Beaktats t.o.m. FörfS 608/2016.

24.7.1998/555

Lag om finansiering av arbetslöshetsförmåner

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 § (22.12.2009/1189)
Lagens syfte

Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel som motsvarar grundtrygghetsandelen, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, genom arbetsgivarens självriskpremier enligt utkomstskyddet för arbetslösa (självriskpremier) och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. De arbetspensionstillägg och försäkringspremier som avses i arbetspensionslagstiftningen, den förtjänstdel inom vuxenutbildningsstödet och de förvaltningskostnader som avses i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), de förvaltningskostnader och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer som avses i lagen om Utbildningsfonden (1306/2002) samt den lönegaranti som avses i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) finansieras med avgifterna enligt denna lag så som bestäms i denna lag.

Bestämmelser om finansieringen av arbetslöshetskassorna finns i lagen om arbetslöshetskassor.

1 a § (30.12.2015/1653)
Definitioner

I denna lag avses med

1) EU:s förordningar om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

2) tredjestat en stat på vilken EU:s förordningar om social trygghet och sådana för Finland bindande överenskommelser om social trygghet som innehåller bestämmelser om arbetslöshetsförsäkring inte tillämpas.

2 §
Arbetslöshetsförsäkringspremier

Arbetsgivaren skall betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetstagare löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie så som bestäms nedan.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna skall bestämmas så att den i denna lag avsedda arbetslöshetsförsäkringsfonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner och det vuxenutbildningsstöd som den ansvarar för samt överföringarna av betalningsandelar enligt 23 och 24 §. (28.12.2000/1280)

3 § (26.11.2010/1026)
Konjunkturbuffert

För att trygga likviditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer har arbetslöshetsförsäkringsfonden en konjunkturbuffert, som utgör skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan prognosen om maximibeloppet för buffertens tillgångar eller skulder uppgå till högst ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 5,0 procentenheter.

Trots vad som i 1 mom. föreskrivs om konjunkturbuffertens maximibelopp kan arbetslöshetsförsäkringspremierna för att trygga en jämn premieutveckling en gång under tre år fastställas så att maximibeloppet för buffertens tillgångar enligt prognosen överskrids. I dessa fall får arbetslöshetsförsäkringspremierna dock inte fastställas till ett högre belopp än premierna för det föregående året.

Vid fastställandet av konjunkturbuffertens belopp beaktas de från självriskpremierna influtna medlen så att de fördelas jämnt mellan de fyra år som följer efter det år då självriskpremierna redovisats.

2 kap

Arbetslöshetsförmånernas finansieringsandelar

4 § (30.12.2002/1301)
Finansiering av inkomstrelaterad dagpenning

Som statsandel till en arbetslöshetskassa betalas för varje inkomstrelaterad dagpenning ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa, betalas i statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningens relativa andel av varje full inkomstrelaterad dagpenning enligt 6 kap. 2 § 1 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

För inkomstrelaterade dagpenningar för permitteringstid, för inkomstrelaterade dagpenningar som grundar sig på väderhinder enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten och orsak som jämställs med permittering enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och för tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § i den lagen betalas inte statsandel. Som arbetslöshetsförsäkringsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för dessa dagpenningar 94,5 procent av utgifterna. (29.5.2009/345)

Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent, om inte något annat följer av 1 och 2 mom. Om förhöjd inkomstrelaterad dagpenning betalas enligt 6 kap. 2 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beräknas arbetslöshetskassans andel dock av inkomstrelaterad dagpenning som bestäms enligt 1 mom. i den paragrafen. (12.12.2014/1049)

För andra än i 2 mom. avsedda inkomstrelaterade dagpenningar betalas som arbetslöshetsförsäkringsfondens andel till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning skillnaden mellan den betalda inkomstrelaterade dagpenningen och beloppen enligt 1 och 3 mom.

Bestämmelser om finansieringen av förmåner som betalas av en företagarkassa, om finansieringen av företagarförmåner som betalas av en löntagarkassa, om statsandel till en arbetslöshetskassas förvaltningskostnader, om arbetslöshetsförsäkringsfondens andel samt om betalningen av statsandelen och arbetslöshetsförsäkringsfondens andel finns i lagen om arbetslöshetskassor. (3.12.2004/1049)

4 a § (26.11.2010/1026)
Finansiering av tilläggsdagar

Om den andel som utgifterna för tilläggsdagar utgör av arbetslöshetskassornas förmånsutgifter från och med 2015 växer från den andel som de i genomsnitt utgjorde under 2002–2006, minskas arbetslöshetskassornas andel av tilläggsdagarnas finansiering med denna relativa andel.

Arbetslöshetskassans och arbetslöshetsförsäkringsfondens procentandelar bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet på de grunder som nämns i 1 mom.

5 § (11.11.2011/1136)
Finansiering av återbetalning av inkomstrelaterad dagpenning som betalats av bosättningslandet

De arbetslöshetsdagpenningar som betalats till en medlem i en löntagarkassa och som arbetslöshetsförsäkringsfonden återbetalat i enlighet med artiklarna 65.6 och 65.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (grundförordningen) finansieras så att för varje dagpenning betalas i statsandel till arbetslöshetsförsäkringsfonden en andel som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar den andel av arbetslöshetsdagpenningen som överstiger grunddagpenningen.

6 § (30.12.2002/1301)
Finansieringen av övriga förmåner

I fråga om finansieringen av alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet iakttas i tillämpliga delar vad som i 4 och 8 § bestäms om arbetslöshetsdagpenning.

7 § (21.12.2007/1352)
Förmåner som finansieras av arbetslöshetsförsäkringsfonden

Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar för betalningen av den avgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), av den avgift som avses i 133 § 2 mom. i lagen om statens pensioner (1295/2006), av det belopp som avses i 31 § i lönegarantilagen och i 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän samt av det belopp som avses i 13 § i lagen om Utbildningsfonden.

8 § (12.12.2014/1049)
Finansieringen av grunddagpenningen

Arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstalten den andel för finansieringen av grunddagpenningarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, de därtill hörande barnförhöjningarna samt förhöjningsdelarna som anges i 23 §. Till övriga delar finansieras utgifterna med den statsandel som betalas till Folkpensionsanstalten.

Bestämmelser om betalningen av statsandelen, om användningen av förskott på statsandelen och om förvaltningskostnaderna för Folkpensionsanstaltens arbetslöshetsförmåner finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

3 kap

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

9 §
Arbetslöshetsförsäkringsfonden

För ordnande av arbetsgivarnas och löntagarnas finansieringsandelar och för stödjande av arbetslöshetskassorna finns arbetslöshetsförsäkringsfonden.

Reglementet för arbetslöshetsförsäkringsfonden utfärdas genom förordning. Förvaltningsrådets medlemmar utses av statsrådet på förslag av arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa centralorganisationer samt kommunala arbetsmarknadsverket och evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation. Förvaltningsrådet har minst nio och högst 18 medlemmar. Av medlemmarna skall två tredjedelar företräda arbetsgivarna och en tredjedel arbetstagarna. Förvaltningsrådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande, av vilka den ena skall representera de medlemmar som företräder arbetsgivarna och den andra de medlemmar som företräder arbetstagarna, så att arbetsgivarnas och arbetstagarnas företrädare vartannat år har ordförandeskapet.

