21.8.1998/629
Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Gymnasielag 21.8.1998/629
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap
Tillämpningsområde och mål
1 §
Tillämpningsområde och syfte
I denna lag bestäms om allmänbildande gymnasieutbildning som bygger på den grundläggande utbildningens lärokurs och är avsedd för ungdomar och vuxna.
Gymnasieutbildningen ger studeranden färdigheter att inleda studier vid universitet eller yrkeshögskola eller att inleda yrkesutbildning som bygger på gymnasiets lärokurs.
2 §
Gymnasieutbildningens mål
Gymnasieutbildningens mål är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier, i arbetslivet, för fritidsintressen och en allsidig personlighetsutveckling. Dessutom skall utbildningen stödja de studerandes förutsättningar för livslångt lärande och för att utveckla sig under hela sitt liv.
Gymnasieutbildningen för ungdomar skall genomföras i samarbete med hemmen.
2 kap
Ordnande av utbildning
3 §
Utbildningsanordnare
Vederbörande ministerium kan bevilja en kommun, samkommun eller en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna gymnasieutbildning. Tillstånd kan också beviljas för undervisning utomlands.
Gymnasieutbildning kan också, enligt vad ministeriet beslutar, ordnas i statliga läroanstalter. Beslut om att ordna undervisning och att lägga ned verksamheten fattas av ministeriet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 4 § 2 och 3 mom.
Gymnasieutbildning ordnas i gymnasier, vuxengymnasier och andra läroanstalter.
4 §
Tillstånd att ordna utbildning
En förutsättning för att ett sådant tillstånd som avses i 3 § skall beviljas är att utbildning behövs och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.
I tillståndet anges de kommuner i vilka utbildningen ordnas, undervisningsspråket, den form i vilken utbildningen ordnas, en särskild utbildningsuppgift samt andra behövliga villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Vederbörande ministerium beslutar om ändringar i ett tillstånd att ordna utbildning.
Ministeriet kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte uppfyller de krav som bestäms i 1 mom. för beviljande av tillstånd eller om utbildningen annars ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.
5 §
Samarbete och anskaffning av utbildning
En utbildningsanordnare skall bedriva samarbete med andra som ordnar gymnasieutbildning, yrkesutbildning och annan utbildning i området.
En utbildningsanordnare kan skaffa en del av de tjänster som avses i denna lag av en sådan utbildningsanordnare som avses i 3 § eller av någon annan sammanslutning eller stiftelse. Utbildningsanordnaren svarar för att tjänster som skaffats ordnas i enlighet med denna lag.
3 kap
Undervisning
6 §
Undervisningsspråk
I gymnasieutbildningen är läroanstaltens undervisningsspråk antingen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, rommani eller teckenspråk. Dessutom kan en del av undervisningen meddelas på något annat än studerandens egna ovan nämnda språk, om detta inte äventyrar studerandes möjligheter att följa undervisningen.
Om utbildningsanordnaren meddelar undervisning på fler än ett av de undervisningsspråk som avses i 1 mom. och studeranden har förmåga att studera på detta språk, får studeranden välja undervisningsspråket.
I en särskild undervisningsgrupp eller läroanstalt kan undervisningen dessutom huvudsakligen eller uteslutande meddelas på ett annat språk än de som nämns i 1 mom.
7 §
Undervisningens omfattning och innehåll
Gymnasiets lärokurs omfattar tre år.
I gymnasiets lärokurs ingår, enligt vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 10 §, modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematisk-naturvetenskapliga studier, humanistisk-samhällsvetenskapliga studier, religion eller livsåskådningskunskap, gymnastik och andra konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap. I de studier som nämns i detta moment kan enligt vad som föreskrivs med stöd av 10 § ingå lärokurser av olika omfattning. För en studerande som har inlett gymnasieutbildningen sedan han eller hon fyllt 18 år är konst- och färdighetsämnena samt hälsokunskapen frivilliga. Utbildningsanordnaren kan enligt en särskild utbildningsuppgift som bestämts med stöd av 4 § avvika från bestämmelserna i detta moment. (1.6.2001/454)
Gymnasiets lärokurs kan också omfatta yrkesinriktade studier eller andra studier som är förenliga med gymnasiets uppgift, enligt vad som bestäms i läroplanen. Studier som avses i detta moment är delvis eller helt frivilliga eller valfria.
Studerandena skall också få studiehandledning.
