Beaktats t.o.m. FörfS 818/2016.

14.12.1998/986

Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av undervisningsministern föreskrivs med stöd av 37 § 3 mom. lagen den 21 augusti 1998 om grundläggande utbildning (628/1998), 30 § 3 mom. gymnasielagen av samma dag (629/1998), 40 § 3 mom. lagen av samma dag om yrkesutbildning (630/1998), 5 § 3 mom. lagen av samma dag om fritt bildningsarbete (632/1998) och 9 § 3 mom. lagen av samma dag om grundläggande konstundervisning (633/1998):

1 kap

Allmänt

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning bestäms om behörighetsvillkoren för de rektorer och lärare som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (630/1998), lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/ 1998), lagen om fritt bildningsarbete (632/ 1998) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998).

Varje utbildning som omfattas av en lag som nämns i 1 mom. betraktas i denna förordning som en egen utbildningsform. Förskoleundervisning om vilken bestäms i lagen om grundläggande utbildning betraktas dock som en egen utbildningsform.

I denna förordning bestäms också om behörighetsvillkoren för ledare inom morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt 8 a kap. lagen om grundläggande utbildning. (19.2.2004/115)

1 a § (3.11.2005/865)
Definitioner

I denna förordning avses med

1) studiepoäng den grund för dimensionering av studier om vilken bestäms i 5 § i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004),

2) studievecka den grund för dimensionering av studier om vilken bestämdes i de förordningar som upphävdes genom statsrådets förordning om universitetsexamina samt i tidigare förordningar som gällde examina som avlagts vid universitet.

3) studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen de studier i lärarutbildningen som anges i 19 § 1 mom. 2 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina och omfattar minst 60 studiepoäng, och

4) studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan de studier som anges i 12 § i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/1995) och omfattar minst 35 studieveckor.

I de pedagogiska studierna för lärare samt i studierna för speciallärare och studiehandledare inom yrkesutbildningen avses med studiepoäng och studievecka utöver vad som bestäms i 1 mom. de grunder för dimensionering av studier som anges i statsrådets förordning om yrkespedagogisk lärarutbildning (357/2003) samt i tidigare bestämmelser och föreskrifter om den yrkespedagogiska lärarutbildningen.

2 kap

Rektor

2 §
Behörighet för rektor

Behörig som rektor är den som har

1) högre högskoleexamen,

2) sådan behörighet som lärare för utbildningsformen i fråga som föreskrivs i denna förordning,

3) tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter, samt

4) examen i undervisningsförvaltning enligt av utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutfört studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 studiepoäng eller minst 15 studieveckor som ordnas vid ett universitet eller har på annat sätt inhämtad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. (3.11.2005/865)

Om det i samma läroanstalt ordnas utbildning som hänför sig till flera olika utbildningsformer eller om rektor svarar för verksamheten i två eller flera läroanstalter där det ordnas utbildning som hänför sig till olika utbildningsformer, skall rektor ha den lärarbehörighet som avses i 1 mom. 2 punkten för någon av dem.

Behörig som rektor med ansvar för sådan utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning är med avvikelse från 1 mom. 3 punkten den som har tillräcklig arbetserfarenhet av både läraruppgifter och andra uppgifter inom undervisningssektorn. (16.12.2010/1168)

Behörig som rektor för en läroanstalt som ordnar sådan utbildning som avses i lagen om grundläggande konstundervisning är även den som har högre högskoleexamen inom branschen och tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. Behörig som rektor för en skola som är verksam i ett skolhem, för ett idrottsutbildningscenter eller ett sommaruniversitet är även den som har högre högskoleexamen och tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning.

Behörig som rektor för en läroanstalt som ger sådan förberedande utbildning för en yrkesexamen och specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning samt för en läroanstalt som ger annan yrkesinriktad tilläggsutbildning är även den som har lämplig högskoleexamen, tillräcklig arbetserfarenhet inom branschen och har avlagt sådan examen eller slutfört sådana studier som nämns i 1 mom. 4 punkten, eller har på annat sätt erhållen tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning.

Behörig som rektor i en sådan läroanstalt som avses i 2 § 7 mom. lagen om fritt bildningsarbete är också den som har slutfört sådana studier enligt 21 §, vilka fordras av en lärare som ger undervisning som baserar sig på steinerpedagogik och vilka anses tillräckliga och har tillräcklig sådan arbetserfarenhet av läraruppgifter som avses i 1 mom. 3 punkten och har avlagt sådan examen eller slutfört sådana studier som nämns i 4 punkten samma moment, eller har på annat sätt inhämtad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. (26.9.2002/805)

3 §
Språkkunskaper

En rektor skall ha utmärkt förmåga att använda läroanstaltens undervisningsspråk i tal och skrift. (18.12.2003/1133)

En rektor som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, lagen om fritt bildningsarbete och lagen om grundläggande konstundervisning skall behärska läroanstaltens undervisningsspråk.

3 kap

Grundläggande utbildning och förskoleundervisning

4 § (3.11.2005/865)
Behörighet för klasslärare

Behörig att ge klassundervisning är den som

1) har avlagt pedagogie magisterexamen, har slutfört sådana studier omfattande minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller den grundläggande utbildningen samt pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor,

2) har avlagt kandidatexamen enligt förordningen om pedagogiska examina och studier (530/1978) samt slutfört i 1 punkten avsedda studier, eller

3) i Danmark, Island, Norge eller Sverige har avlagt examen för klasslärare i grundskolan baserad på ett minst treårigt utbildningsprogram.

Behörig att ge klassundervisning är också den som har behörighet att ge ämnesundervisning i grundläggande utbildning och som har fullgjort studierna inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan. Detta gäller dock inte personer vars behörighet att ge ämnesundervisning baserar sig på 102 § 2 mom. i grundskoleförordningen (718/1984) sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (294/1996) eller på 3 mom. i samma paragraf, sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (1174/1992).

