Beaktats t.o.m. FörfS 791/2018.

20.12.1996/1128

Lag om stöd för hemvård och privat vård av barn

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 § (29.1.2016/109)
Lagens tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs det om de ekonomiska stöd med vilka barnets föräldrar och andra vårdnadshavare får stöd för ordnande av vården av barnet samt för att kombinera arbete och familjeliv.

De stöd som betalas enligt denna lag är stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning. Stödet för hemvård och stödet för privat vård består av vårdpenning och inkomstbundet vårdtillägg.

Beloppen för vårdpenningen och vårdtillägget enligt denna lag kan höjas genom ett kommuntillägg, om den kommun som svarar för finansieringen bestämmer så.

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) familj föräldrar eller andra vårdnadshavare som lever i ett gemensamt hushåll med barnen samt den som med sina minderåriga barn lever med en förälder eller annan våravadshavare i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden,

2) serviceproducent en privat person eller en sammanslutning som har gjort en anmälan enligt 44 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) och som bedriver småbarnspedagogisk verksamhet mot ersättning, eller en person som har ingått arbetsavtal om småbarnspedagogik med den förälder eller en annan vårdnadshavare som har rätt till stöd, dock inte en medlem i samma hushåll, (13.7.2018/544)

3) stöd för hemvård av barn ett ekonomiskt stöd som betalas till en förälder eller annan vårdnadshavare för ordnande av vården av ett barn och som kan bestå av vårdpenning och vårdtillägg, och med

4) stöd för privat vård av barn ett ekonomiskt stöd som betalas till en vårdproducent som anges av en förälder eller annan vårdnadshavare för ordnande av vården av ett barn och som kan bestå av vårdpenning och vårdtillägg.

3 § (30.12.2013/1225)
Val av vårdform

Det stöd för hemvård av barn och stöd för privat vård av barn som avses i denna lag fås på det villkor att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare inte väljer en sådan plats inom småbarnspedagogiken enligt 12 § 1–4 mom. eller 12 § 5 mom. i lagen om småbarnspedagogik som ordnas av kommunen och att barnet faktiskt är bosatt i Finland. (13.7.2018/544)

Rätt till vårdpenning och vårdtillägg enligt denna lag har man också för ett barn vars förälder eller vårdnadshavare har rätt att arbeta enligt 78 § 1 eller 2 mom. eller 78 § 3 mom. 1, 2, 5 eller 7 punkten i utlänningslagen (301/2004). Han eller hon ska dessutom ha i Finland giltigt arbets-, tjänste- eller annat anställningsförhållande och tillstånd att arbeta i Finland i minst sex månader. Rätt till vårdpenning och vårdtillägg har man också för ett barn vars förälder eller vårdnadshavare har registrerats som arbetslös arbetssökande efter det att ett minst sex månader långt anställningsförhållande har upphört. Rätt till vårdpenning och vårdtillägg har man dessutom för ett barn vars förälder eller vårdnadshavare har rätt att arbeta i Finland mer än nio månader med stöd av lagen om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (908/2017), om inte den arbetstagare som är föremål för den företagsinterna förflyttningen ska omfattas av ursprungslandets rätt enligt bilaterala avtal. Man har inte rätt till vårdpenning och vårdtillägg för ett barn vars förälders eller vårdnadshavares rätt att arbeta baserar sig på lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (907/2017). Rätt till vårdpenning och vårdtillägg har man också för ett barn vars förälder eller vårdnadshavare med stöd av lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018) beviljats uppehållstillstånd för forskare för vetenskaplig forskning för minst sex månader. (10.8.2018/723)

Situationer där barnet inte vistas i Finland men där man för barnets del, med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, har rätt till vårdpenning och vårdtillägg enligt stödet för hemvård av barn i enlighet med denna lag jämställs med den situationen att barnet faktiskt är bosatt i Finland. Rätt till stöd för hemvård av barn föreligger dock endast, om barnet inte har fyllt tre år eller om det hör till samma familj som ett annat barn som är under tre år, som berättigar till vårdpenning och som vårdas på samma sätt.

Oberoende av 3 mom. har adoptivföräldrar rätt till stöd för hemvård av barn tills det har gått två år från början av den föräldrapenningsperiod som föreskrivs i 9 kap. 12 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) den första betalningsdagen medräknad. En adoptivförälders ovan nämnda rätt till stöd för hemvård av barn gäller emellertid inte en adoptionssökande som avses i 8 § 2 mom. i adoptionslagen (22/2012). Ett villkor för stödet vid adoption enligt 39 § 1 punkten i adoptionslagen är att adoptionssökanden har beviljats ett i nämnda lagrum avsett tillstånd. Enligt 44 § i adoptionslagen beviljas adoptionstillstånd av adoptionsnämnden på ansökan av adoptionssökanden.

