Finlex ®

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Tillämpningsområde och mål

1 § (19.12.2003/1136)

Tillämpningsområde

I denna lag bestäms om grundläggande utbildning och läroplikt.

I denna lag bestäms dessutom om den förskoleundervisning som i regel ges året innan läroplikten uppkommer, om den påbyggnadsundervisning som ges dem som slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs och om den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen samt om morgon- och eftermiddagsverksamhet. Om förskoleundervisning enligt denna lag ordnas på en sådan dagvårdsplats som avses i 1 § 2 eller 3 mom. lagen om barndagvård (36/1973) tillämpas på förskoleundervisningen dessutom, om inte något annat bestäms i denna lag eller i en förordning med stöd av den, vad som bestäms i lagen om barndagvård eller i en förordning med stöd av den.

Bestämmelser om grundläggande utbildning för andra än läropliktiga finns i 46 §.

Bestämmelser om morgon- och eftermiddagsverksamhet finns i 8 a kap. Av lagens övriga bestämmelser tillämpas 40, 41 och 43 § samt 44 § 2 och 3 mom. på morgon- och eftermiddagsverksamhet.

2 §

Utbildningens mål

Målet för den utbildning som avses i denna lag är att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Målet för förskoleundervisningen är dessutom att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för inlärning.

Utbildningen skall främja bildningen och jämlikheten i samhället och elevernas förutsättningar att delta i utbildning och i övrigt utveckla sig själva under sin livstid.

Utbildningens mål är vidare att säkerställa att undervisning ges på lika villkor i tillräcklig utsträckning i hela landet.

3 §

Grunder för att ordna utbildning

Vid utbildningen iakttas enhetliga grunder i hela landet enligt vad som bestäms i denna lag.

Utbildningen skall ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas. (13.6.2003/477)

Utbildningen skall genomföras i samarbete med hemmen.

2 kap

Kommunen som utbildningsanordnare

4 §

Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288)

Kommunen är skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Kommunen är dessutom skyldig att ordna förskoleundervisning det år läroplikten uppkommer för barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. och för barn som enligt 27 § inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. De tjänster som avses i denna lag kan kommunen ordna själv eller i samråd med andra kommuner eller genom att skaffa tjänsterna av de anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 eller 8 §. Kommunen kan skaffa tjänster som gäller förskoleundervisning också av någon annan offentlig eller privat serviceproducent. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas enligt denna lag. (23.12.1999/1288)

För det samarbete mellan kommunerna som avses i 1 mom. kan en samkommun grundas. För samkommuner gäller vad som bestäms om utbildningsanordnare.

En kommun inom vilken ett sjukhus är beläget är skyldig att för elever som är patienter på sjukhuset ordna utbildning i den omfattning detta är möjligt med hänsyn till patientens hälsa och övriga omständigheter.

En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning separat för vardera språkgruppen. (23.12.1999/1288)

5 § (29.12.2009/1707)

Annan utbildning och verksamhet

Kommunen kan ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisning och, i den omfattning kommunen beslutar, flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7–9. Kommunen beslutar också om ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om ordnandet av flexibel grundläggande utbildning.

6 §

Bestämmande av skolplats för eleverna

Undervisningen i kommunen skall ordnas så att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt. När förskoleundervisning ordnas skall dessutom beaktas att de barn som deltar i undervisningen har möjlighet att utnyttja dagvårdsservice. (23.12.1999/1288)

Läropliktiga och andra som får sådan undervisning som avses i denna lag skall av kommunen anvisas en närskola enligt 1 mom. eller en annan lämplig plats, vid vilka utbildningen enligt 4 § 1 och 2 mom. denna lag sker på elevens eget språk, om kommunen är skyldig att ordna undervisning på nämnda språk. En elev som får förskoleundervisning kan som plats för undervisningen anvisas också en sådan dagvårdsplats som avses i 4 § 1 mom. och som uppfyller motsvarande krav eller någon annan plats som lämpar sig för förskoleundervisning. Av grundad anledning som har samband med undervisningen kan kommunen byta plats för undervisningen utan att ändra på undervisningsspråket. (23.12.1999/1288)

Utan sin vårdnadshavares samtycke får ett barn inte hänvisas till undervisning där det med stöd av 31 § 3 mom. tas ut avgifter av eleverna eller till undervisning där det enligt kommunens eget beslut eller tillståndet att ordna utbildning iakttas en särskild metod som baserar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip.

3 kap

Andra utbildningsanordnare

7 §

En registrerad sammanslutning eller stiftelse som utbildningsanordnare

Statsrådet kan bevilja en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna sådan utbildning som avses i denna lag. Ett villkor för att tillstånd skall beviljas är att utbildningen ordnas på grund av ett särskilt behov av utbildning och bildning och att utbildningsanordnaren och den kommun i vilken utbildningen ordnas har avtalat om saken. Tillstånd att ordna undervisning på främmande språk, specialundervisning och undervisning som följer en särskild metod som baserar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip och undervisning i folkhögskolor för andra än läropliktiga kan beviljas på basis av ett regionalt eller riksomfattande behov av utbildning eller bildning, även om utbildningsanordnaren inte har ingått ovan nämnda avtal. Tillstånd kan också beviljas för undervisning utomlands.

En förutsättning för att tillstånd skall beviljas är att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

I det tillstånd som avses i 1 mom. anges de kommuner i vilka utbildningen ordnas, undervisningsspråket, en särskild utbildningsuppgift, den form i vilken utbildningen ordnas samt andra behövliga villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Vederbörande ministerium beslutar om ändringar i ett tillstånd att ordna utbildning.

Statsrådet kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte uppfyller de krav som bestäms i 1 eller 2 mom. för beviljande av tillstånd eller om utbildningen annars ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

En utbildningsanordnare som beviljats tillstånd att ordna förskoleundervisning kan skaffa tjänster som gäller förskoleundervisning av en offentlig eller privat serviceproducent. Den som ordnar undervisningen svarar för att de tjänster som skaffas ordnas enligt denna lag. (23.12.1999/1288)

8 §

Staten som utbildningsanordnare

Staten kan ordna utbildning som avses i denna lag. Beslut om att ordna undervisning och att lägga ned verksamheten fattas av vederbörande ministerium med iakttagande i tillämpliga delar av 7 § 2–4 mom.

4 kap

Undervisning

9 §

Undervisningens omfattning

Den grundläggande utbildningens lärokurs omfattar nio år.

Förskoleundervisningen och påbyggnadsundervisningen omfattar ett år. Förskoleundervisningen kan i specialundervisning för elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. samt, med tillstånd av vederbörande ministerium, i sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 § 4 mom., omfatta två år.