Om den examen för klasslärare i grundskolan som avses i 1 mom. 3 punkten grundar sig på kortare studier än tre år, är en person behörig att undervisa i årskurs 1–4 inom den grundläggande utbildningen eller, efter att ha slutfört av utbildningsstyrelsen bestämda tilläggstudier, på samma sätt som den som har avlagt examen baserad på tre års studier.

5 §
Behörighet för ämneslärare

Behörig att ge ämnesundervisning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen,

2) i varje ämne som undervisas har slutfört minst 60 studiepoängs studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna är grundstudier och ämnesstudier i läroämnet eller i en helhet som jämställs med läroämnet, och

3) har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare.

(3.11.2005/865)

Behörighet ger, utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten, i varje ämne som undervisas minst 35 studieveckors studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna omfattar grundstudier och ämnesstudier vid universitet. (3.11.2005/865)

Behörig att meddela ämnesundervisning är utan hinder av 1 mom. den som av utbildningsstyrelsen har givits behörighetsintyg på basis av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Den som på basis av en minst treårig lärarutbildning som han eller hon har fått i Danmark, Island, Norge eller Sverige är behörig som lärare i konst- och färdighetsämnen i respektive land eller som på basis av en minst fyraårig lärarutbildning är behörig som annan lärare, kan av utbildningsstyrelsen ges behörighetsintyg för motsvarande uppgift som lärare för grundläggande utbildning. Utbildningsstyrelsen kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

5 a § (3.11.2005/865)
Behörighet för ämneslärare i vissa fall

När undervisning ges enligt en godkänd läroplan i ett läroämne som inte nämns i statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001) och det inte är fråga om fördjupade eller tillämpade studier i läroämnet, är utan hinder av 5 § 1 mom. 2 punkten den behörig som ämneslärare som vid universitet har slutfört sammanlagt minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors studier som innehållsmässigt lämpar sig för det läroämne som nämns i läroplanen. Om studierna inte ingår i examen skall de visas genom ett av universitetet utfärdat särskilt intyg.

SRf om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen 1435/2001 har upphävts genom SRf om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen 422/2012, som gäller fr.o.m. 1.8.2012.

6 §
Behörighet för elevhandledare

Behörig att ge elevhandledning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen och slutfört de studier som avses i 19 § 1 mom. 4 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina eller i 15 § 2 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området,

2) har slutfört utbildning enligt 15 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, eller

3) har den behörighet som föreskrivs i 15 § 1 mom. i denna förordning.

(3.11.2005/865)

I en skola som är verksam i ett skolhem kan elevhandledning också ges av den som har sådan annan behörighet som i denna förordning fordras av lärare för grundläggande utbildning.

7 §
Behörighet för lärare som meddelar förskoleundervisning

Behörig att ge förskoleundervisning är den som enligt denna förordning är behörig att ge klassundervisning. (3.11.2005/865)

Behörig att ge förskoleundervisning för en undervisningsgrupp i vilken inte ingår elever som får grundläggande utbildning är även den som

1) har avlagt lämplig pedagogie kandidatexamen och i examen eller fristående har slutfört antingen de studier som avses i 19 § 1 mom. 1 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina eller de 35 studieveckors studier enligt 11 § i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området som ger yrkesfärdighet, eller

2) har avlagt barnträdgårdslärarexamen.

(3.11.2005/865)

Behörig att meddela förskoleundervisning för en undervisningsgrupp i vilken inte ingår elever i grundläggande utbildning är även den som den 1 augusti 2000 är verksam eller under de tre senaste åren före nämnda tidpunkt under sammanlagt minst ett år har varit verksam i sådana i 4 § förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (804/1992) avsedda ledningsuppgifter i daghem eller vård-, omsorgs-, uppfostrings-, undervisnings- eller rehabiliteringsuppgifter inom dagvården som kräver omfattande kunskaper och som har avlagt examen på institutnivå för socialpedagog. Vidare förutsätts att den som uppfyller ovan angivna villkor har slutfört av undervisningsministeriet godkända studier för förskoleundervisning omfattande 15 studieveckor som ordnats före 2004 av ett universitet eller av någon annan utbildningsanordnare som samarbetar med universitetet. (30.3.2000/327)

Behörig att meddela förskoleundervisning för en undervisningsgrupp i vilken inte ingår elever i grundläggande utbildning är även den som efter 1995 har avlagt examen på institutnivå för socialpedagog eller för handledare inom socialbranschen eller socionomexamen (YH) och i vars examen ingår studier i småbarnsfostran och socialpedagogik omfattande minst 50 studieveckor, och som utöver nämnda examen har slutfört ovan avsedda studier för förskoleundervisning. För den som har avlagt en sådan examen för socialpedagog eller för handledare inom socialbranschen som avses i detta moment men inte har den arbetserfarenhet som avses i 3 mom., omfattar studierna för förskoleundervisning dock 20 studieveckor. Den som har avlagt sådan socionomexamen som avses i detta moment skall ha antagits till yrkeshögskolan senast 1999. (30.3.2000/327)

8 §
Behörighet för lärare som meddelar specialundervisning

Behörig att ge specialundervisning som avses i 16 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen eller som har den behörighet att ge klassundervisning som föreskrivs i denna förordning och som utöver denna examen eller behörighet har slutfört studier som speciallärare, eller

2) har slutfört utbildning för speciallärare enligt 14 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området.

(23.2.2012/105)

Behörig att ge specialundervisning som avses i 17 § 1 mom. är den som

1) har den behörighet att ge klassundervisning som föreskrivs i denna förordning och som har slutfört studier för speciallärare

2) har den behörighet att ge klassundervisning som föreskrivs i denna förordning och som har slutfört de studier inom olika ämnen och ämneshelheter som avses i § 4 a samt studier för speciallärare.

