Beaktats t.o.m. FörfS 223/2018.

13.6.2003/460

Lag om yttrandefrihet i masskommunikation

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

Denna lag innehåller närmare bestämmelser om hur den i grundlagen tryggade yttrandefriheten utövas i masskommunikation.

När denna lag tillämpas får inga större intrång i kommunikationen göras än vad som är nödvändigt med hänsyn till yttrandefrihetens betydelse i en demokratisk rättsstat.

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) allmänheten en personkrets som inte är utvald på förhand och som tar emot ett meddelande,

2) nätmeddelande information, åsikter eller andra meddelanden som gjorts tillgängliga för allmänheten genom radiovågor, elektroniska kommunikationsnät eller andra motsvarande tekniska arrangemang,

3) program en enhetlig helhet av nätmeddelanden, vilka huvudsakligen uttrycks i ljud eller rörliga bilder,

4) publikation ett tryckalster, en dataskiva eller någon annan genom mångfaldigande framställd upptagning av text, ljud eller bild, som har gjorts tillgänglig för allmänheten,

5) periodisk publikation en publikation som är avsedd att ges ut regelbundet minst fyra gånger om året,

6) nätpublikation en i likhet med periodiska publikationer enhetligt uppbyggd helhet av nätmeddelanden avsedd för regelbunden utgivning, där materialet har producerats eller bearbetats av utgivaren,

7) publikationsverksamhet att publikationer och andra nätmeddelanden än program görs tillgängliga för allmänheten, och

8) programverksamhet att program görs tillgängliga för allmänheten.

Vid tillämpningen av denna lag anses löpsedlar och bilagor till en periodisk publikation eller nätpublikation vara delar av publikationen.

3 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på publikations- och programverksamhet som utövas i Finland.

På en enskild person som i ett elektroniskt kommunikationsnät har en hemsida tillämpas endast 12, 14, 16, 18, 19, 22 och 24 §.

På verksamhet som enbart gäller teknisk framställning, sändning, förmedling eller distribution av en publikation eller ett nätmeddelande tillämpas endast 17–20 och 22 §.

I fråga om upphovsrätt, rätt att utöva radio- och televisionsverksamhet eller televerksamhet samt granskning av bildprogram bestäms särskilt. I fråga om tillhandahållande av informationssamhällets tjänster gäller dessutom vad som bestäms särskilt.

2 kap

Skyldigheter för utgivare och dem som utövar programverksamhet

4 §
Ansvarig redaktör

Utgivaren av en periodisk publikation eller nätpublikation skall utse en ansvarig redaktör för publikationen. Den som utövar programverksamhet skall utse en ansvarig redaktör för varje program. För en periodisk publikation, nätpublikation eller ett program kan också utses flera ansvariga redaktörer.

En ansvarig redaktör skall ha fyllt femton år och får inte vara försatt i konkurs eller ha begränsad handlingsbehörighet.

Den ansvariga redaktören skall leda och övervaka det redaktionella arbetet, besluta om innehållet i den periodiska publikationen, nätpublikationen eller programmet samt sköta övriga uppgifter som föreskrivs i denna lag.

5 §
Upplysningsplikt

Utgivaren av en publikation, periodisk publikation eller nätpublikation skall se till att den är försedd med uppgift om vem som är utgivare. Utgivaren och den ansvariga redaktören skall se till att en periodisk publikation eller nätpublikation också är försedd med uppgift om vem som är ansvarig redaktör. En publikation och periodisk publikation skall också innehålla uppgift om framställningsåret.

Den som utövar programverksamhet och den ansvariga redaktören skall se till att i programverksamheten meddelas vem som utövar programverksamheten och vem som är ansvarig redaktör.

Om flera ansvariga redaktörer har utsetts för en periodisk publikation, en nätpublikation eller ett program, skall i publikationen eller programverksamheten anges för vilken del av publikationen eller programmet var och en av dem ansvarar.

Var och en har rätt att få veta vem som är ansvarig redaktör.

