Beaktats t.o.m. FörfS 1008/2016.

19.8.1994/750

Statstjänstemannalag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Tillämpningsområde

1 §

I denna lag stadgas om tjänsteförhållande till staten.

Ett tjänsteförhållande är ett offentligrättsligt anställningsförhållande där staten är arbetsgivare och tjänstemannen den som utför arbetet.

Med ämbetsverk avses i denna lag statens ämbetsverk eller inrättningar som inrättats genom lag eller genom förordning av statsrådet. (29.12.2011/1548)

2 §

Syftet med denna lag är att säkerställa att statens uppgifter sköts på ett resultatgivande och ändamålsenligt sätt samt så att kraven på rättssäkerhet uppfylls och att säkerställa tjänstemannens rättigheter i förhållande till arbetsgivaren.

3 §

Denna lag tillämpas inte på riksdagens justitieombudsman och biträdande justitieombudsmän, inte heller på tjänstemännen vid riksdagens kansli, republikens presidents kansli, riksdagens justitieombudsmans kansli eller statens revisionsverk eller på Finlands Banks och Folkpensionsanstaltens tjänstemän och funktionärer, om inte något annat bestäms genom lag. (25.5.2007/604)

Denna lag tillämpas inte heller på den som fullgör en offentligrättslig skyldighet som inte följer av ett statligt anställningsförhållande.

Om tillämpningen av denna lag på timlärare i bisyssla och docenter vid högskolor stadgas genom förordning.

3 a § (25.8.2016/685)

Denna lag tillämpas på domartjänster och domare, om inte något annat föreskrivs i lag.

Bestämmelser om utnämning av domare och deras tjänsteförhållanden finns dessutom i domstolslagen (673/2016).

Bestämmelserna i 9, 10, 20 och 22 §, 23 § 4 mom., 25, 26, 26 a och 27–34 §, 8 kap., 40 § 1 mom., 44 § och 66 § 3 mom. gäller inte domartjänster eller domare.

En domare kan inte ges rätt att kvarstå i en domartjänst efter avgångsåldern.

3 a § har tillfogats genom L 685/2016, som träder i kraft 1.1.2017.

2 kap

Tjänsteregleringar (29.12.2011/1548)

Inrättande, indragning och ändring av tjänster (29.12.2011/1548)
4 § (25.8.2016/685)

Tjänster kan inrättas med anslag som står till förfogande för avlöningar.

Bestämmelser om inrättande, indragning och ändring av tjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. Följande tjänster får inte inrättas eller dras in eller deras benämning ändras, om de inte har specificerats särskilt i statsbudgeten:

1) tjänsterna som justitiekansler i statsrådet och biträdande justitiekansler samt tjänsten som kanslichef vid justitiekanslersämbetet,

2) tjänsterna som domare vid högsta domstolen och domare vid högsta förvaltningsdomstolen,

3) tjänsterna som kommendör för försvarsmakten, chef för huvudstaben, general eller amiral, försvarsmaktens chefsingenjör, försvarsmaktens överläkare, fältbiskop och assessor,

4) tjänsterna som chef och biträdande chef för gränsbevakningsväsendet samt som general eller amiral vid gränsbevakningsväsendet.

4 § har ändrats genom L 685/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

4 § (15.7.2005/593)

Tjänster kan inrättas med anslag som står till förfogande för avlöningar.

Bestämmelser om inrättande, indragning och ändring av tjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. Följande tjänster får inte inrättas eller dras in eller deras benämning ändras, om de inte har specificerats särskilt i statsbudgeten:

1) tjänsterna som justitiekansler i statsrådet och biträdande justitiekansler samt som kanslichef vid justitiekanslersämbetet,

2 punkten har upphävts genom L 29.12.2011/1548. (29.12.2011/1548)

3 punkten har upphävts genom L 29.12.2011/1548. (29.12.2011/1548)

4) domartjänster som avses i 12 kap.,

5 punkten har upphävts genom L 29.12.2011/1548. (29.12.2011/1548)

6) tjänsterna som kommendör för försvarsmakten, chef för huvudstaben, general eller amiral, försvarsmaktens chefsingenjör, försvarsmaktens överläkare, fältbiskop och assessor,

7) tjänsterna som chef och biträdande chef för gränsbevakningsväsendet samt som general eller amiral vid gränsbevakningsväsendet. (20.11.2009/901)

8 punkten har upphävts genom L 20.11.2009/901. (20.11.2009/901)

Överföring av tjänster (29.12.2011/1548)
5 § (21.12.2004/1188)

En tjänst kan överföras till en annan enhet vid samma ämbetsverk än den som den har inrättats vid, och en tjänst som inte specificeras i statsbudgeten kan även överföras till ett annat ämbetsverk. En tjänst som statssekreterare vid ett ministerium, vilken specificeras i statsbudgeten, kan dock överföras till ett annat ministerium. När en tjänst överförs till ett annat ämbetsverk skall ett behövligt anslag överföras till dess förfogande så som bestäms i 7 a § i lagen om statsbudgeten (423/1988). Om en tjänst inte är vakant kan den överföras endast med tjänstemannens samtycke.

Tjänster som specificeras i statsbudgeten överförs till en annan enhet inom samma ämbetsverk och tjänster som statssekreterare i ett ministerium till ett annat ministerium samt andra tjänster till ett ämbetsverk inom ett annat ministeriums förvaltningsområde genom beslut av statsrådet.

Andra tjänster än sådana som specificeras i statsbudgeten överförs till en annan enhet inom samma ämbetsverk genom beslut av ämbetsverket, om inte något annat bestäms genom förordning, och till ett annat ämbetsverk inom samma ministeriums förvaltningsområde genom beslut av ministeriet.

Omstrukturering av funktioner inom statsförvaltningen (29.12.2011/1548)
5 a § (29.12.2011/1548)

I samband med omstrukturering av funktioner inom statsförvaltningen överförs tjänsterna och förflyttas de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna till samma ämbetsverk som uppgifterna överförs till.

Tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid övergår till anställning vid ämbetsverket för den tid tjänsteförhållandet varar.

I de situationer som avses i 1 och 2 mom. får tjänsten överföras utan det samtycke från tjänstemannen som avses i 5 §, om tjänsten överförs inom eller till tjänstemannens pendlingsregion. Med pendlingsregion avses ett område enligt 1 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).

På tjänstemännens anställningsvillkor tillämpas vad som bestäms om villkoren i tjänstekollektivavtalen eller i lag.

5 b § (29.12.2011/1548)

Tjänsterna som kanslichef, statssekreterare som kanslichef, understatssekreterare eller avdelningschef vid ett ministerium, eller motsvarande tjänster, likaså tjänsterna som chef för ett ämbetsverk som lyder direkt under ett ministerium överförs till ett annat ämbetsverk vid den tidpunkt då organisationsförändringen genomförs, om inte den tjänsteman som utnämnts till en sådan tjänst har utnämnts till en tjänst vid det nya ämbetsverket eller till någon annan tjänst innan förändringen genomförs.

Vid den tidpunkt då omstruktureringen genomförs ändras benämningen på den tjänst som överförs och uppgifterna som hör till tjänsten till en tjänst vid det mottagande ämbetsverket. Behörighet att ändra en ovan avsedd tjänst och de uppgifter som hör till den har det ministerium där den tjänsteman som utnämnts till tjänsten arbetar före överföringen, eller det ministerium vars förvaltningsområde det ämbetsverk hör till där tjänstemannen arbetar före överföringen.

5 c § (29.12.2011/1548)

Om de uppgifter som hör till en tjänst ändras väsentligt i samband med en omstrukturering och en ny tjänst inrättas i stället för den tidigare tjänsten, kan den nya tjänsten första gången tillsättas utan att den förklaras ledig, om man till tjänsten utnämner en tjänsteman som utnämnts till en tjänst vid det ämbetsverk som omstruktureras.

Nya tjänster som kanslichef, statssekreterare som kanslichef, understatssekreterare eller avdelningschef vid ett ministerium, eller motsvarande tjänster, likaså tjänsterna som chef för ett ämbetsverk som lyder direkt under ett ministerium ska dock tillsättas genom ett offentligt anmälningsförfarande, om inte något annat föreskrivs särskilt genom lag. I samband med omstruktureringar kan dock dessa tjänster inom utrikesförvaltningen och försvarsmakten tillsättas utan offentligt anmälningsförfarande, om tjänstetillsättningsförfarandena inom respektive förvaltningar undantagsvis kräver det. Närmare bestämmelser om tillsättningsförfarandet kan då utfärdas genom förordning av statsrådet.

5 d § (29.12.2011/1548)

Vad som bestäms i 5 a–5 c § gäller inte vid interna organisationsförändringar inom ett ämbetsverk eller vid andra omstruktureringar inom ämbetsverket.

Överlåtelse av rörelse (29.12.2011/1548)
5 e § (29.12.2011/1548)

Med överlåtelse av arbetsgivarens rörelse avses överlåtelse av en funktionell del av den statliga verksamheten till en annan arbetsgivare, om den del som överlåts förblir oförändrad eller likartad efter överlåtelsen.

5 f § (29.12.2011/1548)

Vid sådan överlåtelse som avses i 5 e § övergår de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har med anledning av de tjänsteförhållanden som gäller vid tidpunkten för överlåtelsen på förvärvaren. Detta gäller dock inte de rättigheter och skyldigheter som uttryckligen följer av ett tjänsteförhållande och som inte är utmärkande för ett arbetsavtalsförhållande när en tjänsteman övergår till anställning i arbetsavtalsförhållande hos förvärvaren.

Överlåtaren och förvärvaren ansvarar solidariskt för en lönefordran eller en fordran av annat slag som följer av ett tjänsteförhållande, om fordran har förfallit till betalning före överlåtelsen. Överlåtaren är dock ansvarig gentemot förvärvaren för en fordran som förfallit till betalning före överlåtelsen, om inte något annat har avtalats.

Förvärvaren är skyldig att iaktta det tjänstekollektivavtal som gäller vid tidpunkten för överlåtelsen så som bestäms i 5 § i lagen om kollektivavtal (436/1946).

3 kap

Ansökningsförfarande för tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid, utnämning och behörighetsvillkor (20.3.2015/283)

6 § (30.12.2014/1334)

Bestämmelser om de allmänna utnämningsgrunderna finns i grundlagen.

Bestämmelser om likabehandling och förbud mot diskriminering finns i diskrimineringslagen (1325/2014). Bestämmelser om jämställdhet och förbud mot diskriminering på grund av kön finns i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986).

I fråga om de språkkunskaper som krävs av en statstjänsteman föreskrivs särskilt genom lag.

6 a § (20.3.2015/283)

En tjänst ska förklaras ledig att sökas innan den tillsätts.

Ett meddelande om att en tjänst är ledig att sökas ska offentliggöras på riksnivå, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Ansökningstiden är minst 14 kalenderdagar.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hur tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid ska förklaras lediga att sökas.

6 b § (20.3.2015/283)

En tjänst som inrättats i stället för en uppgift i arbetsavtalsförhållande eller ett tjänsteförhållande för viss tid som överstiger ett år kan första gången tillsättas utan att tjänsten förklaras ledig, om den arbetstagare som sköter uppgiften eller den tjänsteman som är anställd i tjänsteförhållandet för viss tid utnämns till tjänsten.

Bestämmelser om att i vissa situationer tillsätta tjänster utan att de förklaras lediga finns i 5 c § 1 mom., 9 b § 1 mom., 27 § 4 mom. och 32 § 1 mom.

Tjänsten som statssekreterare tillsätts utan att den förklaras ledig eller utan att det kungörs att den är vakant. På samma sätt sker utnämningen till ett tjänsteförhållande för viss tid som en ministers specialmedarbetare.