3) har den behörighet som i denna förordning fordras av ämneslärare och som har slutfört de studier inom olika ämnen och ämneshelheter som avses i § 4 a samt studier för speciallärare.

(23.2.2012/105)

Behörig att ge undervisning i ett läroämne såsom specialundervisning enligt 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är utan hinder av 2 mom. också den som enligt denna förordning är behörig att ge undervisning i detta ämne i den grundläggande utbildningen och som har slutfört studier för speciallärare. Behörig att ge undervisning i gymnastik i statens skolor för elever med nedsatt hörsel-, syn- och rörelseförmåga är utan hinder av 2 mom. också den som har behörighet att ge undervisning i gymnastik i den grundläggande utbildningen och som har slutfört grund- och ämnesstudier i specialidrott. (23.2.2012/105)

Vad som föreskrivs i 2 mom. 3 punkten och i 3 mom. gäller dock inte personer vars behörighet att ge ämnesundervisning baserar sig på 102 § 2 mom. i grundskoleförordningen, sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (294/ 1996), eller 3 mom. i samma paragraf, sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (1174/1992). (3.11.2005/865)

Behörig att ge förskoleundervisning för elever som avses i 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning och även annan specialundervisning för utvecklingshämmade elever är även den som har avlagt lämplig högskoleexamen och slutfört studier för speciallärare. Behörig att ge förskoleundervisning för elever som avses i 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är även den som har sådan behörighet som lärare i förskoleundervisning som föreskrivs i 7 § 2–4 mom. och som har slutfört studier för speciallärare. Även den som har avlagt lämplig högskoleexamen kan fungera som assisterande lärare i undervisning för elever som avses i 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning och i förskoleundervisning för elever som avses i 25 § 2 mom. i samma lag. (23.2.2012/105)

Specialundervisning enligt denna paragraf kan även ges av den som av utbildningsstyrelsen har givits behörighetsintyg på basis av speciallärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Den som i Danmark, Island, Norge eller Sverige har fått speciallärarutbildning och som dessutom är behörig att meddela grundläggande utbildning, kan av utbildningsstyrelsen ges behörighetsintyg för specialundervisningsuppgiften i fråga, om utbildningens inriktning i stort motsvarar behörighetsvillkoren för uppgiften. Utbildningsstyrelsen kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

8 a § (3.11.2005/865)
Studier för speciallärare

I 8 § avses med studier för speciallärare de studier i lärarutbildningen som anges i 19 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina och som omfattar minst 60 studiepoäng, de studier för speciallärare som anges i 14 § 2 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området och som omfattar minst 35 studieveckor samt de studier för speciallärare som anges i 35 § i förordningen om pedagogiska examina och studier.

De studier för speciallärare som avses i 1 mom. krävs inte av den som har slutfört utbildning för speciallärare enligt 14 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området.

9 § (18.12.2003/1133)
Språkkunskaper

En lärare som undervisar i den grundläggande utbildningen eller meddelar förskoleundervisning skall ha utmärkt förmåga att använda skolans undervisningsspråk i tal och skrift.

Om undervisningsspråket är ett annat än skolans undervisningsspråk eller om det är fråga om undervisning som ordnas i en sådan skola som avses i 10 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning, kan undervisningen också meddelas av en person som behärskar det språk som används i undervisningen. Utbildningsstyrelsen bestämmer vid behov hur språkkunskaperna skall visas.

Den som har fått lärarutbildning i Sverige och som har fullgjort de till utbildningen hörande undervisningsövningarna enbart på svenska anses ha utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i en svenskspråkig skola i tal och skrift. En person som har avlagt klasslärarexamen i Danmark eller Norge får utan hinder av att han eller hon inte har visat utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift, för högst två år anställas för att i en svenskspråkig skola meddela klassundervisning, dock inte undervisning i modersmål och litteratur.

3 a kap (19.2.2004/115)

Morgon- och eftermiddagsverksamhet

9 a § (19.2.2004/115)
Ledare

Behörig som ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten är den som 1) har avlagt för uppgiften lämplig högskoleexamen, examen på institutnivå, yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare studier, yrkesexamen eller specialyrkesexamen och som har i samband med utbildningen inhämtad eller genom erfarenhet visad förmåga att arbeta som ledare i en barngrupp eller 2) har behörighet att meddela klassundervisning, förskoleundervisning, specialundervisning eller ämnesundervisning eller som elevhandledare.

4 kap

Gymnasiet

10 §
Behörighet för ämneslärare

Behörig att ge ämnesundervisning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen,

2) i ett av de ämnen som undervisas har slutfört minst 120 studiepoängs studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna är grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet, och i varje annat ämne som undervisas har slutfört minst 60 studiepoängs studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna är grundstudier och ämnesstudier vid universitet i läroämnet eller i en helhet som jämställs med läroämnet, samt

3) har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare.

(3.11.2005/865)

Behörighet för ämneslärare ger, utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten, i ett av de ämnen som undervisas studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare, när studierna omfattar slutförda grundstudier och ämnesstudier vid universitet samt fördjupade studier, sammanlagt minst 55 studieveckor, och i varje annat undervisningsämne studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna omfattar slutförda grundstudier och ämnesstudier vid universitet, sammanlagt minst 35 studieveckor. (3.11.2005/865)

Ämnesundervisning kan utan hinder av 1 och 2 mom. ges även av den som av utbildningsstyrelsen har givits behörighetsintyg på basis av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige. (3.11.2005/865)

Den som på basis av en minst treårig lärarutbildning som han eller hon har fått i Danmark, Island, Norge eller Sverige är behörig som lärare i konst- eller färdighetsämnen i respektive land samt som på basis av en minst fyraårig lärarutbildning är behörig som annan lärare, kan av utbildningsstyrelsen ges behörighetsintyg för motsvarande uppgift som lärare för gymnasieutbildning. Utbildningsstyrelsen kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