10 § (11.11.2011/1136)
Arbetslöshetsförsäkringsfondens uppgifter

Arbetslöshetsförsäkringsfonden har till uppgift att

1) finansiera de förmåner som avses i 1 § till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för dem,

2) fastställa och uppbära de arbetslöshetsförsäkringspremier som avses i 2 § och övervaka att de förpliktelser i anslutning till arbetslöshetsförsäkringspremierna som föreskrivs i denna lag uppfylls, (5.10.2012/542)

3) fastställa och ta ut den självriskpremie som avses i 8 a kap.,

4) sköta arbetslöshetsförsäkringsfondens tillgångar så att de ger intäkter och så att tillgångarna tryggas,

5) sköta återbetalningar och återkrav som avses i artiklarna 65.6 och 65.7 i grundförordningen beträffande arbetslöshetsdagpenningar som betalats till personer som varit medlemmar i en arbetslöshetskassa, (20.12.2013/1141)

6) verkställa ersättningar enligt lagen om ersättning för utbildning (1140/2013). (20.12.2013/1141)

Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att ta lån för att fullgöra sina förpliktelser. Om arbetslöshetsförsäkringsfondens skulder överstiger dess tillgångar, har statsrådet rätt att utan krav på motsäkerhet ställa statlig proprieborgen som säkerhet för betalningen av de lån som fonden tagit och för uppfyllande av lånevillkoren. Statsrådet får ställa villkor för den borgen det ställt. Arbetslöshetsförsäkringsfonden får med Finansinspektionens samtycke ta lån i syfte att trygga sin likviditet.

11 § (5.10.2012/542)
Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringsfonden

Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringsfonden utövas av Finansinspektionen.

11 a § (5.10.2012/542)
Social- och hälsovårdsministeriets rätt att få uppgifter och att granska verksamheten

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har social- och hälsovårdsministeriet rätt att inom skälig tid avgiftsfritt få en skriftlig utredning om arbetslöshetsförsäkringsfondens verksamhet. Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska årligen inom två månader från det att bokslutet fastställts lämna social- och hälsovårdsministeriet en berättelse över sin verksamhet och ställning samt en redogörelse för de omständigheter som framkommit när arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställts och uppburits och för de åtgärder som vidtagits med anledning av iakttagelserna.

4 kap

Skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie (30.12.2015/1653)

12 § (30.12.2015/1653)
Arbetsgivares och arbetstagares premiebetalningsskyldighet

En arbetsgivare och en i 15 § avsedd arbetstagare är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för arbete som en arbetstagare utför i Finland, om inte något annat föreskrivs nedan.

Staten är inte skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie. Statliga affärsverk är dock skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. (8.4.2016/246)

12 a § (30.12.2015/1653)
Begränsningar av premiebetalningsskyldigheten

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte

1) för tiden före kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 17 år,

2) efter den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 65 år,

3) om den lön som en arbetsgivare betalat under ett kalenderår uppgår till sammanlagt högst 1 200 euro,

4) i fråga om en företagare som avses i 1 kap. 6 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

5) i fråga om en idrottsutövare,

6) i fråga om en arbetstagare som tjänstgör på ett finskt fartyg som inskrivits i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007), och som inte bor i Finland,

7) i fråga om en arbetstagare på vilken finsk lagstiftning inte tillämpas på grundval av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s förordningar om social trygghet eller sådana överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland.

I de fall som avses i 1 mom. 3 punkten tas dock löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ut på lönen.

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte för arbete som en arbetstagare som kommer till Finland från en tredjestat utför i Finland, om

1) det är fråga om arbete inom landsvägstransport som arbetstagaren huvudsakligen utför någon annanstans än i Finland,

2) arbetstagaren inte är bosatt i Finland,

3) arbetstagaren inte har hemvist i Finland, och

4) finsk lagstiftning inte ska tillämpas på arbetet på grundval av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s förordningar om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet som är bindande för Finland.

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte i fråga om en arbetstagare som är i Finland på kongress- eller turnéresa eller på något annat motsvarande kortvarigt besök, vars syfte anknyter till arbete som arbetstagaren utför i utlandet, om

1) arbetstagaren inte är bosatt i Finland

2) arbetsgivaren inte har hemvist i Finland, och

3) finsk lagstiftning inte ska tillämpas på arbetet enligt EU:s förordningar om social trygghet.

12 b § (30.12.2015/1653)
Justering med lönekoefficient

Det belopp som anges i 12 a § 1 mom. 3 punkten justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som anges i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

Beloppet motsvarar indexnivån för 2014.

Beloppet avrundas till närmaste hundra euro.

13 § (30.12.2015/1653)
Premiebetalningsskyldighet vid arbete utomlands

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas också i fråga om sådana arbetstagare som arbetar utomlands och på vilka finsk lagstiftning tillämpas till följd av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s förordningar om social trygghet eller sådana överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland.

Arbetslöshetsförsäkringspremie ska också betalas i fråga om andra arbetstagare som en finsk arbetsgivare sänder i arbete till ett land i vilket EU:s förordningar om social trygghet eller sådana överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland inte tillämpas, förutsatt att

1) arbetstagaren antingen är anställd av den utsändande finska arbetsgivaren eller av ett utländskt företag inom samma ekonomiska helhet,

2) arbetstagarens anställningsförhållande till det utsändande finska företaget fortgår under den tid arbetstagaren arbetar utomlands, och

3) arbetstagaren omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet när han eller hon börjar arbeta utomlands.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan på ansökan av arbetsgivaren besluta att arbetslöshetsförsäkringspremie inte längre behöver betalas för en arbetstagare som avses i 2 mom. En förutsättning för beslutet är att arbetet i utlandet inte längre är tillfälligt och har fortgått över två år. Beslutet tillämpas från ingången av det kalenderår som följer på det år då beslutet vunnit laga kraft.

14 § (30.12.2015/1653)

14 § har upphävts genom L 30.12.2015/1653.

5 kap

Rubriken har upphävts genom L 30.12.2015/1653. (30.12.2015/1653)

15 § (30.12.2015/1653)
Anställningsförhållanden som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetslöshetsförsäkringspremie tas ut på löner eller arvoden som betalas till en arbetstagare som arbetar

1) i ett anställningsförhållande enligt 1 § i arbetsavtalslagen (55/2001),

2) som arbetstagare enligt 1 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011),

3) i ett tjänsteförhållande enligt statstjänstemannalagen (750/1994),

4) som tjänsteinnehavare enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003),

5) i ett tjänsteförhållande enligt kyrkolagen (1054/1993),

6) som tjänsteman enligt lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003),

7) som tjänsteman vid republikens presidents kansli eller som riksdagens justitieombudsman eller biträdande justitieombudsman,

8) i något annat offentligrättsligt tjänsteförhållande som grundar sig på lag,

9) som verkställande direktör, om han eller hon inte är en sådan företagare som avses i 1 kap. 6 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

16 § (30.12.2015/1653)
Arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag

Arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för sådana delägare i företag som avses i 1 kap. 6 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska bestämmas så att premien motsvarar finansieringen av de förmåner som delägarna är berättigade till.

