Beaktats t.o.m. FörfS 1008/2016.

28.6.1994/559

Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster

1) genom att garantera att de yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som avses i denna lag har sådan utbildning som yrkesutövningen förutsätter, annan tillräcklig yrkeskompetens och andra sådana färdigheter som yrkesutövningen förutsätter,

2) genom att organisera tillsynen över den verksamhet som de yrkesutbildade personerna bedriver inom hälso- och sjukvården samt

3) genom att underlätta ett i yrkeshänseende motiverat samarbete mellan yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och en ändamålsenlig användning av dem.

2 §
Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I denna lag avses med yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

1) den som med stöd av denna lag har erhållit rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) eller tillstånd att utöva yrke (yrkesutbildad person som beviljats tillstånd) samt

2) den som med stöd av denna lag har rätt att använda i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning). (7.12.2007/1200)

En legitimerad yrkesutbildad person, en yrkesutbildad person som beviljats tillstånd eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning har rätt att utöva yrket och använda yrkesbeteckningen. Också andra personer som har fullgod utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan verka i yrken för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Detta hindrar dock inte, om inte något annat stadgas i lag eller i en förordning som givits med stöd av en lag, att en legitimerad yrkesutbildad person, en yrkesutbildad person som beviljats tillstånd eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning enligt sin utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet utför varandras uppgifter, om det är motiverat med tanke på arbetsarrangemangen och producerandet av hälsovårdstjänster.

Utan hinder av 2 mom. kan även den som studerar för yrket i fråga tillfälligt sköta en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. I fråga om en sådan studerande iakttas då i tillämpliga delar vad som nedan i denna lag föreskrivs om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Närmare bestämmelser om förutsättningarna för att sköta en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. (7.12.2007/1200)

En tjänsteleverantör enligt 9 § får utan hinder av 2 mom. temporärt och sporadiskt sköta legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter eller temporärt och sporadiskt använda yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. På tjänsteleverantören tillämpas då vad som nedan i denna lag föreskrivs om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. (7.12.2007/1200)

3 § (7.12.2007/1200)
Andra nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i Finland

I fråga om nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i Finland gäller vad som bestäms i överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer (FördrS 2/1994).

3 a § (30.12.2015/1659)
Lagens förhållande till Europeiska unionens lagstiftning och till övrig nationell lagstiftning samt behörig myndighet

Med unionens bestämmelser om erkännande avses i denna lag bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, nedan yrkeskvalifikationsdirektivet, och de anknytande bestämmelserna i kommissionens rättsakter om användningen av delegerade befogenheter och om genomförandet av yrkeskvalifikationsdirektivet.

Om det i denna lag inte finns bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer, ska lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) eller yrkeskvalifikationsdirektivet tillämpas.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården är den behöriga myndighet som avses i yrkeskvalifikationsdirektivet och i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

2 kap (7.12.2007/1200)

Rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

Person som har genomgått sin utbildning i Finland
4 § (30.12.2014/1355)
Rätt att utöva läkar-, tandläkar-, specialistläkar- och specialisttandläkaryrket på grundval av utbildning som genomgåtts vid universitet

En person som vid ett universitet som avses i universitetslagen (558/2009) har avlagt medicine licentiatexamen eller odontologie licentiatexamen beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

En person som slutfört specialistläkarutbildning eller specialisttandläkarutbildning som avses i 4 a § beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att utöva specialistläkar- eller specialisttandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

I fråga om särskild allmänläkarutbildning som avses i Europeiska unionens bestämmelser om erkännande föreskrivs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

4 a § (30.12.2014/1355)
Specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning

Specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning är utbildning efter en i 4 § 1 mom. avsedd medicine licentiatexamen eller odontologie licentiatexamen med syftet att fördjupa läkarens eller tandläkarens kompetens och expertis inom en viss specialitet samt att säkerställa expertisen inom specialiteterna i servicesystemet inom hälso- och sjukvården.

Ett i universitetslagen avsett universitet kan till specialistläkarutbildning anta en person som i Finland har fått rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och till specialisttandläkarutbildning anta en person som i Finland har fått rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och som har arbetat med kliniska uppgifter som tandläkare i minst två år.

