Beaktats t.o.m. FörfS 733/2017.

28.11.1994/1072

Lag om bostadsrättsföreningar

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 §
Tillämpningsområde

Med bostadsrättsförening avses en sammanslutning vars syfte är att utan att ge vinst erbjuda sina medlemmar möjlighet till boende genom att överlåta bostadsrätter enligt lagen om bostadsrättsbostäder (650/90) i ett eller flera hus som ägs av föreningen.

En bostadsrättsförening kan även idka verksamhet eller vara delägare eller medlem i annan sammanslutning vars syfte är att producera tjänster i anslutning till verksamhet som avses i 1 mom.

2 §
Medlemmarnas ansvar

Medlemmarna i en bostadsrättsförening svarar inte personligen för föreningens förpliktelser.

En medlem får inte i stadgarna utöver skyldighet att betala bostadsrättsavgift och bruksvederlag åläggas annan betalningsskyldighet än skyldighet att erlägga medlemsavgift.

2 kap

Bildande av föreningar

3 §
Stiftelseurkund

När en bostadsrättsförening bildas skall en stiftelseurkund uppsättas, och till den skall fogas stadgar för föreningen. Stiftelseurkunden skall dateras och undertecknas av stiftaren eller stiftarna. Fysiska personer som bildar en förening skall vara myndiga.

4 §
Stadgar och namn

I bostadsrättsföreningens stadgar ska nämnas

1) föreningens namn,

2) den kommun i Finland som är föreningens hemort,

3) medlemmarnas skyldighet att betala medlemsavgifter till föreningen,

4) grunderna för hur bruksvederlaget bestäms,

5) antalet styrelsemedlemmar och vid behov antalet revisorer och verksamhetsgranskare i föreningen eller deras maximi- och minimiantal samt mandattid,

6) föreningens räkenskapsperiod, samt

7) sättet och tiden för kallelse till föreningsmöte.

(22.12.2009/1607)

Bostadsrättsföreningens namn skall innehålla ordet ""bostadsrättsförening"". Ingen annan förening eller sammanslutning får i sitt namn eller sin firma använda detta ord.

5 §
Registrering av bostadsrättsförening

Om bildande av en bostadsrättsförening skall så som särskilt stadgas inom sex månader från det stiftelseurkunden undertecknats göras anmälan till patent- och registerstyrelsen för anteckning i handelsregistret.

6 §
Rättsverkningar av registrering

Förrän en bostadsrättsförening har registrerats kan den inte förvärva rättigheter eller ingå förbindelser och inte heller uppträda som part inför domstolar eller andra myndigheter.

3 kap

Medlemskap

7 §
Medlemmar

Medlemmar i en bostadsrättsförening kan vara fysiska personer, sammanslutningar eller stiftelser, dock inte andra bostadsrättsföreningar. Varje fysisk person har rätt att bli medlem i en sådan förening.

Bostadsrättshavarna är medlemmar i föreningen.

Medlemskap får inte överlåtas till någon annan.

8 §
Utträde ur en förening

En medlem som inte är bostadsrättshavare har rätt att utträda ur en bostadsrättsförening genom att skriftligen anmäla detta hos föreningens styrelse. I stadgarna kan bestämmas att utträdet blir gällande först en viss tid efter anmälan. Tiden får inte vara längre än ett år.

9 §
Förvägrande av medlemsrättigheter och uteslutning ur en förening

Har en medlem underlåtit att fullgöra de förpliktelser som han genom sitt inträde i föreningen har åtagit sig kan föreningen besluta förvägra medlemmen rätten att utöva de rättigheter som tillkommer medlemmarna i föreningen antingen för en viss tid eller tills vidare med undantag för beslutanderätt i ärenden som hör till boendeförvaltningen. Fortgår försummelsen efter att tidsfristen löpt ut, gäller förvägran till dess rättelse har skett.

Beslut om förvägrande av medlemsrättigheter fattas av föreningens styrelse om inte något annat bestäms i stadgarna. I beslutet skall orsaken till förvägran nämnas.

I föreningens stadgar kan bestämmas att föreningen kan anse att en annan medlem än en bostadsrättshavare har utträtt ur föreningen, om han under en tid som anges i stadgarna har underlåtit att betala sin medlemsavgift.

Innan beslut enligt denna paragraf fattas skall medlemmen ges möjlighet att ge förklaring i saken.

10 §
Medlemsförteckning

Styrelsen skall föra en förteckning över bostadsrättsföreningens medlemmar. I förteckningen skall införas varje medlems fullständiga namn och hemort. I förteckningen skall för fysiska personer även införas födelsedatum samt uppgift om medlemmen är bostadsrättshavare. För en juridisk person som är medlem införs även registernummer och register.

Var och en har rätt att ta del av medlemsförteckningen samt att få kopia av den eller en del av den. För kopian får uppbäras en skälig avgift som styrelsen godkänner.

4 kap

Bostadsrättsföreningens möte och fullmäktige

11 §
Beslutanderätt i föreningen

En bostadsrättsförenings medlemmar utövar sin beslutanderätt vid föreningsmötet. I stadgarna kan dock bestämmas att beslutanderätten i vissa ärenden utövas av fullmäktige eller i andra ärenden än de i 16 § nämnda av styrelsen. Om utövande av beslutanderätt i ärenden som hör till boendeförvaltningen stadgas i 6 kap.

12 §
Fullmäktige

Om bostadsrättsföreningen har fullmäktige enligt 11 §, skall antalet fullmäktige eller hur antalet bestäms samt mandattiden, valsättet, sättet för komplettering av fullmäktige och uppgifterna nämnas i stadgarna. Till fullmäktige skall väljas minst ett så stort antal bostadsrättshavare att det står i proportion till den andel som bostadsrättshavarna utgör av föreningens totala antal medlemmar.

I stadgarna kan bestämmas att fullmäktige skall väljas vid föreningsmötet eller genom poströstning eller vid särskilda omröstningstillfällen. Väljs fullmäktige genom poströstning eller vid särskilda omröstningstillfällen skall i stadgarna tas in sådana bestämmelser om röstningsförfarandet som tillförsäkrar medlemmarna rösträtt och rätt att delta i uppställandet av kandidater för val.

Vad som i denna lag stadgas om föreningsmöte gäller i tillämpliga delar fullmäktigemöte.

13 §
Rösträtt

Vid föreningsmötet har varje medlem en röst. Gäller ett beslut en sådan betalningsskyldighet till föreningen som grundar sig på bostadsrättsinnehav eller inverkar beslutet på skyldigheten, har endast bostadsrättshavarna rösträtt. I sådana fall medför varje bostadsrättsavtal en röst.

En medlem får utöva sin rösträtt vid mötet personligen eller genom ombud. En medlem får anlita biträde vid mötet.

14 §
Jäv för medlem

En medlem får inte själv eller genom ombud rösta vid föreningsmötet i ett ärende som gäller beviljande av ansvarsfrihet för honom, talan mot honom, befriande av honom från skadeståndsskyldighet eller någon annan förpliktelse gentemot föreningen eller hävning av hans bostadsrättsavtal eller förvägrande av hans medlemsrättigheter. En medlem får inte heller rösta i ett ärende som gäller talan mot någon annan eller befriande av denne från en förpliktelse, om han i saken har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens. Vad som här stadgas om medlem gäller även ombud.

15 §
Mötesplats

En bostadsrättsförenings möte skall hållas på en lämplig plats på föreningens hemort, om det inte i stadgarna bestäms att mötet skall eller får hållas på någon annan namngiven ort i Finland. Av synnerligen vägande skäl får mötet hållas även på någon annan plats.

