Beaktats t.o.m. FörfS 559/2017.

28.6.1994/564

Förordning om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av social- och hälsovårdsministern stadgas med stöd av lagen den 28 juni 1994 om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/94):

1 § (20.12.2007/1338)
Yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning

De yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) är hjälpmedelstekniker, fotterapeut, utbildad massör, kiropraktor, naprapat, osteopat, närvårdare, psykoterapeut, sjukhusfysiker, sjukhusgenetiker, sjukhuskemist, sjukhusmikrobiolog och sjukhuscellbiolog.

2 § (16.12.2010/1120)
Utbildning som leder till rätt att använda yrkesbeteckningen utbildad massör

För att en person ska få använda den skyddade yrkesbeteckningen utbildad massör krävs att han eller hon har avlagt en sådan fristående examen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998).

2 a § (16.12.2010/1120)
Utbildning som leder till rätt att använda yrkesbeteckningen utbildad psykoterapeut

För att en person ska få använda den skyddade yrkesbeteckningen utbildad psykoterapeut krävs att han eller hon har genomgått psykoterapeututbildning vid ett universitet eller sådan psykoterapiutbildning ordnat tillsammans med en annan utbildningsorganisation. Det universitet som ordnar utbildningen ska ha utbildningsansvar inom det medicinska eller psykologiska området. Universitetet antar studerandena till psykoterapeututbildningen.

Det kunnande som krävs för att arbeta som psykoterapeut förvärvas genom studier som omfattar minst 60 studiepoäng och som består av studiehelheterna teoretiska studier, psykoterapeutiskt patientarbete under arbetshandledning, utbildningspsykoterapi och lärdomsprov. Kunnandet visas genom ett yrkesprov.

Villkoren för rätt att använda yrkesbeteckningen är minst två års erfarenhet av mentalvårdsarbete eller motsvarande uppgifter och att personen i fråga före psykoterapeututbildningen har avlagt

1) lämplig högre högskoleexamen eller lämplig yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdbranschen; i examen ska ingå eller utöver den dessutom ha avlagts studier i psykologi eller psykiatri omfattande sammanlagt 30 studiepoäng; eller

2) examen som sjukskötare på institutnivå och utöver examen specialisering i psykiatri, om psykiatriska studier inte ingått i examen, eller

3) annan i utlandet genomgången utbildning som motsvarar vad som sägs i 1 eller 2 punkten.

Universitetet ger studeranden ett intyg över genomgången utbildning. I intyget anges utbildningens tidpunkt, omfattning, studiehelheter och yrkesprov som visar kunnandet.

2 b § (16.12.2010/1120)
Utbildning som ger rätt att använda vissa andra yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning

Med utbildning som leder till yrket som kiropraktor, naprapat, osteopat, sjukhusfysiker, sjukhusgenetiker, sjukhuskemist, sjukhusmikrobiolog eller sjukhuscellbiolog avses en minst fyraårig enhetlig utbildning som godkänts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.

3 § (28.4.2011/377)
Medicine studerandes rätt att vara verksamma i legitimerade läkares uppgifter

En medicine studerande som med godkänt resultat genomfört minst de studier som avses i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) och hör till de fem första studieåren, och som på basis av de genomförda studierna har tillräckliga förutsättningar för att sköta uppgiften i fråga, får vara tillfälligt verksam i läkaruppgifter, inbegripet jourtjänstgöring, vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård enligt 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) eller vid en verksamhetsenhet inom socialvården som ger i 24 § i socialvårdslagen avsedd anstaltsvård (710/1982) under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare.

En medicine studerande som med godkänt resultat genomfört minst de studier som avses i förordningen enligt 1 mom. och som hör till de fyra första studieåren och de studieperioder som ingår i grundutbildningen för läkare inom det specialområde som den studerande ska vara verksam på, och som på basis av de genomförda studierna har tillräckliga förutsättningar för att sköta uppgiften i fråga, får vara verksam i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare vid en verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård eller vårdavdelningen vid en hälsovårdscentral. En förutsättning för att få vara verksam i uppgiften som jourhavande läkare är dessutom att den studerande står under omedelbar ledning och tillsyn av en legitimerad läkare.