10 a § (3.11.2005/865)
Behörighet för ämneslärare i vissa fall

När undervisning ges enligt en godkänd läroplan i ett läroämne som inte nämns i statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002) och det inte är fråga om en fördjupad eller tillämpad kurs i läroämnet, är utan hinder av 10 § 1 mom. 2 punkten den behörig som ämneslärare som vid universitet har slutfört sammanlagt minst 120 studiepoängs eller minst 55 studieveckors studier som innehållsmässigt lämpar sig för det läroämne som nämns i läroplanen, om han eller hon undervisar endast i detta läroämne i gymnasiet, samt den som har slutfört sammanlagt minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors studier som innehållsmässigt lämpar sig för läroämnet, om han eller hon undervisar även i något annat sådant läroämne i gymnasiet i vilket han eller hon har slutfört de 120 studiepoängs eller 55 studieveckors studier som avses i 10 § 1 mom. 2 punkten. Om studierna inte ingår i examen skall de visas genom ett av universitetet utfärdat särskilt intyg.

SRf om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen 955/2002 har upphävts genom SRf om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen 942/2014.

10 b § (23.1.2014/53)
Behörighet för lärare inom utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning

För lärare inom utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande modersmål för gymnasieutbildning gäller samma behörighetsvillkor som inom gymnasieutbildningen. En lärare är dock behörig att ge ämnesundervisning inom utbildning som förbereder för gymnasieutbildning, om han eller hon är behörig att undervisa i ämnet i fråga eller i minst ett av de ämnen som ingår i ämnesgruppen.

11 § (3.11.2005/865)
Behörighet för studiehandledare

Behörig att ge studiehandledning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen och utöver examen har slutfört studier enligt 19 § 4 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina eller studier för studiehandledare enligt 15 § 2 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området,

2) har slutfört utbildning enligt 15 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, eller

3) har den behörighet som föreskrivs i 15 § 1 mom.

12 § (18.12.2003/1133)
Språkkunskaper inom gymnasieutbildningen

Inom gymnasieutbildningen skall lärarna behärska det språk som används i undervisningen.

Lärare som meddelar ämnesundervisning i modersmål och litteratur skall ha utmärkt förmåga att använda detta språk i tal och skrift.

5 kap

Yrkesutbildning

13 § (16.12.2010/1168)
Behörighet för lärare i yrkesinriktade studier

Behörig att meddela yrkesinriktad undervisning som ingår i yrkesutbildningen är den som

1) har avlagt en högskoleexamen som är lämplig för den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämt,

2) har slutfört pedagogiska studier för lärare i en omfattning av minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor,

3) har minst tre års praktisk arbetserfarenhet i uppgifter som närmast motsvarar innehållet i undervisningsuppgiften samt

4) innehar behörighetsbrev eller certifikat eller har rätt att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården som legitimerad yrkesutbildad person, om verksamhet i uppgifter inom branschen förutsätter behörighetsbrev, certifikat eller legitimation.

Avvikelse kan göras från det krav på lämplig högskoleexamen som föreskrivs i 1 mom. 1 punkten, om sådan lämplig högskoleexamen som förutsätts för den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämmer inte finns i högskoleexamenssystemet eller om den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämmer kräver en särskilt stor eller specialiserad praktisk yrkesskicklighet. Läraren ska då ha sådan specialyrkesexamen som lämpar sig för den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämmer, eller ifall en lämplig specialyrkesexamen inte finns i examensstrukturen, annan lämplig examen eller utbildning, pedagogiska studier för lärare enligt 1 mom. 2 punkten samt minst fem års praktisk arbetserfarenhet i uppgifter som närmast motsvarar innehållet i den undervisningsuppgift som utbildningsanordnaren bestämmer.

I utbildningen inom social- och hälsovårdsbranschen är behörighetsvillkoret med avvikelse från 1 mom. 1 punkten lämplig högre högskoleexamen. Behörig att ge utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen är även den som har lämplig yrkeshögskoleexamen, pedagogiska studier för lärare samt minst fem års praktisk arbetserfarenhet i sådana uppgifter inom social- och hälsovårdsbranschen som motsvarar högskoleexamen.

I yrkesinriktad undervisning inom social- och hälsovårdsbranschen kan man avvika från det behörighetsvillkor som gäller lämplig högre högskoleexamen eller lämplig yrkeshögskoleexamen på det sätt som bestäms i 2 mom. i fråga om utbildning som leder till yrkesexamen inom hårbranschen samt skönhetsbranschen.

Behörig som lärare inom utbildningen i dans samt inom cirkusbranschen är trots vad som bestäms i 1 mom. 1 och 3 punkten även den som har lämpliga studier som omfattar minst tre år samt konstnärliga meriter eller andra yrkesmässiga meriter inom branschen.

Behörig att ge annan utbildning än sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som förbereder för en fristående examen samt yrkesinriktad tilläggsutbildning som ges vid särskilda yrkesläroanstalter är av särskilda skäl även den som har avlagt specialyrkesexamen inom branschen eller som annars förvärvat en god yrkesskicklighet genom utbildning eller arbetserfarenhet.

13 a § (16.12.2010/1168)
Meddelande av yrkesinriktad undervisning utan pedagogiska studier

Rätt att meddela yrkesinriktad undervisning har, utan hinder av 13 § 1 mom. 2 punkten, även den som har anställts som lärare på villkor att han eller hon inom tre år från det att anställningförhållandet inleddes slutför de pedagogiska studier för lärare som avses i nämnda punkt.

