Beaktats t.o.m. FörfS 818/2016.

30.12.1997/1412

Lag om utkomststöd

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Syftet med utkomststödet

Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården som beviljas i sista hand och syftet med det är att trygga en persons och familjs utkomst och främja möjligheterna att klara sig på egen hand. Med hjälp av utkomststödet tryggas minst den oundgängliga utkomst som en person och familj behöver för ett människovärdigt liv.

Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand samt att förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd. (3.11.2000/923)

Syftet med reseersättning är att stöda en persons deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. (2.3.2001/191)

2 §
Rätt till utkomststöd

Rätt till utkomststöd har var och en som är i behov av stöd och inte kan få sin utkomst genom förvärvsarbete, verksamhet som företagare, med hjälp av andra förmåner som tryggar utkomsten, genom andra inkomster eller tillgångar, genom omvårdnad från en sådan persons sida som är försörjningspliktig gentemot honom eller på något annat sätt.

Var och en är skyldig att enligt bästa förmåga dra försorg om sig själv och sitt eget uppehälle samt i den omfattning som bestäms i äktenskapslagen (234/1929), lagen om underhåll för barn (704/1975) och i annan lag om sin makes samt sina minderåriga barns och adoptivbarns uppehälle.

2 a § (30.12.2002/1294)
Skyldighet att anmäla sig som arbetslös arbetssökande

En person i åldern 17–64 år som ansöker om utkomststöd är skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån, om han eller hon inte

1) arbetar som löntagare eller företagare,

2) studerar på heltid,

3) är en sådan person som avses i 3 kap. 3 § 1 mom. eller 4 § 1–5 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002),

4) på grund av anstaltsvård eller på grund av sjukdom som en läkare konstaterat är förhindrad att ta emot arbete, eller

5) på grund av någon annan godtagbar och med ovan nämnda orsaker jämförbar orsak är förhindrad att ta emot arbete.

Om den som ansöker om utkomststöd inte anmäler sig som arbetssökande vid arbetskraftsbyrån, kan utkomststödets grunddel sänkas så som anges i 10 §.

3 §
Familj

I denna lag avses med familj i gemensamt hushåll boende föräldrar, en förälders minderåriga barn och adoptivbarn, äkta makar samt en man och en kvinna som lever i äktenskapsliknande förhållanden.

Då utkomststöd beviljas betraktas alla familjemedlemmar som mottagare av utkomststödet räknat från den dag stödet utbetalas. Utkomststödet anses fördelat mellan mottagarna i lika stora delar till var och en, om inte omständigheterna visar annat.

4 § (26.6.2015/815)
Verkställighet

Den allmänna ledningen, styrningen och utvecklingen av utkomststödsverksamheten hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter.

I en kommun sköts uppgifterna enligt denna lag av ett sådant av kommunen utsett kollegialt organ (det kommunala organet) som avses i 6 § i socialvårdslagen (710/1982). I fråga om det grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i denna lag sköts dock uppgifterna enligt denna lag av Folkpensionsanstalten.

Kommunen och Folkpensionsanstalten ska samarbeta för att förverkliga syftet med utkomststödet. Folkpensionsanstalten ska vid behov ge den som ansöker om grundläggande utkomststöd handledning och rådgivning om hur man ansöker om kommunens socialvårdstjänster. Bestämmelser om Folkpensionsanstaltens skyldighet att handleda och agera och att bedriva sektorsövergripande samarbete och om den klientplan som ska utarbetas i kommunen finns i 35, 39 och 41 § i socialvårdslagen (1301/2014).

4 § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

4 §
Verkställighet

I en kommun sköts uppgifterna enligt denna lag av ett sådant av kommunen utsett kollegialt organ (organ) som avses i 6 § socialvårdslagen (710/1982).

5 § (29.12.2009/1716)
Statsandel och statsunderstöd

På sådan verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), om inte något annat bestäms genom lag.

5 a § (26.6.2015/815)
Förskott som ska betalas till Folkpensionsanstalten för att täcka det grundläggande utkomststödet samt fastställande och betalning av förskott

För att trygga Folkpensionsanstaltens betalningsberedskap betalar staten månatligen till Folkpensionsanstalten förskott för det grundläggande utkomststödet till den i 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) avsedda allmänna fonden för social trygghet.

Det förskott som behövs för utbetalningen av det grundläggande utkomststödet betalas så att minst en sjättedel av det årliga förskottets belopp betalas till Folkpensionsanstalten i januari, och därefter betalas det återstående beloppet i månatliga, jämnstora poster. Om det behövs för att trygga finansieringen och en tillräcklig betalningsberedskap eller om det årliga förskottet väsentligen ändras, kan förskottet genom beslut av social- och hälsovårdsministeriet periodiseras på ett sätt som avviker från vad som föreskrivs ovan.

Det sammanlagda beloppet av det innevarande årets förskott ska omedelbart justeras, om förskottsgrunderna förändrats väsentligt.

Förskotten ska betalas den första vardagen i varje månad.

5 a § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

5 a § (22.12.2009/1555)
Statsandel för kostnaderna för grundläggande utkomststöd

Till kommunen betalas statsandel för finansiering av det grundläggande utkomststöd som avses i 7 §. Beloppet av statsandelen uppgår till 50 procent av kommunens kostnader för det grundläggande utkomststödet. Med en kommun jämställs det landskap som avses i lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003).

Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsandelen.

5 b § (26.6.2015/815)
Kommunens finansieringsandel av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet

Kommunens finansieringsandel av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet är 50 procent.

Kommunens finansieringsandel beaktas genom en motsvarande minskning av den statsandel för basservice som ska betalas till kommunen. Bestämmelser om förfarandet för minskning av statsandelen finns i 34 b § i lagen om statsandel för kommunal basservice.

5 b § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

5 b § (22.12.2009/1555)
Fastställande, betalning och justering av förskott på statsandelen

Regionförvaltningsverket ska senast den 10 januari utan ansökan fastställa beloppet av de förskott som ska betalas till kommunerna respektive finansår.

Storleken av förskottet bestäms på basis av de faktiska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet det år som började två år före finansåret. Det månatliga förskottet är 50 procent av tolftedelen av de nämnda kostnaderna.

Förskotten betalas till kommunen månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad. Förskotten betalas i hela euro.

För justering av förskotten ska kommunen varje år senast den 31 augusti lämna regionförvaltningsverket uppgifter om de kostnader som det grundläggande utkomststödet gett upphov till fram till utgången av juni under finansåret samt en uppskattning av de kostnader som det grundläggande utkomststödet ger upphov till under tiden juli–december. På basis av kommunens utredning justerar regionförvaltningsverket förskotten för resten av året, om uppskattningen av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet under finansåret avviker med minst fem procent från de kostnader som använts vid beräkningen av förskott enligt 2 mom. Förskotten justeras från ingången av oktober så att det årliga sammanlagda beloppet av förskotten motsvarar 50 procent av de uppskattade kostnaderna för det grundläggande utkomststödet under finansåret.

