26.3.1999/430
Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Lag om förvaltningsdomstolarna 26.3.1999/430
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap
Allmänna bestämmelser
1 §
Förvaltningsdomstolarna
De allmänna regionala förvaltningsdomstolarna är Helsingfors, Åbo, Tavastehus, Vasa, Kouvola, Kuopio, Uleåborgs och Rovaniemi förvaltningsdomstolar.
Tavastehus förvaltningsdomstol har dessutom permanent sammanträdesplats i Jyväskylä och Kuopio förvaltningsdomstol i S:t Michel och Joensuu.
Om Ålands förvaltningsdomstol bestäms särskilt.
2 §
Domkretsarna
Förvaltningsdomstolarnas domkretsar bestäms genom statsrådsbeslut.
3 §
Förvaltningsdomstolarnas behörighet
Förvaltningsdomstolarna handlägger och avgör de förvaltningsrättsliga besvär, förvaltningstvistemål och andra ärenden som enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996) eller annan lag hör till deras behörighet.
2 kap
Personalen
4 §
Förvaltningsdomstolens ledamöter
Varje förvaltningsdomstol har en överdomare samt som övriga ledamöter förvaltningsrättsdomare. I behandlingen av ärenden som avses i 7 § deltar sakkunnigledamöter.
2 mom. har upphävts genom L 25.2.2000/211.
Överdomaren leder förvaltningsdomstolen och svarar för dess resultat.
5 §
Utnämning av och behörighetsvillkor för ledamöterna (25.2.2000/211)
Om utnämning av överdomaren och förvaltningsrättsdomarna samt om behörighetsvillkor för överdomaren och andra förvaltningsrättsdomare än de som avses i 2 mom. bestäms i lagen om utnämning av domare (205/2000). (25.2.2000/211)
Behörighetsvillkor för andra än lagfarna ledamöter som deltar i behandlingen av ärenden enligt vattenlagen (264/1961) och miljöskyddslagen (86/2000) är lämplig högre högskoleexamen inom det tekniska eller naturvetenskapliga området. Dessutom förutsätts att de är förtrogna med uppgifter som hör till området för den lagstiftning som skall tillämpas. (4.2.2000/106)
6 § (25.2.2000/211)
6 § har upphävts genom L 25.2.2000/211.
7 §
Sakkunnigledamöter
I förvaltningsdomstolen deltar en sakkunnigledamot i behandlingen och avgörandet av
1) ärenden enligt barnskyddslagen (417/2007) som gäller barn- och familjeinriktat barnskydd, (13.4.2007/422)
1 a) ärenden enligt adoptionslagen (22/2012) som gäller avbrytande av adoptionsrådgivning, vägran att tillhandahålla internationell adoptionstjänst eller avbrytande av tjänsten, adoptionstillstånd eller rätt att få uppgifter ur adoptionshandlingar, (20.1.2012/26)
1 a punkten har tillfogats genom L 26/2012, som träder i kraft 1.7.2012.
2) ärenden enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) som gäller meddelande av specialomsorger och fortsatta specialomsorger mot den berördas egen vilja,
3) ärenden som gäller beslut om att någon enligt mentalvårdslagen (1116/1990) skall tas in för vård eller hållas kvar för fortsatt vård oberoende av sin vilja, om att hans eller hennes egendom skall omhändertas eller om att kontakterna skall begränsas,
4) ärenden som gäller beslut enligt vilket någon i enlighet med 11 eller 12 § i lagen om missbrukarvård (41/1986) oberoende av sin vilja skall intas för vård samt frågor som avses i 13 § i nämnda lag, samt
5) ärenden som avses i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986).
(2.9.2005/699)I ärenden som avses i 1 mom. kan förvaltningsdomstolen dock utan någon sakkunnigledamot besluta om andra åtgärder än sådana som innebär ett slutligt avgörande i huvudsaken.