Omfattningen av den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen motsvarar ett års lärokurs. (19.12.2008/1037)

Närmare bestämmelser om undervisningens omfattning utfärdas genom förordning.

10 §

Undervisningsspråk

Skolans undervisningsspråk och det språk som används i undervisning som ordnas på annan plats än i skolan är antingen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, rommani eller teckenspråk. Dessutom kan en del av undervisningen meddelas på något annat språk än elevens egna ovan nämnda språk, om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. (23.12.1999/1288)

Elever som bor på samernas hembygdsområde och behärskar samiska skall huvudsakligen undervisas på samiska. Hörselskadade skall vid behov också få undervisning på teckenspråk.

Om utbildningsanordnaren meddelar undervisning på fler än ett av de undervisningsspråk som avses i 1 och 2 mom. och eleven har förmåga att studera på detta språk, får vårdnadshavaren välja undervisningsspråket.

I en särskild undervisningsgrupp eller skola kan undervisningen dessutom huvudsakligen eller uteslutande meddelas på något annat språk än de som nämns i 1 mom.

11 §

Undervisningens innehåll

I den grundläggande utbildningens lärokurs ingår, enligt vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 §, som för alla elever gemensamma ämnen modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, omgivningslära, hälsokunskap, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, musik, bildkonst, slöjd och huslig ekonomi. Undervisningen kan enligt vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 § basera sig på lärokurser av olika omfattning. Den som ordnar grundläggande utbildning kan enligt en särskild utbildningsuppgift som bestämts med stöd av 7 eller 8 § avvika från bestämmelserna i detta moment. (1.6.2001/453)

Eleverna kan meddelas undervisning även i andra ämnen som lämpar sig för grundläggande utbildning än de som nämns i 1 mom., enligt vad som föreskrivs i läroplanen. Ämnena kan vara delvis eller helt frivilliga eller valfria för eleverna.

Eleverna skall få elevhandledning.

I fråga om förskoleundervisning, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen gäller utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf det som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 §.

12 §

Undervisning i modersmålet

Undervisning i modersmålet meddelas utgående från elevens undervisningsspråk i finska, svenska eller samiska.

I modersmålsundervisningen kan enligt vårdnadshavarens val också undervisas i rommani, teckenspråk eller ett annat språk som är elevens modersmål.

13 § (6.6.2003/454)

Undervisning i religion och livsåskådningskunskap

Den som ordnar grundläggande utbildning skall meddela religionsundervisning enligt den religion som flertalet av eleverna omfattar. Undervisningen ordnas då i enlighet med till vilket religionssamfund flertalet av eleverna hör. De elever som hör till detta religionssamfund deltar i undervisningen i sin egen religion. En elev som inte hör till detta religionssamfund kan efter att vårdnadshavaren meddelat saken till den som ordnar grundläggande utbildning delta i nämnda religionsundervisning.

För minst tre elever som hör till evangelisk-lutherska kyrkan eller för minst tre elever som hör till ortodoxa kyrkosamfundet vilka inte deltar i den religionsundervisning som avses i 1 mom. ordnas undervisning i deras egen religion.

För minst tre elever som hör till andra religionssamfund än de som nämns i 2 mom. och vilka inte deltar i den religionsundervisning som avses i 1 mom. ordnas undervisning i deras egen religion om deras vårdnadshavare begär detta.

Om en elev hör till flera än ett religionssamfund beslutar elevens vårdnadshavare i vilken religion eleven skall undervisas.

En elev som inte hör till något religionssamfund och som inte deltar i religionsundervisning enligt 1 mom. skall undervisas i livsåskådningskunskap. En elev som hör till ett religionssamfund och för vilken inte ordnas undervisning i hans eller hennes egen religion skall på begäran av vårdnadshavaren undervisas i livsåskådningskunskap. Den som ordnar grundläggande utbildning skall ordna undervisning i livsåskådningskunskap om det finns minst tre elever som har rätt till sådan undervisning.

En elev som inte hör till något religionssamfund kan på begäran av vårdnadshavaren delta även i sådan av den som anordnar grundläggande utbildning ordnad religionsundervisning som på basis av den fostran som eleven åtnjutit och elevens kulturella bakgrund uppenbarligen motsvarar elevens religiösa åskådning.

14 §

Timfördelning och grunderna för läroplanen

Statsrådet beslutar om de allmänna riksomfattande målen för den utbildning som avses i denna lag samt om hur den tid som används för grundläggande utbildning skall fördelas mellan undervisning i olika ämnen, ämnesgrupper och elevhandledning (timfördelning).

Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i den grundläggande utbildningens olika läroämnen, ämneshelheter, elevhandledningen och annan undervisning som avses i denna lag samt om de centrala principerna för samarbetet mellan hemmet och skolan och för elevvården och om målen för den elevvård som hör till undervisningsväsendet (grunderna för läroplanen). (13.6.2003/477)

I fråga om förskoleundervisningen bereds det beslut som gäller timfördelningen och som avses i 1 mom. av undervisningsministeriet i samråd med social- och hälsovårdsministeriet. I fråga om förskoleundervisningen, elevvården samt samarbetet mellan hemmet och skolan bereds det beslut som gäller grunderna för läroplanen och som avses i 2 mom. av utbildningsstyrelsen i samråd med forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. (13.6.2003/477)

15 §

Läroplan

Utbildningsanordnaren skall godkänna en läroplan för den utbildning som avses i denna lag. Läroplanen godkänns särskilt för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk.

Till den del som det i 14 § 3 mom. bestäms om grunderna skall läroplanen utarbetas i samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av social- och hälsovården i kommunen. Utbildningsanordnaren skall också bestämma formerna dels för samarbetet mellan hemmet och skolan, dels för elevvården i enlighet med grunderna för läroplanen. (13.6.2003/477)

Med tillstånd av vederbörande ministerium kan en gemensam läroplan godkännas för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen eller läroplanen för den grundläggande utbildningen omfatta yrkesinriktade studier.

16 § (24.6.2010/642)

Stödundervisning och specialundervisning på deltid

Elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för inlärning har rätt att få stödundervisning.

Elever som har svårigheter med inlärning eller skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen.

16 a § (24.6.2010/642)

Intensifierat stöd

Elever som för sin inlärning eller skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. En sådan plan ska tas fram, om det inte finns ett uppenbart hinder för det, i samarbete med eleven och vårdnadshavaren samt vid behov med elevens övriga lagliga företrädare. Det intensifierade stödet innehåller särskilt sådana former av stöd som avses i 16, 31 och 31 a § samt nödvändiga pedagogiska arrangemang. I grunderna för läroplanen finns bestämmelser om det viktigaste innehållet i det intensifierade stödet och planen för elevens lärande.