17 §
Skatteavdragsrätt för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är avdragbar så som bestäms i inkomstskattelagen (1535/1992).

6 kap

Arbetslöshetsförsäkringspremiernas storlek

18 § (16.11.2012/626)
Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2016 är 1,15 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt det lönebelopp som arbetsgivaren betalar så att premien år 2016 är 1,00 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 044 500 euro och 3,90 procent för den överskjutande delen av lönen. (4.12.2015/1413)

För 2016 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,46 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 1,00 procent av lönen. (4.12.2015/1413)

För 2016 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 1,00 procent av det sammanlagda lönebelopp som betalas av affärsverket för affärsverksamhet för ett lönebelopp upp till 2 044 500 euro och 2,45 procent för den överskjutande delen av lönen. (4.12.2015/1413)

För 2016 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) 1,00 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 044 500 euro och 2,78 procent för den överskjutande delen av lönen. (4.12.2015/1413)

Ändringarna i löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier ska fördela sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Också självriskpremien beaktas i arbetsgivarens genomsnittliga premie. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska graderas så att premien för den del av lönebeloppet som inte överstiger 2 044 500 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönebeloppet som överstiger 2 044 500 euro. Denna fjärdedel uttrycks i fulla hundradelar av en procentenhet avrundad till närmaste fem hundradelar. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är dock alltid minst 0,10 procent av lönen. (4.12.2015/1413)

Procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie bestäms för ett kalenderår i sänder. Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska lämna social- och hälsovårdsministeriet en beräkning av följande års förtjänstskyddsutgifter, beloppet av statens finansieringsandel samt följande års premieprocentsats senast den 15 maj varje år.

19 § (22.12.2005/1181)
Grunden för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie

Lön, resultatpremie eller något annat vederlag som erhållits i ett anställnings- eller tjänsteförhållande och som har betalts eller avtalats att betalas som ersättning för arbete anses som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Ett sådant vederlag anses som lön också då det betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en sådan myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare (ställföreträdande betalare) i stället för av arbetsgivaren. Till lönen räknas också sådant vederlag för arbete som enligt avtal helt eller delvis skall gottgöras i form av

1) betjäningsavgifter eller gåvor av allmänheten,

2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) och som arbetstagaren får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal, eller

3) stöd för privat vård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), eller något annat motsvarande stöd som betalas av staten eller kommunen.

Som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie anses dock bland annat inte

1) en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren,

2) en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande,

3) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda,

4) en i 66 § i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier,

5) en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en annan liknande ekonomiska sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som notas på en fondbörs som övervakas av myndigheterna eller i form av en placeringsdeposition eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier, förutsatt att värdet på en sådan förmån som fås i form av en premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter att premien utlovats,

6) dagpenning eller någon annan ersättning för kostnader för arbetsresor,

7) lön för väntetid enligt 2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001),

8) ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts,

9) i personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar till en personalfond och deras tilläggsdelar eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden,

10) sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 § i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet och andra faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar,

11) poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en anställd i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, förutsatt att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för beräkning av den kontanta premien överensstämmer med 10 punkten och med 2 § 2 och 3 punkten i personalfondslagen och att bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman,

12) vinstandelar eller utdelningar som delägare i ett bolag har lyft.

(5.11.2010/943)

I de situationer som avses i 2 mom. 11 punkten förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie och att ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie och att vinstpremierna betalas efter detta. En tilläggsförutsättning är att ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt. (5.11.2010/943)

Som arbetsinkomst för utlandsarbete betraktas med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. den lön som borde betalas i Finland för motsvarande arbete. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete som arbetsinkomst.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om vad som enligt denna paragraf anses som lön.

19 a § (30.12.2015/1653)
Grunden för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie

Grunden för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är den sammanlagda lönesumma som består av de inkomstposter enligt 19 § som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och som arbetsgivaren och en ställföreträdande betalare betalat, om inte något annat följer av 12 och 12 a §.

Ett statligt affärsverks arbetslöshetsförsäkringspremie bestäms utifrån de löner som affärsverket betalat och som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996).

7 kap

Betalnings- och uppbördsförfarande

20 § (22.12.2005/1181)
Förfarandet vid betalning av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetsgivaren innehåller i samband med varje lönebetalning löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos varje arbetstagare som berörs av den premiebetalningsskyldighet som fastställs i 15 §.

Om löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie på grund av ett uppenbart fel inte har innehållits i samband med en lönebetalning, får arbetsgivaren innehålla den premie som inte innehållits i samband med föregående lönebetalning i samband med de högst två följande lönebetalningarna. (5.10.2012/542)

Om en arbetstagare i samband med en lönebetalning inte har betalats en penninglön som räcker till för att innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, får arbetsgivaren innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie inom två år i samband med följande lönebetalningar. (5.10.2012/542)

På yrkande av löntagaren ska arbetsgivaren till löntagaren betala tillbaka löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren innehållit utan grund eller den del som överstiger löntagarens lagenliga arbetslöshetsförsäkringspremie. Yrkande på återbetalning av arbetslöshetsförsäkringspremien ska framställas inom två år från det att arbetsgivaren har innehållit arbetslöshetsförsäkringspremien utan grund. (5.10.2012/542)

21 § (5.10.2012/542)
Uppbörd av premierna

Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer och uppbär arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos arbetsgivaren på basis av lönesumman enligt 19 a §. Arbetsgivaren svarar också för att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till arbetslöshetsförsäkringsfonden.

21 a § (5.10.2012/542)
Fastställande och ändring av förskott

Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att fastställa förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien utan att höra arbetsgivaren så att förskottet baserar sig på de lönesummor som ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremier under innevarande och tidigare år, de löneuppgifter som erhållits med stöd av 22 och 22 a §, den allmänna löneutvecklingen och de uppgifter som arbetsgivaren lämnat. Förskottet ska så noggrant som möjligt motsvara det i 18 § föreskrivna slutliga beloppet av en betalningsskyldig arbetsgivares och löntagares premiebetalningsskyldighet. (13.12.2013/970)

Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan ändra det fastställda förskottet på eget initiativ utan att höra arbetsgivaren eller på yrkande av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ansöka om nedsättning av förskottet före försäkringsårets utgång. Förskott som betalats till för högt belopp ska återbetalas utan dröjsmål.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden undanröjer förskott som saknar grund antingen på eget initiativ utan att höra arbetsgivaren eller på yrkande av arbetsgivaren senast innan den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien fastställs.

Angående förskottet meddelas ett beslut av vilket framgår förskottets belopp och grunderna för fastställande av det. Över beslutet om förskottet får besvär inte anföras. Till den del som arbetsgivarens yrkande på ändring eller undanröjande av förskottet inte har godkänts ska arbetsgivaren få ett överklagbart beslut som är motiverat på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).

Bestämmelser om förfallodagarna för betalning av förskott utfärdas genom förordning av statsrådet.

