Beaktats t.o.m. FörfS 1027/2016.

21.8.1998/631

Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Tillämpningsområde och syfte

1 § (3.10.2014/788)
Tillämpningsområde

I denna lag finns bestämmelser om yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs genom fristående examina och om utbildning som förbereder för dessa examina samt om annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som förbereder för fristående examina (yrkesinriktad vuxenutbildning).

Denna lag tillämpas dessutom på sådan utvecklings- och serviceverksamhet för arbetslivet som bedrivs i samband med yrkesinriktad vuxenutbildning. Med denna verksamhet avses kompetensutvecklingstjänster som erbjuds företag och offentliga samfund, i synnerhet småföretag.

2 § (3.10.2014/788)
Utbildningens syfte

Syftet med den yrkesinriktade vuxenutbildningen är att upprätthålla och höja befolkningens yrkeskunnande, förse de studerande med färdigheter i företagande, utveckla arbetslivet och svara mot dess behov av kunnande samt främja sysselsättningen och stödja livslångt lärande.

Syftet med den yrkesinriktade vuxenutbildningen är dessutom att ge möjlighet att påvisa yrkesskickligheten oberoende av hur den förvärvats samt att främja avläggande av examina eller delar av dem.

3 §
Kontakter med arbetslivet

I examina och utbildning skall särskilt arbetslivets behov beaktas. De fristående examina skall planeras och ordnas i samarbete med näringslivet och arbetslivet i övrigt.

2 kap

Ordnande av utbildning och examina

4 §
Utbildningsanordnare

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse eller ett statligt affärsverk tillstånd att ordna utbildning som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen samt yrkesinriktad tilläggsutbildning. I fråga om beviljande av tillstånd att ordna utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs såsom fristående examen bestäms i 9 § i lagen om yrkesutbildning. (12.8.2011/952)

Utbildning enligt denna lag kan, enligt vad vederbörande ministerium beslutar, ordnas också i statliga läroanstalter.

Utbildning enligt denna lag ordnas i yrkesutbildningscentrer för vuxna, riksomfattande särskilda yrkesläroanstalter och andra läroanstalter samt i form av läroavtalsutbildning. Utbildning kan ordnas också i en särskild yrkesläroanstalt som ordnar sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som huvudsakligen behövs för att utbildningsanordnaren eller dennas medlemssammanslutning skall kunna bedriva verksamhet.

5 §
Tillstånd att ordna utbildning

En förutsättning för att ett sådant tillstånd som avses i 4 § skall beviljas är att utbildning behövs och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

I tillståndet anges en utbildningsuppgift, som innehåller behövliga bestämmelser om undervisningsspråket, utbildningsområden, antalet studerandeårsverken samt läroavtal i utbildning som förbereder för fristående examina och i annan yrkesinriktad tilläggsutbildning och om en särskild utbildningsuppgift för dessa samt om en utvecklings- och serviceuppgift för arbetslivet och om andra omständigheter som gäller ordnandet av utbildningen och examina. (9.12.2005/1013)

Beslut om ändring av tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet kan också utan ansökan ändra utbildningsuppgiften samt andra bestämmelser, om utbildningsutbudet avsevärt skiljer sig från utbildningsbehovet. Ministeriet kan utan ansökan ändra antalet studerandeårsverken eller läroavtal som ingår i tillståndet, om utbildningsanordnaren har ordnat utbildning till avsevärt mindre volym än vad som anges i tillståndet. Undervisnings- och kulturministeriet kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning, om tilläggsutbildning inte längre ordnas eller utbildningen inte längre uppfyller de krav som annars föreskrivs i 1 mom. för beviljande av tillstånd eller om utbildningen i övrigt ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den. Innan tillståndet återkallas ska undervisnings- och kulturministeriet vid behov bereda utbildningsanordnaren möjlighet att avhjälpa bristerna. (12.8.2011/952)

Beslut om att ordna utbildning och att lägga ned verksamheten i en statlig läroanstalt fattas av ministeriet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 1–3 mom.

6 § (4.9.2015/1111)
Arrangörer av fristående examina

Fristående examina får ordnas av de utbildningsanordnare som avses i 4 § i denna lag eller av de utbildningsanordnare som avses i 8 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning eller av andra sammanslutningar eller stiftelser.