Intensifierat stöd inleds och anordnas efter yrkesövergripande behandling inom elevvårdsarbetet enligt 31 a § 1 och 2 mom. och utifrån en pedagogisk bedömning. Det stöd som anordnas för eleven skrivs in i planen för elevens lärande. Intensifierat stöd anordnas kvalitativt och kvantitativt med hänsyn till elevens utvecklingsnivå och individuella behov.

17 § (24.6.2010/642)

Särskilt stöd

Det särskilda stödet består av specialundervisning och annat stöd som ges enligt denna lag. Specialundervisning ordnas, med beaktande av elevens bästa och förutsättningarna att ordna undervisning, i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i specialklass eller på något annat lämpligt ställe. Vid undervisningen av elever som avses i detta moment kan avvikelse göras från 11 § i enlighet med vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 §.

Beslut om särskilt stöd ska fattas skriftligen av utbildningsanordnaren och beslutet granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. I beslutet om att ge särskilt stöd ska anges den normala undervisningsgruppen, eventuella tolknings- och biträdestjänster samt övriga tjänster som avses i 31 § och vid behov undantagsarrangemang i undervisningen enligt 1 mom.

Ett beslut om särskilt stöd får inte meddelas innan utbildningsanordnaren hört eleven och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare enligt 34 § i förvaltningslagen (434/2003), fått en utredning om elevens framsteg vid inlärningen som lämnas av dem som ansvarar för elevens undervisning samt en utredning genom yrkesövergripande samarbete inom elevvården om det intensifierade stöd eleven fått och om helhetssituationen för honom eller henne. Utifrån dessa uppgifter ska utbildningsanordnaren bedöma behovet av särskilt stöd (pedagogisk utredning). Den pedagogiska utredningen ska vid behov kompletteras med ett psykologiskt eller medicinskt expertutlåtande eller en motsvarande social utredning.

Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller medan sådan undervisning eller utbildning pågår utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för inlärningen, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen av eleven till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt. I de situationer som avses ovan granskas beslutet om särskilt stöd så som föreskrivs i 2 mom.

Om någon annan utbildningsanordnare än kommunen inte ordnar stöd enligt 1 mom., beslutar den kommun där eleven är bosatt på framställning av utbildningsanordnaren om särskilt stöd för eleven.

Bestämmelser om bildandet av undervisningsgrupper där det ingår en eller flera elever som har fått ett beslut om särskilt stöd eller elever som omfattas av förlängd läroplikt utfärdas genom förordning av statsrådet.

17 a § (24.6.2010/642)

Individuell plan för anordnande av undervisning

För verkställigheten av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan tas fram för anordnande av undervisning. Planen ska tas fram i samarbete med eleven och vårdnadshavaren eller vid behov med en annan laglig företrädare för eleven, om det inte finns ett uppenbart hinder för det. Av planen ska det framgå att undervisning eller annat stöd ges eleven i enlighet med beslutet om särskilt stöd. Planen granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov. Det centrala innehållet i planen bestäms i grunderna för läroplanen.

18 §

Särskilda undervisningsarrangemang

Studierna för en elev kan delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, om

1) eleven anses till någon del redan ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs,

2) det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven skall genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs, eller

3) detta är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd.

Om elevens vårdnadshavare inte har gjort en framställning om att elevens studier skall ordnas så som avses i 1 mom. eller föreskrivs med stöd av nämnda moment, skall elevens vårdnadshavare ges möjlighet att bli hörd innan ett beslut fattas. I undervisning för andra än läropliktiga skall eleven på motsvarande sätt ges möjlighet att bli hörd. (13.6.2003/477)

19 §

Undervisningens offentlighet

Undervisning som avses i denna lag är offentlig. Rätten att få följa undervisningen kan dock av grundad anledning begränsas.

20 § (13.6.2003/477)

Försök

I försök som ordnas för att utveckla utbildningen eller undervisningen kan avvikelser göras från timfördelningen och grunderna för läroplanen enligt 14 § samt från bestämmelser som gäller

1) omfattningen av den undervisning som ges eleven per år och vecka samt av elevens dagliga arbetsmängd,

2) tiden för skolstarten, och

3) uppflyttning från en årskurs till en annan.

Försökstillstånd beviljas av undervisningsministeriet. Om försöket inte avviker från de bestämmelser som avses i 1 mom. 1–3 punkten eller från timfördelningen, beviljas försökstillståndet av utbildningsstyrelsen.

Försökstillstånd beviljas på ansökan av utbildningsanordnaren. Tillstånd till ett behövligt försök kan beviljas en utbildningsanordnare som har förutsättningar att genomföra försöket på ett sätt som motsvarar dess syfte och utan att äventyra elevernas undervisningsrelaterade rättigheter. Om skolor som tillhör flera utbildningsanordnare deltar i samma försök, väljs skolorna ut så att de är så representativa som möjligt i språkligt och regionalt hänseende.

Försökstillstånd kan beviljas för högst tre år och förlängas med högst två år. I försöket iakttas ett program som godkänts av utbildningsstyrelsen.

5 kap

Utvärdering

21 § (24.1.2003/32)

Utvärdering av utbildningen

Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lag nås och att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen skall också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

För den externa utvärderingen finns i anslutning till undervisningsministeriet ett råd för utbildningsutvärdering som är ett oberoende sakkunnigorgan. Utbildningsstyrelsen utför uppföljningsutvärderingar av de nationella inlärningsresultaten i de olika läroämnena i enlighet med den timfördelning och de grunder för läroplanen som avses i 14 §. Undervisningsministeriet utarbetar en utvärderingsplan för den externa utvärderingen av utbildningen och för uppföljningsutvärderingarna av inlärningsresultaten. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om rådets uppgifter, sammansättning, organisering av verksamheten, beredningen och verkställandet av de ärenden som handläggs i rådet samt utvärderingsplanens innehåll. (27.11.2009/970)

De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.

Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet.

22 §

Elevbedömning

Syftet med elevbedömningen är att leda och sporra eleverna i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Elevernas inlärning, arbete och uppförande skall bedömas mångsidigt.

Om bedömning av studieprestationerna och om framsteg i studierna gäller vad som bestäms om detta genom förordning och vad utbildningsstyrelsen föreskriver. Utbildningsstyrelsen beslutar om de uppgifter som skall antecknas i betygen.

Om elevens vårdnadshavare inte har gjort en framställning om att eleven skall kvarstanna i årskursen på grund av den allmänna framgången i skolan, skall vårdnadshavaren beredas tillfälle att bli hörd innan ett beslut fattas. (13.6.2003/477)

6 kap

Arbetstid

23 §

Läsåret

I den grundläggande utbildningen börjar läsåret den 1 augusti och avslutas den 31 juli. Läsåret har 190 arbetsdagar. Om vederbörande ministerium ger sitt tillstånd kan arbetsdagarna av särskilda skäl vara fler än vad som bestämts. Läsårets arbetsdagar minskas dock med självständighetsdagen, trettondagen och första maj när dessa infaller på en annan vardag än lördag.