8 §
Behörighetsvillkor för och utnämning av sakkunnigledamöter
För de ärenden som avses i 7 § 1 mom. utnämner statsrådet för en mandattid om fyra år i sänder ett tillräckligt antal sakkunnigledamöter i förvaltningsdomstolen med uppdraget som bisyssla och suppleanter för dem. Blir en ledamots eller suppleants plats ledig under mandattiden, skall en efterträdare utses för återstoden av tiden. Om ledamöternas och suppleanternas rätt att kvarstå i uppdraget gäller i övrigt samma bestämmelser som för innehavare av domartjänst.
En sakkunnigledamot och en suppleant skall,
1) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 1 och 1 a-punkten ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara förtrogen med barnskydd, (20.1.2012/26)
1 punkten har ändrats genom L 26/2012, som träder i kraft 1.7.2012. Den tidigare formen lyder:
1) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 1 punkten ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara förtrogen med barnskydd,
2) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 2 punkten ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara förtrogen med specialomsorger om utvecklingsstörda,
3) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 3 punkten vara legitimerad läkare som är förtrogen med psykiatri,
4) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 4 punkten ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara förtrogen med missbrukarvård,
5) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 5 punkten vara specialist på smittsamma sjukdomar.
8 a § (19.12.2003/1206)
Behörighetsvillkor som gäller sakkunnigledamöters språkkunskaper
Den som uppfyller behörighetsvillkoren i 8 § kan förordnas till sakkunnigledamot eller suppleant vid en förvaltningsdomstol, om han eller hon har goda muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom förvaltningsdomstolens domkrets samt
1) vid enspråkiga förvaltningsdomstolar nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt
2) vid tvåspråkiga förvaltningsdomstolar nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket.
Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller sakkunnigledamöternas och suppleanternas språkkunskaper vid Ålands förvaltningsdomstol utfärdas med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) genom förordning av statsrådet.
9 §
Domared och domarförsäkran
Förvaltningsdomstolarnas ledamöter och sakkunnigledamöter skall svära domared eller avge domarförsäkran i förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i 1 kap. 6 a och 7 § rättegångsbalken, om de inte har gjort det tidigare.
10 § (4.2.2000/106)
Föredragande
Föredragande vid förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrättssekreterare och notarier. Behörighetsvillkor för tjänsterna som för valtningsrättssekreterare är juris kandidatexamen och för tjänsterna som notarie lämplig högskoleexamen.
För tjänst som föredragande är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom förvaltningsdomstolens domkrets samt
1) vid enspråkiga förvaltningsdomstolar nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt
2) vid tvåspråkiga förvaltningsdomstolar nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket.
(19.12.2003/1206)10 a § (10.6.2011/610)
Tingsnotarier
Som föredragande vid förvaltningsdomstolarna kan dessutom finnas tingsnotarier. Tingsnotarierna utnämns av förvaltningsdomstolens överdomare.
Till tingsnotarie kan utnämnas den som vid sådan domstolspraktik som avses i 14 § i tingsrättslagen (581/1993) har tjänstgjort som tingsnotarie vid en tingsrätt i sex månader. Av en tingsnotarie krävs de språkkunskaper som föreskrivs i 10 § 2 mom. i denna lag.
Förvaltningsdomstolen utser en förvaltningsrättsdomare eller förvaltningsrättssekreterare till handledare för tingsnotarien och utarbetar en praktikplan där innehållet i domstolspraktiken anges.
Närmare bestämmelser om domstolspraktik i förvaltningsdomstolen utfärdas genom förordning av statsrådet.
11 § (25.2.2000/211)
För viss tid utnämnda domares rätt att delta i behandlingen av ärenden
Domare som har utnämnts för viss tid kan även efter utgången av denna tid delta i behandlingen av ärenden som de varit med om att bereda eller behandla under den tid för vilken de utnämnts.