16 §
Ordinarie föreningsmöte

Ordinarie bostadsrättsföreningsmöte ska hållas inom sex månader efter utgången av räkenskapsperioden. Vid mötet ska bokslutet och, om föreningen har en revisor, revisionsberättelsen och, om föreningen har en verksamhetsgranskare, verksamhetsgranskningsberättelsen läggas fram. Boendekommitténs berättelse och övervakarens övervakningsberättelse för varje boendeförvaltningsområde samt boendestämmans protokoll som berör dessa ska hållas tillgängliga vid mötet. (22.12.2009/1607)

Vid mötet skall beslutas om

1) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen samt i ett modersamfund även om fastställande av koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2) åtgärder till vilka överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen eller, i ett modersamfund, koncernbalansräkning ger anledning,

3) ansvarsfrihet för styrelsemedlemmarna och disponenten, boendekommitténs medlemmar och boendeförvaltningsområdets disponent,

4) budgeten och den del av bruksvederlaget som föreningsmötet skall besluta om enligt 49 § 1 mom. 2 punkten,

5) de grunder enligt vilka boendeförvaltningsområdets boendestämma beslutar om storleken på det bruksvederlag som uppbärs för boendeförvaltningens uppgifter, samt

6) övriga frågor som enligt stadgarna hör till det ordinarie föreningsmötet.

I stadgarna får bestämmas att flera än ett ordinarie möte kan hållas under räkenskapsperioden. Härvid får beslut i de ärenden som avses i 2 mom. 4 och 6 punkten fattas vid ett möte som hålls senare än vad som stadgas i 1 mom.

17 § (22.12.2009/1607)
Extra möte

Extra föreningsmöte ska hållas när föreningsmötet så beslutar eller när styrelsen anser att det finns skäl eller när en revisor, en verksamhetsgranskare eller minst en tiondel av föreningens medlemmar eller en i stadgarna bestämd mindre andel av medlemmarna yrkar det för behandling av ett angivet ärende. Yrkandet ska framställas skriftligen till föreningens styrelse. Kallelse till mötet ska utfärdas inom 14 dagar från det att yrkandet framställdes.

18 §
Rätt att få ett ärende upptaget vid föreningsmötet

En medlem i bostadsrättsföreningen har rätt att få ett ärende upptaget vid föreningsmötet, om han skriftligen kräver det av styrelsen i så god tid att ärendet kan anges i möteskallelsen.

19 § (22.12.2009/1607)
Sammankallande av föreningsmöte

Föreningsmötet sammankallas av styrelsen. I det fall som avses i 32 § 3 mom. har en styrelsemedlem rätt att sammankalla mötet. Om ett möte som ska hållas enligt denna lag, stadgarna eller ett beslut av föreningsmötet inte har blivit sammankallat i stadgad ordning, ska regionförvaltningsverket på ansökan av en styrelsemedlem, disponenten, en revisor, en verksamhetsgranskare eller en föreningsmedlem berättiga sökanden att sammankalla mötet på föreningens bekostnad.

20 §
Kallelse till föreningsmöte

Kallelse till bostadsrättsföreningsmöte skall utfärdas tidigast fyra veckor och, om inte en längre tid är bestämd i stadgarna, senast en vecka före mötet. Uppskjuts fattande av beslut i ett ärende som skall behandlas vid mötet till ett fortsatt möte, skall en särskild kallelse utfärdas till det, om mötet hålls mer än fyra veckor senare. Kräver stadgarna att ett beslut för att vara giltigt skall fattas vid två möten, får kallelse till det senare mötet inte utfärdas förrän det första mötet har hållits. I kallelsen skall anges det beslut som har fattats på det första mötet.

Kallelsen skall utfärdas så som anges i stadgarna. Skall mötet behandla ett ärende som gäller en på bostadsrätt grundad betalningsskyldighet gentemot föreningen eller som inverkar på skyldigheten, skall dessutom en skriftlig kallelse sändas till varje bostadsrättshavare under den adress som har meddelats föreningen.

I kallelsen skall nämnas de ärenden som behandlas vid mötet. Om ärendet gäller ett förslag till ändring av stadgarna, skall förslagets huvudsakliga innehåll anges i kallelsen.

21 §
Tillgång till bokslutshandlingarna

Om bokslutet skall behandlas vid bostadsrättsföreningsmötet, skall de i 16 § 1 mom. nämnda bokslutshandlingarna eller kopior av dem tillställas föreningsmedlemmarna med kallelsen eller under minst en vecka före mötet hållas tillgängliga för medlemmarna hos disponenten eller styrelsens ordförande eller på någon annan plats som anges i kallelsen. I sistnämnda fall skall i kallelsen även anges under vilka tider handlingarna är tillgängliga, om inte föreningen har ett kontor med regelbundna öppettider.

En kopia av handlingarna skall sändas per post till en medlem som begär det. För detta får uppbäras en skälig avgift som styrelsen godkänner.

22 §
Verkan av en brist i kallelsen

I ett ärende i fråga om vilket stadgandena i denna lag eller bestämmelserna i stadgarna om kallelse till ett möte eller om tillhandahållande av handlingar inte har iakttagits får beslut inte fattas utan samtycke av de medlemmar som berörs av försummelsen. Skall ärendet enligt stadgarna behandlas vid mötet, får det fatta beslut i saken även om ärendet inte har nämnts i kallelsen.

23 §
Uppsättande av protokoll

Föreningsmötets ordförande skall se till att ett protokoll sätts upp över mötets beslut. Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en av mötet utsedd justerare.

Om fullmäktige väljs genom poströstning eller vid särskilda omröstningstillfällen, skall styrelsen se till att ett daterat och av styrelsens ordförande undertecknat protokoll sätts upp över röstningsförfarandet, rösträkningen och valresultatet.

Disponenten eller styrelsens ordförande skall senast en månad efter mötet visa protokollet för en medlem som begär det. En medlem har rätt att få en kopia av protokollet eller en del av det. För kopian får uppbäras en skälig avgift som styrelsen godkänner.

Protokollen skall förvaras på ett betryggande sätt.

24 §
Beslutsfattande

Som föreningsmötets beslut gäller, om inte något annat följer av denna lag, den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden omfattar. Vid val anses de ha blivit valda som har fått de flesta rösterna. Mötet kan dock före valet besluta att endast den blir vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning.

Ett i denna lag stadgat krav på majoritet får i stadgarna skärpas och i fråga om val även lindras.

Ett beslut som ändrar en medlems rätt enligt ett bostadsrättsavtal att besitta en bostadsrättsbostad eller som ändrar det ändamål för vilket en bostad får användas kräver utöver kvalificerad majoritet som avses i 1 mom. även samtycke av medlemmen.

25 §
Åtgärder för att höja boendestandarden

Utan samtycke av samtliga bostadsrättshavare får bostadsrättsföreningsmötet inte besluta om sådan ombyggnad eller renovering vars enda syfte är att höja boendestandarden i de lägenheter som bostadsrättshavarna besitter.

Även om vars och ens samtycke inte fås kan vid mötet dock fattas beslut om att vidta åtgärden i föreningens namn, om de bostadsrättshavare som önskar att åtgärden skall vidtas beträffande deras lägenheter förbinder sig att betala kostnaderna. De bostadsrättshavare som är med om åtgärden kan avtala om att skyldigheten att stå för kostnaderna skall fördelas mellan dem.

26 §
Ändring av stadgarna

Beslut om att ändra stadgarna fattas av föreningsmötet. Om inte något annat stadgas i denna lag eller enligt 24 § bestäms i stadgarna, är ett beslut om att ändra stadgarna giltigt, såvida det har biträtts av de medlemmar som företräder minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

För ett beslut om ändring av föreningens stadgar så att i föreningen inte tillämpas stadgandena om boendeförvaltning eller för ändring av grunderna för bestämmande av bruksvederlaget krävs utöver kvalificerad majoritet enligt 1 mom. att minst två tredjedelar av samtliga bostadsrättshavare har samtyckt till det.