Bestämmelser om tidpunkten då läsårets skolarbete avslutas ges genom förordning.

När undervisning av tvingande skäl inte kan ordnas på dagar som har bestämts såsom arbetsdagar och målen i läroplanen inte annars kan nås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att arbetstiden förlängs med högst sex dagar.

24 §

Elevernas arbetsmängd

I den grundläggande utbildningen får elevernas arbetsmängd inte vara större än att dessa med beaktande av den tid som används för skolgången, skolresorna och hemuppgifterna får tillräcklig tid för vila, rekreation och fritidsintressen.

Om omfattningen på den grundläggande utbildning som ges eleverna per dag och per vecka bestäms genom förordning.

7 kap

Läroplikt samt elevens rättigheter och skyldigheter

25 §

Läroplikt

Barn som är varaktigt bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten börjar det år då barnet fyller sju år. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller det har förflutit 10 år sedan läroplikten började.

Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i 1 mom. och läroplikten fortgår i 11 år.

26 §

Fullgörande av läroplikten

Läropliktiga skall delta i grundläggande utbildning som ordnas med stöd av denna lag eller annars förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Den som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. skall delta i förskoleundervisning som ordnas det år läroplikten börjar. (13.6.2003/477)

Utbildningsanordnaren skall kontrollera frånvaro när det gäller elever i grundläggande utbildning och underrätta vårdnadshavaren om olovlig frånvaro. Vårdnadshavaren skall se till att den läropliktiga fullgör läroplikten. (13.6.2003/477)

Om en läropliktig inte deltar i utbildning som ordnas med stöd av denna lag, skall den kommun där han är bosatt övervaka hans framsteg.

26 a § (23.12.1999/1288)

Rätt till förskoleundervisning

Ett barn har rätt att få förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. och sådana barn som enligt 27 § inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, har rätt till förskoleundervisning också det år läroplikten uppkommer.

Elevens vårdnadshavare beslutar om deltagande i förskoleundervisningen, utom i fråga om det undantag som anges i 26 § 1 mom. Bestämmelser om förfarandet vid ansökan till förskoleundervisning utfärdas vid behov genom förordning.

Bestämmelser om bildandet av undervisningsgrupper i förskoleundervisningen utfärdas vid behov genom förordning.

27 §

Inledande av utbildning vid annan tidpunkt

Ett barn som enligt psykologisk och vid behov även medicinsk utredning har förutsättningar att klara av studierna har rätt att inleda den grundläggande utbildningen ett år tidigare än vad som bestäms. Med stöd av sådan utredning kan en utbildningsanordnare också ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts.

28 §

Utbildningsplats

En elev som deltar i grundläggande utbildning har rätt att gå i en sådan skola som avses i 6 § 2 mom.

En läropliktig kan också ansöka om inträde till en annan skola än en sådan som avses i 1 mom. När elever som avses i detta moment antas skall enhetliga antagningsgrunder tillämpas på samtliga sökande. Om undervisningen följer en läroplan med tonvikten lagd på ett eller flera läroämnen, kan vid elevantagningen också ordnas ett prov för att pröva elevernas anlag för ovan avsedda undervisning. Information om urvalskriterierna och inträdesprovet skall ges på förhand. Kommunen kan dock bestämma att till undervisning som kommunen ordnar i första hand anta barn som är bosatta i kommunen.

29 §

Rätt till en trygg studiemiljö

Den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö.

I samband med att läroplanen utarbetas skall utbildningsanordnaren utarbeta en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och förverkligas. Utbildningsstyrelsen skall i grunderna för läroplanen ge bestämmelser om hur denna plan skall utarbetas. (13.6.2003/477)

Utbildningsanordnaren skall godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som skolan skall tillämpa i avsikt att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt tryggheten och trivseln i skolsamfundet. (13.6.2003/477)

I den ordningsstadga och andra ordningsbestämmelser som avses i 3 mom. kan utfärdas sådana regler om de praktiska arrangemangen och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i skolsamfundet. Dessutom kan regler utfärdas om hur skolans egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i skolbyggnaden och på skolområdet. (13.6.2003/477)

30 §

Rätt till undervisning

Den som deltar i utbildning har under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. (24.6.2010/642)

Undervisningsgrupperna skall sammanställas så att målen i läroplanen kan nås i undervisningen.

Elevens vårdnadshavare beslutar om val av de läroämnen och lärokurser som avses i 11 §. Om undervisningen inte på ett ändamålsenligt sätt kan ordnas i elevens egen skola eller i någon annan skola, kan ett ämne eller en lärokurs bytas ut efter att vårdnadshavaren har hörts.

31 §

Avgiftsfri undervisning

Undervisningen samt läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen är avgiftsfria för eleverna. Handikappade elever och andra elever i behov av särskilt stöd har dessutom rätt att avgiftsfritt få sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt tjänster som ordnas med stöd av 39 § vilka är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen. (13.6.2003/477)

Den som deltar i undervisningen skall varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad.

I undervisning som ordnas utomlands och i undervisning som ordnas av privata sammanslutningar eller stiftelser på basis av en särskild utbildningsuppgift som vederbörande ministerium givit och som sker på något annat undervisningsspråk än vad som nämns i 10 § 1 mom. kan utan hinder av 1 och 2 mom. skäliga avgifter tas ut av eleverna.

31 a § (13.6.2003/477)

Elevvård

En elev har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att han eller hon skall kunna delta i undervisningen. Elevvården avser att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd och understödjande verksamheter.

Elevvården omfattar elevvård i enlighet med en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren och sådana elevvårdstjänster som i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) avses med skolhälsovård och i barnskyddslagen (417/2007) avses med stöd för skolgången. (30.12.2010/1352)

Elevvårdsarbetet genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavarna eller någon annan laglig företrädare. När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet, får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta i behandlingen. Med skriftligt samtycke av elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller så som särskilt bestäms i lag får också andra delta som behövs för behandlingen av elevens ärenden. (24.6.2010/642)

När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet görs en anteckning om vem som inlett ärendet, vad frågan gäller, beslut om fortsatta åtgärder med motivering, vem som deltagit i behandlingen av ärendet och vilka uppgifter om eleven som lämnats och till vem de lämnats. Utbildningsanordnaren ansvarar i egenskap av registeransvarig för behandlingen av personuppgifterna. (24.6.2010/642)

Utbildningsanordnaren skall se till att nödvändig elevvård ordnas för en elev som på grund av sitt uppförande fått ett sådant disciplinärt straff som avses i 36 § 1 mom. eller förvägrats undervisning för den återstående arbetsdagen med stöd av 36 § 2 mom. Eleven får inte lämnas utan tillsyn efter åtgärder som avses i 36 § 2 och 3 mom.