3 kap
Handläggning av ärenden vid förvaltningsdomstolen
12 § (21.7.2006/675)
Domförhet
Förvaltningsdomstolen är domför med tre ledamöter, om inte något annat bestäms särskilt i lag.
Vid behandlingen av ärenden enligt vattenlagen och miljöskyddslagen ska i sammansättningen med tre ledamöter ingå två lagfarna ledamöter och en ledamot som är förtrogen med det naturvetenskapliga eller tekniska området och vid behandlingen av ärenden som avses i 7 § två lagfarna ledamöter och en sakkunnigledamot. Om en fråga som ska avgöras i ett ärende på grund av sin natur kräver det, kan förvaltningsdomstolen avgöra ärendet även i en sammansättning med fyra ledamöter. I en sammansättning med fyra ledamöter ska vid behandlingen av ärenden enligt vattenlagen och miljöskyddslagen ingå minst två lagfarna ledamöter och i ärenden som avses i 7 § tre lagfarna ledamöter. Ett ärende enligt vattenlagen och miljöskyddslagen kan avgöras i en utökad sammansättning, om ärendet på grund av sin särskilda natur eller omfattning kräver det. I sammansättningen ingår då utöver ordföranden ett behövligt antal ledamöter som är förtrogna med det naturvetenskapliga eller tekniska området och lika många lagfarna ledamöter. Ordföranden ska alltid vara en lagfaren ledamot. (10.6.2011/616)
Har besvär eller yrkanden som framställts i något annat förvaltningsprocessuellt ärende återtagits helt och hållet, kan en lagfaren ledamot ensam fatta beslut med anledning av detta. En lagfaren ledamot kan ensam avgöra också ett ärende där det är fråga om huruvida besvär eller något annat förvaltningsprocessuellt ärende har anhängiggjorts inom utsatt tid, samt avgöra huruvida förvaltningsdomstolen är behörig att behandla ett ärende som anhängiggjorts där. En lagfaren ledamot kan ensam fatta beslut om ett förordnande som gäller verkställighet enligt 32 § i förvaltningsprocesslagen eller någon annan lag. En lagfaren ledamot kan ensam fatta beslut om att muntlig förhandling skall hållas eller syn förrättas i ärendet samt träffa de avgöranden som gäller genomförandet av dessa förfaranden och även besluta om andra åtgärder som hänför sig till ärendets förberedelse. En lagfaren ledamot kan också ensam förkasta ett yrkande som gäller hållande av muntlig förhandling eller förrättande av syn.
Bestämmelser om förvaltningsdomstolens domförhet i ärenden som gäller rättegångens offentlighet i förvaltningsdomstolen finns i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007). (30.3.2007/382)
12 a § (21.7.2006/675)
Sammansättning i vissa ärenden
Förvaltningsdomstolen är domför också i en sammansättning med två ledamöter, om inte en fråga som skall avgöras i ärendet på grund av sin natur kräver en sammansättning med tre ledamöter och domstolen skall avgöra ett fullföljdsärende som gäller
1) naturliga avdrag, avdrag från kapitalinkomst, resekostnadsersättningar, avdrag från förvärvsinkomsten, avdrag från skatten och underskottsgottgörelser enligt inkomstskattelagen (1535/1992) eller tillämpningen av fastighetsskattelagen (654/1992), bilskattelagen (1482/1994) eller fordonsskattelagen (1281/2003), skogsvårdsavgifter enligt lagen om skogsvårdsföreningar (534/1998) eller uppskattning av värdet på egendom enligt lagen om skatt på arv och gåva (378/1940),
2) tillståndsärenden enligt 18 kap. eller beviljande av undantag enligt 23 kap. i markanvändnings- och bygglagen (132/1999),
3) tillämpningen av avfallslagen (646/2011), (17.6.2011/665)
3 punkten har ändrats genom L 665/2011, som träder i kraft 1.5.2012. Den tidigare formen lyder:
3) tillämpningen av avfallslagen (1072/1993),
4) tillämpningen av befolkningsdatalagen (507/1993), lagen om hemkommun (201/1994) eller namnlagen (694/1985),
5) tillämpningen av civiltjänstlagen (1446/2007), (28.12.2007/1454)
6) tillämpningen av ordningslagen (612/2003) eller lagen om sammankomster (530/1999),
7) tillämpningen av lagen om underhållstrygghet (671/1998), socialvårdslagen (710/1982), lagen om utkomststöd (1412/1997) lagen om barndagvård (36/1973), lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) eller lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992),
8) tillämpningen av utlänningslagen (301/2004) med undantag av ärenden som gäller uppehållstillstånd som beviljas vid asylförfarande eller på grund av alternativt skydd eller humanitärt skydd, (8.5.2009/326)
9) tillämpningen av passlagen (642/1986),
10) tillämpningen av lagen om grundläggande utbildning (628/1998),
11) tillämpningen av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/1993), lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) eller lagen om avgiftsbefrielse (529/1980), eller
12) överlåtande enligt 5 kap. 2 § i ärvdabalken (40/1965) av arv som tillfallit staten.