6 §
Upptagning av program och nätpublikationer

Utgivaren och den som utövar programverksamhet skall se till att en upptagning görs av varje program och nätpublikation, förutsatt att det inte på grundval av den tekniska utformningen av programmet är klart att ingen genom att sända programmet kan göra sig skyldig till ett brott som baserar sig på innehållet i meddelandet. Upptagningen skall sparas minst 21 dagar från det att programmet sändes eller nätpublikationen gjordes tillgänglig för allmänheten.

Skyldigheten att spara upptagningen fortgår också efter att den i 1 mom. föreskrivna tiden löpt ut, om ett ärende som grundar sig på innehållet i ett program eller i en nätpublikation är föremål för förundersökning, åtalsprövning eller rättegång. Upptagningen får i detta fall utplånas först när det har blivit klart att åtal i ärendet inte kommer att väckas eller när ett yrkande som grundar sig på innehållet i ett program eller i en nätpublikation har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft. Åklagaren eller den domstol som senast behandlat ärendet skall informera utgivaren eller den som utövar programverksamhet om att skyldigheten att spara upptagningen har upphört.

7 §
Myndighetsmeddelanden

Utgivare och de som utövar programverksamhet är skyldiga att avgiftsfritt i sina periodiska publikationer, nätpublikationer eller program publicera myndighetsmeddelanden, om detta är nödvändigt för att skydda människors liv eller hälsa eller betydande miljö- eller egendomsvärden eller av något annat därmed jämförbart viktigt skäl.

3 kap

Genmäle och rättelse

8 §
Rätt till genmäle

En enskild person som har motiverad anledning att anse sig ha blivit kränkt av ett meddelande i en periodisk publikation, en nätpublikation eller ett med dessa jämförbart återkommande program har rätt att få ett genmäle publicerat i samma publikation eller program.

9 §
Rätt till rättelse

När en felaktig uppgift om en enskild person, sammanslutning, stiftelse eller myndighet har framförts i en periodisk publikation, nätpublikation eller ett program, har personen, sammanslutningen, stiftelsen eller myndigheten rätt att få uppgiften rättad i samma publikation eller i ett program av samma utövare av programverksamhet, om inte felet är så ringa att det är uppenbart onödigt att rätta det.

10 §
Skyldighet att publicera genmäle och rättelse

En ansvarig redaktör skall publicera ett genmäle eller en rättelse avgiftsfritt och utan obefogat dröjsmål, i behörig omfattning och på liknande sätt som det meddelande publicerades vilket genmälet eller rättelsen grundar sig på.

Ett genmäle eller en rättelse får inte ha ett lagstridigt eller kränkande innehåll.

Den ansvariga redaktören skall vid behov bistå vid den tekniska utformningen av ett genmäle.

11 §
Yrkande om genmäle och rättelse

Ett yrkande om genmäle eller rättelse skall framställas till den ansvariga redaktören inom 14 dagar efter att det meddelande som yrkandet grundar sig på publicerades. Yrkandet skall framställas skriftligen eller på elektronisk väg på så sätt att yrkandets innehåll inte ensidigt kan ändras och att det förblir tillgängligt för vardera parten.

Om ett yrkande om genmäle eller rättelse avslås, skall den som har framställt yrkandet underrättas om avslaget och grunderna för det inom sju dagar efter det att yrkandet togs emot. Grunderna för avslaget skall på begäran meddelas skriftligen. Den som framställt yrkandet har rätt att föra frågan om huruvida förutsättningarna för genmäle eller rättelse uppfylls till behandling av tingsrätten på sin hemort eller Helsingfors tingsrätt senast 30 dagar efter det att framställaren skriftligen har fått del av grunderna för avslaget.

När en domstol ålägger en ansvarig redaktör att fullgöra sina skyldigheter enligt 10 § kan domstolen förena åläggandet med vite. I domstolens beslut om vite kan ändring sökas särskilt genom besvär.

4 kap

Ansvar för innehållet i ett publicerat meddelande

12 §
Gärningsmannens och medverkandes ansvar

För ett brott som grundar sig på innehållet i ett meddelande som gjorts tillgängligt för allmänheten svarar den som enligt strafflagen (39/1889) skall betraktas såsom gärningsman eller medverkande i brottet.