Specialistläkarutbildningen ordnas som ett utbildningsprogram med en minimilängd på fem år i form av handledda studier på heltid. Specialisttandläkarutbildningen ordnas som ett utbildningsprogram med en minimilängd på tre år i form av handledda studier på heltid.

Närmare bestämmelser om specialistläkarutbildningens och specialisttandläkarutbildningens samt den särskilda allmänläkarutbildningens mål, studiernas uppbyggnad, utbildningsprogram och övriga grunder för studierna samt vid vilka universitet specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning anordnas utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Förordningen bereds i samarbete med den samordningssektion som avses i 41 § 2 mom.

5 § (20.3.2015/262)
Rätt att utöva vissa andra yrken inom social- och hälsovården och rätt att använda yrkes- beteckning på grundval av utbildning som genomgåtts i Finland

En person som i Finland har genomgått en utbildning som leder till provisors-, psykolog-, talterapeut-, näringsterapeut-, farmaceut-, sjukskötar-, barnmorske-, hälsovårdar-, fysioterapeut-, laboratorieskötar-, röntgenskötar-, munhygienist-, ergoterapeut-, optiker- eller tandteknikeryrket beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att utöva yrket i fråga som legitimerad yrkesutbildad person.

En person som i Finland har genomgått en utbildning som leder till ett i förordning av statsrådet avsett yrke har rätt att använda yrkesbeteckningen i fråga. Om den utbildning som leder till yrket i fråga inte har reglerats, får yrkesbeteckningen användas under förutsättning att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan har godkänt utbildningen enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Person som har genomgått sin utbildning i någon annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
6 § (8.4.2011/312)
Rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket med stöd av principen om automatiskt erkännande

Den som är medborgare i en stat inom Europeiska unionen (EU-stat) eller en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) och som på basis av en utbildning i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i denna stat har tilldelats ett sådant i unionens bestämmelser om erkännande avsett bevis på formella kvalifikationer som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. (30.12.2015/1659)

Den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av en utbildning i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i staten i fråga har tilldelats ett i unionens bestämmelser om erkännande avsett bevis på formella kvalifikationer som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva specialist- eller specialtandläkaryrket, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva specialist- eller specialtandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person inom de specialistkompetensområden för läkare och tandläkare som nämns i unionens bestämmelser om erkännande och som gäller i Finland.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1659. (30.12.2015/1659)

6 a § (30.12.2015/1659)
Rätt att utöva läkaryrket för en person som påbörjat studier i medicin i en annan EU- eller EES-stat före 2012

Den som före den 1 januari 2012 har påbörjat studier i medicin i en sådan EU- eller EES-stat där avlagd yrkespraktik efter examen är en förutsättning för rätten att utöva läkaryrket, och som där har avlagt grundexamen för läkare, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan och på de villkor som verket bestämmer rätt att i Finland utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person vid en sådan verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård som avses i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. Rätten att utöva yrke beviljas för tre år.

När sökanden under den tid som föreskrivs i 1 mom. har varit verksam i läkaruppgifter i enlighet med de villkor som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har bestämt, beviljar verket på ansökan sökanden rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan av grundad anledning förlänga den tid om tre år som föreskrivs i 1 mom.

7 § (20.3.2015/262)
Rätt att utöva provisors-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket med stöd av principen om automatiskt erkännande

Den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av den utbildning som han eller hon har genomgått i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i denna stat har tilldelats ett i unionens bestämmelser om erkännande avsett bevis på formella kvalifikationer, som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att självständigt vara verksam som provisor, sjukskötare eller barnmorska, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att utöva provisors-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket som legitimerad yrkesutbildad person i Finland.

8 § (20.3.2015/262)
Rätt att utöva yrken inom social- och hälso- vården och rätt att använda yrkesbeteckning med stöd av den generella ordningen för erkännande

Den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av den utbildning han eller hon har genomgått i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i denna stat har tilldelats ett i unionens bestämmelser om erkännande avsett examensbevis eller något annat utbildningsbevis som ska ges samma innebörd och som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva psykolog-, talterapeut-, näringsterapeut-, farmaceut-, hälsovårdar-, fysioterapeut-, laboratorieskötar-, röntgenskötar-, munhygienist-, ergoterapeut-, optiker- eller tandteknikeryrket, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att utöva yrket i fråga som legitimerad yrkesutbildad person i Finland.

