006/1293)

78 § (22.12.2006/1293)
Indexjustering

Pensionen justeras kalenderårsvis så som föreskrivs i 98 § i lagen om pension för arbetstagare.

5 kap

Familjepension

79 §
Rätt till familjepension

Om en anställd vid sin död hade rätt till eller fick pension enligt denna lag, har hans eller hennes förmånstagare rätt till familjepension efter honom eller henne enligt vad som föreskrivs i detta kapitel.

80 §
Förmånstagare

Förmånstagare är en efterlevande make, en tidigare make och förmånslåtarens barn. Familjepension betalas i form av efterlevandepension och barnpension.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

81 §
Efterlevande make

En efterlevande make har rätt till efterlevandepension

1) om han eller hon hade ingått äktenskap med förmånslåtaren innan denne hade fyllt 65 år, och

2) om han eller hon har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren.

Rätt till efterlevandepension har också en sådan efterlevande make vars äktenskap hade ingåtts innan den efterlevande maken fyllde 50 år och förmånslåtaren 65 år och, om äktenskapet hade varat minst fem år, förutsatt att

1) den efterlevande maken hade fyllt 50 år vid förmånslåtarens död, eller

2) den efterlevande maken hade fått invalidpension enligt en arbetspensionslag eller sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007) minst tre år. (26.6.2008/461)

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension, om ett barn som avses i 1 mom. har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande maken adopterat efter förmånslåtarens död.

Har den efterlevande maken på grundval av ett tidigare äktenskap rätt att få familjepension som motsvarar pension enligt en arbetspensionslag, uppkommer inte rätt till ny familjepension.

82 §
Tidigare make

En tidigare make till förmånslåtaren har rätt till familjepension, om förmånslåtaren vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller ett avtal som har fastställts av socialnämnden eller annars enligt ett på ett tillförlitligt sätt i samband med äktenskapsskillnad uppgjort skriftligt avtal var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag till honom eller henne. I fråga om en tidigare make och dennes rätt till familjepension gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om efterlevande make och dennes rätt till familjepension.

83 §
Barn

Rätt till barnpension vid förmånslåtarens död har ett barn, som inte har fyllt 18 år och som är

1) barn till förmånslåtaren, eller

2) barn till den efterlevande maken och vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken.

Rätt till barnpension kan inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt. Barnpension skall alltid betalas till ett barn efter barnets egen förälder. Om ett barn som får barnpension efter två förmånslåtare senare beviljas barnpension efter sin egen förälder, upphör den barnpension som först beviljats efter en annan förmånslåtare från den tidpunkt då den barnpension som beviljas efter den egna föräldern börjar. (22.12.2006/1293)

84 §
Grund för familjepension

Grunden för familjepensionen är den ålderspension eller fulla invalidpension som förmånslåtaren fick vid sin död. Om förmånslåtaren fick arbetslöshetspension eller sådan invalidpension som avses i 39 § 1 mom. utan tillägg för pensionsdelen för återstående tid, läggs denna pensionsdel till den pension för förmånslåtaren som utgör grund för familjepensionen. Likaså läggs ny pension som förmånslåtaren tjänat in för tiden med pension till den pension efter förmånslåtaren som utgör grund för familjepensionen. (20.11.2009/925)

Fick förmånslåtaren inte sådan pension som nämns i 1 mom., uträknas beloppet av förmånslåtarens pension som om sådan arbetsoförmåga som hade medfört rätt till full invalidpension hade inträtt på dödsdagen. (22.12.2006/1293)

I grunden för familjepensionen beaktas inte avdrag enligt 76 § från förmånslåtarens pension. (22.12.2006/1293)

85 §
Efterlevandepensionens belopp

Efterlevandepensionens belopp av grunden för familjepensionen är, om inte något annat följer av 2 mom. eller 87–90 §,

a) 6/12, om förmånstagare är den efterlevande maken ensam eller den efterlevande maken och ett barn,

b) 5/12, om förmånstagare är den efterlevande maken och två barn,

c) 3/12, om förmånstagare är den efterlevande maken och tre barn, samt

d) 2/12, om förmånstagare är den efterlevande maken och fyra eller flera barn.

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 1 mom. blir lika stor som 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalat till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 84 §. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner dock till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

86 §
Barnpensionens belopp

Barnpensionernas sammanlagda belopp av grunden för familjepensionen är, om inte något annat följer av 87 §,

a) 4/12, om det finns ett barn,

b) 7/12, om barnen är två,

c) 9/12, om barnen är tre, samt

d) 10/12, om barnen är fyra eller flera.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare.

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2006/1293. (22.12.2006/1293)

87 § (22.12.2006/1293)
Förmåner som dras av från familjepension

Från familjepension avdras en familjepension eller ersättning som motsvarar förmånerna enligt 76 §. Familjepensionens belopp räknas ut på nytt, om förmånstagaren beviljas familjepension som motsvarar en primär förmån eller familjepension enligt arbetspensionslagarna och från familjepension enligt denna lag har avdragits en primär förmån. I övrigt iakttas i tillämpliga delar 76 och 77 §.

88 § (22.12.2006/1293)
Minskning av efterlevandepension

När efterlevandepension bestäms ska den efterlevande makens arbetspensioner beaktas. Den efterlevande makens pensioner beaktas utan avdrag för en primär förmån enligt 76 §. Den efterlevande makens delinvalidpension beaktas då till ett belopp som motsvarar full invalidpension. När efterlevandepensionen minskas ska förutom den ålderspension som den efterlevande maken får även sådan pension beaktas som den efterlevande maken före utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled, har intjänat genom arbete för vilket någon pension ännu inte har beviljats. När efterlevandepensionen minskas ska dessutom en sådan förmån beaktas som motsvarar ovannämnda pension och som betalas eller borde betalas till den efterlevande maken från utlandet eller på basis av anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation. (7.11.2014/892)

Har den efterlevande maken vid förmånslåtarens död fyllt 65 år eller får den efterlevande maken pension som nämns i 1 mom., minskas efterlevandepensionen räknat från ingången av kalendermånaden efter förmånslåtarens död. I annat fall minskas efterlevandepensionen räknat från ingången av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens död. Om likväl barn, som har rätt till barnpension efter förmånslåtaren, vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som denne och den efterlevande maken, minskas efterlevandepensionen inte förrän barnet eller, om det finns flera barn som har rätt till barnpension, det yngsta barnet fyller 18 år.

Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom., betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som denne skulle ha beviljats om han eller hon den dag då förmånslåtaren avled eller den dag då ett barn som avses i 2 mom. fyller 18 år hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken den dag då förmånslåtaren avled eller den dag då ett barn som nämns i 2 mom. fyller 18 år har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon hade intjänat före utgången av det år som föregick det är förmånslåtaren avled eller det år det yngsta barnet fyller 18 år. Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller varit anställd vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om det arbete som hänför sig till den försäkringstid som grundar sig på anställningen utomlands, vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna lag. (7.11.2014/892)

Ger pensionsanstalten uppgifter om beloppet av den efterlevande makens kalkylerade pension till någon annan pensionsanstalt för fastställande av efterlevandepensionen enligt någon annan pensionslag, har den efterlevande maken på begäran rätt att av pensionsanstalten få ett beslut om beloppet av den kalkylerade pensionen.

89 § (22.12.2006/1293)
Grund för minskning av efterlevandepension samt belopp

Efterlevandepensionen minskas, om den efterlevande makens i 88 § avsedda arbetspensioner överstiger grunden för minskningen av pensionen. Grunden för minskningen av pensionen är 500 euro per månad. (20.11.2009/925)

Minskningen av pensionen är 50 procent av skillnaden mellan den efterlevande makens i 88 § avsedda pensioner och grunden för minskningen av pensionen. Har den efterlevande maken rätt också till någon annan familjepension än den som avses i denna lag och som motsvarar pension enligt arbetspensionslagarna, avdras från efterlevandepensionen enligt denna lag ett belopp som utgör en lika stor del av det nämnda avdraget som efterlevandepensionen enligt denna lag utgör av alla de ovan nämnda familjepensionerna.

3 mom. har upphävts genom L 20.11.2009/925. (20.11.2009/925)

90 § (22.12.2006/1293)
Minskning av efterlevandepension i särskilda fall

När efterlevandepensionen minskas, beaktas på ansökan av den efterlevande maken i stället för arbetspensionerna den efterlevande makens genomsnittliga förvärvsinkomster och på dem grundade förmåner samt delinvalidpension eller deltidspension, om (26.6.2008/461)

1) den efterlevande maken inte får arbetspension på grundval av eget arbete eller om den efterlevande maken får delinvalidpension eller deltidspension, (26.6.2008/461)

2) den efterlevande maken har ansökt om detta inom fem år efter förmånslåtarens död eller då efterlevandepensionen minskas för första gången, och

3) de nämnda förvärvsinkomsterna och på dem grundade förmåner samt delinvalidpensionen eller deltidspensionen, när 60 procent av förvärvsinkomsterna beaktas, tillsammans är minst 25 procent mindre än den pension som har fastställts för den efterlevande maken i enlighet med 88 §. (26.6.2008/461)

Den genomsnittliga förvärvsinkomst som avses i 1 mom. räknas ut på grundval av den efterlevande makens inkomster under sex månader före ansökan, och minskningen av pensionen på det sätt som avses i 1 mom. görs tidigast från ingången av denna retroaktiva period.

91 § (22.12.2006/1293)
Justering av efterlevandepension

Efterlevandepensionen justeras om den efterlevande makens förhållanden förändras så att förutsättningarna i 90 § 1 mom. inte längre uppfylls. (7.11.2014/892)

Om en kalkylerad invalidpension har beaktats som den efterlevande makens egen pension när efterlevandepensionen minskades första gången eller om minskningen av efterlevandepensionen har gjorts i enlighet med 90 §, ska efterlevandepensionen justeras när den efterlevande maken beviljas ålderspension eller invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller därmed jämförbara lagar. (7.11.2014/892)

Efterlevandepensionen ska justeras också om den invalidpension som den efterlevande maken får och som beaktats vid minskningen av efterlevandepensionen upphör och den efterlevande maken senare beviljas en ny pension som bestämmelserna i 60 § om beviljande av pension på tidigare grunder inte tillämpas på. (7.11.2014/892)

Efterlevandepensionen justeras från den tidpunkt då pensionen enligt 2 eller 3 mom. börjar. När efterlevandepensionen minskas ska den pension beaktas som beviljats den efterlevande maken samt dessutom sådan pension som han eller hon före utgången av det år som föregick det år då den pensionen började, har tjänat in genom arbete för vilket han eller hon inte har beviljats pension. (7.11.2014/892)

När efterlevandepensionen justeras används samma grund för minskning av pensionen som då efterlevandepensionen minskades för första gången.

92 §
Indexjustering av familjepension (30.7.2004/713)

Familjepensionen justeras på samma sätt som pensioner enligt lagen om pension för arbetstagare.

93 §
När utbetalning av familjepension börjar

Familjepension betalas från ingången av den kalendermånad som följer på den månad då förmånslåtaren avled, till ett barn som fötts efter förmånslåtarens död dock från ingången av den månad som följer på barnets födelse.

94 § (22.12.2006/1293)
Beviljande av familjepension för viss tid

Kan någon utredning om förmånslåtarens död inte läggas fram, men det är sannolikt att förmånslåtaren har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, kan familjepension beviljas för viss tid.

När familjepension beviljas för viss tid i enlighet med 1 mom. dras förmånslåtarens arbetspension in den dag familjepensionen börjar.

95 §
När rätten till familjepension upphör

Rätten till efterlevandepension upphör om den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år. (22.12.2006/1293)

Rätten till barnpension upphör då barnet fyller 18 år eller om barnet adopteras av någon annan än den efterlevande maken eller dennes make.

96 § (22.12.2006/1293)
Engångsbetalning av efterlevandepension

Till en efterlevande make vars efterlevandepension enligt 95 § 1 mom. upphör, betalas i ett för allt ett belopp som är lika stort som efterlevandepensionen för tre år hade varit. Grund för beloppet är den månadspension som senast har utbetalats eller, om pensionsanstalten är sista pensionsanstalt enligt 7 kap., det sammanlagda beloppet av de pensioner pensionsanstalten betalat per månad.

97 § (22.12.2006/1293)
Ny uträkning av familjepension

Familjepensionens belopp räknas ut på nytt då en efterlevande make eller ett barn upphör att vara förmånstagare eller då antalet förmånstagare ändras. Familjepensionens belopp och dess fördelning mellan förmånstagarna justeras vid ingången av den kalendermånad som följer på förändringen.

2 mom. har upphävts genom L 22.12.2011/1447. (22.12.2011/1447)

Har utbetalningen av en förmånstagares familjepension avbrutits eller skall en förmånstagares familjepension minskas, gäller avbrytandet eller minskningen denna förmånstagares andel av familjepensionen.

6 kap

Ansökan om pension och förhandsbeslut

98 §
Ansökan om pension

Pension skall sökas hos den kommunala pensionsanstalten på en blankett enligt fastställt formulär. Till ansökan skall fogas av pensionsanstalten föreskriven utredning.

Om en anställd har rätt till rehabilitering enligt 17 §, ska pensionsanstalten i samband med handläggningen av ansökan om invalidpension, på basis av 22 § och utan ansökan om rehabilitering ge ett förhandsbeslut om arbetspensionsrehabilitering. (7.11.2014/892)

En pensionsansökan anses vara gjord den dag den anlänt till den kommunala pensionsanstalten, någon sådan myndighet eller pensionsanstalt som handhar pensionsskydd och som nämns i en arbetspensionslag eller till Pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen har bemyndigat för ändamålet. (22.12.2006/1293)

Om pensionstagaren på grund av ålder eller skada eller av någon annan orsak är oförmögen att ansöka om pension eller att i övrigt sköta sina pensionsärenden och saknar en intressebevakare, kan en av pensionsanstalten godkänd nära anhörig till pensionstagaren eller någon annan som huvudsakligen har skött om personen på dennes vägnar föra talan i ett ärende som gäller pension enligt denna lag.

Närmare bestämmelser om de blanketter och intyg som behövs för ansökan om pension utfärdas vid behov genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. (25.11.2011/1177)

99 §
Utredning om hälsotillståndet

Vid ansökan om invalidpension skall till den kommunala pensionsanstalten inlämnas ett läkarutlåtande över sökandens hälsotillstånd, som är utskrivet på en blankett för vilken pensionsanstalten fastställt formuläret och som innefattar en vård- eller rehabiliteringsplan. Pensionsanstalten kan godkänna även ett annat läkarutlåtande eller motsvarande utredning. Om sökanden vårdas på sjukhus eller särskilda skäl annars föreligger, kan pensionsanstalten även skaffa läkarutlåtande på egen bekostnad.

Den som ansöker om invalidpension är skyldig att på förordnande av pensionsanstalten för utredning av nedgången i arbetsförmågan låta undersöka sig hos en av pensionsanstalten namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Pensionsanstalten är skyldig att ersätta sökanden för skäliga kostnader för undersökningen och eventuella resor. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av sådan utredning som pensionsanstalten har tillgång till. (22.12.2006/1293)

100 § (21.12.2004/1216)
Beslutsfattande och delgivning av beslut

Sedan nödvändiga utredningar har erhållits skall pensionsansökan avgöras utan dröjsmål.

Den kommunala pensionsanstaltens beslut delges genom att beslutet sänds per post till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett eller beslutet delges maskinellt så som bestäms i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). I fråga om maskinell underskrift av beslutet gäller vad som bestäms i den nämnda lagen. (22.12.2006/1293)

Den kommunala pensionsanstalten kan meddela ett interimistiskt beslut och, när den är sista pensionsanstalt enligt 7 kap., ge en interimistisk beslutssammanställning för den tid som behandlingen av ärendet pågår tills ett slutligt beslut har getts i saken. Ändring får inte sökas i det interimistiska beslutet. (22.12.2011/1447)

100 a § (7.11.2014/873)
Motivering av beslut

I fråga om motivering av den kommunala pensionsanstaltens beslut tillämpas det som föreskrivs i 45 § i förvaltningslagen (434/2003). Om den kommunala pensionsanstalten avslår förmånsansökan helt eller delvis och beslutet till centrala delar grundar sig på medicinska omständigheter, ska motiveringen till beslutet innehålla de omständigheter som i huvudsak har inverkat på bedömningen och de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter.

101 §
Förhandsbeslut om pensionsrätt

Den kommunala pensionsanstalten kan meddela förhandsbeslut om

1) huruvida sökanden har en anställning som omfattas av denna lag eller huruvida han eller hon under en viss tidsperiod har haft en sådan anställning, (30.7.2004/713)

2) vilken den anställdes ålder för ålderspension är, samt

3) huruvida lön eller annat vederlag som betalas till den anställde är sådan arbetsinkomst enligt 68 § som ökar pensionen. (30.7.2004/713)

Förhandsbeslutet skall tillämpas då pensionsbeslut ges den person som ansökt om förhandsbeslut, under förutsättning att pensionen beviljas med stöd av de bestämmelser på vilka förhandsbeslutet grundar sig. Avvikelse från förhandsbeslutet kan ske till sökandens förmån.

Pensionsanstalten skall på ansökan av det medlemssamfund som saken gäller meddela beslut om huruvida lön eller annat vederlag som betalas till en anställd är sådan arbetsinkomst enligt 68 § som ökar pensionen och som omfattas av denna lag. (30.7.2004/713)

102 § (30.7.2004/713)
Förhandsbeslut om delinvalidpension och om rätt till yrkesinriktad rehabilitering

En anställd har rätt att få förhandsbeslut om huruvida han eller hon uppfyller förutsättningarna för erhållande av

1) delinvalidpension eller

2) yrkesinriktad rehabilitering.

Ett förhandsbeslut som avses i 1 mom. 1 punkten är bindande för pensionsanstalten, om en pensionsansökan som grundar sig på beslutet inlämnas inom nio månader eller en av medlemssamfundet och den anställde avtalad längre tid efter det beslutet vunnit laga kraft. Ett förhandsbeslut som avses i 1 mom. 2 punkten är bindande för pensionsanstalten, om en rehabiliteringsplan som godkänns av pensionsanstalten lämnas in till pensionsanstalten inom nio månader efter det beslutet vunnit laga kraft.

7 kap

Sista pensionsanstalt

103 § (14.8.2009/638)
Arrangemanget med sista pensionsanstalt

Om en anställd har omfattats av pensionsskydd såväl enligt denna lag som enligt en annan arbetspensionslag för den offentliga sektorn eller en arbetspensionslag för den privata sektorn, får den anställde en beslutssammanställning över pensionsskyddet enligt de ovan nämnda arbetspensionslagarna. Den pensionsanstalt som ger beslutssammanställningen (sista pensionsanstalt) betalar också de pensioner som avses i sammanställningen och sköter övriga uppgifter i anslutning till pensionerna. Den sista pensionsanstalten avgör och betalar dessutom en förmån som intjänats enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier.