Genom lag föreskrivs särskilt om tillsättande av tjänster inom försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet, polisväsendet och utrikesförvaltningen, domartjänster och forskartjänster vid Finlands Akademi utan att tjänsterna har förklarats lediga.

6 c § (20.3.2015/283)

I ett meddelande enligt 6 a § ska anges de uppgifter som hör till tjänsten samt de föreskrivna behörighetsvillkoren, dagen då ansökningstiden går ut och den myndighet till vilken ansökan ska riktas. I meddelandet ska nämnas huruvida tjänsten har inrättats vid en särskild enhet eller om den är gemensam för ämbetsverket.

Av grundade skäl kan man vid behov ledigförklara en tjänst eller ett tjänsteförhållande på nytt eller förlänga ansökningstiden. De som tidigare har sökt tjänsten eller tjänsteförhållandet beaktas då utan en ny ansökan.

Till ansökan ska behövliga redogörelser fogas. Ansökningar som inte har kommit in före utgången av den ansökningstid som anges i meddelandet beaktas inte.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om myndigheter till vilka ansökningarna ska riktas.

6 d § (20.3.2015/283)

Med undantag för de fall som avses i 6 b § kan till en tjänst utnämnas endast den som har sökt tjänsten. När utnämning till en tjänst sker enligt 6 b § 1–3 mom., kan till den utnämnas även en person som har samtyckt till utnämningen.

Den myndighet som har fattat utnämningsbeslutet ska utan dröjsmål lämna dem som har sökt tjänsten eller tjänsteförhållandet ett meddelande om utnämningen. I meddelandet ska nämnas den tjänst eller det tjänsteförhållande som ska tillsättas, vilken myndighet som har fattat beslutet, datum för utnämningen samt vem som har utnämnts till tjänsten eller tjänsteförhållandet.

På ansökan av den som har utnämnts till en tjänst kan den utnämnande myndigheten återkalla utnämningen före den tidpunkt från och med vilken personen har utnämnts till tjänsten. Om en utnämning har återkallats, får någon annan som sökt tjänsten utnämnas till den utan att tjänsten förklaras ledig att sökas på nytt.

Ett tjänsteförhållande börjar vid den tidpunkt från och med vilken personen har utnämnts till en tjänst eller ett tjänsteförhållande.

7 § (17.3.2000/281)

Till följande tjänster kan endast finska medborgare utnämnas:

1) tjänsterna som justitiekansler och biträdande justitiekansler samt tjänsten som kanslichef och tjänsterna som referendarieråd såsom avdelningschefer vid justitiekanslersämbetet,

2) tjänster som statssekreterare, statssekreterare såsom kanslichef, kanslichef, avdelningschef och byråchef samt motsvarande eller högre tjänster, (28.2.2003/176)

3) tjänster inom utrikesförvaltningen,

4) domartjänster,

5) tjänster som chef för ett ämbetsverk, dock inte tjänster som rektor för ett universitet,

6) tjänsterna som chef för regionförvaltningsverkets ansvarsområde för räddningsväsendet och beredskapen, (20.11.2009/901)

7) tjänster till vilka hör uppgifter som ankommer på åklagare eller utmätningsman, (13.5.2011/470)

8) i polislagen (872/2011) avsedda polismanstjänster, (22.7.2011/894)

9) tjänster vars innehavare hör till ett fängelses direktion,

10) tjänster vid försvarsministeriet, försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet,

11) andra tjänster vid skyddspolisen än tjänster som polisman,

12) tjänster vid Tullen till vilka hör rätt att anhålla, andra tjänster vid Tullen till vilka hör deltagande i övervakning och tryggande av den territoriella integriteten eller tjänster till vilka hör brottsundersökning och övervakningsuppgifter inom Tullens verksamhetsområde, (22.5.2015/631)

13) tjänster som direktör som lyder direkt under Trafiksäkerhetsverkets eller Trafikverkets generaldirektör. (22.12.2009/1322)

14 punkten har upphävts genom L 22.12.2009/1322. (22.12.2009/1322)

Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas också när en tjänsteman med stöd av 9 § 1 mom. utnämns för att sköta uppgifter som hör till en tjänst som avses i 1 mom.

8 § (20.3.2015/283)

Den som utnämns till tjänsteman ska ha fyllt 18 år. Till tjänsteman kan dock utnämnas den som har fyllt 15 år och fullgjort sin läroplikt, om utnämningen kan anses vara lämplig med tanke på skötseln av tjänstemannens uppgifter.

Utöver bestämmelserna om allmänna behörighetsvillkor är särskilda behörighetsvillkor för de tjänster som avses i 26 § 3 och 4 punkten, med undantag av statssekreterare, högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap.

Särskilda bestämmelser om den examen eller andra särskilda behörighetsvillkor som krävs för en enskild tjänst enligt 2 mom. kan vid behov utfärdas i en sådan förordning av statsrådet som gäller det aktuella ämbetsverket.

Om det inte i lag finns bestämmelser om examina och om andra särskilda behörighetsvillkor som krävs för en statlig tjänst, kan bestämmelser om dem utfärdas genom förordning av statsrådet, ifall detta är motiverat för skötseln av de uppgifter som hör till tjänsten.

Statsrådet kan bevilja dispens från behörighetsvillkoren enligt 2 mom. för den som söker tjänsten som riksförlikningsman. Av särskilda skäl kan statsrådet dessutom bevilja dispens från behörighetsvillkor som anges i förordning av statsrådet, dock inte för en tjänst som domare.

8 a § (20.3.2015/283)

En person som föreslås bli utnämnd till en tjänst som avses i 26 § 1–4 punkten ska före utnämningen lämna en redogörelse för sin näringsverksamhet, sitt ägande i företag och annan förmögenhet samt för sina uppgifter utanför tjänsten, sina bisysslor enligt 18 § och för sina andra bindningar som kan vara av betydelse vid bedömningen av hans eller hennes förutsättningar att sköta de uppgifter som hör till den tjänst som ska tillsättas. Anmälan ska när det gäller bisysslor som kräver bisysslotillstånd enligt 18 § innehålla uppgifter om inkomsten från bisysslorna.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också när en person med stöd av 9 § 1 mom. utnämns till att sköta de uppgifter som hör till en tjänst som avses i 1 mom.

De tjänstemän som har blivit utnämnda till tjänster och uppgifter enligt 1 och 2 mom. ska utan dröjsmål anmäla ändringar och bristfälligheter i de uppgifter som avses i 1 mom. samt även annars lämna motsvarande redogörelse när den behöriga myndigheten begär en sådan. Dessutom ska tjänstemän informera den behöriga myndigheten om de arbetsuppgifter utanför tjänsten som följer av tjänsteställningen samt om den eventuella inkomsten från dessa arbetsuppgifter.

Uppgifter om en persons ekonomiska ställning som har getts en myndighet ska hemlighållas. Finansministeriet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheten få uppgifter om bisysslor som kräver bisysslotillstånd enligt 18 § för de tjänstemän som utnämnts till tjänster och uppgifter enligt 1 och 2 mom., samt om den inkomst som de fått från bisysslorna samt om de arbetsuppgifter utanför tjänsten som följer av tjänsteställningen och om den eventuella inkomsten från dessa uppgifter.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om att lämna anmälningar enligt denna paragraf.

8 b § (19.6.1997/604)

Förutsättning för utnämning till en tjänst är att en person som har sökt eller anmält sig till den är skyldig att på begäran av myndigheten lämna denna upplysningar om sina förutsättningar att sköta tjänsten med hänsyn till hälsan samt dessutom vid behov deltar i kontroller och undersökningar för bedömning av saken. Den som söker eller anmält sig till en tjänst kan som en förutsättning för utnämning till tjänsten åläggas att lämna intyg över narkotikatest i de situationer som avses i 7 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). Om betalning av kostnaderna för kontroller och undersökningar gäller 19 § 2 mom. (13.8.2004/763)

Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas också när en person med stöd av 9 § 1 mom. utnämns till ett tjänsteförhållande för viss tid.

8 c § (19.9.2014/735)

Den som utnämns till en tjänst ska ha fått ett i säkerhetsutredningslagen (726/2014) avsett intyg över säkerhetsutredning av person, om detta föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Kravet på intyg över säkerhetsutredning av person får föreskrivas genom förordning av statsrådet, om den som utnämns till en tjänst annat än tillfälligt får rätt att hantera klassificerade handlingar på skyddsnivå I eller II eller om han eller hon annars kommer att arbeta i en uppgift vars karaktär är sådan att där krävs särskild tillförlitlighet.

8 d § (20.3.2015/283)

Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får den behöriga myndigheten offentliggöra de anmälningar om bindningar samt tillstånd för och anmälningar om bisysslor som avses i 8 a § 1 och 2 mom. över ett allmänt datanät, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna.

Den behöriga myndigheten svarar för att de uppgifter som avses i 1 mom. är uppdaterade. Uppgifterna om bindningar samt om tillstånd för och anmälningar om bisysslor ska tas bort från det allmänna datanätet när bindningen eller bisysslan har upphört.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om att offentliggöra uppgifter om bindningar samt om tillstånd för och anmälningar om bisysslor.

9 §

En person kan utnämnas till tjänsteman för viss tid eller annars tidsbegränsat, om arbetets art, ett vikariat, interimistisk skötsel av uppgifter som hör till en vakant tjänst eller praktik förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid. Härvid utnämns tjänstemannen inte till en tjänst utan till ett tjänsteförhållande. Om den utnämnande myndigheten och utnämningsförfarandet i de fall som avses i detta moment stadgas särskilt.

En tjänst kan besättas för viss tid eller annars tidsbegränsat, om därtill finns grundad anledning som sammanhänger med tjänstens art eller ämbetsverkets verksamhet det kräver.

Om en tjänsteman med stöd av 1 eller 2 mom. utnämns för viss tid ska av utnämningsbrevet framgå varför det är fråga om viss tid. Tjänstemannen ska utnämnas för hela den tid som utgör grund för visstidsanställningen, om inte något annat beslutas av särskilda skäl. (30.11.2007/1088)

4 mom. har upphävts genom L 20.3.2015/283. (20.3.2015/283)

9 a § (20.3.2015/283)

Utöver bestämmelserna i 9 § om grunderna för utnämning för viss tid sker utnämning till de tjänster som avses i 26 § 3 och 4 punkten för en tid av fem år, om det inte av särskilda skäl finns grund för att utnämna för kortare tid.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller dock inte tjänster inom utrikesförvaltningen, gränsbevakningsväsendet eller polisförvaltningen och inte heller tjänsterna som statssekreterare, riksåklagare, överdirektör vid Energimyndigheten eller riksförlikningsman.

Den tid som avses i 1 mom. kan förlängas med högst ett år på initiativ av den utnämnande myndigheten, om det till detta finns en grundad anledning som hänför sig till ämbetsverkets verksamhet.

9 b § (20.3.2015/283)

Den som utnämnts för viss tid till en tjänst enligt 9 a § får efter den föreskrivna tiden utnämnas till en annan tjänst eller ett annat tjänsteförhållande inom statsförvaltningen eller anställas i ett arbetsavtalsförhållande för viss tid om högst två år utan ett ansökningsförfarande.

Om personen inte kan utnämnas till eller anställas i en tjänst eller uppgift som avses i 1 mom., upphör anställningsförhållandet till staten när den bestämda tiden går ut.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte på en tjänsteman som är tjänstledig från en annan statlig tjänst till vilken tjänstemannen har utnämnts tills vidare.

