Beaktats t.o.m. FörfS 797/2016.

17.3.1995/365

Kommunallag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 10.4.2015/410, som gäller fr.o.m. 1.5.2015. Om övergångsbestämmelser se KommunalL 410/2015 147–150 §.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 §
Kommunernas självstyrelse

Finland är indelat i kommuner. Kommuninvånarnas självstyrelse är tryggad i grundlag.

Kommunens beslutanderätt utövas av fullmäktige som valts av invånarna. Om fullmäktige samt om folkomröstning och invånarnas rätt att i övrigt delta i och påverka förvaltningen av kommunen stadgas nedan.

Kommunen skall sträva efter att främja sina invånares välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område.

2 §
Kommunens uppgifter

Kommunen sköter de uppgifter som den har åtagit sig med stöd av självstyrelsen och som stadgas för den i lag. Kommunerna får inte ges nya uppgifter eller skyldigheter eller fråntas uppgifter eller rättigheter på något annat sätt än genom lag.

Kommunen kan med stöd av avtal även åta sig att sköta andra offentliga uppgifter än sådana som hör till dess självstyrelse.

Kommunen sköter sina lagstadgade uppgifter själv eller i samarbete med andra kommuner. De tjänster som skötseln av uppgifterna förutsätter kan kommunen också beställa av andra tjänsteproducenter.

2 a § (23.8.2013/626)
Kommunens verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden

När en kommun sköter uppgifter enligt 2 § i ett konkurrensläge på marknaden ska den överföra skötseln av uppgifterna till ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse (bolagiseringsskyldighet).

En kommun sköter inte en uppgift i ett konkurrensläge på marknaden åtminstone när

1) kommunen på basis av lag som egen verksamhet producerar tjänster för kommuninvånarna och andra som kommunen enligt lag ska ordna tjänster för,

2) uppgiften sköts i samarbete på det sätt som avses i 76 § på grundval av en lagstadgad samarbetsförpliktelse och tjänsterna produceras som egen verksamhet för områdets invånare och andra som det enligt lag ska ordnas tjänster för,

3) uppgiften sköts i samarbete på det sätt som avses i 76 § och det är fråga om verksamhet som bedrivs av anknutna enheter eller anknutna företag enligt 10 § i lagen om offentlig upphandling (348/2007) eller 19 § i lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (349/2007) eller om skyldigheten att konkurrensutsätta verksamheten inte i övrigt tillämpas på samarbetet,

4) kommunen ordnar utbildning som kräver i lag avsett tillstånd att ordna undervisning eller utbildning, verksamhetstillstånd eller tillstånd att driva en läroanstalt, sköter andra uppgifter som anges i tillståndet eller producerar tjänster i form av elev- eller studerandearbete som är nära kopplat till denna undervisning,

5) verksamheten grundar sig på en lagstadgad monopolställning eller utgör ett naturligt monopol eller producerar tjänster i direkt anslutning till dessa, eller

6) kommunen köper, säljer eller arrenderar ut fastigheter och denna verksamhet gäller skötseln av kommunens uppgift att planera områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999).

2 b § (23.8.2013/626)
Undantag från bolagiseringsskyldigheten

Trots bolagiseringsskyldigheten får kommunen sköta uppgifter enligt 2 a § som egen verksamhet, om

1) verksamheten ska anses vara obetydlig,

2) kommunen med stöd av lag uttryckligen får producera tjänster för någon annan aktör eller delta i anbudsförfaranden som gäller sådan verksamhet,

3) kommunen producerar stödtjänster för dottersamfund enligt 16 a § som ingår i kommunkoncernen,

4) kommunen producerar tjänster för anknutna enheter enligt 10 § i lagen om offentlig upphandling eller för anknutna företag eller samföretag enligt 19 § i lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster,

5) kommunen hyr ut lokaler i huvudsak för användning i kommunens egen verksamhet och till dottersamfund som ingår i kommunkoncernen eller för användning inom sådan tjänsteproduktion där kommunen har konkurrensutsatt produktionen,

6) kommunen producerar på grundval av anställning tjänster för dem som är anställda hos kommunen eller hos dottersamfund enligt 16 a § som ingår i kommunkoncernen, eller

7) verksamheten direkt anknyter till skyldigheten att förbereda sig för undantagsförhållanden enligt en beredskapsplan som avses i beredskapslagen (1552/2011).

Bestämmelserna om tjänster i 1 mom. tillämpas också på försäljning av varor i ett konkurrensläge på marknaden.

3 §
Tillämpning av stadgandena

I den kommunala förvaltningen skall denna lag iakttas, om inte något annat bestäms genom lag. (1.2.2002/81)

Utan hinder av vad någon annan lag stadgar om formerna för samarbete mellan kommuner kan en samkommun som bildats av kommunerna i fråga sköta uppgifter som enligt lag skall skötas av en kommun eller flera kommuner tillsammans. Likaså kan det överenskommas om att dessa uppgifter skall skötas av en annan kommun eller en samkommun som bildats av andra kommuner.

4 §
Kommunmedlem

Medlemmar av en kommun är

1) de vars hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/94) kommunen är (kommuninvånare),

2) samfund, institutioner och stiftelser som har hemort i kommunen, samt

3) de som äger eller besitter fast egendom i kommunen.

5 §
Kommunens namn

Beslut om ändring av kommunens namn fattas av fullmäktige. Innan beslut fattas skall ett utlåtande i ärendet inhämtas hos forskningscentralen för de inhemska språken. Vederbörande ministerium skall utan dröjsmål underrättas om namnändringen. (19.12.1997/1198)

Kommunen kan använda benämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle.

6 §
Kommunvapen

Kommunen kan ha ett kommunvapen som godkänts av fullmäktige. Innan vapnet godkänns skall kommunen inhämta riksarkivets utlåtande.

Kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet övervakar användningen av vapnet.

7 § (27.6.2003/618)

7 § har upphävts genom L 27.6.2003/618.

8 § (21.12.2007/1375)
Förhållandet mellan staten och kommunen

Finansministeriet följer allmänt kommunernas verksamhet och ekonomi samt ser till att den kommunala självstyrelsen beaktas vid beredningen av lagstiftning som gäller kommunerna.

Regionförvaltningsverket kan med anledning av klagomål undersöka om kommunen iakttar gällande lagar. (22.12.2009/1433)

Lagstiftning som gäller kommunerna, principiellt viktiga och vittbärande frågor som gäller kommunalförvaltningen och den kommunala ekonomin samt samordningen av statens och kommunernas ekonomi behandlas genom statens och kommunernas samrådsförfarande så som bestäms i 8 a och 8 b §.

8 a § (21.12.2007/1375)
Basserviceprogramförfarandet

Med basserviceprogramförfarandet avses basserviceprogrammet och basservicebudgeten. Basserviceprogramförfarandet utgör en del av statens och kommunernas samrådsförfarande och beredningen av statsbudgeten.

Basserviceprogrammet innehåller en bedömning av förändringar i kommunernas verksamhetsmiljö och efterfrågan på tjänster, av den kommunala ekonomins utveckling och kommunernas förändrade uppgifter samt ett program för de åtgärder som balanseringen av inkomster och utgifter kräver. Den kommunala ekonomin bedöms som en helhet, som en del av den offentliga ekonomin och enligt kommungrupp. I basserviceprogrammet bedöms dessutom behovet av finansiering för kommunernas lagstadgade uppgifter samt utvecklandet av uppgifterna och förbättrandet av produktiviteten.

I basservicebudgeten bedöms den kommunala ekonomins utveckling samt budgetpropositionens inverkan på den kommunala ekonomin. Basservicebudgeten uppgörs i samband med budgetpropositionen.

Basserviceprogrammet och basservicebudgeten utarbetas av finansministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och vid behov andra ministerier. Finlands Kommunförbund deltar som permanent sakkunnig i basserviceprogramförfarandet.

8 b § (21.12.2007/1375)
Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning

Med statens och kommunernas samrådsförfarande avses utöver basserviceprogramförfarandet, behandlingen av frågor i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning som finns i anslutning till finansministeriet.

Delegationen har till uppgift att behandla de frågor som avses i 8 § 3 mom. och att för basserviceprogrammet göra en utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin samt att ge akt på att basserviceprogrammet beaktas i beredningen av lagstiftning och beslut som gäller kommunerna. Bestämmelser om närmare uppgifter för delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning och om dess sammansättning och sektioner utfärdas genom förordning av statsrådet.

2 kap

Fullmäktige

9 §
Kommunalval

Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige utses genom kommunalval för de fyra kalenderår som följer efter valåret.

Kommunalvalen är direkta, hemliga och proportionella. Alla röstberättigade har lika rösträtt.

Om förrättandet av kommunalval och andra än ordinarie kommunalval stadgas i kommunala vallagen (361/72).

Kommunal valL 361/1972 har upphävts genom ValL 714/1998. Se 33–34 § och KommunstrukturL 1698/2009 6 kap.

10 § (21.12.2007/1375)
Antalet ledamöter i fullmäktige

Ledamöterna i fullmäktige väljs enligt antalet invånare i kommunen enligt följande:

Antal invånare Antal ledamöter i fullmäktige
högst 2 000 17
2 001–4 000 21
4 001–8 000 27
8 001–15 000 35
15 001–30 000 43
30 001–60 000 51
60 001–120 000 59
120 001–250 000 67
250 001–400 000 75
över 400 000 85

Fullmäktige i en kommun med högst 2 000 invånare kan före utgången av juni månad valåret fatta beslut även om ett mindre udda antal ledamöter i fullmäktige än 17, dock inte färre än 13. Justitieministeriet ska utan dröjsmål underrättas om ändringar i antalet.

Invånarantalet enligt denna paragraf bestäms enligt de uppgifter som vid utgången av den 31 maj valåret finns i det befolkningsdatasystem som avses i befolkningsdatalagen (507/1993).

Se ValL 714/1998 145 §. BefolkningsdataL 507/1993 har upphävts genom L 661/2009, se L om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 661/2009 3 §.

11 §
Ersättare i fullmäktige

Till ersättare för fullmäktigeledamöterna väljs av de första icke invalda kandidaterna från varje valförbund, parti och gemensam lista som uppträtt i kommunalvalet ett lika stort antal som antalet ledamöter, dock minst två. En ledamot som blivit vald i egenskap av kandidat för en valmansförening utanför de gemensamma listorna har ingen ersättare.

Konstateras det att en ledamot har förlorat sin valbarhet eller har han befriats från sitt uppdrag eller avlidit, kallar fullmäktigeordföranden i hans ställe för den återstående mandattiden den i ordningen första ersättaren från valförbundet, partiet eller den gemensamma listan i fråga.

12 §
Ordförande och vice ordförande

Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och ett behövligt antal vice ordföranden för fullmäktiges mandattid, om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandattid. Ordföranden och vice ordförandena väljs vid samma valförrättning.

13 §
Fullmäktiges uppgifter

Fullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi.

Fullmäktige skall

1) fatta beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen, (27.4.2007/519)

2) fatta beslut om grunderna för hur förvaltningen skall organiseras,

3) fatta beslut om grunderna för ekonomin, finansieringen och placeringsverksamheten samt godkänna budgeten, (1.2.2002/81)

3 a) fatta beslut om grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering, (15.6.2012/325)

4) fatta beslut om de allmänna grunderna för de avgifter som skall tas ut för kommunens tjänster och andra prestationer,

5) fatta beslut om de mål för verksamheten och ekonomin som skall ställas upp för kommunens affärsverk,

6) fatta beslut om ingående av borgensförbindelse eller ställande av annan säkerhet för annans skuld,

7) utse ledamöter i kommunens organ, om inte något annat stadgas nedan,

8) fatta beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner,

9) utse revisorer,

10) godkänna bokslutet och fatta beslut om ansvarsfrihet, samt

11) fatta beslut om annat som fullmäktige enligt stadganden och bestämmelser skall besluta om.