8 §
Undervisning i modersmålet
Undervisning i modersmålet meddelas utgående från studerandens undervisningsspråk i finska, svenska eller samiska.
I modersmålsundervisningen kan enligt studerandens val också undervisas i rommani, teckenspråk eller ett annat språk som är studerandens modersmål.
9 § (6.6.2003/455)
Undervisning i religion och livsåskådningskunskap
Utbildningsanordnaren skall meddela religionsundervisning enligt den religion som flertalet av de studerande omfattar. Undervisningen ordnas då i enlighet med till vilket religionssamfund flertalet av de studerande hör. De studerande som hör till detta religionssamfund deltar i undervisningen i sin egen religion. En studerande som inte hör till detta religionssamfund kan om han eller hon så önskar delta i nämnda religionsundervisning.
För minst tre studerande som hör till evangelisk-lutherska kyrkan eller för minst tre studerande som hör till ortodoxa kyrkosamfundet vilka inte deltar i den religionsundervisning som avses i 1 mom. ordnas undervisning i deras egen religion.
För minst tre studerande som hör till andra religionssamfund än de som nämns i 2 mom. och vilka inte deltar i den religionsundervisning som avses i 1 mom. ordnas undervisning i deras egen religion om de studerande begär detta.
Om en studerande hör till flera än ett religionssamfund beslutar den studerande i vilken religion han eller hon skall undervisas.
En studerande som inte hör till något religionssamfund och som inte deltar i religionsundervisning enligt 1 mom. skall undervisas i livsåskådningskunskap. En studerande som hör till ett religionssamfund och för vilken inte ordnas undervisning i hans eller hennes egen religion skall på begäran av den studerande undervisas i livsåskådningskunskap. Utbildningsanordnaren skall ordna undervisning i livsåskådningskunskap om det finns minst tre studerande som har rätt till sådan undervisning.
En studerande som inte hör till något religionssamfund kan delta även i sådan av utbildningsanordnaren ordnad religionsundervisning som på basis av den fostran som den studerande åtnjutit och studerandens kulturella bakgrund uppenbarligen motsvarar hans eller hennes religiösa åskådning.
En studerande som inleder gymnasieutbildningen efter att ha fyllt 18 år får välja mellan religionsundervisning och undervisning i livsåskådningskunskap.
10 §
Timfördelning och grunderna för läroplanen
Statsrådet beslutar om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen samt om hur den tid som används för undervisningen skall fördelas mellan undervisning i olika ämnen, ämnesgrupper och studiehandledning (timfördelning). (30.12.1998/1184)
Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i de olika läroämnena, ämnesgrupperna och ämneshelheterna och den övriga undervisning som avses i denna lag samt om de centrala principerna för samarbetet mellan läroanstalten och hemmet samt för elevvården och om målen för den elevvård som hör till undervisningsväsendet (grunderna för läroplanen). (13.6.2003/478)
I fråga om samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt elevvården bereds det beslut som gäller grunderna för läroplanen och som avses i 2 mom. av utbildningsstyrelsen i samråd med forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. (13.6.2003/478)
De beslut som avses i denna paragraf fattas vid behov särskilt för undervisning avsedd för ungdomar och för undervisning avsedd för vuxna. Frågor om samarbete mellan läroanstalten och hemmet samt elevvård tas inte med i de grunder för läroplanen som utarbetas för vuxenutbildning. (13.6.2003/478)
11 §
Läroplan
Utbildningsanordnaren skall godkänna en läroplan. Läroplanen godkänns särskilt för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk.
Läroplanen skall vara sådan att den ger de studerande möjligheter till individuella val som gäller studierna, vid behov med anlitande också av undervisning som ordnas av andra utbildningsanordnare.
Med tillstånd av vederbörande ministerium kan en gemensam läroplan godkännas för gymnasieutbildningen och den grundläggande utbildningen.
TilI den del som det i 10 § 3 mom. bestäms om grunderna skall läroplanen utarbetas i samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av social- och hälsovården i kommunen. Utbildningsanordnaren skall också bestämma formerna dels för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten, dels för elevvården. (13.6.2003/478)
12 §
Utbildningsform
Utbildningen kan delvis eller helt ordnas som närundervisning eller distansundervisning.
Gymnasiets lärokurs eller en del av den kan oberoende av på vilket sätt studeranden har inhämtat de kunskaper och färdigheter som hör till lärokursen tenteras vid prov som hålls och bedöms av en utbildningsanordnare som avses i denna lag, enligt vad som bestäms genom förordning.