21 b § (5.10.2012/542)
Arbetsgivarens skyldighet att anmäla lönesumman

Arbetsgivaren ska till arbetslöshetsförsäkringsfonden anmäla de löner som arbetsgivaren betalat under försäkringsåret före utgången av januari kalenderåret efter försäkringsåret. Anmälan behöver inte göras, om arbetsgivaren inte har betalat några löner under försäkringsåret och inget förskott har fastställts.

Arbetsgivaren är skyldig att göra en i 1 mom. avsedd anmälan även när arbetslöshetsförsäkringsfonden kräver detta.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan av grundad anledning på begäran av arbetsgivaren förlänga tiden för anmälan. I beslutet får ändring inte sökas.

21 c § (5.10.2012/542)
Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien

Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremien kalenderårsvis före utgången av oktober månad året efter försäkringsåret. Om arbetsgivarens verksamhet upphör kan arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien under försäkringsåret. Om den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs för ett försäkringsår är större än det uttagna förskottet, tar arbetslöshetsförsäkringsfonden ut skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet hos arbetsgivaren. Om arbetslöshetsförsäkringspremien är mindre än det uttagna förskottet, betalar arbetslöshetsförsäkringsfonden skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet till arbetsgivaren. (30.12.2015/1653)

Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien. Av beslutet ska framgå lönesumman under försäkringsåret och den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av den, det förskott som betalats för försäkringsperioden samt den utjämningspremie enligt 1 mom. som påförts arbetsgivaren eller den förskottsåterbäring som ska betalas till arbetsgivaren. Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen, om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som arbetsgivaren anmält.

Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har fastställts, bestämmer arbetslöshetsförsäkringsfonden att den uteblivna arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas. Beslutet ska fattas inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska lämna in utredning om att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från arbetslöshetsförsäkringspremien. När arbetslöshetsförsäkringsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs.

21 d § (5.10.2012/542)
Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning

Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan fastställa arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § genom uppskattning, om arbetsgivaren inte har anmält lönesumman i enlighet med 21 b § eller om den lönesumma som arbetsgivaren anmält är för liten utifrån de uppgifter som arbetslöshetsförsäkringsfonden fått på basis av 22 eller 22 a § och andra uppgifter som den förfogar över och som gäller arbetsgivarens lönebetalning och övriga verksamhet. (13.12.2013/970)

Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela arbetsgivaren beloppet av den uppskattade premien och grunderna för den. Arbetsgivaren ska ges tillfälle att lämna utredning innan den uppskattade premien fastställs. Utebliven utredning hindrar inte att en uppskattad premie fastställs.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om den uppskattade premien. Av beslutet ska framgår den uppskattade premiens belopp och grunderna för fastställande av den. Till den del man i beslutet avviker från den utredning som arbetsgivaren lämnat i enlighet med 2 mom. ska beslutet motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen.

21 e § (30.12.2015/1653)
Ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring

Arbetslöshetsförsäkringsfonden tar ut ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 21 c § och uppskattad premie enligt 21 d § och betalar ränta på förskottsåterbäring enligt 21 c §. Räntans storlek är referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter, dock minst 0,5 procent. Till den del som arbetslöshetsförsäkringspremien eller den uppskattade premien överstiger 1 000 euro, är räntan på premien dock referensräntan ökad med två procentenheter.

Räntan beräknas från den 1 januari året efter försäkringsåret till förfallodagen för utjämningspremien eller till utgången av månaden före betalningsmånaden för förskottsåterbäringen.

Ränta tas inte ut på dröjsmålsränta som tas ut på grund av obetalt förskott.

Om arbetslöshetsförsäkringspremie har uppburits till ett för lågt belopp hos arbetsgivaren och felet beror på arbetslöshetsförsäkringsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag eller om fastställande av ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien annars är oskäligt, kan arbetslöshetsförsäkringsfonden låta bli att fastställa ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien.

21 f § (5.10.2012/542)
Minsta belopp som tas ut och som återbetalas

Om det sammanlagda beloppet av löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier som ska uppbäras hos arbetsgivaren är högst 10 euro, tas beloppet inte ut.

Om det på grund av arbetslöshetsförsäkringsfondens eller arbetsgivarens räknefel eller annat misstag eller av någon annan orsak har uppburits mindre eller återbetalats mera i arbetslöshetsförsäkringspremie än vad som borde ha varit fallet och skillnaden är mindre än det belopp som anges i 1 mom., tas skillnaden inte ut. Beloppet i fråga kan dock tas ut, om samme betalningsskyldige gjort många felbetalningar eller om det annars finns särskild anledning att ta ut beloppet.

Det minsta belopp som återbetalas är 10 euro.

21 g § (5.10.2012/542)
Granskningsrätt som hänför sig till uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier

Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som omfattas av arbetsgivarens uppgiftsskyldighet enligt 21 b §, 21 c § 4 mom., 22 § 1 mom. 3 punkten, 24 § 3 mom. och 24 c §.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att få handräckning av polisen och andra myndigheter för att få de uppgifter som avses ovan.

21 h § (5.10.2012/542)
Ansvarsskyldig

För arbetslöshetsförsäkringspremie som uppbärs hos en betalningsskyldig arbetsgivare med stöd av denna lag ska följande personer ansvara som för egen premie:

1) en bolagsman i ett öppet bolag,

2) en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag,

3) en delägare i ett dödsbo,

4) en delägare i en sådan samfälld förmån som avses i 5 § i inkomstskattelagen till den del som motsvarar delägarens andel.

Ett aktiebolag eller andelslag svarar som för egen arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetslöshetsförsäkringspremie som för verksamhet som bedrivits före aktiebolagets eller andelslagets registrering har påförts dem som handlat för aktiebolagets eller andelslagets räkning.

21 i § (5.10.2012/542)
Dröjsmålsränta

För arbetslöshetsförsäkringspremie som inte har betalats inom utsatt tid tas för dröjsmålstiden ut en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

21 j § (30.12.2015/1653)
Utmätning av premier

Arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, ränta enligt 21 e § och dröjsmålsränta enligt 21 i § är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

22 § (5.10.2012/542)
Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie

1) av befolkningsregistermyndigheterna få uppgifter om genom personbeteckning specificerade arbetsgivares namn och adress, ändrade personbeteckning och död,

2) av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna få arbetsgivarspecifika uppgifter om betalda löner och uppgifter om personer som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare, och om de tidsperioder då personerna är försäkrade i enlighet med de lagarna, samt om de löner som betalats till personerna under dessa tidsperioder och identifieringsuppgifter om arbetsgivare som betalat lön,

3) av arbetsgivaren få behövliga uppgifter,

4) av myndigheter som nämns i 4 § 1 mom. 1–7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och av sammanslutningar och inrättningar som avses i 2 mom. få nödvändiga uppgifter, när de sistnämnda har eller kan ha information om sådant som har samband med fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §.

22 a § (5.10.2012/542)
Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga

1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare,

2) uppgifter om arbetsgivarprestationer som arbetsgivaren uppgett,

3) enligt betalningsmottagare genom födelseåret specificerade uppgifter som arbetsgivaren uppgett för beskattningen om utbetalda löner och därmed jämförbara prestationer samt om skatter och obligatoriska försäkringspremier som innehållits hos löntagaren.