Den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av den utbildning han eller hon har genomgått i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i denna stat har tilldelats ett i unionens bestämmelser om erkännande avsett examensbevis eller något annat utbildningsbevis som ska ges samma innebörd och som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva yrkena i fråga, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. har Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården möjlighet att som kompensationsåtgärder för sökanden bestämma en anpassningspe-riod eller ett lämplighetsprov i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Sökanden får välja om han eller hon som kompensationsgärd vill slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan dock under de förutsättningar som anges i 7 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer bestämma att sökanden ska delta i såväl en anpassningsperiod som ett lämplighetsprov. Närmare bestämmelser om anpassningsperioden och lämplighetsprovet utfärdas genom förordning av statsrådet. För lämplighetsprovet tas det ut en avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). (30.12.2015/1659)

Om en medborgare i en EU- eller EES-stat som har genomgått utbildning för läkare, tandläkare, provisor, sjukskötare eller barnmorska i en EU- eller EES-stat inte uppfyller villkoren för automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer av en orsak som nämns i unionens bestämmelser om erkännande, tillämpas 3 mom. på honom eller henne. Om en kompensationsåtgärd krävs av sökanden, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården dock bestämma om sökanden ska slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov.

8 a § (30.12.2015/1659)
Partiell rätt att utöva yrke

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljar partiell rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården när förutsättningarna enligt 8 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer uppfylls. På beviljande av partiell rätt att utöva yrke tillämpas dessutom bestämmelserna i 8 § i denna lag om den generella ordningen för erkännande.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan neka en sökande partiell rätt att utöva yrke om det är nödvändigt av skäl som har samband den allmänna säkerheten eller klient- eller patientsäkerheten.

8 b § (30.12.2015/1659)
Språkkunskaper som krävs av en medborgare i en EU- eller EES-stat

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan av grundad anledning, som en förutsättning för beviljande av rätt att utöva yrke eller rätt att använda yrkesbeteckning, kräva att en medborgare i en EU- eller EES-stat visar att han eller hon har tillräckliga kunskaper i finska eller svenska. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården får inte kräva kontroll av språkkunskaperna förrän yrkeskvalifikationerna har erkänts eller ett sådant europeiskt yrkeskort som avses i 8 c § har utfärdats.

8 c § (30.12.2015/1659)
Europeiskt yrkeskort

Bestämmelser om ansökan om europeiskt yrkeskort, handläggning av ansökningar, utfärdande av yrkeskort och behandling av uppgifter om yrkeskort samt om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens övriga uppgifter i anslutning till yrkeskort i egenskap av behörig myndighet finns i 4 kap. i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/983 om förfarandet för utfärdande av det europeiska yrkeskortet och tillämpningen av varningsmekanismen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG.

8 d § (30.12.2015/1659)
Erkännande av yrkeskvalifikationer för förstavårdare

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beslutar om behörighet att arbeta som förstavårdare på basis av bevis på formella kvalifikationer, om en person har genomgått nödvändig utbildning för yrket i en annan EU- eller EES-stat än Finland. På erkännande av yrkeskvalifikationer tillämpas dessutom vad som i 8 § föreskrivs om förfarandet enligt den generella ordningen för erkännande.

9 § (20.3.2015/262)
Temporärt och sporadiskt tillhandahållande av tjänster

En yrkesutövare som är lagligen etablerad i en EU- eller EES-stat och som har laglig rätt att självständigt utöva ett yrke enligt 6, 6 a, 7 eller 8 §, kan i Finland temporärt eller sporadiskt tillhandahålla tjänster inom ramen för yrket i fråga. Han eller hon ska dock göra en skriftlig förhandsanmälan till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när han eller hon temporärt och sporadiskt i Finland börjar tillhandahålla tjänster inom ramen för sitt yrke. Detsamma gäller en medborgare i en EU- eller EES-stat som har laglig rätt att i någon annan EU- eller EES-stat än Finland självständigt utöva ett i förordning av statsrådet avsett yrke för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning, om han eller hon vill använda denna yrkesbeteckning när han eller hon temporärt eller sporadiskt i Finland tillhandahåller tjänster inom ramen för sitt yrke. Ett europeiskt yrkeskort som utfärdats till en yrkesutövare fungerar som en sådan förhandsanmälan som avses i detta moment. (30.12.2015/1659)