32 §

Skolresor

En elev i grundläggande utbildning eller påbyggnadsundervisning som har längre än fem kilometer till skolan har rätt till fri transport. En elev i förskoleundervisning som har längre än fem kilometer från hemmet till förskoleundervisningen eller från sådan dagvård som avses i lagen om barndagvård till förskoleundervisningen har rätt till fri transport hemifrån direkt till förskoleundervisningen eller från dagvården till förskoleundervisningen och från förskoleundervisningen hem eller till dagvården. En elev i grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning eller förskoleundervisning har rätt till fri transport också när den väg som avses ovan med beaktande av hans eller hennes ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande. (19.12.2003/1139)

Elevens dagliga skolresa som ordnas enligt 1 mom. får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme i anspråk. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år, får skolresan ta högst tre timmar i anspråk. (24.6.2010/642)

Om en elev antas till någon annan skola eller plats för undervisningen än den som avses i 6 § 2 mom., kan såsom villkor för antagningen ställas att vårdnadshavaren svarar för de kostnader som transporten eller ledsagningen medför. Därutöver, om ett barn som får förskoleundervisning deltar i barndagvård som ordnas i en annan kommun på det sätt som avses i 11 c § i lagen om barndagvård, har den som ordnar undervisningen rätt att förutsätta att barnets vårdnadshavare svarar för de kostnader som orsakas av transporten eller ledsagningen mellan dagvårdsplatsen och platsen för förskoleundervisningen. (8.4.2011/324)

Elever som väntar på transport skall ha möjlighet till handledd sysselsättning.

33 §

Inkvartering

Om skolresan för en elev i grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning eller sådan förskoleundervisning som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. inte kan ordnas på det sätt som bestäms i 32 § 2 mom. har eleven rätt till avgiftsfri inkvartering och helpension. (23.12.1999/1288)

Under skolåret har eleven i samband med ferier och veckoslut rätt till avgiftsfria resor mellan inkvarteringsstället och hemmet.

Eleven är skyldig att på inkvarteringsstället i skälig mån utföra för honom lämpliga uppgifter.

Utan hinder av 1 och 2 mom. kan skäliga avgifter uppbäras av elever som har antagits till en annan skola än den som avses i 6 § 2 mom.

34 §

Hälsovård och vård vid olycksfall

Vården vid olycksfall som har drabbat eleven i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas, under skolresan eller på inkvarteringsstället är avgiftsfri för eleven. (23.12.1999/1288)

Om skolhälsovård samt om tjänster som behövs för att avhjälpa sociala och psykiska svårigheter hos eleverna bestäms särskilt.

34 a § (13.6.2003/508)

Rehabiliteringssamarbete

I rehabiliteringssamarbetet skall lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/ 2003) iakttas.

35 §

Elevens skyldigheter

En elev skall delta i den grundläggande utbildningen om han inte av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse.

En elev skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt.

36 § (13.6.2003/477)

Disciplin

En elev som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk kan ges högst två timmars kvarsittning eller en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om en elev fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter att ha fått kvarsittning eller en skriftlig varning, kan eleven avstängas för högst tre månader. Skriftlig varning och avstängning för viss tid är disciplinära straff.

En elev som stör undervisningen kan bli tillsagd att lämna klassrummet eller det rum där undervisningen ges för den tid som återstår av lektionen, eller en skoltillställning.

En elev kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen, om det föreligger en risk för att en annan elev eller en person som arbetar i skolan eller i ett annat undervisningsutrymme blir lidande av elevens våldsamma eller hotfulla uppförande eller om undervisningen eller därtillhörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av elevens störande uppförande.

En elev som försummat sina hemuppgifter kan åläggas att efter skoldagens slut under högst en timme åt gången utföra sina uppgifter under övervakning.

36 a § (13.6.2003/477)

Förfarandet i disciplinärenden och verkställighet av avstängning

Innan en elev ges kvarsittning, ges en skriftlig varning eller avstängs för viss tid, skall den handling eller försummelse som åtgärden grundar sig på preciseras, eleven höras samt annan behövlig utredning skaffas. Innan en elev påförs disciplinstraff skall hans eller hennes vårdnadshavare ges tillfälle att bli hörd. Om andra åtgärder enligt 36 § skall elevens vårdnadshavare underrättas och om att eleven förvägras undervisning skall den myndighet som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av socialvården i den kommun där skolan är belägen underrättas vid behov. Om avstängningen för viss tid och den skriftliga varningen skall ett beslut utfärdas och andra åtgärder enligt 36 § skall registreras.

Utbildningsanordnaren skall ordna undervisningen så att den elev som har avstängts för en viss tid inte blir efter i de framsteg som hans eller hennes årskurs och undervisningsgrupp gör. För den avstängda eleven utarbetas en individuell plan utifrån läroplanen och undervisningen genomförs och inlärningen följs enligt denna plan.

I fråga om verkställigheten av ett beslut om avstängning för viss tid gäller det som bestäms i 31 § 1 och 2 mom. och 32 § förvaltningsprocesslagen (586/1996) och dessutom det som bestäms i 4 mom.

Då en elev har uppfört sig så våldsamt eller hotfullt att säkerheten för en annan elev eller en person som arbetar i skolan eller i ett annat undervisningsutrymme blivit lidande eller allvarligt äventyrats, och det finns en uppenbar risk för att det våldsamma eller hotfulla uppförandet upprepas, kan ett beslut om avstängning för viss tid verkställas innan det har vunnit laga kraft.

Ett beslut om verkställighet av ett icke lagakraftvunnet beslut om avstängning för viss tid och ett beslut om den tidpunkt då verkställigheten inleds skall fattas i samband med beslutet om avstängning.

Närmare bestämmelser om rektorns och lärarnas befogenheter att ge kvarsittning och om frågor som avses i 36 § 2–4 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

36 b § (13.6.2003/477)

Avlägsnande av en elev som uppför sig störande och äventyrar säkerheten

Lyder en elev inte en uppmaning att avlägsna sig enligt 36 § 2 mom. har rektorn och läraren rätt att avlägsna eleven från klassrummet eller ett annat utrymme där det ges undervisning, eller från en skoltillställning. Rektorn och läraren har också rätt att avlägsna en elev från skolans område, om eleven inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon avstängts från undervisningen enligt 36 § 3 mom.

Försöker en elev som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få eleven avlägsnad och som med hänsyn till elevens ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara.

Rektorn och läraren kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven. Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel skall han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen (39/1889).

36 c § (13.6.2003/477)

Verkningarna av anhängigt åtal och domstols beslut på disciplinärt förfarande

Under den tid då åtal mot en elev är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot eleven.