13 §
Chefredaktörsförseelse

Om en ansvarig redaktör uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligen åsidosätter sin skyldighet att leda och övervaka det redaktionella arbetet så att detta är ägnat att bidra till begående av brott som grundar sig på innehållet i ett meddelande som gjorts tillgängligt för allmänheten, skall den ansvariga redaktören, om ett sådant brott begås och han eller hon inte skall anses vara gärningsman eller medverkande i brottet, för chefredaktörsförseelse dömas till böter.

14 §
Skadeståndsansvar

I fråga om ersättning av skada som förorsakats genom innehållet i ett meddelande som har gjorts tillgängligt för allmänheten gäller skadeståndslagen (412/1974).

Utgivare och de som utövar programverksamhet ansvarar enligt 3 kap. skadeståndslagen för ersättande av skada som avses i 1 mom. och som har förorsakats i deras verksamhet, även om skadan har förorsakats av någon annan än en person som avses i 3 kap. 1 § skadeståndslagen.

15 §
Rätt att ta del av innehållet i en upptagning

Rätt att avgiftsfritt ta del av en upptagning som avses i 6 § har var och en som har motiverad anledning att anse sig ha blivit föremål för ett brott som grundar sig på innehållet i ett program eller en nätpublikation eller ha lidit skada av att programmet har sänts eller av att nätpublikationen har gjorts tillgänglig för allmänheten. Samma rätt har den som har för avsikt att utöva sin rätt till genmäle eller rättelse. Utgivaren eller utövaren av programverksamheten skall också utan obefogat dröjsmål ge en tjänsteman som utför förundersökning eller åtalsprövning av ett brott som grundar sig på innehållet i ett program eller en nätpublikation möjlighet att ta del av upptagningen.

16 §
Källskydd och rätt till anonymitet

När ett meddelande har gjorts tillgängligt för allmänheten, har meddelandets upphovsman, utgivaren och utövaren av programverksamheten rätt att vägra röja vem som har lämnat de upplysningar som meddelandet innehåller. Utgivaren och utövaren av programverksamheten har dessutom rätt att vägra röja upphovsmannens identitet.

I 1 mom. avsedd rätt har också den som har fått del av nämnda omständigheter i anställning hos meddelandets upphovsman, hos utgivaren eller utövaren av programverksamheten.

Om skyldighet att vid förundersökning eller rättegång röja en upplysning som avses i 1 mom. bestäms särskilt.

5 kap

Tvångsmedel

17 § (7.8.2015/906)
Utlämnande av ett nätmeddelandes identifieringsuppgifter

På yrkande av en anhållningsberättigad tjänsteman som avses i 2 kap. 9 § 1 punkten i tvångsmedelslagen (806/2011), en åklagare eller en målsägande, kan en domstol ålägga administratören av en sändare, server eller någon annan sådan anordning att till den som framställt yrkandet lämna ut de identifieringsuppgifter som behövs för utredande av vem som är avsändare av ett nätmeddelande, om det föreligger sannolika skäl att misstänka att innehållet i meddelandet är sådant att det är straffbart att göra det tillgängligt för allmänheten. Domstolen får förordna att identifieringsuppgifterna ska lämnas ut till målsäganden först när målsäganden själv får väcka åtal för brottet. Yrkandet ska framställas vid tingsrätten på administratörens hemort eller vid Helsingfors tingsrätt inom tre månader efter att det meddelande som yrkandet gäller publicerades. Domstolen kan förena utlämningsåläggandet med vite.

I ett beslut som gäller utlämnande av identifieringsuppgifter får besvär anföras separat. Ett beslut genom vilket någon åläggs att lämna ut uppgifter får inte verkställas förrän beslutet har vunnit laga kraft, om inte den domstol som behandlar besvären bestämmer något annat.

Åläggande att lämna ut identifieringsuppgifter får på begäran av en utländsk statlig myndighet meddelas, om det under motsvarande förhållanden i Finland skulle vara ett brott att göra det meddelande tillgängligt för allmänheten som begäran grundar sig på eller om utlämnandet grundar sig på ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som är bindande för Finland.