13 b § (16.12.2010/1168)
Behörighet för lärare som ger utbildning som förbereder och ger träning för grundläggande yrkesutbildning

Behörig att ge orienterande och förberedande utbildning före den grundläggande yrkesutbildningen samt utbildning som förbereder invandrare för den grundläggande yrkesutbildningen är den som har behörighet för lärare inom yrkesinriktade studier eller gemensamma studier enligt denna förordning.

Behörig att meddela undervisning och ge handledning för handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte är den som har behörighet för lärare som meddelar specialundervisning enligt 16 §.

14 §
Behörighet för lärare i gemensamma studier

Behörig att ge sådan undervisning enligt 12 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning i modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk, matematisk-naturvetenskapliga studier, humanistisk-samhällsvetenskapliga studier samt gymnastik och andra konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap som är nödvändig för förvärvande och komplettering av yrkesskickligheten är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen, i vilken ingår minst 120 studiepoängs eller minst 55 studieveckors eller motsvarande studier i ett undervisningsämne och minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors eller motsvarande studier i andra undervisningsämnen, eller som har avlagt diplomingenjörsexamen i något lämpligt utbildningsprogram, samt

2) har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare.

(3.11.2005/865)

Behörig att undervisa i andra konst- och färdighetsämnen än gymnastik, i humanistisk-samhällsvetenskapliga studier, studier i informations- och kommunikationsteknik som ingår i de matematisk-naturvetenskapliga studierna samt i hälsokunskap är utan hinder av 1 mom. 1 punkten även den som har avlagt lämplig högskoleexamen. (5.7.2001/614)

Den undervisning som avses i denna paragraf kan utan hinder av 1 och 2 mom. ges även av den som av utbildningsstyrelsen har givits behörighetsintyg på basis av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

15 §
Behörighet för studiehandledare

Behörig att ge studiehandledning är den som

1) har behörighet för lärare i yrkesinriktade och gemensamma studier enligt denna förordning samt har slutfört 60 studiepoängs eller 35 studieveckors studier för studiehandledare vid yrkespedagogisk lärarhögskola eller universitet eller minst 60 studiepoängs studier enligt 19 § 1 mom. 4 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina, eller

2) har den behörighet som föreskrivs i 11 §.

(3.11.2005/865)

Om ändamålsenliga arrangemang inom studiehandledningen kräver det kan även någon annan lärare som avses i detta kapitel utan hinder av 1 mom. ge studiehandledning som en del av hans eller hennes övriga undervisning.

16 § (16.12.2010/1168)
Behörighet för lärare som meddelar specialundervisning

Behörig att meddela specialundervisning är den som har sådan behörighet för lärare i yrkesinriktade eller gemensamma studier som föreskrivs i denna förordning och som har slutfört studier för speciallärare inom yrkesutbildningen i en omfattning av minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor eller som har slutfört studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning enligt 19 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004).

Behörig att meddela undervisning i gemensamma studier som meddelas som specialundervisning är, trots vad som föreskrivs i 14 § 1 mom. 1 punkten, även den som avlagt lämplig högre högskoleexamen och som har fullgjort de studier för speciallärare som anges i 1 mom.

Om ändamålsenliga arrangemang inom specialundervisningen kräver det kan specialundervisning trots vad som bestäms i 1 mom. meddelas även av någon annan lärare som avses i detta kapitel som en del av hans eller hennes övriga undervisning.

17 § (18.12.2003/1133)
Språkkunskaper inom yrkesutbildningen

Inom yrkesutbildningen skall lärarna behärska det språk som används i undervisningen.

Lärare som meddelar undervisning i modersmålet skall ha utmärkt förmåga att använda detta språk i tal och skrift.

6 kap

Fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning

18 §
Behörighet för lärare i fritt bildningsarbete

Behörig som lärare som avses i lagen om fritt bildningsarbete är den som har lämplig högskoleexamen och har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare. (3.11.2005/865)

Behörig som lärare i en sådan läroanstalt som avses i 2 § 7 mom. lagen om fritt bildningsarbete är också den som har slutfört sådana för uppgiften lämpliga studier enligt 21 §, vilka fordras av en lärare som ger undervisning som baserar sig på steinerpedagogik och vilka anses tillräckliga. Av en lärare som huvudsakligen arbetar inom lärarutbildningen krävs dessutom minst tre års arbetserfarenhet som rektor eller lärare i en läroanstalt som ger undervisning som baserar sig på steinerpedagogik. (26.9.2002/805)

19 §
Behörighet för lärare som meddelar grundläggande konstundervisning enligt fördjupad lärokurs

Behörig att meddela grundläggande konstundervisning enligt fördjupad lärokurs är den som har lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högskoleexamen eller lärarexamen på minst institutnivå inom konstområdet i fråga.

20 §
Behörig för lärare som meddelar annan grundläggande konstundervisning

Behörig att meddela grundläggande konstundervisning enligt allmän lärokurs är den som har sådan lärarbehörighet för konstområdet i fråga som föreskrivs i denna förordning, eller den som har någon annan utbildning som lämpar sig för konstområdet eller kompetens som förvärvats genom arbete inom branschen och som kan anses tillräcklig.

7 kap

Särskilda bestämmelser

21 § (21.6.2000/592)
Särskilda bestämmelser om undervisning på främmande språk, undervisning som ordnas utomlands samt undervisning som baserar sig på en viss pedagogisk princip

Behörig att ge sådan undervisning som avses i 10 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning och 6 § 3 mom. gymnasielagen, undervisning som baserar sig på steinerpedagogik samt förskoleundervisning som baserar sig på montessoripedagogik är utöver vad som föreskrivs i denna förordning även den som har slutfört studier som av utbildningsstyrelsen anses tillräckliga. Utbildningsstyrelsens beslut om tillräckliga studier kan också gälla en enskild person.