13 §
Särskilda undervisningsarrangemang
Studierna för en studerande kan delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, om
1) studeranden anses till någon del redan ha kunskaper och färdigheter som motsvarar gymnasiets lärokurs,
2) det med hänsyn till studerandens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att studeranden skall genomgå gymnasiets lärokurs, eller
3) detta är motiverat av skäl som har samband med studerandens hälsotillstånd.
Om den studerande inte har gjort en framställning om att hans eller hennes studier skall ordnas så som avses i 1 mom. eller föreskrivs med stöd av nämnda moment, skall den studerande ges möjlighet att bli hörd innan ett beslut fattas. (13.6.2003/478)
14 §
Undervisningens offentlighet
Undervisning som avses i denna lag är offentlig. Rätten att få följa undervisningen kan dock av grundad anledning begränsas.
15 § (13.6.2003/478)
Försök
I försök som ordnas för att utveckla utbildningen eller undervisningen kan avvikelser göras från timfördelningen och grunderna för läroplanen enligt 10 §.
Försökstillstånd beviljas av undervisningsministeriet. Om försöket avviker endast från grunderna för läroplanen, beviljas försökstillstånd av utbildningsstyrelsen.
Försökstillstånd beviljas på ansökan av utbildningsanordnaren. Tillstånd till ett behövligt försök kan beviljas en utbildningsanordnare som har förutsättningar att genomföra försöket på ett sätt som motsvarar dess syfte och utan att äventyra elevernas undervisningsrelaterade rättigheter. Om läroanstalter som tillhör flera utbildningsanordnare deltar i samma försök, väljs läroanstalterna ut så att de är så representativa som möjligt i språkligt och regionalt hänseende.
Försökstillstånd kan beviljas för högst tre år och förlängas med högst två år. I försöket följs ett försöksprogram som är godkänt av utbildningsstyrelsen.
4 kap
Utvärdering och studentexamen
16 § (24.1.2003/33)
Utvärdering av utbildningen
Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lag nås och att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning.
Den som ordnar utbildningen skall också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i extern utvärdering av verksamheten.
För den externa utvärderingen finns i anslutning till undervisningsministeriet ett råd för utbildningsutvärdering som är ett oberoende sakkunnigorgan. Utbildningsstyrelsen utför uppföljningsutvärderingar av de nationella inlärningsresultaten i de olika läroämnena i enlighet med den timfördelning och de grunder för läroplanen som avses i 10 §. Undervisningsministeriet utarbetar en utvärderingsplan för den externa utvärderingen av utbildningen och för uppföljningsutvärderingarna av inlärningsresultaten. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om rådets uppgifter, sammansättning, organisering av verksamheten, beredningen och verkställandet av de ärenden som handläggs i rådet samt utvärderingsplanens innehåll. (27.11.2009/971)
De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.
Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet.
17 § (30.12.2008/1116)
Bedömning av de studerande
Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete ska bedömas mångsidigt.
Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom eller henne.
I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkfärdighet bedömas utöver de övriga delområdena i språkfärdigheten. Den muntliga språkfärdigheten bedöms i ett särskilt prov. Utbildningsstyrelsen svarar för utarbetandet av provet. Bestämmelser om innehållet i provet i muntlig språkfärdighet utfärdas genom förordning av statsrådet.
Bestämmelser om bedömning av studieprestationerna under studiernas gång, om framsteg i studierna samt om avgångsbetyg och andra betyg som ges den studerande utfärdas genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen meddelar preciserande föreskrifter om bedömningen av studieprestationer och beslutar om de uppgifter som antecknas i betygen.
17 a § (30.12.2008/1116)
Beslut om bedömningen av en studerande
I fråga om bedömningen av varje enskilt läroämne eller ämnesgrupp beslutar den studerandes lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. I fråga om slutbedömningen beslutar rektorn och den studerandes lärare gemensamt.
18 § (13.8.2004/766)
Studentexamen
Gymnasieutbildningen avslutas med en studentexamen. Med hjälp av studentexamen klarläggs om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i gymnasiets läroplan samt uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen. I examen ingår prov i modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematik och realämnena.
Studentexamen omfattar minst fyra prov. Examinanderna skall avlägga provet i modersmål och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utöver dessa prov kan examinanderna delta i ett eller flera extra prov.