4 §
Vårdpenning

Vårdpenning betalas för varje barn i familjen som berättigar till stöd enligt 3 §.

Vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn är per kalendermånad 314,28 euro för ett barn under tre år i familjen och 94,09 euro för varje följande barn under tre år samt 60,46 euro för varje annat barn. För ett adoptivbarn som fyllt tre år och som är berättigat till stöd betalas vårdpenning emellertid så som för ett barn under tre år. (28.11.2008/763)

Vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn är 58,87 euro per kalendermånad för varje barn i familjen som är berättigat till den småbarnspedagogik som avses i 12 § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik eller till den småbarnspedagogik som avses i 12 § 5 mom. i den lagen. (13.7.2018/544)

Vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn är dock 160,00 euro per kalendermånad för varje sådant barn i familjen vars föräldrar eller andra vårdnadshavare arbetar på heltid på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller som studerar, arbetar i eget företag eller är sysselsatta i eget arbete på heltid. Efter att den situation som nämns ovan har upphört är barnet fortfarande berättigat till stöd för privat vård enligt detta moment i två månader, förutom om barnets förälder eller en annan vårdnadshavare stannar hemma för att vårda ett annat barn i familjen eller går i pension. Rätten till en vårdpenning enligt stödet för privat vård av barn som uppgår till 160,00 euro gäller även under den tid då barnet har rätt till småbarnspedagogik omfattande över 20 timmar per vecka på grund av att barnets förälder eller en annan vårdnadshavare arbetar på deltid eller tillfälligt, deltar i sysselsättningsfrämjande service, rehabilitering eller motsvarande, eller om barnet enligt ett beslut av kommunen har konstaterats ha rätt till småbarnspedagogik på heltid enligt 12 § 4 mom. i lagen om småbarnspedagogik. (13.7.2018/544)

Vårdpenning enligt stödet för hemvård betalas för den tid för vilken familjen enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) har rätt till särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning eller till faderskapspenning enligt 9 kap. 7 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen under den faderskapspenningsperiod som ska tas ut utanför moderskaps- och föräldrapenningsperioden, dock endast skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av de vårdpenningar som ska betalas för de barn i familjen som berättigar till vårdpenning och ovannämnda förmån enligt 11 kap. i sjukförsäkringslagen. Om familjen inte har rätt till särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning, betalas i vårdpenning enligt stödet för hemvård fram till utgången av ovannämnda tid enligt sjukförsäkringslagen skillnaden mellan vårdpenningarna enligt stödet för hemvård för de barn i familjen som berättigar till vårdpenning och minimibeloppet enligt 11 kap. 7 eller 11 § i sjukförsäkringslagen. (21.12.2012/904)

Från ingången av tiden för en särskild moderskaps- eller moderskapspenningsperiod enligt sjukförsäkringslagen anses vid bestämmandet av vårdpenning enligt stödet för hemvård av barn för ett barn i familjen som inte berättigar till föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen att familjen har ett barn under tre år som berättigar till stöd för hemvård av barn fram till utgången av föräldradagpenningsperioden. (22.12.2006/1343)

4 a § (13.7.2018/544)
Beslut om omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik som påverkar nivån på stödet för privat vård av barn

Det beslut enligt 12 § 4 mom. i lagen om småbarnspedagogik som gäller barnets rätt till småbarnspedagogik på heltid och som avses i 4 § 4 mom. i denna lag, fattas av kommunen.

5 §
Vårdtillägg

Vårdtillägg enligt stödet för hemvård av barn betalas för ett barn i familjen som berättigar till vårdpenning enligt stödet för hemvård av barn. Vårdtilläggets fulla belopp är 168,19 euro per kalendermånad. (16.6.2000/562)

Vårdtillägg till stödet för privat vård betalas för varje barn i familjen. Vårdtilläggets fulla belopp per barn är 134,55 euro per kalendermånad. (22.12.2006/1256)

Vårdtillägg betalas till fullt belopp då familjens månadsinkomster inte överskrider en inkomstgräns som bestäms enligt familjens storlek. Om inkomsterna överskrider inkomstgränsen, minskar vårdtilläggets fulla belopp med en procentandel av de överskridande inkomsterna som bestäms enligt familjens storlek. Då inkomstgränsen bestäms beaktas i familjens storlek högst två av familjens barn, som därtill ska omfattas av rätten att välja dagvårdsplats enligt 12 § i lagen om småbarnspedagogik.