10 §

Vid utnämning av en tjänsteman kan det bestämmas att tjänsteförhållandet under en prövotid på högst sex månader kan upplösas av såväl den utnämnande myndigheten som tjänstemannen. Tjänsteförhållandet får dock inte upplösas på sådana grunder som avses i 11 § eller annars på osakliga grunder.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte tjänstemän som utnämns av republikens president eller statsrådet.

4 kap

Myndigheternas och tjänstemännens allmänna skyldigheter

11 § (30.12.2014/1334)

En myndighet ska bemöta sina tjänstemän opartiskt, om inte det med hänsyn till tjänstemännens uppgifter och ställning finns anledning att avvika från detta.

Bestämmelser om likabehandling och förbud mot diskriminering finns i diskrimineringslagen. Bestämmelser om jämställdhet och förbud mot diskriminering på grund av kön finns i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

12 §

En myndighet får inte förbjuda en tjänsteman att ansluta sig till eller höra till en förening, inte heller utöva påtryckning på honom för att få honom att ansluta sig till en förening eller förbjuda honom att utträda ur en sådan.

13 §

Myndigheten skall se till att tjänstemannen kommer i åtnjutande av sina förmåner och rättigheter enligt tjänsteförhållandet.

Myndigheten skall till tjänstemannen på dennes begäran utan dröjsmål ge ett lönebesked av vilket framgår lönens storlek och grunderna för beräkningen av den. (13.6.1997/566)

14 §

En tjänsteman skall utföra sina uppgifter på behörigt sätt och utan dröjsmål. Han skall iaktta bestämmelserna om arbetsledning och övervakning.

En tjänsteman skall uppträda så som hans ställning och uppgifter förutsätter.

15 §

En tjänsteman får inte fordra, acceptera eller ta emot en ekonomisk eller någon annan förmån, om detta kan försvaga förtroendet för honom eller myndigheten.

16 §

En tjänsteman till vars tjänsteåligganden hör att företräda staten såsom arbetsgivare får inte i en förening som representerar statsanställda ha en sådan ställning att hans verksamhet i föreningen står i strid med nämnda tjänsteåliggande.

17 § (21.5.1999/626)

Om tystnadsplikt för tjänsteman gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i någon annan lag.

18 § (25.8.2016/685)

En tjänsteman får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan, om inte den berörda myndigheten på ansökan beviljar tjänstemannen tillstånd till det. Tillstånd för bisyssla kan beviljas också för viss tid eller som begränsat. Tillståndet kan återkallas om det finns skäl till det. Bestämmelser om kravet på tillstånd för bisyssla när det gäller domare och föredragande vid domstol finns dessutom i 9 kap. och 19 kap. 8 § i domstolslagen.

Vid prövningen av om tillstånd för bisyssla ska beviljas ska det beaktas att tjänstemannen inte får bli jävig i sina uppgifter på grund av bisysslan. Bisysslan får inte heller äventyra förtroendet för en opartisk tjänsteutövning, annars inverka skadligt på skötseln av uppgifterna eller utgöra sådan konkurrerande verksamhet som uppenbart skadar arbetsgivaren.

En tjänsteman ska göra en anmälan till myndigheten om annan bisyssla än en sådan som avses i 1 mom. Myndigheten kan på de grunder som anges i 2 mom. förbjuda tjänstemannen att ta emot eller inneha en sådan bisyssla.

Med bisyssla avses i 1–3 mom. tjänst och sådant avlönat arbete eller avlönat uppdrag som tjänstemannen har rätt att avsäga sig samt yrke, näring och rörelse. Utöver bestämmelserna i denna paragraf ska de specialbestämmelser om bisysslor inom olika förvaltningsområden som ingår i lagar och förordningar iakttas.

De uppgifter som i samband med en anmälan om bisyssla eller ansökan om tillstånd för bisyssla läggs fram om parterna i en tvist som behandlas av skiljemän ska hemlighållas.

Närmare bestämmelser om myndigheter som beviljar tillstånd för bisyssla utfärdas genom förordning av statsrådet.

18 § har ändrats genom L 685/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

18 § (8.5.2015/566)

En tjänsteman får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan, om inte den berörda myndigheten på ansökan beviljar tjänstemannen tillstånd till det. Tillstånd för bisyssla kan beviljas också för viss tid eller som begränsat. Tillståndet kan återkallas, om det finns skäl till det. Närmare bestämmelser om bisysslor för domare och föredragande vid domstol finns i 18 a §.

Vid prövningen av om tillstånd för bisyssla ska beviljas ska det beaktas att tjänstemannen inte får bli jävig i sina uppgifter på grund av bisysslan. Bisysslan får inte heller äventyra förtroendet för en opartisk tjänsteutövning, annars inverka skadligt på skötseln av uppgifterna eller utgöra sådan konkurrerande verksamhet som uppenbart skadar arbetsgivaren.

En tjänsteman ska göra en anmälan till myndigheten om annan bisyssla än en sådan som avses i 1 mom. Myndigheten kan på de grunder som anges i 2 mom. förbjuda tjänstemannen att ta emot eller inneha en sådan bisyssla.

Med bisyssla avses i 1–3 mom. tjänst och sådant avlönat arbete eller avlönat uppdrag som tjänstemannen har rätt att avsäga sig samt yrke, näring och rörelse. Utöver bestämmelserna i denna paragraf ska de specialbestämmelser om bisysslor inom olika förvaltningsområden som ingår i lagar och förordningar iakttas.

De uppgifter som i samband med en anmälan om bisyssla eller ansökan om tillstånd för bisyssla läggs fram om parterna i en tvist som behandlas av skiljemän ska hemlighållas.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om myndigheter som beviljar tillstånd för bisyssla.

18 a § (25.8.2016/685)

18 a § har upphävts genom L 25.8.2016/685, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

18 a § (8.5.2015/566)

En domare eller en föredragande vid en domstol får inte ta emot eller inneha en i 18 § avsedd bisyssla, om inte domstolen på ansökan beviljar tillstånd till det. Tillstånd får inte beviljas för att verka i en skiljenämnd som skiljeman utsedd av en part i en tvist. Trots bestämmelserna i 18 § 5 mom. ska sökanden i tillståndsansökan lämna uppgift om parterna i en tvist som behandlas av skiljemän till chefsdomaren för den domstol som behandlar ansökan.

Domarna och föredragandena vid en domstol ska årligen för domstolen redogöra för hur mycket de har fått betalt för sina bisysslor, om den sammanlagda inkomsten från bisysslorna överstiger 10 000 euro. I redogörelsen ska nämnas vilka bisysslor inkomsten hänför sig till. När det gäller andra bisysslor än skiljemannauppdrag ska det även uppges vem som har betalat arvodet. Trots bestämmelserna i 24 § 1 mom. 23 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är de uppgifter om inkomster från bisysslor som domare redogjort för offentliga. Domarna och föredragandena vid en domstol ska underrätta domstolen när bisysslan upphör.

Närmare bestämmelser om ansökan om tillstånd för bisyssla, om den myndighet som beviljar tillståndet för bisyssla och om lämnande av redogörelse för inkomster från bisysslor utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om införande av uppgifter som gäller bisysslor för domare och föredragande vid domstol i register finns i lagen om registret över domares bindningar och bisysslor (565/2015).

L 565/2015 träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom lag.

18 b § (8.5.2015/566)

Vid prövning av om en tjänsteman ska förordnas att företräda staten i frågor som anknyter till utövande av statens ägarmakt eller till annan styrning eller övervakning, ska beaktas att denna uppgift inte får medföra annat än sporadiskt eller tillfälligt jäv för tjänstemannen i dennes viktigaste tjänsteåligganden.

19 §

En tjänsteman är skyldig att på begäran av myndigheten lämna denna upplysningar om sina förutsättningar att sköta tjänsten med hänsyn till hälsan. En tjänsteman kan också åläggas att genomgå kontroll eller undersökning av hälsotillståndet, om detta är nödvändigt för bedömningen av hans förutsättningar att sköta sina uppgifter. I fråga om rätten att ålägga en tjänsteman att lämna intyg över narkotikatest gäller vad som bestäms i 8 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet. (13.8.2004/763)

De direkta kostnaderna för kontroller och undersökningar som enligt 1 mom. bestämts av myndigheten betalas av statsmedel.

20 § (25.8.2016/685)

En tjänsteman kan för viss tid förflyttas till arbete i ett annat ämbetsverk eller hos en annan arbetsgivare än staten, om förflyttningen förbättrar tjänstemannens förutsättningar att fullgöra sina tjänsteåligganden eller främjar varaktigheten i tjänstemannens anställningsförhållande eller sysselsättandet av tjänstemannen och om den mottagande arbetsgivaren samt tjänstemannen har gett sitt samtycke till förflyttningen. Under denna tid står tjänstemannen i tjänsteförhållande till det ämbetsverk från vilket han eller hon förflyttats.

20 § har ändrats genom L 685/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

20 §

En tjänsteman kan för viss tid förflyttas till arbete i ett annat ämbetsverk och en annan tjänsteman än en domare som avses i 12 kap. även till arbete hos en annan arbetsgivare än staten, om förflyttningen förbättrar tjänstemannens förutsättningar att fullgöra sina tjänsteåligganden eller främjar varaktigheten i tjänstemannens anställningsförhållande eller sysselsättandet av tjänstemannen och om den mottagande arbetsgivaren samt tjänstemannen har gett sitt samtycke till förflyttningen. Under denna tid står tjänstemannen i tjänsteförhållande till det ämbetsverk från vilket han förflyttats.

21 §

Om förflyttning av tjänstemän inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet gäller vad som därom stadgas särskilt.

22 §

En tjänsteman som utnämnts av republikens president, statsrådet eller ett ministerium kan för högst två år ställas till statsrådets disposition, då det finns giltiga skäl till det med hänsyn till skötseln av statens uppgifter. Denna tid om två år kan under samma förutsättningar förlängas med högst två år.

En tjänsteman i disponibilitet är skyldig att utföra de uppgifter som statsrådet eller en av statsrådet bestämd myndighet har ålagt honom.

5 kap

Tjänstledighet

23 §

En tjänsteman får avbryta sitt arbete, om myndigheten på ansökan beviljar honom tjänstledighet eller om han är tjänstledig direkt med stöd av lag. Om avbrytande av arbetet på andra grunder gäller vad som särskilt stadgas därom. Tjänstledighet kan också beviljas utan ansökan, om tjänstemannen inte har kunnat ansöka om tjänstledighet innan arbetet avbröts eller om tillräckliga uppgifter om varför arbetet har avbrutits annars har fåtts.

En tjänsteman är tjänstledig under den tid han är riksdagsman, medlem av statsrådet, företrädare för Finland i Europaparlamentet eller fullgör sin värnplikt. Beviljande av tjänstledighet beror annars på myndighetens prövning, om inte till någon del något annat särskilt stadgas eller bestäms eller särskilt överenskoms genom tjänstekollektivavtal. (13.6.1997/566)

Även partiell tjänstledighet kan beviljas. En tjänstledig tjänsteman kan dessutom med sitt samtycke av särskilda skäl förordnas att fullgöra vissa tjänsteåligganden.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om myndigheter som beviljar tjänstledighet. (20.3.2015/283)

23 a § (30.11.2007/1088)

När en tjänsteman anhåller om tjänstledighet på grund av sjukdom ska han styrka sjukdomen med ett läkarintyg som uppgjorts enligt formuläret för anhållan om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), med ett intyg av en hälsovårdare vid en hälsovårdscentral eller med ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare som anvisats av ämbetsverket. Om sjukdomen varar högst tre dygn kan tjänstemannen styrka sjukdomen även på något annat tillförlitligt sätt som har godkänts av den myndighet som beviljar tjänstledighet. Om sjukdomen varar över fem dygn ska den dock styrkas med ett ovan avsett läkarintyg.