14 §
Delegering

Fullmäktige kan i en instruktion delegera beslutanderätt till kommunens övriga organ samt till förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Beslutanderätt får dock inte delegeras i ärenden som fullmäktige enligt ett uttryckligt stadgande i denna eller någon annan lag skall besluta om.

Fullmäktige kan i en instruktion ge en annan i 1 mom. nämnd kommunal myndighet rätt att vidaredelegera beslutanderätt som har delegerats till den.

Beslutanderätt i ett ärende som inbegriper utövning av administrativt tvång kan delegeras endast till ett organ.

15 § (19.12.2008/1068)
Fullmäktiges arbetsordning

I en arbetsordning som godkänns av fullmäktige eller i annan instruktion ska ingå bestämmelser om fullmäktiges verksamhet, om kallande av en ersättare att tjänstgöra i en fullmäktigeledamots ställe, om behandlingen av fullmäktigeledamöternas motioner, om fullmäktigegrupper som fullmäktige har bildat för arbetet i fullmäktige, om deltagande i sammanträden med hjälp av en videokonferensförbindelse enligt 56 a § och om elektronisk kallelse till sammanträde.

15 a § (1.2.2002/81)
Ledningen av sammanträden och ledamöternas anföranden

Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena. Om en fullmäktigeledamot med sitt uppträdande stör sammanträdets förlopp, skall ordföranden ge honom eller henne en tillsägelse. Ordföranden får förordna att ledamoten skall avlägsnas, om han eller hon inte rättar sig efter tillsägelsen. Om det uppstår oordning, skall ordföranden avbryta eller avsluta sammanträdet.

En fullmäktigeledamot har yttranderätt i ett ärende som behandlas. När ledamoten yttrar sig skall han eller hon hålla sig till saken. Om ledamoten avviker från saken, skall ordföranden uppmana honom eller henne att hålla sig till saken. Om ledamoten inte rättar sig efter tillsägelsen, kan ordföranden förbjuda honom eller henne att fortsätta tala. Om det är uppenbart att en ledamot drar ut på sitt tal i onödan, får ordföranden efter att ha gett en tillsägelse förbjuda honom eller henne att fortsätta tala.

I fullmäktiges arbetsordning eller i någon annan instruktion kan det ingå sådana föreskrifter om längden på ledamöternas anföranden i enskilda ärenden som är nödvändiga för att säkerställa sammanträdets förlopp.

15 b § (29.6.2006/578)
Fullmäktigegrupper och stöd för deras verksamhet

För arbetet i fullmäktige kan ledamöterna bilda fullmäktigegrupper. En ledamot kan också ensam bilda en fullmäktigegrupp.

Kommunen kan för att förbättra fullmäktigegruppernas verksamhetsbetingelser stödja verksamheten inom fullmäktigegrupperna samt de åtgärder genom vilka fullmäktigegrupperna främjar kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka. När stöd beviljas skall stödets användningsändamål specificeras.

Kommunen kan besluta att också fullmäktigegrupperna får använda sådan videokonferensförbindelse som avses i 56 a §. (19.12.2008/1068)

3 kap

Kommunens övriga förvaltning

16 §
Organisering av förvaltningen samt instruktioner

Kommunen fattar beslut om hur dess förvaltning skall organiseras så som stadgas i denna lag. För organiseringen av förvaltningen godkänner fullmäktige behövliga instruktioner där det bestäms om kommunens olika myndigheter och deras verksamhet, hur befogenheterna skall fördelas mellan kommunens olika myndigheter och om deras uppgifter.

I en tvåspråkig kommun skall för undervisningsförvaltningen tillsättas ett organ för vardera språkgruppen eller ett gemensamt organ med särskilda sektioner för vardera språkgruppen. Ledamöterna i organen eller sektionerna skall väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp.

16 a § (27.4.2007/519)
Kommunkoncern

Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen (1336/1997) är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern. Vad som i denna lag föreskrivs om kommunens dottersamfund tillämpas även på en stiftelse som kommunen har bestämmande inflytande över.

17 §
Kommunens organ

Kommunens organ är förutom fullmäktige kommunstyrelsen, nämnder och direktioner, deras sektioner samt kommittéer.

Fullmäktige tillsätter kommunstyrelsen samt den revisionsnämnd som avses i 71 §.

Fullmäktige kan dessutom tillsätta

1) nämnder som under kommunstyrelsen skall sköta uppgifter av bestående natur, samt

2) direktioner för skötseln av affärsverk eller andra institutioner eller uppgifter.

Angående kommunstyrelsens, nämnders och direktioners sektioner gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om organet i fråga.

Kommunstyrelsen, och med stöd av ett fullmäktigebeslut också andra organ, kan tillsätta kommittéer för att sköta en viss uppgift.

18 §
Organens sammansättning

Fullmäktige kan i en instruktion bestämma att till ledamöter i kommunstyrelsen och vissa nämnder kan väljas endast fullmäktigeledamöter och ersättare i fullmäktige.

Fullmäktige kan besluta att

1) något annat organ än fullmäktige utser ledamöterna eller en del av ledamöterna i en direktion,

2) ledamöterna eller en del av ledamöterna i en direktion, enligt de grunder som fullmäktige fastställer, utses på förslag av kommuninvånarna, kommunens anställda eller dem som utnyttjar tjänsterna,

3) ledamöterna eller en del av ledamöterna i ett organ som tillsatts för att sköta frågor som gäller ett delområde i kommunen utses på förslag av invånarna i delområdet och att ledamöterna skall vara bosatta inom delområdet i fråga, samt att

4) i ett annat än i 16 § 2 mom. avsett organ i en tvåspråkig kommun skall tillsättas en sektion för vardera språkgruppen. Sektionens ledamöter skall väljas bland personer som hör till ifrågavarande språkgrupp.

En ersättare i ett organ kan också vara ledamot i en sektion. Fullmäktige kan besluta att till ledamöter i en sektion, dock inte till ordförande, kan väljas också andra än ledamöter och ersättare i organet.

För organens ledamöter utses personliga ersättare, om vilka i tillämpliga delar gäller vad som stadgas om ordinarie ledamöter.

Om jämställdheten mellan kvinnor och män vid valet av ledamöter i organen stadgas särskilt.

19 §
Mandattid för och val av ledamöter i organen

Ledamöterna i organen utses för fullmäktiges mandattid, om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandattid eller något annat stadgas nedan. När ett organ utser ledamöterna i en sektion fattar organet beslut om mandattiden. Kommittéer som avses i 17 § 5 mom. tillsätts för högst kommunstyrelsens eller ett annat i momentet avsett organs mandattid.

Ledamöterna i kommunstyrelsen, revisionsnämnden och andra nämnder utses vid ett sammanträde som fullmäktige håller i januari.

20 §
Ordförande och vice ordförande för organen

Fullmäktige eller ett annat organ som förrättar valet utser bland dem som valts till ledamöter en ordförande och ett tillräckligt antal vice ordförande för organet. De väljs vid samma valförrättning.

21 § (29.6.2006/578)
Återkallande av förtroendeuppdrag under pågående mandattid

Fullmäktige kan under pågående mandattid återkalla uppdragen för de förtroendevalda som fullmäktige har valt till kommunens eller en samkommuns organ eller till ett organ som är gemensamt för kommunerna, om de eller någon av dem inte åtnjuter fullmäktiges förtroende. Beslutet om återkallande av uppdrag gäller alla förtroendevalda i organet.

Fullmäktige kan under pågående mandattid återkalla uppdraget för borgmästaren eller en biträdande borgmästare, om denne inte åtnjuter fullmäktiges förtroende.

Saken väcks på framställning av kommunstyrelsen eller om minst en fjärdedel av ledamöterna i fullmäktige har tagit initiativ därtill.

22 §
Tillfälliga utskott

Fullmäktige skall bland sina ledamöter tillsätta ett utskott för att bereda ärendet då uppdraget för förtroendevalda skall återkallas enligt 21 § samt då kommundirektören skall sägas upp eller förflyttas till andra uppgifter enligt 25 §. Utskott kan också tillsättas för avgivande av utlåtanden och granskning av förvaltningen.

23 §
Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Kommunstyrelsen bevakar kommunens intresse samt företräder kommunen och för kommunens talan, om inte något annat bestäms i en instruktion.

Kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet ger vid behov dem som företräder kommunen i olika samfunds, institutioners och stiftelsers förvaltningsorgan anvisningar om hur kommunen skall ställa sig till de frågor som behandlas.

24 § (29.6.2006/578)
Kommundirektör och borgmästare

Kommunens förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet leds av en kommundirektör eller borgmästare som är underställd kommunstyrelsen. Kommundirektören eller borgmästaren väljs av fullmäktige. Kommundirektören står i tjänsteförhållande till kommunen, och borgmästaren är förtroendevald i kommunen. Borgmästaren är ordförande för kommunstyrelsen.

Är tjänsten som kommundirektör besatt när borgmästarens mandattid börjar, skall fullmäktige besluta att kommundirektören förflyttas till en annan tjänst eller ett arbetsavtalsförhållande som lämpar sig för honom eller henne. En kommundirektör som är vald för viss tid förflyttas för återstoden av tiden till en annan tjänst eller ett arbetsavtalsförhållande. En kommundirektör som förflyttas till en annan tjänst eller ett arbetsavtalsförhållande har rätt att få de förmåner som hör till tjänsten eller arbetsavtalsförhållandet i sådan form att de inte är oförmånligare än förmånerna i tjänsten som kommundirektör.

En kommundirektör kan väljas tills vidare eller för viss tid. En borgmästare kan väljas högst för fullmäktiges mandattid. Borgmästarens mandattid fortgår tills en ny borgmästare eller kommundirektör har blivit vald.

Har ingen i valet av kommundirektör eller borgmästare fått över hälften av de avgivna rösterna, förrättas nytt val mellan de två som har fått flest röster. Den som i detta val har fått flest röster blir vald. Val av borgmästare skall förrättas innan kommunstyrelsen väljs.

Kommundirektören eller borgmästaren har rätt att föra talan på kommunstyrelsens vägnar och att få upplysningar av kommunens myndigheter och ta del av deras handlingar, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna.

24 a § (29.6.2006/578)
Biträdande borgmästare

En kommun kan vid sidan av borgmästaren ha biträdande borgmästare. En biträdande borgmästare väljs av fullmäktige. Biträdande borgmästaren är en förtroendevald för vars mandattid gäller det som i 24 § 3 mom. föreskrivs om borgmästarens mandattid.

I en instruktion föreskrivs om biträdande borgmästarens uppgifter. Val av en biträdande borgmästare som är ordförande för en nämnd förrättas före valet av nämnden.

25 §
Uppsägning av kommundirektören eller förflyttning till andra uppgifter

Fullmäktige kan säga upp en kommundirektör eller förflytta honom till andra uppgifter, om han har förlorat fullmäktiges förtroende.

Saken väcks på framställning av kommunstyrelsen eller om minst en fjärdedel av ledamöterna i fullmäktige har tagit initiativ därtill. När saken bereds skall kommundirektören underrättas om vad förlusten av förtroende grundar sig på och ges tillfälle att bli hörd.