Familjens storlek, personerInkomstgräns euro/mån.Sänknings-procent
21 16011,5
31 4309,4
41 7007,9
(13.7.2018/544)

I det fall som avses i 4 § 3 mom. är vårdtillägget till stödet för privat vård av barn dock hälften av det belopp som vårdtillägget annars skulle uppgå till. (29.1.2016/109)

6 §
Bestämmande av vårdtillägg

När vårdtillägget bestäms beaktas som familjens inkomster vad som föreskrivs i 11 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016). (29.12.2016/1506)

Om vårdtillägget till stödet för hemvård av barn betalas under tiden för särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldrapenningsperiod, partiell föräldrapenningsperiod eller den faderskapspenningsperiod enligt 9 kap. 7 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen som ska tas ut utanför moderskaps- och föräldrapenningsperioden, beaktas av ovannämnda förmån såsom inkomst endast den del som överstiger det sammanlagda beloppet av de vårdpenningar som familjen vid tidpunkten i fråga har rätt till. (21.12.2012/904)

När vårdtillägget till stödet för hemvård av barn bestäms för ett barn i familjen som inte berättigar till förmån enligt sjukförsäkringslagen skall 4 § 6 mom. iakttas.

4 mom. har upphävts genom L 19.11.2004/985. (19.11.2004/985)

6 a § (19.11.2004/985)
Justering av vårdtillägg

Vårdtillägget justeras när det gått ett år sedan vårdtillägget började betalas ut eller senast justerades (årlig justering).

Utöver vad som bestäms i 1 mom. skall vårdtillägget justeras

1) om familjens inkomster, som påverkar vårdtillägget, har stigit med minst 10 procent,

2) om familjens inkomster, som påverkar vårdtillägget, har sjunkit och en tillförlitlig utredning över detta har lagts fram,

3) om antalet familjemedlemmar ändras, eller

4) om vårdtillägget i övrigt behöver justeras.

Vårdtillägget höjs retroaktivt för högst sex månader från det att förändringen av inkomsterna har meddelats.

7 §
Stöd för privat vård av barn i vissa fall

Utan hinder av vad som stadgas om beloppet av stödet för privat vård av barn är stödet dock alltid högst lika stort som det belopp som barnets förälder eller en annan vårdnadshavare för barnet och vårdproducenten har kommit överens om som ersättning för vården.

8 §
Verkställighet

Folkpensionsanstalten handhar uppgifterna enligt denna lag. Vid verkställigheten av denna lag skall i tillämpliga delar iakttas vad sjukförsäkringslagen stadgar om verkställigheten av moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, om inte något annat stadgas i denna lag.

9 §
Finansiering

Kommunen betalar ersättning till Folkpensionsanstalten för de kostnader som föranleds av stöd som har betalts enligt denna lag, med undantag av kostnader för stöd som betalats enligt 3 § 2 och 3 mom., för vilka staten betalar ersättning till Folkpensionsanstalten. (30.12.2013/1225)

Den ersättning som kommunen skall betala bestäms varje månad på grundval av de stöd som skall betalas på grund av de föräldrars eller andra vårdnadshavares rätt till stöd vars hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/94) denna kommun är månadens första dag. Om den som har rätt till stöd på grund av studier, arbete eller andra motsvarande orsaker vistas annanstans än i sin hemkommun och hans hemkommun enligt 3 § lagen om hemkommun inte ändras av denna orsak, utgör det till honom betalda stödet dock grund för ersättningen för kostnaderna till den kommun där han vistas månadens första dag.

Den ersättning för kostnaderna som staten ska betala enligt 1 mom. bestäms varje månad på grundval av de stöd som ska betalas till dem som är berättigade till stöd enligt 3 § 2 och 3 mom. (30.12.2013/1225)

Från ersättningen för kostnaderna skall dras av skillnaden mellan de kostnader som kommunen eller staten tidigare har ersatt och det utbetalda stödet samt återkrävt stöd. (19.11.2004/985)

10 § (19.11.2004/985)
Betalning av förskott

Folkpensionsanstalten skall senast den 15 varje månad meddela kommunen och, när det gäller de förmåner som betalas med stöd av 9 § 3 mom., staten det sammanlagda beloppet av stöd som under månaden betalas till dem som får stöd.