Förvaltningsdomstolen är domför också i en sammansättning med två ledamöter, i vilken ingår en lagfaren ledamot och en sakkunnigledamot, i ärenden som gäller beslut om fortsatt vård enligt mentalvårdslagen som skall underställas förvaltningsdomstolen.
Ett ärende som har behandlats i en sammansättning med två ledamöter skall överföras till en sammansättning med tre ledamöter för avgörande, om ledamöterna inte är eniga om avgörandet.
L om underhållstrygghet 671/1998 har upphävts genom L om underhållsstöd 580/2008, PassL 642/1986 har upphävts genom PassL 671/2006 och BefolkningsdataL 507/1993 har upphävts genom L om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 661/2009. Se Markanvändnings- och byggL 132/1999 18 och 23 kap.
12 b § (21.7.2006/675)
Domförhet med en ledamot
Förvaltningsdomstolen är domför även med en ledamot när den avgör fullföljdsärenden som gäller
1) tillämpningen av lagen om parkeringsövervakning (727/2011) eller lagen om kontrollavgift i kollektivtrafik (469/1979), (17.6.2011/730)
2) fastställande av televisionsavgift och påförande av kontrollavgift enligt lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998),
3) tillämpningen av lagen om flyttning av fordon (828/2008), eller (5.12.2008/831)
4) körrätt och körkort enligt körkortslagen (386/2011) eller 5 kap. i vägtrafiklagen (267/1981). (16.12.2011/1311)
Bestämmelser om förvaltningsdomstolens domförhet med en domare finns i 193 § 2 mom. i utlänningslagen, 27 § 2 mom. i rättshjälpslagen (257/2002), 20 kap. 14 § 1 mom. i fängelselagen (767/2005) och i 85 § i barnskyddslagen. (13.4.2007/422)
Ett ärende som avses i 1 mom. kan behandlas även i en sammansättning som avses i 12 a § 1 mom.
13 §
Sektioner
Förvaltningsdomstolen kan vara uppdelad på sektioner på det sätt som anges i domstolens arbetsordning.
13 a § (10.6.2011/616)
Förordnande till ordförande för en sektion
Överdomaren förordnar en förvaltningsrättsdomare till uppdraget som ordförande för en sektion för högst tre år. Uppdraget ska förklaras ledigt att sökas av förvaltningsdomstolens ordinarie förvaltningsrättsdomare som utnämnts till sin tjänst innan ansökningstiden går ut. Den som förordnas till uppdraget ska ha de personliga egenskaper som uppdraget förutsätter samt ledarförmåga.
Förordandet till ordförande för en sektion kan av vägande skäl återkallas.