Anmälan är i kraft ett år och ska förnyas om personen har för avsikt att fortsätta tillhandahålla tjänster. När en person har för avsikt att tillhandahålla tjänster första gången ska till anmälan fogas handlingar som visar att tjänsteleverantören har rätt att lagligt verka i etableringsstaten och uppfyller övriga villkor för tillhandahållande av tjänster enligt yrkeskvalifikationsdirektivet. Om en omständighet som påverkar rätten att tillhandahålla tjänster ändras på ett avgörande sätt ska tjänsteleverantören lämna in handlingar om detta till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Närmare bestämmelser om lämnande av anmälan och de handlingar som ska fogas till den utfärdas genom förordning av statsrådet.

För att säkerställa patientsäkerheten får Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer innan tjänsterna tillhandahålls första gången. En sådan förhandskontroll får göras endast om syftet med kontrollen är att undvika allvarlig skada för tjänstemottagarens hälsa eller säkerhet till följd av att tjänsteleverantören saknar yrkeskvalifikationer. Kontrollen får inte gå utöver vad som krävs för ändamålet. Kontrollen av yrkeskvalifikationer gäller dock inte de yrkesutövare som avses i 6 och 7 § och som omfattas av det automatiska erkännandet av yrkeskvalifikationer. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska besluta om resultatet av kontrollen inom en månad från det att anmälan om tillhandahållande av tjänster och de handlingar som har fogats till anmälan har mottagits, eller inom motsvarande tid meddela tjänsteleverantören att yrkeskvalifikationerna inte kontrolleras eller att ytterligare utredningar i ärendet behövs. Om ärendets avgörande förutsätter ytterligare utredningar, ska beslutet om resultatet av kontrollen av yrkeskvalifikationerna fattas inom två månader från det att tillräcklig utredning har mottagits. Tillhandahållandet av tjänster kan påbörjas om beslut inte har fattats inom den tid som nämns ovan. (30.12.2015/1659)

Om väsentlig skillnad föreligger mellan den utbildning som tjänsteleverantören genomgått och den utbildning som förutsätts för utövande av yrket i fråga i Finland ska, i den mån denna skillnad äventyrar patientsäkerheten, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården erbjuda tjänsteleverantören möjlighet att genom lämplighetsprov visa att han eller hon förvärvat den kunskap eller kompetens som fattas. Möjligheten att visa yrkeskvalifikationer ska erbjudas så att tillhandahållandet av tjänster kan påbörjas inom en månad från det att beslutet om kontroll av yrkeskvalifikationer har fattats.

Efter det att tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer har kontrollerats ska en yrkesbeteckning som avses i denna lag eller i förordning av statsrådet användas när tjänster tillhandahålls. På motsvarande sätt ska yrkesutövare som omfattas av det automatiska erkännandet av yrkeskvalifikationer använda en yrkesbeteckning som avses i denna lag när de erbjuder tjänster enligt denna paragraf. Om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har avstått från att kontrollera yrkeskvalifikationer, ska vid användning av en yrkesbeteckning tillämpas vad som föreskrivs i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer.

