15.5.2003/352
Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Statsrådets förordning om yrkeshögskolor 15.5.2003/352
I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av 44 § yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003):
1 kap
Yrkeshögskolornas huvudmän
1 §
Utbildningsuppgift
En yrkeshögskolas verksamhetsområde fastställs i yrkeshögskolans utbildningsuppgift utgående från följande indelning i utbildningsområden:
1) det humanistiska och pedagogiska området,
2) kultur,
3) det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området,
4) det naturvetenskapliga området,
5) teknik och kommunikation,
6) naturbruk och miljöområdet,
7) social-, hälso- och idrottsområdet, samt
8) turism-, kosthålls- och ekonomibranschen.
2 mom. har upphävts genom F 10.12.2009/1045.
Den verksamhetsort som bestäms i yrkeshögskolans utbildningsuppgift gäller utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och som ordnas i form av utbildning för unga samt utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen. (9.11.2006/981)
2 kap
Yrkeshögskolans förvaltning
2 § (10.12.2009/1045)
Medlemmar i yrkeshögskolan
Vid bestämmande av medlemmar i yrkeshögskolan betraktas den som förordnats att sköta mer än hälften av de uppgifter som hör till en tjänst eller en befattning som lärare i huvudsyssla eller som övrig personal i huvudsyssla.
3 kap
Examina som avläggs vid yrkeshögskola och grunderna för examina (16.6.2005/423)
3 §
Examina som avläggs vid yrkeshögskola (16.6.2005/423)
De examina som avläggs vid yrkeshögskola är yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Yrkeshögskoleexamina är grundexamina vid yrkeshögskolorna. (16.6.2005/423)
Yrkeshögskoleexamina inom de olika utbildningsområdena är
1) inom det humanistiska och pedagogiska området: yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, samhällspedagog (YH), i internationella sammanhang Bachelor of Humanities eller teckenspråkstolk (YH), Bachelor of Humanities,
2) inom kultur: yrkeshögskoleexamen inom kulturbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, artenom (YH), Bachelor of Culture and Arts, bildkonstnär (YH), Bachelor of Culture and Arts, danslärare (YH), Bachelor of Culture and Arts, dramainstruktör (YH), Bachelor of Culture and Arts, formgivare (YH), Bachelor of Culture and Arts, konservator (YH), Bachelor of Culture and Arts, kulturproducent (YH), Bachelor of Culture and Arts, medianom (YH), Bachelor of Culture and Arts, musiker (YH), Bachelor of Culture and Arts, musikpedagog (YH) Bachelor of Culture and Arts eller vestonom (YH), Bachelor of Culture and Arts, samt
yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom, Bachelor of Business Administration,
3) inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området: yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom, Bachelor of Business Administration,
4) inom det naturvetenskapliga området: yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom, Bachelor of Business Administration,
5) inom teknik och kommunikation: yrkeshögskoleexamen i teknik, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, ingenjör (YH), Bachelor of Engineering, byggmästare (YH), Bachelor of Construction Management eller laboratorieanalytiker (YH), Bachelor of Laboratory Services, samt
yrkeshögskoleexamen i sjöfart, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, sjökapten (YH), Bachelor of Marine Technology,
(9.11.2006/981)6) inom naturbruk och miljöområdet: yrkeshögskoleexamen inom naturbruk, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, agrolog (YH), Bachelor of Natural Resources, hortonom (YH), Bachelor of Natural Resources, iktyonom (YH), Bachelor of Natural Resources, miljöplanerare (YH), Bachelor of Natural Resources eller skogsbruksingenjör (YH), Bachelor of Natural Resources,
7) inom social-, hälso- och idrottsområdet: yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, barnmorska (YH), Bachelor of Health Care, bioanalytiker (YH), Bachelor of Health Care, ergoterapeut (YH), Bachelor of Health Care, fotterapeut (YH), Bachelor of Health Care, fysioterapeut (YH), Bachelor of Health Care, förstavårdare (YH), Bachelor of Health Care, geronom (YH), Bachelor of Social Services and Health Care, hjälpmedelstekniker (YH), Bachelor of Health Care, hälsovårdare (YH), Bachelor of Health Care, munhygienist (YH), Bachelor of Health Care, naprapat (YH), Bachelor of Health Care, optometriker (YH), Bachelor of Health Care, osteopat (YH), Bachelor of Health Care, rehabiliteringsledare (YH), Bachelor of Social Services and Health Care, röntgenskötare (YH), Bachelor of Health Care (Radiographer), tandtekniker (YH), Bachelor of Health Care, sjukskötare (YH) Bachelor of Health Care eller socionom (YH), Bachelor of Social Services,
yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, estenom (YH), Bachelor of Beauty and Cosmetics, samt
yrkeshögskoleexamen i idrott, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, idrottsinstruktör (YH), Bachelor of Sports Studies, samt
8) inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen: yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, restonom (YH) Bachelor of Hospitality Management.
