Beaktats t.o.m. FörfS 653/2016.

21.8.1998/632

Lag om fritt bildningsarbete

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 § (29.12.2009/1765)
Syftet och målen för det fria bildningsarbetet

Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap.

Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet.

2 § (29.12.2009/1765)
Verksamhet som lagen omfattar

Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler.

Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter.

Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar.

Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas.

Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet.

Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället.

De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter.

Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §.

3 § (29.12.2009/1765)
Övriga uppgifter samt samarbete

Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den.

Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (630/1998), lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998).

Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor.

4 § (29.12.2009/1765)
Tillstånd att driva läroanstalt

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. (10.12.2010/1103)

En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. (10.12.2010/1103)

En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver.

Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. (10.12.2010/1103)

I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag.

2 kap

Personal

5 §
Personal

En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten.

En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal.

I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. (10.12.2010/1103)

3 kap

Utbildning (8.5.2015/579)

6 § (8.5.2015/579)
Ordnande av utbildning

Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar.

För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar.

6 a § (8.5.2015/579)
Inlärning i arbetet som ingår i utbildning vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter

I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal.

En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses.

Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare.

7 § (30.12.2013/1300)
Utvärdering av utbildningen

Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning.

Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013).

De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet.

4 kap

Statsandel för driftskostnader

8 § (8.5.2015/579)
Kalkylerad statsandelsgrund

För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas

1) i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet,

2) i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet,

3) i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet,

4) i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform,

5) i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan.

I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer.

9 § (8.5.2015/579)
Statsandelens belopp

Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §.

I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform.

10 § (8.5.2015/579)
Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen.

11 § (8.5.2015/579)
Pris per enhet

Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priserna per enhet i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar för det följande året. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret.

Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt.

Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten.

Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009).

Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna.

Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna.

I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna.

Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §.

Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet.

Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §.

11 a § (30.12.2015/1608)

11 a § har upphävts genom L 30.12.2015/1608.

11 b § (30.12.2015/1608)
Avdrag från priset per enhet för läroanstalter

Från det pris per enhet som bestämts enligt 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras

1) för en folkhögskolas studerandevecka 9,47 euro,

2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 2,81 euro,

3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 2,66 euro,

4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 5,00 euro,

5) för en studiecentrals undervisningstimme 3,11 euro.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för finansåret för en studerandevecka, ett studerandedygn och en undervisningstimme vara minst på nivån för priset per enhet för finansåret 2015.

12 § (29.12.2009/1765)
Förändringen i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art

Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande i tillämpliga delar av 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009).

12 a § (13.12.2013/894)
Beräkning av priserna per enhet för fritt bildningsarbete åren 2013–2015

Med avvikelse från det som i 11 § 1 mom. och 12 § bestäms om beaktande av kostnadsnivån vid bestämmande av de priser per enhet som avses i 11 § samt vid utfärdande av bestämmelser om det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut, ska i priserna per enhet och i det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstituten inte beaktas de justeringar i kostnadsnivån enligt 54 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om stadsandel för kommunal basservice som avser åren 2013 och 2014 och inte heller den justering enligt nämnda 3 punkt som avser år 2015.

13 § (8.5.2015/579)
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna:

1) kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden,

2) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster,

3) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar,

4) hyror som avses i 11 § 8 mom.,

5) kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag,

6) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut,

7) kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt

8) andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning.

De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten.

Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen.

13 a § (21.12.2001/1390)
Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för huvudmännen för privata läroanstalter

Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. (29.12.2005/1200)

Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. (8.5.2015/579)

5 kap

Statsunderstöd

14 § (30.12.2014/1411)
Specialunderstöd och extra understöd

Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna.

15 § (10.12.2010/1103)
Statsunderstöd för anläggningsprojekt

Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt.

Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt.

Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande.

6 kap

Övriga bestämmelser om finansiering och erhållande av uppgifter (29.12.2005/1200)

16 § (10.12.2010/1103)
Statsbidragsmyndighet

Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet.

Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. (30.12.2014/1411)

17 §
Beviljande av statsandel

Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

18 § (29.12.2009/1765)
Betalning

Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning så som föreskrivs i 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret.

18 a § (29.12.2005/1200)
Avbrytande av utbetalning

Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om

1) det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem,

2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller

3) avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning.

19 § (29.12.2009/1765)
Betalning av utebliven förmån och återbetalning av grundlös förmån

Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

20 § (29.12.2009/1765)
Betalning som inte erläggs eller återkrävs

En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas.

21 § (29.12.2005/1200)
Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning (26.6.2009/493)

Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om lämnande av dessa uppgifter. (8.5.2015/579)

Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. (18.9.2015/1190)

Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. (26.6.2009/493)

Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. (26.6.2009/493)

En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. (26.6.2009/493)

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). (26.6.2009/493)

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. (26.6.2009/493)

21 a § (29.12.2005/1200)
Rätt att få uppgifter

Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen.

Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.

Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. (20.3.2015/275)

21 b § (29.12.2005/1200)
Tillämpning av statsunderstödslagen

Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001).

7 kap

Särskilda bestämmelser

22 §
Ändringssökande

Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. (10.12.2010/1103)

Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995).

23 §
Tippningsvinstmedel

För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer får användas sådana tippningsvinstmedel som avses i lotterilagen (491/ 1965).

LotteriL 491/1965 har upphävts genom LotteriL 1047/2001.

24 §
Avgifter som tas ut av de studerande

Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande.

Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen.

Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

L om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg 367/1961 har upphävts genom L om verkställighet av skatter och avgifter 706/2007.

25 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

8 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

26 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:

1) lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993),

2) lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992),

3) lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt

4) lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992).

Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

27 §
Övergångsbestämmelse om tillstånd att driva en läroanstalt

Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen.

Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning.

28 § (30.12.1998/1187)
Övergångsbestämmelse om finansiering

Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades.

29 §
Övergångsbestämmelse som gäller personalen

När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter.

Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta.

30 § (21.12.2001/1390)

30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390.

RP 86/1997, KuUB 3/1998, RSv 70/1998

Ikraftträdelsestadganden:

30.12.1998/1187:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998

23.12.1999/1294:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999

21.12.2000/1147:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000

21.12.2001/1390:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent.

Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001

9.8.2002/704:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002

24.1.2003/36:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002

30.12.2004/1292:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004

29.12.2005/1200:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006.

De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom.

Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs.

Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms.

På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005

19.10.2006/916:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet

1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande,

2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006

26.6.2009/493:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009

27.11.2009/974:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009

29.12.2009/1765:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag.

På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009

10.12.2010/1103:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012.

Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012.

De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp.

Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs.

De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010

10.12.2010/1104:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010

28.12.2012/996:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012

13.12.2013/894:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013

30.12.2013/1300:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.

RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013

30.12.2014/1411:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft.

På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft.

RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014

20.3.2015/275:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014

8.5.2015/579:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016.

RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014

18.9.2015/1190:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014

30.12.2015/1608:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.