För fattande av ett beslut som avses i 1 mom. krävs att två tredjedelar av alla fullmäktigeledamöter understöder det. Beslutet kan verkställas omedelbart. Samtidigt kan kommundirektören befrias från sina uppgifter.

25 a § (27.4.2007/519)
Koncernledning

Till kommunens koncernledning hör kommunstyrelsen, kommundirektören eller borgmästaren och andra i en instruktion fastställda myndigheter.

Koncernledningen ansvarar för styrningen av kommunkoncernen och för ordnandet av koncernövervakningen. (15.6.2012/325)

4 kap

Kommuninvånarnas rätt till inflytande

26 §
Rösträtt

Rösträtt i kommunalval som förrättas i kommunen har finska medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast valdagen fyller 18 år och vars hemkommun enligt lagen om hemkommun kommunen, enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet, är vid utgången av den 51 dagen före valdagen. Rösträtt i kommunalval har även andra utlänningar som uppfyller villkoren ovan, om de vid nämnda tidpunkt har haft hemkommun i Finland i två år. (22.12.1995/1647)

Rösträtt i rådgivande kommunala folkomröstningar har finska medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast valdagen fyller 18 år och vars hemkommun enligt lagen om hemkommun kommunen, enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet, är vid utgången av den 51 dagen före röstningsdagen. Rösträtt i kommunala folkomröstningar har även andra utlänningar som uppfyller villkoren ovan, om de vid nämnda tidpunkt har haft hemkommun i Finland i två år. (22.12.1995/1647)

Rösträtt i en folkomröstning som gäller ett delområde i kommunen har endast de som är bosatta inom delområdet.

27 §
Möjligheter att delta och påverka

Fullmäktige skall se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet.

Deltagande och påverkande kan främjas i synnerhet genom att

1) företrädare för dem som utnyttjar tjänsterna väljs in i kommunens organ,

2) delområdesförvaltning tillämpas i kommunen,

3) information ges om kommunens angelägenheter och diskussionsmöten ordnas,

4) invånarnas åsikter reds ut innan beslut fattas,

5) samarbete idkas vid skötseln av kommunens uppgifter,

6) invånarna får hjälp när de tar egna initiativ till att sköta, bereda och planera ärenden, samt genom att

7) kommunala folkomröstningar ordnas.

28 §
Initiativrätt

Kommuninvånarna har rätt att komma med initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagarna skall informeras om de åtgärder som vidtagits med anledning av ett initiativ. Fullmäktige skall minst en gång om året underrättas om de initiativ som har tagits i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen.

Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigade invånare, skall frågan tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att den väcktes.

29 §
Information

Kommunen skall informera invånarna om ärenden som är anhängiga i kommunen, planer som gäller sådana, behandlingen av dessa ärenden samt om hur de avgjorts och deras effekter. Kommunen skall vid behov göra upp översikter över frågor som gäller kommunens service, ekonomi, miljövård och markanvändning. Invånarna skall också ges information om det sätt på vilket frågor och åsikter om ärendena kan framföras till beredarna och beslutsfattarna.

När skötseln av någon av kommunens uppgifter har anförtrotts ett samfund eller en stiftelse, skall kommunen på lämpligt sätt ge invånarna tillräcklig information om verksamheten.

30 §
Kommunal folkomröstning

Fullmäktige kan besluta att en folkomröstning skall ordnas om en fråga som hör till kommunen.

En folkomröstning är rådgivande.

En folkomröstning kan gälla hela kommunen eller ett delområde i kommunen. Delområdet består då av ett eller flera sådana röstningsområden som avses i kommunala vallagen.

Alla röstberättigade har lika rösträtt. Omröstningen är hemlig. Om förfarandet vid kommunala folkomröstningar stadgas särskilt.

31 §
Initiativ till folkomröstning

Initiativ till en folkomröstning kan tas av minst fem procent av kommunens röstberättigade invånare. Fullmäktige skall utan dröjsmål avgöra om en folkomröstning enligt initiativet skall ordnas.

5 kap

Förtroendevalda

32 §
Kommunens förtroendevalda

Förtroendevalda i kommunen är ledamöterna och ersättarna i fullmäktige, personer som har valts till ledamöter i kommunens organ, personer som kommunen har valt till ledamöter i en samkommuns organ samt andra personer som har valts att sköta kommunala förtroendeuppdrag. En kommunal tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grundval av sin uppgift har valts till ledamot i ett kommunalt organ är dock inte kommunal förtroendevald.

De förtroendevalda skall arbeta för kommunens och invånarnas bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget förutsätter. En förtroendevald samt en person som är på förslag till ett annat förtroendeuppdrag än ledamot i fullmäktige skall på begäran av fullmäktige eller det organ som saken gäller lägga fram en utredning över omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om han är valbar eller jävig.

För en person som kommunen har valt att sköta ett statligt förtroendeuppdrag gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om kommunens förtroendevalda.

32 a § (29.6.2006/578)
Borgmästarens och biträdande borgmästarens ställning som förtroendevalda

Till borgmästare och biträdande borgmästare kan väljas också en person som inte är valbar till kommunstyrelsen eller till en nämnd eller som inte har kommunen som sin hemkommun. En person förlorar inte sin valbarhet till fullmäktige på den grunden att han eller hon väljs till borgmästare eller biträdande borgmästare. Fullmäktige kan besluta att borgmästaren och biträdande borgmästaren skall vara fullmäktigeledamot i kommunen i fråga.

Till borgmästare och biträdande borgmästare kan väljas en person som skriftligen har gett sitt samtycke till att ta emot uppdraget.

Fullmäktige beslutar om lön och ersättningar som skall betalas till borgmästaren och biträdande borgmästaren. Borgmästaren och biträdande borgmästaren har rätt till semester, sjukledighet och familjeledighet på samma grunder som kommunala tjänsteinnehavare.

32 b § (29.6.2006/578)
Förtroendevaldas rätt att få ledigt från arbetet för att sköta förtroendeuppdrag

De förtroendevalda i en kommun har rätt att få ledigt från arbetet för att delta i kommunala organs sammanträden, om de avtalar om ledigheten med arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan inte utan vägande skäl som hänger samman med arbetet vägra att avtala om en anställds deltagande i kommunala organs sammanträden.

De förtroendevalda i kommunen skall avtala med sin arbetsgivare om ledigheter som behövs för skötseln av andra av kommunen förordnade förtroendeuppdrag än de som avses i 1 mom.

Den förtroendevalda skall utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om tidpunkterna för organens sammanträden och om de förtroendeuppdrag som kommunen förordnat efter det att han eller hon har fått vetskap om dem. Arbetsgivaren skall på begäran lägga fram en skriftlig utredning om grunderna för sin vägran.

33 §
Allmän valbarhet

Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är den som

1) har kommunen som hemkommun,

2) har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas, och som

3) inte står under förmynderskap.

Som kandidat vid val av fullmäktige får endast ställas upp den som skriftligen har givit sitt samtycke till mottagande av fullmäktigeuppdraget.

34 §
Valbarhet till fullmäktige

Valbar till fullmäktige är inte

1) en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt berör kommunalförvaltningen,

2) den som är anställd hos kommunen i en ledande uppgift inom kommunstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift,

3) den som är anställd hos ett samfund eller en stiftelse där kommunen har bestämmanderätt och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en kommunal anställd som avses i 2 punkten, eller

4) den som är anställd hos en samkommun där kommunen är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en kommunalanställd som avses i 2 punkten.

Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är valbar till fullmäktige, om anställningsförhållandet upphör innan fullmäktiges mandattid börjar.

35 §
Valbarhet till kommunstyrelsen

Valbar till kommunstyrelsen är den som är valbar till fullmäktige, dock inte

1) den som är anställd hos kommunen inom kommunens centralförvaltning och som lyder under kommunstyrelsen,

2) den som är anställd hos kommunen och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av kommunstyrelsen, eller

3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i kommunstyrelsen.

Ordföranden i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ för ett samfund som sköter bevakningen av personalens intressen i kommunen är inte valbar till kommunstyrelsen. Valbar är inte heller den som i egenskap av förhandlare för samfundet eller i annan motsvarande egenskap ansvarar för intressebevakningen.

Majoriteten av ledamöterna i kommunstyrelsen skall vara personer som inte är anställda av kommunen eller av samfund och stiftelser där kommunen har bestämmanderätt.

36 §
Valbarhet till andra organ

Valbar till en nämnd är den som är valbar till fullmäktige, dock inte

1) den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden,

2) den som är anställd hos ett samfund eller en stiftelse som verkar inom nämndens uppgiftsområde och där kommunen har bestämmanderätt, eller

3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i nämnden.

(1.2.2002/81)

På ett organ som huvudsakligen sköter personalfrågor tillämpas 35 § 2 mom.

Till en direktion och en kommitté kan väljas också den som inte är valbar till kommunstyrelsen och nämnder eller vars hemkommun kommunen inte är.

37 §
Förlust av valbarhet

När en förtroendevald förlorar sin valbarhet skall det organ som har rätt att utse den förtroendevalde konstatera att förtroendeuppdraget har upphört. I fråga om en fullmäktigeledamot fattas beslutet av fullmäktige. Beslutet verkställs omedelbart.

En förtroendevald förlorar inte sin valbarhet till ett organ, om han tillfälligt för högst sex månader anställs i ett anställningsförhållande som avses i 34 eller 35 § eller 36 § 1 mom. Han får dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag så länge anställningen varar.

38 §
Avsägelse och avgång

En person har rätt att vägra ta emot ett förtroendeuppdrag om han har fyllt 60 år eller under de fyra närmast föregående åren innehaft samma förtroendeuppdrag eller ett förtroendeuppdrag i samma organ eller innehaft kommunala förtroendeuppdrag i sammanlagt åtta år.

En person har också av någon annan giltig orsak rätt att vägra ta emot ett förtroendeuppdrag. Det organ som utser den förtroendevalda beslutar om godtagande av vägran. I fråga om fullmäktigeledamöter och ersättare fattas beslutet av fullmäktige.

Den som har giltiga skäl kan avgå från förtroendeuppdraget. Det organ som utser de förtroendevalda i fråga beslutar om beviljande av avsked. Fullmäktigeledamöter och ersättare beviljas avsked av fullmäktige.

39 §
Skötseln av förtroendeuppdrag

En förtroendevald kvarstår i sitt uppdrag under den tid för vilken han har valts och även därefter, tills någon annan har valts till uppdraget. Till ett förtroendeuppdrag som blivit ledigt under pågående mandattid skall en ny förtroendevald utses för den återstående mandattiden.

En förtroendevald som har valts till ett uppdrag skall också sköta sitt uppdrag till dess saken slutgiltigt har avgjorts, om

1) besvär anförs över valet av förtroendevalda,

2) vägran inte har godtagits eller avsked inte har beviljats, eller

3) kommunstyrelsen med stöd av 56 § har vägrat verkställa fullmäktiges valbeslut.

40 §
Felaktigt förfarande i förtroendeuppdrag

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en förtroendevald i sitt uppdrag har gjort sig skyldig till tjänstebrott eller handlat i strid med sina skyldigheter på något annat sätt, skall kommunstyrelsen kräva en förklaring av den förtroendevalde samt vid behov anmäla saken till fullmäktige. Anmälan om brott skall göras utan dröjsmål, om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott.