5 c § (26.6.2015/815)

5 c § har upphävts genom L 26.6.2015/815, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

5 c § (22.12.2009/1555)
Fastställande av statsandelen

För fastställande av den slutliga statsandelen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet ska kommunen senast den 30 april under det år som följer efter finansåret tillställa regionförvaltningsverket en utredning om de faktiska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet (statsandelsutredning). Kostnaderna uppges till det belopp de uppgår till minskade med de poster som hänför sig till det grundläggande utkomststödet och som flutit in vid återkrav av utkomststödet under finansåret.

Regionförvaltningsverket ska på basis av kommunens statsandelsutredning fatta beslut om den slutliga statsandelen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet senast tre månader efter det att utredningen lämnades.

I statsandelsutredningen ska till kostnaderna för det grundläggande utkomststödet inte hänföras sådant utkomststöd som staten med stöd av lagen om främjande av integration (1386/2010) ska ersätta fullt ut. (30.12.2010/1390)

5 d § (26.6.2015/815)

5 d § har upphävts genom L 26.6.2015/815, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

5 d § (29.12.2005/1218)
Betalning av slutpost och återkrav av statsandelen

Slutposten av statsandelen till kommunen skall betalas senast inom en månad efter det att den slutliga statsandelen har fastställts. Om betalningen av slutposten fördröjs, skall en årlig dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

Kommunens överskjutande statsandel återkrävs till staten genom att det överskjutande beloppet dras av från förskott som senare betalas ut till kommunen.

Utan hinder av 2 mom. kan regionförvaltningsverket ålägga kommunen att återbetala den överskjutande statsandelen, om beloppet är betydande. Om det belopp som ska återbetalas inte betalas senast på den förfallodag som regionförvaltningsverket bestämt, ska på beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). (22.12.2009/1555)

Om den slutliga statsandelen avviker mindre än 10 euro från beloppet av den statsandel som betalts som förskott, utbetalas eller återkrävs inte skillnaden.

2 kap

Utkomststödets struktur och storlek

6 § (29.12.2005/1218)
Fastställande av utkomststöd

Utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster och tillgångar som fastställs enligt denna lag. Inkomsterna och tillgångarna beaktas först när det grundläggande utkomststödet enligt 7 § beviljas.

7 § (29.12.2005/1218)
Grundläggande utkomststöd

Då grundläggande utkomststöd beviljas beaktas utgifter som täcks med en grunddel (grunddel) samt övriga grundutgifter så som bestäms särskilt nedan.

7 a § (26.6.2015/815)
Grunddel

Till de utgifter som täcks med grunddelen hör utgifter för kost och kläder, smärre hälso- och sjukvårdsutgifter samt utgifter som beror på personlig hygien och hemmets hygien, användning av lokaltrafik, prenumeration på dagstidning, användning av telefon och datakommunikation och hobby- och rekreationsverksamhet samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle.

7 a § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

7 a § (29.12.2005/1218)
Grunddel

Till de utgifter som täcks med grunddelen hör utgifter för kost och kläder, smärre hälso- och sjukvårdsutgifter samt utgifter som beror på personlig hygien och hemmets hygien, användning av lokaltrafik, prenumeration på dagstidning, televisionslicens, användning av telefon, hobby- och rekreationsverksamhet samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle.

2 mom. har upphävts genom L 20.1.2006/64. (20.1.2006/64)

7 b § (26.6.2015/815)
Övriga grundutgifter

Utöver de utgifter som täcks med grunddelen beaktas följande utgifter till behövligt belopp som övriga grundutgifter:

1) boendeutgifter som avses i 9 § i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014), nödvändiga underhållsutgifter för andra ägarbostäder än ägarbostäder i bolagsform samt nödvändiga utgifter som hänför sig till inflyttning i en bostad,

2) utgifter för användning av hushållselektricitet,

3) hemförsäkringspremier,

4) andra hälso- och sjukvårdsutgifter än de som ingår i grunddelen,

5) utgifter för barndagvård samt utgifter för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever,

6) utgifter som en förälder som inte bor i samma hushåll som sitt barn orsakas av att träffa barnet, till den del de grundar sig på ett avtal som har bekräftats av det kommunala organet eller på ett domstolsbeslut,

7) utgifter för anskaffning av en nödvändig identitetshandling, uppehållshandling eller resehandling.

Om boendeutgifterna för den som ansöker om utkomststöd överskrider ett belopp som på det sätt som avses i 1 mom. 1 punkten. kan anses vara behövligt, ska sökanden anvisas att skaffa en förmånligare bostad. Dessutom ska sökanden anvisas att ta kontakt med kommunen för att reda ut bostadsfrågan. Sökanden ska för att skaffa sig en förmånligare bostad ges en tillräcklig tidsfrist som beaktar hans eller hennes faktiska behov. Folkpensionsanstalten ska under denna tid beakta stödmottagarens boendeutgifter till deras fulla belopp. Detta moment gäller inte en sådan sökande av utkomststöd som redan tidigare i fråga om samma bostadsbehov har fått en anvisning och en tidsfrist för skaffande av en förmånligare bostad.

Om sökanden inte har någon reell möjlighet att på sin bostadsort skaffa en bostad som avses i 2 mom., kan boendeutgifterna beaktas till sitt fulla belopp även efter den utsatta tidsfristen.

7 b § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

7 b § (29.12.2005/1218)
Övriga grundutgifter

Utöver de utgifter som täcks med grunddelen beaktas som övriga grundutgifter i behövlig utsträckning

1) boendeutgifter enligt 6 § i lagen om bostadsbidrag (408/1975), (20.1.2006/64)

2) kostnader för användning av hushållselektricitet,

3) hemförsäkringspremier, samt

4) hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa.

L om bostadsbidrag 408/1975 har upphävts genom L om allmänt bostadsbidrag 938/2014.

7 c § (29.12.2005/1218)
Kompletterande utkomststöd

Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas i behövlig utsträckning särskilda utgifter som omfattar

1) andra utgifter på grund av boende än de som avses i 7 b §, samt

2) utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts behövliga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand.

(26.6.2015/815)

1 mom. har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas i behövlig utsträckning särskilda utgifter, som omfattar

1) utgifter för barndagvård

2) andra utgifter på grund av boende än de som avses i 7 b §, samt (20.1.2006/64)

3) utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts nödvändiga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand.

Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet.

3 mom. har upphävts genom L 20.1.2006/64. (20.1.2006/64)

8 §
Avdrag av vissa utgifter

Utgifter beaktas inte som berättigande till utkomststöd till den del ersättning eller motsvarande förmån erhålls på någon annan grund.