Om en domstol har frikänt en elev, får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än på grund av en sådan omständighet som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en elev till straff, får eleven inte av samma skäl påföras disciplinstraff. En elev kan dock avstängas för viss tid, om det med hänsyn till elevens brott eller omständigheter i samband med det är motiverat.

8 kap

Särskilda bestämmelser

37 §

Personal

Varje skola där det ordnas utbildning enligt denna lag skall ha en rektor som svarar för verksamheten.

En utbildningsanordnare skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Utbildningsanordnaren kan dessutom ha timlärare, skolgångsbiträden och annan personal.

Behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan vid behov utfärda föreskrifter som kompletterar bestämmelserna i förordningen. Regionförvaltningsverket kan av särskilda skäl bevilja dispens från behörighetsvillkoren. (22.12.2009/1444)

38 §

Särskild examen

Den grundläggande utbildningens lärokurs eller en del av denna kan tenteras vid en särskild examen enligt vad som bestäms genom förordning.

39 § (24.6.2010/642)

Stöduppgifter i specialundervisningen

Undervisnings- och kulturministeriet kan besluta att en utbildningsanordnare ska sörja för rehabilitering som ges i samband med det särskilda stöd som avses i 17 § 1 mom. samt för utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter som hör samman med undervisningen.

40 § (24.6.2010/642)

Hemlighållande och behandling av personuppgifter

Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 37 §, representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skolpsykologer och personer som genomgår undervisningspraktik får inte för utomstående röja vad de när de sköter uppgifter enligt denna lag har fått veta om elevernas eller i denna lag avsedda anställdas eller deras familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning.

Oberoende av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om sekretess har de som deltar i elevvårdsarbetet för en elev rätt att av varandra få och till varandra samt elevens lärare och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten enligt denna lag ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven.

Med specifikt skriftligt samtycke av elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare får sekretessbelagda uppgifter begäras också från andra håll när det är nödvändigt för att ordna undervisningen.

Om en elev övergår till utbildning eller verksamhet som en annan utbildningsanordnare ordnar i enlighet med denna lag, ska den tidigare utbildningsanordnaren trots bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnande av undervisningen till den nya utbildningsanordnaren. Motsvarande uppgifter kan lämnas också på begäran av den nya utbildningsanordnaren.

41 §

Rätt att få uppgifter

En utbildningsanordnare har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som förutsätts för planering och ordnande av utbildningen.

Utbildningsanordnaren skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de uppgifter som de bestämmer och som krävs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.

Om undervisningen för en elev ordnas i någon annan skola än i den kommun där eleven är bosatt, skall utbildningsanordnaren underrätta den kommun där eleven bor om eleven för att kommunen skall kunna sköta tillsynen över den läropliktige.

Trots bestämmelserna om sekretess har en utbildningsanordnare för att kunna ordna undervisningen för en elev rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheterna, andra tjänsteproducenter inom socialservicen och hälso- och sjukvården samt av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. (24.6.2010/642)

42 § (22.12.2009/1444)

Ändringssökande

Ändring i ett sådant beslut av en utbildningsanordnare som avses i denna lag och som gäller undervisning i religion och livsåskådningskunskap enligt 13 §, varning till en elev, avstängning av en elev för viss tid, en förmån eller rättighet enligt 31, 31 a, 32 och 33 § samt 34 § 1 mom. söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I ett annat än i detta moment nämnt beslut som avses i 36 § får ändring inte sökas genom besvär.

Utan hinder av 1 mom. söks ändring i ett beslut genom besvär hos regionförvaltningsverket så som bestäms i förvaltningsprocesslagen, om beslutet gäller

1) antagning av en elev,

2) anordnande av särskilt stöd enligt 17 §, (24.6.2010/642)

3) särskilda undervisningsarrangemang enligt 18 §, samt

4) inledande av grundläggande utbildning vid avvikande tidpunkt enligt 27 §.

Ändring i ett beslut som regionförvaltningsverket har fattat med anledning av besvär som gäller ett sådant ärende som avses i 2 mom. 1–3 punkten söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I beslut som regionförvaltningsverket har fattat med anledning av besvär enligt 2 mom. 4 punkten får ändring inte sökas genom besvär.

Besvär över ett beslut som avses i 2 eller 3 mom. och över ett beslut genom vilket en elev har getts en skriftlig varning eller avstängts för viss tid ska anföras inom 14 dagar från det att elevens vårdnadshavare fick del av beslutet. Ärenden enligt detta moment ska behandlas i brådskande ordning.

I förvaltningsdomstolens beslut genom vilket ett ärende som avses i 3 och 4 mom. har avgjorts får ändring inte sökas genom besvär.

I ett beslut som avses i 22 § och som gäller elevbedömning får ändring inte sökas genom besvär. Elevens vårdnadshavare kan hos rektor begära att ett beslut som gäller studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller slutbedömningen omprövas. En vårdnadshavare som är missnöjd med den nya bedömningen som gjorts på begäran eller med det avgörande genom vilket begäran har avslagits kan begära rättelse i bedömningen hos regionförvaltningsverket. Närmare bestämmelser om ny bedömning och rättelse av bedömning utfärdas genom förordning av statsrådet.

För undervisning som ordnas utomlands är den behöriga förvaltningsdomstolen Helsingfors förvaltningsdomstol och den behöriga regionförvaltningsmyndigheten Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

43 § (29.12.2009/1707)

Finansiering

För förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt denna lag beviljas statsandel så som bestäms i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). För driftskostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning beviljas annan finansiering så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). För morgon- och eftermiddagsverksamhet beviljas finansiering så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

För utbildning och verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning kan, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, statsunderstöd och statsunderstöd för anläggningsprojekt beviljas så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

44 §

Avgifter som tas ut av eleverna

Om grunderna för avgifter som tas ut av eleverna med stöd av denna lag bestämmer vederbörande ministerium i tillämpliga delar enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Om en i denna lag avsedd avgift som skall tas ut av en elev inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen.

Avgiften får indrivas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

45 §

Försummad tillsyn över läropliktig

Om en vårdnadshavare försummar att se till att eleven fullgör sin läroplikt skall han dömas till böter för försummad tillsyn över läropliktig.

46 §

Utbildning för andra än läropliktiga

Om ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga gäller i tillämpliga delar 2 §, 3 § 1 och 2 mom., 9 § 1 mom., 10–15, 18–22 och 29 §, 30 § 1 mom., samt 35, 37, 38 och 40–44 §. Undervisning, läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial är avgiftsfria för eleverna. I sådan utbildning som på basis av ett beslut av kommunen eller samkommunen eller en bestämmelse som ingår i ett tillstånd enligt 7 § har ordnats vid internatskola, har eleven rätt till avgiftsfritt boende samt till avgiftsfria, tillräckliga måltider varje dag. De som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen förutsätter den studerandes närvaro på ett av undervisningsanordnaren anvisat utbildningsställe. En elev kan på de grunder som nämns i 36 § 1 mom. ges en skriftlig varning eller bli avstängd för högst ett år.