Examensarrangören ska ha tillräckliga ekonomiska och yrkesmässiga förutsättningar att ordna fristående examina av hög kvalitet samt tillräcklig sakkunskap om systemet med fristående examina och de examina som den ordnar. Närmare bestämmelser om de kriterier som examensarrangören ska uppfylla får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Examensarrangören ska ordna tillräckligt med examenstillfällen med tanke på behovet. Examensarrangören ska utvärdera och utveckla kvaliteten på de examenstillfällen som ordnas och delta i den kvalitetssäkring som examenskommissionerna genomför.

7 § (4.9.2015/1111)
Examenskommissioner

Examenskommissionerna har till uppgift att

1) ingå avtal om att ordna fristående examina,

2) säkerställa kvaliteten på ordnandet av fristående examina,

3) utveckla systemet med fristående examina och de fristående examina,

4) i enlighet med 7 a § utfärda betyg över avlagda fristående examina och avlagda examensdelar, och

5) behandla i 15 c § avsedd begäran om omprövning av bedömningen av en examinands kunnande.

Utbildningsstyrelsen bestämmer branscher och verksamhetsområden för de olika examenskommissionerna samt tillsätter kommissionerna för högst tre år i sänder. Till en examenskommission utses högst sju medlemmar. Av grundad anledning kan till en examenskommission dock utses nio medlemmar. Medlemmarna ska företräda arbetsgivare, arbetstagare, undervisningsområdet och, om den självständiga yrkesutövningen i branschen är av betydande omfång, självständiga yrkesutövare. Dessutom får Utbildningsstyrelsen på förslag av en examenskommission utse permanenta sakkunniga till examenskommissionen.

Närmare bestämmelser om tillsättning av examenskommissionerna, deras sammansättning, beslutsfattande och uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen får dessutom meddela examenskommissionerna preciserande föreskrifter om de praktiska arrangemangen kring de fristående examina.

Medlemmarna i examenskommissionerna handlar under tjänsteansvar. I fråga om jäv för medlemmarna i en examenskommission tillämpas vad som föreskrivs i 27–29 § i förvaltningslagen (434/2003).

Examenskommissionerna finns i anslutning till Utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen ska fatta beslut om arvoden till examenskommissionernas medlemmar och sköta examenskommissionernas betalningar, bokföring och arkivering, samt ska för examenskommissionernas räkning föra ett prestationsregister för fristående examina. Registret ska innehålla sådana uppgifter som behövs för skötseln av examenskommissionernas åligganden enligt 1 mom. Utbildningsstyrelsen svarar för tillgängligheten och integriteten i fråga om uppgifterna i registret, för datainnehållets oföränderlighet samt för skyddande, bevarande och utplånande av uppgifter. Utbildningsstyrelsen svarar också för den tekniska anslutningen för införande, behandling och utlämnande av uppgifter. För den registeransvariges åligganden i övrigt svarar varje examenskommission i fråga om de uppgifter som hänför sig till den kommissionen. (29.6.2016/507)

7 a § (9.12.2005/1013)
Utfärdande av betyg och lämnande av uppgifter (3.10.2014/788)

Examenskommissionen ska utfärda ett examensbetyg när en person med godkänt resultat har avlagt de examensdelar som krävs för examen. Ett betyg över en godkänd del av en examen utfärdas på begäran. Betyg över examina och examensdelar utfärdas i enlighet med den bedömning som avses i 15 a §. Om examenskommissionen har anledning att misstänka att bedömningen är felaktig eller att bedömningen inte har genomförts på det sätt som förutsätts i avtalet mellan examensarrangören och examenskommissionen, får examenskommissionen bestämma att en ny bedömning ska göras samt av grundad anledning kräva att examensarrangören utser nya bedömare. (4.9.2015/1111)

Examenskommissionen skall lämna undervisningsförvaltningsmyndigheterna de uppgifter som de behöver om avtalen om att ordna examina, dem som deltagit i examina och de utfärdade examensbetygen.

7 b § (4.12.2015/1386)
Möjligheter att avlägga examen

En examensarrangör är skyldig att på det sätt som avtalats med en examenskommission ordna möjligheter att avlägga fristående examina också utan förberedande utbildning.

Utbildningsanordnaren svarar för att den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen som en del av utbildningen ges möjlighet att avlägga en fristående examen. Utbildningsanordnaren svarar också för att den som deltar i förberedande utbildning har möjlighet att delta i ett nytt examenstillfälle, om han eller hon inte har avlagt en examensdel med godkänt vitsord eller vill höja vitsordet.