Studier som delvis eller helt kan godkännas som sådana tillräckliga studier som avses i 1 mom. är studier som slutförts i lärarutbildning i ett land som hör till samma språkgrupp i fråga om undervisning på främmande språk, studier som slutförts i lärarutbildningen för steinerpedagogiska skolor i fråga om undervisning som baserar sig på steinerpedagogik samt studier för montessorilärare eller montessorihandledare i fråga om förskoleundervisning som baserar sig på montessoripedagogik.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om behörighetsvillkoren för den som meddelar undervisning som baserar sig på steinerpedagogik, gäller också rektor för en skola eller läroanstalt som ordnar grundläggande utbildning och gymnasieutbildning som baserar sig på steinerpedagogik.

21 a § (10.7.2003/693)
Religionsundervisning

Av den som meddelar undervisning i evangelisk-luthersk eller ortodox religion som klassundervisning fordras utöver vad som i denna förordning annars föreskrivs om behörighet för klasslärare att studier i religionen i fråga har ingått i de studier som han eller hon slutfört inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller i tidigare studier som medfört behörighet som klasslärare eller att han eller hon har slutfört andra studier i religionen i fråga av minst motsvarande omfattning i enlighet med universitetets examensfordringar.

Av den som meddelar undervisning i evangelisk-luthersk eller ortodox religion som ämnesundervisning i den grundläggande utbildningen eller gymnasiet fordras utöver vad som i denna förordning annars föreskrivs om behörighet för ämneslärare att han eller hon har slutfört de studier i undervisningsämnet som hör till utbildningen för ämneslärare eller, enligt vad universitetet intygar, motsvarande studier, eller sådana studier enligt tidigare behörighetsvillkor som medfört ämneskompetens enligt de krav som gäller undervisning i religionen i fråga.

Av den som undervisar i någon annan religion i den grundläggande utbildningen eller i gymnasiet fordras utöver vad som i denna förordning annars föreskrivs om behörighet för lärare att han eller hon har slutfört högskolestudier i religionen i fråga eller på annat sätt inhämtat tillräckliga kunskaper och kännedom om religionen.

22 §
Särskilda bestämmelser om vissa behörighetsvillkor

Med pedagogiska studier för lärare avses i denna förordning pedagogiska studier för lärare enligt 19 § 1 mom. 5 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina och enligt förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, pedagogiska studier för ämneslärare enligt förordningen om pedagogiska examina och studier, yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier enligt statsrådets förordning om yrkespedagogisk lärarutbildning samt sådana minst 35 studieveckors pedagogiska studier i yrkespedagogisk lärarutbildning som anges i tidigare bestämmelser och föreskrifter och som slutförts fristående eller i examen. (3.11.2005/865)

Pedagogiska studier för lärare fordras inte särskilt av den som har behörighet som klasslärare eller som i magisterexamen i hälsovetenskaper har slutfört de pedagogiska studier för lärare som avses i förordningen om examina i hälsovetenskaper (628/1997).

Studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan fordras inte av den som har slutfört grundstudier omfattande minst 35 studieveckor i de undervisningsämnen som ingår i utbildningsprogrammet för klasslärare enligt förordningen om pedagogiska examina och studier.

De studier som fordras enligt denna förordning kan vara slutförda i examen eller fristående.

Den som före den 1 augusti 2005 fått behörighet att ge ämnesundervisning i teknisk slöjd eller textilslöjd i den grundläggande utbildningen är behörig att ge ämnesundervisning i slöjd i den grundläggande utbildningen. (3.11.2005/865)

Den studieprestation som anges som behörighetskrav i 19 § 1 mom. i statsrådets förordning om universitetsexamina kan ersättas med ett sådant intyg av universitetet som avses i 26 § 5 mom. i samma förordning. (3.11.2005/865)

22 a § (18.12.2003/1133)
Intyg över språkkunskaper

Utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift enligt denna förordning visas på det sätt som föreskrivs i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003).

En lärare som ger förskoleundervisning behöver inte visa intyg över utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift, om läraren har fått sin skolbildning och slutfört sina behörighetsstudier på samma språk.

Utbildningsanordnaren bedömer om språkkunskaperna enligt 3 § 2 mom., 12 § 1 mom. och 17 § 1 mom. är tillräckliga.

23 §
Behörighet för en person som meddelar undervisning interimistiskt

Utan hinder av vad som bestäms någon annanstans i denna förordning kan en person med tillräcklig utbildning och den förmåga uppgiften kräver förordnas att meddela undervisning interimistiskt för högst ett år. En sådan person kan dock förordnas att meddela undervisning för längre tid än sex månader endast om personer som uppfyller de behörighetsvillkor som nämnda uppgift förutsätter inte står till buds när förordnandet ges eller om det finns andra särskilda skäl till detta.

Vad som bestäms i andra meningen i 1 mom. tillämpas inte på en lärare som avses i 18 §.

Trots vad som bestäms i 1 mom. kan den som har tillräcklig utbildning för undervisningsuppgiften och god praktisk yrkesskicklighet förordnas att meddela sådan yrkesinriktad undervisning som avses i 13 § för högst två år. En sådan person kan förordnas att meddela undervisning för längre tid än ett år endast om personer som uppfyller de behörighetsvillkor som nämnda undervisningsuppgift förutsätter inte finns tillgängliga eller om det finns andra särskilda skäl till detta. (16.12.2010/1168)

24 § (21.6.2000/592)
Behörighetsintyg utfärdat av universitet för lärare som meddelar konstundervisning

Ett universitet som ordnar utbildning i musik eller i teater och dans kan förklara en person behörig att meddela sådan undervisning i yrkesinriktade studier i musik och i teater och dans som avses i 13 § samt sådan undervisning som avses i 19 §, om han eller hon genom framgångsrika offentliga framträdanden eller genom annan verksamhet eller studier har visat sig ha uppnått den kompetens som fordras för uppgifterna. Vid behov kan universitetet fordra att kompetensen visas i ett särskilt prov.