9 §
Grunddelens storlek

Utkomststödets grunddel per månad är

1) för ensamstående 448,89 euro, (17.12.2015/1517)

2) för andra personer över 18 år än de som avses i 1 punkten 85 procent av grunddelen enligt 1 punkten, om inte 3 punkten föranleder annat,

3) för personer över 18 år som bor tillsammans med sina föräldrar 73 procent av grunddelen enligt 1 punkten,

4) för barn mellan 10 och 17 år 70 procent av grunddelen enligt 1 punkten, samt

5) för barn under 10 år 63 procent av grunddelen enligt 1 punkten.

Grunddelen enligt 1 mom. 1 punkten tillkommer även en förälder som bor tillsammans med sitt barn som fyllt 18 år och inte är gift eller bor under äktenskapsliknande förhållanden enligt 3 § 1 mom. i denna lag. Till en ensamförsörjare betalas grunddelen för en ensamstående förhöjd med 10 procent. (25.11.2011/1184)

Om till familjen hör flera barn enligt 1 mom. 4 och 5 punkten är grunddelen för det andra barnet fem procentenheter och för det tredje och vart och ett av de därpåföljande barnen tio procentenheter lägre än vad som bestäms i 1 mom.

4 mom. har upphävts genom L 29.12.2005/1218. (29.12.2005/1218)

9 a § (29.12.2005/1218)
Justering av grunddelen

Beloppen av utkomststödets grunddel justeras enligt bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

De belopp av grunddelen som bestäms i 9 § motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket de folkpensioner som betalades i januari 2011 har beräknats. (25.11.2011/1184)

10 §
Sänkt grunddel

Grunddelens belopp kan sänkas med högst 20 procent i fråga om en person vars behov av utkomststöd föranleds av att

1) personen utan grundad anledning har vägrat att ta emot ett arbete som erbjudits honom eller henne individuellt och bevisligen eller att delta i sådan offentlig arbetskraftsservice som under en skälig tid skulle trygga hans eller hennes försörjning eller om han eller hon genom sin försummelse har föranlett att arbete eller offentlig arbetskraftsservice inte har kunnat erbjudas, eller av att en person som uppnått myndighetsåldern men inte fyllt 25 år och som saknar yrkesutbildning har avbrutit eller vägrat delta i utbildning så att han eller hon enligt 2 kap. 13 eller 14 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte är berättigad till arbetslöshetsförmån, (28.12.2012/1004)

2) en invandrare som avses i lagen om främjande av integration utan grundad anledning har vägrat delta i utarbetandet av en integrationsplan eller i sysselsättningsfrämjande åtgärder som avtalats specificerat i integrationsplanen eller om han eller hon genom sin försummelse har föranlett att ingen integrationsplan har kunnat utarbetas, (30.12.2010/1390)

3) en person som avses i 3 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) har vägrat delta i utarbetandet av en aktiveringsplan enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller en sektorsövergripande sysselsättningsplan enligt lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (1369/2014), (30.12.2014/1373)

4) en person som avses i 3 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har utan giltig orsak enligt 2 a kap. 13 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa vägrat delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit eller av eget förvållande varit tvungen att avbryta arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte. (8.6.2012/291)

(30.12.2002/1294)

I samband med sänkningen av grunddelen ska det alltid, om möjligt tillsammans med den som ansöker om utkomststöd och vid behov i samarbete med arbets- och näringsmyndigheterna och andra myndigheter, upprättas en handlingsplan för att hjälpa klienten att klara sig på egen hand. Folkpensionsanstalten ska informera sökanden om kommunens skyldighet att upprätta en plan och hänvisa sökanden till kommunens socialväsende för att som klient få planen upprättad. Folkpensionsanstalten ska också omedelbart sända beslutet om sänkt grunddel till kommunens socialväsende för kännedom och meddela sökanden att beslutet sänts till kommunen. (26.6.2015/815)

2 mom. har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

I samband med sänkningen av grunddelen skall alltid, om möjligt tillsammans med den som söker utkomststödet och vid behov i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna och andra myndigheter, upprättas en handlingsplan för att hjälpa klienten att klara sig på egen hand.

Grunddelens belopp kan sänkas med ett större belopp än vad som nämns i 1 mom., dock sammanlagt med högst 40 procent,

1) om det av en persons upprepade förfarande enligt 1 mom. kan dras den slutsatsen att han eller hon inte vill ta emot arbete eller delta i åtgärder som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012), lagen om främjande av integration eller lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, eller (28.12.2012/939)

2) om en person, efter att utkomststödets grunddel sänkts på det sätt som avses i 1 mom., utan grundad anledning vägrar delta i en arbetskraftspolitisk åtgärd eller genom sin verksamhet föranleder att ingen arbetskraftspolitisk åtgärd kan erbjudas honom eller henne och om han eller hon dessutom utan grundad anledning vägrar delta i handlingsfrämjande verksamhet enligt planen i 2 mom.

(30.12.2002/1294)

Sänkningen enligt 1 och 3 mom. kan göras endast under förutsättning att den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och att sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig. Sänkningen kan göras för högst två månader åt gången räknat från vägran eller försummelsen.

10 a § (30.12.2002/1294)
Sysselsättningspenning och reseersättning

Till den som får utkomststöd och deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas för varje dag som personen deltar i verksamheten en sysselsättningspenning som är lika stor som kostnadsersättningen enligt 9 kap. 2 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Sysselsättningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får kostnadsersättning enligt 10 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (28.12.2012/939)

Till den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas dessutom i utkomststöd reseersättning enligt det billigaste färdsättet för de resekostnader som deltagandet medför.

11 §
Inkomster som skall beaktas

Som inkomster beaktas ifrågavarande persons och familjemedlemmarnas disponibla inkomster.

Som inkomster beaktas dock inte

1) förvärvsinkomster som skall anses ringa och understöd,

2) regelbundna inkomster för ett barn under 18 år, till den del dessa inkomster är större än de utgifter som enligt 7 och 7 c § skall beaktas för barnets del, (29.12.2005/1218)

3) inkomster till den del dessa motsvarar utgifter för arbetsresor och övriga av arbetet förorsakade utgifter,

4) moderskapsunderstöd enligt lagen om moderskapsunderstöd (477/1993) eller förmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), (11.5.2007/583)

5) kostnadsersättning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), förhöjningsdel enligt 6 kap. 3 b § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, skillnaden mellan förhöjd förtjänstdel som avses i den paragrafen och förtjänstdel som avses i 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel enligt 7 kap. 5 § i den lagen, och inte heller (14.11.2014/940)

6) sådana ersättningar och inkomster som avses i 8 §.

(28.1.2005/49)

Utöver det som föreskrivs i 2 mom. ska av en inkomsttagares förvärvsinkomster minst 20 procent inte beaktas som inkomst. Dock får högst 150 euro per månad inte beaktas som inkomst. (14.11.2014/940)

12 §
Tillgångar som skall beaktas

Som tillgångar beaktas ifrågavarande persons och familjemedlemmarnas disponibla tillgångar då utkomststödet beviljas.