Ett beslut om att ändra föreningens stadgar så att bestämmelsen att avstå från boendeförvaltning utgår ur stadgarna är giltigt, om det har biträtts av de medlemmar som företräder minst hälften av de avgivna rösterna.

27 §
Registrering av ändringar i stadgarna

Ett beslut om ändring av stadgarna skall utan dröjsmål anmälas för registrering, och det får inte tillämpas förrän ändringen har registrerats.

28 §
Allmänt stadgande om förbjudna beslut

Bostadsrättsföreningsmötet får inte fatta ett beslut som är ägnat att bereda en medlem eller någon annan otillbörlig fördel på föreningens eller en annan medlems bekostnad.

29 §
Klander av mötesbeslut

Har ett beslut vid föreningsmötet inte tillkommit i behörig ordning eller strider det annars mot denna lag, lagen om bostadsrättsbostäder eller föreningens stadgar, får en medlem, föreningens styrelse, en styrelsemedlem eller disponenten väcka talan mot föreningen för att få beslutet ogiltigförklarat eller ändrat.

Talan skall väckas inom tre månader från det beslutet fattades. Har en medlem haft en godtagbar orsak till dröjsmål och är det uppenbart oskäligt mot honom att beslutet blir i kraft, får talan väckas inom ett år från beslutet. Om talan inte väcks inom här nämnd tid, skall beslutet anses giltigt, om inte annat följer av 30 § eller av annan lag.

En domstols avgörande genom vilket ett beslut har förklarats ogiltigt eller ändrats gäller även de medlemmar som inte har biträtt talan. Domstolen kan ändra föreningsmötets beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet borde ha haft.

30 §
Ogiltiga mötesbeslut

Ett beslut av bostadsrättsföreningsmötet är ogiltigt oberoende av klandertalan, om

1) beslutet är sådant att det enligt lag inte kan fattas ens med samtliga medlemmars samtycke,

2) beslutet enligt denna lag eller stadgarna förutsätter samtycke av samtliga eller vissa medlemmar och samtycke inte har givits, eller om

3) kallelse till mötet inte har utfärdats eller gällande stadganden eller bestämmelser om kallelse väsentligt har överträtts.

En föreningsmedlem, styrelsen, en styrelsemedlem, disponenten eller den som anser att ett beslut som avses i 1 punkten kränker hans rätt, får väcka talan mot föreningen för att få fastställt att mötets beslut är ogiltigt.

5 kap

Föreningens förvaltning

31 §
Styrelse

En bostadsrättsförening skall ha en styrelse med minst tre medlemmar. Mandattiden för styrelsemedlemmarna skall bestämmas i stadgarna. Mandattiden skall gå ut senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen när det föreningsmöte vid vilket nyval äger rum avslutas eller vid utgången av räkenskapsperioden.

Styrelsen väljs vid föreningsmötet. I stadgarna får bestämmas att en del av styrelsens medlemmar, dock mindre än hälften, väljs i någon annan ordning.

Vad som i denna lag stadgas om styrelsemedlemmar skall på motsvarande sätt tillämpas på suppleanter.

32 §
Styrelsemedlems avgång

En styrelsemedlem kan avgå från sitt uppdrag innan mandattiden går ut. Anmälan om avgång i förtid skall göras till styrelsen och, om den avgående medlemmen inte är vald av föreningsmötet, även till den som valt honom. En styrelsemedlem kan skiljas från sitt uppdrag av den som valt honom.

Blir en plats i styrelsen ledig under mandattiden eller förlorar en styrelsemedlem sin behörighet enligt 34 § och finns det inte någon suppleant, skall styrelsens övriga medlemmar se till att en ny medlem väljs för den återstående mandattiden, om inte styrelsen är beslutför med de återstående medlemmarna och suppleanterna. Styrelsen skall dock föreslå val av en ny medlem senast på det följande ordinarie föreningsmötet.

Om alla styrelsemedlemmar avgår, svarar var och en av dem för att föreningsmötet sammankallas för val av en ny styrelse.

33 §
Disponent

I bostadsrättsföreningens stadgar kan bestämmas eller föreningsmötet kan besluta att föreningen skall ha en disponent.

Disponenten utses och skiljs från uppdraget av styrelsen.

34 § (1.11.2002/889)
Behörighetsvillkor för styrelsemedlemmarna och disponenten

Minst en av styrelsemedlemmarna samt disponenten skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Patent- och registerstyrelsen beviljar föreningen undantag.

Den som är omyndig eller försatt i konkurs får inte vara styrelsemedlem eller disponent.

35 §
Styrelsens och disponentens befogenheter

Styrelsen sköter föreningens förvaltning och svarar för att dess verksamhet är ändamålsenligt organiserad. Om föreningen har en disponent skall han sköta föreningens löpande förvaltning enligt styrelsens anvisningar och föreskrifter.

Åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av föreningens verksamhet är osedvanliga eller vittomfattande eller som har en väsentlig inverkan på boendet eller boendekostnaderna får av styrelsen eller disponenten vidtas endast enligt föreningsmötets beslut, utom när mötets beslut inte kan inväntas utan att föreningens verksamhet orsakas avsevärd olägenhet. Om ansökan av inteckning i och pantsättning av föreningens egendom beslutar styrelsen.

Styrelsen skall sörja för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt. Disponenten skall se till att bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt.

36 §
Styrelsens konstituering och sammanträden. Tillhandahållande av protokoll

Styrelsen skall ha en ordförande. Ordföranden väljs av styrelsen, om inte något annat bestäms i stadgarna eller besluts vid valet av styrelsen. Vid lika röstetal inom styrelsen avgörs ordförandevalet genom lottning. Disponenten får inte vara styrelseordförande.

Ordföranden skall se till att styrelsen sammanträder när det behövs. Han skall sammankalla styrelsen, om en styrelsemedlem eller disponenten kräver det. Om en ordförande inte har blivit vald eller om ordföranden är förhindrad eller trots yrkande underlåter att sammankalla styrelsen, får en styrelsemedlem eller disponenten göra det. Disponenten har rätt att vara närvarande och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om inte styrelsen i ett enskilt fall beslutar något annat.

Vid styrelsens sammanträde skall föras protokoll som undertecknas av sammanträdets ordförande samt av en av styrelsen därtill utsedd medlem eller av disponenten, om han har varit närvarande. Varje styrelsemedlem och disponenten har rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet. Protokollen skall förses med löpande nummer och förvaras på betryggande sätt.

Disponenten eller styrelsens ordförande skall senast en månad efter mötet visa protokollet för en medlem som begär det. En medlem har rätt att få en kopia av protokollet eller en del av det. För kopian får uppbäras en skälig avgift som styrelsen godkänner.

37 §
Styrelsens beslutförhet

Styrelsen är beslutför när mera än hälften av dess valda medlemmar är närvarande, om inte stadgarna kräver ett större antal. Beslut får dock inte fattas, om inte samtliga styrelsemedlemmar i mån av möjlighet har getts tillfälle att delta i behandlingen av ärendet. Om en styrelsemedlem är förhindrad, skall hans suppleant ges tillfälle att delta i behandlingen.

Som styrelsens beslut gäller, om inte stadgarna kräver kvalificerad majoritet, den mening som mer än hälften av de närvarande har biträtt eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden omfattar.

38 §
Jäv för styrelsemedlemmarna och disponenten

En styrelsemedlem eller disponenten får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller

1) ett avtal eller någon annan rättshandling mellan honom och föreningen, eller

2) ett avtal eller någon annan rättshandling mellan föreningen och tredje man, om han i saken har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens fördel.