(16.6.2005/423)De högre yrkeshögskoleexamina inom de olika utbildningsområdena är
1) inom det humanistiska och pedagogiska området: högre yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, samhällspedagog (högre YH), i internationella sammanhang Master of Humanities eller teckenspråkstolk (högre YH), Master of Humanities,
2) inom kultur: högre yrkeshögskoleexamen inom kulturbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, artenom (högre YH), Master of Culture and Arts, bildkonstnär (högre YH), Master of Culture and Arts, danslärare (högre YH), Master of Culture and Arts, dramainstruktör (högre YH), Master of Culture and Arts, formgivare (högre YH), Master of Culture and Arts, konservator (högre YH), Master of Culture and Arts, kulturproducent (högre YH), Master of Culture and Arts, medianom (högre YH), Master of Culture and Arts, musiker (högre YH), Master of Culture and Arts, musikpedagog (högre YH), Master of Culture and Arts eller vestonom (högre YH), Master of Culture and Arts, samt
högre yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom (högre YH), Master of Business Administration,
3) inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området: högre yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom (högre YH), Master of Business Administration,
4) inom det naturvetenskapliga området: högre yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom (högre YH), Master of Business Administration,
5) inom teknik och kommunikation: högre yrkeshögskoleexamen i teknik, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, ingenjör (högre YH), Master of Engineering eller laboratorieanalytiker (högre YH), Master of Laboratory Services, samt
högre yrkeshögskoleexamen i sjöfart, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, sjökapten (högre YH), Master of Marine Technology,
6) inom naturbruk och miljöområdet: högre yrkeshögskoleexamen inom naturbruk, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, agrolog (högre YH), Master of Natural Resources, hortonom (högre YH), Master of Natural Resources, iktyonom (högre YH), Master of Natural Resources, miljöplanerare (högre YH), Master of Natural Resources eller skogsbruksingenjör (högre YH), Master of Natural Resources,
7) inom social-, hälso- och idrottsområdet: högre yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, barnmorska (högre YH), Master of Health Care, bioanalytiker (högre YH), Master of Health Care, ergoterapeut (högre YH), Master of Health Care, fotterapeut (högre YH), Master of Health Care, fysioterapeut (högre YH), Master of Health Care, förstavårdare (högre YH), Master of Health Care, geronom (högre YH), Master of Social Services and Health Care, hjälpmedelstekniker (högre YH), Master of Health Care, hälsovårdare (högre YH), Master of Health Care, munhygienist (högre YH), Master of Health Care, naprapat (högre YH), Master of Health Care, optometriker (högre YH), Master of Health Care, osteopat (högre YH), Master of Health Care, rehabiliteringsledare (högre YH), Master of Social Services and Health Care, röntgenskötare (YH), Master of Health Care, tandtekniker (högre YH), Master of Health Care, sjukskötare (högre YH), Master of Health Care eller socionom (högre YH), Master of Social Services,
högre yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, estenom (högre YH), Master of Beauty and Cosmetics, samt
högre yrkeshögskoleexamen i idrott, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, idrottsinstruktör (högre YH), Master of Sports Studies, samt
8) inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen: högre yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, restonom (högre YH), Master of Hospitality Management.