13 b § (10.6.2011/616)
Uppgifterna för ordföranden för en sektion
Ordföranden för en sektion leder arbetet inom sektionen. Ordföranden ska särskilt sörja för den allmänna planeringen och organiseringen av arbetet inom sektionen samt arbetets resultat. Ordföranden ska övervaka att rättsprinciperna tilllämpas och att lagen tolkas på ett enhetligt sätt i sektionens avgöranden.
När överdomaren är förhindrad ska hans eller hennes uppgifter skötas av den tjänstgörande sektionsordförande som är den till tjänsteåren äldsta i uppdraget.
14 §
Plenum
I förvaltningsdomstolens plenum deltar överdomaren som ordförande samt de ordinarie förvaltningsrättsdomarna och de förvaltningsrättsdomare som utnämnts för viss tid som är längre en ett år. När en sakkunnigledamot enligt lag ska delta i behandlingen av ett rättskipningsärende, deltar ledamoten på motsvarande sätt också när ärendet behandlas i plenum. (10.6.2011/616)
Plenum är domfört när minst hälften av de ledamöter som är i tjänst som överdomare eller förvaltningsrättsdomare är närvarande.
15 § (10.6.2011/616)
Fulltaligt sektionssammanträde
I fulltaligt sektionssammanträde deltar som ordförande överdomaren eller ordföranden för sektionen och som andra ledamöter de tjänstgörande förvaltningsrättsdomare som var ledamöter av sektionen när ärendet hänskjöts till fulltaligt sektionssammanträde. När en sakkunnigledamot enligt lag ska delta i behandlingen av ett rättskipningsärende, deltar ledamoten på motsvarande sätt också när ärendet behandlas vid fulltaligt sektionssammanträde. I fråga om ärenden enligt vattenlagen och miljöskyddslagen deltar i fulltaligt sektionssammanträde de ledamöter som är förtrogna med det naturvetenskapliga eller tekniska området och som hade förordnats att delta i avgörandet av ärendet i sektionen.
Fulltaligt sektionssammanträde är beslutfört med minst fem ledamöter. Om det i en sammansättning enligt 1 mom. finns mindre är fem ledamöter, ska ärendet hänskjutas till plenum.
16 § (10.6.2011/616)
Överföring av ett ärende till plenum eller fulltaligt sektionssammanträde
Ett rättskipningsärende som med tanke på enhetlig rättskipning eller annars är av principiell betydelse eller vidsträckt kan i sin helhet eller till vissa delar överföras till plenum eller fulltaligt sektionssammanträde.
Beslut om att överföra ett rättskipningsärende till plenum fattas av överdomaren och beslut om att överföra ett ärende till fulltaligt sektionssammanträde av överdomaren eller sektionens ordförande.
17 §
Behandling av andra ärenden i plenum
Bestämmelser om behandlingen av andra ärenden i plenum utfärdas genom förordning.
18 § (10.6.2011/610)
Föredragning
Rättskipningsärendena avgörs på föredragning.
Ärendena föredras av en förvaltningsrättsdomare, en förvaltningsrättssekreterare, en tingsnotarie eller en notarie.
19 § (1.6.2001/444)
19 § har upphävts genom L 1.6.2001/444
4 kap
Särskilda bestämmelser
20 § (10.6.2011/610)
Tjänsteåtal
En ledamot, en föredragande och en tingsnotarie vid en förvaltningsdomstol åtalas för tjänstebrott i hovrätten.
21 §
Informationsplikt och handräckning
Statliga och kommunala samt andra offentliga samfunds myndigheter är utan hinder av gällande sekretessbestämmelser skyldiga att på begäran lämna de upplysningar och den handräckning som en förvaltningsdomstol behöver för att behandla ett ärende.
22 § (30.3.2007/382)
Rättegångens offentlighet
Beträffande rättegångens offentlighet i en förvaltningsdomstol gäller vad som bestäms i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar.
23 §
Närmare bestämmelser
Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.