Den som är rättegångsombud för föreningen eller som annars för dess talan är likaså jävig i de fall som nämns i 1 mom. 1 och 2 punkten.

39 §
Företrädande av föreningen och tecknande av firma

Styrelsen företräder föreningen och tecknar dess firma. Disponenten har rätt att företräda föreningen i de ärenden som enligt 35 § hör till honom.

I föreningens stadgar får bestämmas att en styrelsemedlem eller disponenten har rätt att teckna föreningens firma eller att styrelsen får bemyndiga någon av sina medlemmar, disponenten eller någon annan person att göra det. På en sådan person tillämpas 34 § 2 mom. och 38 §. Rätten att teckna föreningens firma kan begränsas så att två eller flera personer endast gemensamt har rätt att teckna firman. Andra begränsningar får inte antecknas i handelsregistret. Styrelsen får när som helst återkalla ett bemyndigande att teckna firman.

Stämning och annan delgivning anses ha tillställts föreningen när den har delgivits en styrelsemedlem, föreningens disponent eller någon annan som är berättigad att ensam eller tillsammans med någon annan teckna firman. Om föreningen inte har en i handelsregistret antecknad styrelsemedlem, disponent eller annan person med rätt att ensam eller tillsammans med någon annan teckna föreningens firma, skall vid delgivning med föreningen i tillämpliga delar iakttas 11 kap. 7 § rättegångsbalken.

40 §
Otillåtna åtgärder

Styrelsemedlemmarna, disponenten och andra i 39 § angivna företrädare för föreningen får inte företa en rättshandling eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att bereda en föreningsmedlem eller någon annan otillbörlig fördel på föreningens eller annan medlems bekostnad.

41 §
Förbud att verkställa ogiltigt beslut

Styrelsemedlemmarna, disponenten och andra i 39 § angivna företrädare för föreningen får inte iaktta ett av föreningsmötet, styrelsen eller disponenten fattat beslut som är ogiltigt på grund av att det strider mot denna lag eller stadgarna.

6 kap

Boendeförvaltningen

42 §
Tillämpning av boendeförvaltning

I en bostadsrättsförening skall stadgandena om boendeförvaltning i detta kapitel tillämpas, om det inte i föreningens stadgar har bestämts att boendeförvaltning inte tillämpas i föreningen.

43 §
Boendeförvaltningens uppgifter

Boendeförvaltningens uppgift är att sörja för underhåll och skötsel av de bostadsrättshus, fastigheter och övriga byggnader som bostadsrättsföreningen besitter på boendeförvaltningsområdet. Boendeförvaltningen får dessutom besluta om sådan ombyggnad och renovering genom vilken områdets fastigheter och byggnader sätts i ett skick som motsvarar sedvanliga krav vid tidpunkten i fråga.

Vad som stadgas i 1 mom. hindrar inte att föreningsmötet beslutar om utförande av en enskild uppgift som gäller underhåll och skötsel eller om ombyggnad eller renovering enligt 1 mom.

44 §
Boendeförvaltningsområde

Beslut om fördelning av bostadsrättsföreningens bostadsrättshus på flera boendeförvaltningsområden skall fattas vid föreningsmötet.

Beslut som boendeförvaltningsområdets boendestämma eller boendekommitté fattar i ärenden som hör till deras behörighet är bindande för föreningen. Föreningen svarar för de avtal och andra rättshandlingar som boendeförvaltningsområdets företrädare har fattat beslut om inom ramen för sin behörighet.

Ett boendeförvaltningsområde skall antecknas i handelsregistret så som stadgas särskilt.

45 §
Boendestämma

Föreningens beslutanderätt i de ärenden som hör till boendeförvaltningen utövas av de medlemmar som har ett gällande bostadsrättsavtal för en lägenhet i ett bostadsrättshus på ifrågavarande boendeförvaltningsområde. Bostadsrättshavarna utövar sin beslutanderätt i de ärenden som hör till boendeförvaltningen vid boendestämman.

Beslut som fattats vid boendestämman skall dock underställas bostadsrättsföreningsmötet, om minst en tredjedel av de närvarande vid boendestämman eller en tiondedel av samtliga bostadsrättshavare inom boendeförvaltningsområdet yrkar det. Föreningsmötet kan endast godkänna eller förkasta ett underställt beslut.

Ordinarie boendestämma skall hållas inom tre månader efter räkenskapsperiodens utgång. För boendestämman, framläggande av handlingar och stämmans beslut gäller i övrigt på motsvarande sätt vad som stadgas om föreningsmötet, framläggande av handlingar och mötets beslut. Utomstående har dock inte rätt till klandertalan enligt 30 § när det gäller beslut av boendestämman.

46 §
Boendekommitté

Boendestämman väljer en boendekommitté som enligt boendestämmans beslut sköter det praktiska fullgörandet av boendeförvaltningens uppgifter och som företräder boendeförvaltningsområdet. Boendestämman beslutar om antalet medlemmar i boendekommittén och dess mandattid, om inte därom har bestämts i föreningens stadgar. Om boendekommittén gäller i övrigt på motsvarande sätt vad som stadgas om bostadsrättsföreningens styrelse.

Boendekommitténs medlemmar skall antecknas i handelsregistret så som stadgas särskilt.

Boendekommittén skall för varje räkenskapsperiod göra upp en berättelse över omständigheter som är viktiga för bedömning av boendeförvaltningsområdets verksamhet och dess ekonomiska ställning samt över händelser som är av väsentlig betydelse ur boendeförvaltningens synvinkel. Berättelsen skall tillställas boendeförvaltningsområdets övervakare minst en månad före den boendestämma som behandlar berättelsen. På boendekommitténs berättelse tillämpas i tillämpliga delar vad 58 § stadgar om föreningens verksamhetsberättelse. Boendekommittén gör upp en budget för boendeförvaltningsområdet för varje räkenskapsperiod.

Om inte något annat bestäms i bostadsrättsföreningens stadgar, får boendekommittén på föreningens vägnar bevilja tillstånd enligt 11 § lagen om bostadsrättsbostäder och utöva den rätt som avses i lagens 13 § samt ta emot anmälningar som avses i 11 och 15 §§.

47 §
Disponent

I bostadsrättsföreningens stadgar kan bestämmas eller vid boendestämman beslutas att boendeförvaltningsområdet skall ha en disponent. Disponenten utses och skiljs från uppdraget av boendekommittén. Om disponenten gäller i övrigt på motsvarande sätt vad som stadgas om en bostadsrättsförenings disponent.

Boendeförvaltningsområdets disponent skall antecknas i handelsregistret så som stadgas särskilt.

På disponenten tillämpas på motsvarande sätt vad 46 § 4 mom. stadgar om boendekommittén.

48 §
Övervakare

För att övervaka och följa boendeförvaltningsområdets ekonomi och förvaltning väljer boendestämman minst en övervakare för området. Boendestämman bestämmer övervakarens mandattid, om detta inte har bestämts i bostadsrättsföreningens stadgar.