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har arbetslöshetsförsäkringsfonden på begäran rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter som motsvarar de i 1 mom. avsedda uppgifterna om specificerade betalningsmottagare och arbetsgivare och som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som är under behandling och som är specificerade enligt betalningsmottagare.

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att i fråga om skattegranskningar som riktats mot arbetsgivare av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga

1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare,

2) uppgifter som arbetsgivaren meddelat Skatteförvaltningen för beskattningen och som gäller lönebetalningen samt uppgifter som framkommit vid skattegranskningen och som gäller försummelse av de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till lönebetalningen.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1–3 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §.

22 b § (5.10.2012/542)
Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att lämna ut uppgifter på eget initiativ

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter om lönesumma och arbetslöshetsförsäkringspremie jämte identifikationsuppgifter som gäller en arbetslöshetsförsäkringspremieskyldig arbetsgivare till

1) en försäkringsanstalt som sköter verkställigheten av lagstadgad olycksfallsförsäkring och till Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund för skötseln av deras lagstadgade uppgifter som gäller olycksfallsförsäkring, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare som enligt lag är försäkrings- eller betalningsskyldig eller någon annan betalningsskyldig inte har fullgjort sin på lag baserade försäkringsskyldighet eller sin på lag baserade betalningsskyldighet, eller sin skyldighet att lämna de uppgifter som behövs för att fastställa och uppbära olycksfallsförsäkringspremie,

2) Pensionsskyddscentralen och en sådan pensionsanstalt som verkställer lagstadgad försäkring för skötseln av deras lagstadgade uppgifter, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare som enligt lag är försäkringsskyldig eller en annan försäkringsskyldig inte har fullgjort sin på lag baserade försäkrings- eller betalningsskyldighet,

3) Skatteförvaltningen, om uppgifterna är nödvändiga för fullgörande av den övervakningsskyldighet som föreskrivits för den i lagen om förskottsuppbörd, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare inte har fullgjort sin förskottsinnehållningsskyldighet.

Sekretessbelagda uppgifter som erhållits med stöd av denna paragraf får lämnas vidare för utredande av brott och väckande av åtal. Uppgifterna ska utplånas genast när de inte längre behövs.

22 c § (5.10.2012/542)
Sammanställande av uppgifter

Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att sammanställa och behandla de i 22 och 22 a § avsedda personuppgifterna för fastställande och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 4, 5 och 6 kap. samt självriskpremie enligt 8 a kap. Den sammanställda informationen får sparas tills arbetslöshetsförsäkringsfondens ovan nämnda uppdrag har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare.

22 d § (5.10.2012/542)
Avgiftsfrihet

Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i detta kapitel avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för den som lämnar ut uppgifterna, ska kostnaderna för utlämnande av utgifterna dock ersättas.

22 e § (5.10.2012/542)
Teknisk anslutning

Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i 22 och 22 a § och de uppgifter som avses i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet med hjälp av teknisk anslutning.

Med hjälp av en teknisk anslutning som avses i denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter lämnas utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Innan en teknisk anslutning öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

22 f § (5.10.2012/542)
Handlingars offentlighet och offentlighet i fråga om verksamheten

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på offentligheten i fråga om arbetslöshetsförsäkringsfondens handlingar då de hänför sig till verkställigheten av denna lag och på arbetslöshetsförsäkringsfondens verksamhet, till den del som det föreskrivs i 4 § 2 mom. i den lagen.

På sekretessen i fråga om handlingar som erhållits eller uppgjorts vid utförandet av uppdrag enligt denna lag eller uppdrag som hänför sig till verkställigheten av denna lag och i fråga om uppgifter i dessa handlingar samt på tystnadsplikten i fråga om och förbudet mot utnyttjande av uppgifter som erhållits vid utförandet av dessa uppdrag tillämpas vid arbetslöshetsförsäkringsfonden 22–24 och 35 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet också när det inte är fråga om handlingar och uppgifter som uppgjorts eller erhållits för uppdrag som hör till utövandet av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i den lagen. Beträffande utlämnande av uppgifter gäller i detta fall i tillämpliga delar 7 kap. i den lagen.

Utöver det som bestäms i 24 § 1 mom. 20 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är också sådana till verkställigheten av denna lag hänförliga handlingar och uppgifter sekretessbelagda som gäller arbetsgivarens ekonomiska ställning.

22 g § (19.5.2006/363)
Teknisk anslutning

En försäkringsanstalt, Statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund samt de som avses i 22 b § 2 mom., 24 d § och 24 e § 1 och 3 mom. har, utöver vad som bestäms i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att med hjälp av en teknisk anslutning lämna arbetslöshetsförsäkringsfonden de uppgifter som den med stöd av denna lag har rätt att få. (21.12.2007/1352)

Med hjälp av en teknisk anslutning som avses i denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter lämnas utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Innan en teknisk anslutning öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

22 h § (13.12.2013/970)

22 h § har upphävts genom L 13.12.2013/970.

8 kap

Överföring av betalningsandelar

23 § (12.12.2014/1049)
Arbetslöshetsförsäkringspremieintäkt som ska redovisas till grundskyddet

Arbetslöshetsförsäkringsfonden redovisar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet intäkten av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna. Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det inhämtat utlåtande av Arbetslöshetsförsäkringsfonden.

Utöver det belopp som avses i 1 mom. redovisar Arbetslöshetsförsäkringsfonden årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen.

Närmare bestämmelser om beräkningen och betalningen av det belopp som ska redovisas utfärdas genom förordning av statsrådet.

8 a kap (30.12.2002/1301)

Självriskpremie för arbetsgivares utkomstskydd för arbetslösa

24 § (21.12.2007/1352)
Betalningsskyldighet

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönebelopp som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönebelopp är minst 2 044 500 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa, om

1) den arbetslöshet som beror på att anställningsförhållandet har sagts upp eller arbetstagaren permitterats fortsätter så att personen i fråga blir berättigad till tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller

2) den rätt till arbetslöshetsdagpenning för en person som beror på att anställningsförhållandet sagts upp och som börjat efter uppnådd 60 års ålder fortsätter efter det att personen i fråga har fyllt 63 år eller han eller hon har börjat få ålderspension efter att ha fyllt 62 år och arbetslöshetsdagpenningen har fortsatt ända till övergången till ålderspension.

(4.12.2015/1413)

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie, om

1) anställningsförhållandet har upphört innan personen i fråga har fyllt 56 år,

2) anställningsförhållandet har varat mindre än tre år,

3) anställningsförhållandet har sagts upp enligt 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller hävts enligt 8 kap. 1 § i nämnda lag av andra än hälsomässiga orsaker som beror på arbetstagaren,

4) arbetstagaren efter att anställningsförhållandet upphört på nytt har uppfyllt det arbetsvillkor som avses i 5 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i en anställning hos en annan arbetsgivare än den som ursprungligen sade upp arbetstagaren, eller

5) arbetstagaren har sagt upp sig på eget initiativ och utan arbetsgivarens medverkan.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om anställningsförhållanden tillämpas också på tjänsteförhållanden.