En i 1 mom. avsedd administratör har rätt till ersättning av statens medel för de skäliga direkta kostnaderna för utlämnande av de identifieringsuppgifter som avses i denna paragraf. Beslut om betalning av ersättning fattas av chefen för den polisinrättning där undersökningen utfördes eller av chefen för någon av polisens riksomfattande enheter. När uppgifterna lämnas ut till målsäganden enligt domstolens åläggande, är det dock målsäganden själv som ska svara för nämnda kostnader.

Omprövning av ett i 4 mom. avsett beslut av polisen får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

18 § (13.5.2011/463)
Föreläggande att avbryta distributionen av ett nätmeddelande

En domstol kan på ansökan av en åklagare, en undersökningsledare eller en målsägande förelägga en utgivare eller en utövare av programverksamhet eller administratören av en sändare, server eller någon annan sådan anordning att avbryta distributionen av ett nätmeddelande, om det med hänsyn till meddelandets innehåll är uppenbart att det är straffbart att hålla det tillgängligt för allmänheten. Domstolen ska behandla ansökan skyndsamt. Innan föreläggandet meddelas ska domstolen ge den för vilken föreläggande sökts och avsändaren av nätmeddelandet tillfälle att bli hörda, om ärendets brådskande natur inte oundgängligen kräver något annat.

Domstolens föreläggande ska också delges avsändaren av det i föreläggandet avsedda nätmeddelandet. Om avsändaren är okänd, kan domstolen förelägga administratören av sändaren, servern eller någon annan sådan anordning att sköta delgivningen.

Ett föreläggande enligt 1 mom. förfaller, om inte åtal för ett brott som grundar sig på innehållet i meddelandet väcks, ett yrkande enligt 22 § framställs eller talan om ersättning för skada som innehållet i meddelandet orsakat väcks inom tre månader efter det att föreläggandet meddelades. Om åklagaren eller målsäganden inom nämnda tid yrkar det, kan domstolen förlänga tiden med högst tre månader.

Den som förelagts att avbryta distributionen av ett nätmeddelande har i likhet med avsändaren av nätmeddelandet rätt att hos den domstol som meddelat föreläggandet ansöka om upphävande av föreläggandet. Vid behandling av ett ärende som gäller upphävande av ett föreläggande ska bestämmelserna i 8 kap. i rättegångsbalken iakttas. Domstolen sörjer dock för att behövliga åtgärder för hörande av åklagaren vidtas. Ansökan om upphävande ska göras inom 14 dagar efter det att sökanden fått kännedom om föreläggandet. Nätmeddelandet får inte göras tillgängligt för allmänheten på nytt medan frågan om upphävande är anhängig, om inte domstolen bestämmer något annat. Även åklagaren har rätt att söka ändring i det beslut genom vilket föreläggande om avbrytande har upphävts.

Om åklagaren eller målsäganden yrkar det, kan domstolen meddela ett föreläggande enligt 1 mom. också när den behandlar ett åtal som grundar sig på innehållet i ett publicerat meddelande, ett yrkande om en påföljd enligt 22 § eller en talan om ersättning för skada som innehållet i ett nätmeddelande orsakat. I ett här avsett föreläggande får ändring inte sökas särskilt genom besvär.

19 §
Behörig domstol

Ansökan om avbrytande av distributionen av ett nätmeddelande behandlas vid tingsrätten på den ort som är hemort för utgivaren, utövaren av programverksamhet eller administratören av en sändare, server eller någon annan sådan anordning eller vid Helsingfors tingsrätt. Tingsrätten är domför också med ordföranden ensam.

20 §
Beslagtagning av publikationer

Samtliga exemplar av en publikation som är avsedda för spridning får tas i beslag endast om det är sannolikt att publikationen kommer att dömas förbruten.