10 § (20.3.2015/262)
En tredjelandsmedborgare som har genomgått sin utbildning i en EU- eller EES-stat

Bestämmelserna i 6–9 § tillämpas också på erkännande av yrkeskvalifikationer och tillhandahållande av tjänster som grundar sig på unionens lagstiftning om ställningen för andra än medborgare i EU- eller EES-staterna, när en medborgare från en sådan stat har genomgått sin utbildning huvudsakligen i en EU- eller EES-stat.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan av särskilda skäl och på de villkor som det bestämmer bevilja någon annan än en i 1 mom. avsedd medborgare från en annan stat än en EU- eller EES-stat, som har genomgått sin utbildning i en EU- eller EES-stat, tillstånd att utöva yrke i de uppgifter som avses i 4 § eller 5 § 1 mom. eller rätt att i Finland vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person, under förutsättning att sökanden har den kompetens som uppgiften förutsätter och som föreskrivs genom förordning av statsrådet samt tillräckliga språkkunskaper. På motsvarande sätt kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan bevilja någon annan än en i 1 mom. avsedd medborgare från en annan stat än en EU- eller EES-stat, som i en EU- eller EES-stat har genomgått en sådan utbildning som leder till ett i förordning av statsrådet avsett yrke och som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har godkänt, rätt att i Finland använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, under förutsättning att sökanden har sådana språkkunskaper som uppgiften förutsätter.

10 a § (30.12.2015/1659)
Yrkespraktik

Om avslutad yrkespraktik är en förutsättning för beviljande av rätt att utöva yrke eller av rätt att använda yrkesbeteckning, ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården erkänna yrkespraktik som förvärvats i en annan EU- eller EES-stat.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska offentliggöra riktlinjer för hur den yrkespraktik som förvärvas i en annan medlemsstat eller i tredjeland ska organiseras och erkännas.

Förutsättningar för en person som har genomgått sin utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet att vara verksam som yrkesutbildad person
11 § (8.4.2011/312)
Erkännande av utbildning som en medborgare i en EU- eller EES-stat har genomgått i en stat utanför EU eller EES

En medborgare i en EU- eller EES-stat, som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården godkänd utbildning som leder till läkar- eller tandläkaryrket och som har visat att han eller hon uppfyller eventuella andra kompetenskrav som föreskrivs genom förordning av statsrådet, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva yrket i fråga som legitimerad yrkesutbildad person.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljar på ansökan rätt att i Finland utöva specialist- eller specialtandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person inom de specialistkompetensområden som gäller i Finland för en medborgare i en EU- eller EES-stat som har genomgått sådan motsvarande utbildning i en stat utanför EU eller EES som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har godkänt och som har visat att han eller hon uppfyller eventuella andra kompetenskrav som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

En medborgare i en EU- eller EES-stat som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en motsvarande av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården godkänd utbildning och som har visat att han eller hon uppfyller eventuella andra kompetenskrav som föreskrivs genom förordning av statsrådet, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva ett i 5 § 1 mom. avsett yrke som legitimerad yrkesutbildad person. En medborgare i en EU- eller EES-stat som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en utbildning som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har godkänt, beviljas på motsvarande sätt av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Trots bestämmelserna i 1–3 mom. beviljar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva ett i 4 § eller 5 § 1 mom. avsett yrke som legitimerad yrkesutbildad person eller rätt att i Finland använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av den utbildning han eller hon har genomgått i en stat utanför EU eller EES i någon annan EU- eller EES-stat än Finland har beviljats rätt att utöva yrket i fråga, under förutsättning att personen har utövat yrket i en EU- eller EES-stat under minst tre år efter det att rätten beviljades. Vid beviljandet av rätt tillämpas vad som föreskrivs i 8 § 4 mom.

12 § (7.12.2007/1200)
Tillämpning av gemenskapens bestämmelser om erkännande i vissa fall

Bestämmelserna i detta kapitel om medborgare i EU- och EES-stater tillämpas också på sådant erkännande av yrkeskvalifikationer som grundar sig på ett avtal som Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart.

13 § (20.3.2015/262)
En tredjelandsmedborgare som har genomgått sin utbildning i en stat utanför EU eller EES

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan av särskilda skäl och på de villkor som det bestämmer bevilja en person som inte är medborgare i en EU- eller EES-stat och som har genomgått sin utbildning i en stat utanför EU eller EES, tillstånd att utöva yrke i de uppgifter som avses i 4 § eller 5 § 1 mom. eller rätt att i Finland vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person, under förutsättning att sökanden har den kompetens som uppgiften förutsätter och som föreskrivs genom förordning av statsrådet samt tillräckliga språkkunskaper. På motsvarande sätt kan en person som inte är medborgare i en EU- eller EES-stat och som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en sådan utbildning som leder till ett i förordning av statsrådet avsett yrke och som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har godkänt, av verket på ansökan beviljas rätt att i Finland använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, under förutsättning att sökanden har sådana språkkunskaper som uppgiften förutsätter.