I fråga om övervakaren iakttas i tillämpliga delar vad som i 2 kap. 1 § i revisionslagen (1141/2015) föreskrivs om revisors allmänna behörighet, i 2 kap. 9 § om entledigande och avgång, i 3 kap. 10 § om närvaro vid sammanträden, i 4 kap. 6 § om oberoende ställning, i 4 kap. 7 § om jäv och i 4 kap. 8 § om tystnadsplikt. (18.9.2015/1150)

Övervakaren skall avge en övervakningsberättelse angående boendeförvaltningsområdet för varje räkenskapsperiod för behandling vid boendestämman. Övervakningsberättelsen skall innehålla ett yttrande om boendekommitténs verksamhet under den gångna räkenskapsperioden och om den berättelse som boendekommittén uppgjort över den gångna räkenskapsperioden. Övervakningsberättelsen skall lämnas till boendekommittén och delges föreningens styrelse och revisor, om föreningen enligt lag eller stadgarna är skyldig att välja en revisor, senast två veckor före den boendestämma där berättelsen behandlas. (13.4.2007/466)

Övervakaren skall även under räkenskapsperioden lämna boendestämman och boendekommittén samt föreningens styrelse och revisor, om föreningen enligt lag eller stadgarna är skyldig att välja en revisor, sådana uppgifter om boendeförvaltningsområdet som är väsentliga för övervakningen av förvaltningen av boendeförvaltningsområdet och skötseln av dess ekonomi och som övervakaren har fått kännedom om. Övervakaren har för fullgörande av sitt uppdrag rätt att få behövliga uppgifter av föreningens och dess dottersamfunds organ. (13.4.2007/466)

49 §
Bruksvederlaget

I en bostadsrättsförening består bruksvederlaget av

1) ett vederlag som bestäms av boendestämman och med vilket utgifterna för boendeförvaltningen täcks samt

2) ett vederlag som bestäms av föreningsmöte och med vilket föreningens övriga utgifter som avses i 16 § lagen om bostadsrättsbostäder täcks.

Boendestämman skall besluta om storleken på det i 1 punkten nämnda bruksvederlaget enligt de grunder som bostadsrättsföreningen fastställt vid sitt möte. Innan bostadsrättsföreningens ordinarie möte skall styrelsen inom en månad efter räkenskapsperiodens utgång lämna boendekommittén ett förslag till grunderna för bruksvederlaget.

Bruksvederlaget betalas till bostadsrättsföreningen, som skall ställa till boendeförvaltningsområdets förfogande den del av bruksvederlaget som området har rätt till.

50 §
Försummelse av boendeförvaltningens uppgifter

Om de uppgifter som hör till boendeförvaltningen inte sköts på behörigt sätt kan föreningsmötet, om rättelse trots anmärkning inte skett, innehålla bruksvederlaget och tills vidare överta uppgifterna att skötas av föreningen. Beslutet skall utan dröjsmål anmälas för anteckning i handelsregistret.

7 kap

Revision och verksamhetsgranskning (22.12.2009/1607)

51 § (13.4.2007/466)
Val av revisor

Bestämmelser om revision av en bostadsrättsförening finns i detta kapitel och i revisionslagen.

Bestämmelser om revisionsskyldighet finns i 2 kap. i revisionslagen. Föreningsmötet väljer revisor.

Bestämmelser om skyldigheten att välja en revisorssuppleant finns i 2 kap. 3 § i revisionslagen. Föreningsmötet kan välja en revisorssuppleant också i en förening som inte har någon skyldighet att välja en sådan, och välja flera revisorssuppleanter. (18.9.2015/1150)

51 a § (22.12.2009/1607)
Val av verksamhetsgranskare samt mandattid och suppleant för verksamhetsgranskare

En förening ska ha en verksamhetsgranskare som föreningsmötet valt, om föreningen inte har en revisor och om inte annat föreskrivs i stadgarna.

En verksamhetsgranskare ska dock väljas om föreningen inte har en revisor och minst en tiondel av föreningens samtliga medlemmar eller en tredjedel av de vid mötet närvarande föreningsmedlemmarna så kräver vid ett ordinarie föreningsmöte eller ett möte där ärendet enligt möteskallelsen ska behandlas. Om föreningen har en revisor får föreningsmötet besluta att välja en verksamhetsgranskare enligt vad som föreskrivs i 24 §.

Om en verksamhetsgranskare inte har valts enligt denna lag eller stadgarna, ska regionförvaltningsverket förordna en verksamhetsgranskare i den ordning som föreskrivs i 53 § 2 mom. om förordnande av revisor.

På mandattiden för verksamhetsgranskare tillämpas bestämmelserna i 52 § om mandattiden för revisor.

Om endast en verksamhetsgranskare väljs, ska dessutom minst en suppleant för verksamhetsgranskaren väljas. På dessa suppleanter tillämpas vad som föreskrivs om verksamhetsgranskare.

51 b § (22.12.2009/1607)
Verksamhetsgranskares behörighet och oberoende

En verksamhetsgranskare får inte vara

1) en juridisk person, en minderårig, en person med intressebevakare, en person vars handlingsbehörighet har begränsats, en person som är försatt i konkurs eller en person som fått näringsförbud,

2) styrelsemedlem i föreningen, föreningens disponent eller en person med motsvarande ställning i en sammanslutning som hör till samma koncern,

3) en person som har i uppgift att sköta föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller tillsynen över medelsförvaltningen,

4) en person som är anställd hos föreningen eller hos en person som avses i 2 eller 3 punkten,

5) en person som har ett penninglån, en säkerhet eller motsvarande förmån som beviljats eller ställts av föreningen eller av en person som hör till dess ledning eller en person som har gett nämnda part en sådan förmån, eller

6) en person som är make, bror eller syster till någon som avses i 2 eller 3 punkten eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en sådan person.

En verksamhetsgranskare ska ha den ekonomiska och juridiska sakkunskap och erfarenhet som med hänsyn till arten och omfattningen av föreningens verksamhet krävs för uppdraget.

En verksamhetsgranskare ska vara oberoende vid utförandet av verksamhetsgranskning. Om förutsättningar för en oberoende verksamhet saknas till väsentliga delar, ska verksamhetsgranskaren vägra ta emot uppdraget eller avstå från det.

51 c § (22.12.2009/1607)
Verksamhetsgranskningens innehåll

En verksamhetsgranskning omfattar granskning av föreningens ekonomi och förvaltning på ett sätt som är tillräckligt med hänsyn till arten och omfattningen av föreningens verksamhet.

51 d § (22.12.2009/1607)
Verksamhetsgranskningsberättelse

En verksamhetsgranskare ska avge en daterad och undertecknad verksamhetsgranskningsberättelse för varje räkenskapsperiod. I berättelsen ska det bokslut som är föremål för granskningen specificeras.

Verksamhetsgranskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om,

1) huruvida bokslutet innehåller det väsentliga om inkomster, utgifter, tillgångar, eget kapital, skulder och säkerheter som föreningen ställt, och

2) huruvida verksamhetsberättelsen innehåller det väsentliga om de omständigheter som avses i 55 §.

Om verksamhetsgranskaren inte har kunnat uttala sig, ska han eller hon meddela detta i verksamhetsgranskningsberättelsen. I berättelsen får behövliga tilläggsuppgifter ges.

Verksamhetsgranskaren ska påpeka det i verksamhetsgranskningsberättelsen om det vid granskningen framgått att en medlem, ordföranden eller en vice ordförande i föreningens styrelse eller föreningens disponent har

1) gjort sig skyldig till en handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot föreningen, eller

2) brutit mot denna lag eller mot föreningens stadgar.

Verksamhetsgranskningsberättelsen ska lämnas till föreningens styrelse senast två veckor före det föreningsmöte där bokslutet ska läggas fram.

51 e § (22.12.2009/1607)
Arvode och övriga kostnader

En verksamhetsgranskare har rätt till arvode av föreningen. Föreningen svarar också för de övriga kostnaderna för verksamhetsgranskningen.

51 f § (22.12.2009/1607)
Verksamhetsgranskarens rätt att få upplysningar, skyldighet att lämna upplysningar och tystnadsplikt

Föreningens styrelse och disponent ska ge verksamhetsgranskaren möjlighet att förrätta granskning i den omfattning som granskaren finner behövlig samt ge sådana redogörelser och sådan hjälp som granskaren begär. Motsvarande organ i en dottersammanslutning har samma skyldigheter gentemot en verksamhetsgranskare i moderföreningen.