Kommunen eller på motsvarande sätt staten skall på grundval av det meddelande som nämns i 1 mom. senast den 20 i samma månad till Folkpensionsanstalten så som anstalten bestämmer i förskott betala det belopp som anges i 1 mom.

11 §
Omkostnader

De omkostnader som verkställigheten av denna lag orsakar räknas som omkostnader för folkpensionsanstalten.

12 § (29.12.2009/1712)
Förhållande till andra lagar

På de utgifter som denna lag orsakar kommunen tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), om inte något annat bestäms genom lag.

13 § (13.12.2013/975)
Partiell vårdpenning

En i Finland faktiskt bosatt förälder eller en annan vårdnadshavare, vars arbetstid på grund av vården av barnet i medeltal uppgår till högst 30 timmar i veckan, har rätt till partiell vårdpenning

1) under barnets första och andra läsår inom den grundläggande utbildningen,

2) under läsåret innan barnet börjar i läropliktsskola, om barnet då som läropliktigt deltar i förskoleundervisning,

3) under barnets tredje läsår inom den grundläggande utbildningen, om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning.

Rätt till partiell vårdpenning har på de villkor som anges i 1 mom. en förälder eller en annan vårdnadshavare som är

1) anställd i ett tjänste- eller anställningsförhållande,

2) verksam som företagare och har en sådan försäkring som avses i lagen om pension för företagare (1272/2006),

3) verksam som lantbruksföretagare och har en sådan försäkring som avses i 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006).

Båda föräldrarna eller vårdnadshavarna har rätt till partiell vårdpenning för samma kalendermånad, om de inte samtidigt är borta från arbetet för vården av barnet.

Den partiella vårdpenningen är 96,41 euro per kalendermånad.

Partiell vårdpenning betalas inte till barnets förälder eller vårdnadshavare under den tid han eller hon

1) själv sköter barnet och får stöd för hemvård av barn,

2) har rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning eller tiden för betalning av dessa förmåner enligt sjukförsäkringslagen inte har löpt ut,

3) får särskild moderskapspenning,

4) får flexibel vårdpenning enligt 13 a §.

13 a § (13.12.2013/975)
Flexibel vårdpenning

En i Finland faktiskt bosatt förälder eller en annan vårdnadshavare, som har ett barn under tre år och som deltar i vården av barnet, har rätt till flexibel vårdpenning

1) till ett belopp av 240 euro per kalendermånad, om den genomsnittliga veckoarbetstiden är högst 22,5 timmar eller högst 60 procent av den sedvanliga arbetstiden för heltidsarbete i branschen, eller

2) till ett belopp av 160 euro per kalendermånad, om den genomsnittliga veckoarbetstiden är över 22,5 timmar men högst 30 timmar eller högst 80 procent av den sedvanliga arbetstiden för heltidsarbete i branschen.

Rätt till flexibel vårdpenning har på de villkor som anges i 1 mom. en förälder eller en annan vårdnadshavare som är

1) anställd i ett tjänste- eller anställningsförhållande,

2) verksam som företagare och har en sådan försäkring som avses i lagen om pension för företagare,

3) verksam som lantbruksföretagare och har en sådan försäkring som avses i 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare,

4) stipendiat och har en sådan försäkring som avses i 10 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare.

Båda föräldrarna eller vårdnadshavarna har rätt till flexibel vårdpenning för samma kalendermånad, om de inte samtidigt är borta från arbetet för vården av barnet.

Flexibel vårdpenning betalas inte till barnets förälder eller vårdnadshavare under den tid han eller hon

1) själv sköter barnet och får stöd för hemvård av barn,

2) har rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning eller tiden för betalning av dessa förmåner enligt sjukförsäkringslagen inte har löpt ut,

3) får särskild moderskapspenning.

14 §
Ansökan. Beviljande

Stöd söks hos folkpensionsanstaltens lokalbyrå.

Stöd beviljas inte utan något särskilt skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader före ansökan.

Stöd beviljas inte för en kortare tid än en månad.

15 §
Stödtagare

Stöd för hemvård av barn betalas till den förälder eller vårdnadshavare som huvudsakligen sköter barnet. Om barnet sköts av någon annan än en förälder eller annan vårdnadshavare, betalas stödet till den förälder eller vårdnadshavare som i ansökan angivits som stödtagare.

Stödet för privat vård av barn betalas till vårdproducenten. Stödet kan dock på grund av en oväntad förändring i vårdarrangemangen för barnet betalas till föräldern eller en annan vårdnadshavare, om utbetalningen av stödet till vårdproducenten tillfälligt förhindras. Stödbeloppet förändras inte på grund av detta.