Som tillgångar beaktas dock inte

1) den stadigvarande bostad som är i personens eller familjens bruk och behövligt bostadslösöre,

2) nödvändiga arbets- och studieredskap,

3) tillgångar som tillhör ett barn under 18 år, till den del dessa tillgångar är större än de utgifter som enligt 7 och 7 c § skall beaktas för barnets del, samt (29.12.2005/1218)

4) andra tillgångar som anses nödvändiga för tryggande av fortsatt utkomst.

13 § (3.11.2000/923)
Förebyggande utkomststöd

Kommunen beviljar enligt grunder som den fastställer förebyggande utkomststöd för uppnående av de mål som nämns i 1 § 2 mom.

Förebyggande utkomststöd kan beviljas bland annat för åtgärder som vidtas för att aktivera stödtagaren, trygga dennes boende, lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en plötsligt försämrad ekonomisk ställning samt för andra syften som främjar stödtagarens förmåga att klara sig på egen hand.

3 kap

Förfarandet beträffande utkomststödsärenden

14 § (26.6.2015/815)
Ansökan om utkomststöd

Ansökan om utkomststöd görs hos Folkpensionsanstalten, som utifrån ansökan ska fatta ett beslut om grundläggande utkomststöd. Bestämmelser om överföring av ansökan till kommunen för behandling finns i 14 d §.

Ansökan om kompletterande eller förebyggande utkomststöd görs hos det kommunala organet, om sökanden har meddelats ett beslut om grundläggande utkomststöd för den tid som ansökan gäller.

14 § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

14 §
Sökande och beviljande av utkomststöd

Utkomststöd beviljas på ansökan av organet i den kommun inom vilken personen eller familjen stadigvarande vistas.

Om personen eller familjen annars än tillfälligt vistas i flera kommuner än en, beviljas utkomststöd av organet i den kommun inom vilken personen eller familjen vistats då utgifterna uppkom.

Om behovet av stöd är brådskande, beviljas utkomststöd av organet i den kommun där familjen eller personen vistas då ansökan görs.

4 mom. har upphävts genom L 7.12.2007/1202. (7.12.2007/1202)

14 a § (26.6.2015/815)
Beviljande av utkomststöd

Grundläggande utkomststöd beviljas av Folkpensionsanstalten på ansökan till en sökande eller en familj som vistas i Finland. Vid utbetalningen av grundläggande utkomststöd ska Folkpensionsanstalten rikta kostnaderna till den kommun inom vilken sökanden eller familjen stadigvarande vistas. Om sökanden eller familjen vistas mer än tillfälligt i flera än en kommun, ska kostnaderna riktas till den kommun inom vilken sökandens eller familjens vistelse har föranlett de utgifter som ska beaktas i det grundläggande utkomststödet. Kostnaderna för grundläggande utkomststöd som har beviljats som brådskande riktas till den kommun där sökanden eller familjen vistas då ansökan görs.

Kompletterande och förebyggande utkomststöd beviljas på ansökan av det kommunala organet i den kommun inom vilken sökanden eller familjen stadigvarande vistas. Om sökanden eller familjen vistas mer än tillfälligt i flera än en kommun, beviljas kompletterande utkomststöd av det kommunala organet i den kommun inom vilken sökandens eller familjens vistelse har föranlett utgifterna. Om behovet av utkomststöd som avses i detta moment är brådskande, beviljas utkomststödet av det kommunala organet i den kommun där familjen eller personen vistas då ansökan görs.

Ett utkomststödsärende ska behandlas så att sökandens eller familjens rätt till nödvändig försörjning och omsorg inte äventyras.

Ett beslut om att utkomststöd beviljas ska verkställas utan dröjsmål.

14 a § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

14 a § (7.12.2007/1202)
Behandlingen av utkomststödsärenden

Ett utkomststödsärende ska i kommunen behandlas så att ingens rätt till oundgänglig försörjning och omsorg äventyras. I brådskande fall ska beslutet fattas på basis av de till buds stående uppgifterna samma eller senast följande vardag efter att ansökan inkommit. I andra än brådskande fall ska beslutet fattas utan dröjsmål, likväl senast den sjunde vardagen efter att ansökan inkommit. Ett beslut om att utkomststöd beviljas ska verkställas utan dröjsmål.

Då ansökan avser månaden efter ansökningstidpunkten ska beslutet, utan hinder av 1 mom., fattas och verkställas senast den första vardagen under nämnda månad, om det då har förflutit mer än sju vardagar från den tidpunkt då ansökan inkom. Om ansökan avser en senare tidsperiod än den månad som följer efter ansökningstidpunkten, ska beslutet fattas och verkställas senast den första vardagen under den tidsperiod som avses i ansökan.

Om ansökan är bristfällig ska klienten senast den sjunde vardagen efter att ansökan inkommit ges eller sändas en specificerad uppmaning att komplettera ansökan inom utsatt tid. Beslutet om utkomststöd ska fattas utan dröjsmål, likväl senast den sjunde vardagen efter att den kompletterade ansökan har inkommit. Om klienten inte inom utsatt tid har kompletterat sin ansökan eller uppgett en godtagbar orsak till att kompletteringen försenats, fattas beslutet utan dröjsmål på basis av de till buds stående uppgifterna, likväl senast den sjunde vardagen efter att tidsfristen gått ut. Med klientens samtycke kan beslutet fattas på basis av de till buds stående uppgifterna innan den utsatta tiden har gått ut.

Utkomststödsklienten ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socionom senast den sjunde vardagen efter det att klienten har begärt detta. (22.4.2016/298)

4 mom. har ändrats genom L 298/2016, som gäller temporärt 1.5.2016–31.12.2016. Den tidigare formen lyder:

Utkomststödsklienten ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare senast den sjunde vardagen efter det att klienten begärt detta.

14 b § (26.6.2015/815)
Behandlingen av brådskande utkomststödsärenden

I brådskande fall ska beslutet om utkomststöd fattas på basis av de tillgängliga uppgifterna samma eller senast följande vardag efter det att ansökan inkommit.

14 b § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

14 b § (9.8.2013/597)
Uppföljning av att tidsfristerna iakttas

Institutet för hälsa och välfärd ska av kommunerna eller samkommunerna två gånger per kalenderår begära de uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen och övervakningen av att de tidsfrister som föreskrivs i 14 a § iakttas. Uppgifterna får inte innehålla enskilda personers identifieringsuppgifter.

Kommunerna och samkommunerna ska avgiftsfritt överlämna de uppgifter som avses i 1 mom. till Institutet för hälsa och välfärd.

Institutet för hälsa och välfärd ska överlämna de uppgifter som avses i 1 mom. vidare till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för dess riksomfattande styrnings- och tillsynsuppgift.

14 c § (26.6.2015/815)
Behandlingen av utkomststödsärenden i andra än brådskande fall

I andra än brådskande fall ska beslutet om utkomststöd fattas utan dröjsmål, dock senast den sjunde vardagen efter det att ansökan inkommit.