3 a § (28.4.2011/377)
Odontologie studerandes rätt att vara verksamma i legitimerade tandläkares uppgifter

En odontologie studerande som med godkänt resultat genomfört minst de studier som avses i statsrådets förordning om universitetsexamina och hör till de fyra första studieåren, och som på basis av de genomförda studierna har tillräckliga förutsättningar för att sköta uppgiften i fråga, får vara tillfälligt verksam i tandläkaruppgifter vid en verksamhetsenhet enligt 3 § 1 mom. under ledning och tillsyn av en legitimerad tandläkare.

3 b § (28.4.2011/377)
Rätten för personer som i utlandet studerar medicin eller odontologi att vara verksamma i legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter

Den som studerar medicin eller odontologi utomlands har sådan rätt som nämns i 3 eller 3 a § efter att med godkänt resultat ha genomfört minst de studier som hör till de fem första studieåren inom läkarutbildningen eller i fall som avses i 3 § 2 mom. minst de studier som hör till de fyra första studieåren, eller minst de studier som hör till de fyra första studieåren inom tandläkarutbildningen samt av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eventuellt föreskrivna övriga studier och praktik.

3 c § (14.2.2008/104)
Rätten för personer som studerar till provisor eller farmaceut att vara verksamma i legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter

Den som i Finland studerar till provisor eller farmaceut eller som i utlandet studerar för ett motsvarande yrke och som med godkänt resultat har genomfört de allmänna studier och ämnesstudier som universitetet fastställt, och som på basis av de genomförda studierna har tillräckliga förutsättningar för att sköta uppgiften i fråga, kan när den fullgör den praktik som hör till studierna eller efter en fullgjord första praktikperiod tillfälligt vara verksam i farmaceutuppgifter vid ett apotek, ett sjukhusapotek eller en läkemedelscentral under ledning och tillsyn av en legitimerad farmaceut eller provisor.

3 d § (14.2.2008/104)
Andra studerandes rätt att vara verksamma i legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter

Den som i Finland studerar för yrket i fråga eller den som i utlandet studerar för ett motsvarande yrke och som med godkänt resultat genomfört två tredjedelar av sina studier och som på grundval av praktisk erfarenhet eller andra omständigheter har tillräckliga förutsättningar för att sköta uppgiften, kan tillfälligt vara verksam i någon annan än en i 3 och 3 a–3 c § nämnd legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter vid en verksamhetsenhet enligt 3 § 1 mom. under ledning och tillsyn av en sådan legitimerad yrkesutbildad person.

3 e § (29.11.2012/656)
Rätten att vara verksam i legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter

En studerande som avses i 3 och 3 a–3 d § får inte tillfälligt vara verksam i legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter när mer än tio år har förflutit från det att studierna inleddes.

Den som omedelbart innan han eller hon genomgått i Finland den grundutbildning som krävs för legitimation har haft den rätt som avses i 3, 3 a och 3 c–3 d § har utan separat ansökan en med denna rätt jämförbar rätt under 30 dagar från det att han eller hon genomgått utbildningen eller tills Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan har beviljat rätt att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person, om rätten beviljas innan 30 dagar har förflutit.

Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas även på den som

1) utomlands har genomgått en utbildning i medicin, odontologi eller farmaci,

2) omedelbart innan han eller hon genomgått den grundutbildning som krävs för legitimation har haft den rätt som avses i 3 b–3 d §, och

3) innan han eller hon genomgått den grundutbildning som krävs för legitimation har införts i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården med stöd av 24 a § 2 mom. 5 punkten i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

3 f § (28.4.2011/377)
Handledare för studerande verksamma i legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter

En verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller en verksamhetsenhet inom socialvården ska skriftligen för en studerande som avses i 3 och 3 a–3 d § utse en handledare som har rätt att självständigt utöva yrket i fråga som legitimerad yrkesutbildad person och som har tillräcklig praktisk erfarenhet. Handledaren vid verksamhetsenheten ska följa, handleda och övervaka den studerandes verksamhet och genast ingripa vid eventuella missförhållanden och avbryta verksamheten om patientsäkerheten äventyras. Verksamhetsenheten ska se till att en jourhavande studerande alltid kan få tag på en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att utöva yrket i fråga och som vid behov ska infinna sig vid verksamhetsenheten.