Möjlighet att avlägga delar av en fristående examen ska ordnas för dem som av en myndighet som svarar för erkännande av yrkeskvalifikationer har fått ett sådant villkorligt beslut om erkännande enligt 13 § 2 mom. i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015), i vilket det av sökanden krävs sådana kompensationsåtgärder som avses i den lagen.

7 c § (4.9.2015/1111)
Sekretariatet för fristående examina

I anslutning till Utbildningsstyrelsen finns sekretariatet för fristående examina. Sekretariatet har till uppgift att bistå examenskommissionerna i deras uppgifter enligt 7 § 1 mom. och att styra och handleda examensarrangörerna. Närmare bestämmelser om sekretariatets sammansättning och uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 d § (4.9.2015/1111)
Avtal om att ordna fristående examina

Att ordna fristående examina kräver att en examenskommission och en i 6 § avsedd utbildningsanordnare som lämpar sig för att ordna fristående examen eller en annan sammanslutning eller stiftelse har ingått avtal om att ordna fristående examina.

En examenskommission får ingå ett avtal om att ordna fristående examina, om examensarrangören uppfyller de kriterier som anges i 6 § och det finns ett regionalt eller riksomfattande behov av examina eller examensdelar.

Examenskommissionerna ska ingå avtal om att ordna examina så att examensdeltagarna erbjuds tillräckligt med examenstillfällen. När avtalen ingås ska hänsyn dessutom tas till att avgifterna för både deltagarna och utbildningsanordnarna ska vara skäliga. Närmare bestämmelser om innehållet i avtalen om att ordna fristående examina utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 kap

Undervisning

8 § (3.10.2014/788)
Utbildning som förbereder för fristående examen

Utbildningsanordnaren beslutar enligt de examensgrunder som avses i 13 § om ordnande av förberedande utbildning för en fristående examen samt om innehållet i sådan utbildning. Bestämmelser om utbildningsanordnarens skyldighet att ge den som deltar i förberedande utbildning möjlighet att avlägga en fristående examen finns i 7 b §.

8 a § (3.10.2014/788)
Personlig tillämpning samt erkännande av kunnande (4.9.2015/1111)

Utbildningsanordnaren svarar för den personliga tillämpningen när det gäller ansökan till fristående examen och till utbildning som förbereder för sådan, avläggande av examen och förvärv av behövlig yrkesskicklighet samt för handledningen i anslutning till dessa. Om en person inte har deltagit i utbildning som förbereder för fristående examen, svarar examensarrangören för den personliga tillämpningen. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om förfarandena vid personlig tillämpning.

Om examina som examinanden har avlagt tidigare eller delar av sådana examina motsvarar kunnande som anges i examensgrunderna för den examen som avläggs, tillämpas på erkännande av kunnande bestämmelserna om bedömning i 15 a § och bestämmelserna om rättelse och omprövning av bedömningen i 15 c §. (4.9.2015/1111)

Om personen har annat än i 2 mom. avsett kunnande som anges i examensgrunderna, ska utbildningsanordnaren eller examensarrangören anvisa honom eller henne att delta direkt i ett examenstillfälle. Om det tidigare förvärvade kunnandet inte räcker för att delta i examenstillfället, ska utbildningsanordnaren eller examensarrangören anvisa honom eller henne att förvärva behövlig yrkesskicklighet till denna del. (4.9.2015/1111)

8 b § (20.3.2015/247)
Studier som förbättrar studiefärdigheterna

I de fall då en studerande inte har tillräckliga studiefärdigheter kan som en del av den utbildning som förbereder för fristående examina studier ordnas i syfte att möjliggöra avläggande av fristående examen eller en del av den och deltagande i utbildning som förbereder för fristående examen. Studier som förbättrar studiefärdigheterna får som heltidsstudier räcka högst sex månader. Utbildningsanordnaren beslutar om ordnandet av studier som förbättrar studiefärdigheterna och om studiernas innehåll.

9 § (9.12.2005/1013)
Yrkesinriktad tilläggsutbildning

I fråga om innehållet i, omfattningen av och ordnandet av annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som avses i 8 § beslutar utbildningsanordnaren.

9 a § (3.10.2014/788)
Intyg över föreberedande och annan utbildning

Utbildningsanordnaren ska utfärda ett intyg över deltagande i utbildning som förbereder för fristående examen eller i annan utbildning som avses i denna lag. Utbildning som förbereder för fristående examen eller annan utbildning bedöms inte enligt skalan för bedömning av kunnande.