Om den anställdes arbetsinkomster under de två senaste kalenderåren varit försäkrade till det största beloppet med stöd av Finlands Banks pensionsstadga, lagen om ortodoxa kyrkan, Ålands landskapslagar eller en annan sådan pensionsförfattning vid vars verkställighet man inte iakttar arrangemanget med sista pensionsanstalt enligt 1 mom., avgör den kommunala pensionsanstalten pensionsärendet särskilt för sin del.

104 § (25.11.2011/1177)
Den kommunala pensionsanstalten som sista pensionsanstalt

Den kommunala pensionsanstalten är sista pensionsanstalt, om den anställde har arbetsinkomster som omfattas av en pensionslag för den offentliga sektorn till ett större belopp än sammanlagt enligt alla pensionslagar för den privata sektorn under de två senaste kalenderåren.

Oberoende av arbetsinkomsternas belopp är den kommunala pensionsanstalten sista pensionsanstalt vid behandlingen av ett ålders- eller familjepensionsärende, om

1) den anställdes pensionsskydd enligt ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande när pensionsansökan blir anhängig har ordnats endast enligt en pensionslag för den offentliga sektorn eller den anställde har bevarat sin rätt till tilläggspensionsandel eller till en individuell eller yrkesbaserad pensionsålder enligt en pensionslag för den offentliga sektorn på basis av en fortlöpande anställning som omfattas av en pensionslag för den offentliga sektorn,

2) förmånslåtarens pensionsskydd enligt ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande vid tidpunkten för pensionsfallet hade ordnats endast enligt en pensionslag för den offentliga sektorn eller förmånslåtaren hade bevarat sin rätt till tilläggspensionsandel eller till en individuell eller yrkesbaserad pensionsålder enligt en pensionslag för den offentliga sektorn på basis av en fortlöpande anställning som omfattas av en pensionslag för den offentliga sektorn.

Oberoende av arbetsinkomsternas belopp är den kommunala pensionsanstalten sista pensionsanstalt vid behandlingen av ett invalidpensionsärende, om den anställdes pensionsskydd enligt ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande vid tidpunkten för pensionsfallet har ordnats enligt en pensionslag för den offentliga sektorn eller den anställde har bevarat sin rätt till tilläggspensionsandel eller till en individuell eller yrkesbaserad pensionsålder enligt en pensionslag för den offentliga sektorn på basis av en fortlöpande anställning som omfattas av en pensionslag för den offentliga sektorn.

Om en anställd som haft anställning både enligt en pensionslag för den offentliga sektorn och enligt en pensionslag för den privata sektorn ansöker om deltidspension från samma tidpunkt enligt både en pensionslag för den offentliga sektorn och en pensionslag för den privata sektorn, avgör den kommunala pensionsanstalten deltidspensionen särskilt för sin del.

105 § (25.11.2011/1177)
Förhandlingsskyldighet

Om den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i detta kapitel avgör rätten till invalidpension med stöd av 24 § 1 mom. 1 punkten i denna lag eller 35 § 1 mom. 1 punkten i lagen om statens pensioner och om den intjänade pensionen enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn är större än 688,02 euro per månad, ska den kommunala pensionsanstalten före beslutet begära att den avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn som avses i 106 § i lagen om pension för arbetstagare ger en bedömning av pensionssökandens arbetsförmåga. Om den kommunala pensionsanstalten och pensionsanstalten inom den privata sektorn då är oeniga om bedömningen av pensionssökandens arbetsförmåga, avgör båda pensionsärendet var för sig.

106 § (14.8.2009/638)
Den kommunala pensionsanstalten som sista pensionsanstalt vid beviljande av ny pension

Den kommunala pensionsanstalten är sista pensionsanstalt, om den betalar ut ålders-, invalid-, arbetslöshets- eller deltidspension eller har betalat invalidpension, rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning och

1) ålderspensionstagaren beviljas ny ålderspension,

2) pensionen ändras till ålderspension,

3) rehabiliteringsstödtagaren ansöker om fortsättningspension,

4) den som lyft invalidpension eller rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning beviljas ny pension på tidigare grunder,

5) den som lyfter arbetslöshetspension ansöker om invalidpension, eller

6) familjepension söks efter en förmånslåtare som lyft pension.

Om dock en pensionsanstalt inom den privata sektorn har försäkrat deltidsarbetet för en anställd som får deltidspension ska den pensionsanstalten avgöra den anställdes ansökan om invalidpension. (25.11.2011/1177)

107 §
Närmare bestämmelser om sista pensionsanstalt och möjlighet till överenskommelse (14.8.2009/638)

Närmare bestämmelser om hur den sista pensionsanstalten enligt 103–106 § bestäms och dess uppgifter utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs det också närmare om hur granskningstiden för arbetsinkomsterna under de två sista kalenderåren bestäms enligt 104 § 1 mom. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan det också föreskrivas om en kortare granskningstid för arbetsinkomsterna än de två sista kalenderåren, om det finns arbetsinkomster för en kortare granskningstid än två år. (25.11.2011/1177)

Om det är oklart vilken pensionsanstalt som enligt detta kapitel och enligt den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som utfärdats med stöd av 1 mom. är behörig att handlägga pensionsansökan, avgörs ärendet på pensionsanstaltens begäran av Pensionsskyddscentralen. Ändring får inte sökas särskilt i Pensionsskyddscentralens beslut i ett sådant ärende. (25.11.2011/1177)

Pensionsanstalter inom arrangemanget med sista pensionsanstalt kan komma överens om att arrangemanget med sista pensionsanstalt skall iakttas även i de situationer som avses i 104 § 2 och 3 mom. eller i andra situationer där det inte enligt en bestämmelse i lag skall iakttas. Pensionssökanden skall underrättas om vilken pensionsanstalt som sköter hans eller hennes pensionsärende. (22.12.2006/1293)

8 kap

Utbetalning av pension

108 §
Utbetalning av pension

En pension enligt denna lag betalas till den pensionstagare som har beviljats pensionen, om inte något annat bestäms i lag. (22.12.2006/1293)

Pensionen utbetalas månatligen den dag som den kommunala pensionsanstalten har bestämt genom det penninginstitut som pensionstagaren uppgivit och som är verksamt i Finland. Pensionen kan även betalas till pensionstagarens konto utomlands. (22.12.2006/1293)

Till en person som ansökt om pension kan i det fall att avgörandet av pensionsärendet fördröjs av en orsak som inte beror på honom eller henne på ansökan betalas förskott på pensionen. Betalningen av förskott kan bindas vid villkor att sökanden skall överföra sin rätt till honom eller henne eventuellt tillkommande prestationer på pensionsanstalten till den del nämnda betalningar motsvarar förskottet.

109 § (30.7.2004/713)
När utbetalningen av annan pension än invalidpension börjar

Utbetalning av ålderspension, deltidspension och arbetslöshetspension börjar vid ingången av den kalendermånad som följer på det att rätten till erhållande av pension har uppstått.

Om den anställde har fått det intyg av arbetskraftsbyrån som avses i 36 § 1 mom. 3 punkten senare än en månad efter utfärdandet av det intyg över arbetslöshetsdagpenning som avses i 36 § 1 mom. 2 punkten, börjar arbetslöshetspensionen löpa vid ingången av den kalendermånad som följer efter det att intyget från arbetskraftsbyrån utfärdades.

110 §
Retroaktiv betalning och preskription av pensionsfordran

Familjepension, deltidspension och arbetslöshetspension kan betalas retroaktivt för sex månader innan ansökan gjordes. Av giltigt skäl kan familjepension och arbetslöshetspension betalas retroaktivt även för längre tid. (22.12.2006/1293)

Pensionstagaren förlorar sin rätt till en pensionsrat som inte har lyfts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket den har förfallit till betalning.

Rätten till en förmån enligt denna lag preskriberas fem år efter den dag då pensionen borde ha utbetalats, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem års preskriptionstid löpa. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Preskriptionstiden kan förlängas på det sätt som föreskrivs i 11 § 3 mom. i den nämnda lagen. (22.12.2006/1293)

111 §
När utbetalningen av invalidpension börjar

Invalidpension betalas, om inte något annat bestäms i 112 §, från ingången av den kalendermånad som närmast följer efter det att arbetsoförmågan började.

112 §
När utbetalningen av full invalidpension börjar

Full invalidpension betalas, om inte något annat bestäms i denna paragraf, tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den i 12 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden för dagpenningen går ut. (22.12.2006/1293)

Full invalidpension betalas från ingången av den kalendermånad som följer efter att arbetsoförmågan inträtt, om

1) pensionsansökan har gjorts innan Folkpensionsanstalten har fastställt primärtiden för sjukdagpenningen och det före utgången av den andra kalendermånad som följer på pensionsansökan inte har beviljats sådan dagpenning som ska betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter att arbetsoförmågan inträtt,

2) dagpenningsansökan som hänför sig till tiden efter att arbetsoförmågan inträtt har avslagits och den anställde inte har beviljats sådan dagpenning som ska betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter avslaget, eller om

3) arbetsoförmågan inträder efter utgången av primärtiden för sjukdagpenningen och den anställde har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter arbetsoförmågans inträde.

(22.12.2011/1447)

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2006/1293. (22.12.2006/1293)

En utländsk förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen beaktas vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för invalidpensionen på samma sätt som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock för högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen.

113 §
Ändring av delinvalidpension till full invalidpension

I det fall att arbetsoförmågan hos en mottagare av delinvalidpension förändras så att han eller hon får rätt till full invalidpension, skall på betalningen av denna fulla pension tillämpas bestämmelserna i 112 §. Om arbetsoförmågan fortgår, skall invalidpensionen utbetalas såsom delinvalidpension till dess att full invalidpension börjar löpa.

114 § (22.12.2006/1293)
Retroaktivt beviljad invalidpension

Invalidpension betalas inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än sex månader före ansökan.

Om invalidpension beviljas retroaktivt betalas pensionen inte för den tid för vilken pensionstagaren har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna, lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen. (7.8.2015/878)

Beviljas invalidpension retroaktivt i enlighet med 112 mom. 2 mom. eller såsom delinvalidpension och har för samma tid betalats dagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, skall pensionen utbetalas endast till den del dess belopp överstiger beloppet av dagpenning som betalats för samma tid.

115 §
Engångsbetalning

Den kommunala pensionsanstalten kan betala ut ålderspension, familjepension och full invalidpension som ett engångsbelopp, om pensionsbeloppet före avdraget för en primär förmån enligt 76 och 77 § understiger 20 euro i månaden. Om pensionsanstalten betalar ut invalidpension som beviljats tills vidare som ett engångsbelopp, betalar den samtidigt ut också ålderspension som beviljas efter invalidpensionen som ett engångsbelopp. Engångsbeloppet beräknas enligt grunder som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet och som avses i 114 § 6 mom. i lagen om pension för arbetstagare. (22.12.2006/1293)

Om beloppet av den pension som avses i 1 mom. är minst 20 men högst 50 euro per månad, kan den kommunala pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp, om pensionstagaren har underrättats om att pensionen betalas ut som ett engångsbelopp och om pensionstagaren inte har motsatt sig detta inom en skälig tid som pensionsanstalten sätter ut. (22.12.2006/1293)

När invalidpension betalas ut som ett engångsbelopp, betalas den retroaktiva pensionen inte till sjukförsäkringsfonden. (22.12.2006/1293)

Vad som i 1–3 mom. bestäms om engångsbetalning av pension tillämpas på det sammanlagda beloppet per månad av de pensioner som ingår i den sista pensionsanstaltens beslutssammanställning enligt 7 kap.

116 §
Ändring i utbetalningen

Utbetalningen av pension avbryts eller det belopp som betalas ut sänks eller höjs från ingången av den kalendermånad som närmast följer på den under vilken orsaken till avbrottet, sänkningen eller höjningen framkommit.

117 § (22.12.2006/1293)
Indragning av ålderspension

En anställd kan ansöka om indragning av sin ålderspension, om han eller hon har beviljats rehabiliteringsstöd på basis av en sådan arbetsoförmåga på viss tid som när rehabiliteringsstödet beviljades har beräknats fortgå efter det att den anställde har fyllt 63 år. Indragning av ålderspensionen skall sökas inom en månad sedan den beräknade arbetsoförmågan upphört och ålderspensionen dras in när arbetsoförmågan upphör.

118 § (22.12.2006/1293)

118 § har upphävts genom L 22.12.2006/1293.

119 §
När utbetalningen av pension upphör

Pension betalas till utgången av den kalendermånad under vilken pensionstagaren avlidit eller hans eller hennes rätt till pension upphört.

Om pensionsanstalten har skäl att misstänka att pensionstagaren inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pension, kan pensionsanstalten avbryta utbetalningen av pensionen. En förutsättning är att pensionsanstalten har begärt en utredning av pensionstagaren om omständigheter i anslutning till pensionens belopp eller pensionsrätten, men pensionstagaren inte företer någon sådan utredning inom en skälig tid som pensionsanstalten sätter ut. (22.12.2006/1293)

Kan någon utredning om pensionstagarens död inte läggas fram, men är det sannolikt att han eller hon har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, kan pensionsanstalten dra in pensionen från den dag då pensionstagaren försvunnit. (22.12.2006/1293)

120 §
Återkrav av pension som betalats till för stort belopp

Om en pensionstagare eller förmånstagare har fått en pension enligt denna lag till större belopp än han eller hon har rätt till, skall den pension som betalats utan grund återkrävas.

Det är möjligt att helt eller delvis avstå från att återkräva en pension som betalats utan grund, om detta anses skäligt och betalningen av pensionen inte skall anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande. Pensionsanstalten kan avstå från att återkräva en pension också i sådana fall då det belopp som skall återkrävas är ringa. (22.12.2006/1293)

En pension som betalats utan grund får återkrävas också genom att den kvittas mot kommande pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall skall utbetalas får dock inte utan pensionstagarens medgivande dras av mera än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår efter det att förskott enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) innehållits på pensionsposten. (22.12.2006/1293)

Till den del den kommunala pensionsanstalten utan grund har betalat pensioner eller förmåner enligt en annan pensionslag för den offentliga sektorn, fattas återkravsbeslutet av den kommunala pensionsanstalten enligt vad som föreskrivs i 130 § i lagen om statens pensioner och i 54 § i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan. Till den del den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt enligt 7 kap. i denna lag utan grund har betalat pensioner eller förmåner enligt pensionslagarna för den privata sektorn, fattas återkravsbeslutet av den behöriga pensionsanstalten enligt vad som föreskrivs i den lag som gäller den. Den kommunala pensionsanstalten ska dock ge en beslutssammanställning över de pensioner eller förmåner som återkrävs samt återkräva beloppet. Om den kommunala pensionsanstalten sköter återkravet genom kvittning enligt 3 mom., ska såsom den pensionspost som avses där betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som den kommunala pensionsanstalten ska betala i egenskap av sista pensionsanstalt. (25.11.2011/1177)

Beslut om återkrav av en pension som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från pensionsutbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem års preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som föreskrivs i 11 § 3 mom. i den nämnda lagen. (22.12.2006/1293)

121 §
Dröjsmålsförhöjning

Om utbetalningen av en pension enligt denna lag fördröjs, skall den kommunala pensionsanstalten betala pensionen förhöjd för dröjsmålstiden. Skyldigheten att betala pensionen förhöjd gäller inte den del av pensionen som betalas till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkring eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa. Skyldigheten att betala pensionen förhöjd gäller också de pensioner som den kommunala pensionsanstalten med stöd av 7 kap. betalar i egenskap av sista pensionsanstalt.

Pensionsförhöjningen beräknad per år följer den räntesats som avses i 4 § 1 mom. räntelagen (633/1982).

122 §
Beräkning av dröjsmålsförhöjningen

Behandlingstiden för en pensionsansökan är tre månader, och för denna tid beräknas ingen förhöjning. Denna behandlingstid räknas från utgången av den kalendermånad under vilken pensionstagaren för den kommunala pensionsanstalten har lagt fram sitt yrkande samt en sådan utredning om pensionens grund och belopp som rimligen kan krävas av honom eller henne med beaktande även av pensionsanstaltens möjlighet att inhämta utredning. Efter nämnda behandlingstid beräknas förhöjningen för varje dag av dröjsmålstiden. För en pensionsrat som senare skall betalas med stöd av samma beslut beräknas förhöjningen från förfallodagen.

Om ändring har sökts i pensionsanstaltens beslut, kan besvärsinstansen bestämma att förhöjningen beräknas från en senare tidpunkt. Förutsättningen är att pensionsanstalten visar att det under tiden för sökande av ändring har inträffat en väsentlig förändring i pensionstagarens omständigheter.

123 §
Begränsad skyldighet att betala dröjsmålsförhöjning

Om pensionen inte kan betalas i rätt tid av en orsak som beror på pensionstagaren, är den kommunala pensionsanstalten inte skyldig att betala pensionen förhöjd för längre tid än från den dag pensionsanstalten har fått kännedom om att hindret inte längre föreligger. Om betalningen av pensionen fördröjs av en bestämmelse i lag, ett avbrott i de allmänna kommunikationerna eller betalningsrörelsen eller något annat liknande oöverstigligt hinder, är pensionsanstalten inte skyldig att betala pensionen förhöjd för denna dröjsmålstid.

Pensionsförhöjning betalas inte om förhöjningen understiger 5,39 euro. (30.7.2004/713)

124 § (22.12.2006/1293)
Betalning av pension och rehabiliteringsförmån till arbetsgivaren eller sjukkassan

Har den kommunala pensionsanstalten beviljat en anställd invalidpension eller rehabiliteringspenning retroaktivt och har arbetsgivaren för samma tid till honom eller henne betalat lön för sjukdomstiden, betalas pensionen eller rehabiliteringspenningen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren, likväl högst till det belopp som utbetalats i lön för samma tid. Den kompletteringsdagpenning som betalas av en sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor motsvarar lön som arbetsgivaren betalar, och pensionen betalas på ansökan till sjukkassan på samma sätt som till arbetsgivaren.

Har en anställd i stället för invalidpension beviljats ålderspension retroaktivt på det sätt som avses i 32 § 2 mom. från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnåddes och har arbetsgivaren för samma tid till honom eller henne betalat lön för sjukdomstiden, betalas pensionen för denna tid med arbetsoförmåga på ansökan till arbetsgivaren högst till det belopp som betalats i lön för samma tid.

Har pensionsanstalten beviljat en anställd invalidpension retroaktivt eller ålderspension i de fall som avses i 2 mom. och har arbetsgivaren för samma tid till honom eller henne betalat lön för uppsägningstid i stället för lön för sjukdomstid, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som betalats i lön för samma tid.

Betalar arbetsgivaren lön till en anställd för samma tid som den för vilken den anställde får rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg, betalas rehabiliteringspenningen och invalidpensionen och därtill anslutet rehabiliteringstillägg för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som betalats i lön för samma tid.