I fråga om en viss period eller ett visst område eller i fall som begränsats på annat sätt kan genom förordning av statsrådet bestämmas om lättnader i tjänstemäns skyldighet att styrka sjukdom.

6 kap

Varning

24 §

En tjänsteman som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan ges en skriftlig varning.

7 kap

Avslutande av tjänsteförhållande

25 §

Ett tjänsteförhållande kan sägas upp ömsesidigt så att det upphör efter en viss uppsägningstid eller, om så är överenskommet eller särskilt stadgat i lag, utan att någon uppsägningstid iakttas.

En myndighet får inte säga upp ett tjänsteförhållande av något skäl som beror av tjänstemannen, om inte skälet är synnerligen vägande. Som ett sådant skäl kan åtminstone inte betraktas

1) tjänstemannens sjukdom, lyte eller kroppsskada, om inte följden härav har varit en väsentlig och bestående nedgång i tjänstemannens arbetsförmåga och tjänstemannen på grund härav har rätt till invalidpension,

2) tjänstemannens deltagande med stöd av en tjänstemannaförenings beslut i en av föreningen vidtagen stridsåtgärd, eller

3) tjänstemannens politiska, religiösa eller andra åsikter eller hans deltagande i samhällelig verksamhet eller föreningsverksamhet.

Uppsägning på någon grund som avses i denna paragraf skall ske inom skälig tid efter att myndigheten har fått kännedom om uppsägningsgrunden.

En myndighets uppsägningsrätt kan dessutom genom avtal begränsas så att myndigheten får utöva den endast på de grunder som nämns i avtalet.

En myndighet får inte säga upp en tjänsteman på grund av graviditet. Säger en myndighet upp en tjänsteman som är gravid, anses uppsägningen bero på graviditeten, om inte myndigheten visar någon annan grund. En myndighet får inte säga upp en tjänsteman under särskild moderskapsledighet, moderskapsledighet, faderskapsledighet, föräldraledighet eller vårdledighet, och inte heller, sedan den fått kännedom om tjänstemannens graviditet eller om att tjänstemannen utnyttjar sin ovan nämnda rätt, säga upp anställningsförhållandet så att det upphör då den ovan nämnda ledigheten börjar eller medan den varar.

Tjänsteförhållandet för en tjänsteman som utnämnts för viss tid upphör utan uppsägning då denna tid gått ut, om inte tjänsteförhållandet med anledning av uppsägning har upphört redan tidigare.

26 § (28.2.2003/176)

Utöver vad som i 25 § 2 mom. bestäms om grunderna för uppsägning, kan följande tjänstemän sägas upp då det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till det:

1) justitiekanslern i statsrådet och biträdande justitiekanslern,

2) kommendören för försvarsmakten,

3) statssekreterare, statssekreterare såsom kanslichef, kanslichef, understatssekreterare och avdelningschef samt sådana tjänstemän vid ett ministerium som till tjänsteställningen motsvarar dessa, så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet,

4) cheferna för de ämbetsverk som anges genom förordning av statsrådet, samt

5) ministers specialmedarbetare.

26 a § (28.2.2003/176)

Utöver vad som i 25 § 2 mom. och 26 § bestäms om grunderna för uppsägning kan statssekreteraren och en ministers specialmedarbetare sägas upp, om han eller hon förlorar den ministers förtroende för vars mandatperiod han eller hon har utnämnts.

27 §

En myndighet har rätt att säga upp en tjänsteman, om

1) ämbetsverket eller den enhet där tjänstemannen arbetar läggs ner, eller

2) tjänstemannens uppgifter eller ämbetsverkets möjligheter att erbjuda honom uppgifter minskar väsentligen och inte bara tillfälligt.

Grund för uppsägning enligt 1 mom. 2 punkten anses åtminstone inte föreligga, då

1) uppsägningen har föregåtts eller följts av att en ny arbetstagare har anställts i liknande uppgifter, och ändringar i ämbetsverkets verksamhetsbetingelser inte har inträffat under samma tid,

2) den omorganisering av arbetsgruppgifterna som har uppgivits som orsak till uppsägningen i själva verket inte minskar det arbete som ämbetsverket kan erbjuda eller ändrar arbetsuppgifternas art,

3) som orsak till uppsägningen har uppgivits anskaffning av maskiner och anläggningar, men tjänstemannen med hänsyn till hans yrkesskicklighet kunde ha utbildats i användningen av dessa maskiner och anläggningar genom ämbetsverkets försorg, eller

4) som orsak till uppsägningen har uppgivits kostnadsbesparing genom minskning av personalen, men denna inbesparing är så liten att den inte med beaktande av ämbetsverkets och tjänstemannens förhållanden kan anses vara den verkliga orsaken till uppsägningen.

Om en tjänst som inrättats vid ämbetsverket förläggs till en annan ort och tjänstemannen av grundad anledning inte övergår till att arbeta på denna ort, kan tjänstemannen sägas upp med stöd av denna paragraf.

Myndigheten har dock inte rätt att säga upp en tjänsteman av de orsaker som nämns i 1 mom., om tjänstemannen med hänsyn till sin yrkesskicklighet och förmåga skäligen kan omplaceras eller utbildas för nya uppgifter inom samma ämbetsverk eller om tjänsten med stöd av 5 § överförs till ett annat ämbetsverk.

Vad som i 25 § 4 och 5 mom. stadgas om begränsning av uppsägningsrätten gäller på motsvarande sätt också de uppsägningsgrunder som nämns i denna paragraf, med undantag för sådana fall då ett ämbetsverk läggs ner.

28 §

En myndighet som verkställer uppsägning och en tjänsteman kan avtala att tjänsteförhållandet upphör omedelbart med anledning av uppsägningen. Då tjänsteförhållandet upphör har tjänstemannen dock omedelbart rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

En myndighet som har sagt upp en tjänsteman kan före uppsägningstidens utgång återta uppsägningen, om tjänstemannen ger sitt samtycke till det. En tjänsteman får inte återta sin uppsägning, om inte myndigheten samtycker till det.

29 §

En permitterad tjänsteman är oberoende av den uppsägningstid som annars gäller i tjänsteförhållandet berättigad att säga upp sitt tjänsteförhållande att upphöra när som helst under permitteringstiden, dock inte, om han redan känner till när permitteringen kommer att upphöra, under den sista veckan före utgången av permitteringstiden.

Om myndigheten innan permitteringen upphör säger upp en tjänsteman, är tjänstemannen berättigad till lön för uppsägningstiden även i fråga om permitteringstiden, utom i det fall att uppsägningen har upphävts med anledning av att ändring har sökts.

Om permitteringen har trätt i kraft utan att tjänstemannen har fått tillgodogöra sig någon uppsägningstid på grund av att tjänsteförhållandet avslutas, och permitteringen gäller tills vidare och har varat i minst 200 kalenderdagar utan avbrott, har den permitterade tjänstemannen om han säger upp tjänsteförhållandet rätt till ersättning för den lön för uppsägningstiden som han gått miste om på samma sätt som när myndigheten säger upp tjänsteförhållandet, om inte myndigheten inom en vecka efter uppsägningen erbjuder tjänstemannen arbete. (1.4.1999/480)

29 a § (29.12.2011/1548)

Den som vid en överlåtelse av rörelse som avses i 5 e § förvärvar rörelsen får inte säga upp ett anställningsförhållande enbart på grund av överlåtelsen.

När staten överlåter en funktionell del av verksamheten på det sätt som föreskrivs i 5 e § får en tjänsteman utan att iaktta den uppsägningstid som annars ska tillämpas i hans eller hennes tjänsteförhållande och oberoende av tjänsteförhållandets längd säga upp tjänsteförhållandet så att det upphör på dagen för överlåtelsen, om arbetsgivaren eller den nya innehavaren av rörelsen har underrättat tjänstemannen om överlåtelsen senast en månad före dagen för överlåtelsen. Om tjänstemannen har underrättats om överlåtelsen senare, får han eller hon säga upp sitt anställningsförhållande så att det upphör på dagen för överlåtelsen eller därefter, dock senast inom en månad från underrättelsen.

30 §

Uppsägningstiden kan avtalas att omfatta högst sex månader. Har längre tid avtalats, skall i stället nämnda uppsägningstid iakttas.

I avtal kan bestämmas att uppsägningstiden för myndigheten är längre än den uppsägningstid som en tjänsteman skall iaktta när han säger upp tjänsteförhållandet.

Har en tjänstemans anställningsförhållande till staten pågått utan avbrott och har inte något annat överenskommits, kan myndigheten säga upp tjänstemannens tjänsteförhållande så att det upphör tidigast

1) om en månad, om anställningsförhållandet har varat högst ett år,

2) om två månader, om anställningsförhållandet har varat över ett men högst fem år,

3) om tre månader, om anställningsförhållandet har varat över fem men högst nio år,

4) om fyra månader, om anställningsförhållandet har varat över nio men högst 12 år,

5) om fem månader, om anställningsförhållandet har varat över 12 men högst 15 år, samt

6) om sex månader, om anställningsförhållandet har varat över 15 år.

(15.3.1996/147)

När en tjänsteman säger upp sig iakttas en uppsägningstid på en månad. Har anställningsförhållandet till staten varat högst ett år, iakttas dock en uppsägningstid på 14 dagar, och har anställningsförhållandet till staten varat över tio år en uppsägningstid på två månader. (15.3.1996/147)

31 §

En myndighet kan, på de grunder på vilka ett tjänsteförhållande kan enligt 27 § 1 mom. sägas upp, ombilda ett tjänsteförhållande till ett tjänsteförhållande på deltid, räknat från utgången av uppsägningstiden.

32 § (29.12.2011/1548)

Om en tjänsteman har sagts upp av andra skäl än sådana som beror på tjänstemannen, och det ämbetsverk där tjänstemannen sagts upp inom 24 månader från utgången av uppsägningstiden behöver arbetskraft för samma eller liknande uppgifter, ska ämbetsverket hos den lokala arbetskraftsmyndigheten ta reda på om tidigare tjänstemän söker arbete genom denna myndighets förmedling. Om så är fallet, är det i första hand dessa tidigare tjänstemän, vilka uppfyller behörighetsvillkoren, som ämbetsverket ska erbjuda uppgifter eller tjänster där den utnämnande myndigheten inte är republikens president, statsrådets allmänna sammanträde, högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen. I sådana fall får tjänsterna besättas utan att de förklaras lediga.

Skyldigheten enligt 1 mom. gäller förvärvare enligt 5 e § under nio månader från utgången av uppsägningstiden, om överlåtaren har sagt upp en tjänsteman före tidpunkten för överlåtelsen.

En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar den skyldighet som avses i 1 eller 2 mom. ska ersätta tjänstemannen den skada som på så sätt uppkommit.

33 §

En tjänstemans tjänsteförhållande kan genast upplösas, om tjänstemannen grovt bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt.

34 §

Rätten att upplösa ett tjänsteförhållande förfaller, om inte skälet därtill redan därförinnan har förlorat sin betydelse, två veckor från det myndigheten fick kännedom om orsaken till upplösandet eller, om skälet är av fortgående art, från det kännedom erhållits om att det bortfallit. Finns det giltigt hinder för upplösning, får upplösning verkställas inom två veckor från det hindret bortföll.

Har upplösandet av ett tjänsteförhållande uppskjutits på grund av förundersökning eller inhämtande av annan utredning som behövs i saken, får upplösning verkställas inom två veckor från det förundersökningen avslutats eller utredningen inhämtats, dock senast sex månader från det att orsaken till upplösningen uppkom.