Bestämmelser om anordnande av studentexamen utfärdas i en särskild lag. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om deltagande i studentexamen, prov och omtagning av dem, bedömning och genomförandet av examen i övrigt. (26.8.2005/673)
Studentexamen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskola.
18 a § (13.8.2004/766)
Rätt för andra än gymnasiestuderande att avlägga studentexamen
Andra än studerande som avlägger gymnasiets lärokurs får delta i studentexamen och studentexamensprov, om de har avlagt
1) gymnasiets lärokurs eller motsvarande lärokurs vid ett utländskt gymnasium,
2) en yrkesexamen som omfattar minst två och ett halvt år,
3) en examen eller studier som är kortare än den examen som avses i 2 punkten, förutsatt att examen eller studierna bygger på grundläggande utbildning i minst två år eller motsvarande tidigare lärokurs, samt de extra studier som föreskrivits av den nämnd som avses i 18 b §.
En studerande som avlägger en examen som avses i 1 mom. 2 punkten kan delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande deltar i den utbildning som leder till den examen som avses i 1 mom. 2 punkten. En studerande kan delta i examen tidigast efter att ha avlagt studier som omfattar ett och ett halvt år.
18 b § (13.8.2004/766)
Studentexamensnämnden
Undervisningsministeriet tillsätter för tre år i sänder en studentexamensnämnd med uppgift att leda, ordna och genomföra studentexamen. Närmare bestämmelser om nämnden och dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
Studentexamensnämnden meddelar föreskrifter om provens innehåll samt om hur proven skall ordnas och bedömas.
5 kap
Studerandens rättigheter och skyldigheter
19 §
Ansökan om inträde
Den som ansöker om inträde till gymnasium har rätt att fritt söka till vilket gymnasium han önskar.
Om förfarandet vid ansökan till gymnasieutbildning bestäms särskilt.
20 §
Grunderna för antagning av studerande
Som studerande kan antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs. Som studerande kan också antas den som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs men som annars anses ha tillräckliga förutsättningar att klara av gymnasiestudierna.
Utbildningsanordnaren beslutar om övriga grunder för antagning av studerande liksom även om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov. Vederbörande ministerium kan besluta närmare om grunderna för antagning av studerande. Enhetliga antagningsgrunder skall tillämpas på samtliga sökande.
Som studerande kan också antas den som endast har för avsikt att slutföra ett eller flera av de läroämnen som ingår i gymnasiets lärokurs.
21 §
Rätt till en trygg studiemiljö
En studerande har rätt till en trygg studiemiljö.
I samband med att läroplanen utarbetas skall utbildningsanordnaren utarbeta en plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasseri samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och förverkligas. Utbildningsstyrelsen skall i grunderna för läroplanen ge bestämmelser om hur denna plan skall utarbetas. (13.6.2003/478)
Utbildningsanordnaren skall godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som läroanstalten skall tillämpa för att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolsamfundet. (13.6.2003/478)
I den ordningsstadga och andra ordningsbestämmelser som avses i 3 mom. kan utfärdas sådana regler om de praktiska arrangemangen och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i läroanstaltssamfundet. Dessutom kan regler utfärdas om hur läroanstaltens egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i läroanstaltsbyggnaden och på läroanstaltsområdet. (13.6.2003/478)
Det som bestäms i 2 mom. gäller varken sådana grunder för läroplanen eller sådana läroplaner som är avsedda för vuxenutbildningen. Några ordningsstadgor eller andra ordningsbestämmelser behöver inte heller godkännas för vuxenutbildningen. (13.6.2003/478)
22 §
Rätt till undervisning
En studerande har rätt att få undervisning enligt läroplanen samt studiehandledning.
Om studiehandledningen bestäms närmare genom förordning.
23 § (30.12.2008/1116)
Erkännande av kunnande
En studerande har rätt att få tidigare slutförda studier som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen eller kunnande som förvärvats på annat sätt bedömda och erkända. Genom erkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska, fördjupade eller tillämpade studier som ingår i gymnasiets läroplan tillgodoräknade eller ersatta. I fråga om erkännande av den studerandes kunnande iakttas vad som i 17 och 17 a § föreskrivs om bedömning och beslut om bedömning. Vid behov ska kunnandet visas på det sätt utbildningsanordnaren bestämmer.
Beslut om erkännande av kunnande ska på särskild begäran fattas innan nämnda studier eller en studiehelhet som gäller kunnande som ska tillgodoräknas inleds.