Som elev kan också antas den som endast har för avsikt att slutföra ett eller flera av de läroämnen som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs. Av elever som avses i denna paragraf kan skäliga avgifter tas ut för utbildningen.

I utbildning som avses i 1 och 2 mom. kan avvikelse göras från 11 och 13 §, enligt vad som bestäms i grunderna för läroplanen. En elev som har fyllt 18 år får välja mellan religionsundervisning och undervisning i livsåskådningskunskap.

Utbildning enligt denna paragraf kan helt eller delvis ordnas såsom distansundervisning.

47 §

Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen

För eleverna kan i samband med den grundläggande utbildningen ordnas biblioteksverksamhet, klubbverksamhet och annan verksamhet som nära anknyter till utbildningen.

47 a § (2.3.2007/239)

Elevkår

En skola enligt 6 § 2 mom. kan ha en elevkår som består av skolans elever. Dess uppgift är att främja samarbetet mellan eleverna och öka elevernas påverkningsmöjligheter och delaktighet i frågor som gäller dem.

Beslut om organiserandet av elevkårens verksamhet fattas av utbildningsanordnaren. Verksamheten i elevkåren ordnas med beaktande av elevernas ålder och förutsättningar och de lokala förhållandena. Elevkåren kan vara gemensam för flera skolor eller verksamhetsenheter.

Om utbildningsanordnaren inte ordnar i 1 och 2 mom. avsedd elevkårsverksamhet, skall utbildningsanordnaren på annat sätt se till att eleverna ges möjlighet att uttala sig om elevgemensamma frågor med anknytning till den skola eller annan verksamhetsenhet de går i.

48 §

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

8 a kap (19.12.2003/1136)

Morgon- och eftermiddagsverksamhet

48 a § (19.12.2003/1136)

Mål och grunder

Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamheten är att stödja hemmets och skolans fostrande arbete samt att stödja utvecklingen av barnens känsloliv och barnens etiska utveckling. Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall dessutom främja barnens välfärd och jämlikhet i samhället samt förebygga utslagning och öka delaktigheten.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall erbjuda barnen allsidiga möjligheter att delta i ledd och rekreerande verksamhet och möjliggöra vila i en lugn miljö, under tillsyn av en yrkeskunnig och för uppgiften lämplig person.

Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i den morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i denna lag (grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet). Utbildningsstyrelsen bereder grunderna i samarbete med forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården.

48 b § (19.12.2003/1136)

Anordnande och omfattning

Kommunen kan anordna och skaffa morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt denna lag. Om kommunen anordnar eller skaffar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt denna lag, ska verksamheten erbjudas eleverna i årskurs ett och två i alla skolor i kommunen samt i fråga om övriga årskurser de elever som avses i 17 § 1 mom. i den omfattning kommunen beslutar. (24.6.2010/642)

Ansökan till morgon- och eftermiddagsverksamhet skall ske på det sätt som kommunen förutsätter. Kommunen skall på förhand meddela på vilka ställen morgon- och eftermiddagsverksamhet anordnas, vid vilken tidpunkt verksamheten börjar och slutar samt på vilket sätt ansökan till den kommunalt ordnade eller skaffade morgon- och eftermiddagsverksamheten sker. Vid intagningen till verksamheten skall lika intagningsgrunder tillämpas på barnen.

Kommunen kan ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet själv eller i samråd med andra kommuner eller skaffa tjänsterna av någon annan offentlig eller privat serviceproducent. Den kan också skaffa tjänsterna genom att betala serviceproducenten understöd för ändamålet. Olika språkgruppers behov skall beaktas när verksamheten ordnas. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas enligt denna lag. Morgon- och eftermiddagsverksamhet skall ordnas med beaktande av att de barn som deltar i verksamheten och som enligt 32 § har rätt till stöd för skolresor har möjlighet att använda denna förmån.

Varje barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamhet skall erbjudas sådan verksamhet antingen 570 eller 760 timmar under skolåret. Att delta i verksamheten är frivilligt för barnen. Verksamhet kan ordnas under skolåret på vardagar i regel mellan klockan 7.00 och 17.00. Verksamheten skall planeras i samråd med hemmen och de som anordnar verksamheten. Kommunen skall anta en verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i denna lag. Närmare bestämmelser om verksamhetsplanens innehåll kan ges genom förordning av statsrådet. (8.12.2006/1081)

48 c § (19.12.2003/1136)

Utvärdering

Syftet med utvärderingen av morgon- och eftermiddagsverksamheten är att säkerställa att målen enligt 48 a § nås. Kommunen skall utvärdera den morgon- och eftermiddagsverksamhet som den ordnar eller skaffar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. De viktigaste resultaten av utvärderingarna skall offentliggöras.

48 d § (19.12.2003/1136)

Rätt till en trygg miljö och studiesociala förmåner

Ett barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamhet har rätt till en trygg miljö i verksamheten. Ett barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamheten skall få mellanmål. Vården vid olycksfall som drabbat ett barn i morgon- och eftermiddagsverksamheten är avgiftsfri för barnet.

48 e § (19.12.2003/1136)

Personal

I morgon- och eftermiddagsverksamheten skall med beaktande av hur verksamheten är ordnad finnas ett tillräckligt antal yrkeskunniga ledare. Behörighetsvillkoren för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten bestäms genom förordning av statsrådet.

48 f § (19.12.2003/1136)

Avgifter

För morgon- och eftermiddagsverksamhet kan bestämmas en månadsavgift. Kommunen beslutar om storleken på månadsavgiften, som för 570 timmar får uppgå till högst 60 euro och för 760 timmar till högst 80 euro. Avgiften kan tas ut för varje sådan månad då barnet deltar i verksamheten. Om verksamheten ordnas högst 10 dagar i månaden, tas endast hälften av avgiften ut. Om barnet på grund av egen sjukdom inte kan delta i verksamheten under en längre tid än 10 dagar under en kalendermånad, tas likaså endast hälften av avgiften ut. Om en frånvaro som beror på egen sjukdom pågår en hel kalendermånad, tas ingen avgift ut. Deltar barnet av någon annan orsak inte i verksamheten under en hel kalendermånad, tas i avgift ut hälften av månadsavgiften. Andra avgifter kan inte tas ut för deltagande i verksamheten. (8.12.2006/1081)

Avgifterna kan efterskänkas eller nedsättas, om det finns skäl därtill med beaktande av vårdnadshavarens underhållsskyldighet eller utkomstmöjligheter eller vårdsynpunkter.