Om någon annan än en förälder eller annan vårdnadshavare sörjer för barnets vård och fostran, kan stödet betalas till denna person, om det finns särskilda skäl.

16 §
Utbetalning av stöd till vårdproducenten

Utbetalning av stöd för privat vård av barn till en vårdproducent enligt denna lag förutsätter att

1) vårdproducenten är en person, en sammanslutning eller ett samfund som bedriver barndagvårdsverksamhet och som har införts i förskottsuppbördsregistret enligt lagen om förskottsuppbörd (418/59),

2) vårdproducenten är en person, en sammanslutning eller ett samfund som bedriver barndagvårdsverksamhet och som inte har införts i förskottsuppbördsregistret enligt lagen om förskottsuppbörd, eller

3) den förälder eller en annan vårdnadshavare som har rätt till stöd och vårdproducenten har ingått ett skriftligt arbetsavtal för en tid av minst en månad.

Den som ansöker om stöd eller den stödtagare som denna anger skall också till folkpensionsanstalten lämna en utredning om beloppet av den ersättning eller lön som avtalats för vården. Dessutom skall lämnas en utredning om att den vårdproducent som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten har gjort en anmälan enligt 2 § 2 punkten eller att det kommunala organ som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen (710/82) har godkänt att stödet kan betalas till en vårdproducent enligt 1 mom. 3 punkten.

Folkpensionsanstalten och kommunen har med stöd av denna lag inte några arbetsgivarskyldigheter som beror av ett anställningsförhållande. Folkpensionsanstalten verkställer förskottsinnehållning på det utbetalda stödet enligt vad som stadgas annanstans. Utan hinder av vad som stadgas någon annanstans verkställer folkpensionsanstalten i det fall som avses i 1 mom. 2 punkten förskottsinnehållning på till fysisk person utbetalt stöd enligt bestämmelserna om förskottsinnehållning på lön.

Genom L 22.12.2006/1331 har den temporära ändringen av 2 mom. enligt L 157/2003 upphävts. L om förskottsuppbörd 418/1959 har upphävts genom L om förskottsuppbörd 1118/1996.

17 §
Utbetalning

Stöd betalas räknat från den första vardagen efter utgången av den tid som avses i 4 § 5 mom. eller när de andra villkoren för stödet uppfylls.

Utbetalningen av stödet upphör när rätten till stöd enligt 3 § upphör eller de andra villkoren för stödet inte längre uppfylls.

Utbetalningen av stödet upphör dock senast den 31 juli det år då barnet som läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen. Om läroplikten med stöd av 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning börjar ett år tidigare än vad som bestäms i 25 § 1 mom. i nämnda lag, upphör utbetalningen av stödet dock senast det år som följer på det år då läroplikten började. (30.12.2002/1282)

Om stödet på grund av att den tid som stadgas i 4 § 5 mom. upphör eller börjar inte betalas för en hel kalendermånad, betalas i stöd 1/25 av dess belopp för varje vardag för vilken familjen har rätt till stödet.

18 §
Betalningssätt. Förlust av stödpost

Stöd betalas månatligen i efterskott in på det konto inom Europeiska unionen som sökanden eller, om stödtagaren är någon annan än sökanden, stödtagaren anger. Betalningsdag är den sista vardagen i varje kalendermånad. Stödet kan dock betalas också på annat sätt, om det inte är möjligt att betala in stödet på kontot eller om sökanden eller stödtagaren anför särskilda skäl som Folkpensionsanstalten godkänner. (25.10.2013/735)

Om en post skulle vara mindre än 16,81 euro, betalas stödet inte. (16.6.2000/562)

Stödtagaren förlorar en stödpost som inte har lyfts inom sex månader från det den har kunnat lyftas, om det inte av särskild orsak anses skäligt att besluta något annat.

19 §
Utbetalning under tiden för anstalts- och familjevård

Stöd betalas inte för barn som är i fortgående anstaltsvård eller därmed jämförbar vård för den vårdtid som överstiger tre månader. Med anstaltsvård och därmed jämförbar vård avses sjukhus-, anstalts- eller familjevård som ordnas av en kommun eller en samkommun och som omfattar underhåll. I fråga om ett barn som omhändertagits med stöd av barnskyddslagen (683/83) upphör utbetalningen av stödet när barnets vård och fostran har ordnats utom hemmet.

BarnskyddsL 683/1983 har upphävts genom BarnskyddsL 417/2007.