35 § (18.3.2016/193)

En tjänstemans tjänsteförhållande upphör utan uppsägning eller annan åtgärd vars syfte är att tjänsteförhållandet ska upphöra, vid utgången av den månad under vilken han eller hon uppnår avgångsåldern. Avgångsåldern är 68 år för dem som är födda 1957 eller tidigare, 69 år för dem som är födda 1958–1961 och 70 år för dem som är födda 1962 eller därefter.

Då en tjänsteman på basis av ett tjänsteförhållande har beviljats full invalidpension tills vidare, upphör tjänsteförhållandet utan uppsägning eller annan åtgärd vars syfte är att tjänsteförhållandet ska upphöra, vid utgången av den kalendermånad under vilken tjänstemannens rätt till lön under sjukdomstiden har upphört eller, om arbetsgivaren har fått del av beslutet om invalidpension senare, vid utgången av månaden för delfåendet.

8 kap

Permittering

36 §

Om en myndighet med stöd av 27 § 1 mom. kan säga upp en tjänsteman, kan han med iakttagande av 14 dagars varsel permitteras så att tjänsteutövningen och löneutbetalningen avbryts för viss tid eller tills vidare medan tjänsteförhållandet i övrigt består.

En tjänsteman kan så som stadgas i 1 mom. permitteras för högst 90 dagar, om hans uppgifter eller ämbetsverkets möjligheter att erbjuda honom uppgifter tillfälligt har minskat och myndigheten inte skäligen för honom inom samma ämbetsverk kan ordna andra uppgifter eller utbildning som lämpar sig för arbetsgivarens behov.

Medan ett tjänsteförhållande består kan på myndighetens eller en tjänstemans initiativ överenskommelse träffas om permittering av tjänstemannen. Genom tjänstekollektivavtal och överenskommelse som nämns i 9 § i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar kan om permittering avtalas även på annat sätt än det som bestäms i 1 och 2 mom. (30.3.2007/343)

L om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar 651/1988 har upphävts genom L 1233/2013, se L om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar 1233/2013 27 §.

37 §

Permittering hindrar inte en tjänsteman från att under permitteringstiden utföra annat arbete.

Tjänstemannen bibehåller under permitteringstiden rätten att bo kvar i en bostad som ställts till hans förfogande på grundval av anställningsförhållandet. Om vägande skäl kräver det kan myndigheten upplåta en annan lämplig bostad för en tjänsteman vars tjänsteutövning har avbrutits på grund av permittering. De flyttningskostnader som föranleds härav ersätts av statens medel.

38 §

Sedan myndigheten konstaterat att permittering är nödvändig skall den omedelbart och, om möjligt, senast tre månader före permitteringens början tillställa förtroendemannen och, då permitteringen gäller minst tio tjänstemän, även arbetskraftsmyndigheterna förhandsmeddelande om permitteringen. I förhandsmeddelandet skall nämnas permitteringens orsak, beräknade begynnelsetidpunkt och längd samt en uppskattning av antalet permitterade tjänstemän inom varje yrkesgrupp.

39 §

Det meddelande om permittering som avses i 36 § 1 mom. skall ges tjänstemannen personligen, om inte myndigheten och den förtroendeman som saken berör kommer överens om något annat. I meddelandet skall nämnas orsaken till permitteringen, begynnelsetidpunkten och tidsbestämd permitterings längd samt, i fråga om permittering tills vidare, denna permitterings beräknade längd. Myndigheten skall på tjänstemannens begäran ge ett skriftligt intyg om permitteringen. Meddelandet om permittering skall dessutom delges den förtroendeman som saken berör och, om permitteringen gäller minst tio tjänstemän, även arbetskraftsmyndigheterna.

Den skyldighet att anmäla om permittering som avses i 1 mom. föreligger dock inte i de fall då myndigheten av någon annan orsak än permittering inte är skyldig att betala lön som hänför sig till permitteringstiden.

Myndigheten kan med tjänstemannens samtycke ändra tidpunkten för när en permittering börjar eller upphör eller återkalla en permittering. Har en tjänsteman permitterats tills vidare, skall meddelande om att arbetet återupptas tillställas honom minst en vecka i förväg.

9 kap

Avstängning från tjänsteutövning

40 §

När en tjänsteman sägs upp på grundval av 25, 26 eller 26 a § ska tjänstemannen avstängas från tjänsteutövning, om beslutet om uppsägning inte vunnit laga kraft vid uppsägningstidens utgång. När en tjänsteman sägs upp på grundval av 27 § ska han eller hon avstängas från tjänsteutövning vid utgången av uppsägningstiden tills beslutet om uppsägning har vunnit laga kraft. Förvaltningsdomstolen, eller om förvaltningsdomstolens beslut har överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen, högsta förvaltningsdomstolen kan av särskilda skäl besluta något annat. Har en tjänsteman avsatts eller tjänsteförhållandet upplösts, ska denne omedelbart avstängas från tjänsteutövning även om beslutet inte har vunnit laga kraft. (20.3.2015/283)

En tjänsteman kan dessutom avstängas från tjänsteutövning

1) under tiden för åtal för brott samt därav betingade undersökningar, om dessa kan inverka på tjänstemannens förutsättningar att sköta sina uppgifter,

2) om tjänstemannen vägrar att delta i sådan kontroll eller undersökning som avses i 19 § eller om han vägrar att enligt nämnda paragraf lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd,

3) om tjänstemannen har en sjukdom som i väsentlig mån hindrar skötseln av tjänsten, samt

4) omedelbart efter en uppsägning, om den gärning eller försummelse som ligger till grund för uppsägningen visar att tjänstemannen är till den grad olämplig för sin uppgift att tjänsteutövningen inte kan fortsätta eller om den fortsatta tjänsteutövningen under uppsägningstiden kan äventyra medborgarnas säkerhet.

Vid avstängning från tjänsteutövning med stöd av 2 mom. 4 punkten är tjänstemannen dock berättigad till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

Den myndighet som har beslutat om avstängning från tjänsteutövning ska följa grunderna för avstängningen och vid behov fatta ett nytt beslut i ärendet om omständigheterna förändrats. Frågan om fortsatt avstängning från tjänsteutövning ska utan dröjsmål tas upp till avgörande när tjänstemannen så kräver. (30.11.2007/1088)

10 kap (30.12.2002/1307)

(30.12.2002/1307)

10 kap. har upphävts genom L 30.12.2002/1307.

11 kap

Avtal om anställningsvillkoren

44 §

Ett ämbetsverk kan med en tjänsteman ingå skriftligt avtal om tjänstemannens anställningsvillkor. Med tjänstemän som avses i 26 § i denna lag ingås avtalet dock av statsrådet.

I avtal som avses i 1 mom. får inte överenskommas om frågor om vilka det enligt 2 § 2 och 3 mom. lagen om statens tjänstekollektivavtal inte får ingås avtal. Genom avtal får inte heller överenskommas om villkor som är sämre än anställningsvillkoren enligt tjänstekollektivavtalet.

Uppsägning av en tjänsteman eller upplösning av ett tjänsteförhållande betraktas samtidigt som uppsägning av avtalet.

Om avtal inte ingås eller annat inte följer av avtalet, gäller beträffande anställningsvillkoren vad därom stadgas eller bestäms eller överenskoms med stöd av lagen om statens tjänstekollektivavtal.

12 kap (25.8.2016/685)

(25.8.2016/685)

12 kap. har upphävts genom L 25.8.2016/685, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

12 kap

Domare

45 § (25.2.2000/208)

Denna lag tillämpas även på domartjänster och domare, om inte något annat bestäms i lag.

Om utnämning av domare bestäms i lagen om utnämning av domare (205/2000).

Vad som bestäms i 9, 10 och 22 §, 23 § 4 mom., 25, 26, 26 a och 27–34 §, 35 § 2 mom., 8 kap., 40 § 1 mom., 44 § och 66 § 3 mom. gäller inte domartjänster eller domare. (24.4.2009/288)

Med avvikelse från vad som bestäms i 35 § 3 mom. kan en domare inte kvarstå i en domartjänst efter avgångsåldern.

46 § (24.4.2009/288)

Presidenten samt ledamöterna och föredragandena vid högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen entledigas av respektive domstol på ansökan. Andra innehavare av domartjänst entledigas av justitieministeriet, om inte något annat föreskrivs särskilt.

En domare är skyldig att avgå från sin statliga anställning, om han eller hon på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada förlorat sin arbetsförmåga. Ansöker en domare vid en allmän domstol eller arbetsdomstolen inte om avsked, ska den domstol där han eller hon ska åtalas för brott i tjänsten entlediga honom eller henne. En domare vid en förvaltningsdomstol, marknadsdomstolen eller försäkringsdomstolen entledigas av högsta förvaltningsdomstolen. En föredragande vid högsta domstolen entledigas av Helsingfors hovrätt och en föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen av Helsingfors förvaltningsdomstol. En ledamot eller presidenten vid högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen entledigas dock av respektive domstol. Ett ärende som gäller entledigande väcks på ansökan av den berörda domstolen eller av en högre domstol och det ska behandlas som ett rättskipningsärende.

Presidenten och en ledamot vid högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen avstängs från tjänsteutövning av den domstol där han eller hon är anställd. Andra domare avstängs från tjänsteutövning av den domstol vid vilken de ska åtalas för tjänstebrott.

46 a § (24.4.2009/288)

En skriftlig varning ges

1) en tingsdomare och en jordrättsingenjör av tingsrättens lagman,

2) en lagman vid en tingsrätt och en ledamot vid en hovrätt av hovrättens president,

3) ett arbetsdomstolsråd av presidenten vid arbetsdomstolen,

4) en president vid en hovrätt, presidenten vid arbetsdomstolen och en ledamot och en föredragande vid högsta domstolen av presidenten vid högsta domstolen,

5) en förvaltningsrättsdomare av överdomaren vid förvaltningsdomstolen,

6) en marknadsrättsdomare och marknadsrättsingenjör av överdomaren vid marknadsdomstolen, (31.1.2013/122)

7) en försäkringsdomare av överdomaren vid försäkringsdomstolen,

8) en överdomare vid en förvaltningsdomstol, marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen samt en ledamot och en föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen av presidenten vid högsta förvaltningsdomstolen.

47 §

Om de grunder på vilka en domare kan förflyttas till en annan tjänst bestäms i grundlagen. (17.3.2000/281)

Om förflyttning av en domare till en annan tjänst beslutar den utnämnande myndigheten. En domare kan förflyttas enbart till en tjänst vars behörighetsvillkor han uppfyller och som kan anses vara lämplig för honom. Domaren skall i första hand förflyttas till en tjänst på samma ort.

Vägrar en domare i de fall som avses i 2 mom. utan giltigt skäl att ta emot annan tjänst, skall den utnämnande myndigheten utan ansökan entlediga honom.

Om förflyttning med stöd av 20 § av en domare vid högsta förvaltningsdomstolen och en domare vid länsrätt för viss tid till arbete i ett annat ämbetsverk beslutar högsta förvaltningsdomstolen och om förflyttning av en annan domare högsta domstolen.

48 § (25.2.2000/208)

Vad som i denna lag bestäms om domartjänster och domare gäller även föredragandetjänster och föredragande vid högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen.

13 kap (1.3.2013/177)

(1.3.2013/177)

13 kap. har upphävts genom L 1.3.2013/177.

14 kap

Ändringssökande

52 § (20.3.2015/283)

En tjänsteman som anser att myndigheten inte betalat en ekonomisk förmån på grundval av tjänsteförhållandet till det belopp som han eller hon har rätt till, får skriftligen begära omprövning hos den behöriga myndigheten, om inte något annat föreskrivs i lag. Myndigheten ska meddela ett beslut i ärendet.