Fullmäktige kan avstänga den förtroendevalda från uppdraget för den tid utredningen eller rättegången pågår. Före fullmäktiges sammanträde kan fullmäktiges ordförande interimistiskt fatta beslut om avstängning. Ett beslut om avstängning kan verkställas omedelbart. (1.2.2002/81)

41 §
Brottsligt förfarande utanför förtroendeuppdraget

Om en förtroendevald har åtalats för ett brott vars art eller det sätt på vilket det begåtts visar att han eller hon inte kan sköta sitt förtroendeuppdrag på det sätt uppdraget förutsätter, kan fullmäktige avstänga honom eller henne från uppdraget för den tid rättegången pågår. Ett beslut om avstängning kan verkställas omedelbart. (1.2.2002/81)

Om den förtroendevalde efter valet genom ett lagakraftvunnet beslut har dömts till fängelse i minst sex månader, kan fullmäktige skilja honom från hans förtroendeuppdrag. Beslutet skall verkställas omedelbart.

42 §
Arvoden och ersättningar

Till en förtroendevald betalas

1) sammanträdesarvode,

2) ersättning för inkomstbortfall och för kostnader som på grund av förtroendeuppdraget föranleds av avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller något motsvarande, samt

3) ersättning för resekostnader och dagtraktamente.

Till en förtroendevald kan också betalas arvode för viss tid samt andra särskilda arvoden.

43 §
Rätt till upplysningar

En förtroendevald har rätt att av kommunens myndigheter få de upplysningar och ta del av de handlingar som han anser nödvändiga i sitt uppdrag, om inte något annat följer av sekretesstadgandena.

6 kap

Personal

44 § (11.4.2003/305)
Kommunens anställda

De som är anställda hos kommunen står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till kommunen. I fråga om tjänsteförhållande och arbetsavtalsförhållande gäller vad som föreskrivs särskilt om dem.

Uppgifter i vilka utövas offentlig makt sköts i tjänsteförhållande. För en sådan uppgift inrättas en tjänst. Av grundad anledning kan en person dock för en sådan uppgift anställas i tjänsteförhållande också utan att en tjänst inrättas för uppgiften.

44 a § (11.4.2003/305)

44 a § har upphävts genom L 11.4.2003/305.

44 b § (11.4.2003/305)

44 b § har upphävts genom L 11.4.2003/305.

45 § (11.4.2003/305)
Inrättande och indragning av tjänster

Fullmäktige eller ett annat kommunalt organ som anges i instruktion beslutar om inrättande och indragning av tjänster.

När en tjänst i vilken offentlig makt inte utövas blir ledig dras den in.

46 § (11.4.2003/305)
Ombildning av tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande

Om utövande av offentlig makt inte ingår i uppgifterna för en tjänst och arbetsgivaren har erbjudit tjänsteinnehavaren ett arbetsavtalsförhållande med minst samma anställningsvillkor som för tjänsteförhållandet samt gett tjänsteinnehavaren skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet i enlighet med 2 kap. 4 § arbetsavtalslagen (55/2001), kan arbetsgivaren besluta att tjänsteförhållandet ombildas till arbetsavtalsförhållande. Tjänsteförhållandet ombildas till ett arbetsavtalsförhållande i enlighet med arbetsgivarens erbjudande enligt denna paragraf sedan beslutet vunnit laga kraft.

47 § (11.4.2003/305)

47 § har upphävts genom L 11.4.2003/305.

48 § (11.4.2003/305)

48 § har upphävts genom L 11.4.2003/305.

49 § (11.4.2003/305)

49 § har upphävts genom L 11.4.2003/305.

7 kap

Kommunens förvaltningsförfarande

50 §
Förvaltningsstadga

Fullmäktige godkänner en förvaltningsstadga som innehåller behövliga bestämmelser om åtminstone

1) organens sammanträden,

2) inkallande av ersättare,

3) uppgifterna för organens ordförande,

4) tillfällig sammanträdesordförande,

5) kommunstyrelsens företrädares och kommundirektörens rätt att närvara och yttra sig vid andra organs sammanträden,

6) andras än ledamöternas rätt att närvara och yttra sig vid organens sammanträden,

7) deltagande i organens sammanträden med hjälp av en videokonferensförbindelse enligt 56 a § och på vilket sätt kommunen ser till att den tekniska utrustning och de tekniska förbindelser som behövs för detta är tillgängliga,

8) föredragning,

9) förande, justering och framläggande av protokoll,

10) undertecknande av handlingar,

11) lösen för handlingar samt avgifter som tas ut för utlämnande av uppgifter på det sätt som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), med beaktande av bestämmelserna i 34 § i nämnda lag,

12) information,

13) förfarande när ett ärende tas upp till behandling i ett högre organ,

14) kommunens ekonomi, samt

15) granskning av förvaltningen och ekonomin samt om intern kontroll och riskhantering. (15.6.2012/325)

(19.12.2008/1068)

I en tvåspråkig kommuns förvaltningsstadga skall ingå behövliga bestämmelser om hur invånare som hör till olika språkgrupper skall få service på enahanda grunder i kommunen.

I förvaltningsstadgan kan också bestämmas att personer som har fyllt 15 år har rätt att närvara och yttra sig vid direktionssammanträden.

51 § (29.6.2006/578)
Behandling av ett ärende i ett högre organ

Kommunstyrelsen, kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören eller en genom instruktion tillförordnad kommunal tjänsteinnehavare kan till behandling i kommunstyrelsen ta upp ett ärende som med stöd av denna lag har delegerats till en underlydande myndighet eller en sektion i kommunstyrelsen och i vilket den behöriga myndigheten har fattat ett beslut.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller på motsvarande sätt nämnder, deras ordförande eller en genom instruktion tillförordnad kommunal tjänsteinnehavare i ärenden som överförts på en myndighet som lyder under nämnden eller på en sektion i nämnden, om inte kommunstyrelsen, kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören eller den genom instruktion tillförordnade kommunala tjänsteinnehavare som avses i 1 mom. har meddelat att saken kommer att tas upp till behandling i kommunstyrelsen.

I en instruktion kan föreskrivas att en direktion, dess ordförande eller en kommunal tjänsteinnehavare kan till behandling i direktionen ta upp ett ärende som med stöd av denna lag har delegerats till en underlydande myndighet och i vilket den behöriga myndigheten har fattat ett beslut. Ärendet kan då inte tas upp till behandling i den nämnd som direktionen lyder under. Har beslut fattats om att ta upp ärendet till behandling i både direktionen och kommunstyrelsen, skall ärendet behandlas i kommunstyrelsen.

Ett ärende skall tas till behandling i ett högre organ senast inom den tid inom vilken rättelseyrkande enligt 89 § skall framställas.

Till behandling i ett högre organ får dock inte tas

1) ärenden som gäller tillstånds-, anmälnings-, tillsyns- och förrättningsförfaranden enligt lag eller förordning,

2) sådana ärenden inom undervisningsverksamheten, hälso- och sjukvården eller socialväsendet som gäller en individ, eller

3) ärenden som överförts på ett gemensamt organ enligt 77 § för flera kommuner, om kommunerna kommer överens om detta.

52 § (5.12.2003/1034)
Jäv

En fullmäktigeledamot är i fullmäktige jävig att behandla ett ärende som gäller honom eller henne personligen eller någon som är närstående till honom eller henne enligt 28 § 2 och 3 mom. förvaltningslagen (434/2003). När en fullmäktigeledamot deltar i behandlingen av ett ärende i ett annat organ, tillämpas på honom eller henne vad som föreskrivs om jäv för ledamöterna i nämnda organ.

Angående jäv för andra förtroendevalda, revisorerna samt kommunens tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller 27–30 § förvaltningslagen.

Ett sådant anställningsförhållande till kommunen som avses i 28 § 1 mom. 4 punkten förvaltningslagen gör dock inte en förtroendevald eller tjänsteinnehavare eller arbetstagare jävig i ett ärende där kommunen är part. Om en förtroendevald på grundval av sitt anställningsförhållande har föredragit eller annars på motsvarande sätt handlagt ärendet, är han eller hon dock jävig.

Vad som föreskrivs i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen tillämpas inte på förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommunen även om personen innehar en sådan ställning som avses i ovannämnda lagrum i ett kommunalt affärsverk, en samkommun, ett samfund som hör till en kommunkoncern eller en stiftelse. Personen är dock jävig om kommunens och affärsverkets, samkommunens, samfundets eller stiftelsens intressen står i strid med varandra eller om en opartisk behandling av saken förutsätter att personen inte deltar i behandlingen av saken. Inte heller 28 § 1 mom. 6 punkten i förvaltningslagen tillämpas i kommunerna. (27.4.2007/519)

Den som är jävig skall meddela att han eller hon är jävig.

53 § (1.2.2002/81)
Beredning av fullmäktigeärenden

Kommunstyrelsen skall bereda de ärenden som behandlas i fullmäktige, med undantag för ärenden som gäller den interna organisationen av fullmäktiges verksamhet eller som har beretts av det tillfälliga utskott som avses i 22 § eller av den revisionsnämnd som avses i 71 §.

Det tillfälliga utskottet skall inhämta kommunstyrelsens utlåtande i ett ärende som det skall bereda.

54 §
Fullmäktiges sammanträden

Fullmäktige sammanträder vid de tider som fullmäktige beslutat och även när fullmäktiges ordförande anser det vara påkallat.

Fullmäktige skall också sammankallas när kommunstyrelsen eller minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna begär det för behandlingen av ett visst ärende. Ett sådant ärende skall beredas i brådskande ordning.

Fullmäktige sammankallas av ordföranden. Kallelse till fullmäktiges första sammanträde utfärdas av kommunstyrelsens ordförande och sammanträdet öppnas av den till åren äldsta närvarande fullmäktigeledamoten, som för ordet till dess en ordförande och vice ordförande valts för fullmäktige. I kallelsen skall nämnas de ärenden som skall behandlas.

Kallelsen till sammanträde ska sändas minst fyra dagar före sammanträdet. Inom samma tid ska sammanträdet kungöras så som bestäms i 64 §. Kallelsen till sammanträde kan sändas elektroniskt, om kommunen ser till att den tekniska utrustning och de tekniska förbindelser som behövs för detta är tillgängliga. (19.12.2008/1068)

55 §
Ärenden som behandlas i fullmäktige

Fullmäktige kan behandla ärenden som har nämnts i kallelsen till sammanträde och som har beretts så som avses i 53 §.

Om ett ärende är brådskande, kan fullmäktige besluta att ta upp ärendet till behandling trots att det inte har nämnts i kallelsen till sammanträde. Om ett ärende inte har beretts, skall beslutet om att ta upp det till behandling vara enhälligt.

56 §
Tillsyn över lagligheten i fullmäktiges beslut

Finner kommunstyrelsen att ett beslut av fullmäktige har kommit till i oriktig ordning eller att fullmäktige har överskridit sina befogenheter eller att beslutet annars strider mot lag, skall kommunstyrelsen vägra att verkställa beslutet. Ärendet skall utan dröjsmål föreläggas fullmäktige på nytt.

Vidhåller fullmäktige sitt beslut, skall kommunstyrelsen föra frågan om det föreligger lagliga hinder för verkställigheten av beslutet till förvaltningsdomstolen för avgörande. Förvaltningsdomstolen får inte avgöra ärendet förrän tiden för anförande av besvär över beslutet har gått ut. (26.3.1999/435)

56 a § (19.12.2008/1068)
Deltagande i sammanträde med hjälp av videokonferensförbindelse

Kommunen kan i sin förvaltningsstadga bestämma att organens ledamöter och personer som har rätt att närvara och yttra sig vid organens sammanträden får delta i sammanträden via videokonferens eller någon annan lämplig teknisk dataöverföring (videokonferensförbindelse). Videokonferensförbindelsen ska ordnas så att de som deltar i sammanträdet kan höra och se varandra.