Om den uppenbara avsikten med ett företagsarrangemang har varit att kringgå bestämmelserna om självriskpremie, kan arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställa premien enligt det läge som gällde före ovan nämnda arrangemang. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska uppvisa en utredning över att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från självriskpremien. Om en sådan utredning inte uppvisas, ska arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställa en premie. När arbetslöshetsförsäkringsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs.

24 a § (13.12.2013/970)
Självriskpremiens belopp

I de fall som avses i 24 § 1 mom. 1 punkten utgörs grunden för självriskpremien av det belopp motsvarande förmånsutgiften som skulle betalas till den uppsagda eller permitterade arbetstagaren till ett belopp motsvarande den inkomstrelaterade dagpenningen från det att hans eller hennes rätt till tilläggsdagar börjar tills han eller hon fyller 63 år, dock minst ett belopp som motsvarar förmånsutgiften för ett år.

I de fall som avses i 24 § 1 mom. 2 punkten utgörs grunden för självriskpremien av det belopp som motsvarar förmånsutgiften enligt den inkomstrelaterade dagpenningen för den tid arbetslöshetsförmån har betalts till den uppsagda arbetstagaren från anställningsförhållandets slut tills han eller hon fyller 63 år.

Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som avses i 1 och 2 mom. Full självriskpremie uppbärs om företagets lönebelopp enligt 24 § 1 mom. är minst 32 712 000 euro. Om lönebeloppet är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie uppbärs om lönebeloppet är högst 2 044 500 euro. (4.12.2015/1413)

24 b § (30.12.2002/1301)
Uppbörd och återbäring av självriskpremie

Självriskpremie uppbärs enligt 24 § 1 mom. 1 punkten då rätten till tilläggsdagar börjar och enligt 24 § 1 mom. 2 punkten då den uppsagda arbetstagaren har fyllt 63 år.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden återbär till arbetsgivaren på ansökan den del av självriskpremierna för tilläggsdagarna som förblir outnyttjad, om

1) arbetsgivaren har ingått ett arbetsavtal som gäller tillsvidare med den av arbetsgivaren uppsagda arbetstagaren som är berättigad till tilläggsdagar eller kallat en arbetstagare som är berättigad till tilläggsdagar tillbaka i arbete, och arbetstagaren har varit i detta arbete under minst ett års tid; om arbetsgivaren på nytt säger upp eller permitterar arbetstagaren uppbärs självriskpremie genast när arbetslösheten börjar, oberoende av vad som föreskrivs i 24 § 2 mom. 1 punkten, eller

2) den arbetstagare som arbetsgivaren sagt upp eller permitterat har fått frivillig tilläggspension under minst ett års tid, och pensionen fortsätter till minst 65 års ålder och grundar sig på en tilläggspensionsförsäkring som arbetsgivaren ordnat och finansierat, eller fått någon annan därmed jämförbar förmån eller en pension som ska beaktas vid pensionsjämkning av tilläggspensionen, varvid personen av denna anledning inte har rätt till arbetslöshetsförmån eller arbetslöshetsförmånen betalas till minskat belopp.

(30.12.2015/1653)

Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan avstå från att uppbära självriskpremie, om dess belopp är ringa. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan även avstå från att uppbära en del av självriskpremien, om arbetsgivarens ekonomiska situation efter den uppsägning som utgör grund för självriskpremien betydligt försämrats och om det att självriskpremierna tas ut till fullt belopp skulle äventyra arbetsgivarens fortsatta verksamhet. (13.12.2013/970)

24 c § (30.12.2002/1301)
Beslut om självriskpremier

Arbetslöshetsförsäkringsfonden skall ge ett skriftligt beslut till arbetsgivaren om beloppet och återbäring av självriskpremien samt om avstående från att uppbära sådan premie. Innan beslutet ges skall arbetslöshetsförsäkringsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från självriskpremie och eventuell utredning i anslutning därtill. Utredning om anledningen till att anställningsförhållandet upphört kan begäras av arbetstagaren, om detta behövs för att avgöra ärendet.

Vid givande av beslut iakttas i tillämpliga delar lagen om förvaltningsförfarande (598/1982).

Självriskpremie enligt beslutet kan utsökas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. Om premien inte betalas inom utsatt tid, skall årlig dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. räntelagen.

L om förvaltningsförfarande 598/1982 har upphävts genom FörvaltningsL 434/2003.

24 d § (21.12.2007/1352)
Rätt att erhålla uppgifter

Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter har arbetslöshetsförsäkringsfonden och en besvärsinstans enligt denna lag rätt att utan avgift för fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 24 § få nödvändiga uppgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren av

1) statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga sammanslutningar,

2) Pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalter samt pensionsstiftelser,

3) arbetslöshetskassor och arbetsplatskassor, samt

4) arbetsgivare.

Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna har sådan rätt som avses i 1 mom. att av arbetsgivaren få de uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 24 e §.

24 e § (21.12.2007/1352)
Skyldighet att lämna uppgifter

Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande och utlämnande av uppgifter är arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten skyldiga att utan avgift till arbetslöshetsförsäkringsfonden lämna följande uppgifter om de personer som avses i 24 §:

1) arbetstagarens identifieringsuppgifter,

2) uppgifter om de anställningsförhållanden som inräknas i arbetsvillkoret och arbetsgivarnas identifieringsuppgifter i fråga om dem,

3) uppgifter om arbetslöshetsdagpenning, samt

4) övriga uppgifter som är nödvändiga för fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 24 §.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som nämns i 1 mom. samt hur och när de ska överlämnas.

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter ska Finansinspektionen och Folkpensionsanstalten till arbetslöshetsförsäkringsfonden lämna följande uppgifter:

1) före utgången av april månad och oktober månad personbeteckning, arbetslöshetskassans nummer och uppgift om första tilläggsdag för de personer vars rätt till tilläggsdagar har börjat under föregående sex månader, och

2) före utgången av april månad personbeteckning och arbetslöshetskassans nummer för de personer som under föregående kalenderår fyllt 63 år och som har fått arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 63 år och vars rätt till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte har börjat före fyllda 63 år.

(30.12.2015/1653)

För att fullgöra den uppgift som anges i 10 § 1 mom. 3 punkten har arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att sammanställa och använda de uppgifter som avses i denna paragraf. Den sammanställda informationen kan sparas tills ovan nämnda uppgift har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare. (30.12.2015/1653)

8 b kap (5.10.2012/542)

Ändringssökande och rättelse

24 f § (5.10.2012/542)
Begäran om omprövning hos arbetslöshetsförsäkringsfonden

I fråga om ett beslut som arbetslöshetsförsäkringsfonden fattat om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får omprövning av beslutet begäras hos arbetslöshetsförsäkringsfonden på det sätt som anges i förvaltningslagen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 49 c § i förvaltningslagen ska omprövning dock begäras inom fem år från ingången av kalenderåret efter det år då beslutet har fattats.

24 g § (5.10.2012/542)
Rätt att söka ändring

Den som är missnöjd med arbetslöshetsfondens beslut får söka ändring i det genom besvär hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring i det genom besvär hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut ska iakttas även om det överklagas.