I myndighetens beslut med anledning av begäran om prövning får ändring sökas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

53 § (25.8.2016/685)

Ett beslut av statsrådet genom vilket statsrådet har sagt upp en tjänsteman, hävt ett tjänsteförhållande, avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning eller beslutat att avstängningen från tjänsteutövning fortfarande ska gälla får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Ett beslut genom vilket en annan myndighet än statsrådet har gett en tjänsteman en varning eller permitterat eller sagt upp en tjänsteman, hävt ett tjänsteförhållande eller ändrat ett tjänsteförhållande till en deltidsanställning, avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning, beslutat att avstängningen från tjänsteutövning fortfarande ska gälla eller skilt en tjänsteman från tjänsteutövning för viss tid får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Ändring i ett beslut som en domstol fattat om en domare söks på det sätt som föreskrivs i 23 kap. i domstolslagen.

Vad som föreskrivs i 2 mom. gäller inte beslut genom vilket republikens president har sagt upp en tjänsteman eller hävt en tjänstemans tjänsteförhållande eller genom vilket högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen har gett en tjänsteman en varning eller permitterat eller sagt upp en tjänsteman, hävt en tjänstemans tjänsteförhållande eller ändrat tjänsteförhållandet till en deltidsanställning eller avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning.

53 § har ändrats genom L 685/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

53 §

Ändring i statsrådets beslut genom vilket statsrådet har sagt upp en tjänsteman, upplöst ett tjänsteförhållande, avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning eller beslutat att avstängningen från tjänsteutövning fortfarande ska gälla får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen. (30.11.2007/1088)

Ett beslut genom vilket en annan myndighet än statsrådet har gett någon annan tjänsteman än en domare en varning eller permitterat eller sagt upp en tjänsteman, upplöst ett tjänsteförhållande eller ändrat ett tjänsteförhållande till en deltidsanställning, avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning, beslutat att avstängningen från tjänsteutövning fortfarande ska gälla eller skilt en tjänsteman från tjänsteutövning för viss tid får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. (1.3.2013/177)

Vad som stadgas i 2 mom. gäller inte beslut genom vilket republikens president har sagt upp en tjänsteman eller upplöst en tjänstemans tjänsteförhållande eller genom vilket högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen har gett en tjänsteman en varning eller permitterat eller sagt upp en tjänsteman, upplöst en tjänstemans tjänsteförhållande eller ändrat tjänsteförhållandet till en deltidsanställning eller avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning.

53 a § (25.8.2016/685)

53 a § har upphävts genom L 25.8.2016/685, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

53 a § (24.4.2009/288)

Beslut om skriftlig varning till en domare får överklagas genom besvär. Ett beslut av lagmannen vid en tingsrätt överklagas till hovrätten. Ett beslut av presidenten vid en hovrätt eller vid arbetsdomstolen överklagas till högsta domstolen. Ett beslut av överdomaren vid en förvaltningsdomstol, marknadsdomstolen eller försäkringsdomstolen överklagas till högsta förvaltningsdomstolen. Ett beslut av presidenten vid högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen överklagas till respektive domstol och överklagandet behandlas i plenum.

Överklagandet ska inom 30 dagar från delfåendet av beslutet ges in till den domstols kansli där domaren är anställd. Domstolen ska omedelbart till fullföljdsdomstolen skicka överklagandet med bilagor, en kopia av det överklagade beslutet och ett utlåtande med anledning av överklagandet från den domare som gett varningen.

Domstolen ska behandla överklagandet som ett rättskipningsärende. När ärendet behandlas ska den som överklagar och den domare som fattat beslutet ges tillfälle att bli hörda om överklagandet och i förekommande fall lägga fram bevis och annan information.

54 § (1.3.2013/177)

54 § har upphävts genom L 1.3.2013/177.

54 a § (25.8.2016/685)

54 a § har upphävts genom L 25.8.2016/685, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

54 a § (24.4.2009/288)

När en hovrätt som behörig domstol enligt 46 § 2 mom. har beslutat entlediga en domare eller Helsingfors hovrätt en föredragande vid högsta domstolen, får beslutet överklagas genom besvär till högsta domstolen. Hovrättens beslut ska följas även om det överklagas, om inte högsta domstolen bestämmer något annat.

När Helsingfors förvaltningsdomstol som behörig domstol enligt 46 § 2 mom. har beslutat entlediga en föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen, får beslutet överklagas genom besvär till högsta förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolens beslut ska följas även om det överklagas, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

55 § (1.3.2013/177)

Ärenden som avses i 53 § ska förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen behandla i brådskande ordning.

Ett beslut om permittering av en tjänsteman ska iakttas även om beslutet har överklagats. Ett beslut om avstängning av en tjänsteman från tjänsteutövning och ett beslut om skiljande av en tjänsteman från tjänsteutövning för viss tid ska iakttas även om beslutet har överklagats, om inte förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen beslutar något annat.

En tjänstemans tjänsteförhållande fortsätter utan avbrott, om uppsägningen av tjänstemannen eller upplösningen av tjänstemannens tjänsteförhållande enligt ett lagakraftvunnet beslut har skett utan en i denna lag föreskriven grund.

55 a § (1.3.2013/177)

När ett ärende som gäller avslutande av ett tjänsteförhållande i de fall som avses i 55 § 3 mom. har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut och arbetsgivaren har fått en sådan utredning som avses nedan i 2 mom., betalas till tjänstemannen utan dröjsmål den inkomst för den ordinarie arbetstiden som denne med anledning av att tjänsteförhållandet avslutats i strid med lag har gått miste om, minskad med motsvarande inkomst som han eller hon under samma tid har förvärvat i annan anställning, som yrkesutövare eller som företagare och som han eller hon inte skulle ha fått i tjänsten. Likaså beaktas som avdrag sjukdagpenning och moderskapspenning i enlighet med sjukförsäkringslagen som under samma tid betalats ut till tjänstemannen till den del arbetsgivaren skulle ha haft rätt till denna förmån för motsvarande tid med stöd av 7 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen.

Tjänstemannen är skyldig att utan dröjsmål lämna arbetsgivaren en tillförlitlig utredning om andra sådana förvärvsinkomster och dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen som avses i 1 mom. och som han eller hon har erhållit.

56 § (1.3.2013/177)

En tjänsteman som har utnämnts för viss tid utan någon sådan grund som föreskrivs i 9 § 1 eller 2 mom. eller utan något särskilt skäl som föreskrivs i 9 § 3 mom. eller som utan giltigt skäl upprepade gånger i följd med stöd av 9 § 1 eller 2 mom. har utnämnts för viss tid har, när hans eller hennes tjänsteförhållande till ämbetsverket upphör till följd av att han eller hon inte längre utnämns till tjänsteman vid ämbetsverket, rätt att av ämbetsverket få en ersättning som motsvarar lönen för minst 6 och högst 24 månader. Yrkande på sådan ersättning behandlas som förvaltningstvistemål av förvaltningsdomstolen.

Yrkande på ersättning ska framställas vid förvaltningsdomstolen inom sex månader från det att tjänsteförhållandet upphörde.

57 § (25.8.2016/685)

I ett beslut som gäller en tjänsteman och som statsrådet eller ett ämbetsverk har fattat får tjänstemannen söka ändring på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Ändring i ett beslut som en domstol fattat om en domares eller föredragandes bisyssla söks i enlighet med 23 kap. 1 § i domstolslagen. Besvärstiden när det gäller beslut om uppsägning enligt 27 § 1 mom. börjar dock löpa först från uppsägningstidens utgång. Beslutet ska följas trots besvär, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat. Ärenden enligt 53 § ska behandlas skyndsamt i förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen.

Också en myndighet får genom besvär söka ändring i ett beslut av en förvaltningsdomstol när beslutet är ett avgörande med anledning av besvär över ett beslut som myndigheten har fattat på grundval av denna lag eller när beslutet är ett avgörande i ett förvaltningstvistemål enligt 56 §.

I följande beslut som gäller en tjänsteman eller den som söker en tjänst får ändring inte sökas genom besvär, om inte något annat föreskrivs i lag:

1) utnämning till en tjänst eller ett tjänsteförhållande,

2) placering av en gemensam tjänst inom ämbetsverket,

3) beviljande eller förvägran av tjänstledighet som är beroende av prövning, och

4) förordnande till en uppgift, om tjänstemannen har gett sitt samtycke till förordnandet.

Om ett beslut som avses i 3 mom. 2 eller 4 punkten innebär att placeringsorten för tjänsten ändras, får ändring i beslutet sökas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Beslutet ska dock följas trots besvär, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat.

57 § har ändrats genom L 685/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

57 § (1.3.2013/177)

I ett beslut som gäller en tjänsteman och som statsrådet eller ett ämbetsverk har fattat får tjänstemannen söka ändring på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Ändring i ett beslut som en domstol fattat om en tjänstemans bisyssla söks dock genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvärstiden när det gäller beslut om uppsägning enligt 27 § 1 mom. börjar dock löpa först från uppsägningstidens utgång. Beslutet ska iakttas trots besvär, om inte besvärsinstansen beslutar något annat. Ärenden enligt 53 § ska förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen behandla skyndsamt. (20.3.2015/283)

Också en myndighet får genom besvär söka ändring i ett beslut av en förvaltningsdomstol när beslutet är ett avgörande med anledning av besvär över ett beslut som myndigheten har fattat på grundval av denna lag eller när det är ett avgörande i ett förvaltningstvistemål enligt 56 §.

I följande beslut som gäller en tjänsteman eller den som söker en tjänst får ändring inte sökas genom besvär, om inte något annat bestäms i lag:

1) utnämning till en tjänst eller ett tjänsteförhållande,

2) placering av en gemensam tjänst inom ämbetsverket,

3) beviljande eller förvägran av tjänstledighet som är beroende av prövning, och

4) förordnande till en uppgift, om tjänstemannen har gett sitt samtycke till förordnandet.

Om ett beslut som avses i 3 mom. 2 eller 4 punkten innebär att placeringsorten för tjänsten ändras, får ändring i beslutet sökas på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen. Beslutet ska dock iakttas trots att ändring har sökts, om inte besvärsinstansen beslutar något annat.

58 § (20.3.2015/283)

En tjänsteman får inte begära omprövning enligt 52 § eller söka ändring i ett beslut på det sätt som föreskrivs i 57 § eller föra ärendet till behandling såsom förvaltningstvistemål, om tjänstemannen eller en tjänstemannaförening har rätt att inleda ärendet vid arbetsdomstolen, om inte arbetsdomstolen med stöd av 1 § 2 mom. i lagen om arbetsdomstolen (646/1974) har beslutat att den inte avgör ärendet. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas endast på en tjänsteman som är medlem i en sådan tjänstemannaförening som har rätt att inleda ärendet vid arbetsdomstolen, eller i dess underförening.

59 § (1.3.2013/177)

59 § har upphävts genom L 1.3.2013/177.

15 kap

Särskilda stadganden

60 §

Lön eller annan ekonomisk förmån av anställningsförhållandet som utbetalts utan grund får återkrävas också genom att den dras av från tjänstemannens lön i samband med följande löneutbetalning eller löneutbetalningar, om tjänstemannen fortfarande är anställd vid samma ämbetsverk.

Från den lön som varje gång skall utbetalas får inte med stöd av 1 mom. indrivas mer än vad som enligt lag får utmätas av lön. Då återkravsförfarande inleds skall tjänstemannen meddelas grunden för detta samt det belopp som återkrävs.