9 b § (3.10.2014/788)
Undervisning och handledning

Studerande har rätt att få undervisning samt personlig och annan behövlig handledning.

Syftet med bedömningen av studerande är att handleda och uppmuntra dem i deras studier och utveckla deras förutsättningar att utvärdera sig själva.

10 § (9.12.2005/1013)
Hänvisningsbestämmelse om undervisningen

På utbildning enligt denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser om undervisningen i lagen om grundläggande yrkesutbildning: (3.10.2014/788)

1) bestämmelserna i 11 § om undervisningsspråk,

2) bestämmelserna i 17 § om läroavtalsutbildning,

3) bestämmelserna i 18 § om tillämpning av lagstiftningen om arbetstagare på läroavtalsutbildningen,

4) bestämmelserna i 19 § om studerandes skydd i arbetet,

5) bestämmelserna i 22 § om undervisningens offentlighet. (29.6.2016/507)

6 punkten har upphävts genom L 29.6.2016/507. (29.6.2016/507)

11 § (12.8.2011/952)
Hänvisningsbestämmelse om studerandes rättigheter och skyldigheter

På utbildning enligt denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser om studerandes rättigheter och skyldigheter i lagen om grundläggande yrkesutbildning: (3.10.2014/788)

1) bestämmelserna i 26 § 1 mom. om rätten att fritt söka sig till yrkesutbildning, med undantag för personalutbildning,

1 a) bestämmelserna i 26 a § om att ge beslut om antagning, (30.12.2013/1266)

2) bestämmelserna i 27 § 3 och 5 mom. om grunderna för antagning av studerande,

3) bestämmelserna i 27 a § om tillgänglighet och förutsättningar för antagning som studerande,

4) bestämmelserna i 27 b § om information om antagning som studerande,

5) bestämmelserna i 28 § 1 och 2 mom. om rätt till en trygg studiemiljö, (30.12.2013/1270)

6 punkten har upphävts genom L 3.10.2014/788. (3.10.2014/788)

7 punkten har upphävts genom L 3.10.2014/788. (3.10.2014/788)

8) bestämmelserna i andra meningen i 31 § 4 mom. om när en studerande kan anses ha avgått, (20.3.2015/247)

9) bestämmelserna i 32 § om indragning av studierätten,

10) bestämmelserna i 32 a § om information om indragning av studierätten,

11) bestämmelserna i 32 b § om återställande av studierätt,

12) bestämmelserna i 33 § om tystnadsplikt för studerande,

13) bestämmelserna i 34 § om studerandes skyldigheter,

14) bestämmelserna i 34 a § om narkotikatest,

15) bestämmelserna i 35 § om disciplin,

16) bestämmelserna i 35 a § om förfarandet i ärenden som gäller indragning och återställande av studierätten samt i disciplinärenden,

17) bestämmelserna i 35 b § om avlägsnande av en studerande som uppför sig störande eller äventyrar säkerheten,

18) bestämmelserna i 35 c § om verkningar av anhängigt åtal och domstols beslut på disciplinärt förfarande,

19) bestämmelserna i 35 d–35 g § om rätt att omhänderta föremål eller ämnen och att granska den studerandes saker samt om överlämnande och förstörande av föremål och ämnen, (30.12.2013/1270)

20 punkten har upphävts genom L 30.12.2013/1291. (30.12.2013/1291)

21) bestämmelserna i 39 § om studiesociala förmåner i läroavtalsutbildning.

4 kap

Fristående examina som kan avläggas oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats (3.10.2014/788)

12 § (3.10.2014/788)
Fristående examina

Fristående examina är yrkesinriktade examina som avläggs genom att examinanden visar sin yrkesskicklighet vid sådana examenstillfällen som avses i 7 § 3 mom. Det är möjligt att delta i examenstillfällena oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats. Genom fristående examina kan yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina avläggas.

En yrkesinriktad grundexamen och en yrkesexamen placerar sig på den kvalifikationsnivå som avses i 6 § 1 mom. 2 punkten i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer och en specialyrkesexamen på den kvalifikationsnivå som avses i 6 § 1 mom. 3 punkten i den lagen.