Pensionen, rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget betalas inte till arbetsgivaren eller sjukkassan till den del betalning med stöd av 125 § 1, 3 eller 4 mom. skall ske till sjukförsäkringsfonden och inte heller när arbetsgivaren eller sjukkassan med stöd av någon annan lag har fått ersättning för lön som de betalat.

125 § (22.12.2006/1293)
Betalning av pension och rehabiliteringsförmåner till sjukförsäkringsfonden

Beviljas full invalidpension retroaktivt enligt 112 § 1 mom. för samma tid för vilken dagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats, betalas pensionen till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar dagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen som betalats för samma tid.

Beviljas rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg retroaktivt för samma tid för vilken dagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats till den anställde, betalas rehabiliteringspenningen och rehabiliteringstillägget till sjukförsäkringsfonden till den del deras belopp motsvarar dagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen som betalats för samma tid.

Beviljas en person ålderspension retroaktivt för samma tid för vilken han eller hon har fått dagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas pensionen till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar beloppet av dagpenning eller partiell sjukdagpenning som betalats för samma tid.

126 § (22.12.2006/1293)
Betalning av pension till Folkpensionsanstalten och en arbetslöshetskassa

Har en pensionstagare fått arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa för den tid för vilken han eller hon beviljas pension retroaktivt, ska den kommunala pensionsanstalten på yrkande av Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan till den del pensionen motsvarar beloppet av arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd som har betalats för samma tid. (22.12.2009/1210)

Har en pensionstagare tillfälligt fått av Folkpensionsanstalten utbetalad garantipension med stöd av 20 § 2 mom. i lagen om garantipension (703/2010) eller pension med stöd av 72 § i folkpensionslagen eller ovan nämnda pension och bostadsbidrag med stöd av 8 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) för samma tid för vilken han eller hon på grund av besvär som avses i 153 § i denna lag beviljas pension retroaktivt, ska pensionsanstalten på yrkande av Folkpensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av pension eller av pension och bostadsbidrag som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid. Förfarandet är detsamma, om pensionsanstalten på grund av besvär som avses i 153 § fortsätter utbetalningen av det beviljade rehabiliteringsstödet retroaktivt eller om pensionstagaren har fått garantipension eller pension enligt folkpensionslagen eller pension och bostadsbidrag för samma tid för vilken den kommunala pensionsanstalten i enlighet med 162 § rättar ett tidigare beslut eller annars justerar beloppet av beviljad pension eller efter ett beslut om rättelse beviljar förlängning av rehabiliteringsstödet retroaktivt eller beviljar förmånstagaren familjepension enligt denna lag. (22.12.2011/1447)

Pensionen betalas dock inte till Folkpensionsanstalten för att ersätta bostadsbidrag som betalats till ett för stort belopp, om samtidigt inte betalas retroaktiv pension för ersättande av den pension som Folkpensionsanstalten betalat till ett för stort belopp.

Har en pensionstagare fått studiepenning eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) för den tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas annan pension än delinvalidpension, ska pensionsanstalten på yrkande av Folkpensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av studiestöd som har betalats för samma tid. (22.12.2011/1447)

127 §
Betalning av pension till organ inom socialvården

Har en pensionstagare fått förskott enligt 23 § i lagen om utkomststöd (1412/1997), betalas pension eller en del därav som beviljas retroaktivt på anhållan av det organ som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982) till organet för att ersätta redan lämnat utkomststöd. (22.12.2006/1293)

Har kommunen eller samkommunen för en pensionsberättigad ordnat anstaltsvård eller omvårdnad på en institution eller familjevård, skall den kommunala pensionsanstalten på yrkande av kommunen eller samkommunen till kommunen eller samkommunen betala den pension som den pensionsberättigade har rätt till för den tid vården varar för användning så som avses i 14 § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). (19.12.2003/1188)

Om utbetalning av en pension enligt denna lag till pensionstagaren själv inte kan anses vara ändamålsenligt på grund av pensionstagarens livsstil, sjukdom eller av någon annan särskild orsak och om en intressebevakare inte har förordnats för honom eller henne, kan pensionsanstalten med pensionstagarens samtycke besluta att pensionen skall betalas till ett i 6 § 1 mom. socialvårdslagen avsett organ i den kommun där mottagaren är bosatt för att användas till underhåll av pensionstagaren och av en sådan person som pensionstagaren enligt 2 § lagen om utkomststöd är skyldig att försörja. En på detta sätt utbetald pension får inte i strid med pensionstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än för omvårdnaden under den månad för vilken förmånen utbetalats. I det fall att pensionstagaren får vård eller omvårdnad enligt 2 mom., skall pensionen användas i enlighet med 2 mom. Framställning om utbetalning av pensionen kan göras av pensionstagaren, hans eller hennes make, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter honom eller henne eller behöriga kollegiala organ i kommunen.

128 §
Tiden för framställande av regressanspråk

På det sätt som avses i 124 och 126 § betalas dock pensionen till arbetsgivaren, arbetslöshetskassan, Folkpensionsanstalten, det organ som avses i 127 § 1 mom. eller kommunen endast under förutsättning att pensionsanstalten har underrättats minst två veckor före den dag då pensionen skall utbetalas.

128 a § (22.12.2006/1293)
Utbetalningsordning för pension

Om pension skall betalas till någon annan än pensionstagaren själv på basis av denna eller någon annan lag, och två eller flera myndigheter, kommuner, anstalter eller organ eller andra instanser har rätt till den, betalas pensionen i följande ordning:

1) till sjukförsäkringsfonden enligt 125 §,

2) som obetalda försäkringsavgifter till pensionsanstalten enligt 120 § 1 mom. i lagen om pension för företagare (1272/2006) eller till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt enligt 28 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006),

3) till pensionsanstalten som återkrav av pension som betalats utan grund enligt 120 §,

4) till arbetsgivaren eller sjukkassan enligt 124 §,

5) till en arbetslöshetskassa eller Folkpensionsanstalten enligt 126 § 1 mom.,

6) till Folkpensionsanstalten enligt 126 § 2 mom.,

7) till ett organ som avses i socialvårdslagen enligt 127 § 1 mom.,

8) till en kommun eller en samkommun enligt 127 § 2 mom.,

9) till Folkpensionsanstalten enligt 126 § 4 mom.,

10) till Patientförsäkringscentralen enligt 9 § i patientskadelagen (585/1986),

11) en betalning utan grund till en anstalt i ett EU- eller EES-land enligt artikel 72.2 i EU:s tillämpningsförordning om social trygghet, (10.12.2010/1092)

12) till en utsökningsmyndighet enligt 4 kap. 2 § i utsökningsbalken (705/2007), (20.11.2009/925)

13) en betalning utan grund av annan förmån än pension till en anstalt i ett EU- eller EES-land enligt artikel 72.1 och 72.3 i EU:s tillämpningsförordning om social trygghet, (10.12.2010/1092)

14) en betalning utan grund av pension och annan förmån till en anstalt i ett land som ingått en överenskommelse om social trygghet enligt bestämmelserna i överenskommelsen om social trygghet, samt

15) till ett organ som avses i socialvårdslagen enligt 127 § 3 mom.

129 § (22.12.2006/1293)
Överföring och pantsättning av pension

En pension enligt denna lag får inte överföras på någon annan. Ett avtal som avser pantsättning av pension är ogiltigt.

Kostnadsersättning som betalas enligt denna lag får inte utmätas.

130 § (7.8.2015/878)
Retroaktiv rätt till ersättning från försäkringsanstalten

Om en anställd har rätt till ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, livränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, fortlöpande ersättning för egen skada med stöd av trafikförsäkringslagen eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, kan en pension enligt denna lag trots bestämmelserna i 76 § betalas till fullt belopp tills beloppet av förmånen har avgjorts slutligt. Den anställdas rätt till förmånen övergår på den kommunala pensionsanstalten till den del den kommunala pensionsanstalten har betalat pension för samma tid.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt på familjepension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller fortlöpande ersättning med stöd av trafikförsäkringslagen, om en sådan pension eller ersättning betalas till en förmånstagare efter en anställd och pensionsanstalten till fullt belopp har betalat den familjepension som den beviljat.

9 kap

Finansiering av pensionsskyddet

131 §
Medlemssamfundens betalningsandelar

Den kommunala pensionsanstaltens utgifter fördelas för varje finansår på medlemssamfunden. Den del av kostnaderna som pensionsanstaltens delegation slagit fast fördelas i förhållande till de sammanlagda beloppen av de i 68 § avsedda arbetsinkomsterna för personer som omfattas av denna lag. Delegationen kan även besluta att fördela en del av kostnaderna i förhållande till de sammanlagda beloppen av sådana pensioner eller delar av pensioner enligt denna lag som betalats på basis av anställningar hos respektive medlemssamfund. (22.12.2006/1293)

Medlemssamfunden är dessutom skyldiga att till pensionsanstalten betala de självriskandelar för olika pensionsslag som fastslagits enligt grunder som delegationen fastställt.

Av medlemssamfunden kan under finansåret tas ut förskott på deras betalningsandelar.

Pensionsanstaltens delegation meddelar närmare föreskrifter om grunderna för de avgifter som avses i 1 och 2 mom.

132 § (19.12.2008/916)
Tillsynsavgift och vissa andra avgifter

Bestämmelser om tillsynsavgiften finns i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift (879/2008).

Till de utgifter som avses i 131 § 1 mom. räknas även tillsynsavgiften, justitieförvaltningsavgiften enligt 16 § i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och en kostnadsandel och verksamhetsbaserad serviceavgift enligt 5 § i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006).

Av lönesummorna för sådana anställda för vilka det ordnats tilläggspensionsskydd enligt 8 § är medlemssamfundet skyldigt att erlägga betalningsandelar enligt de grunder som den kommunala pensionsanstaltens delegation fastställer.

133 §
Löntagarnas pensionsavgift

Anställda som omfattas av denna lag är skyldiga att betala pensionsavgift. (30.7.2004/713)

Pensionsavgiften utgör en sådan andel av de inkomster som enligt 68 § skall beaktas i pensionen som motsvarar pensionsavgiftsprocentsatsen enligt 153 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. (22.12.2006/1293)

Medlemssamfunden är skyldiga att i samband med löneutbetalningen innehålla den avgift som avses i 1 och 2 mom. och redovisa den till den kommunala pensionsanstalten. Avgiften är en del av medlemssamfundets förskottsbetalning. (22.12.2006/1293)

Pensionsanstaltens delegation meddelar närmare föreskrifter om betalningen av den avgift som avses i 1–3 mom.

Om löntagarens pensionsavgift på grund av ett uppenbart fel inte har innehållits i samband med löneutbetalningen, kan medlemssamfundet innehålla avgiften i samband med högst de två därpå följande löneutbetalningarna. (22.12.2006/1293)

Har till en anställd i samband med löneutbetalningen inte betalats tillräcklig penninglön för innehållning av löntagarens pensionsavgift och intjänar den anställde dock pensionsskydd, kan medlemssamfundet innehålla löntagarens pensionsavgift inom ett år i samband med följande löneutbetalningar. (22.12.2006/1293)

Medlemssamfundet skall på en anställds yrkande till den anställde återbetala löntagares pensionsavgift som har innehållits utan grund eller den del av avgiften som överstiger löntagarens lagstadgade pensionsavgift. (22.12.2006/1293)

134 § (22.12.2006/1293)
Indrivning av avgift och preskription av avgiftsfordran

Den kommunala pensionsanstalten ska bestämma en avgift som baserar sig på denna lag inom fem år från det att fordran uppkom. Avgiftsfordran anses uppstå på förfallodagen för en slutlig avgift enligt denna lag. En avgift som bestämts med stöd av denna lag och en på avgiften för tiden för betalningsdröjsmål beräknad årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av sådana fordringar finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Bestämmelser om indrivning av fordringar finns dessutom i lagen om indrivning av fordringar (513/1999). (7.11.2014/892)

Återbetalningen av en avgift eller löntagares pensionsavgift som betalats utan grund preskriberas när fem år förflutit från den dag då avgiften betalades eller löntagarens pensionsavgift innehölls, om preskriptionen inte har avbrutits innan dess. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem års preskriptionstid löpa. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som föreskrivs i 11 § 3 mom. i den nämnda lagen.

135 §
Pensionsansvarsfonden

Till de utgifter som avses i 131 § räknas även överföringar till pensionsansvarsfonden, som grundats för utjämning av pensionsutgifterna, enligt vad den kommunala pensionsanstaltens delegation bestämmer särskilt.

När pensionsansvarsfondens medel placeras ska placeringarnas säkerhet, avkastning och likviditet tryggas samt placeringarna diversifieras. Beslut om placering av medlen fattas av den kommunala pensionsanstaltens styrelse, som på det sätt som bestäms i instruktionen för pensionsanstalten kan överföra sin beslutanderätt till pensionsanstaltens tjänsteinnehavare och arbetstagare. (26.6.2008/461)

136 § (25.11.2011/1177)
Den sista pensionsanstaltens kostnader

Är den kommunala pensionsanstalten på grundval av det pensionsskydd som bestäms enligt denna lag sista pensionsanstalt som avses i 7 kap. och har den i egenskap av sista pensionsanstalt betalat ut pensioner enligt andra arbetspensionslagar eller har en annan pensionsanstalt i egenskap av sista pensionsanstalt eller den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt enligt en annan pensionslag för den offentliga sektorn betalat ut pensioner enligt denna lag, ska den kommunala pensionsanstalten ta ut dessa pensionskostnader jämte ränta hos den andra pensionsanstalten, staten, Kyrkans centralfond eller Folkpensionsanstalten eller gottgöra den andra pensionsanstalten, staten, Kyrkans centralfond eller Folkpensionsanstalten för dessa senast under det kalenderår som följer på utbetalningsåret. (19.10.2012/554)

Gottgörelsen och betalningen jämte ränta, samt eventuellt förskott på den, bestäms på framställning av Pensionsskyddscentralen och i enlighet med de kostnadsfördelningsgrunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställer, på det sätt som föreskrivs i 183 § i lagen om pension för arbetstagare.

När det gäller lagen om statens pensioner föreskrivs det om uttagande och betalning av kostnader som sista pensionsanstalt i 113 § i den lagen, när det gäller pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan i 23 § i den lagen och när det gäller det pensionsskydd som det föreskrivs om i 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten i 113 § i lagen om statens pensioner.

10 kap

Förvaltning

137 § (4.6.2010/469)
Tillsyn

Finansministeriet svarar för den allmänna tillsynen över den kommunala pensionsanstaltens verksamhet.

Finansministeriet kan av särskilda skäl förordna en specialrevision av pensionsanstaltens förvaltning och räkenskaper.

Finansministeriet förordnar årligen en revisor som utifrån den kommunala pensionsanstaltens bokföring och annat material ska granska att de beräkningar som avses i 137 b § och som den kommunala pensionsanstalten har lämnat om den summa som behövs för betalningen av statens, evangelisk-lutherska kyrkans och Folkpensionsanstaltens pensioner och ersättningen för den kommunala pensionsanstaltens kostnader är riktiga och tillräckliga. Revisorn har dessutom till uppgift att utifrån den kommunala pensionsanstaltens bokföring och annat material granska att pensionsanstalten har tagit ut arbetsgivarens och arbetstagarens pensionsavgift i överensstämmelse med 135 och 136 § i lagen om statens pensioner och att pensionsavgifter samt överföringsavgifter och arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift har betalats till statens pensionsfond till rätt belopp. Revisorn ska vara en CGR-revisor eller en OFGR-revisor. Bestämmelser om revision finns i revisionslagen (1141/2015). (18.9.2015/1159)

137 a § (19.12.2008/916)
Tillsyn över planeringen av finansieringsverksamheten och över placeringsverksamheten

Finansinspektionen utövar tillsyn över planeringen av den kommunala pensionsanstaltens finansieringsverksamhet och placeringen av dess tillgångar. På Finansinspektionens rätt att få uppgifter och att granska tillämpas 18 och 24 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008). Finansinspektionen ska årligen i fråga om tillsynen överlämna en berättelse till finansministeriet.

137 b § (25.11.2011/1177)
Betalning av statens, evangelisk-lutherska kyrkans och Folkpensionsanstaltens pensionsutgifter och ersättning av den kommunala pensionsanstaltens kostnader

Staten, Kyrkans centralfond och Folkpensionsanstalten betalar i förskott till den kommunala pensionsanstalten det belopp som behövs för att betala pensionsförmåner. Om beloppet av de faktiska kostnaderna är större eller mindre än det uppskattade beloppet, ska skillnaden beaktas i efterhand som en korrigeringspost.

Statens pensionsfond betalar ersättning för skötseln av de uppgifter som föreskrivs i 143 § i lagen om statens pensioner till den kommunala pensionsanstalten av arbetsgivarens pensionsavgift. Också Folkpensionsanstalten betalar ersättning till den kommunala pensionsanstalten för skötseln av pensionsskyddet för sina anställda och Kyrkans centralfond betalar ersättning till den kommunala pensionsanstalten för skötseln av pensionsskyddet för dem som omfattas av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan. Finansministeriet fastställer det ersättningsbelopp som statens pensionsfond, Kyrkans centralfond och Folkpensionsanstalten ska betala i förskott till den kommunala pensionsanstalten. Den kommunala pensionsanstalten lägger fram en beräkning av ersättningsbeloppet för finansministeriet. Ersättningsbeloppet beräknas till en nivå som motsvarar självkostnadsvärdet enligt 6 § i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Ersättningen betalas i månatliga, lika stora poster enligt en förhandsberäkning av beloppet av kostnaderna för året i fråga. Om beloppet av de faktiska kostnaderna är större eller mindre än det uppskattade beloppet, ska skillnaden beaktas i efterhand som en korrigeringspost. (19.10.2012/554)

Finansministeriet, Kyrkans centralfond och Folkpensionsanstalten bedömer med fem års mellanrum hur de mål som ställts för kostnadseffektiviteten och kvalitetsnivån på skötseln av pensionerna har förverkligats. I detta syfte ska den kommunala pensionsanstalten ge in tillräckliga uppgifter till de ovan nämnda parterna.

Närmare bestämmelser om överföring av de medel som behövs för betalning av pensioner till statsanställda, evangelisk-lutherska kyrkans personal och Folkpensionsanstaltens personal och om ersättning för kostnader till den kommunala pensionsanstalten utfärdas genom förordning av statsrådet.

138 § (16.3.2007/260)
Delegationen

Den kommunala pensionsanstaltens beslutanderätt utövas av dess delegation. Delegationen kan enligt instruktionen för pensionsanstalten överföra beslutanderätt till andra organ inom pensionsanstalten. Beslutanderätten får dock inte överföras i ärenden om vilka delegationen eller något annat organ skall besluta enligt denna lag.