Sammanträdets ordförande ska se till att den som deltar i sammanträdet med hjälp av en videokonferensförbindelse kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärenden under hela sammanträdet. Om videokonferensförbindelsen bryts ska ordföranden omedelbart avbryta sammanträdet.

I förvaltningsstadgan ska bestämmas vilka lokaler man får använda för att delta i organens sammanträden med hjälp av en videokonferensförbindelse. I förvaltningsstadgan kan det bestämmas att man av särskilda skäl får delta i sammanträdena på något annat ställe än i den lokal som kommunen anvisar. I behandlingen av ärenden som enligt lag är sekretessbelagda får man dock delta endast om man använder de lokaler som kommunen anvisar.

Kommunen ska se till att den tekniska utrustning och de tekniska förbindelser som behövs för videokonferensförbindelser är tillgängliga. Kommunen ska se till att en videokonferensförbindelse som används vid ett slutet sammanträde krypteras på lämpligt sätt samt för att man ska kunna försäkra sig om vilka personer som är närvarande i de lokaler som kommunen anvisar.

57 § (21.5.1999/622)
Sammanträdes offentlighet

Fullmäktiges sammanträden är offentliga, om inte sekretess enligt lag skall iakttas i fråga om ett ärende eller en handling som behandlas på sammanträdet eller om inte fullmäktige annars av vägande skäl beslutar om något annat i fråga om något visst ärende.

De handlingar som företes vid eller upprättas över den diskussion som förs när fullmäktige sammanträder inom stängda dörrar är sekretessbelagda, om så bestäms i lag.

Andra organs sammanträden än fullmäktiges är offentliga endast om sekretess enligt lag inte skall iakttas i fråga om ett ärende eller en handling som behandlas på sammanträdet och om organet beslutar om det.

Allmänheten ska kunna följa organens offentliga sammanträden på sammanträdesplatsen också till de delar någon deltar i ett sammanträde med hjälp av en videokonferensförbindelse. Om en ledamot i ett organ deltar i ett offentligt sammanträde med hjälp av en videokonferensförbindelse i lokaler som kommunen anvisar, kan kommunen i sin förvaltningsstadga bestämma att allmänheten ska också ha motsvarande möjlighet att följa sammanträdet. (19.12.2008/1068)

58 §
Beslutförhet

Fullmäktiges sammanträde är beslutfört då minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande.

Ett annat organ än fullmäktige är beslutfört då över hälften av ledamöterna är närvarande.

Som närvarande enligt 1 och 2 mom. betraktas även sådana ledamöter i ett organ som deltar i sammanträdet med hjälp av en videokonferensförbindelse. Sammanträdets ordförande och sekreterare ska dock vara närvarande på sammanträdesplatsen. (19.12.2008/1068)

59 §
Omröstning

Om ett organ är enigt om en sak eller ett motförslag inte har vunnit understöd, skall ordföranden konstatera att beslut har fattats. I annat fall skall ordföranden konstatera vilka förslag som på grund av bristande understöd inte tas upp till omröstning samt vilka som tas upp till omröstning. Ordföranden förelägger organet omröstningssättet och, om flera omröstningar skall förrättas, omröstningsförfarandet för godkännande samt framställer en omröstningsproposition så att svaret ""ja"" eller ""nej"" uttrycker ståndpunkten till förslaget.

Omröstningen förrättas öppet. Som beslut gäller det förslag som har fått flest röster eller, då rösterna faller lika, det förslag som ordföranden har röstat för.

60 §
Val

Vid val blir den eller de som fått flest röster utsedda.

Valet av förtroendevalda skall förrättas som proportionellt val, om det begärs av minst så många närvarande ledamöter i organet som motsvarar den kvot som fås när antalet närvarande delas med det antal personer som skall väljas ökat med ett. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmaste högre hela tal.

Ersättare väljs i samma val som de ordinarie ledamöterna. Är ersättarna personliga, skall kandidaterna godkännas före valet och uppställas vid sidan av de föreslagna ordinarie ledamöterna. Är ersättarna inte personliga, blir de kandidater valda som näst efter de till ordinarie ledamöter utsedda personerna fått flest röster eller de största jämförelsetalen.

Vid proportionella val skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om kommunalval. Dessutom kan fullmäktige utfärda bestämmelser om val. Proportionella val och, då så yrkas, även majoritetsval skall förrättas med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgör lotten.

När en ledamot i ett organ deltar i ett sammanträde med hjälp av en videokonferensförbindelse får val förrättas med slutna sedlar endast om valhemligheten är tryggad. För tryggande av valhemligheten krävs att

1) ledamoten i ett organ kan identifieras på att tillförlitligt sätt,

2) lagda röster sänds till den egentliga sammanträdesplatsen med hjälp av en krypterad elektronisk förbindelse, samt

3) rösterna räknas så att den som lagt sin röst och röstens innehåll inte ska kunna kopplas ihop.

(19.12.2008/1068)
61 §
Avvikande mening

Den som deltagit i beslutsfattandet, lagt fram ett motförslag eller röstat mot beslutet samt den som föredragit ärendet har, om beslutet avviker från beslutsförslaget, rätt att anmäla avvikande mening genom att reservera sig mot beslutet. Reservationen skall göras genast efter att beslutet har fattats. En skriftlig motivering som har framställts innan protokollet justerats skall fogas till protokollet.

Den som har röstat mot beslutet eller reserverat sig är inte ansvarig för beslutet. Föredraganden är ansvarig för ett beslut som fattats på hans föredragning, om han inte har reserverat sig.

62 §
Protokoll

Vid organens sammanträden skall föras protokoll.

Över förtroendevaldas och tjänsteinnehavares beslut förs protokoll, om det inte är onödigt på grund av beslutets natur.

63 §
Framläggande av protokoll

Fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämnders protokoll jämte därtill fogad anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning hålls efter justeringen offentligt framlagda så som meddelats på förhand. Andra myndigheters protokoll hålls framlagda på motsvarande sätt, om myndigheten anser det vara behövligt.

64 §
Kommunala tillkännagivanden

Kommunala tillkännagivanden skall göras kända genom att de sätts upp på anslagstavlan för offentliga kungörelser samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om.

8 kap

Kommunens ekonomi

65 § (29.6.2006/578)
Budget och ekonomiplan

Fullmäktige skall före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år.

I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas.

Ekonomiplanen skall vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, skall i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning skall täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott).

I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel.

Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige.

66 §
Beslut om skatter

Senast i samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige fatta beslut om kommunens inkomstskattesats, om fastighetsskatteprocenter samt om grunderna för övriga skatter.

66 a § (23.8.2013/626)
Prissättning när kommunen verkar i ett konkurrensläge på marknaden

När en kommun i de fall som avses i 2 b § bedriver verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden, ska kommunen tillämpa en marknadsmässig prissättning av verksamheten.

67 §
Bokföring

Om kommunens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut gäller utöver denna lag i tillämpliga delar bokföringslagen (655/73). Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och 68- 70 §§ i denna lag.

BokföringsL 65571973 har upphävts genom L 1336/1997. Se BokföringsL 1336/1997 6 § och F om bokföringsnämnden 784/1973 1 a §.

68 § (27.4.2007/519)
Bokslut

Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Kommunstyrelsen skall upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni.

Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse.

Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning och finansiering. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. (15.6.2012/325)

Bokslutet undertecknas av ledamöterna i kommunstyrelsen och kommundirektören eller borgmästaren.

68 a § (27.4.2007/519)
Koncernbokslut

En kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern skall upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Koncernbokslutet skall upprättas samma dag som kommunens bokslut.

Koncernbokslutet skall upprättas som en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet skall dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds.

Koncernresultaträkning och finansieringsanalys för koncernen behöver inte upprättas, om dottersamfundens sammanräknade omsättning eller motsvarande avkastning under såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som under den omedelbart föregående räkenskapsperioden har understigit 200 000 euro. Koncernresultaträkning och finansieringsanalys för koncernen skall emellertid alltid upprättas, om det sammanräknade värdet av dottersamfundens balansomslutning för såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som den omedelbart föregående räkenskapsperioden har överstigit en tredjedel av kommunkoncernens balansvärde den räkenskapsperiod som föregick den räkenskapsperiod som har gått ut.

69 § (27.4.2007/519)
Verksamhetsberättelse

I verksamhetsberättelsen ska ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi och som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Sådana saker är åtminstone en uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen samt uppgifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad och om de centrala slutsatserna. (15.6.2012/325)

Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin.

Kommunstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat.

70 § (27.4.2007/519)
Dottersamfunds informationsskyldighet

Styrelsen för kommunens dottersamfund eller motsvarande organ skall lämna kommunstyrelsen sådana uppgifter som behövs för att bedöma kommunkoncernens ekonomiska ställning och beräkna resultatet av dess verksamhet.

9 kap

Granskning av förvaltning och ekonomi

71 § (27.4.2007/519)
Revisionsnämnden

Fullmäktige tillsätter en revisionsnämnd för organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Nämndens ordförande och vice ordförande skall vara fullmäktigeledamöter.

Revisionsnämnden skall bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige skall fatta beslut om samt bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Revisionsnämnden skall se till att granskningen av kommunen och dess dottersamfund samordnas.

Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet.

Valbar till revisionsnämnden är inte

1) en ledamot av kommunstyrelsen,

2) biträdande borgmästaren,

3) en person som i enlighet med 28 § 2 och 3 mom. i förvaltningslagen är närstående till en ledamot av kommunstyrelsen eller till kommundirektören, borgmästaren eller en biträdande borgmästare,

4) en person som står i anställningsförhållande av bestående natur till kommunen eller ett samfund eller en stiftelse där kommunen har bestämmanderätt, eller

5) en person som inte är valbar till kommunstyrelsen.

72 §
Revisorer

För granskning av förvaltningen och ekonomin väljer fullmäktige en eller flera revisorer som utför sitt uppdrag under tjänsteansvar. Revisorerna kan väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räkenskapsperioder. Revisorerna ska vara personer eller samfund som godkänts av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR-revisor eller OFR-samfund). Samfundet ska förordna en OFR-revisor till ansvarig revisor. Om ett samfund inte väljs till revisor och om endast en revisor väljs, ska minst en revisorsersättare väljas. På revisorsersättaren tillämpas vad som föreskrivs om revisor. Fullmäktige kan entlediga en revisor under mandattiden. En revisor kan lämna sitt uppdrag under mandattiden genom att meddela fullmäktige detta. Särskilda bestämmelser gäller för OFR-samfund. (15.6.2012/325)

Revisorerna skall ges förutsättningar att verkställa revisionen på ett oberoende sätt. Om det inte finns förutsättningar för en sådan revision, skall revisorerna vägra ta emot uppdraget eller avstå från det.

En revisor kan inte vara en person som enligt 71 § 3 mom. inte är valbar till revisionsnämnden. Till revisor kan dock väljas en person vars hemkommun kommunen inte är.

73 § (27.4.2007/519)
Revisorernas uppgifter

Revisorerna ska senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisorerna ska granska om

1) kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut,

2) kommunens bokslut och det därtill hörande koncernbokslutet är upprättade enligt bestämmelserna och föreskrifterna om upprättande av bokslut samt om de ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska ansvaren under räkenskapsperioden,

3) uppgifterna om grunderna för och användningen av statsandelarna är riktiga, samt om

4) kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering samt koncernövervakningen har ordnats på behörigt sätt. (15.6.2012/325)

(19.12.2008/1068)

Revisorerna skall följa fullmäktiges och revisionsnämndens särskilda anvisningar, om de inte står i strid med lag, kommunens instruktioner eller god revisionssed.