(16.6.2005/423)Om yrkeshögskoleexaminas ställning i högskoleexamenssystemet bestäms särskilt.
4 §
Studiernas uppbyggnad
Till de studier som leder till yrkeshögskoleexamina hör
1) grundstudier och yrkesstudier,
2) valfria studier,
3) praktik som främjar yrkesfärdigheten, samt
4) ett lärdomsprov.
Till de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamina hör
1) fördjupade yrkesstudier,
2) valfria studier, samt
3) ett lärdomsprov.
(16.6.2005/423)5 § (16.6.2004/497)
Studiernas omfattning
Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studieperioderna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.
Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 180, 210 eller 240 studiepoäng. Av särskilda skäl kan undervisningsministeriet fastställa studiernas omfattning till mer än 240 studiepoäng.
Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är 60 eller 90 studiepoäng. (16.6.2005/423)
6 §
Utbildningsprogram
De studier som leder till examen ordnas i form av utbildningsprogram. Utbildningsprogrammen är studiehelheter som planeras och ordnas av yrkeshögskolan och som inriktas på något sådant uppgiftsområde inom arbetslivet som förutsätter yrkeskunskap och på utvecklandet av detta område. Inom ett utbildningsprogram kan finnas inriktningsalternativ. (16.6.2005/423)
Undervisningsministeriet fattar beslut om utbildningsprogrammen så att beslutet innehåller uppgifter om namnet på utbildningsprogrammet, vid behov inriktningsalternativen, utbildningsområdet, examen och examensbenämningen, utbildningsprogrammets omfattning i studiepoäng samt praktikens omfattning. Beslut om utbildningsprogrammen kan också fattas för viss tid. (16.6.2004/497)
7 §
Målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen (16.6.2005/423)
Det allmänna målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är att studeranden tillägnar sig
1) omfattande praktiska baskunskaper och basfärdigheter samt de teoretiska grunderna för dem för att kunna arbeta i sakkunniguppgifter på området i fråga,
2) förutsättningar att följa och främja med utvecklingen på området,
3) färdigheter för fortlöpande utbildning,
4) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper, samt
5) de färdigheter som behövs för internationell verksamhet på området.
Målet för grundstudierna är att ge studeranden en omfattande helhetsbild av uppgiftsområdets ställning och betydelse i samhället, arbetslivet och internationellt, göra studeranden förtrogen med uppgiftsområdets allmänna teoretiska grunder och kommunikation samt ge studeranden sådana språkkunskaper som avses i 8 §.
Målet för yrkesstudierna är göra studeranden förtrogen med de centrala problemkomplexen och tillämpningarna inom den yrkessektor som utbildningen gäller samt med de vetenskapliga eller konstnärliga grunderna för dem, så att studeranden efter slutförd utbildning självständigt kan arbeta i sakkunniguppgifter på uppgiftsområdet och som företagare samt delta i utvecklingen av arbetsgemenskapen.
Målet för praktiken är att under handledning göra studeranden förtrogen med sådana praktiska arbetsuppgifter som är av central betydelse i synnerhet med tanke på yrkesstudierna samt med tillämpningen av kunskaper och färdigheter i arbetslivet.
Målet för lärdomsprovet är att utveckla och visa studerandens förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiska sakkunniguppgifter i anslutning till yrkesstudierna.