Ett beslut om beslag enligt 1 mom. som har fattats av en anhållningsberättigad tjänsteman skall, utan dröjsmål och senast tredje dagen efter att beslutet verkställdes, föras till den domstol som är behörig att handlägga brottmål som gäller innehållet i publikationen. Domstolen beslutar om beslaget fortfarande skall gälla.

På beslag av publikationer tillämpas i övrigt vad som i tvångsmedelslagen föreskrivs om beslag av föremål.

6 kap

Påföljder och åtalsrätt

21 §
Straffbestämmelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 4 § 1 eller 2 mom. om utseende av ansvarig redaktör eller bestämmelserna i 5 § om upplysningsplikt eller bestämmelserna i 6 § om upptagningsskyldighet, skall för masskommunikationsförseelse dömas till böter.

22 §
Förverkandepåföljd och föreläggande om utplåning av ett nätmeddelande

Vid handläggning av ett yrkande om förverkandepåföljd för brott som grundar sig på innehållet i ett publicerat meddelande skall 10 kap. strafflagen iakttas. En förverkandepåföljd kan dömas ut även när det inte kan utredas vem som begått det brott som grundar sig på innehållet i ett meddelande.

Samtliga exemplar av en publikation som är avsedda för spridning kan oberoende av äganderätten till exemplaren dömas förbrutna, om ett brott som grundar sig på innehållet i publikationen har begåtts och påföljden är nödvändig för att förhindra spridning av meddelandet.

En domstol kan bestämma att ett nätmeddelande som har konstaterats vara lagstridigt till sitt innehåll skall göras oåtkomligt för allmänheten och utplånas. Vid handläggning av ärendet skall i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivs om handläggning av yrkande om förverkandepåföljd.

23 §
Publicering av domar som gäller kränkning av ära och privatliv

Om ett brott som avses i 24 kap. 8–10 § strafflagen har begåtts i en periodisk publikation, nätpublikation eller i ett program, kan domstolen på ett yrkande som målsäganden har framställt i samband med behandlingen av åtalet bestämma att uppgift om domen skall publiceras i den periodiska publikationen eller nätpublikationen eller i ett program av den som utövar programverksamheten. Domstolen kan förena denna skyldighet med vite.

Uppgift om domen publiceras avgiftsfritt i skälig omfattning. Den ansvariga redaktören ser till att uppgiften publiceras.

24 §
Åtalsrätt

Riksåklagaren beslutar om åtal skall väckas för ett brott som grundar sig på innehållet i ett publicerat meddelande och som hör under allmänt åtal samt för chefredaktörsförseelse i anslutning till ett sådant brott. Riksåklagaren bestämmer då också vem som skall utföra åtalet.

I fråga om målsägandes åtalsrätt gäller vad som bestäms i 1 kap. 14–17 § lagen om rättegång i brottmål (689/1997).

7 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

25 §
Ikraftträdelsebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Genom denna lag upphävs tryckfrihetslagen av den 4 januari 1919 (1/1919) och radioansvarighetslagen av den 12 mars 1971 (219/1971) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

26 §
Övergångsbestämmelser

Ett brottmål eller ett mål angående rättelse eller genmäle som har anhängiggjorts vid en domstol före denna lags ikraftträdande får behandlas och avgöras också av den domstol som var laga domstol i målet enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Angående ersättning av skada som uppstått före denna lags ikraftträdande tillämpas den lag som gällde vid ikraftträdandet. I ett ärende som gäller genmäle och rättelse tillämpas den lag som gällde när det meddelande publicerades som genmälet eller rättelsen avser.

Ärenden som enligt 42 § 1 mom. tryckfrihetslagen är anhängiga vid justitieministeriet vid denna lags ikraftträdande, överförs till riksåklagaren för avgörande. På dessa ärenden tillämpas vad som i 24 § föreskrivs om åtalsrätt.

RP 54/2002, GrUB 14/2002, RSv 288/2002

Ikraftträdelsestadganden:

13.5.2011/463:

Denna lag träder i kraft den 17 maj 2011.

RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010

22.7.2011/856:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 222/2010, LaUB 44/2010, RSv 374/2010

7.8.2015/906:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 230/2014, LaUB 26/2014, RSv 319/2014

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.