L om erkännande av yrkeskvalifikationer 1093/2007 har upphävts genom L 1384/2015, se L om erkännände av yrkeskvalifikationer 1384/2015 5 §.

12 a § (3.10.2014/788)
Definitioner av examina

I en yrkesinriktad grundexamen ska examinanden visa att han eller hon har breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde.

I en yrkesexamen ska examinanden visa att han eller hon har sådan yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som är djupare än den som krävs för grundexamen eller som gäller mer avgränsade arbetsuppgifter.

I en specialyrkesexamen ska examinanden visa att han eller hon har sådan yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som innefattar djupa yrkeskunskaper eller mångprofessionellt kunnande.

12 b § (3.10.2014/788)
Examensstruktur

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om utbildningsområdena.

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet utfärdas bestämmelser om yrkesinriktade grundexamina och om de kompetensområden som ingår i dem, om yrkesexamina och specialyrkesexamina samt om fördelningen av examina enligt utbildningsområde. Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet får bestämmelser utfärdas om de principer som används vid bestämmande av kompetensområdena och examensbenämningarna.

Utbildningsstyrelsen bereder förslag till ändringar av den examensstruktur som avses i 2 mom.

12 c § (3.10.2014/788)
Uppbyggnaden av examina

De fristående examina består av yrkesinriktade examensdelar.

I en examen eller ett kompetensområde inom examen ingår minst en obligatorisk examensdel och minst en valbar examensdel.

12 d § (3.10.2014/788)
Behörighet för fortsatta studier

Bestämmelser om den allmänna behörighet för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor som olika examina ger finns i 37 § i universitetslagen (558/2009) och i 20 § i yrkeshögskolelagen (351/2003).

YrkeshögskoleL 351/2003 har upphävts genom L 932/2014, se YrkehögskoleL 932/2014 25 §.

12 e § (3.10.2014/788)
Skydd av namn på examina och examensbenämningar

Namn på examina och examenbenämningar som avses i denna lag får användas endast om examina som har avlagts enligt denna lag.

13 § (3.10.2014/788)
Examensgrunder

Utbildningsstyrelsen bestämmer examensgrunderna för varje examen som ingår i den examensstruktur som avses i 12 b §.

I examensgrunderna anges

1) kompetensområdena för yrkesexamina och specialyrkesexamina,

2) examensbenämningarna,

3) examens uppbyggnad av obligatoriska och valbara examensdelar, till den del det inte föreskrivs om dem i 12 c §, samt

4) kraven på yrkesskicklighet i examensdelarna och bedömningen av kunnandet.

5 kap

Särskilda bestämmelser

13 a § (12.8.2011/952)
Information om utbildningen

Utbildningsanordnaren ska sörja för att information om utbildningen och om förfarandet vid ansökan till utbildningen finns allmänt tillgänglig. Närmare bestämmelser om informationen om utbildningen utfärdas vid behov genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Vad som bestäms i denna paragraf gäller inte personalutbildning.

13 b § (30.12.2013/1270)
Hörande av studerande

Utbildningsanordnaren ska ge de studerande möjlighet att delta i utveckling av utbildningen och höra de studerande före beslut som väsentligt påverkar studierna och de studerandes ställning i övrigt.

14 §
Service- och utvecklingsverksamhet

Till den yrkesinriktade tilläggsutbildningen kan vid behov anslutas service- och utvecklingsverksamhet på området.

15 § (30.12.2013/1299)
Utvärdering av utbildningen

Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av utbildningen och att förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen ska också utvärdera utbildningen samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013).

De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet.

15 a § (3.10.2014/788)
Bedömning av examinandens kunnande

Syftet med bedömningen av kunnandet är att ge information om examinandens kunnande samt säkerställa att kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna uppnås. Examinandens kunnande ska bedömas mångsidigt genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i examensgrunderna.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om skalan för bedömning av kunnandet.