Ändring i ett beslut av arbetslöshetsförsäkringsfonden om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får inte sökas genom besvär förrän omprövning av beslutet har begärts hos arbetslöshetsförsäkringsfonden enligt 24 f §. Beslut som arbetslöshetsförsäkringsfonden meddelat med stöd av 24 f § får överklagas på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

När ändring söks i arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut iakttas i tillämpliga delar 12 kap. 1 § 2 mom. samt 4 och 5–7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. När ändring söks i ett beslut som arbetslöshetsförsäkringsfonden meddelat med stöd av 24 c § i denna lag iakttas dessutom 12 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (13.12.2013/970)

24 h § (5.10.2012/542)
Löntagares grundbesvär

En löntagare får anföra grundbesvär över en debitering, om han eller hon anser att en innehållning av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren verkställt med stöd av 20 § strider mot lag. Grundbesvär ska anföras skriftligen hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden inom två år från ingången av året efter det år under vilket innehållningen har verkställts.

24 i § (30.12.2015/1653)
Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att rätta arbetslöshetsförsäkringspremie

Om det av arbetsgivaren har uppburits arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie eller återbetalningsränta med ett för högt belopp, kan arbetslöshetsförsäkringsfonden rätta arbetslöshetsförsäkringspremien till arbetsgivarens fördel.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan rätta arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie och återbetalningsränta till arbetsgivarens nackdel, om felet beror på arbetslöshetsförsäkringsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan efter att ha hört arbetsgivaren rätta arbetslöshetsförsäkringspremien även när arbetsgivaren inte har gjort anmälan om lönesumman, när anmälan om lönesumma eller någon annan information som arbetsgivaren lämnat är bristfällig eller oriktig eller när arbetsgivaren annars har försummat sin anmälningsskyldighet.

Rättelse enligt 1 och 2 mom. av arbetslöshetsförsäkringspremien kan göras inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång.

Arbetslöshetsförsäkringspremien kan inte rättas om ärendet har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär.

9 kap

Särskilda bestämmelser

25 § (5.10.2012/542)

25 § har upphävts genom L 5.10.2012/542.

26 § (5.10.2012/542)
Preskription

Arbetsgivarens och löntagarens rätt till återbetalning av en arbetslöshetsförsäkringspremie som betalats utan grund eller av förskott på en sådan premie preskriberas fem år efter den dag då premien betalades eller arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie innehölls, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa.

Beslut om självriskpremiens belopp kan inte meddelas efter det att fem år har förflutit från tidpunkten för uppbörden av självriskpremie enligt 24 b § 1 eller 2 mom.

Återbäring av självriskpremien ska sökas inom fem år från det att ansökan tidigast kan göras enligt 24 b § 2 mom. När ansökan blir anhängig avbryts tidsfristen. En fordran som gäller återbäring av självriskpremie preskriberas fem år efter det att beslutet meddelades, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa.

26 a § (5.10.2012/542)
Arbetslöshetsförsäkringsregister

Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska föra ett arbetslöshetsförsäkringsregister för skötseln av de ärenden fonden enligt denna lag ska sköta och som gäller arbetslöshetsförsäkringspremier. Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet på hemlighållande och utlämnande av personuppgifter som lagrats i registret samt personuppgiftslagen (523/1999) på annan behandling av personuppgifterna.

26 b § (5.10.2012/542)
Hänvisning till strafflagen

Bestämmelser om straff för lagstridigt undandragande av arbetslöshetsförsäkringspremie och för försök därtill finns i 29 kap. 1–3 § i strafflagen (39/1889).

26 c § (13.12.2013/970)

26 c § har upphävts genom L 13.12.2013/970.

26 d § (5.10.2012/542)
Bevarande av handlingar

Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska bevara handlingar som hänför sig till ordnandet av finansieringen av förmåner enligt denna lag, arbetslöshetsförsäkringspremierna och självriskpremierna på det sätt som bestäms i arkivlagen (831/1994). Om arkivverket inte har bestämt att de ovannämnda handlingarna ska bevaras varaktigt, ska arbetslöshetsförsäkringsfonden bevara

1) handlingar som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier i tio år från ingången av året efter försäkringsåret,

2) handlingar som behövs för fastställandet av självriskpremier till utgången av det år under vilket den som avses i 24 § i denna lag fyller 75 år,

3) handlingar som behövs för uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier och självriskpremier till dess att uppbörden avslutas och i fem kalenderår därefter,

4) handlingar som gäller ett besvärsärende i tio år, om de inte enligt 1–3 punkten ska förvaras längre tid,

5) personuppgifter som införts i arbetslöshetsförsäkringsregistret i fem år, om de inte ska bevaras längre tid till följd av 1–4 punkten.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska utplåna handlingarna och de personuppgifter som är införda i arbetslöshetsförsäkringsregistret när den bevaringstid som föreskrivs i 1 mom. löpt ut.

26 e § (5.10.2012/542)
Delgivning av arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut

Arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut ska delges den betalningsskyldige arbetsgivaren på det sätt som anges i 59 § i förvaltningslagen. Delgivning ska dock ske med arbetsgivarens lagliga företrädare eller befullmäktigade, om en företrädare eller befullmäktigad som sköter arbetslöshetsförsäkringspremieärenden på arbetsgivarens vägnar har anmälts som ombud till arbetslöshetsförsäkringsfondens kundregister.

27 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

10 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

28 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 september 1998. Den tillämpas från ingången av 1999 på finansieringen av arbetslöshetsförmånerna och arbetslöshetsförsäkringspremierna. Lagens 18 § 4 mom. tillämpas inte när arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2006 fastställs. (23.6.2005/460)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

29 §
Övergångsbestämmelse

Utan hinder av vad som bestäms i någon annan lag redovisas löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier för 1993–1998 till arbetslöshetsförsäkringsfonden. I fråga om användningen av intäkten av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, fördelningen av redovisningen och social- och hälsovårdsministeriets rätt att debitera arbetslöshetsförsäkringsfondens konto när ministeriet förmedlar löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier till arbetslöshetskassorna iakttas till utgången av 2002 det som bestäms i respektive lag om uppbörden av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för respektive år.

RP 64/1998, ShUB 11/1998, RSv 84/1998

Ikraftträdelsestadganden:

3.11.2000/917:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.

RP 151/2000, ShUB 24/2000, RSv 122/2000

15.12.2000/1069:

Denna lag träder i kraft den 20 december 2000.

RP 152/2000, ShUB 30/2000, RSv 174/2000

28.12.2000/1280:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 150/2000, ApUB 11/2000, RSv 196/2000

13.7.2001/639:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 74/2001, ShUB 16/2001, RSv 63/2001

30.12.2002/1301:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Lagens 12, 13 och 15 § träder i kraft den 1 januari 2004. Lagens 24 och 24 a–24 d § träder i kraft den 1 januari 2009. (21.12.2007/1353)

På finansieringen av de alterneringsersättningar i fråga om vilka alterneringsavtal enligt 17 § lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995) har ingåtts till och med den 31 december 2002 tillämpas lagens 6 §, sådan den lydde då denna lag trädde i kraft.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar för finansieringen av avgångsbidrag och vuxenutbildningstillägg till avgångsbidrag enligt 18 § 2 och 3 mom. lagen om Utbildningsfonden.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 243/2002, ShUB 47/2002, RSv 239/2002

21.11.2003/947:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 98/2003, AjUB 5/2003, RSv 48/2003

28.11.2003/971:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 86/2003, ShUB 15/2003, RSv 50/2003

30.12.2003/1366:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 141/2003, AjUB 8/2003, RSv 122/2003

30.12.2003/1375:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Lagens 26 § 3 och 4 mom. träder i kraft den 1 januari 2009.