7 a § (16.6.2005/423)
Målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen
Det allmänna målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är att ge den studerande
1) sådana omfattande och ingående kunskaper om branschen som utvecklandet av arbetslivet förutsätter samt sådana teoretiska kunskaper som behövs för att kunna arbeta i krävande expert- och ledaruppgifter inom branschen,
2) en ingående uppfattning om branschen, dess ställning i arbetslivet och betydelse i samhället samt förutsättningar att följa och specificera utvecklingen inom forskningsdata och yrkespraxis inom branschen,
3) förutsättningar för livslångt lärande och kontinuerlig utveckling av den egna yrkesskickligheten,
4) sådana goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper som krävs i arbetslivet, samt
5) sådana färdigheter som förutsätts för internationell växelverkan och yrkesverksamhet.
Målet för de fördjupade yrkesstudierna är att ge den studerande möjlighet att fördjupa teoritillämpningen i praktiken, de analytiska färdigheterna, förmågan att leda projekt och delta i forsknings- och utvecklingsarbete och de sociala färdigheterna.
Målet för lärdomsprovet är att utveckla och utvisa den studerandes förmåga att tillämpa forskningsdata och använda valda metoder för specificering och lösning av problem i arbetslivet samt förmåga att arbeta självständigt i krävande expertuppgifter.
8 §
Språkkunskaper
En studerande skall i de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat
1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen om de språkkunskaper, som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende, samt (16.6.2004/497)
2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett eller två främmande språk som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende.
Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Yrkeshögskolan beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.
Yrkeshögskolan kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka bestäms i 1 mom.
Den studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.
9 §
Studieperioder och läroplaner
Studierna och den undervisning som hör till dem ordnas i form av studieperioder. Studieperioderna är obligatoriska, alternativa eller valfria.
I läroplanen för ett utbildningsprogram fastställs för varje studieperiod åtminstone dess mål, det sakkomplex som skall behandlas, omfattningen i studiepoäng, mängden undervisning och praktik samt de prestationer som krävs. En del av undervisningen kan ordnas på en arbetsplats enligt vad som bestäms i yrkeshögskolans examensstadga. (16.6.2004/497)
10 § (16.6.2005/423)
Mognadsprov
För examen skall studeranden inom området för sitt lärdomsprov avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med området och kunskaper i finska eller svenska. Yrkeshögskolan bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 8 § 1 mom.
11 §
Europeiska gemenskapens regelverk och internationella fördrag
Sjukskötar- och barnmorskeutbildningen samt sjöfartsutbildningen skall uppfylla de krav som anges i Europeiska gemenskapens regelverk. I sjöfartsutbildningen beaktas dessutom vad som internationellt avtalas om sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning.
12 § (10.12.2009/1045)
Yrkesinriktade specialiseringsstudier och öppen yrkeshögskoleundervisning
Yrkesinriktade specialiseringsstudier är omfattande fortbildningsprogram som grundar sig på yrkeshögskoleexamen.
Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna är 30–60 studiepoäng.
Inom den öppna yrkeshögskoleundervisningen bedrivs studier inom utbildningsprogram som leder till yrkeshögskoleexamen eller till högre yrkeshögskoleexamen och för vilka yrkeshögskolan gett den studerande tidsmässigt och innehållsmässigt avgränsad studierätt.
4 kap
Andra grunder för studierna och undervisningsarrangemangen
13 § (16.6.2005/423)
Studietid
Yrkeshögskolan skall ordna de studier som leder till examen så att en heltidsstuderande kan slutföra studierna på en tid som motsvarar deras omfattning.
14 § (10.12.2009/1045)
Tillgodoräknande av studier
En studerande får i enlighet med yrkeshögskolans beslut vid avläggande av examen räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid någon annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad yrkeshögskolan beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kunskaper som visats på annat sätt.
15 §
Betyg
Yrkeshögskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.
Yrkeshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.
Yrkeshögskolan ger till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid yrkeshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om yrkeshögskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet. (16.6.2004/497)
16 §
Examensstadga
Närmare bestämmelser och anvisningar om examina, utbildningsprogram, läroplaner, studier, studiehandledning, deltagande i undervisning, tillgodoräknande av andra studier, praktik, lärdomsprov, utvärdering och betyg meddelas i examensstadgan för yrkeshögskolan.