61 §

Återkrav av lön eller annan ekonomisk förmån av anställningsförhållandet som utbetalts utan grund skall inledas så som stadgas i 60 § eller anhängiggöras i annan ordning inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket lönen eller förmånen utgavs. Inleds eller anhängiggörs inte återkravsförfarandet inom denna tid, har rätten till återkrav gått förlorad.

62 §

Har ett rättelseyrkande som avses i 52 § inte framställts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket prestationen borde ha ägt rum eller inom 60 dagar från delfåendet av sådant beslut av arbetsdomstolen som nämns i 52 §, är rätten till förmånen förverkad.

Har talan i ett ärende som gäller ekonomisk förmån av ett tjänsteförhållande och som faller under arbetsdomstolens behörighet inte väckts vid arbetsdomstolen inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket prestationen borde ha ägt rum, är rätten till förmånen förverkad. Skall i saken först föras underhandling som avses i 11 § 2 mom. lagen om arbetsdomstolen är rätten till förmånen förverkad om underhandling inte inom ovan nämnda tid har krävts på därom avtalat sätt.

63 §

Försummar en tjänsteman att iaktta bestämmelserna om sökande av dag- eller moderskapspenning som med stöd av sjukförsäkringslagen (364/63) betalas till arbetsgivaren eller bestämmelserna om sökande av någon annan på lag grundad förmån, kan för tjänstledighetstiden till honom utbetald lön, till den del den motsvarar dag- eller moderskapspenningen eller en annan förmån av ovan nämnt slag, återkrävas i samband med följande löneutbetalning eller löneutbetalningar.

SjukförsäkringsL 364/1963 har upphävts genom SjukförsäkringsL 1224/2004.

63 a § (28.3.2014/270)

Vid dröjsmål med betalningen av en fordran som grundar sig på ett tjänsteförhållande tillämpas bestämmelserna om dröjsmålsränta i räntelagen (633/1982).

I ett förvaltningsprocessärende ska dröjsmålsränta i sådana fall som avses i 6 och 7 § i räntelagen betalas senast från den dag då gäldenären anses ha fått kännedom om att besvär eller en ansökan som gäller betalning av gälden har anhängiggjorts eller, om kravet framställs under rättegång, från det att kravet framställdes.

I de fall som avses i 55 a § 1 mom. ska dröjsmålsränta betalas från den tidpunkt då 30 dagar förflutit från den dag då tjänstemannen lämnade arbetsgivaren en sådan utredning som avses i 2 mom. i den paragrafen.

64 §

Om ersättande av skada som orsakats i tjänsteförhållande gäller vad som därom stadgas särskilt.

En tjänsteman är inte skyldig att ersätta staten och staten är inte skyldig att ersätta en tjänsteman för skada som har orsakats av avbrott i arbetet på grund av en stridsåtgärd, om inte åtgärden har vidtagits i strid med stadgandena om medling i arbetstvister eller åtgärden strider mot lagen om statens tjänstekollektivavtal eller bestämmelserna i tjänstekollektivavtal och om inte den olägenhet som avbrottet har orsakat är avsevärd. En tjänsteman är inte heller skyldig att ersätta staten för skada som orsakats av avbrott i arbetet på grund av en stridsåtgärd, om han med stöd av tjänstemannaföreningens beslut har deltagit i en av föreningen vidtagen stridsåtgärd trots att åtgärden strider mot ovan nämnda stadganden och bestämmelser.

65 §

En tjänsteman anses ha avgått från sin tidigare tjänst räknat från den tidpunkt då han på något annat sätt än för viss tid utnämnts till en annan statlig tjänst. Om den andra statliga tjänsten är en bisyssla som avses i 18 § 3 mom. anses tjänstemannen dock inte ha avgått från sin tidigare tjänst på grund av utnämningen till bisysslan. (30.11.2007/1088)

En tjänsteman anses dock ha avgått från sin tidigare tjänst vid den tidpunkt då denne för andra gången har utnämnts till en tjänst enligt 9 a § 1 mom. för viss tid, om inte myndigheten av särskilda skäl bestämmer något annat. (20.3.2015/283)

En tjänsteman anses likaså ha avgått från statlig tjänst vid den tidpunkt då han eller hon utnämnts till en tjänst vid riksdagens kansli, riksdagens justitieombudsmans kansli eller statens revisionsverk. (25.5.2007/604)

Om en tjänsteman som utnämnts till en tjänst utnämns till en annan statlig tjänst och till denna tjänst hör en prövotid, anses tjänstemannen ha avgått från sin tidigare tjänst när prövotiden har upphört, om inte det nya tjänsteförhållandet har upplösts under prövotiden. Tjänstemannen är tjänstledig från sin tidigare tjänst till dess att prövotiden i den nya tjänsten upphör. (30.11.2007/1088)

66 §

Uppsägning och upplösning av ett tjänsteförhållande skall ske skriftligen.

Innan en tjänsteman avstängs från tjänsteutövning eller sägs upp med stöd av 25 eller 26 §, ett tjänsteförhållande upplöses, en tjänsteman ges varning eller ett beslut om överföring av en tjänst enligt 5 § 1 mom. fattas, skall tjänstemannen ges tillfälle att bli hörd i saken.

Bestämmelser om den myndighet som ger en tjänsteman en varning, permitterar eller säger upp en tjänsteman, upplöser ett tjänsteförhållande, avstänger en tjänsteman från tjänsteutövning eller med stöd av 20 eller 21 § förflyttar en tjänsteman utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.11.2007/1088)

Bestämmelser om hörande av huvudförtroendemannen eller förtroendemannen innan beslut fattas om permittering av en tjänsteman, uppsägning eller avstängning från tjänsteutövning eller upplösning av tjänsteförhållande utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.11.2007/1088)

66 a § (10.4.2015/420)
Tjänstemäns rätt att få ledigt från arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag

En tjänsteman har rätt att i enlighet med 80 och 81 § i kommunallagen (410/2015) få ledigt från arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag.

67 §

En tjänsteman har rätt att av myndigheten på begäran få intyg över den tid anställningsförhållandet varat och uppgifternas art (arbetsintyg). Dessutom skall, om tjänstemannen begär det, i arbetsintyget anges orsaken till att anställningsförhållandet upphör samt ges vitsord över tjänstemannens arbetsskicklighet, flit och uppförande. Efter en tjänstemans död har dödsboet rätt att få arbetsintyg.

Begärs arbetsintyg senare än 10 år efter det anställningsförhållandet upphörde, är myndigheten skyldig att ge intyget endast om detta inte medför oskälig olägenhet. Under samma förutsättning skall i stället för ett arbetsintyg, som förkommit eller förstörts, på begäran ges ett nytt intyg.

Ett arbetsintyg får inte förses med sådan anteckning eller ges sådan form att därmed avses att lämna andra uppgifter om tjänstemannen än vad som framgår av intygets ordalydelse.

68 § (10.11.2006/985)

68 § har upphävts genom L 10.11.2006/985.

69 §

Vad som i denna lag stadgas om ministerium gäller även statsrådets kansli, och vad som stadgas om ämbetsverk även statlig inrättning.

69 a § (21.4.1995/692)

Om straff för brott mot 6 § 1 mom. och 11 § stadgas i 47 kap. 3 § strafflagen.

Om straff för brott mot 12 §, som begås genom att en tjänstemans fackliga eller politiska verksamhet hindras eller genom att en tjänsteman tvingas att höra till en facklig eller politisk förening, stadgas i 47 kap. 5 § strafflagen.

70 § (20.3.2015/283)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om tjänsteed och tjänsteförsäkran.

16 kap

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

71 §

Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.

Genom denna lag upphävs statstjänstemannalagen av den 24 oktober 1986 (755/86) och lagen om införande av statstjänstemannalagen (756/86) jämte ändringar.

Denna lags 35 § 1 mom. träder dock i kraft den 1 januari 1996. Tills 35 § 1 mom. träder i kraft tillämpas 50 § 1 mom. i den statstjänstemannalag som upphävs genom denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

72 §

En tillfällig statstjänsteman och tjänstförrättande statstjänsteman överförs när denna lag träder i kraft till sådant tjänsteförhållande om vilket stadgas i 9 § 1 mom. i denna lag för den tidsperiod eller annars begränsade tid för vilken han har anställts som tillfällig tjänsteman eller utnämnts till tjänstförrättande tjänsteman.

På en tjänsteman som innan denna lag trätt i kraft har anställts i en tjänst på prövotid tillämpas 14 § 2 mom. i den statstjänstemannalag som upphävs genom denna lag.

73 §

Ett avtal som innan denna lag har trätt i kraft har ingåtts med en tjänsteman med avtalslön gäller efter att lagen har trätt i kraft fortfarande så som bestämts i avtalet.

74 §

Sådan tjänstledighet för skötsel av en annan tjänst för viss tid eller såsom tjänsteman på prövotid som avses i 43 § i den upphävda statstjänstemannalagen och som börjat innan denna lag har trätt i kraft fortsätter under den tid tjänstemannen innehar den nämnda tjänsten.

75 §

Förordningen om tjänsteed och tjänsteförsäkran samt domared och domarförsäkran (1183/87) som utfärdats med stöd av 28 § 1 mom. och de statsrådsbeslut som utfärdats med stöd av 9 a § 2 mom. och 26 § 2 mom. i den statstjänstemannalag, som upphävs genom denna lag, förblir alltjämt i kraft.

Stadganden i 5 och 8 §§ lagen om införande av statstjänstemannalagen, som upphävs genom denna lag, tillämpas fortfarande. Stadgandena i 15 § 3 mom., 16 § 2 och 3 mom., 25 och 35 §§ samt 36 § 3 och 4 mom. i den nämnda lagen tillämpas fortfarande på de tjänstemän på vilka stadgandena tillämpas när denna lag träder i kraft. Vad dessa stadganden föreskriver om tillämpningen av statstjänstemannalagen gäller denna lag, sedan den trätt i kraft.

76 §

Stadgandena om periodisk ersättning i den statstjänstemannalag som upphävs genom denna lag skall under fem års tid från det att denna lag träder i kraft alltjämt tillämpas på de tjänstemän som sägs upp med stöd av 27 § i denna lag innan nämnda tid om fem år gått ut. Ansökan om periodisk ersättning skall lämnas in senast inom sex månader efter det att nämnda tid om fem år gått ut.

Om en tjänsteman med stöd av 1 mom. beviljas periodisk ersättning eller om till honom när denna lag träder i kraft betalas periodisk ersättning eller om han med stöd av den upphävda lagen är berättigad till periodisk ersättning, tillämpas stadgandena i den upphävda lagen och i den förordning som givits med stöd av lagen fortfarande på hans rätt att få sådan ersättning. Delegationen för avgångsbidragsärenden fortsätter med sin verksamhet under den tid som nämns i denna paragraf.

77 §

Ett disciplinärende som anhängiggjorts innan denna lag har trätt i kraft slutbehandlas med iakttagande av de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft, om inte något annat stadgas i 78 §.

78 §

När denna lag träder i kraft indras de tjänstemannanämnder som tillsatts med stöd av den statstjänstemannalag som upphävts genom denna lag. De ärenden som behandlas i tjänstemannanämnderna överförs till den tjänstemannanämnd som inrättats med stöd av denna lag.

RP 291/93, FvUB 5/94

Ikraftträdelsestadganden:

21.4.1995/692:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, StoUB 10/94

8.12.1995/1383:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

RP 73/95, FvUB 7/95, RSv 113/95

15.3.1996/147:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. Lagens 30 § 3 och 4 mom. tillämpas på tjänsteförhållanden som har börjat efter att lagen har trätt i kraft.