4 § (28.4.2011/377)
Rätt att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person i vissa fall

Av en medborgare i en stat tillhörande Europeiska unionen (EU-stat) eller i en stat tillhörande Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) som i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har genomgått den utbildning som avses i 11 § 1–3 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården krävs, för erhållande av rätt att utöva yrke enligt de nämnda bestämmelserna, att han eller hon har fullgjort den tjänstgöring, genomfört de tilläggsstudier och genomgått det förhör för utredande av yrkesskickligheten som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eventuellt bestämmer särskilt så att hans eller hennes kompetens motsvarar en motsvarande utbildning i Finland.

Den som genomgått den utbildning som avses i 1 mom. kan av särskilda skäl på ansökan få tillstånd av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården att i högst två år på de villkor som det fastställer vara tillfälligt verksam i legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter vid en verksamhetsenhet inom den offentliga hälso- och sjukvården redan innan han eller hon med helt godkänt resultat genomfört de tilläggsstudier eller genomgått det förhör som avses i 1 mom.

5 § (29.1.2015/54)

5 § har upphävts genom F 29.1.2015/54.

6 § (28.4.2011/377)

6 § har upphävts genom L 28.4.2011/377.

7 § (28.4.2011/377)
Rätt att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person med specialistkompetens i vissa fall

Av en medborgare i en EU- eller EES-stat som i någon annan EU- eller EES-stat än Finland eller i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens enligt 14 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården krävs, för att han eller hon ska kunna vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person med specialistkompetens, att han eller hon har genomfört de tilläggsstudier och genomgått det förhör för utredande av yrkesskickligheten som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eventuellt bestämmer särskilt så att hans eller hennes kompetens motsvarar sådan specialistkompetens som kan uppnås i Finland.

8 §
Medicinska och odontologiska specialiteter

I Finland kan en specialist vara verksam inom en specialitet som motsvarar ett utbildningsprogram enligt förordningen om specialläkarexamen (678/1998). (28.7.1999/824)

I Finland kan en specialtandläkare vara verksam inom en specialitet som motsvarar ett utbildningsprogram enligt förordningen om specialtandläkarexamen (629/84).

F om specialtandläkarexamen 629/1984 har upphävts genom SRf om specialtandläkarexamen 316/2003. F om specialläkarexamen 678/1998 har upphävts genom SRf 420/2012. Se SHMf om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild allmänläkarutbildning 56/2015.

9 § (20.12.2007/1338)

9 § har upphävts genom F 20.12.2007/1338.

10 § (28.4.2011/377)
Anpassningsperiod

I ett villkorligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården meddelar en sökande ska verket bestämma anpassningsperiodens längd och i vilka uppgifter anpassningsperioden får fullgöras. Dessutom ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården utse en handledare för sökanden under anpassningsperioden och bestämma den kompetens som krävs av handledaren. En handledare ska ha minst fem års yrkeserfarenhet.

De villkor som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har uppställt ska följas under anpassningsperioden. Sökanden ska under anpassningsperioden arbeta vid en sådan verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård som avses i 2 § 4 mom. i lagen om patientens ställning och rättigheter eller vid en sådan verksamhetsenhet inom socialvården som ger anstaltsvård som avses i 24 § i socialvårdslagen på det sättet att sökanden är direkt anställd hos verksamhetsenhetens huvudman. Sökanden ska själv ordna anställningen. Anpassningsperioden kan även innefatta kompletterande utbildning.

11 § (28.4.2011/377)
Handledarens skyldigheter under anpassningsperioden

Den handledare som utsetts för anpassningsperioden ska följa, handleda och övervaka sökandens verksamhet under anpassningsperioden och genast ingripa vid eventuella missförhållanden. Om sökandens verksamhet under anpassningsperioden kan äventyra patientsäkerheten ska handledaren genast anmäla detta till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården som kan besluta att anpassningsperioden ska avbrytas.