Lagens 26 § 1 och 2 mom. tillämpas också på försäkringspremier som fastställts och fordringar som uppkommit före lagens ikraftträdande. När tiderna räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Rätten att fastställa försäkringspremie upphör och fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om inte rätten upphör eller fordringarna preskriberas innan dess enligt de bestämmelser som gällde tidigare.

RP 159/2003, ShUB 31/2003, RSv 133/2003

9.7.2004/637:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 76/2004, ShUB 17/2004, RSv 115/2004

29.10.2004/940:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Genom denna lag upphävs social- och hälsovårdsministeriets beslut av den 22 december 1998 om löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (1179/1998).

RP 131/2004, AjUB 9/2004, RSv 121/2004

3.12.2004/1049:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 140/2004, ShUB 24/2004, RSv 142/2004

30.12.2004/1332:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Lagens 7 § tillämpas också på den försäkringspremie som avses i 12 c § i lagen om pension för arbetstagare och som gäller arbetspensionstillägg och på den premie som nämns i 3 § i lagen om statens pensionsfond och som gäller arbetspensionstillägg, i enlighet med de bestämmelser som gällde före den 1 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 223/2004, ShUB 43/2004, RSv 223/2004

23.6.2005/460:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 48/2005, AjUB 6/2005, RSv 79/2005

9.12.2005/1001:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 191/2005, ShUB 29/2005, RSv 163/2005

22.12.2005/1181:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 213/2005, ShUB 38/2005, RSv 212/2005

19.5.2006/363:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2006. Lagens 19 a § 1 mom. och 25 § 1 mom. tillämpas likväl från den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Bestämmelserna i denna lag om rätten att få och lämna ut uppgifter tillämpas även på sådana uppgifter som härrör från tiden innan denna lag trädde i kraft.

RP 17/2006, ShUB 8/2006, RSv 37/2006

8.12.2006/1091:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 182/2006, ShUB 33/2006, RSv 167/2006

21.12.2007/1282:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. (L 1282/2007 trädde i kraft enligt F 128/2008 1.3.2008.)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 115/2007, KoUB 13/2007, RSv 111/2007

21.12.2007/1352:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Lagens 24, 24 a och 24 e § träder dock i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 86/2007, ShUB 26/2007, RSv 127/2007

21.12.2007/1353:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 86/2007, ShUB 26/2007, RSv 127/2007

19.12.2008/910:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 66/2008, EkUB 20/2008, RSv 109/2008

24.4.2009/278:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2009.

Vad som bestäms i 24 b § 2 mom. 2 punkten tillämpas också på en självriskpremie som bestämts före lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 41/2009, ShUB 9/2009, RSv 33/2009

29.5.2009/345:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 39/2009, ShUB 11/2009, RSv 59/2009

22.12.2009/1189:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Bestämmelserna om finansiering av grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning tillämpas på finansieringen av sådant grundstöd och förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) som betalats efter det att denna lag trädde i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 179/2009, ShUB 50/2009, RSv 225/2009

22.12.2009/1193:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och gäller till och med den 31 december 2010.

Denna lag tillämpas på finansiering av inkomstrelaterade dagpenningar som betalas ut 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 234/2009, ShUB 48/2009, RSv 216/2009

19.2.2010/116:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010 och gäller till och med den 31 december 2011. Lagen tillämpas emellertid från och med den 1 januari 2010.

Denna lag tillämpas på arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för åren 2010–2011.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 258/2009, ShUB 54/209, GrUB 11/2009, RSv 3/2010

5.11.2010/943:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 44/2010, AjUB 6/2010, RSv 132/2010

26.11.2010/1026:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 177/2010, ShUB 27/2010, RSv 184/2010

11.11.2011/1136:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2011.

Lagen tillämpas dock redan från och med den 1 maj 2010.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 43/2011, ShUB 5/2011, RSv 25/2011

16.12.2011/1332:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 87/2011, ShUB 18/2011, RSv 88/2011

22.12.2011/1440:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och gäller till och med den 31 december 2013.

Denna lag tillämpas på finansieringen av inkomstrelaterade dagpenningar som betalas ut 2012 och 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP131/2011, ShUB 17/2011, RSv 87/2011

5.10.2012/542:

Denna lag träder i kraft den 10 oktober 2012.

Lagen tillämpas första gången på fastställandet och uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier för kalenderåret 2013.

På arbetslöshetsförsäkringspremier för 2012 eller tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av denna lag.

Denna lag tillämpas dock på den uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier som försäkringsanstalterna verkställt före ikraftträdandet och på rättelser som blir anhängiga vid försäkringsanstalterna den 1 januari 2016 eller därefter. Dessutom tillämpas lagen på den uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier som Statskontoret verkställt före ikraftträdandet och på rättelser som blir anhängiga vid Statskontoret den 1 februari 2013 efter därefter. Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att få de uppgifter som behövs för att rätta premien av försäkringsanstalterna och Statskontoret.

Besvärsnämnden för olycksfallsärenden behandlar besvärsärenden som gäller sådana debiteringar av arbetslöshetsförsäkringspremier som verkställts före den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 42/2012, ShUB 7/2012, GrUU 15/2012, RSv 70/2012

16.11.2012/626:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 135/2012, ShUB 18/2012, RSv 107/2012

13.12.2013/970:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

På självriskpremier som betalas till följd av att anställningsförhållandet för en arbetstagare som är född före 1957 upphört ska det 24 a § 3 mom. som gällde vid lagens ikraftträdande tillämpas.

RP 175/2013, ShUB 22/2013, RSv 158/2013

20.12.2013/1141:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 99/2013, AjUB 10/2013, RSv 192/2013

12.12.2014/1047:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 223/2014, ShUB 25/2014, RSv 188/2014

12.12.2014/1049:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 151/2014, ShUB 14/2014, RSv 143/2014

20.3.2015/266:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

RP 256/2014, ShUB 48/2014, RSv 313/2014

4.12.2015/1413:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 95/2015, ShUB 8/2015, RSv 43/2015

30.12.2015/1653:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Lagen tillämpas första gången på fastställandet och uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier för 2016.

På arbetslöshetsförsäkringspremier för 2015 eller tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Lagens 21 e och 21 j § tillämpas också på fastställandet och uppbörden av de slutliga arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2015 och tidigare år.

Lagens 24 b § 2 mom. 1 punkt tillämpas också på självriskpremier som fastställts före ikraftträdandet av dessa lag.

RP 94/2015, ShUB 16/2015, RSv 106/2015

8.4.2016/246:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2016.

RP 132/2015, JsUB 2/2016, RSv 25/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.