Delegationen består av 30 medlemmar med en personlig suppleant för var och en av dem, vilka samtliga förordnas av finansministeriet för fyra kalenderår i sänder. Minst fyra medlemmar och lika många suppleanter förordnas bland personer som föreslagits av de huvudavtalsorganisationer som avses i det kommunala huvudavtalet. Övriga medlemmar och suppleanter förordnas bland personer som Finlands Kommunförbund rf föreslagit så att kommunerna och samkommunerna samt landets olika delar är rättvist representerade i delegationen. När dessa medlemmar och suppleanter förordnas ska dessutom de olika gruppernas röstandel i kommunalvalet beaktas i enlighet med proportionalitetsprincipen i vallagen (714/1998). (9.11.2007/1006)

Delegationen har till uppgift att

1) välja styrelsemedlemmar och suppleanter samt revisor för högst delegationens mandatperiod,

2) besluta om instruktionen för pensionsanstalten, tilläggspensionsstadgan och räkenskapsstadgan,

3) anställa verkställande direktören och säga upp eller förflytta honom eller henne till andra uppgifter om han eller hon har förlorat delegationens förtroende, (12.12.2014/1080)

4) besluta om grunderna för arvoden och andra ersättningar till de förtroendevalda,

5) besluta om medlemssamfundens betalningsandelar på det sätt som bestäms i 131 och 132 §,

6) behandla bokslutet och revisionsberättelsen samt besluta om fastställande av bokslutet, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och andra redovisningsskyldiga och andra åtgärder som är behövliga,

7) godkänna budgeten för det följande året som en allmän ekonomisk anvisning samt en verksamhets- och ekonomiplan för tre eller flera år.

139 § (16.3.2007/260)
Styrelsen

Den kommunala pensionsanstaltens förvaltning sköts av styrelsen som väljs av delegationen för två år i sänder. Styrelsens mandatperiod fortsätter dock tills nästa styrelse är vald.

Styrelsen består av nio medlemmar med en personlig suppleant för var och en av dem. Två av styrelsemedlemmarna och deras suppleanter väljs bland personer som föreslagits gemensamt av de huvudavtalsorganisationer som avses i det kommunala huvudavtalet. Delegationen förordnar en av de ordinarie medlemmarna till ordförande och en till vice ordförande.

Styrelsen har till uppgift att

1) bereda de ärenden som skall behandlas i delegationen och se till att delegationens beslut verkställs,

2) styra och övervaka pensionsanstaltens verksamhet,

3) göra upp en plan för placeringen av pensionsmedlen samt behandla övriga ärenden som är principiellt viktiga eller vittomfattande med tanke på placeringsverksamheten.

Delegationen kan avsätta styrelsen under dess mandatperiod, om styrelsen har förlorat delegationens förtroende. Avsättningsbeslutet gäller samtliga styrelsemedlemmar. Delegationen väljer i sådana fall en ny styrelse för återstoden av styrelsens mandatperiod. (12.12.2014/1080)

139 a § (6.3.2015/196)
Principer för ägarstyrningen

Den kommunala pensionsanstaltens styrelse ska fastställa principer för hur pensionsanstaltens rättigheter som grundar sig på innehav i andra sammanslutningar ska utövas (principer för ägarstyrningen). I principerna ska också pensionsanstaltens verkställande direktörs och övriga anställdas ledamotskap i andra sammanslutningars eller stiftelsers förvaltningsorgan bedömas med beaktande av pensionsanstaltens intressen.

Den kommunala pensionsanstalten ska offentliggöra principerna för ägarstyrningen.

139 b § (6.3.2015/196)
Förteckning över förtroendeuppdrag

Den kommunala pensionsanstalten ska föra en uppdaterad offentlig förteckning av vilken det framgår uppgifter om pensionsanstaltens styrelsemedlemmars och verkställande direktörs ledamotskap i styrelser, förvaltningsråd eller motsvarande organ i andra ekonomiskt eller samhälleligt betydelsefulla sammanslutningar eller stiftelser, med undantag för bostadsaktiebolag.

I den förteckning som avses i 1 mom. ska det även i fråga om den kommunala pensionsanstaltens övriga anställda som hör till den högsta ledningen eller personer som för pensionsanstaltens del fattar eller bereder placeringsbeslut föras in uppgifter om ledamotskap i styrelser, förvaltningsråd eller motsvarande organ i andra sammanslutningar eller stiftelser som har samband med deras arbetsuppgifter, med undantag för förtroendeuppdrag i bostadsaktiebolag.

139 c § (6.3.2015/196)
Handlingsprinciper som gäller intressekonflikter

Den kommunala pensionsanstalten ska ha av styrelsen godkända skriftliga handlingsprinciper för de förfaranden som ska iakttas vid identifiering och förebyggande av intressekonflikter.

139 d § (6.3.2015/196)
Transaktioner med personer som hör till ledningen eller till ledningens närmaste krets

Beslut om betydande transaktioner som gäller den kommunala pensionsanstalten ska fattas av pensionsanstaltens styrelse, om den andra parten i transaktionen är

1) en medlem av pensionsanstaltens delegation eller styrelse, pensionsanstaltens verkställande direktör, revisor eller revisorssuppleant eller en sådan anställd hos en revisionssammanslutning som har huvudansvar för revisionen av pensionsanstalten,

2) någon annan som hör till pensionsanstaltens högsta ledning och som har rätt att fatta beslut om ordnande av pensionsanstaltens verksamheten,

3) make eller maka till en person som avses i 1 eller 2 punkten, eller personens partner i ett parförhållande enligt lagen om registrerat partnerskap (950/2001), en omyndig vars intressebevakare en person som avses i 1 eller 2 punkten är eller den som är sambo med personen i fråga och har bott i samma hushåll som denna i minst ett års tid.

Den kommunala pensionsanstalten ska föra en uppdaterad offentlig förteckning över transaktioner som avses i 1 mom. samt över transaktionsparterna och de centrala transaktionsvillkoren. Förteckningen ska föras på ett tillförlitligt sätt. De uppgifter som antecknats i förteckningen ska bevaras i fem år efter anteckningen. Fysiska personers personbeteckning och adress och namnet på personer som avses i 1 mom. 3 punkten är dock inte offentliga.

Vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska tillämpas även på transaktioner mellan den kommunala pensionsanstalten och någon annan än en person som avses i 1 mom., om det är uppenbart att syftet med arrangemanget varit att kringgå bestämmelserna i 1 och 2 mom.

140 § (16.3.2007/260)
Den kommunala pensionsanstaltens personal

Pensionsanstaltens verksamhet leds av verkställande direktören som är underställd styrelsen. Pensionsanstalten och verkställande direktören kan ingå ett direktörsavtal. Pensionsanstalten kan besluta att betala avgångsvederlag till verkställande direktören. (12.12.2014/1080)

På pensionsanstaltens tjänsteinnehavare tillämpas lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003).

En legitimerad läkare ska delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering samt av andra ärenden som inbegriper medicinska frågor och anteckna sin motiverade bedömning i handlingarna. Den kommunala pensionsanstaltens läkare kan anteckna sin bedömning i handlingarna utan att följa vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden. (7.11.2014/873)

141 § (25.11.2011/1177)
Kommunernas pensionsdelegation

Vid social- och hälsovårdsministeriet finns ett berednings-, förhandlings- och remissorgan, kommunernas pensionsdelegation, som behandlar frågor i anslutning till utvecklandet av lagstiftningen om det kommunala pensionsskyddet.

Pensionsdelegationen har en ordförande och åtta andra medlemmar. Varje medlem har en personlig suppleant. Social- och hälsovårdsministeriet förordnar medlemmarna för fyra år i sänder så att av medlemmarna ordföranden och hans eller hennes suppleant företräder social- och hälsovårdsministeriet. Fyra av de övriga medlemmarna förordnas på förslag av de huvudavtalsorganisationer som avses i det kommunala huvudavtalet och fyra på förslag av den kommunala pensionsanstalten.

141 a § (19.10.2012/554)

141 a § har upphävts genom L 19.10.2012/554.

142 § (16.3.2007/260)
Förtroendevalda

Pensionsanstaltens förtroendevalda utför sina uppgifter enligt denna lag under tjänsteansvar.

Om en plats som förtroendevald blir ledig under mandatperioden, förordnas eller väljs en efterträdare för återstoden av perioden.

143 §
Placeringsdelegationen

Vid den kommunala pensionsanstalten finns en placeringsdelegation med uppgift att stödja placeringsverksamheten och främja informationen mellan de instanser som nämns i 2 mom. Delegationen är ett rådgivande organ som behandlar riktlinjerna för pensionsanstaltens placeringsverksamhet och dess utveckling. (21.12.2004/1216)

Pensionsanstaltens styrelse kallar för sin mandattid till placeringsdelegationen tio medlemmar och en personlig suppleant för var och en av dem. Av medlemmarna ska tre företräda finansministeriet, en arbets- och näringsministeriet samt två de huvudavtalsorganisationer som avses i 3 § i det kommunala huvudavtalet. (9.11.2007/1006)

11 kap

Lämnande och erhållande av uppgifter

144 § (22.12.2006/1293)
Pensionsanstaltens rätt att få uppgifter

Den kommunala pensionsanstalten och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter

1) av försäkrings- och pensionsanstalter som verkställer lagstadgad försäkring, av myndigheter och andra som omfattas av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och av privata arbetsgivare få de uppgifter som är nödvändiga för att ordna pensionsskydd och avgöra ett anhängigt pensionsärende eller som i övrigt är nödvändiga för att fullgöra åligganden enligt en pensionslag för den offentliga sektorn, EU:s grundförordning om social trygghet eller EU:s tillämpningsförordning om social trygghet eller enligt en överenskommelse om social trygghet, (25.11.2011/1177)

2) av läkare och andra yrkesutbildade personer som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och av sådana verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården som avses i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter samt av den som verkställer rehabilitering och av andra verksamhetsenheter för social- och hälsovården samt av den som producerar socialservice och av vårdinrättningar på begäran få av dessa avgivna utlåtanden och övriga för fullgörandet av de åligganden som avses i 1 punkten nödvändiga uppgifter ur pensionssökandens journalhandlingar samt om hans eller hennes rehabilitering, hälsotillstånd, vård samt arbetsförmåga, om inte sökanden själv lämnar uppgifterna i fråga.

Den kommunala pensionsanstalten har rätt att trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter av en pensionsanstalt som sköter pensionsskyddet enligt en annan pensionslag få nödvändiga uppgifter om pensionsskyddet enligt arbetspensionslagarna för att kunna lämna uppgifter som motsvarar pensionsutdraget enligt 75 § i lagen om pension för arbetstagare och för förhandsrådgivning i arbetspensionsfrågor. Pensionsanstalten har rätt att få motsvarande uppgifter också av Pensionsskyddscentralen. (25.11.2011/1177)

Pensionsanstalten och en besvärsinstans enligt denna lag har rätt att få uppgifterna enligt 1 mom. avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en viss form och detta förorsakar den som lämnar ut uppgifterna betydande merkostnader, skall kostnaderna dock ersättas.

Uppgifter som avses i denna paragraf får sökas med hjälp av teknisk anslutning utan samtycke av den vars intressen tystnadsplikten är avsedd att skydda.

145 §
Pensionssökandens och pensionstagarens skyldighet att lämna uppgifter

Den som ansöker om pension är skyldig att lämna den kommunala pensionsanstalten de uppgifter som är nödvändiga för handläggningen och avgörandet av pensionsärendet.

Den som får invalidpension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om han eller hon återfår sin arbetsförmåga, börjar förvärvsarbeta eller om rehabiliteringen avbryts. (30.7.2004/713)

Den som får arbetslöshetspension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om

1) en vistelse utomlands eller en annan motsvarande orsak till att han eller hon inte kan ta emot arbete,

2) han eller hon börjar förvärvsarbeta och inkomsten därav är minst det belopp som nämns i 37 § 2 punkten, samt

3) han eller hon vägrat ta emot av arbetskraftsmyndigheten anvisat arbete som omfattas av en arbetspensionslag och som fortgår minst en månad.

Den som får deltidspension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om

1) en ändring i arbetstidsarrangemangen som påverkar inkomsterna,

2) andra än allmänna löneförhöjningar,

3) ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande eller företagarverksamhet upphör eller börjar,

4) han eller hon är frånvarande från arbetet mera än sex veckor utan avbrott, om frånvaron inte beror på semester eller sådan sjukdom på basis av vilken deltidspensionstagaren får dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, lön för sjukdomstid, dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller ersättning för inkomstbortfall beviljad med stöd av trafikförsäkringslagen, (7.8.2015/878)

5) förändringar i företagarverksamheten, (22.12.2006/1293)

6) att en ny arbetspension eller en motsvarande förmån som beviljats i ett EU- eller EES-land börjar, samt (22.12.2006/1293)

7) att en primär förmån börjar eller förändras. (22.12.2006/1293)

Den som får efterlevandepension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om han eller hon ingår äktenskap. Om ett barn som erhåller barnpension adopteras av någon annan än den efterlevande maken eller dennes make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta pensionsanstalten om adoptionen.

Oberoende av pensionstagarens skyldighet att lämna upplysningar enligt 2–5 mom. kan pensionsanstalten av pensionstagaren kräva en utredning om de omständigheter som nämns i 2–5 mom. samt om andra motsvarande omständigheter som påverkar pensionsbeloppet och pensionsrätten, om det finns anledning att misstänka att det har inträffat förändringar i dessa omständigheter. (22.12.2006/1293)

146 § (19.10.2012/554)
Medlemssamfunds, statliga arbetsgivares, kyrkliga arbetsgivares och Folkpensionsanstaltens skyldighet att lämna uppgifter

Den kommunala pensionsanstaltens medlemssamfund är skyldiga att åtminstone en gång i kvartalet på det sätt som pensionsanstalten bestämmer meddela pensionsanstalten namn, personbeteckning, datum för inledande och avslutande av tjänste- och arbetsavtalsförhållanden och i 3 § 2 mom. avsedda avtal och förtroendeuppdrag, uppgifter om löner och arvoden samt uppgifter om tjänstgöringstider och avbrott i fråga om personer som omfattas av denna lag. Dessutom är medlemssamfunden skyldiga att lämna pensionsanstalten uppgifter om löner och arvoden för de ovan nämnda anställningar som fortgår vid kalenderårets slut samt övriga uppgifter som gäller personernas pensionsrätt och medlemssamfundens betalningsskyldighet. Om ett medlemssamfund underlåter att meddela pensionsanstalten de ovan avsedda uppgifterna eller meddelar dem senare än vad som förutsätts i de föreskrifter som pensionsanstalten utfärdat med stöd av 7 mom., kan det bestämmas att betalningsandelen enligt 131 § ska betalas förhöjd till ett skäligt belopp, dock till högst det dubbla beloppet.

De statliga arbetsgivarna är skyldiga att åtminstone en gång i kvartalet meddela den kommunala pensionsanstalten namn, personbeteckning, datum för inledande och avslutande av anställningar som avses i 2 § 1 punkten i lagen om statens pensioner, uppgifter om löner och arvoden samt uppgifter om tjänstgöringstider och avbrott i fråga om anställda som omfattas av lagen om statens pensioner. Dessutom är arbetsgivarna skyldiga att lämna den kommunala pensionsanstalten uppgifter om löner och arvoden för de ovan nämnda anställningar som fortgår vid kalenderårets slut samt övriga uppgifter som gäller anställdas pensionsrätt och arbetsgivarnas betalningsskyldighet. Om arbetsgivarna underlåter att meddela den kommunala pensionsanstalten de ovan avsedda uppgifterna eller meddelar dem senare än vad som förutsätts i de föreskrifter som den kommunala pensionsanstalten utfärdat med stöd av 7 mom., kan det bestämmas att pensionsavgiften enligt 135 § i lagen om statens pensioner ska betalas förhöjd till ett skäligt belopp, dock till högst det dubbla beloppet.

De kyrkliga arbetsgivarna är skyldiga att åtminstone en gång i kvartalet på det sätt som den kommunala pensionsanstalten bestämmer meddela pensionsanstalten namn, personbeteckning, datum för inledande och avslutande av anställningar, uppgifter om löner och arvoden samt uppgifter om tjänstgöringstider och avbrott i fråga om personer som omfattas av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan. Dessutom är de kyrkliga arbetsgivarna skyldiga att lämna pensionsanstalten uppgifter om löner och arvoden för de ovan nämnda anställningar som fortgår vid kalenderårets slut samt övriga uppgifter som gäller personernas pensionsrätt. Även Folkpensionsanstalten är skyldig att meddela pensionsanstalten motsvarande uppgifter om pensionsskyddet för sina anställda.

Utöver det som bestäms i 1–3 mom. är medlemssamfunden, de statliga arbetsgivarna, de kyrkliga arbetsgivarna och Folkpensionsanstalten skyldiga att på begäran lämna pensionsanstalten och en besvärsinstans som avses i denna lag alla de uppgifter om en anställds arbete och förhållanden i arbetet samt övriga motsvarande uppgifter som kan erhållas av arbetsgivarna och som är nödvändiga för ordnandet av pensionsskyddet och för avgörandet av ett anhängigt pensionsärende eller i övrigt är nödvändiga vid fullgörandet av åligganden enligt en pensionslag för den offentliga sektorn.

Då ett medlemssamfund, en statlig arbetsgivare, en kyrklig arbetsgivare eller Folkpensionsanstalten ombeds lämna uppgifter som behövs för behandlingen av en pensionssökandes pensions- eller rehabiliteringsärende får till arbetsgivaren utan pensionssökandens samtycke lämnas endast de sekretessbelagda uppgifter om honom eller henne som är nödvändiga för att precisera vilka uppgifter som behövs vid beslutsfattandet i de nämnda ärendena.

Pensionsanstalten har rätt att i medlemssamfundens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som avses i 1 och 4 mom., att i de statliga arbetsgivarnas handlingar granska riktigheten av de uppgifter som avses i 2 och 4 mom. och att i de kyrkliga arbetsgivarnas och Folkpensionsanstaltens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som avses i 3 och 4 mom.

Pensionsanstalten för register över de uppgifter som den får med stöd av denna paragraf och 144 § och som påverkar rätten till pension för personer som omfattas av en pensionslag för den offentliga sektorn. Pensionsanstalten har rätt att utfärda föreskrifter för medlemssamfunden, de statliga arbetsgivarna, de kyrkliga arbetsgivarna och Folkpensionsanstalten om när och i vilken form uppgifter ska lämnas till pensionsanstalten.

147 § (14.12.2012/801)
Lämnande av uppgifter till arbetsgivaren

Den kommunala pensionsanstalten har rätt att, trots den sekretess som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, till ett medlemssamfund, en statlig arbetsgivare, en kyrklig arbetsgivare och Folkpensionsanstalten såsom arbetsgivare lämna nödvändiga uppgifter för ekonomiförvaltning och kontroll av pensionsavgiften om en förmån som beviljats en pensionstagare enligt denna lag, lagen om statens pensioner och pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och om förmånens belopp. Pensionsanstalten har också rätt att meddela den arbetsgivare från vars tjänst en person avgår med pension den beviljade pensionens slag samt tidpunkten för pensionens början och slut för arbetsgivarens personaladministrativa arrangemang.