Revisorerna skall utan dröjsmål underrätta revisionsnämnden och vid behov också kommunstyrelsen om missförhållanden som de har iakttagit.

74 § (21.5.1999/622)
Revisionsnämndens och revisorernas rätt till upplysningar

Revisionsnämnden och en revisor har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av kommunens myndigheter få de upplysningar och ta del av de handlingar som revisionsnämnden eller revisorn anser vara nödvändiga för skötseln av revisionsuppdraget.

75 §
Revisionsberättelsen och dess behandling

Revisorerna skall för varje räkenskapsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av revisionen. Berättelsen skall också innehålla ett uttalande om bokslutet bör godkännas och ansvarsfrihet beviljas medlem i organet i fråga och den ledande tjänsteinnehavaren inom organets uppgiftsområde (redovisningsskyldig).

Om revisorerna konstaterar att kommunens förvaltning och ekonomi har skötts i strid med lag eller fullmäktiges beslut och felet eller den åsamkade skadan inte är ringa, skall i revisionsberättelsen riktas en anmärkning om saken mot den redovisningsskyldige. Anmärkningen kan inte riktas mot fullmäktige.

Revisionsnämnden skall inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om en anmärkning i revisionsberättelsen. Fullmäktige fattar beslut om de åtgärder som revisionsnämndens beredning, revisionsberättelsen och anmärkningar i den föranleder. När fullmäktige godkänner bokslutet skall fullmäktige besluta om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga.

10 kap

Samarbete mellan kommuner

76 §
Samarbetsformer

Kommuner kan med stöd av avtal sköta sina uppgifter tillsammans.

Kommunerna kan komma överens om att anförtro en annan kommun att sköta en uppgift för en eller flera kommuners räkning eller att uppgiften skall skötas av en samkommun.

Kommunerna kan också komma överens om att en uppgift som i lag stadgas för kommunen eller dess myndighet och som kan delegeras en tjänsteinnehavare, anförtros en annan kommuns tjänsteinnehavare som sköter den under tjänstemannaansvar.

Om en kommuns skyldighet att höra till en samkommun inom något verksamhetsområde eller på ett visst område stadgas särskilt.

77 §
Gemensamt organ

När en kommun med stöd av ett avtal sköter en uppgift för en eller flera andra kommuners räkning, kan kommunerna komma överens om att en del av ledamöterna i det organ i denna kommun som sköter uppgiften skall utses av de andra kommunerna.

Ledamöter i organet kan vara personer som är valbara till motsvarande organ i de kommuner som saken gäller.

Organets protokoll skall, när det läggs fram offentligt, hållas framlagt enligt 63 § i alla kommuner som är parter i avtalet.

78 §
Grundavtal för samkommuner

En samkommun bildas genom ett avtal mellan kommunerna, vilket godkänns av fullmäktige (grundavtal).

I grundavtalet skall nämnas samkommunens namn, hemort, medlemskommuner och uppgifter. I samkommunens namn skall ingå ordet ""samkommun"".

I grundavtalet skall överenskommas om

1) hur beslutsfattandet i samkommunen ordnas,

2) antalet ledamöter i samkommunens organ eller antalet representanter vid samkommunstämman och grunderna för rösträtten,

3) uppgifterna och befogenheterna för en eventuell samkommunsstämma,

4) vilket av samkommunens organ som bevakar samkommunens intressen, representerar samkommunen och ingår avtal för dess räkning samt på vilket sätt beslut fattas om rätten att teckna samkommunens namn,

5) medlemskommunernas andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder samt annat som gäller samkommunens ekonomi,

6) ställningen för en medlemskommun som utträder ur samkommunen och för de medlemskommuner som fortsätter verksamheten,

7) hur samkommunens förvaltning och ekonomi skall granskas, samt om

8) förfarandet vid upplösning och likvidation av samkommunen.

I grundavtalet kan också överenskommas om att kvalificerad majoritet krävs för beslutsfattandet i ärenden som bestäms i avtalet.

Anmälan om bildande och upplösning av en samkommun ska göras till det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde samkommunen har sin hemort. Till anmälan ska fogas en kopia av grundavtalet och av fullmäktiges beslut om godkännande av avtalet. (22.12.2009/1433)

79 § (1.2.2002/81)
Ändring av grundavtalet

Grundavtalet kan ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner.

Om kommunen enligt lag skall vara medlem i en samkommun inom något verksamhetsområde och på ett visst område, kan en medlemskommun dock inte utan sitt samtycke åläggas att delta i skötseln av nya frivilliga uppgifter och i kostnaderna för dem.

80 §
Samkommunens rättshandlingsförmåga

En samkommun kan förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt föra talan i domstolar och hos andra myndigheter.

81 §
Samkommunens organ

Samkommunens beslutanderätt utövas av medlemskommunerna vid en samkommunsstämma eller också utövas beslutanderätten av det organ som väljs av medlemskommunerna och om vilket bestäms i grundavtalet.

En samkommun kan också ha andra organ enligt vad som bestäms i grundavtalet.

Samkommunsstämma skall hållas minst två gånger om året. Representanterna vid samkommunsstämman väljs av medlemskommunernas kommunstyrelser eller av något annat kommunalt organ enligt fullmäktiges beslut.

Andra organ än de som avses i 1 mom. skall ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt kommunala vallagen.

Kommunal valL 361/1972 har upphävts genom ValL 714/1998.

82 §
Valbarhet till samkommunens organ

Valbar till samkommunens organ är den som enligt 33 § är valbar till ett förtroendeuppdrag inom någon av samkommunens medlemskommuner. Valbara är dock inte personer som nämns i 34 § 1 mom. 1 punkten eller personer som är fast anställda hos samkommunen.

Valbar till något annat organ än ett organ som avses i 81 § 1 mom. är inte heller den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i organet.

Till en direktion och en kommitté kan dock väljas också den som inte är valbar till andra organ i samkommunen eller vars hemkommun inte är medlemskommun i samkommunen. (1.2.2002/81)

I grundavtalet kan det överenskommas om att ledamöterna och ersättarna i andra organ än samkommunsstämman skall vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna.

83 §
Finansiering av samkommun

För finansieringen av sådana utgifter i samkommunen som inte kan täckas på något annat sätt svarar medlemskommunerna så som i grundavtalet har överenskommits om ansvarsfördelningen mellan kommunerna.

84 §
Utträde ur samkommun

En medlemskommun får utträda ur samkommunen. Har något annat inte överenskommits i grundavtalet, sker utträdet vid utgången av fullmäktiges mandattid, om medlemskommunen har anmält detta före utgången av kalenderåret före mandattidens slut.

85 §
Framläggande av protokoll i samkommun

Protokollet från ett sådant organ i samkommunen som avses i 81 § 1 mom. jämte därtill fogad besvärsanvisning skall efter justeringen hållas offentligt framlagt. Innan protokollet läggs fram skall en kopia av det sändas till kommunstyrelsen i varje medlemskommun. Medlemskommunerna och deras medlemmar anses ha fått del av besluten i protokollet den dag då protokollet har lagts fram.

Protokollet från en annan myndighet som hör till samkommunen skall hållas framlagt, om det organ som avses i 81 § 1 mom. så beslutar, eller om myndigheten anser det behövligt.

86 §
Tillämpning av stadgandena om kommuner i en samkommun

För samkommuner gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om kommuner i 2, 2 a, 2 b, 3, 8, 12–15, 15 a, 15 b, 16, 16 a, 17 och 18 §, 19 § 1 mom., 20–23, 27–29, 32, 32 b, 33 och 37–43 § samt 6–9 kap., med undantag av skyldigheten enligt 65 § 3 mom. att täcka underskott. Bestämmelsen i 8 § 2 mom. tillämpas dock inte på en samkommun enligt 76 § 4 mom. (23.8.2013/626)

Angående en samkommunsstämmas offentlighet gäller vad som i 57 § 1 och 4 mom. bestäms om ett fullmäktigesammanträdes offentlighet. I fråga om jäv för en representant vid samkommunsstämman gäller vad som i 52 § 1 mom. bestäms om jäv för en fullmäktigeledamot. (19.12.2008/1068)

Om samkommunen har endast ett organ, utser medlemskommunerna revisionsnämnden och revisorerna samt beslutar om beviljande av ansvarsfrihet så som överenskommits i grundavtalet.

Om uppsägning eller förflyttning till andra uppgifter av ledande tänsteinnehavare i en samkommun som avses i 76 § 4 mom. gäller i tillämpliga delar vad 25 § stadgar om kommundirektör. För fattande av beslut krävs att det omfattas av två tredjedelar av det sammanräknade röstetalet för samtliga medlemskommuner enligt grundavtalet.

86 a § (15.1.1999/10)
Sammansättning och val av organ i förbunden på landskapsnivå

Ledamöterna i det högsta beslutande organet för ett i 2 § lagen om regional utveckling (1135/1993) avsett förbund på landskapsnivå skall vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna. Röstandelarna för de grupperingar som är representerade i organet skall vid valet svara mot den andel röster som de olika grupper som är representererade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom landskapets område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionali-tetsprincipen enligt vallagen (714/1998). Varje medlemskommun skall ha minst en representant i det högsta beslutande organet i ett förbund på landskapsnivå.

För sammansättningen av de övriga organen vid ett förbund på landskapsnivå gäller 81 § 4 mom.

L om regional utveckling 1135/1993 har upphävts L 602/2002, se L om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamhet 7/2014 5 §.

87 §
Skiljeförfarande

I ett avtal om samarbete kan bestämmas att meningsskiljaktigheter som föranleds av avtalet skall avgöras i den ordning som stadgas i lagen om skiljeförfarande (967/92).

10 a kap (27.4.2007/519)

Kommunala affärsverk

87 a § (23.8.2013/626)
Kommunalt affärsverk och dess uppgifter

En kommun och en samkommun får i enlighet med vad som anges i 2, 2 a och 2 b § grunda kommunala affärsverk för sådan affärsverksamhet eller för en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer. Grundandet av ett affärsverk förutsätter ett särskilt beslut.

Ett affärsverk som grundats av en kommun benämns en kommuns affärsverk och ett affärsverk som grundats av en samkommun benämns samkommuns affärsverk. I affärsverkets namn ska ordet affärsverk ingå. En samkommun som bildats av flera kommuner och samkommuner och som har i uppgift att vara huvudman för ett kommunalt affärsverk benämns affärsverkssamkommun. I ett sådant affärsverks namn ska ordet affärsverkssamkommun ingå.

Benämningarna kommuns affärsverk, samkommuns affärsverk och affärsverkssamkommun får användas endast av de kommunala affärsverk som grundats som affärsverk enligt denna lag.

Uppgifterna för en kommuns eller en samkommuns affärsverk ska anges i en instruktion. Överenskommelse om uppgifterna för en affärsverkssamkommun ska träffas i grundavtalet. Bestämmelser om hur grundavtalet för en affärsverkssamkommun får ändras ska tas in i avtalet, om en samkommun är medlem av affärsverkssamkommunen. I fråga om affärsverkssamkommuner gäller i övrigt vad som i denna lag bestäms om samkommuner, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel.

87 b § (27.4.2007/519)
Affärsverkssamkommunens samkommunsstämma

Affärsverkssamkommunens beslutanderätt utövas av samkommuns medlemmar vid en samkommunsstämma. Medlemmarna utser sina representanter särskilt till varje stämma. Bestämmelser om val av representanter till samkommunsstämman finns i 81 § 3 mom. I en samkommun som är medlem i en affärsverkssamkommun väljs representanterna till samkommunsstämman av det organ i samkommunen som avses i 78 § 3 mom. 4 punkten.