Bedömningen görs av bedömare som har utsetts av examensarrangören och som företräder arbetsgivare, arbetstagare och undervisningsområdet och som har tillräcklig yrkesskicklighet i fråga om den examen som avläggs och är tillräckligt insatta i bedömningen av och grunderna för den examen som avläggs. Om examensprestationen gäller en bransch för vilken självständig yrkesutövning är utmärkande, får företrädaren för arbetsgivare eller arbetstagare ersättas med en företrädare för de självständiga yrkesutövarna. Om den examen eller examensdel som avläggs gäller en bransch inom vilken det inte finns företrädare för arbetstagarna, ska bedömarna företräda arbetsgivare eller självständiga yrkesutövare och undervisningsområdet. Åtminstone en av bedömarna ska ha genomgått examensmästarutbildning. Bedömarna beslutar tillsammans om bedömningen av varje examensdel. I fråga om jäv för bedömare tillämpas vad som föreskrivs i 27–29 § i förvaltningslagen. (4.9.2015/1111)

15 b § (3.10.2014/788)
Närmare bestämmelser och föreskrifter om betyg och intyg

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om innehållet i de betyg och intyg som avses i 7 a och 9 a § och undertecknandet av dem samt om bilagorna till betygen och intygen. Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare om vilka uppgifter som ska antecknas i betygen och intygen och bilagorna till dem.

15 c § (4.9.2015/1111)
Rättelse och omprövning av bedömningen

En examinand har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes examensprestation.

Examinanden får skriftligen begära rättelse av bedömningen hos de bedömare som har fattat beslut om bedömningen. Begäran om rättelse ska göras inom 14 dagar från den tidpunkt då examinanden har haft möjlighet att ta del av resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes prestation.

Examinanden får hos examenskommissionen skriftligen begära omprövning av ett beslut som avses i 2 mom. Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Om beslutet är uppenbart felaktigt, får examenskommissionen bestämma att en ny bedömning ska göras samt av grundad anledning kräva att examensarrangören ska utse nya bedömare.

16 § (7.8.2015/956)
Tillämpning av vissa bestämmelser i lagen om grundläggande yrkesutbildning

På utbildning och examina enligt denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om grundläggande yrkesutbildning:

1) bestämmelserna i 10 § om samarbete och anskaffning av utbildning,

1 a) bestämmelserna i 23 § om försök; avvikelser från examinas kompetensområden kan dock göras med tillstånd av Utbildningsstyrelsen, (29.6.2016/507)

2) bestämmelserna i 24 b § 3 mom. om bedömning av den studerandes inlärning inom läroavtalsutbildning,

3) bestämmelserna i 40 § om personal,

4) bestämmelserna i 42 § om hantering av känslig information,

5) bestämmelserna i 43 § om offentlighet och rätt att få uppgifter,

6) bestämmelserna i 44 och 44 a–44 f § om ändringssökande,

6 a punkten har upphävts genom L 4.9.2015/1111. (4.9.2015/1111)

7) bestämmelserna i 47 § om avgifter som tas ut hos de studerande, samt

8) bestämmelserna i 48 § om utbildning som ordnas som avgiftsbelagd service.

16 a § (30.12.2013/1291)
Studerandevård

Med studerandevård avses främjande och upprätthållande av de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande samt understödjande verksamheter. Bestämmelser om studerandehälsovård finns i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010).

Utbildningsanordnaren ska samarbeta med de myndigheter och andra aktörer som ger och ordnar elevhälsotjänster. Utbildningsanordnaren ska informera de studerande om de förmåner och tjänster inom elevhälsan som är tillgängliga samt vid behov handleda dem när det gäller att ansöka om dessa förmåner och tjänster.

17 § (9.12.2005/1013)
Avgifter för studier och examina

I fråga om studieavgifter i utbildning som förbereder för yrkesinriktad grundexamen som avläggs genom en fristående examen gäller vad som bestäms i 37 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning.

I utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen samt i annan tilläggsutbildning kan en skälig studieavgift tas ut hos de studerande. Med avgiften täcks kostnader för utbildningen och, i utbildning som förbereder för examen, även kostnader för ordnande av examen.

Examensavgift tas ut hos den som deltar i en fristående examen. Examensavgiften fastställs så att avgifterna motsvarar kostnaderna för examensverksamheten.

En skälig avgift för ordnande av examen kan tas ut hos den som deltar i yrkesexamen och specialyrkesexamen och som avlägger examen utan förberedande utbildning.

17 a § (9.12.2005/1013)
Betalning och redovisning av examensavgifter

Examensanordnaren tar ut en examensavgift i samband med anmälan till en fristående examen och redovisar examensavgifterna till utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen meddelar vid behov föreskrifter om redovisningen av avgifterna.