9 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

49 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:

1) grundskolelagen av den 27 maj 1983 (476/1983),

2) övningsskolelagen av den 31 januari 1985 (143/1985),

3) lagen den 27 maj 1983 om skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade (481/1983),

4) lagen den 21 maj 1976 om Suomalais-venäläinen koulu benämnda skola (412/1976),

5) lagen den 7 januari 1977 om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola (33/1977),

6) lagen den 28 juni 1963 om privata skolor med främmande undervisningsspråk (373/1963),

7) lagen den 29 maj 1981 om utomlands verksam privat skola som motsvarar grundskolan (379/1981),

8) lagen den 27 maj 1977 om Steiner-skola (417/1977),

9) lagen den 12 december 1986 om steinerpedagogiska specialskolor (932/1986),

10) lagen den 23 december 1988 om skolan Anna Tapion koulu (1197/1988), samt

11) lagen den 3 augusti 1992 om gemensamma lärare (710/1992).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

En lärare som självmant har övergått från sin tidigare befattning eller uppgift till en motsvarande tjänst eller uppgift vid grundskola, kommunalt gymnasium eller kvällsgymnasium har vid tillämpningen av 102 § 4 mom. grundskolelagen rätt att på ansökan betrakta den tid som omedelbart föregår övergången såsom tid som i enlighet med 71 och 73 § grundskolelagen berättigar till pension och familjepension av statens medel på samma sätt som för en lärare som förflyttats med stöd av 101 § grundskolelagen. Motsvarande rätt har på ansökan också en sådan lärare som före förflyttningen eller övergången har haft rätt till pension från undervisninguppgifter enligt lagen om pension för arbetstagare (395/1961). Ansökan skall ges in till statskontoret. Från den pension och familjepension som betalas av statens medel avdras pension och familjepension enligt lagen om pension för arbetstagare till den del denna pension grundar sig på samma anställningstid. (1.10.1999/932)

50 §

Tillämpning av föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av de upphävda bestämmelserna

Beslut om timfördelningen och grunderna för läroplanen vilka har fattats med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. gäller tills något annat bestäms med stöd av denna lag.

Läroplaner som har godkänts med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. kan iakttas i undervisningen tills utbildningsanordnaren godkänner en läroplan enligt denna lag.

Föreskrifter om lågstadiet som ingår i de beslut som avses i denna paragraf tillämpas på undervisning som meddelas i årskurs 1–6 och föreskrifter om högstadiet på undervisning som meddelas i årskurs 7–9.

Beslut om ordnande av förskoleundervisning som har fattats med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. gäller den tid som anges i besluten, om inte vederbörande ministerium beslutar något annat.

Organ som har tillsatts med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. fortsätter till utgången av mandatperioden om inte utbildningsanordnaren beslutar något annat. På organens sammansättning och valet av medlemmar till dem tillämpas till slutet av mandatperioden de bestämmelser och föreskrifter som gäller när denna lag träder i kraft.

51 §

Övergångsbestämmelse om ordnande av utbildning

Huvudmännen för de skolor som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. och med stöd av 33 § barnskyddslagen (683/1983), fortsätter sin verksamhet såsom sådana utbildningsanordnare som avses i denna lag eller i gymnasielagen (629/1998). En skola som ersätter grundskolan fortsätter verksamheten såsom en sådan skola som avses i 7 §.

Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av det tillstånd att ordna undervisning som beviljats huvudmannen för en skola som ordnar privat grundskoleundervisning och är verksam när denna lag träder i kraft till ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § 3 mom. och i 4 § 2 mom. gymnasielagen. Utan hinder av 10 §, kan undervisningsspråket vid Rudolf Steiner-skolan i Helsingfors vara både finska och svenska.

52 §

Övergångsbestämmelse som gäller statliga läroanstalter

Statliga läroanstalter som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. och med stöd av 29 § barnskyddslagen fortsätter sin verksamhet såsom sådana läroanstalter som avses i denna lag eller i gymnasielagen.

Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av ett beslut som gäller inrättande av en statlig läroanstalt som är verksam när denna lag träder i kraft till ett sådant beslut som avses i 8 § och i 3 § 2 mom. gymnasielagen. De uppgifter som bestämts för en statlig läroanstalt med stöd av 17 § i den lag som nämns i 49 § 2 mom. 3 punkten ändras till sådana stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen som avses i 39 §.

53 §

Övergångsbestämmelse som gäller personalen

När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare i skolor som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. och med stöd av 29 och 33 § barnskyddslagen i sina tidigare uppgifter.

De tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare som avses i 1 mom. och som när denna lag träder i kraft har rätt till periodisk ersättning eller lön på indragningsstat, har fortfarande rätt till nämnda förmåner enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. (31.5.2000/516)

Avgångsåldern för tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare och timlärare bestäms enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft, om de i enlighet med ikraftträdelsebestämmelsen i lagen (104//1989) om ändring av 71 och 72 § grundskolelagen har valt eller senast den 30 juni 1999 väljer en pensionsålder enligt de bestämmelser som gällde när nämnda lag trädde i kraft.

54 §

Övergångsbestämmelse som gäller skolor som ersätter grundskolan och elevintagning vid övningsskolor

Ett när denna lag träder i kraft gällande avtal mellan kommunen och huvudmannen för en privat skola om att den privata skolan skall ersätta kommunal grundskola ändras när denna lag har trätt i kraft till ett avtal enligt 7 § 1 mom., tills kommunen och den privata utbildningsanordnaren avtalar något annat.

De beslut om elevintagningsområden för övningsskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas tills det universitet som ordnar utbildningen och den kommun där övningsskolan är belägen samt de övriga kommuner som ingår i elevintagningsområdet avtalar något annat.

55 §

Övergångsbestämmelse som gäller undervisning för andra än läropliktiga

Elevens rätt enligt bestämmelsen i andra meningen i 46 § 3 mom. att välja religion eller livsåskådningskunskap tillämpas på de elever som inleder studierna efter det att denna lag har trätt i kraft. På elever som inlett sina studier innan denna lag träder i kraft tillämpas vad som bestäms i lagen om vuxengymnasier (439/1994) och förordningen om vuxengymnasier (660/1994) och föreskrivs med stöd av dem när denna lag träder i kraft.

56 §

Övergångsbestämmelse som gäller studiesociala förmåner

En elev som har inlett sina studier innan denna lag träder i kraft har rätt till åtminstone de studiesociala förmåner som gäller vid ikraftträdandet.

RP 86/1997, KuUB 3/1998, RSv 70/1998

Innehållsförteckning

21.8.1998/628

Till början av sidan