148 §
Pensionsanstaltens rätt att lämna uppgifter

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har den kommunala pensionsanstalten rätt att, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av en pensionslag för den offentliga sektorn enligt följande: (25.11.2011/1177)

1) till en behörig myndighet och ett behörigt organ får utlämnas de uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av åligganden enligt EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet, (10.12.2010/1092)

2) till Pensionsskyddscentralen och de pensionsanstalter som sköter verkställigheten av i 3 § 1 mom. och 3 § 2 mom. 4, 6 och 7 punkten i lagen om pension för arbetstagare nämnda lagar och pensionsstadgor och som med stöd av lag har rätt att få dessa uppgifter av arbetsgivaren, av en instans som nämns i 144 § i denna lag eller av Pensionsskyddscentralen får utlämnas uppgifter som den kommunala pensionsanstalten fått med stöd av 144 och 146 § i denna lag, (19.10.2012/554)

3) sådana uppgifter om pension, pensionsrätt eller försäkring som erhållits från Pensionsskyddscentralen eller en pensionsanstalt som sköter verkställigheten av i 3 § 1 mom. och 3 § 2 mom. 4, 6 och 7 punkten i lagen om pension för arbetstagare nämnda lagar och pensionsstadgor får utlämnas till Folkpensionsanstalten eller en annan sådan mottagare som har rätt att få dessa uppgifter med stöd av lag, (19.10.2012/554)

4) till ministerierna, Skatteförvaltningen och inrättningar och sammanslutningar som sköter lagstadgade system för social trygghet och som har hand om en socialskyddsförmån som påverkas av en förmån enligt en pensionslag för den offentliga sektorn, får i fråga om en person som erhållit en förmån enligt en pensionslag för den offentliga sektorn utlämnas personbeteckning och övriga identifieringsuppgifter, uppgifter om utbetalade förmåner, uppgifter om arbetsgivaren och andra härmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för sådan sammanställning av personuppgifter som utförs i syfte att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för andra tillsynsåtgärder av engångskaraktär, samt till polismyndigheterna och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för utredande av brott och väckande av åtal; uppgifter om hälsotillstånd eller uppgifter som är avsedda att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård får dock inte utlämnas, (25.11.2011/1177)

5) till Skatteförvaltningen får utlämnas de uppgifter som är nödvändiga för uppfyllandet av den övervakningsskyldighet som föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd, om det finns skäl att misstänka att ett medlemssamfund, en statlig arbetsgivare eller en kyrklig arbetsgivare inte har fullgjort sin innehållningsskyldighet, (25.11.2011/1177)

6) till arbetstagarnas grupplivförsäkringspool, som med fullmakt av livförsäkrings- och olycksfallsförsäkringsbolagen sköter ersättningsverksamheten som gäller arbetstagarnas grupplivförsäkring, och till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt får i fråga om tjänsteinnehavare och arbetstagare som varit anställda i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande som omfattas av en pensionslag för den offentliga sektorn och som avlidit utlämnas namn, personbeteckning, dödsdatum, uppgifter om tjänste- och arbetsavtalsförhållandena, förmånstagarnas namn och personbeteckningar samt övriga motsvarande uppgifter som behövs när det avgörs huruvida förutsättningarna för beviljande av ett försäkringsbelopp från grupplivförsäkringen uppfylls, samt motsvarande uppgifter till Statskontoret för behandling av ekonomiskt stöd som motsvarar grupplivförsäkring, (25.11.2011/1177)

7) till ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa eller en pensionsstiftelse som sköter tilläggspensionsskyddet får, för den löpande skötseln av frivilligt grupptilläggspensionsskydd som en arbetsgivare ordnar, i fråga om anställda utlämnas namn- och adressuppgifter, personbeteckningar, uppgifter om pensionernas belopp och de faktorer som påverkar pensionens belopp samt övriga nödvändiga uppgifter för ändamål som nämns i denna punkt, (25.11.2011/1177)

8) till ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa eller en pensionsstiftelse får, för ingående av avtal om villkoren för en ny icke formbunden pensionsförsäkring eller ett nytt grupptilläggspensionsskydd, i fråga om anställda utlämnas namn- och adressuppgifter, personbeteckningar, uppgifter om pensionernas belopp och de faktorer som påverkar pensionens belopp samt övriga nödvändiga uppgifter för ändamål som nämns i denna punkt, om tilläggspensionsskyddet avslutas på en arbetsgivares initiativ och ersätts med motsvarande nytt tilläggspensionsskydd; den som ger den nya tilläggspensionsförsäkringen ska då för pensionsanstalten presentera utredning om att det nya tilläggspensionsskyddet innebär att ett tidigare tilläggspensionsskydd ersätts med ett nytt, samt (25.11.2011/1177)

9) till ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa eller en pensionsstiftelse får, för fastställande av tilläggspensionsskyddet och kostnaderna för det, i fråga om anställda utlämnas uppgifter om anställningar, pensionsrätt, ålders- och könsfördelning och de faktorer som påverkar pensionens belopp samt, för fastställande av tilläggspensionsskyddets slutliga innehåll, i fråga om anställda namn- och adressuppgifter, personbeteckningar, uppgifter om pensionernas belopp och de faktorer som påverkar pensionens belopp samt övriga nödvändiga uppgifter för ändamål som nämns i denna punkt; förutsättningar för att specificerade personuppgifter ska få lämnas ut är dock att livförsäkringsbolaget, pensionskassan eller pensionsstiftelsen har sett till att de som omfattas av tilläggspensionsarrangemanget, efter att försäkringsavtalet eller pensionsarrangemanget godkänts, på ett lämpligt sätt har informerats om livförsäkringsbolagets, pensionskassans eller pensionsstiftelsens möjlighet att få de behövliga uppgifterna och att personen i fråga inte uttryckligen har avsagt sig tilläggspensionsarrangemanget eller förbjudit utlämnandet av uppgifterna. (25.11.2011/1177)

Den kommunala pensionsanstalten skall, för att uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten skall kunna utlämnas, komma överens med pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna om vilka av ovan nämnda uppgifter som kan utlämnas vidare och till vem de kan utlämnas.

Innan uppgifter lämnas ut med stöd av denna paragraf skall den kommunala pensionsanstalten försäkra sig om att den som mottar uppgifterna enligt lag har rätt att få de utlämnade uppgifterna av den som ursprungligen lämnade uppgifterna. Den kommunala pensionsanstalten ansvarar för att innehållet i de uppgifter som lämnas ut motsvarar de uppgifter som den fick av den som ursprungligen lämnade uppgifterna.

149 §
Teknisk anslutning

Den kommunala pensionsanstalten har, utöver det som bestäms i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att öppna en teknisk anslutning (4.6.2010/469)

1) för en sammanslutning eller inrättning som verkställer lagstadgad socialförsäkring och för en besvärsinstans som avses i denna lag till sådana uppgifter i sina personregister som sammanslutningen, inrättningen eller instansen med stöd av denna eller någon annan lag har rätt att få för verkställigheten av sina uppgifter, (22.12.2006/1293)

2) för en myndighet som har hand om verkställigheten av åligganden enligt EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet till sådana uppgifter som myndigheten har rätt att få enligt 148 § 1 mom. 1 punkten, (10.12.2010/1092)

3) för myndigheter eller organ som nämns i 148 § 1 mom. 2, 3 och 6 punkten för utlämnande av uppgifter som avses i nämnda punkter, (22.12.2006/1293)

4) för ett livförsäkringsbolag, en pensionskassa eller en pensionsstiftelse för utlämnande av uppgifter som avses i 148 § 1 mom. 7–9 punkten, (4.6.2010/469)

5 punkten har upphävts genom L 19.10.2012/554. (19.10.2012/554)

6) för Kyrkans centralfond till sådana uppgifter som den enligt 36 § i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan har rätt till och som den nödvändigt behöver vid skötseln av de uppgifter som avses i den lagen. (25.11.2011/1177)

Pensionsanstalten har dessutom rätt att för ett medlemssamfund och statliga arbetsgivare öppna en teknisk anslutning för fullgörandet av den skyldighet att lämna uppgifter som avses i 146 §. Pensionsanstalten har rätt att också för Pensionsskyddscentralen och andra pensionsanstalter öppna en teknisk anslutning för lämnandet av uppgifter till personen själv om hans eller hennes pensionsskydd enligt denna lag. (19.10.2012/554)

En teknisk anslutning får dock öppnas för utlämnande av uppgifter som avses i 148 § 1 mom. 2 och 3 punkten endast om man har kommit överens om detta enligt 148 § 2 mom.

Med hjälp av teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också hämtas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda. (22.12.2006/1293)

Innan en teknisk anslutning öppnas skall den som begär att få uppgifterna lämna den som öppnar anslutningen en redogörelse för att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

150 §
Uppgifter om ekonomiskt stöd till omyndiga

Om den kommunala pensionsanstalten betalar sådant ekonomiskt stöd som avses i 8 § 3 mom. till en omyndig, skall pensionsanstalten utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter underrätta den förmyndarmyndighet inom vars verksamhetsområde den omyndige har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) om detta.

151 § (22.12.2006/1293)
De anställdas och de pensionssökandes rätt att få uppgifter

Den kommunala pensionsanstalten skall på den anställdes begäran till honom eller henne lämna ut de uppgifter som pensionsanstalten har om den anställdes rätt till pension. Angående en parts rätt att få information, rätt att ta del av en handling som gäller parten själv samt rätt att kontrollera sådana uppgifter om sig själv som införts i ett register gäller i övrigt det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i personuppgiftslagen (523/1999).

Den kommunala pensionsanstalten skall på förhand genom en pensionsansökningsblankett eller på något annat motsvarande sätt informera en pensionssökande om varifrån uppgifter om honom eller henne kan inhämtas och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut.

152 § (4.6.2010/469)
Uppgifter om rehabilitering till Folkpensionsanstalten

Den kommunala pensionsanstalten ska underrätta Folkpensionsanstalten om rehabiliteringsåtgärder som avses i 17 § i denna lag och i 24 § i lagen om statens pensioner och om beslut som gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.

12 kap

Ändringssökande

153 § (22.12.2006/1293)
Sökande av ändring

Ändring i den kommunala pensionsanstaltens beslut enligt en pensionslag för den offentliga sektorn i ett pensionsärende får sökas genom besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Bestämmelser om nämnden och dess medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. (25.11.2011/1177)

Ändring i beslut av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden söks genom besvär hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Bestämmelser om försäkringsdomstolen finns i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003).

Ändring i den kommunala pensionsanstaltens beslut enligt denna lag i andra ärenden än pensionsrättsärenden får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets pensionsanstalten har sin hemort. (19.10.2012/554)

På en beslutssammanställning som den kommunala pensionsanstalten har gett i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 7 kap. tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om beslut. Om den kommunala pensionsanstaltens beslut ingår i en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den privata sektorn gett i egenskap av sista pensionsanstalt, söks ändring och behandlas besvärsärendet enligt vad som föreskrivs i en pensionslag för den privata sektorn. I sådana fall ska pensionsanstalten inom den privata sektorn begära utlåtande om besvären av den kommunala pensionsanstalten till den del besvären gäller pensionsskydd enligt en pensionslag för den offentliga sektorn. Utlåtande begärs inte om besvären enbart gäller bedömning av arbetsförmågan. (25.11.2011/1177)

154 § (22.12.2006/1293)
Besvärsrätt

Parterna har besvärsrätt i ärenden som gäller pensionsbeslut och förhandsbeslut.

I fråga om den kommunala pensionsanstaltens beslut enligt denna lag i andra ärenden än pensionsrättsärenden har parterna och medlemssamfunden besvärsrätt. (19.10.2012/554)

Den som omfattas av denna lag kan yrka rättelse av den pensionsavgift som medlemssamfundet tagit ut av honom eller henne med stöd av 133 §. Vid sökande av ändring i ett beslut som den kommunala pensionsanstalten meddelat till följd av ett rättelseyrkande iakttas 153 § 1 och 2 mom. (26.6.2008/461)

155 § (10.12.2010/1092)

155 § har upphävts genom L 10.12.2010/1092.

156 § (22.12.2006/1293)

156 § har upphävts genom L 22.12.2006/1293.

157 §
Besvärstid

Besvärstiden är 30 dagar från delfåendet av beslutet. Beslut av den kommunala pensionsanstalten och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får delges en part med posten. Om inte något annat visas i samband med besvären, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress som han eller hon uppgivit. (16.3.2007/260)

När pensionsanstaltens delegations eller styrelses protokoll har justerats, ska i 153 § 3 mom. avsedda beslut hållas framlagda i pensionsanstalten. Detta ska på förhand meddelas på pensionsanstaltens anslagstavla för offentliga kungörelser. I övrigt iakttas i tillämpliga delar lagen om offentliga kungörelser (34/1925). Medlemssamfunden ska dessutom genom tjänstebrev underrättas om ovan avsedda beslut. (20.11.2009/925)

158 § (19.10.2012/554)
Grundbesvär över debitering som grundar sig på lagen om statens pensioner

En part får anföra grundbesvär över en debitering, om han eller hon anser att en debitering som med stöd av lagen om statens pensioner påförts av den kommunala pensionsanstalten eller att en innehållning av arbetstagarens pensionsavgift som arbetsgivaren verkställt på basis av 136 eller 137 § i lagen om statens pensioner strider mot lag eller avtal. Grundbesvär ska anföras skriftligen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden inom två år från ingången av året efter det år under vilket fordran påfördes eller debiterades.

Om grundbesvär anförs med anledning av utmätning, gäller dessutom vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) bestäms om grundbesvär.

159 §
Pensionsanstaltens självrättelse

En part ska inom besvärstiden tillställa den kommunala pensionsanstalten en besvärsskrift. (20.11.2009/925)

Om pensionsanstalten till alla delar godkänner yrkandena i besvär som tillställts anstalten, ska den ge ett beslut om rättelse i ärendet. (20.11.2009/925)

Om pensionsanstalten inte kan rätta ett genom besvär överklagat beslut på det sätt som anges i 2 mom., skall den inom 30 dagar efter besvärstidens utgång tillställa besvärsnämnden för arbetspensionsärenden besvärsskriften och sitt utlåtande för behandling. Om besvären gäller nämndens beslut, skall besvärsskriften och utlåtandet inom samma tid tillställas försäkringsdomstolen för behandling. Pensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om ärendet redan tillställts besvärsmyndigheten, skall pensionsanstalten omedelbart underrätta myndigheten om det interimistiska beslutet. Ändring i interimistiska beslut får inte sökas. (16.3.2007/260)

Avvikelse från den frist som avses i 3 mom. kan göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som besvären förutsätter kräver det. Den som söker ändring skall då utan dröjsmål informeras om att tilläggsutredning har skaffats. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock tillställas den behöriga besvärsmyndigheten inom 60 dagar från det att besvärstiden löpt ut.

160 §
Sökande av ändring i beslutssammanställning

En besvärsskrift som gäller en beslutssammanställning som den kommunala pensionsanstalten har gett i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i denna lag ska lämnas till den kommunala pensionsanstalten inom den tid som föreskrivs i 157 § 1 mom. Den kommunala pensionsanstalten ska begära utlåtande om besvären av en pensionsanstalt inom den privata sektorn till den del besvären gäller pensionsskydd som sköts av den. Gäller överklagandet av en beslutssammanställning enbart bedömning av arbetsförmågan, begärs utlåtande endast om det är fråga om en situation som avses i 105 §. (25.11.2011/1177)

Om samtliga pensionsanstalter vilkas beslut besvären gäller godkänner ändringssökandens yrkanden till den del de gäller ifrågavarande pensionsanstalts beslut, skall den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt ge en ny, rättad beslutsammanställning. I en på detta sätt rättad beslutssammanställning får ändring sökas enligt denna lag. Om någon av ovan avsedda pensionsanstalter inte rättar sitt beslut så som ändringssökanden krävt, skall den kommunala pensionsanstalten inom 60 dagar från besvärstidens utgång tillställa den besvärsinstans som avses i 159 § 3 mom. besvärsskriften samt de utlåtanden som har givits med anledning av den. Besvären över beslutssammanställningen behandlas då även till övriga delar enligt 159 § 3 och 4 mom. (19.12.2003/1188)

Gäller besvär över beslutssammanställningen enbart bedömning av arbetsförmågan och godkänner den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt de yrkanden som framförts i den besvärsskrift som tillställts den, skall den ge en ny, rättad beslutssammanställning. Om den inte rättar beslutssammanställningen, tillämpas det förfarande som föreskrivs i 159 § 3 och 4 mom. Är det fråga om en situation som avses i 105 § och godkänner pensionsanstalten inom den privata sektorn inte ändringssökandens yrkanden, skall den kommunala pensionsanstalten hänskjuta besvären till den del de gäller beslut av pensionsanstalten inom den privata sektorn till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, och i fråga om besvären iakttas det förfarande som föreskrivs i 9 kap. i lagen om pension för arbetstagare. (22.12.2006/1293)

När ett ärende som gäller besvär över en beslutssammanställning behandlas i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen eller när det är fråga om att till förmån för pensionstagaren undanröja eller rätta en beslutssammanställning som vunnit laga kraft ska denna lag tillämpas, om inte något annat föreskrivs i lagen om försäkringsdomstolen. (20.11.2009/925)

161 § (22.12.2006/1293)
Verkställighet av beslut

Den kommunala pensionsanstaltens beslut skall, trots att ändring har sökts, iakttas till dess ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ett lagakraftvunnet beslut av pensionsanstalten och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.

162 § (22.12.2006/1293)
Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut om pension vilket den kommunala pensionsanstalten meddelat med stöd av en pensionslag för den offentliga sektorn grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på framställning av den kommunala pensionsanstalten eller på ansökan av den som saken gäller undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Ansökan om undanröjande av ett beslut ska göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av synnerligen vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden. Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden ska ge parten tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (25.11.2011/1177)

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat med stöd av en pensionslag för den offentliga sektorn grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på framställning av den kommunala pensionsanstalten eller på ansökan av den som saken gäller, efter att ha hört de övriga parterna, undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Ansökan om undanröjande av ett beslut ska göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av synnerligen vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden. Försäkringsdomstolen ska ge parten tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs. På de grunder som nämns ovan kan försäkringsdomstolen också undanröja sitt eget beslut och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. (25.11.2011/1177)

Om den kommunala pensionsanstalten yrkar att ett beslut skall undanröjas kan den, till dess ärendet avgjorts på nytt, tillfälligt inställa utbetalningen av en pension eller betala ut pensionen i enlighet med sin framställning.