18 §
Finansiering

I fråga om finansieringen av driftskostnaderna för utbildning enligt denna lag och kostnaderna för fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning gäller vad som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). (9.12.2005/1013)

2 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1073. (22.12.2005/1073)

Anordnare av yrkesinriktad tilläggsutbildning kan beviljas utvecklingsunderstöd inom ramen för de anslag som tagits in i statsbudgeten. (30.12.2014/1417)

L om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 635/1998 har upphävts genom L om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1705/2009.

18 a § (29.6.2016/507)
Källor för och datainnehållet i prestationsregistret för fristående examina

Sådana arrangörer av fristående examina som avses i denna lag ska till examenskommissionen lämna den information om ordnade och avläggande av fristående examina som behövs för skötseln av examenskommissionernas uppgifter enligt 7 § 1 mom. Examenskommissionen antecknar uppgifterna om utfärdande av examensbetyg i registret.

I registret införs

1) examinandens namn, personbeteckning och kön samt examensspråket,

2) uppgifter om den examen som avläggs samt examensdelar och kompetensområde samt uppgifter om vitsord, godkännande och rättelse av bedömningen när det gäller dessa,

3) tidpunkten för avläggande av examen eller examensdel samt tidpunkten för avläggande av sådana till grundexamen tillhörande examensdelar som avlagts för att höja vitsordet,

4) uppgifter om examensarrangören samt om arrangemangen kring examenstillfället och om de arbetsuppgifter som ingår i examensprestationen,

5) uppgifter om bedömarna av examensprestationen samt de examensansvarigas kontaktuppgifter.

I registret kan utöver sådana uppgifter som anges i 2 mom. även införas andra sådana uppgifter om enskilda examinanders fristående examina och om hur dessa har avlagts och ordnats som är nödvändiga för skötseln av examenskommissionens uppgifter.

I fråga om de bedömare av examensprestationer som nämns i 2 mom. 5 punkten införs följande uppgifter:

1) bedömarens namn,

2) uppgift om huruvida bedömaren i sitt bedömningsuppdrag företräder arbetstagarna, arbetsgivarna, undervisningsområdet eller självständiga yrkesutövare,

3) uppgift om examensmästarutbildning som bedömaren genomgått.

18 b § (29.6.2016/507)
Tid för bevarandet av uppgifter i prestationsregistret för fristående examina

Uppgifterna om examensprestationer ska bevaras varaktigt i registret. Uppgifterna om arrangemangen kring examenstillfället, de arbetsuppgifter som ingår i examensprestationen, bedömarna av examensprestationen och de examensansvariga samt andra uppgifter som gäller hur examen avlagts eller ordnats ska bevaras i högst två år.

18 c § (29.6.2016/507)
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till en examenskommission

Trots bestämmelserna om sekretess har en examenskommission rätt att av examensarrangören få alla uppgifter som hänför sig till bedömningen av en examensprestation, om det för skötseln av examenskommissionens lagstadgade uppgifter är nödvändigt att få denna information.

18 d § (29.6.2016/507)
Dataöverföring med hjälp av teknisk anslutning

Uppgifter ur de register som avses i denna lag får lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning till den som har rätt att få uppgifterna. Innan en sådan teknisk anslutning öppnas ska den som lämnar ut uppgifterna försäkra sig om att uppgifterna kommer att skyddas på behörigt sätt.

19 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

6 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

20 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs

1) lagen den 31 augusti 1990 om yrkesutbildningscentrer för vuxna och riksomfattande särskilda yrkesläroanstalter (760/1990) jämte ändringar, samt

2) lagen den 29 april 1994 om yrkesexamina (306/1994).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

21 §
Tillämpning av föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av de upphävda lagarna

Föreskrifter och avtal om examina som givits med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. gäller tills beslut och avtal om dem har fattats enligt denna lag.

Organ som har tillsatts med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. fortsätter till utgången av mandatperioden, om inte utbildningsanordnaren beslutar något annat.

22 §
Övergångsbestämmelse som gäller tillstånd att ordna utbildning

Huvudmän för läroanstalter som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt denna lag. Utbildningsanordnare som upprätthåller en yrkesinriktad läroanstalt, ett medborgarinstitut eller en studiecentral när denna lag träder i kraft, har också i fortsättningen rätt att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Tillstånd att driva en läroanstalt som har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillstånden så att de överensstämmer med denna lag. (12.8.2011/952)

23 §
Övergångsbestämmelse som gäller personalen

När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare i läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. och personer som arbetar i läroavtalsutbildningens förvaltningsuppgifter i sina tidigare uppgifter.