20 §
Kommuntillägg

Utan hinder av vad denna lag stadgar om vårdpenning och vårdtillägg kan vård penningen eller vårdtillägget enligt beslut av kommunen betalas förhöjt med ett belopp som kommunen bestämmer (kommuntillägg).

Folkpensionsanstalten och kommunen kan komma överens om att folkpensionsanstalten sköter de uppgifter som hör till verkställigheten av kommuntillägget som fastställs på de grunder som kommunen har beslutat även i andra fall än de som avses i 1 mom.

Kommunens beslut kan fattas för viss tid eller tills vidare. Kommunen skall underrätta folkpensionsanstalten om sitt beslut samt om förlängning av beslutets giltighetstid eller om återkallande eller ändring av beslutet senast två månader innan beslutet träder i kraft.

Utan hinder av 8 § sköter kommunen de uppgifter som hör till verkställigheten av annat kommuntillägg än det som avses i 1 och 2 mom.

21 §
Återkrav

Har en förmån enligt denna lag betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda förmånen återkrävas av den förälder eller den vårdnadshavare som har rätt till stödet. (18.4.1997/337)

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/357)

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som folkpensionsanstalten senare betalar. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån. (18.4.1997/337)

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom med laga kraft.

21 a § (7.5.2004/357)
Preskription av fordringar

Beslut om återkrav av en förmån som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från dagen för utbetalning av förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003). Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

22 §
Ändringssökande

Den som är missnöjd med Folkpensionsanstaltens beslut får söka ändring i det hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Angående besvärsnämnden för social trygghet föreskrivs i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006). (22.12.2006/1309)

Besvärsskriften skall lämnas in till folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det ändringssökanden fick del av beslutet. (18.4.1997/337)

Folkpensionsanstaltens beslut skall trots ändringssökande följas till dess saken har avgjorts genom ett beslut med laga kraft.

Ändring i Folkpensionsanstaltens beslut om beviljande av stöd får inte sökas genom besvär till den del beslutet gäller ett sådant beslut av kommunen som gäller omfattningen av småbarnspedagogiken och som avses i 12 § 4 mom. i lagen om småbarnspedagogik eller grunderna för bestämmande av kommuntillägg enligt 20 § i denna lag. Ändring i ett sådant beslut av kommunen som gäller omfattningen av småbarnspedagogiken får sökas i enlighet med 62 § i lagen om småbarnspedagogik. (13.7.2018/544)

22 a § (18.4.1997/337)
Självrättelse

Om folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut får ändring sökas enligt 22 §.

Kan folkpensionsanstalten inte rätta det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av en tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

22 b § (22.12.2006/1309)
Besvär som inkommit för sent

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som föreskrivs i 22 § kan besvären upptas till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.

22 c § (22.12.2006/1309)
Undanröjande av beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av den som saken gäller eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/694)

Om ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av den som saken gäller eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet kan ändring sökas enligt 22 §.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003). (17.6.2011/694)

22 d § (30.12.2003/1330)
Rättelse av sakfel

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

23 § (9.8.2002/693)
Skyldighet att lämna uppgifter

Den som ansöker om stöd och den stödtagare som sökanden anger skall meddela Folkpensionsanstaltens lokalbyrå de uppgifter som behövs för beviljande av stödet, så som Folkpensionsanstalten bestämmer. Sökanden och stödtagaren skall också meddela alla förändringar som påverkar stödet.

Kommunen ska, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, avgiftsfritt underrätta Folkpensionsanstalten om

1) ett barn som har rätt till stöd får en i 1 § 2 mom. 1 eller 2 punkten i lagen om småbarnspedagogik avsedd plats inom småbarnspedagogiken, (13.7.2018/544)

2) den småbarnspedagogik som avses ovan upphör,

3) kommunen har vetskap om att barnets rätt till småbarnspedagogik ändras så att det påverkar beloppet av stödet för privat vård av barn,

4) kommunen har vetskap om att barnet är i sådan anstalts- eller familjevård som avses i 19 § i denna lag, eller

5) barnet har flyttat till en annan kommun,

samt om andra möjliga omständigheter som påverkar utbetalningen av stödet eller stödets belopp och som kommunen känner till.

(29.1.2016/109)

En i 2 § 2 punkten avsedd vårdproducent i anställningsförhållande skall utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter till det kommunala organ som avses i 16 § 2 mom. avgiftsfritt lämna de uppgifter som behövs för det godkännande som avses i sistnämnda lagrum.