När anpassningsperioden är slut ska handledaren lämna ett utlåtande till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården om sökandens förmåga och skicklighet att utöva yrket. Utlåtande ska lämnas också om anpassningsperioden har avbrutits.

12 § (28.4.2011/377)
Lämplighetsprov

I ett villkorligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer bestämmer Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården det huvudsakliga innehållet i lämplighetsprovet och vem som ska verkställa provet.

13 § (20.12.2007/1338)
Förhandsanmälan om temporärt och sporadiskt tillhandahållande av tjänster

Till den skriftliga förhandsanmälan som avses i 9 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fogas ett intyg över att personen i fråga lagligen utövar sitt yrke i den EU- eller EES-stat där han eller hon har sin tjänstgöringsplats samt examensbevis eller annat kompetensbevis som krävs för utövning av yrket. Sökanden ska vidare visa upp ett intyg över att han eller hon, inte ens tillfälligt, är förbjuden att utöva yrket. Av anmälan ska framgå arten av de temporära och sporadiska tjänster som tillhandahålls, den tid som de kommer att tillhandahållas och platsen där detta kommer att ske samt personens medborgarskap. Anmälan ska innehålla en utredning över att försäkring enligt 4 § i patientskadelagen har tagits.

14 § (28.4.2011/377)
Kompetens och språkkunskaper som krävs av en medborgare i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Av en medborgare i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som i utlandet har genomgått en utbildning som avses i 4 § eller 5 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården krävs för erhållande av tillstånd att utöva yrket i uppgifter som avses i de nämnda bestämmelserna eller för erhållande av rätt att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person att han eller hon har fullgjort den tjänstgöring, genomfört de tilläggsstudier och genomgått det förhör för utredande av yrkesskickligheten som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eventuellt bestämmer så att hans eller hennes kompetens motsvarar en motsvarande utbildning i Finland. Personen i fråga ska dessutom visa att han eller hon har tillräckliga språkkunskaper. När språkkunskaperna konstateras ska sådana språkkunskaper anses vara tillräckliga som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som tillståndet eller rätten att utöva yrket förutsätter.

Den som genomgått den utbildning som avses i 1 mom. kan av särskilda skäl på ansökan få tillstånd av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården att i högst två år på de villkor som verket fastställer tillfälligt vara verksam i legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter vid en verksamhetsenhet inom den offentliga hälso- och sjukvården redan innan han eller hon med helt godkänt resultat genomgått det förhör som avses i 1 mom.

Den som har genomgått en utbildning som avses i 1 mom. och i Finland arbetar inom forskning eller inom undervisning som utbildare i hälso- och sjukvårdsbranschen, och som i anslutning till forskningen eller undervisningen deltar i vården av patienter, kan på ansökan av särskilda skäl av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården få tillstånd att begränsat och tillfälligt arbeta i uppgifter som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Tillstånd kan beviljas för högst två år i sänder och för en bestämd verksamhetsenhet och specialitet på de villkor som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården bestämmer. Ett villkor för beviljande av tillstånd är att sökanden har gällande och obegränsad rätt att utöva yrke i utgångslandet. Ett villkor är dessutom att det utses en ansvarig person som har rätt att utöva yrket i fråga som legitimerad yrkesutbildad person och som har tillräcklig praktisk erfarenhet. En ansvarig person ska utses vid varje verksamhetsenhet där sökanden deltar i vården av patienter. Den ansvariga personen ska följa, övervaka och vid behov handleda den som har fått tillstånd i hans eller hennes verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

15 § (20.12.2007/1338)
Nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården föreskrivs om nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i Finland. Med stöd av den överenskommelse som nämns i 3 § (FördrS 2/1994) kan sökanden beviljas rätt att i Finland använda en yrkesbeteckning som det föreskrivs om i överenskommelsen.

16 §
Utövning av optikeryrket

En legitimerad optiker får inte självständigt ordinera glasögon

1) för barn under åtta är,

2) för personer som tidigare undergått en ögongloboperation,

3) för personer som uppenbarligen lider av en ögonsjukdom eller

4) för personer vilkas synskärpa inte kan göras normal med glasögon.