En verksamhetsgranskare har rätt att närvara och yttra sig vid ett styrelsemöte eller föreningsmöte som behandlar frågor som anknyter till granskarens uppdrag. Verksamhetsgranskaren ska vara närvarande vid mötet, om de frågor som behandlas är av sådan art att hans eller hennes närvaro är nödvändig.

Verksamhetsgranskaren ska på begäran av föreningsmötet ge närmare uppgifter om omständigheter som kan påverka bedömningen av ett ärende som behandlas vid mötet. Uppgifterna får dock inte ges om de skulle orsaka föreningen väsentlig olägenhet.

Verksamhetsgranskaren ska på en föreningsmedlems begäran lämna föreningsmötet alla upplysningar om föreningen, om detta inte medför föreningen väsentlig olägenhet. Verksamhetsgranskaren får i övrigt röja omständigheter som han eller hon fått kännedom om i sitt uppdrag och som

1) granskaren ska meddela eller ge ett utlåtande om med stöd av lag,

2) en myndighet, domstol eller annan person på grundval av lag har rätt att få kännedom om,

3) föreningen samtyckt till att får röjas,

4) har kommit till allmän kännedom, eller

5) inte medför olägenhet för föreningen.

Bestämmelser om verksamhetsgranskarens skadeståndsansvar finns i 76 §.

52 § (13.4.2007/466)
Mandattiden för revisor

Revisorns mandattid upphör och en ny revisors mandattid börjar vid utgången av det ordinarie föreningsmöte som följer på valet och som beslutar om valet av ny revisor. I stadgarna kan bestämmas om en annan tidsbunden mandattid eller att den skall fortgå tills vidare. Också när en ny revisor väljs kan det beslutas något annat om när mandattiden skall upphöra och en ny mandattid börja.

53 § (22.12.2009/1402)
Skyldighet att välja revisor

Utöver vad som föreskrivs i revisionslagen ska i en bostadsrättsförening väljas en revisor, om

1) föreningen har ingått minst 30 bostadsrättsavtal, eller

2) detta vid det ordinarie föreningsmötet eller vid det föreningsmöte där ärendet enligt möteskallelsen ska behandlas, yrkas av minst en tiondel av föreningens samtliga medlemmar eller en tredjedel av de närvarande medlemmarna.

Om föreningsmötet inte väljer en revisor som avses i 1 mom. 2 punkten, förordnar Patent- och registerstyrelsen en revisor i den ordning som föreskrivs i 2 kap. 8 § 1 och 4 mom. i revisionslagen, om en medlem ansöker om förordnande av en revisor inom en månad från föreningens möte. (18.9.2015/1150)

54 § (22.12.2009/1402)
Särskild granskning

En medlem i en bostadsrättsförening kan yrka särskild granskning av föreningens förvaltning och bokföring under en viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller omständigheter. Förslag om detta ska läggas fram vid det ordinarie föreningsmötet eller vid det föreningsmöte där ärendet enligt kallelsen till möte ska behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondedel av samtliga medlemmar eller en tredjedel av de vid mötet närvarande medlemmarna, kan en medlem inom en månad från mötet hos regionförvaltningsverket anhålla om att en granskare förordnas.

Regionförvaltningsverket ska ge föreningens styrelse tillfälle att bli hörd. Om ansökan gäller åtgärder av en viss person, ska även denne ges tillfälle att bli hörd. Ansökan ska bifallas om vägande skäl för en granskning anses föreligga. Regionförvaltningsverket kan förordna en eller flera granskare. En granskare har rätt till arvode av föreningen.

På en granskare ska tillämpas vad denna lag och revisionslagen föreskriver om revisor. Föreningsmötet får dock inte skilja granskaren från uppdraget.

Över granskningen ska ett utlåtande ges till föreningsmötet och sändas till de medlemmar som begär det. Disponenten eller styrelsens ordförande ska se till att medlemmarna under minst en vecka före föreningsmötet har möjlighet att på begäran ta del av utlåtandet. Detta ska hållas framlagt vid föreningsmötet.

8 kap

Bokslut och användning av föreningens tillgångar

55 § (30.4.1998/297)
Skyldighet att uppgöra bokslut

Bokslutet skall uppgöras enligt bokföringslagen (1336/1997) och detta kapitel. Bokföringsnämnden kan enligt vad som bestäms i bokföringslagen ge anvisningar och utlåtanden om uppgörandet av bokslut för en bostadsrättsförening.

Ett förslag till bokslut för föreningen skall lämnas till boendeförvaltningsområdets boendekommitté inom en månad efter räkenskapsperiodens utgång.

3 mom. har upphävts genom L 13.4.2007/466. (13.4.2007/466)

56 § (30.4.1998/297)

56 § har upphävts genom L 30.4.1998/297.

57 § (14.2.2003/128)
Hänvisning till tillämpning av lagen om bostadsrättsbostäder

Utöver vad som föreskrivs i detta kapitel tillämpas på bostadsrättsföreningars bokslut vad som bestäms i 11 a kap. lagen om bostadsrättsbostäder.

58 § (14.2.2003/128)

58 § har upphävts genom 14.2.2003/128.

59 § (14.2.2003/128)

59 § har upphävts genom 14.2.2003/128.

60 § (12.8.2016/629)
Förbud att bevilja lån och att ställa säkerhet

En förening får inte ge penninglån till den som är föreningsmedlem, medlem av styrelsen eller boendekommittén, föreningens eller boendeförvaltningsområdets disponent, revisor, verksamhetsgranskare eller övervakare, inte heller till den som till någon av dessa står i ett sådant släktskapsförhållande som avses i 4 kap. 7 § 1 mom. 7 punkten i revisionslagen. Detsamma gäller ställande av säkerhet för skuld.

61 § (14.2.2003/128)

61 § har upphävts genom 14.2.2003/128.

9 kap

Bostadsrättsföreningarnas inlösningsgarantifond

62 §
Inlösningsgarantifonden

För att trygga att den som innehar en bostadsrätt får inlösning för sin bostadsrätt i det fall som avses i 23 § lagen om bostadsrättsbostäder finns bostadsrättsföreningarnas inlösningsgarantifond.

Varje bostadsrättsförening som ingått ett bostadsrättsavtal är medlem i inlösningsgarantifonden. Även en annan sammanslutning som äger ett bostadsrättshus har rätt att bli medlem i fonden. En sådan annan sammanslutning som vill bli medlem skall ansluta hela sitt bostadsrättshusbestånd till systemet inom fem år efter att den har blivit medlem eller inom en av inlösningsgarantifonden uppställd kortare tid.

Garantifonden får förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt uppträda som part inför domstolar och andra myndigheter.

63 §
Bildande av inlösningsgarantifonden och inledande av verksamheten

När två bostadsrättsföreningar har antecknats i handelsregistret skall dessa bilda en inlösningsgarantifond. Stiftare av fonden kan även vara en i 62 § 2 mom. avsedd annan sammanslutning som äger bostadsrättshus.

Registermyndigheten skall meddela de föreningar som avses i 1 mom. att de är skyldiga att bilda en inlösningsgarantifond. Registermyndigheten skall tillställa miljöministeriet uppgift om meddelandena.

Stiftarna skall över bildandet av inlösningsgarantifonden uppsätta en stiftelseurkund som skall dateras och undertecknas av stiftarna, och till den skall fogas de stadgar som har utarbetats för fonden och som uppfyller kraven i 64 §. Stiftarna skall välja fondens första styrelse och revisorer samt sända miljöministeriet fondens stadgar för fastställelse. De åtgärder som enligt detta moment ålagts stiftarna skall vidtas inom sex månader efter att föreningarna har antecknats i handelsregistret.