23 a § (9.8.2002/693)
Rätt att få uppgifter

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av

1) statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,

2) pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalter samt andra som beviljar eller betalar ut pension eller annan ersättning,

3) patientförsäkringscentralen och trafikförsäkringscentralen,

4) arbetsgivare, arbetslöshetskassor och arbetsplatskassor,

5) hyresvärdar samt bostadsaktie- eller fastighetsbolag,

6) i 2 § 4 punkten lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) avsedda verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården samt av socialserviceproducenter och andra vårdinrättningar.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av penninginstitut avgiftsfritt få sådana uppgifter i fråga om personer som ansöker om eller får stöd och familjemedlemmar som bestäms utifrån 6 § 1 mom. samt dödsbon där någon av dem är delägare, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och om det finns motiverad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter och om han eller hon inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna erhålls. Begäran om att få uppgifterna skall framföras skriftligen och innan begäran framförs skall sökanden eller mottagaren underrättas om detta.

24 § (9.8.2002/693)
Utlämnande och utnyttjande av uppgifter i vissa fall

I samband med utbetalningen av stödet sänder Folkpensionsanstalten, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, avgiftsfritt kommunerna uppgifter om de barn som den månaden omfattas av stödet samt om de personer, sammanslutningar eller samfund som den månaden har rätt till och får stöd och om beloppen av de stöd som betalas.

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.

Folkpensionsanstalten har, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter, rätt att till kommunen lämna ut sådana uppgifter som den fått och som är nödvändiga för att bedöma omfattningen av ett barns rätt till småbarnspedagogik. (29.1.2016/109)

24 a § (9.8.2002/693)
Teknisk anslutning

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i momentet öppna en teknisk anslutning till mottagare enligt 23 och 24 § 1 mom. till sådana uppgifter i sina register som den med stöd av nämnda bestämmelser har rätt att utlämna.

Vad som i denna paragraf bestäms om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av teknisk anslutning få uppgifter enligt 23 a § 1 mom.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

24 b § (9.8.2002/693)
Frivilligt utlämnande av uppgifter

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen och anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet också som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån enligt denna lag lämna personbeteckningen och övriga individualiseringsuppgifter i fråga om den som erhållit förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar och övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal; dock inte uppgifter om hälsotillståndet eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

24 c § (9.8.2002/693)
Anmälningsplikt

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om en förmån om varifrån uppgifter om honom eller henne skall skaffas och till vilka instanser de i regel kan utlämnas.

25 §
Utmätnings- och överföringsförbud

Stöd för hemvård av barn får inte mätas ut hos den person som har rätt till stöd.

Ett avtal som avser att överföra en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

26 § (13.12.2013/975)
Indexbindning

De belopp som anges i 4, 5, 13 och 13 a §, med undantag av inkomstgränserna enligt 5 § 3 mom., justeras på det sätt som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

27 § (9.8.2002/693)

27 § har upphävts genom L 9.8.2002/693.

28 § (1.11.2002/882)
Forum för förvaltningstvister

Om avgörande i ett ärende som avses i 9 § söks på något annat sätt än genom besvär i fråga om tvist mellan kommuner om ersättningsskyldighet, avgörs ett sådant tvisteärende av den förvaltningsdomstol inom vars område den sökande kommunen finns.

29 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

30 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.

Genom denna lag upphävs lagen den 21 augusti 1992 om stöd för hemvård av barn (797/92) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

31 §
Tillämpning av vissa stadganden

Om det i en lag, en förordning eller ett beslut, som givits eller meddelats före denna lags ikraftträdande, hänvisas till lagen om stöd för hemvård av barn, som upphävs enligt 30 § 2 mom., skall hänvisningen i tillämpliga delar anses avse motsvarande stadgande i denna lag.

32 §
Övergångsstadganden

Det kommunala organ som avses i 16 § 2 mom. skall behandla de ansökningar om utbetalning av stöd till en vårdproducent i arbetsförhållande enligt 2 § 2 punkten som inkommit före lagens ikraftträdande senast inom två månader från ikraftträdandet.

Folkpensionsanstalten skall behandla de ansökningar om stöd som inkommit före lagens ikraftträdande senast inom tre månader från ikraftträdandet.

RP 208/1996, ShUB 35/1996, RSv 223/1996

Ikraftträdelsestadganden:

18.4.1997/337:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.

RP 7/1997, ShUB 5/1997, RSv 24/1997

23.12.1999/1291:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 91/1999, KuUB 7/1999, RSv 99/1999

16.6.2000/562:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Beslut och meddelande om stödbelopp som avses i denna lag kan fattas och ges i euro redan innan lagen träder i kraft.