Kontaktlinser får, med de begränsningar som nämns i 1 mom., ordineras och provas ut av en legitimerad optiker som har genomgått sådan tilläggsutbildning som denna kompetens förutsätter. En legitimerad optiker skall därtill försäkra sig om att hinder för användning av kontaktlinser inte finns.

Vad som i 2 mom. stadgas om kontaktlinser tillämpas även på andra optiska hjälpmedel som är jämförbara med glasögon och avsedda att förbättra synförmågan hos personer med dålig syn.

17 §
Utövning av tandteknikeryrket

En legitimerad tandtekniker får utföra av tandläkare beställda tandtekniska arbeten samt tekniska reparationer på löstagbara tandproteser.

Med specialtandtekniker avses den som i fem år varit verksam som legitimerad tandtekniker och genomgått den utbildning som denna specialkompetens förutsätter.

En specialtandtekniker får självständigt tillverka och anpassa lösa helproteser för dem som använder dem. En specialtandtekniker får dock inte självständigt tillverka och anpassa proteser

1) för personer som till följd av en operation eller ett olycksfall fått en skada som väsentligt förändrat munnens byggnad,

2) för personer som lider av en sjukdom eller en utvecklingsstörning i munområdet eller

3) på tandrötterna eller tandimplantat.

18 §
Delegationens sammansättning

Till den delegation som nämns i 41 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kallar statsrådet högst 12 medlemmar samt en personlig suppleant för var och en. Statsrådet utser bland medlemmarna en ordförande och en vice ordförande. Medlemmarna ska företräda hälso- och sjukvårdsmyndigheterna och undervisningsmyndigheterna, de medicinska och odontologiska fakulteterna och enheterna samt andra högskolor och läroanstalter som svarar för utbildningen av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. (29.1.2015/54)

Om en medlem eller en suppleant avgår eller avlider under pågående mandatperiod, kallar social- och hälsovårdsministeriet en ny medlem eller suppleant i hans ställe för den återstående mandatperioden.

Delegationen kan tillsätta sektioner för beredningen av ärendena och den skall fastställa sektionernas uppgifter.

Delegationen skall höra fackorganisationerna för yrkesulbildade personer inom hälso- och sjukvården samt arbetsgivarintressen och övriga sakkunniga.

19 §
Delegationens uppgifter

Utöver vad som stadgas i 41 § lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården skall delegationen

1) övervaka och koordinera ordnandet av utbildning för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, innehållet i utbildningen och utvecklingsbehoven,

2) uppskatta behovet av utbildning för yrkesulbildade personer inom hälso- och sjukvården samt ta initiativ i denna fråga och avge utlåtanden,

3) ta initiativ och avge utlåtanden i frågor som gäller revidering av utbildningen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt

4) övervaka samarbetet mellan yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och mellan myndigheterna samt ta initiativ för utvecklande av samarbetet.

19 a § (29.1.2015/54)
Sammansättningen av samordningssektionen för specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt för den särskilda allmänläkarutbildningen

Samordningssektionen för specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt för den särskilda allmänläkarutbildningen har en ordförande, en vice ordförande och högst 18 andra medlemmar med egna personliga suppleanter.

Medlemmarna ska företräda det offentliga och privata servicesystemet, hälsovårds- och undervisningsmyndigheterna, alla universitet som anordnar högsta högskoleexamina inom medicin och odontologi, dem som deltar i specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning, branschens fackorganisationer, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården samt andra viktiga intressentgrupper.

Om en medlem eller en suppleant i sektionen avgår eller avlider under en mandatperiod, förordnar social- och hälsovårdsministeriet en ny representant i stället för honom eller henne för den återstående mandatperioden.

Sektionen har en generalsekreterare som utses av social- och hälsovårdsministeriet.