Samkommunsstämman skall

1) besluta om de centrala målen för affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi,

2) godkänna affärsverkssamkommunens instruktion,

3) välja direktion, revisionsnämnd och övriga organ för affärsverkssamkommunen, om valet inte i instruktionen har överförts på direktionen,

4) besluta om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner,

5) välja revisorer, samt

6) godkänna bokslutet och besluta om ansvarsfrihet.

87 c § (21.12.2007/1375)
Direktion

Ett kommunalt affärsverk ska ha en direktion.

Direktionen leder och övervakar affärsverkets verksamhet. Direktionen ansvarar för att affärsverkets förvaltning och verksamhet samt den interna kontrollen och riskhanteringen ordnas på behörigt sätt. (15.6.2012/325)

Direktionen ska

1) besluta om utvecklande av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige eller samkommunsstämman satt för verksamheten och ekonomin samt följa och rapportera hur målen nås,

2) godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan,

3) utnämna och säga upp affärsverkets direktör, om inte något annat bestäms i instruktionen,

4) besluta om affärsverkets investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid, om inte något annat bestäms i instruktionen,

5) besluta vem som har rätt att teckna affärsverkets namn, samt

6) bevaka affärsverkets intressen och, om inte något annat bestäms i instruktionen, företräda kommunen och föra dess talan inom affärsverkets uppgiftsområde.

I fråga om direktionens övriga uppgifter bestäms i instruktionen.

I fråga om uppgifterna för direktionen för en affärsverkssamkommun gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som enligt 86 § tillämpas på styrelsen för en samkommun. I en affärsverkssamkommun fattas beslut i andra ärenden än sådana som ankommer på samkommunsstämman av direktionen, om det inte är fråga om ett ärende som enligt 87 d § ankommer på direktören eller om inte behörighet har överförts på direktören eller någon annan myndighet.

I fråga om sammansättningen av ett kommunalt affärsverks direktion tillämpas inte 81 § 4 mom.

87 d § (27.4.2007/519)
Direktör

Ett kommunalt affärsverk ska ha en direktör som står i tjänsteförhållande till kommunen eller samkommunen. Direktören lyder under direktionen och leder och utvecklar affärsverkets verksamhet, sörjer för affärsverkets förvaltning samt för ordnandet av ekonomin, den interna kontrollen och riskhanteringen. (15.6.2012/325)

Direktören skall se till att direktionens beslut verkställs och informera direktionen om åtgärder och händelser som är betydelsefulla med tanke på affärsverkets verksamhet.

Direktören har rätt att föra direktionens talan, om inte något annat bestäms i instruktionen.

87 e § (27.4.2007/519)
Budget och ekonomiplan för en kommuns eller en samkommuns affärsverk

Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens eller samkommunens budget och ekonomiplan.

Direktionen skall inom den tid som bestäms av fullmäktige eller samkommunsstämman lägga fram ett förslag till affärsverkets budget för det följande kalenderåret samt till ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). I budgeten och ekonomiplanen ingår en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel. Budgetåret är planeperiodens första år.

I kommunens eller samkommunens budget sätts målen för affärsverkets verksamhet och ekonomi. Utgifts- och inkomstposter i kommunens eller samkommunens budget som är bindande för affärsverket är ersättning för kapital som kommunen eller samkommunen placerat, kommunens eller samkommunens verksamhetsunderstöd till det kommunala affärsverket samt kommunens eller samkommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen eller samkommunen.

Direktionen skall besluta om affärsverkets budget för det följande kalenderåret senast före utgången av året i enlighet med de bindande mål samt utgifts- och inkomstposter som fastställts i kommunens eller samkommunens budget.

Affärsverkets budget skall iakttas i affärsverkets verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av direktionen.

87 f § (27.4.2007/519)
Affärsverkssamkommunens budget och ekonomiplan

Direktionen skall före utgången av varje år godkänna en budget för affärsverkssamkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns skall direktionen också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år.

I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi. I budgeten ingår en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel.

Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av affärsverkssamkommunens uppgifter tryggas.

Budgeten skall iakttas i affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av direktionen.

87 g § (27.4.2007/519)
Stöd eller verksamhetsunderstöd till affärsverk

Kommunen eller samkommunen kan bevilja affärsverket stöd eller verksamhetsunderstöd för att täcka kostnaderna för skötseln av en viss uppgift. Stödet eller verksamhetsunderstödet får inte vara större än affärsverkets kostnader för skötseln av uppgiften. Stöd och verksamhetsunderstöd från kommunen skall uppges särskilt i affärsverkets bokslut.

87 h § (27.4.2007/519)
Bokföringsskyldighet

Bokföringen för en kommuns eller en samkommuns affärsverk skall särredovisas i kommunens eller samkommunens bokföring.

En affärsverkssamkommun är bokföringsskyldig och om dess bokföring och bokslut gäller utöver denna lag i tillämpliga delar bokföringslagen.

Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och 68–70 § i denna lag i kommunala affärsverk.

87 i § (27.4.2007/519)
Bokslut för en kommuns eller en samkommuns affärsverk

Affärsverkets räkenskapsperiod är kalenderåret. Direktionen skall upprätta ett särskilt bokslut för räkenskapsperioden och lämna bokslutet till revisorerna för granskning samt förelägga kommunstyrelsen eller samkommunsstyrelsen bokslutet för behandling.

Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av affärsverkets verksamhet och om dess ekonomiska ställning och finansiering. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Affärsverkets särskilda bokslut sammanställs i kommunens eller samkommunens bokslut. (15.6.2012/325)

Bokslutet undertecknas av direktionens ledamöter och direktören.

87 j § (27.4.2007/519)
Affärsverkssamkommunens bokslut

I fråga om upprättandet av bokslutet för en affärsverkssamkommun gäller vad som föreskrivs i 68 och 68 a § i denna lag.

87 k § (27.4.2007/519)
Verksamhetsberättelse och behandling av räkenskapsperiodens resultat

Ett kommunalt affärsverk ska i sin verksamhetsberättelse redogöra för hur målen för affärsverkets verksamhet och ekonomi har nåtts. I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller affärsverkets ekonomi och som inte ska redovisas i resultaträkningen, finansieringsanalysen eller balansräkningen. Sådana saker är åtminstone en uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen samt uppgifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad och om de centrala slutsatserna. (15.6.2012/325)

Direktionen skall i verksamhetsberättelsen lägga fram ett förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Av räkenskapsperiodens resultat för en kommuns eller en samkommuns affärsverk kan göras en investeringsreservering till högst beloppet av kommunens eller samkommunens överskottsposter.

87 l § (27.4.2007/519)
Affärsverkets eget kapital

Affärsverkets eget kapital består av grundkapitalet, uppskrivningsfonden samt övriga poster av eget kapital.

Grundkapitalet är kommunens eller samkommunens placering i eget kapital, för vilket affärsverket betalar ersättning. I en affärsverkssamkommun är grundkapitalet fördelat på medlemsandelar.

Uppskrivningsfonden består av uppskrivningar bland bestående aktiva.

87 m § (27.4.2007/519)
Lån och borgen

Beslut om lån som tas för affärsverket fattas av direktionen inom den ram som instruktionen eller grundavtalet tillåter.

Beslut om borgensförbindelse och ställande av annan säkerhet för någon annans skuld fattas av fullmäktige eller samkommunsstämman.

11 kap

Rättelseyrkande och kommunalbesvär

88 §
Tillämpning av kapitlets stadganden

Stadgandena i detta kapitel tillämpas på framställande av rättelseyrkande och sökande av ändring i beslut av kommunens och samkommunens myndigheter, om inte något annat stadgas särskilt i lag. Om ändring i ett beslut kan sökas genom kommunalbesvär med stöd av någon annan lag, tillämpas 89 § inte.

89 § (21.12.2007/1375)
Rättelseyrkande

Den som är missnöjd med ett beslut av kommunstyrelsen eller en nämnd, deras sektioner eller en myndighet som lyder under dem, kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär.

Yrkande på rättelse i ett beslut av ett organ som avses i 1 mom. och av en sektion i organet eller av en myndighet som lyder under det, framställs till organet i fråga. Yrkande på rättelse i sådana beslut av ett kommunalt affärsverks direktion som avses i 87 c § 3 mom. och i sådana beslut av en affärsverkssamkommuns direktion som avses i 87 c § 5 mom., framställs till direktionen. Om det i en instruktion med stöd av 51 § föreskrivs att ett beslut kan tas upp till behandling i en direktion, ska yrkande på rättelse i ett beslut av direktionen eller av en myndighet som lyder under den framställas till direktionen. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål.

Har kommunstyrelsen med stöd av 51 § till behandling tagit upp ett ärende som en nämnd, dess sektion eller en myndighet som lyder under dem fattat beslut i, ska yrkande på rättelse i beslutet tas upp till behandling i kommunstyrelsen.

90 § (21.12.2007/1375)
Kommunalbesvär

Ändring i beslut som fattats av fullmäktige eller samkommunens organ som avses i 81 § 1 mom. samt i beslut som kommunstyrelsen, en nämnd eller en direktion meddelat med anledning av ett rättelseyrkande söks hos förvaltningsdomstolen genom kommunalbesvär.

Besvär får anföras på den grunden att

1) beslutet har tillkommit i felaktig ordning,

2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller

3) beslutet annars strider mot lag.

Ändringssökanden ska framföra i 2 mom. avsedda besvärsgrunder innan besvärstiden löper ut.

91 §
Rättelse- och överklagbarhet

Rättelse får inte yrkas i och kommunalbesvär får inte anföras över beslut som endast gäller beredning eller verkställighet.

92 §
Rätt att framställa rättelseyrkande och besvärsrätt

Rättelseyrkande får framställas och kommunalbesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna.

Rättelse får yrkas i och kommunalbesvär anföras över beslut av en samkommuns myndighet även av samkommunens medlemskommuner och deras kommunmedlemmar samt i fråga om beslut av kommunernas gemensamma organ av kommuner som är parter i avtalet och deras kommunmedlemmar.

Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kommunalbesvär.

93 §
Rättelseyrkande- och besvärstid

Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar och kommunalbesvär anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

94 §
Anvisning om rättelseyrkande och besvärsanvisning

Till ett beslut över vilket kommunalbesvär får anföras skall fogas besvärsanvisning.

Till ett beslut i vilket rättelse får yrkas skall fogas anvisning om rättelseyrkande.

Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kommunalbesvär inte får anföras skall fogas ett meddelande om besvärsförbud. Angående besvärsförbud gäller i övrigt förvaltningsprocesslagen (586/96). (15.11.1996/844)

95 §
Delgivning av beslut

Parterna får ett protokollsutdrag jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning särskilt per brev. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas.

En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt.

96 §
Information om beslut

Protokollsutdrag jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning skall sändas till den som begärt det.

97 §
Fullföljd

Förvaltningsdomstolens beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Beslutet skall utan dröjsmål tillkännages genom anslag på kommunens, samkommunens eller behöriga kommuners anslagstavlor. (26.3.1999/435)

Besvärstiden räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet om utslaget har anslagits. Om utslaget har delgivits personerna i fråga särskilt, räknas besvärstiden dock från delfåendet.

98 §
Besluts verkställbarhet

Ett beslut kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om rättelseyrkande eller ändringssökande skulle bli meningslöst genom verkställigheten eller om det organ som behandlar rättelseyrkanden eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

99 §
Besvärsförbud

Ändring i fullmäktiges beslut om att ordna en kommunal folkomröstning får inte sökas genom besvär.