Närmare bestämmelser om erkännande av kunnande och om förfarandet vid erkännande av kunnande utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.
24 §
Studietid
Gymnasiets lärokurs skall slutföras på högst fyra år om inte studeranden av grundad anledning beviljas förlängning.
En studerande som inte har slutfört gymnasiets lärokurs inom den tid som nämns i 1 mom. anses ha avgått. En studerande som utan att anmäla giltigt skäl uteblir från undervisningen anses även ha avgått, om det är uppenbart att han inte har för avsikt att fortsätta studierna.
25 §
Studerandens skyldigheter
En studerande skall delta i undervisningen ifall han inte har beviljats befrielse från den.
En studerande skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt.
26 § (13.6.2003/478)
Disciplin
En studerande som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen eller gör sig skyldig till fusk kan ges en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter en skriftlig varning kan den studerande avstängas från läroanstalten för en viss tid, högst ett år, samt uppsägas från elevhemmet för en viss tid eller för den tid som återstår av studierna. Ovan nämnda åtgärder är disciplinära straff.
En studerande som stör undervisningen kan bli tillsagd att lämna klassrummet eller ett annat rum där undervisningen ges för den tid som återstår av lektionen, eller en tillställning som arrangeras av läroanstalten.
En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen, om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller person som arbetar i läroanstalten eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av elevens våldsamma eller hotfulla uppförande eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande.
Om en studerande är föremål för rannsakan med anledning av brott, kan den studerande för den tid som rannsakan pågår avstängas från studierna om detta är motiverat med hänsyn till det brott som han eller hon misstänks ha gjort sig skyldig till eller omständigheter som har samband med detta.
26 a § (13.6.2003/478)
Förfarandet i disciplinärenden och verkställighet av disciplinära straff
Innan ett beslut enligt 26 § 1 eller 4 mom. fattas skall den handling eller försummelse, eller det misstänkta brott eller den omständighet som hänför sig till detta och som åtgärden grundar sig på preciseras, den studerande höras samt annan behövlig utredning skaffas. Innan en studerande påförs disciplinstraff skall hans eller hennes vårdnadshavare ges tillfälle att bli hörd. Om andra åtgärder enligt 26 § skall studerandens vårdnadshavare underrättas och om att den studerande förvägras undervisning skall den myndighet som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av socialvården i den kommun där läroanstalten är belägen underrättas vid behov. Om åtgärder enligt 26 § 1 och 4 mom. skall ett beslut utfärdas och åtgärder enligt 26 § 2 och 3 mom. skall registreras.
Ett beslut om avstängning av en studerande för en viss tid eller om uppsägning från elevhemmet kan verkställas även om det överklagats, om utbildningsanordnaren eller förvaltningsdomstolen inte beslutar något annat.
Ett beslut om verkställighet av ett icke lagakraftvunnet beslut om avstängning för viss tid eller uppsägning från elevhemmet och ett beslut om den tidpunkt då verkställigheten inleds skall fattas samtidigt som beslutet om avstängning eller uppsägning.
Bestämmelser om rektorns och lärarnas befogenheter i situationer som avses i 26 § 2 och 3 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.
26 b § (13.6.2003/478)
Avlägsnande av en studerande som uppför sig störande eller äventyrar säkerheten
Lyder en studerande inte en uppmaning att avlägsna sig enligt 26 § 2 mom. har rektorn och läraren rätt att avlägsna honom eller henne från klassrummet eller ett annat undervisningsutrymme, eller från en skoltillställning. Rektorn och läraren har också rätt att avlägsna en studerande från läroanstaltens område, om den studerande inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon avstängts från undervisningen enligt 26 § 2 och 3 mom.
Försöker en studerande som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få honom eller henne avlägsnad och som med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara.
Rektorn och läraren kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven. Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel skall han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren.
Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen (39/1889).
26 c § (13.6.2003/478)
Verkningarna av anhängigt åtal och domstols beslut på disciplinärt förfarande
Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot den studerande.
Om en domstol har frikänt en studerande, får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än på grund av en sådan omständighet som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär bestraffning.
Om en domstol har dömt en studerande till straff, får han eller hon inte av samma skäl påföras disciplinstraff. En studerande kan dock avstängas för viss tid eller uppsägas från elevhemmet, om det med hänsyn till den studerandes brott eller omständigheter i samband med det är motiverat.