Vid beviljande av grundläggande utkomststöd ska beslutet, när ansökan avser månaden efter ansökningstidpunkten, trots det som föreskrivs i 1 mom. fattas och verkställas senast den första vardagen i den månaden, om det då har förflutit mer än sju vardagar från den tidpunkt då ansökan inkom. Om ansökan avser en senare tidsperiod än den månad som följer efter ansökningstidpunkten, ska beslutet fattas och verkställas senast den första vardagen under den tidsperiod som avses i ansökan.

Om ansökan är bristfällig, ska klienten senast den sjunde vardagen efter det att ansökan inkommit ges eller sändas en specificerad uppmaning att komplettera ansökan inom utsatt tid. Beslutet om utkomststöd ska fattas utan dröjsmål, dock senast den sjunde vardagen efter det att den kompletterade ansökan har inkommit. Om klienten inte inom utsatt tid har kompletterat sin ansökan eller uppgett en godtagbar orsak till att kompletteringen försenats, fattas beslutet utan dröjsmål på basis av de tillgängliga uppgifterna, dock senast den sjunde vardagen efter det att tidsfristen gått ut. Med klientens samtycke kan beslutet fattas på basis av de tillgängliga uppgifterna innan den utsatta tiden har gått ut.

14 c § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

14 d § (26.6.2015/815)
Överföring av ett ärende som gäller utkomststöd från Folkpensionsanstalten till kommunen

Till den del som sökanden i sin ansökan uppger sådana utgifter som inte kan beaktas vid beslut om i 7 § avsett grundläggande utkomststöd ska Folkpensionsanstalten, efter att utifrån ansökan ha fattat ett beslut om grundläggande utkomststöd, utan dröjsmål sända ansökan till den kommun som är behörig i ärendet.

Folkpensionsanstalten ska, vid behov i samarbete med kommunen i fråga, bedöma om klientens behov av kompletterande eller förebyggande stöd är brådskande. Om behovet av stöd bedöms vara brådskande, ska Folkpensionsanstalten behandla ansökan som brådskande också i fråga om det grundläggande utkomststödet.

14 d § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

14 e § (22.4.2016/299)
En utkomststödsklients rätt till personligt samtal

En utkomststödsklient ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socionom i kommunen eller, när det gäller beviljande av grundläggande utkomststöd, med en tjänsteman vid Folkpensionsanstalten senast den sjunde vardagen efter det att klienten har begärt detta av kommunen eller, när ärendet gäller grundläggande utkomststöd, av Folkpensionsanstalten. När kommunen eller Folkpensionsanstalten behandlar ett ärende som gäller utkomststöd ska den meddela utkomststödsklienten om rätten till personligt samtal och vid behov ge klienten handledning i hur rätten utövas.

14 e § har ändrats genom L 299/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

14 e § (26.6.2015/815)
En utkomststödsklients rätt till personligt samtal

En utkomststödsklient ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare i kommunen eller, när det gäller beviljande av grundläggande utkomststöd, med en tjänsteman vid Folkpensionsanstalten senast den sjunde vardagen efter det att klienten har begärt detta av kommunen eller, när ärendet gäller grundläggande utkomststöd, av Folkpensionsanstalten. När kommunen eller Folkpensionsanstalten behandlar ett ärende som gäller utkomststöd ska den meddela utkomststödsklienten om rätten till personligt samtal och vid behov ge klienten handledning i hur rätten utövas.

14 e § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

14 f § (26.6.2015/815)
Uppföljning av att tidsfristerna iakttas

Institutet för hälsa och välfärd ska av kommunerna, samkommunerna och Folkpensionsanstalten två gånger per kalenderår begära de uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen av att de tidsfrister som föreskrivs i 14 b, 14 c och 14 e § iakttas. Av kommunerna och samkommunerna ska också begäras de uppgifter som är nödvändiga för övervakningen av att tidsfristerna iakttas. Uppgifterna får inte innehålla enskilda personers identifieringsuppgifter.

Kommunerna, samkommunerna och Folkpensionsanstalten ska avgiftsfritt lämna de uppgifter som avses i 1 mom. till Institutet för hälsa och välfärd.

Institutet för hälsa och välfärd ska lämna de i 1 mom. avsedda uppgifter som gäller kommuner och samkommuner vidare till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för dess riksomfattande styrnings- och tillsynsuppgift.

14 f § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

14 g § (26.6.2015/815)
Folkpensionsanstaltens skyldighet att lämna uppgifter som är nödvändiga för framställande av statistik till Institutet för hälsa och välfärd

Folkpensionsanstalten är skyldig att på begäran av Institutet för hälsa och välfärd ge institutet sådana uppgifter om sin verksamhet i fråga om utkomststöd enligt denna lag som är nödvändiga för framställande av statistik och som inte innehåller enskilda personers identifieringsuppgifter.

Dessutom är Folkpensionsanstalten trots sekretessbestämmelserna skyldig att på begäran av Institutet för hälsa och välfärd årligen ge institutet sådana uppgifter om personer och familjer som har fått utkomststöd från Folkpensionsanstalten med stöd av denna lag och som är nödvändiga för framställande av statistik och som gäller familjens storlek och struktur, stödets belopp och varaktighet samt faktorerna bakom behovet av stöd. I fråga om en person som har fått utkomststöd lämnas personbeteckningen som identifieringsuppgift, om det är nödvändigt för framställande av statistik. Med en person som har fått utkomststöd avses i denna paragraf den på vars ansökan utkomststöd beviljats samt personens make eller den som lever tillsammans med personen under äktenskapsliknande förhållanden.

Vad som i lagen om statistikväsendet vid forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (409/2001) föreskrivs om de uppgifter som samlas in med stöd av den lagen tillämpas även på uppgifter som har lämnats med stöd av denna paragraf. Vad som i lagen om statistikväsendet vid forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården föreskrivs om uppgifter som samlas in med stöd av 2 § 2 och 3 mom. i den lagen tillämpas även på uppgifter som lämnats med stöd av 2 mom. i denna paragraf.

14 g § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

14 h § (26.6.2015/815)
Folkpensionsanstaltens rätt att lämna uppgifter som är nödvändiga för framställande av statistik till Institutet för hälsa och välfärd med hjälp av en teknisk anslutning

Folkpensionsanstalten har rätt att lämna i 14 g § avsedda uppgifter som är nödvändiga för framställande av statistik till Institutet för hälsa och välfärd med hjälp av en teknisk anslutning oberoende av klientens samtycke. Folkpensionsanstalten ska på förhand informera klienten om denna möjlighet.

Innan den tekniska anslutningen öppnas ska Institutet för hälsa och välfärd lägga fram utredning för Folkpensionsanstalten om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

14 h § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

15 §
Tiden för vilken utkomststöd fastställs

Utkomststödet fastställs per månad. Utkomststöd kan vid behov beviljas och utbetalas för kortare eller längre tid än en månad.