5 kap
Undervisning och studerande
17 §
Läsåret
Yrkeshögskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Undervisning ges under de perioder som yrkeshögskolan bestämmer. Undervisningen skall ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.
18 § (10.12.2009/1045)
Intagning av studerande och sökande av rättelse i antagningen
Studerande tas in till ett utbildningsprogram eller till ett sådant inriktningsalternativ inom ett utbildningsprogram som avses i 6 § 2 mom.
Om en studieplats tas emot ska yrkeshögskolan utan dröjsmål anteckna detta i registret för ansökan till yrkeshögskolorna.
När resultaten av antagningen offentliggörs ska de sökande informeras om hur de kan få veta på vilket sätt de grunder som följts vid antagningen har tillämpats på dem och hur rättelse i antagningen kan begäras.
18 a § (15.9.2011/1035)
Indragning av studierätten
Bestämmelserna om indragning av studierätten i 25 a § i yrkeshögskolelagen (351/2003) tillämpas inom det humanistiska och pedagogiska området på utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området samt inom social-, hälso- och idrottsområdet på utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området och till yrkeshögskoleexamen i idrott. Bestämmelserna i 25 a § i den lagen tillämpas även inom teknik och kommunikation på utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen i sjöfart och på yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier enligt statsrådets förordning om yrkespedagogisk lärarutbildning (357/2003).
19 §
Utvärdering av studieprestationer
En studerande skall ges möjlighet att ta del av bedömningen av skriftliga studieprestationer eller av studieprestationer som upptagits i annan form. Prestationerna skall sparas sex månader efter det att resultaten har offentliggjorts.
20 §
Examensnämnd
Vid yrkeshögskolan skall finnas en eller flera examensnämnder för behandling av begäran om rättelse i fråga om studieprestationer. Till examensnämnden hör en ordförande, som skall vara överlärare vid yrkeshögskolan, och två övriga medlemmar, av vilka den ena skall vara lärare vid yrkeshögskolan. Ordföranden för examensnämnden, medlemmarna samt deras personliga suppleanter förordnas av yrkeshögskolans styrelse.
6 kap
Behörighetsvillkor
21 §
Behörighetsvillkor för rektor
Behörighetsvillkor för rektor är licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen, förtrogenhet med yrkeshögskolans verksamhetsområde och erfarenhet av förvaltning. En person som har avlagt högre högskoleexamen kan också utnämnas till en rektorstjänst eller en rektorsbefattning, om personen i övrigt anses vara speciellt meriterad för uppgiften. Av rektor fordras dessutom kunskaper i undervisningsspråket vid yrkeshögskolan.
22 § (10.12.2009/1045)
Krav på språkkunskaper hos lärarna
Av en överlärare och lektor samt timlärare fordras kunskaper i undervisningsspråket vid yrkeshögskolan eller i det språk på vilket de förordnats att undervisa.
23 §
Behörighetsvillkor för lärarna
Av en överlärare vid yrkeshögskola krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.
Av särskilda skäl kan utan hinder av 1 mom. den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och den som inte avlagt högskoleexamen utnämnas till en lektorstjänst eller lektorsbefattning, om den person som utnämns är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för tjänsten eller befattningen.
Av en överlärare och lektor vars undervisningsuppgift huvudsakligen består av att ordna yrkesstudier, fordras dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen.
Innan en tjänst eller befattning som överlärare eller lektor inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans eller musik ledigförklaras, kan yrkeshögskolan besluta att sökandena i stället för de krav som föreskrivs ovan i denna paragraf skall inneha de konstnärliga meriter som skötseln av uppgiften förutsätter.
Av en timlärare fordras i mån av möjlighet motsvarande behörighet som av tjänsteinnehavare och befattningshavare.