27 §
Hörande av studerande
Utbildningsanordnaren skall ge de studerande möjlighet att delta i utvecklandet av utbildningen samt höra dem innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt inverkar på de studerandes ställning.
28 §
Studiesociala förmåner
Undervisningen är avgiftsfri för studerandena. Avgifter kan dock tas ut av studerande som avses i 20 § 3 mom. samt för studentexamen som avses i 18 § och prov som avses i 12 § 2 mom.
Studerande som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen kräver att studeranden är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar. Genom förordning bestäms när studierna är heltidsstudier. Vid utbildning som med stöd av 4 § 2 mom. ordnas som internatutbildning har studeranden dessutom dagligen rätt till andra avgiftsfria, tillräckliga måltider.
Det är avgiftsfritt för studeranden att bo i ett elevhem som utbildningsanordnaren anvisar.
I undervisning som ordnas utomlands och i undervisning som ordnas av en privat sammanslutning eller stiftelse på basis av en särskild utbildningsuppgift som vederbörande ministerium givit och som sker på något annat undervisningsspråk än de som nämns i 6 § 1 mom. kan utan hinder av 1–3 mom. skäliga avgifter tas ut av studerandena. Ministeriet kan dessutom av särskilda skäl ge tillstånd till att avgifter tas ut också av andra studerande.
29 §
Övriga förmåner
Om stöd för kostnader som orsakas av studerandens skolresor och om studiestöd bestäms särskilt.
Handikappade studerande och studerande som av någon annan anledning är i behov av särskilt stöd har i enlighet med vad som särskilt bestäms därom rätt till de biträdestjänster, andra undervisnings- och elevvårdstjänster samt särskilda hjälpmedel som studierna kräver.
29 a § (13.6.2003/478)
Elevvård
Elevvården avser att främja och upprätthålla de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd och understödjande verksamheter.
Utbildningsanordnaren skall se till att de studerande som avses i 29 § 2 mom. ges information om de hälsovårds- och socialvårdstjänster som står till buds för dem och handleda dem att söka dessa tjänster.
6 kap
Särskilda bestämmelser
29 b § (13.6.2003/509)
Rehabiliteringssamarbete
I rehabiliteringssamarbetet skall lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) iakttas.
30 §
Personal
Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag skall ha en rektor som svarar för verksamheten.
En utbildningsanordnare skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Utbildningsanordnaren kan dessutom ha timlärare samt annan personal.
Behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan vid behov utfärda föreskrifter som kompletterar bestämmelserna i förordningen. Regionförvaltningsverket kan av särskilda skäl bevilja dispens från behörighetsvillkoren. (22.12.2009/1445)
31 §
Elevkår
Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag har en elevkår som består av de studerande.
Elevkåren skall främja samarbetet mellan de studerande samt skolarbetet. Elevkåren för de studerandes talan i ärenden som avses i 27 §.
32 §
Tystnadsplikt
Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 30 § och personer som deltar i undervisningspraktik får inte olovligen för utomstående röja vad de vid skötseln av uppgifter som gäller utbildningen har fått veta om de studerandes, den i denna lag avsedda personalens eller familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning.
Utan hinder av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om tystnadsplikt får de personer som avses i 1 mom. samt de personer som svarar för skolhälsovården och den övriga elevvården ge varandra samt de myndigheter som svarar för utbildningen sådana uppgifter som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.
33 §
Rätt att få uppgifter
En utbildningsanordnare har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som förutsätts för planering och ordnande av utbildningen.
Utbildningsanordnaren skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de uppgifter som de bestämmer och som krävs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.
34 § (22.12.2009/1445)
Ändringssökande
Ändring i ett sådant beslut av en utbildningsanordnare som avses i denna lag och som gäller i 9 § avsedd undervisning i religion och livsåskådningskunskap, varning till en studerande, avstängning av en studerande för viss tid, uppsägning av en studerande från elevhemmet för viss tid eller för den tid som återstår av studierna, avhållande från studier för den tid som brottsrannsakan pågår eller en förmån eller rättighet enligt 28 § söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I andra än i detta moment nämnda beslut som avses i 26 § får ändring inte sökas genom besvär.
Utan hinder av 1 mom. söks ändring i ett beslut genom besvär hos regionförvaltningsverket så som bestäms i förvaltningsprocesslagen, om beslutet gäller
1) antagning av studerande,
2) särskilda undervisningsarrangemang enligt 13 §,
3) tillgodoräknande av studier som fullgjorts i ett annat sammanhang, samt
4) förlängning av den tid under vilken gymnasiets lärokurs får slutföras och när en studerande ska anses ha avgått från gymnasiet.