Då de utgifter enligt 7 och 7 c § som utgör grund för utkomststödet samt inkomsterna och tillgångarna enligt 11 och 12 § räknas ut, beaktas utgifterna, inkomsterna och tillgångarna för den tidsperiod för vilken utkomststödet fastställs. Inkomsterna kan dock delas upp i poster som beaktas under flera sådana tidsperioder för vilka utkomststöd fastställs, om det är skäligt med beaktande av inkomstens engångsnatur eller grunden för den eller dess användningsändamål. (29.12.2005/1218)

En sådan förvärvsinkomst som inte var känd när beslutet om utkomststöd fattades kan i efterhand beaktas såsom inkomst, om utkomststöd söks under de två första kalendermånaderna som följer på beslutet och det inte kan anses oskäligt att beakta inkomsten. Då stödet beviljas skall den sökande underrättas om möjligheten att beakta inkomsten i fråga retroaktivt. (28.1.2005/49)

Utkomststödet eller en del därav kan av särskilda skäl beviljas retroaktivt för betalning av styrkta utgifter som berättigar till utkomststöd.

16 §
Utbetalning av utkomststöd

Utkomststödet betalas till sökanden för att användas för hans och familjens uppehälle.

Utkomststödet kan av särskilda skäl betalas till sökandens familjemedlem eller till den som sörjer för understödstagaren för att användas för understödstagarens uppehälle eller annars användas för betalning av utgifter för hans uppehälle.

17 §
Skyldighet att lämna uppgifter och anmälningsskyldighet

Den som ansöker om utkomststöd, de som är medlemmar av sökandens familj och den som är skyldig att försörja sökanden samt vid behov deras vårdnadshavare och intressebevakare ska för beviljande av grundläggande utkomststöd lämna Folkpensionsanstalten och för beviljande av kompletterande och förebyggande utkomststöd lämna det kommunala organet alla tillgängliga nödvändiga uppgifter som inverkar på utkomststödet. På lämnandet av uppgifter tillämpas bestämmelserna i 11–13 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). (26.6.2015/815)

1 mom. har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

Den som ansöker om utkomststöd, en familjemedlem och den gentemot honom eller henne försörjningspliktige samt vid behov deras vårdnadshavare och intressebevakare skall lämna organet alla tillgängliga nödvändiga uppgifter som inverkar på utkomststödet. På lämnandet av uppgifter tillämpas bestämmelserna i 11–13 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). (28.1.2005/49)

Mottagaren av utkomststöd ska omedelbart underrätta Folkpensionsanstalten och det kommunala organet om förändringar som sker i de uppgifter som avses i 1 mom. (26.6.2015/815)

2 mom. har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

Mottagaren av utkomststöd skall omedelbart meddela organet de förändringar som sker i de uppgifter som avses i 1 mom.

En i 1 mom. avsedd person skall vid behov ges tillfälle att förete en utredning om att det är fråga om ett separat hushåll.

17 a § (26.6.2015/815)
Utbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan Folkpensionsanstalten och kommunen

Folkpensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en kommunal socialvårdsmyndighet på begäran avgiftsfritt få uppgifter och utredningar som finns hos den kommunala socialvårdsmyndigheten och som är nödvändiga för behandlingen och avgörandet av ett utkomststödsärende som handläggs vid Folkpensionsanstalten.

På en kommunal socialvårdsmyndighets rätt att av Folkpensionsanstalten på begäran få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av socialvårdsmyndighetens uppgifter enligt denna lag tillämpas 20 § 1 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Folkpensionsanstalten ska dock lämna uppgifterna på eget initiativ, när den har handlingsskyldighet gentemot kommunen enligt 10 § 2 mom. samt 14 och 14 d § i denna lag.

17 a § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

18 §
Justering av utkomststödet

Utkomststödet justeras om personens eller familjens förhållanden eller behovet av stöd förändras.

Folkpensionsanstalten får justera det grundläggande utkomststödets belopp utan att stödmottagaren har meddelat att det skett förändringar i förhållandena eller behovet av stöd. Bestämmelser som gäller hörande av stödmottagaren finns i 34 § i förvaltningslagen (434/2003). (26.6.2015/815)

2 mom. har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

18 a § (26.6.2015/815)
Skyldighet att lämna Folkpensionsanstalten sekretessbelagda uppgifter

Utöver vad som föreskrivs i 17 a § finns det i 20 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården bestämmelser som gäller Folkpensionsantaltens rätt att få sekretessbelagda uppgifter som är nödvändiga för skötseln av dess utkomststödsuppgifter enligt denna lag.

18 a § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

18 b § (26.6.2015/815)
Lämnande av uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning

Folkpensionsanstalten har rätt att av en kommunal socialvårdsmyndighet och av skattemyndigheterna få i 17 a och 18 a § avsedda sekretessbelagda personuppgifter som finns i deras personregister med hjälp av en teknisk anslutning oberoende av klientens samtycke, om det är nödvändigt för behandlingen av ett utkomststödsärende som avses i denna lag. Folkpensionsanstalten ska på förhand informera klienten om denna möjlighet.

Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den myndighet som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Bestämmelser som gäller en kommunal socialvårdsmyndighets rätt att av Folkpensionsanstalten och skattemyndigheterna få personuppgifter som motsvarar de i 1 mom. avsedda uppgifterna med hjälp av en teknisk anslutning finns i 21 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.

18 b § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

18 c § (26.6.2015/815)
Användning av uppgifter som fåtts för andra förmåner

När Folkpensionsanstalten behandlar utkomststöd enligt denna lag har den rätt att i enskilda fall använda uppgifter som den har fått för andra uppdrag som den ska sköta enligt lag, om uppgifterna är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i denna lag och Folkpensionsanstalten också annars skulle ha rätt att få uppgifterna i fråga med stöd av denna lag.

18 c § har tillfogats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017.

4 kap

Återkrav av utkomststöd

19 §
Förbud mot återkrav

Utkomststödet får inte återkrävas, om något annat inte bestäms i detta kapitel.

20 § (26.6.2015/815)
Grunderna för återkrav

När Folkpensionsanstalten eller det kommunala organet fattar beslut om att bevilja utkomststöd kan de samtidigt bestämma att utkomststödet eller någon del av det ska återkrävas av

1) stödmottagaren, om han eller hon har inkomster eller tillgångar eller har rätt till en förmån som tryggar hans eller hennes uppehälle, men inkomsterna, tillgångarna eller förmånen inte står till hans eller hennes förfogande eller av annat skäl inte kan användas av honom eller henne då stöd beviljas,

2) stödmottagaren, om han eller hon uppsåtligen har försummat skyldigheten att dra försorg om sitt uppehälle,

3) stödmottagaren, om stödet har beviljats till följd av deltagande i strejk, dock endast i fråga om stöd som betalats till den som själv deltagit i strejken, samt

4) den gentemot stödmottagaren försörjningspliktige, om han eller hon uppsåtligen har försummat sin försörjningsplikt.