24 §
Övergångsbestämmelse som gäller läroavtalsutbildningen

Läroavtalsutbildning som har inletts innan denna lag träder i kraft slutförs enligt de bestämmelser om läroavtalsutbildning som gäller vid ikraftträdandet.

RP 86/1997, KuUB 3/1998, RSv 70/1998

Ikraftträdelsestadganden:

21.12.2000/1210:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 144/2000, KuUB 14/2000, RSv 211/2000

21.12.2001/1392:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001

24.1.2003/35:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002

13.6.2003/480:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.

Ordningsstadgor eller andra ordningsbestämmelser som skall tillämpas i läroanstalten enligt 11 § 3 mom. i denna lag och i enlighet med 28 § 3 mom. lagen om yrkesutbildning skall tas i bruk senast den 1 augusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 205/2002, KuUB 18/2002, RSv 302/2002

15.7.2005/602:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 41/2005, KuUB 8/2005, RSv 94/2005

9.12.2005/1013:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

De tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning som gäller när denna lag träder i kraft förblir i kraft i fråga om de utbildningsanordnare som under 2003–2005 har fått statsandel enligt 11 § 2 och 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av tilläggsutbildning enligt tillståndet. Undervisningsministeriet fattar under 2006 beslut om ändring av dessa tillstånd till sådana tillstånd att ordna utbildning som anges i 5 § 2 mom. i denna lag.

De tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning som gäller när denna lag träder i kraft återkallas i fråga om de anordnare av yrkesinriktad tilläggsutbildning som under 2003–2005 inte har fått statsandel enligt 11 § 2 och 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av tilläggsutbildning i enlighet med tillståndet.

RP 40/2005, KuUB 11/2005, RSv 160/2005

22.12.2005/1073:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 88/2005, FvUB 24/2005, RSv 191/2005

30.11.2007/1097:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 26/2007, KuUB 5/2007, RSv 52/2007

27.11.2009/973:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009

12.8.2011/952:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 164/2010, KuUB 14/2010, RSv 370/2010

28.12.2012/931:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 133/2012, EkUU 41/2012, GrUU 32/2012, AjUB 7/2012, RSv 163/2012

28.12.2012/997:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2014.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012

30.12.2013/1266:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 166/2013, KuUB 15/2013, RSv 220/2013

30.12.2013/1270:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 66/2013, KUuB 10/2013, RSv 181/2013

30.12.2013/1291:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.

RP 67/2013, KuUB 14/2013, RSv 218/2013

30.12.2013/1299:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.

RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013

3.10.2014/788:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

Examinander som inlett studier för en yrkesinriktad grundexamen före lagens ikraftträdande övergår när lagen träder i kraft till att avlägga examen enligt denna lag samt bestämmelser och föreskrifter som utfärdas med stöd av den.

Utbildningsstyrelsen ska ändra grunderna för yrkesexamina och specialyrkesexamina så att de stämmer överens med 12 c § i denna lag före den 1 augusti 2018. Om en examinand har inlett studier för yrkesexamen eller specialyrkesexamen i enlighet med examensgrunder som meddelats med stöd av de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande, har han eller hon efter ändringen av examensgrunderna rätt att under två års tid avlägga examen enligt de examensgrunder som gällde när studierna för examen inleddes.

RP 12/2014, KuUB 7/2014, RSv 88/2014

30.12.2014/1417:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014

20.3.2015/247:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

RP 211/2014, RP 357/2014, KuUB 21/2014, RSv 311/2014

7.8.2015/956:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 230/2014, LaUB 26/2014, RSv 319/2014

4.9.2015/1111:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.

De avtal om att ordna fristående examina som var i kraft vid denna lags ikraftträdande ändras till sådana avtal om att ordna examina som avses i denna lag. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 15 a § 3 mom. får en person som med stöd av de avtal om att ordna examina som var i kraft vid denna lags ikraftträdande har bedömt fristående examina fortsätta att bedöma examensprestationer tills avtalet om att ordna examen upphör.

På sökande av ändring i en bedömning som gjorts innan denna lag trädde i kraft eller i ett beslut av en examenskommission som fattats innan denna lag trädde i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft.

RP 307/2014, KuUB 25/2014, RSv 368/2014

4.12.2015/1386:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 22/2015, KuUB 6/2015, RSv 50/2015

29.6.2016/507:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.

RP 35/2016, KuUB 5/2016, RSv 71/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.