Gemensamma bestämmelser
14 § (21.5.2010/433)
Specialistkompetens

Legitimerad yrkesutbildad person med specialistkompetens är en finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens, eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan EU- eller EES-stat som i någon annan EU- eller EES-stat än Finland har genomgått sådan utbildning som ger annan specialistkompetens än den som nämns i 6 § 3 mom. eller som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens och som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan har godkänt. Dessutom krävs att personen i fråga har visat att han eller hon uppfyller eventuella andra kompetenskrav som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för in uppgifter om ansökan om konstaterande av i förordning av statsrådet föreskriven specialistkompetens i det centralregister över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som avses i 24 a §.

För att säkerställa kunnandet kan det genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om den utbildning som krävs för specialistkompetens och om målen för utbildningen.

14 a § (7.12.2007/1200)
Bilagor till ansökan

Till den ansökan som avses i 4 och 5 § ska fogas examensbevis som utfärdats av en läroanstalt eller andra bevis på kvalifikationer inom området i fråga och vid behov det utbildningsprogram som genomförts. Till ansökan ska fogas bevis på sökandens identitet. (20.3.2015/262)

Till andra ansökningar än sådana ansökningar om erkännande eller godkännande av yrkeskvalifikationer som avses i 1 mom. ska följande handlingar fogas:

1) bevis på sökandens identitet och medborgarskap, (20.3.2015/262)

2) bevis på formella kvalifikationer eller ett bevis över utbildning som ger rätt att utöva det yrke som avses, (20.3.2015/262)

3) i fråga om utbildning som genomgåtts i en EU- eller EES-stat och som omfattas av principen om automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer, ett intyg av den behöriga myndigheten i sökandens ursprungsmedlemsstat över att de givna handlingarna om utbildningen är sådana handlingar som avses i gemenskapens bestämmelser om erkännande,

4) om sökanden har beviljats rätt att utöva yrket i fråga i någon annan stat än Finland, ett intyg som den behöriga myndigheten i den berörda staten har utfärdat högst tre månader tidigare över att denna rätt inte har begränsats eller fråntagits på grund av grovt felaktigt förfarande i yrkesutövningen eller av andra motsvarande skäl,

4 a) om sökanden har utövat yrket i en stat som inte för register över utövare av det yrket, ett intyg som den behöriga myndigheten i den staten har utfärdat över att den inte registrerar utövare av yrket eller någon annan tillförlitlig utredning om saken, (20.3.2015/262)

5) vid behov ett intyg om yrkeserfarenhet,

6) i de fall som avses i 10 § 2 mom. och 13 §, ett intyg över språkkunskaper och över att sökanden har genomfört de tilläggsstudier och genomgått det förhör som eventuellt krävs.

I de fall som avses i 2 mom. ska sökanden dessutom på begäran av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården lämna upplysningar om sin utbildning så att verket kan fastställa förekomsten av eventuella väsentliga skillnader i förhållande till den utbildning som krävs i Finland. (20.3.2015/262)

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården får kräva en bestyrkt kopia beträffande en utbildning som genomgåtts i Finland eller i någon annan EU- eller EES-stat endast om det finns skäl att betvivla kopians autenticitet, och saken inte kan säkerställas på något annat sätt. Om en sökande som har genomgått sin utbildning i en stat utanför Europeiska Unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet lägger fram en kopia av en handling, ska kopian vara officiellt bestyrkt i Finland eller i en annan EU- eller EES-stat. Av handlingar som är avfattade på något annat språk än finska, svenska eller engelska ska till ansökan fogas sådana översättningar till finska, svenska eller engelska som översatts av en auktoriserad translator i Finland eller i någon annan EU- eller EES-stat. (30.12.2015/1659)

Den som avlagt examen utanför EU- eller EES-området ska till ansökan om rätt att utöva yrke foga en tillförlitlig utredning om att beviset är riktigt. (20.3.2015/262)