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan till prövning ta upp besvär som anlänt efter utgången av en i 157 eller 158 § fastställd besvärstid, om det finns vägande skäl till att ändring inte sökts inom föreskriven tid. (19.10.2012/554)

Pensionsanstalten ska pröva ett ärende som avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut på nytt, om nya upplysningar framkommer i ärendet. Pensionsanstalten kan då utan hinder av det tidigare lagakraftvunna beslutet bevilja en förvägrad förmån eller bevilja förmånen till ett större belopp än tidigare. Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande vid behandlingen av ett besvärsärende. Ändring i beslutet får sökas så som i detta kapitel anges i fråga om ett ärende som gäller pension. (20.11.2009/925)

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003). (17.6.2011/682)

163 § (17.6.2011/682)
Nytt avgörande av ett ärende med anledning av retroaktivt beviljad primär förmån eller annan pension

Om pensionstagaren retroaktivt, efter det att beslutet har meddelats, har beviljats en primär förmån eller en pension som avses i 77 eller 87 § eller sådan pension som avses i 91 § 1 mom., kan pensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

Ärendet kan avgöras på nytt på det sätt som bestäms i 1 mom. om pensionstagaren retroaktivt, efter det att beslutet har meddelats, har beviljats en primär förmån eller en pension som avses i 74 eller 85 § i lagen om statens pensioner eller sådan pension som avses i 88 § 3 mom. i den lagen.

13 kap

Särskilda bestämmelser

164 § (14.11.2003/921)
Tillämpning av bestämmelserna om förvaltningsförfarande

När den kommunala pensionsanstalten behandlar ett förvaltningsärende enligt denna lag ska förvaltningslagen, språklagen (423/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet iakttas, om inte annat bestäms i denna lag. (17.6.2011/682)

Pensionsanstaltens förtroendevalda samt anstaltens tjänsteinnehavare och arbetstagare kan dock utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten förvaltningslagen behandla ärenden som gäller pensionsanstaltens medlemssamfund, personer som är anställda hos ett medlemssamfund eller någon annan person som omfattas av pensionsskyddet enligt denna lag.

165 § (16.3.2007/260)
Revision och bokslut

Revision av den kommunala pensionsanstaltens räkenskaper och förvaltning utförs av en revisionssammanslutning som delegationen valt för sin mandatperiod. Den huvudansvariga revisor som revisionssammanslutningen uppgett ska vara en CGR-revisor. Vid revisionen iakttas revisionslagen. (18.9.2015/1159)

Pensionsanstalten upprättar bokslut för varje kalenderår. Vid upprättandet av bokslutet iakttas bokföringslagen (1336/1997) i tillämpliga delar.

165 a § (6.3.2015/196)
Skyldighet att göra insideranmälan

En insider i den kommunala pensionsanstalten ska till den kommunala pensionsanstaltens insiderregister enligt 165 c § anmäla uppgifter om aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform i Finland och om sådana finansiella instrument vilkas värde bestäms utifrån aktierna i fråga (insideranmälan).

Med insiders i den kommunala pensionsanstalten avses

1) ordföranden och vice ordföranden för den kommunala pensionsanstaltens delegation, medlemmarna och suppleanterna i pensionsanstaltens styrelse, pensionsanstaltens verkställande direktör och dennes ställföreträdare samt pensionsanstaltens revisorer och de anställda hos en revisionssammanslutning som är huvudansvariga för revisionen av pensionsanstalten,

2) andra anställda hos den kommunala pensionsanstalten som har möjlighet att påverka beslut om placering av pensionsanstaltens tillgångar eller som på annat sätt regelbundet får tillgång till insiderinformation om sådana aktier och finansiella instrument.

165 b § (6.3.2015/196)
Insideranmälan

Insideranmälan ska göras inom fjorton dagar efter det att insidern har utnämnts till ett uppdrag som avses i 165 a § 2 mom.

I insideranmälan ska nämnas

1) omyndig vars intressebevakare insidern är,

2) sammanslutningar och stiftelser där insidern eller en omyndig som avses i 1 punkten direkt eller indirekt har bestämmande inflytande,

3) insiderns samt en i 1 punkten avsedd omyndigs och en i 2 punkten avsedd sammanslutnings eller stiftelses innehav av aktier och sådana finansiella instrument vars värde bestäms utifrån aktierna i fråga, när de är föremål för handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform i Finland.

En insider ska medan uppdraget pågår inom sju dagar underrätta den kommunala pensionsanstalten om

1) förvärv och avyttringar av aktier och finansiella instrument som avses i 2 mom. 3 punkten, då förändringen i innehavet uppgår till minst 5 000 euro,

2) andra förändringar i uppgifter som avses i denna paragraf.

De uppgifter som avses i 2 mom. 2 och 3 punkten behöver inte uppges till den del de gäller bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag som avses i 28 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009), ideella eller ekonomiska föreningar, eller sammanslutningar som drivs utan vinstsyfte. Om en sammanslutning bedriver regelbunden handel med finansiella instrument, ska emellertid uppgifter om denna sammanslutning lämnas.

I anmälan ska ingå de uppgifter som behövs för att specificera personen, sammanslutningen eller stiftelsen i fråga samt uppgifter om aktierna och övriga finansiella instrument.

Om aktier eller finansiella instrument som avses i 2 mom. 3 punkten har överförts till värdeandelssystemet kan den kommunala pensionsanstalten organisera ett förfarande som gör det möjligt att hämta uppgifterna ur värdeandelssystemet. I så fall behövs inga separata insideranmälningar.

165 c § (6.3.2015/196)
Insiderregister

Den kommunala pensionsanstalten ska föra ett register över insideranmälningar (insiderregister), varav det för varje insider framgår de aktier och finansiella instrument som innehas av insidern, en omyndig som avses i 165 b § 2 mom. 1 punkten och en sammanslutning eller stiftelse som avses i 165 b § 2 mom. 2 punkten och som är av det slag som nämns i det momentet samt specificerade förvärv och avyttringar.

Om aktier och finansiella instrument som avses i 165 b § 2 mom. 3 punkten har överförts till värdeandelssystemet kan den kommunala pensionsanstaltens insiderregister till denna del bildas av uppgifter från värdeandelssystemet.

Driften av insiderregistret ska organiseras på ett tillförlitligt sätt. De uppgifter som registrerats i registret ska bevaras i fem år efter registreringen. Var och en har rätt att mot ersättning av kostnaderna få utdrag och kopior ur registret. Fysiska personers personbeteckning och adress samt andra fysiska personers än insiders namn är dock inte offentliga.

165 d § (6.3.2015/196)
Övervakning av insideranmälan och insiderregistret

Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i 165 a–165 c § om insideranmälan och insiderregistret. På övervakningen ska tillämpas vad som i 137 a § föreskrivs om tillsyn över den kommunala pensionsanstaltens planering av finansieringsverksamheten och över pensionsanstaltens placeringsverksamhet.

166 § (19.10.2012/554)
Samarbete

Den kommunala pensionsanstalten kan med Pensionsskyddscentralen och andra försäkrings- och pensionsanstalter avtala om samarbete och om ersättande av kostnaderna för samarbetet.

167 § (30.7.2004/713)
Rätt att överföra pension

Anställda har rätt att överföra sin pensionsrätt enligt denna lag till Europeiska gemenskaperna så som bestäms i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999). Till den del lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag, tillämpas bestämmelserna i den förstnämnda lagen på pensionsrätt som överförs till Europeiska gemenskaperna och som återförs därifrån.

167 a § (22.12.2006/1293)
Beslut om beloppet av teoretisk pension

Om en anställd har arbetat i ett eller flera EU- eller EES-länder och den anställde ansöker om folkpension, har han eller hon rätt att på begäran få ett beslut om det belopp av den teoretiska pensionen som pensionsanstalten meddelar Folkpensionsanstalten för beräkning av hans eller hennes folkpension.

168 § (16.3.2007/260)
Instruktion

Behövliga bestämmelser om den kommunala pensionsanstaltens organ och deras sammansättning, uppgifter och mandatperiod samt pensionsanstaltens övriga verksamhet ges i en instruktion.

168 a § (16.3.2007/260)
Anslutning som medlemssamfund och avslutande av medlemskap

En förening, ett aktiebolag eller en stiftelse som önskar ansluta sig som medlemssamfund i den kommunala pensionsanstalten skall ansöka skriftligt om medlemskap hos pensionsanstaltens styrelse. Styrelsen avgör om föreningen, aktiebolaget eller stiftelsen uppfyller de villkor som anges i 2 § 2 mom. och från vilken tidpunkt medlemskapet börjar.

Om det blir klarlagt att en förening, ett aktiebolag eller en stiftelse som anslutit sig som medlemssamfund inte längre uppfyller villkoren för medlemskap enligt 2 § 2 mom. eller om ett medlemssamfund skriftligen har anmält att det önskar utträda ur medlemskapet, konstaterar styrelsen efter att ha hört medlemssamfundet i fråga att medlemskapet upphört. Medlemssamfundet skall anmäla sitt utträde senast tre månader innan medlemskapet upphör.

169 §
Ikraftträdande

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms särskilt genom lag.

RP 94/2002, RP 197/2002, ShUB 56/2002, RSv 270/2002, Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 (31971R1408); EGT nr L 149, 5.7.1971, s 2

Ikraftträdelsestadganden:

14.11.2003/921:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Denna lag tillämpas på rehabilitering som inleds efter det att lagen har trätt i kraft.

När denna lag träder i kraft övergår kommunernas pensionsnämnds personal från tjänstgöring hos den kommunala pensionsanstalten till tjänstgöring hos kommunernas pensionsnämnd i sina tidigare uppgifter. De rättigheter och förmåner som hänför sig till anställningarna ändras inte i samband med övergången.

Kommunernas pensionsnämnds ordförande, vice ordförande och medlemmar förordnas första gången i enlighet med denna lag för en mandatperiod som inleds vid ingången av 2005, efter utgången av mandatperioden för den nämnd som var verksam vid ikraftträdandet. Nämnden skall iaktta den arbetsordning som gällde vid ikraftträdandet tills en ny arbetsordning har blivit fastställd.

Kommunernas pensionsnämnd tar första gången ut kostnaderna som avses i 132 § 1 mom. av den kommunala pensionsanstalten för 2005. Den kommunala pensionsanstalten anvisar kommunernas pensionsnämnd de behövliga anslagen för verksamheten 2004 med iakttagande av de principer som tillämpats vid dimensioneringen av anslagen för 2003.

Inrikesministeriet fastställer första gången budgeten och förordnar revisor för kommunernas pensionsnämnd för 2005. Inrikesministeriet godkänner pensionsnämndens bokslut första gången för 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 42/2003, ShUB 8/2003, RSv 27/2003

19.12.2003/1188:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 85/2003, ShUB 26/2003, RSv 105/2003

30.7.2004/713:

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

2. Denna lag tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar efter att lagen trätt i kraft. På sådan invalid-, arbetslöshets-, deltids- och familjepension i fråga om vilken pensionsfallet inträffar 2005 tillämpas dock de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande. Om den anställde likväl har fyllt 63 år innan han eller hon blir arbetsoförmögen under 2005, räknas pensionen som invalidpension enligt de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande, men beviljas som ålderspension från ingången av månaden efter den då pensionsansökan gjordes eller av särskilda skäl tidigare, dock tidigast från ingången av månaden efter den då arbetsoförmågan började. Om den anställde likväl fyller 63 år innan den i 27 § sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden löper ut, räknas pensionen som invalidpension enligt de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande, men beviljas som ålderspension från ingången av månaden efter den då den anställde fyllde 63 år, dock tidigast från ingången av månaden efter den då arbetsoförmågan började 2005. På ålderspension tillämpas inte i en sådan situation som avses i de två föregående meningarna vad som föreskrivs om omvandling av ålderspension nedan i 17 mom.

3. Avgår en anställd 2005 med ålderspension eller förtida ålderspension från en anställning som är i kraft den 31 december 2004, beräknas inkomsterna för 2005 utan hinder av 70 § i denna lag så som anges nedan i 5 mom. på basis av pensionslönen för den anställning som avslutades vid utgången av 2004 när pensionen bestäms. Pensionslönen omvandlas med lönekoefficienten enligt 71 § i denna lag så att den motsvarar 2005 års nivå och multipliceras med antalet månader från den 1 januari 2005 fram till utgången av månaden för pensionsfallet. Om den anställdes pensionsfall inträffar 2006, jämförs 2005 års inkomster vid en jämförelse enligt 70 § 2 mom. i denna lag med pensionslönen för en anställning som avslutades vid utgången av 2004. På motsvarande sätt jämförs i pensionsfall som inträffar under 2007 inkomsterna under 2006 med inkomsterna under 2005 och med ovan nämnda pensionslön.

4. Lagens 5 § 1 punkt tillämpas så att pensionsskyddet för anställda under 18 år upphör den 1 januari 2005. För en anställning under vilken en anställd har fått pension enligt 5 § 3 punkten lagen om kommunala pensioner, sådant det lydde vid denna lags ikraftträdande, intjänas pension från denna lags ikraftträdande.

5. Anställningar och förtroendeuppdrag som fortgår vid denna lags ikraftträdande avslutas den 31 december 2004 och den pensionsrätt som intjänats för en anställning räknas ut enligt de bestämmelser som gällde när denna lag träder i kraft, dock så att även inkomsterna för 2004 beaktas när pensionslönen bestäms. Likaså beräknas den pensionsrätt som intjänats på grundval av förmåner som berättigar till arbetspensionstillägg enligt 50 § lagen om kommunala pensioner, sådan den lydde vid denna lags ikraftträdande, i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande.

6. När en anställning avslutas så som avses i 5 mom. ovan kan pensionslönen för anställningen på den anställdes eller förmånstagarens ansökan eller på initiativ av den kommunala pensionsanstalten justeras på det sätt som avses i 73 § i lagen om kommunala pensioner, sådant detta lagrum lydde vid denna lags ikraftträdande. Pensionslönen kan dock justeras om den av exceptionella orsaker eller av någon annan jämförbar orsak har sjunkit och dess inverkan på pensionslönen är minst 7,5 procent. En justering som görs av exceptionella orsaker i enlighet med 73 § i lagen om kommunala pensioner, sådant detta lagrum lydde vid denna lags ikraftträdande, kan också göras i tidigare avslutade anställningar. I det fallet skall den exceptionella orsakens inverkan vara lika stor som i nämnda paragraf och den skall jämföras med det totala pensionsskydd som intjänats före utgången av 2004. Om anställningen upphört före 1996, kan justering enligt prövning göras i enlighet med de då gällande bestämmelserna om justering av pensionslön enligt prövning i den kommunala pensionsanstaltens pensionsstadga, som nämns i 2 § 2 mom. i lagen om införande av lagen om kommunala pensioner (550/2003).

7. Summan av pension som beräknats så som anges i 5 mom. ovan samt grundskyddsenliga pensioner som den anställde före den 31 december 2004 har tjänat in för tidigare avslutade anställningar och förtroendeuppdrag i enlighet med lagen om kommunala pensioner och lagen om införande av lagen om kommunala pensioner, förhöjd till 2004 års nivå, samordnas i enlighet med 76 § i lagen om kommunala pensioner, sådant detta lagrum lydde vid denna lags ikraftträdande, med andra pensioner som den anställde på basis av lagar och pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare tjänat in före utgången av 2004. På samordningen tillämpas i tillämpliga delar 8 § i lagen om pension för arbetstagare, sådant detta lagrum lydde före den 1 januari 2005. Samordningsgränsen fastställs med ett procenttal som utgör samma relativa andel av 60 procent som tiden från det att den anställde fyller 23 år till utgången av 2004 utgör av 40 år. Procenttalet räknas ut med två hundradelars noggrannhet. När pension beviljas höjs den samordnade pensionen med lönekoefficienten enligt 71 § i denna lag från 2004 års nivå så att den motsvarar begynnelsetidpunkten för pensionen.

8. Får en anställd när denna lag träder i kraft sådan ålderspension som nämns i 8 § 4 mom. 3–5 och 7–9 punkten lagen om pension för arbetstagare, görs dock inte samordningen enligt 7 mom. ovan.

9. När pensioner för anställda som enligt 9 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner har valt en lägre yrkesbaserad pensionsålder och vidhåller sitt val ända fram till pensionsfallet samt anställda som enligt 12 § i denna lag har rätt till pension före 63 års ålder samordnas i enlighet med 7 mom. ovan, läggs till det procenttal som bestäms och som används som samordningsgräns 1/8 procentenheter för varje hel månad som pensionsåldern understiger 63 år. Procenttalet kan dock vara högst 60.

10. Den enligt 7 mom. ovan angivna samordningsgränsen för en 1940–1944 född anställd som inte har rätt till tilläggspension enligt 19 och 20 mom. nedan höjs så att till samordningsgränsen för en 1940 född anställd läggs 5 procentenheter och så att tilläggsbeloppet minskar för varje födelseår med en procentenhet så att förhöjningen inte mera görs för en anställd som är född 1945.

11. Från pension enligt lagen om kommunala pensioner avdras samma relativa andel av summan av alla pensioner som överskrider samordningsgränsen enligt 7, 9 och 10 mom. ovan som pension enligt lagen om kommunala pensioner som skall beaktas vid samordningen utgör av summan av pensioner enligt de vid samordningen beaktade lagar och pensionsstadgar som nämns i 8 § 4 mom. 3–5 och 7–9 punkten lagen om pension för arbetstagare, med undantag för pensioner som tjänats in enligt militärpensionssystemet i lagen om statens pensioner.

12. Före samordning enligt 7 mom. ovan begränsas pension som tjänats in enligt lagen om kommunala pensioner och lagen om införande av lagen om kommunala pensioner så som föreskrivs i 75 § lagen om kommunala pensioner, sådan den lydde vid denna lags ikraftträdande, dock så att i stället för 60 procent används de procenttal som avses i 7, 9 och 10 mom. ovan.