Om föreningarna åsidosätter skyldigheterna enligt denna paragraf, kan miljöministeriet förena skyldigheterna med vite. Vitet döms ut av miljöministeriet.

64 §
Stadgar för inlösningsgarantifonden

Miljöministeriet fastställer stadgar för inlösningsgarantifonden och ändringar i dem. I stadgarna skall nämnas

1) fondens hemort,

2) de grunder enligt vilka fondens medlemmar utser fullmäktige samt fullmäktiges beslutförhet,

3) sättet för kallelse till fullmäktiges möte,

4) antalet styrelsemedlemmar och suppleanter och deras mandattid samt styrelsens beslutförhet och uppgifter,

5) vem eller vilka som tecknar garantifondens namn,

6) revisorernas antal och mandattid,

7) när fullmäktige skall sammanträda för att besluta om fondavgift och andra ärenden som hör till fullmäktiges uppgifter,

8) sättet för hur bokslutet skall fastställas och beslut om ansvarsfrihet skall fattas, samt

9) i vilken ordning fullmäktige skall besluta om ändring av garantifondens stadgar.

65 §
Garantifondens förvaltning

Garantifondens beslutanderätt utövas av fullmäktige, om inte beslutanderätt i denna lag eller i fondens stadgar överförts på styrelsen. Varje medlem i garantifonden tillsätter på de grunder som anges i stadgarna ett visst antal fullmäktige och för var och en av dem en personlig suppleant. Fullmäktiges mandattid är ett kalenderår.

Fonden har en styrelse vars medlemmar och suppleanter utses av fullmäktige.

Fonden ska ha minst två revisorer och revisorssuppleanter som väljs av fullmäktige. Minst två av revisorerna ska vara CGR-revisorer eller revisionssammanslutningar, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor. (18.9.2015/1150)

66 § (22.12.2009/1402)
Tillsyn över inlösningsgarantifonden

Statskontoret övervakar den verksamhet som inlösningsgarantifonden bedriver. Statskontoret har rätt att av fonden och dess revisorer få de handlingar, upplysningar och utredningar som behövs för övervakningen. Garantifonden ska inom fyra månader efter räkenskapsperiodens utgång sända statskontoret en kopia av sitt bokslut och revisorernas däröver avgivna revisionsberättelse.

Inlösningsgarantifonden ska lämna statskontoret uppgift om fondens namntecknare samt deras personuppgifter.

Finner statskontoret att garantifondens styrelse har förfarit i strid med lag eller fondens stadgar eller åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, kan statskontoret ålägga styrelsen att vidta åtgärder för att åstadkomma rättelse eller förbjuda att ett felaktigt beslut verkställs. Statskontoret kan förelägga styrelsemedlemmarna vite för att förstärka åläggandet eller förbudet. Vitet döms ut av regionförvaltningsverket på garantifondens hemort.

67 §
Fondavgift

En fondmedlem skall till inlösningsgarantifonden betala en fondavgift som är minst fem procent av de nya bostadsrättsavgifter som årligen betalts till medlemmen.

Fullmäktige kan dock besluta, om minst två tredjedelar av de närvarande fullmäktige biträder beslutet, att fondens medlemmar inom en i beslutet angiven tid skall betala en extra fondavgift.

Fullmäktige fastställer årligen fondavgiftens storlek, och grunderna för bestämmande av fondavgiften skall vara lika för alla medlemmar.

Fondavgiften jämte dröjsmålsränta får indrivas i utsökningsväg utan dom eller beslut med iakttagande av lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

68 §
Inlösning med fondens medel

Medel från inlösningsgarantifonden får anvisas en fondmedlem för inlösning av bostadsrätter, om medlemmen genom framförda krav på inlösning skulle åsamkas oskäligt stora betalningssvårigheter. Fondens styrelse beslutar om användning av medel för inlösning.

Då en bostadsrätt som inlösts med garantifondens medel överlåts på nytt skall den bostadsrättsavgift som betalas av mottagaren överföras till garantifonden.

69 §
Förbud att skifta inlösningsgarantifonden

En medlem av garantifonden har inte rätt att yrka att de avgifter som denna betalt till fonden eller att någon annan andel i fonden skall avskiljas för medlemmen och inte heller överlåta en sådan andel till någon annan. En andel i fonden får inte räknas som en fondmedlems tillgångar.

70 §
Placering av fondens medel

Garantifondens medel skall placeras på ett säkert och för fondens likviditet betryggande sätt.

71 §
Garantifondens bokföring

Inlösningsgarantifonden är bokföringsskyldig. För fondens bokföring, bokslutet och revision gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i bokföringslagen och revisionslagen. Fondens räkenskapsperiod är kalenderåret.

10 kap

Upplösning

72 §
Upphörande med verksamheten och överlåtelse av egendom

Ett beslut om att upplösa en förening är giltigt endast om samtliga bostadsrättshavare samtycker till det och medlemmarna med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna har biträtt det. Ett beslut om överlåtelse av ett bostadsrättshus som ägs av föreningen eller en sådan fastighet i dess besittning eller ägo på vilken bostadsrättshuset är beläget är giltigt endast om samtliga bostadsrättshavare som bor i bostadsrättshuset samtycker därtill och medlemmarna med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna har biträtt det. Om en överlåtelse avser en fastighetsdel som skall lämnas obebyggd eller någon annan byggnad eller fastighet, krävs dock inte ovan nämnt samtycke eller kvalificerad majoritet.

Samtliga bostadsrättshavares samtycke till ett beslut som avses i 1 mom. krävs inte heller om föreningen skulle lida avsevärd skada av att den fortsätter sin verksamhet. Beslutet är i detta fall giltigt, om minst fyra femtedelar av bostadsrättshavarna i fråga ger sitt samtycke till det.

Om tillstånd av myndighet till upplösning och överlåtelse som avses i denna paragraf stadgas i 46 och 47 §§ lagen om bostadsrättsbostäder.

73 §
Likvidation

Har en förening beslutat upplösa sig och fått tillstånd till det enligt 72 § 3 mom., skall styrelsen vidta de likvidationsåtgärder som upplösningen föranleder, om inte föreningen i styrelsens ställe har utsett en eller flera likvidatorer. En förening som har fattat beslut om att upplösa sig får fortsätta med ekonomisk verksamhet endast i den utsträckning som behövs för nödvändigt underhåll av fastigheterna och byggnaderna. Likvidatorerna skall söka offentlig stämning på borgenärer och de har rätt att överlämna föreningens egendom till konkurs. Likvidatorerna skall ge en slutredovisning för upplösningen. Föreningen anses ha upphört när anteckning om upplösningen har införts i handelsregistret.

När en förening upplöses skall skulderna först betalas och därefter skall inlösningarna av bostadsrätter enligt 23 § lagen om bostadsrättsbostäder betalas till dem som avstår från sin bostadsrätt. De tillgångar som blir kvar i föreningen sedan skulderna har betalts och inlösningarna betalts till dem som avstår från sin bostadsrätt övergår till den i 62 § avsedda inlösningsgarantifonden. (14.2.2003/128)

74 §
Klander av likvidation

Om en tiondedel av föreningens medlemmar vill klandra likvidatorernas åtgärder, skall de väcka talan mot likvidatorerna inom sex månader efter det slutredovisningen avgivits. Talan skall väckas vid domstolen på föreningens hemort.

75 §
Konkurs

Om överlämnande av en bostadsrättsförenings egendom till konkurs beslutar föreningens styrelse.

Domstolen skall till godman utse även en av statskontoret föreslagen person, om statskontoret gör framställning om det.