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att genast meddela Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården sin personbeteckning enligt befolkningsdatasystemet när han eller hon har fått sådan. (20.3.2015/262)

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan avvika från ovannämnda krav på handlingar, om sökanden är en person som åtnjuter internationellt skydd och om sökandens medborgarskap, identitet och utbildning kan utredas tillförlitligt på något annat sätt. Av särskilda skäl kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården även i andra situationer avvika från ovannämnda krav på handlingar. (20.3.2015/262)

Närmare bestämmelser om ansökan och de handlingar som ska fogas till den utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 b § (20.3.2015/262)
Handläggning av ansökan i vissa fall

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska underrätta en sökande som avses i 6–8 §, 10 § 1 mom., 11 § 5 mom. och 12 § om att dennes handlingar mottagits samt om handlingar som eventuellt saknas inom en månad från mottagandet av handlingarna. Ansökan ska avgöras senast tre månader efter det att alla nödvändiga handlingar har mottagits. När den generella ordningen för erkännande enligt unionens bestämmelser om erkännande tillämpas på handläggningen av ansökan ska dock ansökan avgöras senast fyra månader efter det att alla nödvändiga handlingar har mottagits.

14 c § (20.3.2015/262)
Godkännande av examen för läkare eller tandläkare som fått sin utbildning utanför EU- eller EES-området som utbildning som leder till läkar- eller tandläkaryrket i Finland (30.12.2015/1659)

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården fattar på ansökan beslut om att examen för en läkare eller tandläkare som fått sin utbildning utanför EU- eller EES-området ska godkännas som utbildning som leder till läkar- eller tandläkaryrket, om läkar- eller tandläkarexamen uppfyller minimikraven. Till ansökan ska sökanden med avvikelse från 14 a § foga följande handlingar: (30.12.2015/1659)

1) bevis på sökandens identitet och medborgarskap,

2) bevis på formella kvalifikationer eller ett bevis över genomförd utbildning som ger rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket, (30.12.2015/1659)

3) om sökanden har beviljats rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket i någon annan stat än Finland, ett intyg som den behöriga myndigheten i den staten har utfärdat högst tre månader tidigare över att denna rätt inte har begränsats eller fråntagits på grund av grovt fel i yrkesutövningen eller andra motsvarande skäl, (30.12.2015/1659)

4) om sökanden har utövat läkar- eller tandläkaryrket i en stat som inte för register över läkare eller tandläkare, ett intyg som den behöriga myndigheten i den staten har utfärdat över att den inte registrerar yrkesutövarna i fråga, eller någon annan tillförlitlig utredning om saken, och (30.12.2015/1659)

5) en tillförlitlig utredning om att examensbeviset och bilagorna till det är riktiga.

Om en kopia av en handling som avses i 1 mom. läggs fram, ska kopian vara officiellt bestyrkt i Finland eller någon annan stat som hör till Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Av handlingar som är avfattade på något annat språk än finska, svenska eller engelska ska till ansökan fogas översättningar till finska, svenska eller engelska som översatts av en auktoriserad translator i Finland eller i någon annan EU- eller EES-stat.

Sökanden kan inte fullgöra den tjänstgöring, genomföra de tilläggsstudier eller genomgå de förhör eller den yrkespraktik som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården bestämmer förrän verket har fattat beslut om godkännande av utbildningen. (30.12.2015/1659)

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan avvika från ovannämnda krav på handlingar, om sökanden är en person som åtnjuter internationellt skydd och om sökandens medborgarskap, identitet och utbildning kan utredas tillförlitligt på något annat sätt. Av särskilda skäl kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården även i andra situationer avvika från ovannämnda krav på handlingar.

3 kap

Allmänna skyldigheter för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

15 §
Yrkesetiska skyldigheter

Målet för yrkesutövningen i fråga om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är att upprätthålla och främja hälsan, förebygga sjukdomar samt bota sjuka och lindra deras plågor. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall i sin yrkesutövning tillämpa allmänt godtagna och beprövade metoder enligt sin utbildning, som han hela tiden skall försöka komplettera. I samband med yrkesutövningen skall en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården opartiskt beakta den nytta och de eventuella olägenheter den medför för patienten.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att beakta vad som stadgas om patientens rättigheter.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall alltid hjälpa den som är i brådskande behov av vård.