100 § (15.11.1996/844)
Övriga stadganden om kommunalbesvär

På kommunalbesvär tillämpas i övrigt förvaltningsprocesslagen.

12 kap

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

101 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Lagens 8 och 9 kap. träder dock i kraft den 1 januari 1997.

Genom denna lag upphävs kommunallagen av den 10 december 1976 (953/76), nedan den gamla kommunallagen, jämte senare ändringar. Tills 8 och 9 kap. i denna lag har trätt i kraft iakttas dock i stället för dem vederbörande stadganden i den gamla kommunallagen, dock så att fullmäktige utan hinder av 92 § 3 mom. och 94 § 2 mom. i den gamla kommunallagen kan besluta att en revisor är en OFR-revisor enligt 72 § i denna lag och att revisorerna även kan bistås av personer som valts av fullmäktige och som står i uppdragsförhållande till kommunen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

102 §
Tillämpning av stadganden i andra lagar

Om det i andra lagar stadgas att stadgandena i den gamla kommunallagen skall iakttas, iakttas i stället i tillämpliga delar denna lag.

Stadganden i andra lagar, där det har gjorts skillnad mellan städer och andra kommuner, tillämpas på kommunerna enligt vilken kommunform de hade den 31 december 1976.

Vad denna lag stadgar om inkomstskatt till kommunen gäller i tillämpliga delar vad andra lagar stadgar om kommunalskatt.

103 §
Övergångsstadganden angående instruktioner, förtroendevalda och kommundirektören

En instruktion som är i kraft i kommunen när denna lag träder i kraft iakttas till dess något annat besluts med stöd av denna lag. Om en bestämmelse i instruktionen strider mot denna lag, iakttas denna lag.

Om valbarhet för förtroendevalda som utsetts innan denna lag trätt i kraft gäller den gamla kommunallagen.

För att tjänsteförhållandet för en kommundirektör som valts innan denna lag trätt i kraft skall kunna ändras till visstidsanställning krävs kommundirektörens samtycke.

104 §
Ändringssökande och underställning

Om en kommunal myndighet har fattat ett beslut innan denna lag trätt i kraft, iakttas vid ändringssökande, underställning samt förfarande enligt 63 och 71 b §§ i den gamla kommunallagen de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft.

Om det i andra lagar finns stadganden om underställning av kommunala myndigheters beslut, iakttas i fråga om underställning i tillämpliga delar de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft.

105 §
Övergångsstadganden angående samkommuner

Om det i en samkommuns grundavtal inte har överenskommits om sådant som det enligt 78 § i denna lag skall överenskommas om i avtalet, iakttas i tillämpliga delar de stadganden om kommunalförbund som varit gällande före den 1 januari 1993.

Samkommunernas grundavtal skall överensstämma med denna lag senast vid utgången av 1996.

Stadganden om kommunalförbund i andra lagar tillämpas utan hinder av denna lag på samkommuner, med undantag för stadgandena om samarbetsformer.

När en samkommun sköter uppgifter inom specialiserad sjukvård skall på den på motsvarande sätt tillämpas vad lagen om specialiserad sjukvård (1062/89) stadgar om organen i ett kommunalförbund som omfattar kommuner med olika språk och tvåspråkiga kommuner.

RP 192/94, FvUB 18/94

Ikraftträdelsestadganden:

22.12.1995/1647:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Förrättas kommunalval eller kommunal folkomröstning innan sex månader har förflutit efter att denna lag har trätt i kraft, skall dock tillämpas de stadganden som gälrfe vid ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 175/95, GrUB 4/95, RSv 161/95

28.6.1996/486:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

RP 44/96, FvUB 10/96, RSv 99/96

15.11.1996/844:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1996. Lagens 79 § 2 mom. tillämpas dock från och med den 16 september 1996.

RP 110/1996, FvUB 18/1996, RSv 151/1996

6.6.1997/544:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 26/1997, FvUB 5/1997, RSv 46/1997

19.12.1997/1198:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 135/1997, FvUB 24/1997, RSv 213/1997

15.1.1999/10:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1999.

Lagen tillämpas när ledamöter i fullmäktige för ett förbund på landskapsnivå eller i något annat högsta beslutande organ väljs första gången efter de första kommunalvalen efter lagens ikraftträdande.

RP 172/1998, FvUB 16/1998, RSv 225/1998

26.3.1999/435:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.

RP 114/1998, LaUB 19/1998, RSv 217/1998

21.5.1999/622:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

7.4.2000/353:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagen tillämpas första gången på budgetar och ekonomiplaner som bereds 2001 samt på bokslut som görs upp för 2001.

RP 157/1999, FvUB 7/2000, RSv 33/2000

5.5.2000/413:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2000.

RP 1/2000, FvUB 9/2000, RSv 46/2000

1.2.2002/81:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

RP 46/2001, FvUB 27/2001, RSv 200/2001

11.4.2003/305:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2003.

Den tjänstestadga som gäller i kommunen när denna lag träder i kraft iakttas högst ett år efter ikraftträdandet, om inte en bestämmelse i tjänstestadgan gäller något som föreskrivs genom lag eller om den inte strider mot denna lag eller lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003).

RP 196/2002, FvUB 31/2002, RSv 301/2002

27.6.2003/618:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

RP 20/2002, FvUB 28/2002, RSv 295/2002

5.12.2003/1034:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 79/2003, FvUB 6/2003, RSv 61/2003

23.6.2005/496:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

RP 20/2005, FvUB 9/2005, RSv 66/2005

29.6.2006/578:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006.

Lagens 65 § tillämpas första gången 2006 när kommunens budget och ekonomiplan för 2007 och därpå följande år görs upp. Lagens 68, 69 och 71 § tillämpas första gången på kommunens bokslut och verksamhetsberättelse för 2006 och på behandlingen av dem.

RP 8/2006, FvUB 6/2006, RSv 58/2006

27.4.2007/519:

Denna lag träder i kraft den 15 maj 2007.

Lagens 68 a och 69 § tillämpas första gången 2009 när bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2008 upprättas. Vid upprättandet av 2006 och 2007 års koncernbalansräkning och noterna till den tillämpas 68 § 4 mom. sådant det lyder när denna lag träder i kraft. Bestämmelserna i 69 § 1 mom. om redogörande för hur de mål som fullmäktige satt för kommunkoncernen har nåtts, i 71 § 2 mom. samt i 73 § 1 mom. 4 punkten om granskning av att koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt tillämpas första gången vid granskningen av kommunens bokslut och den därtill hörande koncernbalansräkningen och dess noter för 2007. (19.12.2008/1069)

Lagens 10 a kap. tillämpas på kommunala affärsverk som grundats i enlighet med 87 a § från den tidpunkt som nämns i beslutet om grundande, dock senast från och med den 1 januari 2009. Lagens 87 a § 3 mom. tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 263/2006, FvUB 39/2006, RSv 314/2006

21.12.2007/1375:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 129/2007, FvUB 12/2007, RSv 133/2007

19.12.2008/1068:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 146/2008, FvUB 21/2008, RSv 165/2008

19.12.2008/1069:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 146/2008, FvUB 21/2008, RSv 165/2008

22.12.2009/1433:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009

15.6.2012/325:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

Bestämmelserna i 13 § 2 mom. 3 a-punkten, 25 a § 2 mom., 50 § 1 mom. 15 punkten, 73 § 1 mom. 4 punkten, 87 c § 2 mom. och 87 d § 1 mom. träder dock i kraft först vid ingången av 2014.

Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas enligt 68 § 3 mom., 69 § 1 mom., 87 i § 2 mom. och 87 k § 1 mom. första gången för räkenskapsperioden 2013. Uppgifter om ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen och om de centrala slutsatserna ska införas första gången i den verksamhetsberättelse som upprättas för räkenskapsperioden 2014.

Lagens 72 § 1 mom. ska tillämpas första gången när revisorer väljs efter den mandattid för fullmäktige som går ut 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 24/2012, RvUB 9/2012, RSv 37/2012

23.8.2013/626:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2013.

Om en kommun eller samkommun innan denna lag träder i kraft har skött en uppgift som egen verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden, ska kommunen eller samkommunen senast före utgången av 2014 överföra uppgiften för att skötas i aktiebolagsform eller i form av ett andelslag, en förening eller en stiftelse eller annars ordna verksamheten så att den inte snedvrider konkurrensen.

Om kommunens eller samkommunens verksamhet gäller produktion av tjänster enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/202) i ett konkurrensläge på marknaden, ska kommunen eller samkommunen före utgången av 2016 överföra uppgiften för att skötas i aktiebolagsform eller i form av ett andelslag, en förening eller en stiftelse eller annars ordna verksamheten så att den inte snedvrider konkurrensen.

Överföring med stöd av denna lag av en uppgift som har skötts i ett konkurrensläge på marknaden innan denna lag träder i kraft för att skötas i aktiebolagsform eller i form av ett andelslag, en förening eller en stiftelse ska betraktas som överlåtelse av rörelse enligt 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen (55/2001) och 25 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003).

Det aktiebolag, det andelslag, den förening eller den stiftelse som de anställda hos kommunen eller samkommunen överförs till ska se till att pensionsskyddet kvarstår för dem bland den överförda personalen som varit anställda hos kommunen eller samkommunen före 1993 och vars anställning pågår utan avbrott fram till pensionsfallet, om överföringen gäller en uppgift som kommunen eller samkommunen skött i ett konkurrensläge på marknaden innan denna lag träder i kraft.

Skatteverket ska återbetala betald skatt på ansökan, om en kommun eller samkommun i syfte att uppfylla en bolagiseringsskyldighet enligt 2 a § senast före utgången av 2014 överlåter en fastighet den äger till ett aktiebolag som en eller flera kommuner eller samkommuner äger, när fastigheten före denna lags ikraftträdande huvudsakligen och direkt använts för en uppgift som kommunen i fråga skött i ett konkurrensläge på marknaden. Dessutom krävs det att fastigheten kommer att användas för ett sådant ändamål också efter överlåtelsen och att kommunen eller samkommunen i vederlag får aktier i det övertagande bolaget. Skattefriheten gäller på motsvarande sätt värdepapper som hör till den bolagiserade verksamhetens anläggningstillgångar samt överlåtelse av aktier i ett bolag som ägs av en kommun eller samkommun och som äger och förvaltar fastigheter mot aktier i det mottagande bolaget, om

1) fastigheterna i huvudsak används för ett ovan avsett ändamål, eller

2) aktierna medför rätt att besitta en lägenhet som används för ett ändamål som avses ovan.

Ansökan om skatteåterbäring ska göras inom ett år från det att skatten betalades. Till ansökan ska fogas en redogörelse från de berörda kommunerna för hur överlåtelsen anknyter till skyldigheten att bolagisera verksamhet enligt denna lag och för vad fastigheten används före och efter överlåtelsen. Dessutom ska ett yttrande av kommunens revisor fogas till ansökan. Skatteverket kan vid behov begära ett utlåtande av finansministeriet om huruvida överlåtelsen anknyter till den i lag föreskrivna bolagiseringsskyldigheten.

Om ansökan har gjorts och en redogörelse för att villkoren för skattefri överlåtelse är uppfyllda har lämnats redan innan skatten har betalats, kan skatteverket besluta att skatt inte behöver betalas.

RP 32/2013, FvUB 10/2013, ShUU 8/2013, EkUU 13/2013, AjUU 6/2013, RSv 86/2013

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.