19 b § (29.1.2015/54)
Uppgifter för samordningssektionen för specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt den särskilda allmänläkarutbildningen

Samordningssektionen för specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt den särskilda allmänläkarutbildningen ska

1) bereda en sådan riksomfattande strategi för specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt den särskilda allmänläkarutbildningen som innehåller en bedömning av den utbildningsvolym per specialområde som behövs samt utbildningens innehåll i förhållande till behovet inom social- och hälsovårdssystemet samt bistå universiteten och social- och hälsovårdsministeriet i fråga om utvärderingar av specialiseringsutbildning,

2) sammanställa uppgifter från regionala delegationer om utvecklingen av antalet specialistläkare och specialisttandläkare och bedöma de regionala behoven av specialistläkare och specialisttandläkare,

3) ta initiativ och ge utlåtanden och rekommendationer i frågor som gäller specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt den särskilda allmänläkarutbildningen,

4) samla in och förmedla information om den internationella utvecklingen inom specialistläkarutbildningen och den särskilda allmänläkarutbildningen,

5) lägga fram förslag för social- och hälsovårdsministeriet till ändring av social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt den särskilda allmänläkarutbildningen som utfärdats med stöd av 4 § 3 mom. och 4 a § 4 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994).

Samordningssektionen kan vid behov tillsätta arbetsgrupper och kalla permanenta eller tillfälliga sakkunniga.

20 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.

Det i 5 § avsedda kravet på särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare tillämpas dock från och med den 1 januari 1995. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Bilaga VII till EES-avtalet: rådets direktiv 89/48/EEG, 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG, Gemensamma EES-kommittens beslut 21.3.1994 Nr 7/94. Bilaga VII till EES-avtalet: rådets direktiv 92/51/EEG och 93/16/EEG

Ikraftträdelsestadganden:

28.7.1999/824:

Denna förordning träder i kraft den 10 augusti 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

13.3.2002/204:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

18.4.2002/293:

Denna förordning träder i kraft den 22 april 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

19.12.2002/1179:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

Praktisk tjänstgöring som inletts före ikraftträdandet av förordningen får före den 1 oktober 2003 slutföras i enlighet med 6 § 1 mom. sådant det lydde vid ikraftträdandet.

Av särskilda skäl kan tjänstgöringen enligt 6 § 1 mom. enligt rättsskyddscentralens för hälsovården prövning före den 1 januari 2004 även ersättas med tjänstgöring som fullgjorts före grundexamen.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

27.2.2003/191:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2003.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

21.8.2003/758:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2003.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

25.8.2005/642:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2005.

När förordningen träder i kraft ändras yrkesbeteckningen ortopedtekniker till hjälpmedelstekniker.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

20.12.2007/1338:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

Personer med de skyddade yrkesbeteckningarna hjälpskötare, tandskötare, fotvårdare, konditionsskötare, barnskötare, medikalvaktmästareambulansförare, mentalvårdare, sinnessjukvårdare och primärskötare enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av förordningen anses fortsättningsvis vara sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och de har rätt att använda sin yrkesbeteckning.

När förordningen träder i kraft ändras yrkesbeteckningen utbildad kiropraktor till kiropraktor, utbildad naprapat till naprapat och utbildad osteopat till osteopat.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

14.2.2008/104:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2008.

6.5.2010/412:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2010. Förordningen tillämpas på dem som genomgår särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller får studierätt för praktisk tjänstgöring den 1 september 2010 eller därefter.

16.12.2010/1120:

Denna förordning träder i kraft den 31 december 2011.

På basis av utbildning som inletts före denna förordnings ikraftträdande ska ansökan om den skyddade yrkesbeteckningen utbildad psykoterapeut ansökas hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården senast den 30 juni 2017.

28.4.2011/377:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2011.

På tandläkare vars odontologie licentiatexamen inte har omfattat en sex månaders fördjupad praktik tillämpas 6 § i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna förordning.

Det krav i 5 § 2 mom. 1 punkten som gäller anställningsförhållande till en kommun eller samkommun tillämpas inte på läkare som före den 1 september 2010 har fått studierätt för sådan tilläggsutbildning inom primärvården som avses i förordningen om tilläggsutbildning för läkare inom primärvården (1435/1993), som gällde före denna förordnings ikraftträdande.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

29.11.2012/656:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2012.

29.1.2015/54:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2015.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.