Ändring i ett beslut som regionförvaltningsverket har fattat med anledning av besvär som gäller ett ärende som avses i 2 mom. söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen.
Besvär över ett beslut som gäller varning till en studerande, avstängning för viss tid, uppsägning från elevhemmet för viss tid eller slutgiltigt, avhållande från studier för den tid som brottsrannsakan pågår eller ett ärende som avses i 2 eller 3 mom. ska anföras inom 14 dagar från det att den studerande fick del av beslutet. Ärenden enligt detta moment ska behandlas i brådskande ordning.
I förvaltningsdomstolens och regionförvaltningsverkets avgörande i ett ärende enligt 3 eller 4 mom. får ändring inte sökas genom besvär.
I ett beslut som avses i 17 § och som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. En studerande kan hos rektor begära att ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen omprövas. En studerande som är missnöjd med den nya bedömningen eller med det avgörande genom vilket begäran har avslagits kan begära rättelse i bedömningen hos regionförvaltningsverket. Närmare bestämmelser om ny bedömning och rättelse av bedömning utfärdas genom förordning av statsrådet.
För undervisning som ordnas utomlands är den behöriga förvaltningsdomstolen Helsingfors förvaltningsdomstol och den behöriga regionförvaltningsmyndigheten Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
35 §
Finansiering
För utbildning enligt denna lag beviljas statsandel för anläggningsprojekt och driftskostnader så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998).
L om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 635/1998 har upphävts genom L om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1705/2009.
36 §
Avgifter som tas ut av de studerande
Vederbörande ministerium bestämmer de avgifter som tas ut för deltagande i studentexamen och därtill hörande prov samt prov som avses i 12 § 2 mom. och ordnas i statens läroanstalter, enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
Om grunderna för andra avgifter än sådana som nämns i 1 mom. och som tas ut av de studerande med stöd av denna lag bestämmer ministeriet i tillämpliga delar enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten.
37 §
Dröjsmålsränta och indrivning av avgifter
Om en i denna lag avsedd avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen.
Avgiften får indrivas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).
Se RänteL 633/1982 5 §. L om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg 376/1961 har upphävts genom L om verkställighet av skatter och avgifter 706/2007.
38 §
Annan verksamhet i samband med gymnasieutbildningen
För studerandena kan i samband med gymnasieutbildningen ordnas annan verksamhet som nära anknyter till utbildningen.
39 §
Närmare bestämmelser
Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.
7 kap
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
40 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Genom denna lag upphävs följande lagar och förordning jämte ändringar:
1) gymnasielagen av den 27 maj 1983 (477/1983),
2) lagen den 3 juni 1994 om vuxengymnasier (439/1994) samt
3) förordningen den 20 augusti 1948 om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor (620/1948).
Studentexamensförordningen (1000/1994) som utfärdats med stöd av den gymnasielag som upphävs förblir i kraft tills något annat bestäms.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
41 §
Tillämpning av föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av de upphävda bestämmelserna
Beslut om timfördelningen i gymnasier och vuxengymnasier och grunderna för läroplaner vilka har fattats med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. gäller tills något annat bestäms med stöd av denna lag. Läroplaner som har godkänts med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. kan iakttas i undervisningen tills utbildningsanordnaren godkänner en läroplan enligt denna lag. En särskild uppgift som grundar sig på läroplanen och som med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. påförts ett gymnasium ändras till en sådan särskild utbildningsuppgift som avses i 4 § 2 mom. i denna lag och som skall anges i tillståndet att ordna utbildning.
Organ som har tillsatts med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. fortsätter till utgången av mandatperioden, om inte utbildningsanordnaren beslutar något annat. På organens sammansättning och valet av medlemmar till dem tillämpas till slutet av mandatperioden de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.
42 §
Övergångsbestämmelse som gäller tillstånd av ordna utbildning
Huvudmän för läroanstalter som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. fortsätter sin verksamhet såsom utbildningsanordnare som avses i denna lag och lagen om grundläggande utbildning (628/1998).
Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av ett tillstånd att inrätta gymnasium som beviljats huvudmannen för en läroanstalt som ordnar gymnasieutbildning till ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 4 § 2 mom. i denna lag och i 7 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning.