Har beviljandet av stöd grundat sig på vilseledande uppgifter som lämnats uppsåtligen eller på uppsåtlig försummelse av anmälningsskyldigheten enligt 17 §, kan Folkpensionsanstalten eller kommunen, till den del beviljandet av stöd av denna orsak har grundat sig på felaktiga uppgifter, återkräva stödet av den som lämnat uppgifterna eller försummat anmälningsskyldigheten.

20 § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

20 §
Grunderna för återkrav

Då organet fattar beslut om att bevilja utkomststöd kan det samtidigt bestämma att utkomststödet eller någon del därav skall återkrävas av

1) understödstagaren, om han har inkomster eller tillgångar eller har rätt till förmån som tryggar hans uppehälle, men inkomsterna, tillgångarna eller förmånen inte står till hans förfogande eller av annat skäl inte kan användas av honom då stöd beviljas,

2) understödstagaren, om han uppsåtligen har försummat skyldigheten att dra försorg om sitt uppehälle,

3) understödstagaren, om stödet har beviljats till följd av deltagande i strejk, dock endast i fråga om stöd som betalts till den som själv deltagit i strejken, samt av

4) den gentemot understödstagaren försörjningspliktige, om han uppsåtligen har försummat sin försörjningsplikt.

Har beviljandet av stöd grundat sig på uppsåtligen lämnade vilseledande uppgifter eller på uppsåtlig försummelse av anmälningsskyldigheten enligt 17 §, kan kommunen, till den del beviljandet av stöd av denna orsak har grundat sig på felaktiga uppgifter, återkräva stödet av den som lämnat uppgifterna eller försummat anmälningsskyldigheten.

21 §
Förutsättningar och hinder för återkrav

En förutsättning för återkrav av utkomststöd är att den ersättningsskyldige, när beslut i saken fattas eller senare, har rätt att erhålla sådana inkomster eller tillgångar ur vilka ersättningen kan indrivas utan att den ersättningsskyldiges utkomst eller utkomsten för en person om vilken han drar eller är skyldig att dra försorg äventyras.

Under den ersättningsskyldiges livstid kan hans stadigvarande bostad, behövligt bostadslösöre och nödvändiga arbetsredskap inte säljas på exekutiv väg eller annars användas för återkrav av utkomststödet.

Utkomststöd kan inte ens efter den ersättningsskyldiges död återkrävas ur tillgångar som avses i 2 mom., om indrivningen skulle äventyra en sådan persons utkomst om vilken han har dragit eller hade varit skyldig att dra försorg.

22 §
Beslut om återkrav

Ansökan om återkrav av utkomststöd ska göras hos förvaltningsdomstolen, i de fall som avses i 20 § 1 mom. inom tre år och i de fall som avses i 20 § 2 mom. inom fem år från det att stödet har betalats ut. (22.12.2009/1555)

Till ansökan skall fogas nödvändig utredning om orsakerna till att utkomststöd har beviljats samt om den ersättningsskyldige och hans förutsättningar att betala ersättning.

Har vid beviljande av stöd bestämts att stödet skall indrivas ur den ersättningsskyldiges tillgångar först efter hans död, skall ansökan om indrivning av stödet anhängiggöras inom ett år efter den ersättningsskyldiges död.

23 § (26.6.2015/815)
Uttagande och kvittning ur emotsedd förmån

Har utkomststöd helt eller delvis beviljats som ett förskott på emotsedda pensioner, underhållsbidrag, understöd eller andra fortlöpande eller som engångsbelopp inflytande inkomster, ersättningar eller fordringar, kan det kommunala organet, trots bestämmelser i annan lag, ta ut och lyfta inkomster, ersättningar eller fordringar som hänför sig till den tid för vilken stöd har betalats i förskott och kvitta stödet mot dem. Det kommunala organet ska omedelbart betala stödmottagaren de medel som återstår efter att utkomststödet har kvittats.

Har det kommunala organet minst två veckor före betalningsdagen meddelat den som betalar inkomster, ersättningar eller fordringar enligt 1 mom. att betalning inte får göras till stödmottagaren själv, har betalningen laglig verkan endast om den görs till det kommunala organet.

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om det kommunala organet tillämpas också på Folkpensionsanstalten när den beviljar och betalar grundläggande utkomststöd. Om både Folkpensionsanstalten och det kommunala organet kräver betalning ur samma inkomst eller fordran, ska inkomsterna eller fordringarna först betalas till Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten ska betala det kommunala organet de medel som återstår efter det att det grundläggande utkomststödet har kvittats.

23 § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

23 §
Återkrav ur emotsedd förmån

Har utkomststöd antingen helt eller delvis beviljats i förskott mot emotsedda pensioner, underhållsbidrag, understöd eller andra fortlöpande eller som engångsbelopp inflytande inkomster, ersättningar eller fordringar, kan organet, utan hinder av vad som bestäms i någon annan lag, uppbära och lyfta ovan avsedda inkomster, ersättningar eller fordringar för understödstagaren för den tid stöd har betalts i förskott och använda dem för täckande av det stöd som har betalts i förskott. Organet skall omedelbart ge understödstagaren de medel som återstår efter att utkomststödet har betalts med nämnda tillgångar.

Har organet minst två veckor före betalningsdagen meddelat den som betalar sådana inkomster, ersättningar eller fordringar som avses i 1 mom. att dessa inte får betalas till understödstagaren själv, kan beloppet med laglig verkan betalas endast till organet.

5 kap

Särskilda bestämmelser

24 § (26.6.2015/815)
Ändringssökande

Bestämmelser om sökande av ändring i ett i denna lag avsett beslut som fattats inom det kommunala socialväsendet finns i 6 kap. i socialvårdslagen (1301/2014).

Omprövning av ett i denna lag avsett beslut av Folkpensionsanstalten får begäras hos Folkpensionsanstalten på det sätt som anges i förvaltningslagen. Ett beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Besvären får under besvärstiden också lämnas till Folkpensionsanstalten, som ska skicka besvären till förvaltningsdomstolen tillsammans med sitt eget utlåtande.

I de fall som avses i 1 och 2 mom. får förvaltningsdomstolens beslut överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Tillstånd kan beviljas endast om det för tillämpningen av lagen i andra liknande fall eller för enhetlig rättspraxis är viktigt att ärendet behandlas av högsta förvaltningsdomstolen.

24 § har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

24 § (22.12.2009/1555)
Ändringssökande

Bestämmelser om sökande av ändring i de ärenden som avses i denna lag finns i 6 kap. i socialvårdslagen. (1301/2014). (30.12.2014/1312)

Regionförvaltningsverkets beslut om fastställande eller återkrav av statsandelen med stöd av 5 a–5 d § får inte överklagas genom besvär.

Är kommunen missnöjd med ett beslut som gäller fastställande eller återkrav av statsandelen med stöd av 5 a–5 d §, har den rätt att inom 30 dagar från delfåendet av beslutet skriftligen yrka på att regionförvaltningsverket rättar sitt beslut. Ett beslut som har meddelats med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

25 § (22.9.2000/815)

25 § har upphävts genom L 22.9.2000/ 815.