Har en bostadsrättsförenings egendom avträtts till konkurs och återstår egendom när konkursen avslutas, skall styrelsen så snart som möjligt sammankalla ett föreningsmöte för att fatta beslut om föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller om föreningen skall upplösas. Om föreningsmötet fattar beslut om att fortsätta föreningens verksamhet, skall styrelsen utan dröjsmål göra anmälan om detta för registrering.

Återstår ingen egendom när konkursen avslutas, har föreningen upplösts när slutredovisningen i konkursen har godkänts. Boförvaltaren skall utan dröjsmål för registrering göra anmälan om föreningens upplösning till Rättsregistercentralen, som förmedlar uppgiften till registermyndigheten för registrering. (20.2.2004/143)

11 kap

Särskilda stadganden

76 § (22.12.2009/1607)
Skadeståndsskyldighet

Styrelsemedlemmarna och medlemmarna i en boendekommitté, föreningens och boendeförvaltningsområdets disponent, revisorerna, verksamhetsgranskare och övervakarna är skyldiga att ersätta skada som de vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat bostadsrättsföreningen. Detsamma gäller skada som har vållats en föreningsmedlem eller någon annan genom brott mot denna lag eller föreningens stadgar. Angående skadeståndsskyldighet för den som har ställning som arbetstagare gäller vad som föreskrivs särskilt.

77 §
Minoritetens rätt att väcka ersättningstalan

Även om vid föreningsmötet har beviljats ansvarsfrihet eller annars fattats beslut om att inte väcka skadeståndstalan, kan talan dock väckas på föreningens vägnar, om minst en tiondedel av samtliga medlemmar eller en tredjedel av de närvarande medlemmarna vid mötet har röstat emot beslutet.

Talan kan väckas av en tiondedel av medlemmarna eller minst det antal medlemmar som motsvarar den tredjedel vid mötet närvarande medlemmar som avses i 1 mom. Avstår en medlem från talan sedan den väckts, kan dock övriga medlemmar som väckt talan fullfölja denna.

Talan skall väckas inom tre månader från föreningsmötets beslut eller, när granskning enligt 54 § yrkats, från det utlåtandet om granskningen har framlagts vid föreningsmötet eller ansökan om förordnande av granskare avslagits.

De medlemmar som väckt talan svarar för de rättegångskostnader som de ålagts att betala. De har dock rätt att av föreningen få ersättning för kostnaderna i den mån de medel som föreningen vunnit genom rättegången räcker för ändamålet.

78 § (22.12.2009/1607)
Tid för talan

Talan på föreningens vägnar ska, om inte talan grundar sig på en straffbar gärning, väckas mot

1) styrelsemedlem eller medlem i en boendekommitté eller föreningens eller boendeförvaltningsområdets disponent inom tre år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det beslut fattades eller den åtgärd vidtogs som talan grundas på, och

2) revisor, verksamhetsgranskare och övervakare inom tre år från det att den revisionsberättelse, verksamhetsgranskningsberättelse eller övervakningsberättelse avgavs som talan grundas på.

En minoritet får väcka talan mot personer som nämns i 1 mom. 1 punkten även senare, om en majoritet vid föreningsmötet förhindrat att beslut fattats i ärende som avses i 77 § 1 mom.

79 §
En rättshandlings giltighet mot föreningen

Har en bostadsrättsförenings styrelsemedlem eller en medlem i en boendekommitté, föreningens eller ett boendeförvaltningsområdes disponent eller någon annan företrädare för föreningen vid företagande av en rättshandling på föreningens vägnar överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen inte gällande mot föreningen, om den gentemot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.

80 §
Förbud att begränsa valfrihet

En bostadsrättsförenings rätt att välja byggherre eller leverantör av nyttigheter som föreningen behöver får inte begränsas genom arrangemang som grundar sig på medlemskap eller delägarskap i en annan sammanslutning eller på avtal eller någon annan förbindelse. Boendestämmans eller en boendekommittés motsvarande valfrihet får inte begränsas genom bostadsrättsföreningens stadgar eller genom arrangemang som grundar sig på avtal eller någon annan förbindelse. Bestämmelser, villkor eller förbindelser som står i strid med förbudet är ogiltiga.

81 § (22.12.2009/1607)
Dottersammanslutningsfusion

En bostadsrättsförening kan med sig fusionera ett aktiebolag eller bostadsaktiebolag vars samtliga aktier är i föreningens ägo och som har ett syfte enligt 1 § 2 mom. eller som äger ett hus i bostadsbruk.

I fråga om fusion gäller i tillämpliga delar vad som i 16 kap. i aktiebolagslagen (624/2006) eller i 19 kap. i lagen om bostadsaktiebolag föreskrivs om dotterbolagsfusion. I den övertagande bostadsrättsföreningen fattas dock fusionsbeslutet av föreningsmötet.

82 § (14.2.2003/128)

82 § har upphävts genom 14.2.2003/128.

83 §
Bostadsrättsföreningsförseelse

Den som

1) bryter mot vad som stadgas om skyldighet att framlägga protokoll från föreningsmötet, ett styrelsemöte eller en boendestämma eller en boendekommittés möte,

2) beviljar penninglån eller ställer säkerhet i strid med 60 §,

3) försummar att föra medlemsförteckning eller åsidosätter skyldigheten att förete den,

4) bryter mot vad denna lag stadgar om uppgörande av bokslut eller koncernbokslut eller om avgivande av slutredovisning vid föreningens likvidation, eller

5) i strid med 4 § 2 mom. och 85 § använder benämningen ""bostadsrättsförening"" i sin firma eller annars i sin verksamhet, skall för bostadsrättsföreningsförseelse dömas till böter, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag.

12 kap

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

84 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995.

85 §
Övergångsstadgande

En förening som är införd i föreningsregistret när denna lag träder i kraft och i vars namn ordet ""bostadsrättsförening"" ingår får bibehålla sitt namn oförändrat utan hinder av vad som stadgas i 4 § 2 mom.

RP 16/94, MiUB 9/94

Ikraftträdelsestadganden:

30.4.1998/297:

Denna lag träder i kraft den 15 maj 1998.

Lagen tillämpas från ingången av den räkenskapsperiod då på det bokslut som skall upprättas över den tillämpas lagen den 30 april 1998 om ändring av bokföringslagen (300/1998).

RP 8/1998, EkUB 5/1998, RSv 27/1998

1.11.2002/889:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

En tillståndsansökan som inte har avgjorts när denna lag träder i kraft skall överföras till Patent- och registerstyrelsen.

RP 58/2002, EkUB 16/2002, RSv 115/2002

14.2.2003/128:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 100/2002, MiUB 20/2002, RSv 227/2002

20.2.2004/143:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2004.

RP 153/2003, LaUB 8/2003, RSv 131/2003

21.7.2006/629:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

RP 109/2005, EkUB 7/2006, RSv 63/2006

13.4.2007/466:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

På bostadsrättsföreningar som bildats innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser om behörighetsvillkor för revisor i 53 § 1 mom. 1 punkten som gällde vid lagens ikraftträdande samt bestämmelserna i den revisionslag (936/1994) som upphävs om val av annan revisor än en CGR- eller GRM-revisor eller en CGR- eller GRM-sammanslutning och om revision som en sådan revisor verkställer avseende räkenskapsperioder som avslutas senast den 31 december 2011.

RP 194/2006, EkUB 33/2006, RSv 293/2006

22.12.2009/1402:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009

22.12.2009/1607:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

RP 24/2009, MiUB 10/2009, RSv 206/2009

18.9.2015/1150:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014

12.8.2016/629:

Denna lag träder i kraft den 19 augusti 2016.

RP 70/2016, EkUB 16/2016, RSv 85/2016, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU, (32014L0056); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 196, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 (32014R0537); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 77

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.