RP 205/95, FvUB 1/96, RSv 9/96

25.10.1996/747:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 97/96, FvUB 12/96, RSv 115/96

29.11.1996/939:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 18/1996, FvUB 20/1996, RSv 155/1996

6.6.1997/545:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 26/1997, FvUB 5/1997, RSv 46/1997

13.6.1997/566:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

RP 201/1996, FvUB 6/1997, RSv 51/1997

19.6.1997/604:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1997.

Tjänstemän som innan denna lag trätt i kraft har utnämnts till tjänster som avses i 26 § statstjänstemannalagen eller motsvarande tjänsteförhållanden för viss tid skall lämna den redogörelse som avses i 8 a § i denna lag inom sex månader efter lagens ikraftträdande till den myndighet som bestäms närmare genom förordning.

RP 236/1996, FvUB 8/1997, RSv 52/1997

1.4.1999/480:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1999.

Lagens 29 § 3 mom. tillämpas även på permitteringar som börjat före ikraftträdandet. När de kalenderdagar som avses i momentet beräknas skall dock endast de permitteringsdagar som infaller efter ikraftträdandet beaktas.

RP 174/1998, FvUB 21/1998, RSv 255/1998

21.5.1999/626:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

4.2.2000/108:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms separat genom lag.

RP 84/1999, MiUB 4/1999, LaUU 15/1999, GrUU 11/1999, JsUU 18/1999, RSv 100/1999

25.2.2000/208:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

RP 109/1999, GrUU 13/1999, LaUB 1/2000, RSv 21/2000

17.3.2000/281:

Denna lag träder i kraft den 20 mars 2000.

Genom denna lag upphävs statsrådets beslut av den 16 februari 1995 om utlännings behörighet för statlig tjänst (192/1995).

RP 189/1999, FvUB 5/2000, RSv 17/2000

4.8.2000/719:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 68/2000, GrUB 10/2000, RSv 98/2000

11.5.2001/387:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.

RP 26/1999, LaUB 5/2001, RSv 29/2001

30.12.2002/1307:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

De bestämmelser om avgångsbidrag som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas på personer, vilkas anställningsförhållande till staten upphört innan denna lag trädde i kraft. Vuxenutbildningstillägg till avgångsbidraget på basis av utbildning som inletts innan denna lag träder i kraft beviljas och betalas med iakttagande av bestämmelserna om vuxenutbildningstillägg till avgångsbidraget och om villkoren för beviljandet i förordningen om avgångsbidrag för statstjänstemän (999/1994), som gällde innan lagen trädde ikraft.

RP 219/2002, ApUB 8/2002, RSv 210/2002

28.2.2003/176:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2003.

RP 270/2002, GrUB 13/2002, RSv 287/2002

20.1.2004/25:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2004.

RP 44/2003, AjUB 7/2003, RSv 95/2003, Rådets direktiv 2000/43/EG (32000L0043); EGT nr L 180, 19.7.2000, s. 22, Rådets direktiv 2000/78/EG (32000L0078); EGT nr L 303, 2.12.2000, s. 16

30.7.2004/682:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005, dock så att om domares rätt att kvarstå i en tjänst för vilken avgångsåldern är högre än 68 år gäller vad som föreskrivs i 75 § i statstjänstemannalagen.

RP 46/2004, ShUB 15/2004, RSv 112/2004

13.8.2004/763:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2004.

RP 162/2003, AjUB 8/2004, RSv 114/2004

21.12.2004/1188:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 142/2004, GrUB 5/2004, RSv 208/2004

15.7.2005/593:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2005.

RP 6/2005, FuUB 12/2005, RSv 92/2005

29.6.2006/580:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006.

RP 8/2006, FvUB 6/2006, RSv 58/2006

21.7.2006/677:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

RP 4/2006, FvUB 5/2006, RSv 56/2006

10.11.2006/985:
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Genom denna lag upphävs

1) lagen av den 8 augusti 1969 om ortodoxa kyrkosamfundet (521/1969) jämte ändringar,

2) lagen av den 10 februari 1984 om tjänste- och arbetsvillkorsutskottet inom ortodoxa kyrkosamfundet i Finland (158/1984),

3) i statstjänstemannalagen av den 19 augusti 1994 (750/1994) 68 §, sådan den lyder i lag 939/1996,

4) i lagen av den 6 november 1970 om statens tjänstekollektivavtal (664/1970) 1 § 2 mom., sådant det lyder i lag 940/1996, samt

5) i förordningen av den 23 december 1987 om statens tjänstekollektivavtal (1203/1987) 10 § 4 mom. 31 punkten, sådan den lyder i lag 878/1992.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Överföring av ansvaret för kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet till kyrkan

Ansvaret för ortodoxa kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet överförs från staten till den ortodoxa kyrkan när denna lag träder i kraft. Kostnaderna för lön och reseersättning till tjänstemän vid kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och seminariet samt övriga omkostnader överförs till den ortodoxa kyrkan.

I statsbudgeten intas årligen ett anslag avsett för skäliga kostnader för ortodoxa kyrkans verksamhet. Grunden för dimensioneringen av anslaget bestäms enligt beloppet av de utgifter som ansvaret för kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet åsamkat staten och beloppet av de statsunderstöd som har beviljats ortodoxa kyrkans församlingar och inrättningar före denna lags ikraftträdande samt den uppskattade förändringen i kostnadsnivån. Förändringen i kostnadsnivån beräknas, om inte något annat följer av särskilda skäl, på basis av förändringen i den allmänna prisnivån. På statsunderstödet tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Ändring av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden

När denna lag träder i kraft ändras tjänsteförhållandena i kyrkan och församlingarna till arbetsavtalsförhållanden och tjänsterna dras in utan några särskilda åtgärder. I fråga om de anställda och anställningsvillkoren tillämpas vad som bestäms i eller med stöd av lag samt vad som avtalas i kollektivavtalet och arbetsavtalet.

Prövotid

För en präst, diakon eller kantor som är anställd på prövotid vid lagens ikraftträdande upphör prövotiden fyra månader efter ikraftträdandet, eller om prövotiden enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet skall upphöra tidigare, vid denna tidigare tidpunkt.

Pensionsrätt

Om anställningsförhållandet för en anställd som med stöd av 120 § övergår från ett tjänsteförhållande till ett arbetsavtalsförhållande i kyrkan har börjat före den 1 januari 1993, gäller i fråga om hans eller hennes pensionsrätt vad som bestäms om rätten till pension för dem som står i tjänsteförhållande till staten.

Anställda som övergår från ett sådant tjänsteförhållande i en församling som avses i 21 § i den lag som nämns i 118 § 2 mom. 1 punkten till ett arbetsavtalsförhållande har rätt till ålders-, invalid-, arbetslöshets- och deltidspension samt deras anhöriga till familjepension, vilka betalas ur kyrkans centralfond, i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gäller dem som står i tjänsteförhållande till staten.

Anställda som avses i 1 och 2 mom. skall delta i bekostandet av pensionsskyddet i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gäller dem som står i tjänsteförhållande till staten.

Anhängiga förvaltningsärenden

På förvaltningsärenden som väckts hos en kyrklig myndighet eller församlingsmyndighet före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. När det gäller ärenden som återsänts för ny behandling skall dock denna lag tillämpas.

Organ och förtroendevalda

Mandattiden för tillrättavisningsnämnden och kyrkliga överdomstolen upphör vid ikraftträdandet och anhängiga ärenden vid dessa förfaller. Ärenden som bereds av tjänste- och arbetsvillkorsutskottet inom ortodoxa kyrkosamfundet i Finland och av beredningsutskottet vid kyrkomötet överförs till kyrkostyrelsen. Mandattiden för de direktioner för klostren som valts tills vidare före ikraftträdandet upphör fem år efter ikraftträdandet.

Övriga kyrkliga organ och församlingsorgan som valts före ikraftträdandet fortsätter till slutet av sin mandattid enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. I fråga om valbarhet för förtroendevalda som valts före ikraftträdandet tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Reglementen, instruktioner och arbetsordningar

De reglementen och instruktioner som gäller i kyrkan och församlingarna vid ikraftträdandet fortsätter att gälla. Om en bestämmelse i ett reglemente, en instruktion eller en arbetsordning står i strid med denna lag eller kyrkoordningen, skall denna lag eller kyrkoordningen iakttas.

RP 59/2006, FvUB 20/2006, RSv 131/2006

30.3.2007/343:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

RP 254/2006, AjUB 15/2006, RSv 286/2006

25.5.2007/604:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

RP 71/2006, TKF 2/2006, GrUB 10/2006, RSv 202/2006, VLF 2/2007, GrUB 1/2007, RSk 9/2007

30.11.2007/1088:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Genom denna lag upphävs 22 och 42 a § i statstjänstemannaförordningen av den 14 november 1994 (971/1994), av dem 42 a § sådan den lyder i förordning 793/1997.

RP 63/2007, FvUB 7/2007, RSv 67/2007

24.4.2009/288:

Denna lag träder i kraft den 15 maj 2009.

RP 33/2008, LaUB 1/2009, RSv 27/2009

20.11.2009/901:

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs genom lag.

RP 59/2009, FvUB 13/2009, RSv 150/2009

22.12.2009/1322:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 208/2009, KoUB 23/2009, RSv 203/2009

13.5.2011/470:

Denna lag träder i kraft den 17 maj 2011.

RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010

22.7.2011/894:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 224/2010, FvUB 42/2010, RSv 371/2010

29.12.2011/1548:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

De tjänster som avses i den upphävda 2, 3 och 5 punkten i 4 § 2 mom. specificeras inte i statsbudgeten efter det att denna lag har trätt ikraft.

RP 95/2011, FvUB 8/2011, RSv 109/2011

18.1.2013/48:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2013.

RP 64/2012, FvUB 19/2012, RSv 143/2012

31.1.2013/122:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2013.

RP 124/2012, LaUB 15/2012, RSv 158/2012

1.3.2013/177:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2013.

Tjänstemannanämnden ska slutbehandla de ärenden som är anhängiga vid nämnden när denna lag träder i kraft. Tjänstemannanämndens verksamhet upphör i slutet av den månad då nämnden har slutbehandlat ärendena.

Bestämmelser om behörig förvaltningsdomstol ingår i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

RP 61/2011, FvUB 25/2012, RSv 6/2013

28.3.2014/270:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2014.

På en fordran som förfallit till betalning före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 209/2013, FvUB 1/2014, RSv 5/2014

19.9.2014/735:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 57/2013, FvUB 16/2014, RSv 79/2014

30.12.2014/1334:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms särskilt genom lag.

L 1334/2014 trädde i kraft 1.1.2015 enligt L 1347/2014.

RP 19/2014, RP 111/2014, AjUB 11/2014, RSv 223/2014

20.3.2015/283:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.

De tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid som innan denna lag trädde i kraft förklarats vakanta och som motsvarar tjänsterna enligt 9 a § tillsätts med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 298/2014, FvUB 50/2014, RSv 323/2014

10.4.2015/420:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.

RP 268/2014, RvUB 55/2014, RSv 348/2014

8.5.2015/566:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2015.

RP 224/2014, LaUB 28/2014, RSv 328/2014

22.5.2015/631:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2015.

RP 174/2014, FvUB 53/2014, RSv 339/2014

18.3.2016/193:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2016.

På en domares rätt att kvarstå i en tjänst vars avgångsålder är högre än 68 år tillämpas vad som föreskrivs i 75 §.

RP 138/2015, FvUB 1 /2016, RSv 5/2016

25.8.2016/685:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

I ett beslut om avstängning av en domare från tjänsteutövning som fattats före ikraftträdandet av denna lag får ändring sökas med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Detsamma gäller när ändring söks i ett beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag i fråga om entledigande av en föredragande vid högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen på grund av föredragandens arbetsoförmåga.

RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.