RP 53/2000, ShUB 9/2000, RSv 60/2000

9.8.2002/693:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.

RP 9/2002, ShUB 16/2002, RSv 96/2002

1.11.2002/882:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 151/2002, ShUB 25/2002, RSv 124/2002

11.12.2002/1078:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 147/2002, ShUB 34/2002, RSv 173/2002

30.12.2002/1282:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 260/2002, ShUB 44/2002, RSv 236/2002

21.2.2003/157:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003 och gäller till och med den 31 juli 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 124/2001, ShUB 49/2002, RSv 245/2002

19.12.2003/1227:

Denna lag träder i kraft så att 13 § 4 mom. träder i kraft den 1 januari 2004 och 13 § 1 och 5 mom. den 1 augusti 2004.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 77/2003, ShUB 18/2003, RSv 71/2003

30.12.2003/1330:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 160/2003, ShUB 29/2003, RSv 125/2003

7.5.2004/357:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004. Den andra meningen i 21 § 2 mom. tillämpas dock först från och med den 1 september 2004.

Lagen tillämpas också på förmåner som betalats utan grund och på fordringar som uppkommit före ikraftträdandet av lagen. När preskriptionstiden för sådana fordringar räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess också enligt de bestämmelser som gällde den 31 december 2003.

RP 158/2003, ShUB 4/2004, RSv 20/2004

19.11.2004/985:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 162/2004, ShUB 22/2004, RSv 137/2004

22.12.2006/1256:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2007.

RP 168/2006, ShUB 24/2006, RSv 127/2006

22.12.2006/1309:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Ett beslut som besvärsnämnden för social trygghet har fattat i enlighet med denna lag och genom vilket nämnden har avgjort besvär över ett beslut av socialförsäkringsnämnden får inte överklagas hos försäkringsdomstolen.

RP 167/2006, ShUB 34/2006, RSv 168/2006

22.12.2006/1331:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 235/2006, ShUB 48/2006, RSv 236/2006

22.12.2006/1343:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 112/2006, ShUB 45/2006, RSv 217/2006

28.11.2008/763:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 129/2008, ShUB 19/2008, RSv 120/2008

6.11.2009/858:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 157/2009, ShUB 30/2009, RSv 126/2009

29.12.2009/1712:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 174/2009, FvUB 19/2009, RSv 223/2009

17.12.2010/1145:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

Beloppen i 4, 5 och 13 §, med undantag av inkomstgränserna enligt 5 § 3 mom., motsvarar det för 2010 fastställda poängtal som avses i lagen om folkpensionsindex.

Den första i 26 § avsedda förhöjningen enligt lagen om folkpensionsindex görs när lagen träder i kraft.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 139/2010, ShUB 28/2010, RSv 185/2010

17.6.2011/694:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 274/2010, ShUB 51/2010, RSv 300/2010

21.12.2012/904:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Om föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen baserar sig på sådana bestämmelser i sjukförsäkringslagen som gällde före denna lags ikraftträdande, ska de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet tillämpas när förmåner samordnas.

RP 111/2012, ShUB 21/2012, RSv 128/2012

25.10.2013/735:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2013.

RP 100/2013, ShUB 9/2013, RSv 103/2013

13.12.2013/975:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Beloppen i 4 och 5 §, med undantag av inkomstgränserna enligt 5 § 3 mom., motsvarar det för 2010 fastställda poängtal och beloppen i 13 och 13 a § det för 2013 fastställda poängtal som avses i lagen om folkpensionsindex.

RP 129/2013, ShUB 14/2013, RSv 119/2013

30.12.2013/1225:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 139/2013, FvUB 21/2013, RSv 208/2013

29.1.2016/109:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016. Denna lag ska tillämpas på alla de stöd för privat vård av barn som gäller tiden efter den 1 augusti 2016.

RP 80/2015, KuUB 11/2015, RSv 112/2015

29.12.2016/1506:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2017.

RP 205/2016, KuUB 16/2016, RSv 199/2016

14.12.2017/917:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 80/2017, FvUB 19/2017, RSv 125/2017

13.7.2018/544:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.

RP 40/2018, KuUB 5/2018, RSv 67/2018

10.8.2018/723:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.

Fotnoten (723/2018) har tillfogats som rättelse.

RP 21/2018, FvUB 7/2018, RSv 72/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/801/EU (32016L0801); EUVL N:o L 132, 21.5.2016, s. 21

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.