Närmare bestämmelser om hur arbetet vid förvaltningsdomstolen ordnas utfärdas i domstolens arbetsordning, som överdomaren fastställer efter att ha hört plenum.
5 kap
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
24 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.
Genom denna lag upphävs lagen den 31 december 1974 om länsrätterna (1021/1974) samt i 15 kap. vattenlagen av den 19 maj 1961 (264/1961) mellanrubriken före 14 § samt 14 § 3–5 mom., 14 a, 16–19, 19 a, 20 och 21 § sådana de lyder, lagen om länsrätterna jämte ändringar samt i vattenlagen 15 kap. 14 § 3–5 mom. sådana de lyder i lagarna 467/1987 och 1015/1993, 14 a, 16–19, 19 a, 20 och 21 § sådana de lyder i nämnda lag 467/1987.
Vad som i någon annan lag eller förordning bestäms om länsrätt gäller sedan denna lag har trätt i kraft förvaltningsdomstolarna. Vad som i någon annan lag eller förordning bestäms om en till namnet bestämd länsrätt gäller efter ikraftträdandet den förvaltningsdomstol till vars domkrets länsrättens domkrets huvudsakligen överförs. Vad som i någon annan lag eller förordning bestäms om vattenöverdomstolen gäller sedan denna lag har trätt i kraft Vasa förvaltningsdomstol.
Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
25 §
Behandling av anhängiga ärenden
Behandlingen av ärenden som är anhängiga vid vattenöverdomstolen när denna lag träder i kraft överförs till behandling i Vasa förvaltningsdomstol. Behandlingen av ärenden som är anhängiga vid en länsrätt när denna lag träder i kraft behandlas av den förvaltningsdomstol till vars domkrets vederbörande länsrätts domkrets i huvudsak överförs.
26 §
Tjänstetillsättning
Republikens president utnämner överdomarna och länsrättsdomarna vid länsrätterna i Nylands, Åbo och Björneborgs, Uleåborgs och Lapplands län samt länsrättsdomarna vid länsrätten i Vasa län till motsvarande tjänster vid de förvaltningsdomstolar som inrättas i stället för dessa länsrätter.
De övriga ledamöterna i förvaltningsdomstolarna utnämns första gången av republikens president på framställning av högsta förvaltningsdomstolen utan att tjänsterna förklaras lediga. Till tjänsterna som överdomare vid förvaltningsdomstol kan då anmäla sig alla andra länsrättsöverdomare än de som nämns i 1 mom. och till tjänsterna som förvaltningsrättsdomare kan alla överdomare och länsrättsdomare vid dessa länsrätter anmäla sig. När en tjänst tillsätts ges den domare företräde vars nuvarande tjänst finns vid en länsrätt vars domkrets helt eller delvis överförs till förvaltningsdomstolen i fråga. Om domarens tjänst finns vid en länsrätt vars domkrets delvis överförs till flera förvaltningsdomstolar, skall det ministerium som behandlar justitieförvaltningsärenden höra innehavaren av domartjänsten om till vilken tjänst han eller hon i första hand anmäler sig.
Vattenöverdomstolens vattenöverdomare kan på det sätt som avses i 2 mom. anmäla sig till tjänsterna som överdomare och förvaltningsrättsdomare vid Vasa förvaltningsdomstol. Republikens president utnämner vattenöverdomstolsråden till tjänsterna som förvaltningsrättsdomare vid Vasa förvaltningsdomstol.
En innehavare av en domartjänst som enligt 1–3 mom. utnämnts till domare vid en förvaltningsdomstol behåller rätten att kvarstå i sin tjänst såsom bestäms i 25 § lagen om införande av statstjänstemannalagen (756/1986).