13. Oberoende av vad som föreskrivs i 2 mom., ska 76 och 77 § i den lag om kommunala pensioner som gällde den 31 december 2012 tillämpas även på pensioner som har beviljats i enlighet med de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. En primär förmån dras av från den pension som pensionstagaren får. Hade också den primära förmånen beaktats i pensionsbeloppet, ska den primära förmånens inverkan på pensionen elimineras. När en primär förmån dras av i enlighet med lagen om kommunala pensioner får pensionsbeloppet dock inte minska mera än det skulle ha minskat, om pensionen skulle ha samordnats i enlighet med 76 § i lagen om kommunala pensioner, i den lydelse paragrafen hade den 31 december 2004. (7.11.2014/893)

14. Familjepension bestäms i enlighet med 84 och 87 §, i den lydelse de hade den 31 december 2012, också när den beviljas efter en sådan förmånslåtare vars pension bestämdes i enlighet med de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. Om förmånslåtarens pension hade samordnats med en primär förmån, ska som grund för familjepensionen användas en sådan pension för förmånslåtaren som samordnats utan att den primära förmånen hade beaktats. När en primär förmån dras av i enlighet med de nämnda bestämmelserna får totalbeloppet av familjepensionen dock inte minska mera än det skulle ha minskat om familjepensionen hade samordnats i enlighet med 87 §, i den lydelse den hade den 31 december 2004. (7.11.2014/893)

14 a. Oberoende av vad som föreskrivs i 2 mom., ska 84, 87 och 97 § tillämpas också på sådana familjepensioner som har beviljats i enlighet med de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft och vars belopp justeras på grund av att antalet förmånstagare förändrats. Grunden för familjepensionen är då i enlighet med de bestämmelser som gällde den 31 december 2004 en sådan pension för förmånslåtaren som samordnats med pensioner som beviljas enligt andra arbetspensionslagar. En familjepension eller ersättning som motsvarar en primär förmån ska dras av från familjepension så som föreskrivs i 14 mom. (7.11.2014/893)

15. Är skillnaden mellan summan av pensioner som tjänats in före utgången av 2004 och samordnats enligt de bestämmelser som gäller innan denna lag träder i kraft samt summan av pensioner som samordnats i enlighet med 7, 9 och 10 mom. ovan och i enlighet med de motsvarande bestämmelser som nämns i 8 § 4 mom. 4, 5 och 7–9 punkten lagen om pension för arbetstagare och andra arbetspensioner som beaktats vid samordningen större än pension som den anställde efter denna lags ikraftträdande har tjänat in på grundval av arbetspensionslagarna, läggs när pension beviljas till pensionen det belopp med vilket ovan nämnda skillnad överstiger summan av de pensioner som intjänats efter denna lags ikraftträdande. Om också sådan pension som avses i 8 § 4 mom. 4, 5 och 7–9 punkten lagen om pension för arbetstagare har beaktats vid samordningen, utgör tillägget till pension enligt lagen om kommunala pensioner samma relativa andel av tilläggets totalbelopp, beräknat på ovan nämnt sätt, som pension enligt lagen om kommunala pensioner utgör av den samordnade summan av dessa pensioner. Om pension beviljas omvandlad i enlighet med 17 mom. nedan, används när tillägget till pensionen bestäms i stället för de pensioner som tjänats in före utgången av 2004 pensionsbelopp som i enlighet med 17 mom. nedan eller i någon annan pensionslag för den offentliga sektorn omvandlats så att de motsvarar 63 års ålder.

16. Avgår en anställd med ålderspension före uppnådd 63 års ålder och pension enligt 8 § 4 mom. 1, 2 och 10–13 punkten lagen om pension för arbetstagare har samordnats med hans eller hennes pension, ökas den anställdes pension enligt denna lag, till dess att den anställde får rätt till sådan pension som avses i nämnda lagrum, dock högst tills den anställde fyller 63 år, med det belopp med vilket samordningen av nämnda pensioner har minskat beloppet av pensionen enligt lagen om kommunala pensioner.

17. Har en före 1960 född anställd inlett pensionsberättigande tjänstgöring som omfattas av lagen om kommunala pensioner och lagen om införande av lagen om kommunala pensioner före den 1 januari 1993 och pensionstillväxten är 1/6 procent per månad och han eller hon i enlighet med 11 § 1 mom. i denna lag går i ålderspension efter uppnådd 63 års ålder eller, i enlighet med 13 § 3 mom. i denna lag, efter uppnådd 62 års ålder, men innan han eller hon fyllt 65 år eller uppnår den personliga ålderspensionsålder under 65 år som bestämts enligt tidigare gällande bestämmelser och som är gällande enligt 7 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner eller den yrkesbaserade pensionsåldern enligt 9 § i sistnämnda lag, omvandlas den grundpension som intjänats före den 1 januari 1995 så att den motsvarar 63 års ålder genom att den divideras med omvandlingskoefficienten 1,106. Omvandlingen av pensionen görs före pensionssamordning enligt 7, 9 och 10 mom. ovan och begränsning enligt 12 mom. ovan. Pensionen omvandlas inte, om pensionen beviljas med stöd av 36 § 4 mom. i denna lag.

18. Har en före 1960 född anställd bevarat rätten till en pensionsålder under 65 år i enlighet med 12 § i denna lag, tillämpas inte det som föreskrivs i 17 mom. ovan på hans eller hennes pensionsskydd enligt denna lag.

19. En anställd vars pension intjänats med 11/60 procent per månad för tiden före den 1 januari 1995 har för sina pensionsberättigande anställningar under denna tid rätt till en tilläggspensionsandel enligt 3 § 3 mom. i den kommunala pensionsanstaltens pensionsstadga, som nämns i 2 § 2 mom. lagen om införande av lagen om kommunala pensioner. En förutsättning för erhållande av tilläggspensionsandel är att en anställning som omfattas av lagen om kommunala pensioner är fortlöpande på det sätt som avses i 26 mom. nedan fram till den personliga ålderspensionsålder som avses i 17 mom. ovan eller tills arbetsoförmåga börjar. Om pension som intjänats före 2005 till följd av samordning eller begränsning enligt 7, 9, 10 och 12 mom. ovan har minskats, kan tilläggspensionsandelen dock utgöra högst en sådan procentandel av samordningsgrunden som anges av skillnaden mellan den maximiprocent som bestämts i enlighet med 12 § 3 och 4 mom. i ovan nämnda pensionsstadga samt 60 procent. Vad som föreskrivs i föregående mening tillämpas inte om rätt till tilläggspensionsandel föreligger på grundval av 20 mom. 1 punkten nedan.

20. Rätt till tilläggspensionsandel enligt 19 mom. ovan för tiden före den 1 januari 2005 föreligger också för en anställd

1) som har rätt till sådan pension som nämns i 12 § i denna lag eller

2) som har övergått till tjänstgöring som omfattas av lagen om statens pensioner i samband med att en verksamhet i ett medlemssamfund förstatligats eller har övergått från anställning hos ett medlemssamfund till förskoleundervisningsuppgifter enligt lagen om grundläggande undervisning (628/1998) i ny anställning hos samma eller ett annat medlemssamfund och anställningen i medlemssamfundet fram till övergången uppfyller förutsättningarna i 1 c § i den kommunala pensionsanstaltens pensionsstadga, som nämns i 2 § 2 mom. lagen om införande av lagen om kommunala pensioner, och den tjänstgöring som omfattas av lagen om statens pensioner omedelbart fortgår efter övergången så som anges i 1 § 4 mom. lagen om statens pensioner fram till den personliga ålderspensionsålder som anges i 17 mom. ovan eller den anställde under fortlöpande anställning före denne blir arbetsoförmögen så som föreskrivs i lagen om kommunala pensioner.

21. Om en anställd som bibehållit tilläggspensionsskydd enligt 19 och 20 mom. ovan blir arbetsoförmögen innan han eller hon uppnår den personliga pensionsålder som berättigar till pension enligt tilläggspensionsskyddet men efter uppnådd 63 års ålder, beviljas den anställde ålderspension. På ålderspension tillämpas inte vad som föreskrivs i 17 mom. ovan om omvandling av ålderspension. Ålderspension beviljas från ingången av kalendermånaden efter den då ansökan gjordes eller av särskilda skäl tidigare, dock tidigast från ingången av månaden efter den då arbetsoförmågan började.

22. Om pensionstiden när pensionen bestäms för en anställd som valt sådan yrkesbaserad pensionsålder som avses i 9 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner har höjts med 10 eller 20 procent och pensionen inte har minskats till följd av samordning eller begränsning enligt 7, 9, 10 eller 12 mom. ovan, kan tilläggspensionsandelen tillsammans med de pensioner som beaktats vid samordningen vara högst lika stor som samordningsgränsen förhöjd med tilläggspensionsandelens maximibelopp enligt 19 mom. ovan.

23. Utan hinder av lagen om införande av lagen om kommunala pensioner beaktas såsom till pension berättigande tjänstgöringstid tjänstgöring i ett medlemssamfund som omfattas av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden före den 1 januari 1993 endast i ålderspensionen för en i 9 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner avsedd anställd som har valt en yrkesbaserad pensionsålder och vidhåller sitt val ända fram till pensionsfallet, förutsatt att den valda yrkesbaserade pensionsåldern är under 63 år och att han eller hon går i ålderspension vid en lägre pensionsålder än 63 år. Pension som i enlighet med lagen om införande av lagen om kommunala pensioner har intjänats för sådan tjänstgöring i ett medlemssamfund som omfattas av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och som räknats såsom pensionstid avdras från pension enligt lagen om kommunala pensioner från ingången av kalendermånaden efter den då den anställde fyller 63 år eller om han eller hon före det får rätt till en annan pension, i vilken nämnda tjänstgöringstider har beaktats.

24. När en anställning vid utgången av 2004 avslutas för en person som har överförts från statlig tjänstgöring eller tjänstgöring, i vilken pensionsskyddet bestämdes på basis av lagen om statens pensioner, lagen om reglering av personalens ställning vid statssjukhus, som övergår till kommunalförbund för centralsjukhusdistrikt (320/1965), lagen om reglering i vissa fall av personalens ställning vid sjukvårdsanstalter (777/1966), lagen om reglering av personalens ställning vid privat sjukvårds- och annan vårdanstalt, då anstalten övergår i kommuns eller kommunalförbunds ägo (417/1968), lagen om överlåtelse av Etelä-Hämeen keskusammattikoulu benämnda centralyrkesskola till kommunalförbundet Hämeenlinnan seudun ammattikoulun kuntainliitto (18/1972), lagen angående införande av folkhälsolagen (67/1972), lagen om reglering av personalens ställning vid privat institution, då institutionens verksamhet övertages av kommun eller kommunalförbund (988/1975), lagen om reglering av personalens ställning vid statlig vårdanstalt då skötseln av anstaltens verksamhet övertages av kommun eller kommunalförbund (1060/1975), lagen om reglering av personalens ställning vid folkhälsoinstitutets regionalinstitut då skötseln av dess uppgifter övertas av kommun eller kommunalförbund (1142/1983) eller lagen om ordnande av personalens ställning efter överlåtelsen av Barnmorskeinstitutets sjukhus till Helsingfors stad för att användas för en del av funktionerna vid Helsingfors stads hälsovårdscentral (1057/1985), räknas såsom pensionstid som berättigar till pension enligt lagen om kommunala pensioner även tjänstgöring som omfattas av lagen om statens pensioner, om en övergångsförmån enligt ovan nämnda lagar var gällande för personen den 31 januari 2004.

25. För en anställd som har överförts från ett kommunalt till ett statligt anställningsförhållande på grundval av lagen om överföring av magistraterna, ordningsrätterna och städernas exekutionsverk till staten (344/1976), lagen om indragning av stadshäktena (346/1976), lagen om överföring av rådstuvurätterna och städernas åklagarväsen till staten (353/1976) eller lagen angående ändring av lagen om ändring av polislagen (51/1977), och om den anställde med stöd av ovan nämnda lagar hade valt pensionsskydd enligt lagen om kommunala pensioner och detta val är i kraft vid utgången av 2004, kvarstår rätten till pension enligt lagen om kommunala pensioner, om hans eller hennes statliga tjänstgöring enligt 1 § 4 mom. lagen om statens pensioner fortgår oavbrutet fram till pensionsfallet.

26. En sådan anställning som omfattas av lagen om kommunala pensioner anses fortlöpande, om anställningen innan denna lag träder i kraft uppfyller villkoren för fortlöpande anställning i de bestämmelser som nämns i 7 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner och om den anställde efter denna lags ikraftträdande har minst 6 000 euro i arbetsinkomster som omfattas av lagen om kommunala pensioner under varje kalenderår före året för pensionsfallet. Beloppet motsvarar 2004 värdet ett (1,000) på den lönekoefficient som avses i 7 b § lagen om pension för arbetstagare och justeras årligen. Om nämnda inkomstkrav inte uppfylls under alla år, är förutsättningen att den kommunala anställningen har varit fortlöpande fram till pensionsfallet så att när en kommunal anställning upphör börjar följande kommunala anställning dagen efter den då anställningen upphörde.

27. Utan hinder av 11 § i denna lag har en i 9 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner avsedd anställd som valt yrkesbaserad pensionsålder rätt att sedan han eller hon uppnått den valda pensionsåldern gå i ålderspension före 63 års ålder. Förutsättningen är att den anställdes tjänstgöring som omfattas av lagen om kommunala pensioner är fortlöpande enligt 26 mom. ovan fram till pensionsfallet eller, om den anställde i samband med förstatligandet av en verksamhet har överförts från anställningen hos ett medlemssamfund till statlig anställning, att den statliga tjänstgöringen fortgår oavbrutet så som anges i 1 § 4 mom. lagen om statens pensioner fram till pensionsfallet och att tjänstgöringen i medlemssamfundet eller inom staten har upphört.

28. För en anställd som vid denna lags ikraftträdande har rätt till förtida ålderspension kvarstår utan hinder av 13 § 1 mom. i denna lag rätten till förtida ålderspension innan han eller hon fyller 62 år. Om en anställd går i förtida ålderspension under fortgående tjänstgöring som omfattas av lagen om kommunala pensioner och han eller hon har bibehållen rätt till sådan tilläggspensionsandel som avses i 19 mom. ovan, minskas pensionen med 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs innan den anställde uppnår sin personliga ålderspensionsålder enligt 17 mom. ovan eller pensionsåldern enligt något annat offentligt system som avses i 20 mom. ovan. Har den anställde inte rätt till tilläggspensionsandel, räknas tidigareläggningen från 65 års pensionsålder. För en anställd som har fyllt 62 år när han eller hon går i förtida ålderspension beräknas den förtida ålderspensionen också på pension som enligt vad som anges i 5 mom. ovan intjänats före utgången av 2004 och omvandlats i enlighet med 17 mom. ovan samt på pension som intjänats senare så att förtidsminskningen är 0,6 procent för varje månad som den anställde tidigarelägger sin ålderspension innan han eller hon fyller 63 år. Den anställde har då rätt till den större av de pensioner som räknats ut på detta sätt.

29. Utan hinder av vad som bestäms i 13 § 1 mom. i denna lag har en 1940–1959 född anställd rätt till förtida ålderspension tidigast från ingången av månaden efter den under vilken han eller hon uppnår en ålder som är tre år lägre än hans eller hennes personliga ålderspensionsålder enligt 17 mom. ovan. Förtida ålderspension beräknas så som anges i 5 mom. ovan på grundval av pension som intjänats fram till utgången av 2004 och omvandlats i enlighet med 17 mom. ovan samt pension som intjänats därefter så att förtidsminskningen är 0,6 procent för varje månad som den anställde tidigarelägger sin ålderspension före 63 års ålder. Utan hinder av 9 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner kan en anställd som valt yrkesbaserad pensionsålder gå i förtida ålderspension enligt 13 § i denna lag.

30. Den rätt som före 1947 födda anställda har till pension för tiden med deltidspension bestäms i enlighet med 8 § 1 mom. lagen om införande av lagen om kommunala pensioner. Likaså bestäms pension för tiden med deltidspension för sådana i nämnda bestämmelse avsedda anställda som är födda åren 1947–1951 och för vilka deltidspensionen uppfyller villkoren i nämnda bestämmelse.

31. Utan hinder av 9 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner har en anställd som har haft sådan rätt att välja yrkesbaserad pensionsålder som avses i nämnda paragraf och som har utnyttjat denna valmöjlighet rätt till deltidspension tidigast från denna lags ikraftträdande. En förutsättning är då att den anställde uppfyller villkoren för erhållande av deltidspension enligt 14 § 1 mom. lagen om kommunala pensioner. Ifall den anställdes deltidspension börjar löpa innan han eller hon uppnått den valda yrkesbaserade pensionsåldern, förfaller den valda åldern och såsom den anställdes till tilläggspensionsandel enligt 19 mom. ovan berättigande ålderpensionsålder betraktas den pensionsålder som skulle ha bestämts för den anställde, om han eller hon inte hade valt yrkesbaserad pensionsålder.

32. Har invalid- eller arbetslöshetspension bestämts enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, intjänas oberoende av 2 mom. ovan för inkomster under tiden med pension ny pension i enlighet med 40 § 1 mom. 1 punkten från denna lags ikraftträdande och pension som intjänats på detta sätt beviljas när invalidpensionen eller arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension vid 65 års ålder eller, om den anställde vid pensioneringen hade rätt till en lägre pensionsålder, vid denna pensionsålder så som föreskrivs i 32 §. Vad som i 28 § 2 och 3 mom., 29 § 2 mom. och 48 § föreskrivs om rätten till invalidpension och om justering och indragning av invalidpension eller avbrytande av utbetalningen av pensionen samt om beloppet av delinvalidpension, tillämpas också på invalidpension som grundar sig på ett pensionsfall som inträffat före denna lags ikraftträdande. (22.12.2011/1448)

33. Utan hinder av vad som bestäms i denna lag har en före 1944 född anställd rätt till individuell förtidspension enligt 33 och 102 § lagen om kommunala pensioner, sådana de lydde vid denna lags ikraftträdande, dock så att han eller hon beviljas ålderspension vid uppnådd 63 års ålder. Motsvarande rätt föreligger för 1944–1947 födda anställda som har bibehållit sin rätt till individuell förtidspension på grundval av de tidigare gällande bestämmelser som nämns i 7 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner. För personer födda 1947 är den nedre åldersgränsen för individuell förtidspension 59 år. Rätten till återstående tid, som utgör förutsättningen för individuell förtidspension, bestäms enligt 53–58 § lagen om kommunala pensioner, sådana de lydde vid denna lags ikraftträdande. När pensionen räknas ut iakttas dock bestämmelserna om invalidpension i 53 och 54 § i denna lag. På individuell förtidspension tillämpas alltjämt 31 § 1 mom. samt 34 och 35 § lagen om kommunala pensioner, sådana de lydde vid denna lags ikraftträdande. Individuell förtidspension ändras till ålderspension vid 63 års ålder. Härvid tillämpas dock inte 73 § i denna lag på ålderspensionen.

34. Utan hinder av vad som bestäms i denna lag tillämpas 3 § 1 mom. och 12 c § i den ovan i 19 mom. nämnda kommunala pensionsanstaltens pensionsstadga, sådana dessa bestämmelser lydde vid denna lags ikraftträdande, på en sådan före 1943 född person som avses i 3 § 3 mom. i ikraftträdande bestämmelserna för de ändringar som den 30 november 1995 godkändes i pensionsstadgan. På en ovan nämnd person och på en sådan person som avses i 8 § 2 mom. lagen om införande av lagen om kommunala pensioner tillämpas bestämmelserna i 3 c § 4 mom. i den kommunala pensionsanstaltens pensionsstadga, sådana de lydde när de ändringar i dem som godkändes den 26 november 1999 trädde i kraft, samt 5, 40, 51–64, 69–73 samt 75 och 76 § lagen om kommunala pensioner, sådana de lydde vid denna lags ikraftträdande. När pensionen fram till 2011 beräknas tillämpas ett index i vilket vägningskoefficienten för förändringar i lönenivån utgör 0,5 och vägningskoefficienten för förändringar i prisnivån 0,5. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer indexet kalenderårsvis.