26 §
Förbud mot utmätning, överföring och kvittning (26.6.2015/815)

Rubriken har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder: Utmätnings- och överföringsförbud

Utkomststöd får inte mätas ut eller användas för kvittning. (26.6.2015/815)

1 mom. har ändrats genom L 815/2015, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

Utkomststöd får inte mätas ut.

Ett avtal som avser att överföra en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

27 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

28 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

Denna lag tillämpas på beslut om utkomststöd som fattas efter ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 217/1997, ShUB 33/1997, RSv 233/1997

Ikraftträdelsestadganden:

22.9.2000/815:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 137/1999, ShUB 18/2000, RSv 100/2000

3.11.2000/923:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2001.

RP 134/2000, ShUB 23/2000, RSv 112/2000

2.3.2001/191:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.

RP 184/2000, ShUB 38/2000, RSv 177/2000

14.6.2001/535:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Beslut och meddelande om förmånsbelopp enligt denna lag kan ges i euro redan innan lagen träder i kraft.

RP 59/2001, ShUB 13/2001, RSv 51/2001

21.12.2001/1410:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002 och gäller till och med den 31 mars 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 155/2001, ShUB 41/2001, RSv 189/2001

30.12.2002/1294:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 115/2002, ShUB 43/2002, RSv 229/2002

28.1.2005/49:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2005. (6.11.2009/855)

Bestämmelserna i 11 § 3 mom. gäller till utgången av 2010. (6.11.2009/855)

RP 167/2004, ShUB 35/2004, RSv 191/2004

29.12.2005/1218:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Genom denna lag upphävs förordningen av den 30 januari 1998 om utkomststöd (66/1998) jämte ändringar.

Lagen tillämpas på beslut om utkomststöd som fattas efter ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Utan hinder av 5 a § är 2006 grunden för förskott på statsandelen 90 procent av kommunens faktiska utgifter för utkomststödet 2004, och 2007 på motsvarande sätt 90 procent av de faktiska utgifterna för utkomststödet 2005. Det månatliga förskottet på statsandelen är 50 procent av tolftedelen av de utgifter som ligger till grund för den.

RP 164/2005, ShUB 34/2005, RSv 216/2005

20.1.2006/64:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

Lagen tillämpas på beslut om utkomststöd som fattas efter det att lagen har trätt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 155/2005, ShUB 35/2005, RSv 213/2005

3.11.2006/951:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 165/2006, ShUB 23/2006, RSv 125/2006

3.11.2006/952:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 165/2006, ShUB 23/2006, RSv 125/2006

11.5.2007/583:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Utkomststöd som vid ikraftträdandet betalas enligt den andra kommungruppen omvandlas från den 1 januari 2008 utan ansökan så att det betalas enligt 9 § i denna lag.

De belopp som anges i 9 § i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut 2001 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2006, ShUB 56/2006, RSv 283/2006

7.12.2007/1202:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Lagen tillämpas på behandlingen av utkomststödsansökningar som har gjorts efter lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 119/2007, ShUB 15/2007, RSv 74/2007

14.11.2008/710:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 132/2008, ShUB 18/2008, RSv 107/2008

6.11.2009/855:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 153/2009, ShUB 31/2009, RSv 125/2009

22.12.2009/1274:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagen tillämpas på alla personer som när lagen träder i kraft och därefter uppfyller de villkor som avses i 3 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, om det förfarande som avses i lagen ägt rum medan lagen var i kraft.

RP 194/2009, ShUB 46/2009, RSv 218/2009

22.12.2009/1555:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009

29.12.2009/1716:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 174/2009, FvUB 19/2009, RSv 223/2009

17.12.2010/1172:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Bestämmelsen i 11 § 3 mom. gäller till utgången av 2014.

RP 138/2010, ShUB 41/2010, RSv 245/2010

30.12.2010/1390:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 185/2010, FvUB 26/2010, RSv 239/2010

25.11.2011/1184:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

RP 69/2011, ShUB 7/2011, RSv 34/2011

8.6.2012/291:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 111/2011, AjUU 9/2011, GrUU 2/2012, ShUB 1/2012, RSv 18/2012

28.12.2012/939:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 133/2012, EkUU 41/2012, GrUU 32/2012, AjUB 7/2012, RSv 163/2012

28.12.2012/1004:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 134/2012, AjUU 20/2012, GrUU 35/2012, ShUB 25/2012, RSv 154/2012

28.12.2012/1006:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 115/2012, ShUB 24/2012, GrUU 20/2012, AjUU 19/2012, RSv 148/2012

9.8.2013/597:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 61/2013, ShUB 6/2013, RSv 83/2013

7.11.2014/868:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 153/2014, ShUB 12/2014, RSv 116/2014

14.11.2014/940:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 152/2014, ShUB 10/2014, RSv 102/2014

30.12.2014/1312:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

RP 164/2014, ShUB 27/2014, RSv 195/2014

30.12.2014/1373:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 183/2014, ShUU 14/2014, FvUU 28/2014, GrUU 41/2014, AjUB 12/2014, RSv 227/2014

26.6.2015/815:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

På en utkomststödsansökan som avser tiden före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

På basis av en ansökan som har gjorts före denna lags ikraftträdande kan kommunen dock fatta ett beslut om beviljande av utkomststöd som gäller till och med den 31 mars 2017. Kommunen ansvarar enligt sitt beslut för utbetalningen av stöd och för övriga åtgärder i samband med detta. Till kommunen betalas en statsandel motsvarande 50 procent av de utgifter för grundläggande utkomststöd som uppkommer på grund av kommunens beslut. För betalningen av statsandelen ska kommunen senast den 31 maj 2017 meddela regionförvaltningsverket uppgifter om de utgifter för grundläggande utkomststöd som kommunen har orsakats under 2017. Regionförvaltningsverket ska utifrån kommunens utredning fatta beslut om den statsandel som ska betalas för kostnaderna för utkomststödet och betala statsandelen senast tre månader från det att utredningen kommit in. Regionförvaltningsverket ska före utgången av oktober meddela Folkpensionsanstalten och finansministeriet beloppet av det utkomststöd som betalats av varje kommun.

På återkrav av utkomststöd som betalats enligt beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om det mot samma inkomst eller fordran riktas betalningskrav som har uppstått före denna lags ikraftträdande och betalningskrav som har uppstått eller denna lags ikraftträdande, ska fordringarna betalas i den ordning som de uppkom, med början från den äldsta.

RP 358/2014, ShUB 54/2014, RSv 374/20

17.12.2015/1517:

Denna lag träder i kraft den1 januari 2016.

RP 124/2015, ShUB 11/2015, RSv 67/2015

22.4.2016/298:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016 och gäller till utgången av 2016.

RP 14/2016, ShUB 3/2016, RSv 26/2016

22.4.2016/299:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 14/2016, ShUB 3/2016, RSv 26/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.