27 §
Övriga personalarrangemang
Annan personal vid länsrätterna och vid vattenöverdomstolen än den som avses i 26 § övergår och motsvarande tjänster överförs till vederbörande förvaltningsdomstolar när denna lag träder i kraft. För överföring av tjänster krävs inte tjänstemannens samtycke, utom när de överförs från en ort till en annan. Det ministerium som behandlar justitieförvaltningsärenden beslutar om överföring av tjänster och om placeringen av personalen vid förvaltningsdomstolarna.
Sakkunnigledamöterna vid länsrätterna med uppdraget som bisyssla och deras suppleanter fortsätter till slutet av sin mandattid i motsvarande uppdrag vid förvaltningsdomstolarna.
RP 114/1998, LaUB 19/1998, RSv 217/1998Ikraftträdelsestadganden:
4.2.2000/106:
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms separat genom lag.
RP 84/1999, MiUB 4/1999, LaUU 15/1999, GrUU 11/1999, JsUU 18/1999, RSv 100/1999
25.2.2000/211:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.
RP 109/1999, GrUU 13/1999, LaUB 1/2000, RSv 21/2000
1.6.2001/444:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.
RP 78/2000, LaUB 6/2001, RSv 33/2001
21.12.2001/1424:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2002.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 113/2001, ShUB 35/2001, RSv 161/2001
16.12.2003/1206:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
En sakkunnigledamot eller suppleant som blivit förordnad för viss tid före lagens ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för uppgiften till utgången av denna tid.
Den som är utnämnd till föredragande när denna lag träder i kraft är i fråga om språkkunskaperna fortfarande behörig för en sådan föredragandetjänst för vilken han eller hon med avseende på språkkunskaperna var behörig innan lagen trädde i kraft.
Den som blivit utnämnd till föredragande för viss tid före lagens ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för tjänsteförhållandet till utgången av denna tid.
När denna lag har trätt i kraft kan en person som uppfyller de i lag föreskrivna behörighetsvillkoren, utom kravet på nöjaktig förmåga att i tal använda befolkningens andra språk inom domkretsen, utnämnas till föredragande för viss tid vid enspråkig förvaltningsdomstol, om denna tid går ut senast den 30 juni 2004.
RP 103/2003, LaUB 3/2003, RSv 81/2003
2.9.2005/699:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.
RP 112/2004, RP 5/2005, FvUB 13/2005, RSv 91/2005
21.7.2006/675:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
RP 85/2005, LaUB 9/2006, RSv 78/2006
30.3.2007/382:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2007.
RP 12/2006, LaUB 25/2006, RSv 268/2006
13.4.2007/422:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
RP 252/2006, ShUB 59/2006, RSv 309/2006
28.12.2007/1454:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
RP 140/2007, AjUB 9/2007, RSv 132/2007
5.12.2008/831:
Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
RP 78/2008, KoUB 12/2008, RSv 105/2008
8.5.2009/326:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2009.
RP 166/2007, FvUB 26/2008, RSv 4/2009
10.6.2011/610:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011.
RP 278/2010, LaUB 41/2010, RSv 338/2010
10.6.2011/616:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
Ett förordnande till ordförande för en sektion som är i kraft vid lagens ikraftträdande gäller en viss tid, dock högst till utgången av 2011.
RP 280/2010, LaUB 38/2010, RSv 327/2010
17.6.2011/665:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2012.
RP 199/2010, MiUB 23/2010, GrUU 58/2010, FvUU 35/2010, EkUU 30/2010, RSv 360/2010
17.6.2011/730:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
RP 223/2010, LaUB 42/2010, RSv 354/2010
16.12.2011/1311:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
RP 108/2011, LaUB 8/2011, RSv 83/2011
20.1.2012/26:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.
På ärenden som har anhängiggjorts innan denna lag har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Sakkunnigledamöter som har utnämnts att behandla de ärenden som avses i 7 § 1 mom. 1 punkten deltar när denna lag har trätt i kraft utan något särskilt förordnande också i behandlingen av de ärenden som avses i 1 a-punkten i det momentet.
RP 47/2011, LaUB 9/2011, RSv 84/2011