35. Åldersgränsen 18 år som föreskrivs i 5 § 1 mom. i denna lag tillämpas på sådana arbetsinkomster för anställda födda efter 1986 som har tjänats in efter att denna lag har trätt i kraft. För personer som fyllt 18 men inte 23 år när lagen träder i kraft börjar pensionen tillväxa sedan denna lag trätt i kraft.

36. Utan hinder av 4 § 8 punkten och 32 § i denna lag beaktas såsom pensionsberättigande tid för en anställd som bibehållit rätten till en yrkesbaserad pensionsålder som är lägre än 63 år enligt 9 § lagen om införande av lagen om kommunala pensioner den återstående tid som avses i 53 § i denna lag fram till dess att denna lägre pensionsålder än 63 år uppnås, blir den invalidpension som beviljats den anställde ålderspension och föreligger rätt till pension som intjänats under tiden med invalidpension vid denna lägre pensionsålder än 63 år.

37. Utan hinder av 40 § 1 mom. 2 punkten i denna lag tillväxer pension för en före 1950 född anställd från ingången av kalendermånaden efter den då den anställde fyller 55 år med 2,0 procent per år från denna lags ikraftträdande fram till utgången av den kalendermånad under vilken han eller hon fyller 63 år.

38. På grundval av en förmån som nämns i 52 § i denna lag tillväxer pensionen från denna lags ikraftträdande.

39. Denna lags 53–55, 59 och 60 § tillämpas på ett pensionsfall som inträffar den 1 januari 2006 eller senare. Om pensionsfallet inträffar åren 2006–2009, beaktas när inkomsten för den återstående tiden bestäms såsom arbetsinkomst för 2004 den pensionslön som omvandlats till årsinkomst och på basis av vilken pensionsrätten för den återstående tiden skulle ha räknats ut, om den anställde hade blivit arbetsoförmögen den 31 december 2004, och inkomsterna för 2005 beaktas så som föreskrivs i 53 och 54 § i denna lag. Härvid används också på motsvarande sätt det antal år som beaktas som grund för inkomsten för den återstående tiden såsom granskningstid. Om pensionsfallet inträffar 2010, beaktas arbetsinkomsterna för 2005 så som föreskrivs i 53, 54 och 59 § i denna lag och granskningstiden bestäms på motsvarande sätt på basis av åren 2005–2010. När det inkomstvillkor som avses i 17 § 1 mom. 2 punkten i denna lag bestäms, beaktas dock arbetsinkomsterna för de fem kalenderåren före rehabiliteringsfallet.

40. Också på invalidpension som grundar sig på ett pensionsfall som inträffat före denna lags ikraftträdande ska en förhöjning enligt 72 § beviljas. Om familjepension bestäms på grundval av ovan avsedda invalidpension, läggs förhöjningen också till familjepensionen. Förhöjningen beviljas då i enlighet med den förhöjningsprocent som avses i 72 § och som motsvarar den anställdes eller förmånslåtarens ålder vid ingången av 2010. Förhöjningen beviljas för pension som samordnats i enlighet med 76 och 87 §, sådana de lydde vid denna lags ikraftträdande. Om en engångsförhöjning har lagts till en primär förmån som avses i 76 §, ska den primära förmånen beaktas till engångsförhöjt belopp vid en ny samordning. Ändras den primära förmånens belopp endast på grund av engångsförhöjningen görs inte någon ny samordning. (22.12.2011/1448)

41. Denna lags 78 § tillämpas också på pension i fråga om vilken pensionsfallet har inträffat före denna lags ikraftträdande.

42. Vad som i 145 § 2 mom. i denna lag föreskrivs om pensionstagarens skyldighet att lämna uppgifter tillämpas också på invalidpension i fråga om vilken pensionsfallet har inträffat före denna lags ikraftträdande samt på individuell förtidspension.

43. Utan hinder av vad som bestäms i 7 kap. i denna lag, iakttas arrangemanget med sista pensionsanstalt inte om en av de pensionsanstalter som omfattas av arrangemanget tillämpar de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft och en annan de som träder i kraft vid ingången av år 2005, om inte pensionsanstalterna avtalar om iakttagandet av arrangemanget med sista pensionsanstalt.

RP 45/2004, ShUB 14/2004, RSv 111/2004

21.12.2004/1216:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagens 110 § 3 mom., 120 § 5 mom. och 134 § tillämpas också på förmåner som betalats utan grund och på fordringar som uppkommit före lagens ikraftträdande. När preskriptionstiden för en sådan fordran räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess också enligt de bestämmelser som gällde den 31 december 2003.

RP 205/2004, ShUB 37/2004, RSv 196/2004

2.6.2006/423:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

De aktiebolag som före denna lags ikraftträdande har anslutit sig som medlemssamfund till den kommunala pensionsanstalten bevarar vid lagens ikraftträdande sitt medlemskap, om ett eller flera av de medlemssamfund som nämns i 2 § 1 mom. i lagen om kommunala pensioner har sådant bestämmande inflytande i aktiebolaget som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen.

RP 19/2006, ShUB 10/2006, RSv 47/2006

22.12.2006/1293:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Vid en bedömning av huruvida det inkomstvillkor som avses i 17 § 1 mom. 2 punkten har uppfyllts, beaktas arbetsinkomsterna för fem kalenderår före den tidpunkt då ansökan om rehabilitering anhängiggjordes.

Om en anställd inte har arbetat i en anställning som omfattas av lagen om kommunala pensioner efter den 31 december 2004, räknas det särskilda tillägg till den teoretiska pensionen som avses i 40 § 5 mom. ut på basis av lönen i den anställning för vilken återstående tid eller motsvarande inkomst skall beaktas med stöd av lagen om kommunala pensioner i dess lydelse den 31 januari 2004 vid bestämmandet av pension som beviljas för tiden före den 1 december 2005.

På en pension i fråga om vilken pensionsfallet inträffat före denna lags ikraftträdande tillämpas 76 § 5 mom. i dess lydelse vid ikraftträdandet. Från pension enligt lagen om kommunala pensioner avdras inte en sådan ersättning enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, som grundar sig på en skada som uppkommit under krigen åren 1939–1945.

Den rätt en barnpensionstagare har till tillägg för föräldralösa barn enligt 86 § 3 mom. i dess lydelse vid ikraftträdandet skall bestämmas enligt det ovan nämnda lagrummet också när beloppet av familjepension skall justeras efter att denna lag har trätt i kraft.

En efterlevandepension som indragits på grund av att den efterlevande maken ingått ett nytt äktenskap börjar på ansökan av den efterlevande maken betalas ut på nytt enligt 95 § 1 mom. i dess lydelse vid denna lags ikraftträdande, om den efterlevande makens nya äktenskap upplöses före denna lags ikraftträdande och ansökan om att pensionen skall betalas ut på nytt sänds till pensionsanstalten inom sex månader från det att denna lag har trätt i kraft.

Den preskriptionstid om fem år som avses i 110 § 3 mom., 120 § 5 mom. och 134 § tillämpas från ingången av 2013. Åren 2007 och 2008 är den nämnda preskriptionstiden tio år, 2009 nio år, 2010 åtta år, 2011 sju år och år 2012 sex år. När preskriptionstiderna räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande.

Ansökningar som anhängiggjorts vid försäkringsdomstolen i enlighet med 162 § 1 mom. i dess lydelse vid denna lags ikraftträdande behandlas i försäkringsdomstolen.

Pension enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990) samt grundbeloppet av avträdelseersättning enligt lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) och grundbeloppet av avträdelsestöd enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) eller enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) beaktas

1) som pension som medför att pensionstagaren inte har rätt till deltidspension,

2) vid bestämmandet av efterlevandepension som pension som den efterlevande maken får på basis av förvärvsarbete,

3) som pension som avses i 76 § 3 mom.,

4) som pension som avses i 106 §, och

5) som pension som avses i 52 § 1 mom., och under den tiden medför de förmåner som avses i paragrafen inte rätt till pension.

RP 86/2006, ShUB 36/2006, RSv 173/2006

16.3.2007/260:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.

Lagens 139 § 1 och 2 mom. tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Den kommunala pensionsanstaltens instruktion skall ändras i överensstämmelse med denna lag inom sex månader från lagens ikraftträdande.

RP 186/2006, ShUB 53/2006, RSv 266/2006

9.11.2007/1006:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 56/2007, FvUB 5/2007, RSv 51/2007

30.11.2007/1114:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 53/2007, ShUB 13/2007, RSv 69/2007

26.6.2008/461:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 65/2008, ShUB 9/2008, RSv 60/2008

19.12.2008/916:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 66/2008, EkUB 20/2008, RSv 109/2008

14.8.2009/638:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagens 24 § 1 mom. 3 punkt, 52 § 4 mom., 103–106 §, rubriken för 107 § och 107 § 1 och 3 mom., 136 § 2 mom. och 153 § 4 mom. träder dock i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på pensionsansökningar som anhängiggörs nämnda dag eller därefter. I stället för ovan nämnda bestämmelser tillämpas dock motsvarande bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, om en anställd inte har arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna efter 2004.

Trots vad som föreskrivs i 103 § tillämpas arrangemanget med sista pensionsanstalt inte, om en pensionsanstalt som omfattas av arrangemanget tillämpar de bestämmelser i arbetspensionslagarna som gällde före den 1 januari 2005 och en annan tillämpar de bestämmelser i arbetspensionslagarna som trädde i kraft vid ingången av 2005 eller därefter, om inte dessa pensionsanstalter kommer överens om att iaktta arrangemanget med sista pensionsanstalt. Detsamma gäller en situation där en pensionsanstalt inom den privata sektorn är sista pensionsanstalt och en anställd ansöker om invalidpension som på grundval av 32 § 2 mom. beviljas som ålderspension i stället för invalidpension.

Beloppet enligt 105 § i denna lag motsvarar värdet ett (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 73/2009, ShUB 17/2009, RSv 75/2009

20.11.2009/925:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Det inledande stycket i 14 § 1 mom. samt 51 § och 53 § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2011.

Lagens 40 § 2 och 3 mom., 53 § 5 mom. och 73 § tillämpas på ålderspensioner som börjar den 1 januari 2010 eller därefter och på invalid- och familjepensioner där pensionsfallet inträffar den 1 januari 2010 eller därefter. Lagens 89 § 1 mom. tillämpas på familjepensioner i fråga om vilka minskning av efterlevandepension görs första gången efter denna lags ikraftträdande.

I fråga om en före 1953 född anställds rätt till deltidspension, pensionstillväxt under tiden för deltidspension samt inkomst för återstående tid tillämpas bestämmelserna i den lag som gäller vid denna lags ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 170/2009, ShUB 34/2009, RSv 137/2009

22.12.2009/1210:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

På utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och på utbildningsstöd och förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) som har beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 178/2009, GrUU 27/2009, ShUU 20/2009, AjUB 11/2009, RSv 224/2009

4.6.2010/469:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Utöver den ersättning som avses i 137 b § 2 mom. betalar staten år 2011 till den kommunala pensionsanstalten ersättning för sådana kostnader som uppkommit före denna lags ikraftträdande och som pensionsanstalten orsakas av den överföring av verkställigheten av statens pensionsskydd som föreskrivs i denna lag. Ersättningen beräknas till en nivå som motsvarar självkostnadsvärdet enligt vad som föreskrivs i 137 b § 2 mom. Dessutom betalar staten ersättning för sådana tidigare anskaffade datasystem som används för verkställigheten av statens pensionsskydd och vilkas anskaffningskostnader inte längre till någon del ingår i den beräkning av självkostnadsvärdet som avses i 137 b § 2 mom. Bestämmelser om grunderna för ersättningarnas belopp och betalningstidpunkterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 4/2010, ShUB 4/2010, RSv 34/2010

20.8.2010/720:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

RP 50/2010, ShUB 10/2010, RSv 86/2010

5.11.2010/942:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 44/2010, AjUB 6/2010, RSv 132/2010

10.12.2010/1092:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Bestämmelserna i 1 § 3 mom., 137 § 3 mom., 137 b och 141 a § i denna lag träder dock i kraft den 1 januari 2012.

Utöver den ersättning som avses i 137 b § 2 mom. betalar Folkpensionsanstalten år 2012 till den kommunala pensionsanstalten ersättning för sådana kostnader som uppkommit före denna lags ikraftträdande och som pensionsanstalten orsakas av den överföring av verkställigheten av Folkpensionsanstaltens personals pensionsskydd som föreskrivs i denna lag. Ersättningen beräknas till en nivå som motsvarar självkostnadsvärdet enligt vad som föreskrivs i 137 b § 2 mom. Dessutom betalar Folkpensionsanstalten ersättning för sådana tidigare anskaffade datasystem som används för verkställigheten av Folkpensionsanstaltens personals pensionsskydd och vilkas anskaffningskostnader inte längre till någon del ingår i den beräkning av självkostnadsvärdet som avses i 137 b § 2 mom. Bestämmelser om grunderna för ersättningarnas belopp och betalningstidpunkterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

I en situation där en person i enlighet med artikel 90 i EU:s grundförordning om social trygghet omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, tillämpas de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 118/2010, ShUB 21/2010, RSv 144/2010

17.6.2011/682:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Bestämmelserna i 163 § tillämpas på förmåner eller pensioner som beviljas retroaktivt efter det att lagen har trätt i kraft.

På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 274/2010, ShUB 51/2010, RSv 300/2010

25.11.2011/1177:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Utöver den ersättning som avses i 137 b § 2 mom. betalar Kyrkans centralfond år 2012 till den kommunala pensionsanstalten ersättning för sådana kostnader som uppkommit före denna lags ikraftträdande och som pensionsanstalten orsakas av den i denna lag föreskrivna överföringen av verkställigheten av pensionsskyddet för dem som omfattas av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan. Ersättningen beräknas i motsvarighet till självkostnadsvärdet så som föreskrivs i 137 b § 2 mom. Bestämmelser om grunderna för ersättningarnas belopp och betalningstidpunkten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 30/2011, ShUB 3/2011, RSv 20/2011

22.12.2011/1447:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

På pensionsansökningar som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas 13 § 3 mom. sådant det lyder vid lagens ikraftträdande.

Om pensionsfallet inträffar den 1 januari 2013 eller därefter ska 76 § 2 och 4 mom. tillämpas på pensionen. På ansökan av den anställde ska de nämnda momenten tillämpas också på pension som beviljats honom eller henne före 2013, då det pensionsfall som utgör grund för pensionen inträffat den 1 januari 2007 eller därefter, en primär förmån dragits av från pensionen och den anställde med tillämpning av nämnda moment skulle få en större pension än tidigare. I detta fall justeras pensionsbeloppet från och med den 1 januari 2013, om ansökan inkommer till pensionsanstalten senast den 30 juni 2013, och på grundval av ansökningar som inkommit efter nämnda datum från ingången av kalendermånaden efter den då ansökan inkom.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 96/2011, ShUB 13/2011, RSv 64/2011

22.12.2011/1448:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Om förmånslåtarens pension hade samordnats med en primär förmån, får ett avdrag av en primär förmån enligt 76 § i lagen om kommunala pensioner som görs från familjepensionen inte påverka familjepensionens belopp mera än avdraget skulle påverka pensionen om det hade gjorts i enlighet med 8 och 8 a § i lagen om pension för arbetstagare (395/1961), sådana de lydde den 31 december 2004.

RP 96/2011, ShUB 13/2011, RSv 64/2011

19.10.2012/554:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Utöver den ersättning som avses i 137 b § 2 mom. betalar statens pensionsfond år 2013 den kommunala pensionsanstalten ersättning för sådana kostnader som uppkommit före denna lags ikraftträdande och som den överföring av verkställigheten av statens pensionsskydd som föreskrivs i denna lag medför för den kommunala pensionsanstalten. Ersättningen beräknas till en nivå som motsvarar självkostnadsvärdet enligt vad som föreskrivs i 137 b § 2 mom. Bestämmelser om grunderna för ersättningarnas belopp och betalningstidpunkterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den kommunala pensionsanstalten sköter i januari 2013 de uppgifter som behövs för skötseln av statens pensioner och som hänför sig till räkenskapsperioden 2012. Dessutom upprättar den kommunala pensionsanstalten bokslutskalkyler, bokslutsbilagor och bokslutsspecifikationer för räkenskapsperioden 2012 för statens pensionsfond.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 67/2012, ShUB 8/2012, RSv 76/2012

14.12.2012/801:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

På en före 1952 född anställds rätt att gå i förtida ålderspension och på den förtida ålderspensionens belopp tillämpas dock 13 § 1 och 2 mom. samt 42 § 1 mom. sådana de lydde vid ikraftträdandet av denna lag.

I fråga om en anställd som är född före 1958 och som får arbetslöshetsdagpenning på basis av den rätt till tilläggsdagar som avses i 6 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), ska 13 § 3 mom., i den lydelse det hade när denna lag trädde i kraft, tillämpas på den anställdes rätt att få ålderspension i förtid vid 62 års ålder utan avdrag för förtidsminskning. (7.11.2014/894)

En före 1954 född anställd har rätt att gå i deltidspension i enlighet med de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 77/2012, ShUB 19/2012, RSv 113/2012

7.11.2014/873:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 109/2014, ShUB 7/2014, RSv 97/2014

7.11.2014/892:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. På en sådan ansökan om invalidpension som är anhängig när denna lag träder i kraft tillämpas 22 och 98 § i den lydelse de hade när denna lag trädde i kraft.

RP 120/2014, ShUB 11/2014, RSv 105/2014

7.11.2014/893:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Lagen tillämpas på pensioner vars belopp justeras den 1 januari 2015 eller därefter.

RP 120/2014, ShUB 11/2014, RSv 105/2014

7.11.2014/894:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 120/2014, ShUB 11/2014, RSv 105/2014

12.12.2014/1080:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 208/2014, ShUB 23/2014, RSv 181/2014

19.12.2014/1228:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 213/2014, ShUB 22/2014, RSv 180/2014

6.3.2015/196:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

Personer som när lagen träder i kraft är sådana insiders i den kommunala pensionsanstalten som avses i 165 a §, ska göra insideranmälan inom fem månader efter det att lagen har trätt i kraft.

RP 340/2014, ShUB 44/2014, RSv 294/2014

20.3.2015/265:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

RP 256/2014, ShUB 48/2014, RSv 313/2014

7.8.2015/878:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Bestämmelserna i denna lag om förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar tillämpas på motsvarande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981).

På förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare tillämpas dock 76 § 1 mom. i lagen om kommunala pensioner, i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag.

RP 278/2014, ShUB 50/2014, JsUU 47/2014, AjUU 17/2014, RSv 320/2014

18.9.2015/1159:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.