24 §
Lärarnas uppgifter
En lärare i huvudsyssla har förutom sitt undervisnings- och handledningsarbete samt de övriga uppgifterna i samband med dem till uppgift att
1) utveckla undervisningen på sitt område med beaktande av utvecklingen i arbetslivet,
2) delta i utarbetandet av läroplaner och skötseln av antagningen av studerande,
3) sköta uppgifter i anslutning till forsknings- och utvecklingsarbete enligt vad yrkeshögskolan bestämmer,
4) delta i av yrkeshögskolan föreskriven utbildning som upprätthåller och utvecklar yrkesfärdigheten och göra sig förtrogen med arbetslivet, samt
5) sköta de uppgifter som föranleds av medlemskap i yrkeshögskolans förvaltningsorgan och andra uppgifter som ankommer på läraren eller förordnats läraren.
En överlärare och en lektor skall dessutom inom tre år efter utnämningen till tjänsten eller befattningen genomgå en 35 studieveckors lärarutbildning, om överläraren eller lektorn saknar sådan när han eller hon utnämns till tjänsten eller befattningen.
7 kap
Särskilda bestämmelser
25 §
Ansökan om tillstånd
Ansökan om tillstånd för yrkeshögskola skall innehålla uppgifter om
1) huvudmannens namn och hemort,
2) yrkeshögskolans namn,
3) behovet av yrkeshögskolan,
4) utbildningsuppgiften,
5) ordnandet av förvaltningen,
6) undervisningslokaler och andra lokaler,
7) uppskattade anläggnings- och driftskostnader samt en finansieringsplan, samt
8) den tidpunkt när yrkeshögskolan inleder sin verksamhet.
Om sökanden är en samkommun skall till ansökan fogas samkommunens grundavtal. Om sökanden är en privat sammanslutning eller stiftelse, skall den ge en utredning om att sammanslutningen eller stiftelsen har antecknats i registret samt förete bolagsordningen eller stadgarna.
Ansökan skall tillställas undervisningsministeriet senast 20 månader före den planerade tidpunkten för inledande av yrkeshögskolans verksamhet.
8 kap
Ikraftträdelsebestämmelser
26 §
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003.
2 § i den upphävda förordningen den 3 mars 1995 om vissa arrangemang i anslutning till verkställande av lagstiftningen om yrkeshögskolestudier (259/1995) förblir i kraft.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Ikraftträdelsestadganden:
15.10.2003/860:
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2003.
De som inom det humanistiska och pedagogiska området har avlagt yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området inom utbildningsprogrammet för medborgaraktivitet och ungdomsarbete innan denna förordning träder i kraft eller som har påbörjat studier som leder till nämnda examen innan denna förordning träder i kraft, kan efter avlagd examen använda examensbenämningen samhällspedagog (YH). På motsvarande sätt kan de som inom social-, hälso- och idrottsområdet har avlagt yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen innan denna förordning träder i kraft eller som har påbörjat studier som leder till nämnda examen innan denna förordning träder i kraft, efter avlagd examen använda examensbenämningen estenom (YH).
De som inom det humanistiska och pedagogiska området har avlagt yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området inom utbildningsprogrammet för kulturproducentskap innan denna förordning träder i kraft eller som har påbörjat studier som leder till nämnda examen innan denna förordning träder i kraft, kan efter avlagd examen använda yrkesbenämningen kulturproducent (YH).
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
16.6.2004/497:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.
I läroplanen för ett utbildningsprogram fastställda omfattningar för studieperiod skall ändras till studiepoäng senast den 1 augusti 2005.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
16.6.2005/423:
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Till en påbyggnadsexamen som har avlagts enligt lagen om försök med påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna (645/2001) kan fogas samma examensbenämning enligt utbildningsprogrammet som fogas till högre yrkeshögskoleexamen enligt 3 § 3 mom.
9.11.2006/981:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
10.12.2009/1045:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
15.9.2011/1035:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.