25 §
Den behörighet som examen utomlands medför

I fråga om den behörighet som en examen utomlands medför gäller förutom vad som bestäms i denna förordning vad som bestäms i lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/1992) och lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (531/1986) och med stöd av dem.

8 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

26 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

27 §
Fortsatt giltighet för tidigare vunnen behörighet

Den som när denna förordning träder i kraft är behörig för en tjänst eller befattning som rektor eller lärare i grundskolan eller en skola som motsvarar grundskolan, i gymnasium, vuxengymnasium, yrkesläroanstalt, medborgarinstitut, folkhögskola, musikläroanstalt, idrottsutbildningscenter, Steiner-skola eller steinerpedagogisk specialskola eller som har fått dispens eller behörighetsintyg för en motsvarande tjänst eller befattning, är behörig som sådan rektor för utbildningsformen som avses i denna förordning eller att meddela motsvarande undervisning som avses i denna förordning. Av en ämneslärare som har till uppgift att meddela grundläggande utbildning eller gymnasieundervisning i fler än två ämnen förutsätts dock att han eller hon i tre eller flera undervisningsämnen har slutfört minst 15 studieveckors studier i undervisningsämnet eller att han eller hon under fyra år innan denna förordning träder i kraft har meddelat undervisning i grundskolan eller gymnasiet i det till tjänsten hörande ämnet i fråga under minst ett läsår i en följd.

Den som när denna förordning träder i kraft är behörig som lärare för grundläggande utbildning eller behörig som elevhandledare är behörig som rektor i en skola som ordnar grundläggande utbildning även om han eller hon inte har avlagt den högre högskoleexamen som krävs av rektor enligt 2 §.

Av en sådan studierektor för en studiecentral som avses i lagen om fritt bildningsarbete och av en sådan verksamhetsledare för ett sommaruniversitet som är verksam i denna uppgift när denna förordning träder i kraft, fordras inte den behörighet för rektor som föreskrivs i 2 § 1 mom. så länge han eller hon har denna eller motsvarande uppgift.

28 §
Övergångsbestämmelser om undervisningen i modersmål och litteratur samt bildkonst och om studiehandledning (5.7.2001/614)

Den som enligt de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft eller enligt denna förordning är behörig att meddela undervisning i modersmålet är fortfarande behörig att undervisa i modersmål och litteratur, om han eller hon uppfyller de övriga behörighetsvillkor som föreskrivs för uppgiften. Behörig att meddela undervisning i bildkonst i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet är på motsvarande sätt den som är behörig att undervisa i teckning. (5.7.2001/614)

Den som enligt de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft eller som med stöd av denna förordning är behörig att ge elevhandledning i gymnasiet och i yrkesläroanstalter är fortfarande behörig att ge studiehandledning.

29 §
Övergångsbestämmelser om undervisningen i yrkesinriktade studier

Behörig att meddela undervisning i yrkesinriktade studier inom naturbruk, turism-, kosthålls- och ekonomibranschen, skönhetsbranschen, hantverk och konstindustri, musik samt fritidsverksamhet och idrott är utan hinder av 13 § 1 mom. 1 punkten den som har lämplig examen inom yrkesutbildning på högre nivå eller examen på institutnivå och vars anställningsförhållande i ovannämnda undervisningsuppgifter har inletts före utgången av 2009. Behörig att meddela undervisning i yrkesinriktade studier inom teknik och kommunikation är på motsvarande sätt den som har lämplig examen inom yrkesutbildning på högre nivå och examen på institutnivå inom textil- och beklädnadsbranschen.

30 §
Övergångsbestämmelser om vissa ofullbordade studier

Den som innan denna förordning träder i kraft har utsetts att slutföra de pedagogiska studier för lärare som avses i de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft, i syfte att få den behörighet som avses i de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet, är efter slutförd utbildning behörig för en sådan motsvarande uppgift som lärare eller rektor som avses i denna förordning, även om han eller hon inte uppfyller de behörighetsvillkor som föreskrivs i denna förordning.

Den som innan denna förordning träder i kraft har utsetts att slutföra de studier för speciallärare i den grundläggande utbildningen eller de studier inom olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller de studier för studiehandledare eller speciallärare inom yrkesutbildningen som avses i de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft, i syfte att få den behörighet som avses i de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet, är efter slutförd utbildning behörig att meddela sådan specialundervising som hör till den utbildningsform som avses i 8 och 16 § eller att ge sådan studiehandledning som avses i 15 §. (30.3.2000/327)

Den som före den 1 januari 1998 har inlett pedagogiska studier för konstnärer vid Konstindustriella högskolan eller vid Teaterhögskolan, har efter slutförd utbildning uppnått den behörighet som avses i förordningen om pedagogisk behörighet för lärare inom vissa konstområden (948/1998).

31 §
Övergångsbestämmelse som gäller vissa beslut av utbildningsstyrelsen

De beslut om tillräckliga studier som utbildningsstyrelsen fattat med stöd av 4 § 2 mom. förordningen om skola som ersätter grundskolan och om privat gymnasium (720/1984), 17 § 1 och 3 mom. förordningen om Suomalais-venäläinen koulu benämnda skola (314/1977), 18 § 1 och 3 mom. förordningen om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola (373/1977), 21 § 1 mom. förordningen om Steiner-skola (625/1977) 15 § 1 och 2 mom. förordningen om steinerpedagogiska specialskolor (688/ 1987) och 16 § 1 mom. 1 punkten förordningen om utomlands verksam privat skola som motsvarar grundskolan (380/1981) förblir i kraft tills utbildningsstyrelsen beslutar något annat med stöd av denna förordnings 21 §.

Ikraftträdelsestadganden:

30.3.2000/327:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2000.