43 §
Övergångsbestämmelse som gäller personalen
När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare i läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som avses i 40 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter.
De tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare som avses i 1 mom. och som när denna lag träder i kraft har rätt till periodisk ersättning eller lön på indragningsstat, har fortfarande rätt till nämnda förmåner enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. (31.5.2000/517)
Avgångsåldern för tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare och timlärare är 65 år också när pensionsåldern enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft är lägre än nämnda ålder. (30.12.1998/1184)
44 § (30.12.1998/1184)
Övergångsbestämmelse som gäller vuxenstuderande
Den frivillighet i fråga om gymnastik och hälsokunskap samt konst- och färdighetsämnen som avses i bestämmelsen i tredje meningen i 7 § 2 mom. samt den rätt att välja religion eller livsåskådningskunskap som avses i 9 § 5 mom. tillämpas på de studerande som inleder studierna efter det att denna lag har trätt i kraft. På studerande som har inlett studierna innan denna lag träder i kraft tillämpas vad som bestäms i lagen och förordningen om vuxengymnasier och bestäms med stöd av dem när denna lag träder i kraft.
RP 86/1997, KuUB 3/1998, RSv 70/1998Ikraftträdelsestadganden:
30.12.1998/1184:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998
31.5.2000/517:
Denna lag träder i kraft den 15 juni 2000.
Utan hinder av 43 § 2 mom. betalas avgångsbidrag och utbildningsstöd som beviljats innan denna lag träder i kraft enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 10/2000, KuUB 2/2000, RSv 55/2000
1.6.2001/454:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2001.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 142/2000, KuUB 3/2001, RSv 36/2001
5.6.2002/478:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2002.
Försöksverksamhet som avses i 18 § 3 mom. får verkställas fram till den 31 december 2007.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 212/2001, KuUB 2/2002, RSv 56/2002
24.1.2003/33:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002
6.6.2003/455:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.
Vad som i 9 § föreskrivs om religionssamfund tillämpas på sådana religiösa föreningar som är verksamma när denna lag träder i kraft och som den som ordnar grundläggande utbildning har ansett som religiösa samfund enligt då gällande bestämmelser.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 170/2002, GrUB 10/2002, RSv 280/2002
13.6.2003/478:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.
De i 10 § 2 mom. avsedda centrala principerna för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt för elevvården och målen för den elevvård som hör till undervisningsväsendet samt de bestämmelser som avses i 21 § 2 mom. tas med i grunderna för läroplanen. Läroplaner som utarbetats enligt nämnda grunder tas i bruk senast den 1 augusti 2005. Beslut om formerna för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om hur elevvården skall ordnas och om planen enligt 21 § 2 mom. skall fattas så att besluten träder i kraft samtidigt som den läroplan som utarbetats enligt de nämnda grunderna för läroplanen tas i bruk.
De ordningsstadgor och andra ordningsbestämmelser som avses i 21 § 3 mom. och som skall tillämpas i läroanstalten skall tas i bruk senast den 1 augusti 2003.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 205/2002, KuUB 18/2002, RSv 302/2002
13.6.2003/509:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 164/2002, ShUB 53/2002, RSv 265/2002
13.8.2004/766:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2004.
Lagen tillämpas på en studentexamen som slutförs tidigast vid det första examenstillfället 2005, oberoende av när det första provet i examen har avlagts.
De bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på studentexamen som slutförs vid det andra examenstillfället 2004.
Den studentexamensnämnd som är tillsatt för 2004–2006 fortsätter mandattiden ut.
RP 47/2004, KuUB 7/2004, RSv 68/2004
26.8.2005/673:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
RP 31/2005, KuUB 9/2005, RSv 95/2005
30.12.2008/1116:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
Utbildningsstyrelsen ska utarbeta föreskrifter som gäller innehållet i och bedömningen av det prov som avses i 17 § 3 och 4 mom. så att utbildningsanordnarna kan införa dem senast den 1 augusti 2010.
Ett separat prov i muntlig språkfärdighet enligt 17 § 3 mom. tas för första gången i bruk den 1 augusti 2010.
Föreskrifter som gäller erkännande av kunnande enligt 23 § tas in i grunderna för läroplanen, och läroplaner som utarbetats på basis av dem tas i bruk senast den 1 augusti 2010.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 98/2008, KuUB 10/2008, RSv 207/2008
27.11.2009/971:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009
22.12.2009/1445:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009