Utan hinder av vad som bestäms i 7 § 3 och 4 mom. om behörighetsvillkoren för lärare som meddelar förskoleundervisning fordras sådana av undervisningsministeriet godkända studier för förskoleundervisning som avses i de nämnda momenten först från den 1 augusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

21.6.2000/592:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

5.7.2001/614:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2001

Behörig att meddela undervisning i hälsokunskap i den grundläggande utbildningen till slutet av juli 2012 är utan hinder av 5 § även den som den 1 augusti 2002 är behörig att meddela undervisning i biologi, huslig ekonomi, gymnastik eller samhällskunskap eller undervisning i psykologi i gymnasiet. Dessutom är den som före den 1 augusti 2002 har utsetts att slutföra studier i något av de undervisningsämnen i utbildningen för ämneslärare som nämns i föregående mening, efter slutförd utbildning behörig att under ovan nämnda övergångsperiod meddela undervisning i hälsokunskap om han eller hon uppfyller de övriga behörighetsvillkor som krävs av ämneslärare.

Behörig att meddela undervisning i hälsokunskap i gymnasiet till slutet av juli 2011 är utan hinder av 10 § även den som när denna förordning träder i kraft är behörig att meddela undervisning i biologi, gymnastik eller psykologi eller undervisning i huslig ekonomi i den grundläggande utbildningen. Dessutom är den som innan denna förordning träder i kraft har utsetts att slutföra studier i något av de undervisningsämnen i utbildningen för ämneslärare som nämns i föregående mening, efter slutförd utbildning behörig att under ovan nämnda övergångsperiod meddela undervisning i hälsokunskap om han eller hon uppfyller de övriga behörighetsvillkor som krävs av ämneslärare.

Behörig att meddela undervisning i hälsokunskap i yrkesutbildningen till slutet av juli 2011 är utan hinder av 14 § även den som när denna förordning träder i kraft är behörig att meddela sådan undervisning i gymnastik och hälsokunskap som avses i 12 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning (630/1998). Dessutom är den som innan denna förordning träder i kraft har utsetts att slutföra studier som ger gymnastiklärarbehörighet, efter slutförd utbildning behörig att under ovan nämnda övergångsperiod meddela undervisning i hälsokunskap om han eller hon uppfyller de övriga behörighetsvillkor som krävs av lärare i gemensamma ämnen.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

26.9.2002/805:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2002.

Av en sådan rektor eller lärare i ett arbetsförhållande som gäller tillsvidare i en läroanstalt som avses i 2 § 7 mom. lagen om fritt bildningsarbete som är verksam i denna uppgift när denna förordning träder i kraft, fordras inte den behörighet som föreskrivs i 2 § 1 mom. och 18 § 1 mom. förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet, inte heller den behörighet som föreskrivs i denna förordnings 2 § 6 mom. och 18 § 2 mom. så länge han eller hon har denna uppgift.

10.7.2003/693:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003.

18.12.2003/1133:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.

Utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift fordras inte av de rektorer och av de lärare som undervisar i den grundläggande utbildningen eller ger förskoleundervisning, om rektorn eller läraren enligt de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande har visat fullständigt behärskande av läroanstaltens eller skolans undervisningsspråk.

En lärare som meddelar undervisning i modersmål och litteratur i gymnasiet eller undervisning i modersmålet i yrkesutbildningen behöver inte ha utmärkt förmåga att använda detta språk i tal och skrift, om läraren enligt de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande har visat fullständigt behärskande av detta språk eller vid denna förordnings ikraftträdande är behörig att undervisa i modersmål och litteratur i gymnasiet eller i modersmålet inom yrkesutbildningen.

19.2.2004/115:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2004.

Utan hinder av 9 a § är fram till den 31 juli 2009 den behörig som ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten som genom utbildning eller erfarenhet har skaffat sig tillräcklig förmåga att arbeta som ledare i en barngrupp och är lämpad för uppgiften.

3.11.2005/865:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2005.

Om en studerande under tiden mellan den 1 augusti 2005 och denna förordnings ikraftträdande har givits ett intyg där studierna anges i studiepoäng, preciseras intyget vid behov med en anteckning av universitetet av vilken behörigheten att ge ämnesundervisning framgår.

Ett intyg som har utfärdats före denna förordnings ikraftträdande och genom vilket kunskaper och färdigheter som motsvarar de studieprestationer som ingår i behörighetsvillkoren visas enligt de bestämmelser som gäller vid denna förordnings ikraftträdande, ger alltjämt behörighet för en sådan läraruppgift som intyget gav behörighet för när denna förordning trädde i kraft.

16.12.2010/1168:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2011.

Den som när denna förordning träder i kraft är behörig att meddela yrkesinriktad undervisning eller yrkesinriktad specialundervisning eller som har fått dispens eller behörighetsintyg innan denna förordning träder i kraft, är behörig att meddela motsvarande yrkesinriktad undervisning eller yrkesinriktad specialundervisning.

Den som när denna förordning träder i kraft uppfyller behörighetsvillkoren för en rektor inom yrkesutbildningen till den del det är fråga om lärarbehörighet inom yrkesutbildningen och tillräcklig arbetserfarenhet i läraruppgifter, är behörig att fortsatt verka som rektor enligt lagen om yrkesutbildning eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Den som när denna förordning träder i kraft är behörig att ge utbildning som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen samt annan yrkesinriktad tilläggsutbildning, är behörig att ge en motsvarande yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Behörig att meddela undervisning i hälsokunskap inom yrkesutbildningen är trots vad som föreskrivs i 14 § även den som den 1 augusti 2001 var behörig att meddela sådan undervisning i gymnastik och hälsokunskap som avses i 12 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning (630/1998) och vars anställningsförhållande i denna undervisningsuppgift har inletts före utgången av juli 2011.

23.2.2012/105:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2012.

23.1.2014/53:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.