15 a § (5.9.1997/859)
Skyldighet att anmäla födelse och dödsfall

Om skyldigheten för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården att anmäla födslar och dödsfall bestäms särskilt.

16 §
Förande och förvaring av journalhandlingar samt sekretessbelagda uppgifter i dem

Om skyldigheten för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att föra och förvara journalhandlingar samt om tystnadsplikten i fråga om uppgifterna i dem gäller vad som stadgas i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/92).

17 §
Tystnadsplikt

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får inte utan tillstånd till utomstående yppa en enskild persons eller familjs hemlighet som han har fått kännedom om på grund av sin ställning eller uppgift. Tystnadsplikten kvarstår efter det att yrkesutövningen har upphört.

18 § (30.12.2015/1659)
Fortbildningsskyldighet och kontinuerlig yrkesmässig utveckling

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att upprätthålla och utveckla de kunskaper och färdigheter som utövandet av yrket förutsätter samt att göra sig förtrogen med de bestämmelser och föreskrifter som gäller yrkesutövningen.

Arbetsgivare för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska följa hur dessa personer utvecklas yrkesmässigt och skapa förutsättningar för dem att upprätthålla och utveckla sina kunskaper och färdigheter genom deltagande i behövlig yrkesinriktad fortbildning och andra metoder för yrkesmässig utveckling så att yrkesinsatsen bibehålls på säker och ändamålsenlig nivå.

18 a § (7.12.2007/1200)
Språkkunskaper

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska ha sådana tillräckliga språkkunskaper som förutsätts i de uppgifter han eller hon sköter.

Arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska säkerställa att personens språkkunskaper är på en tillräcklig nivå för de uppgifter han eller hon sköter. (30.12.2015/1659)

19 § (22.12.2009/1550)
Iakttagande av föreskrifter och lämnande av uppgifter

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att i sin yrkesutövning iaktta vad som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket med stöd av bestämmelser eller föreskrifter bestämmer.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna är en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skyldig att på begäran tillställa Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket de rapporter, förklaringar och utredningar som de behöver för skötseln av uppgifter som avses i denna lag.

20 § (22.12.2009/1550)
Anmälningsskyldighet

Bestämmelser om skyldigheten för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården att göra en anmälan till regionförvaltningsverket om självständig yrkesutövning finns i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990).

21 §
Försäkringsskyldighet

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att fullgöra försäkringsskyldigheten så som stadgas i patientskadelagen (585/86).

4 kap

Läkares och tandläkares särskilda rättigheter och skyldigheter

22 §
Rätt att ställa diagnos och ordinera läkemedel

Legitimerade läkare beslutar om medicinska undersökningar av en patient, ställer diagnos och beslutar om vården och behandlingen i samband därmed. På motsvarande sätt beslutar legitimerade tandläkare om odontologiska undersökningar av en patient, ställer diagnos och beslutar om vården och behandlingen i samband därmed.

Legitimerade läkare och tandläkare har rätt att ordinera läkemedel från apotek, en läkare för medicinskt eller medicinsk-vetenskapligt behov och en tandläkare för odontologiskt eller odontologivetenskapligt behov, med iakttagande av vad som därom stadgas eller bestäms särskilt.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vid behov meddela närmare föreskrifter och anvisningar om ordination av läkemedel.

22 a § (29.1.2009/46)
Identifikationskod

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ger läkare och tandläkare samt medicine och odontologie studerande, som har genomfört de studier som föreskrivs i förordning av statsrådet, och sjukskötare, munhygienister och optiker, som har rätt att förskriva läkemedel, en identifikationskod som ska användas vid förskrivning av läkemedel. (21.5.2010/433)

En identifikationskod är en av siffror och ett kontrolltecken bestående datamängd som inte innehåller identifieringsuppgifter som anknyter till personen.

23 §
Rättsmedicinska intyg och utlåtanden

När en legitimerad läkare eller tandläkare utfärdar rättsmedicinska intyg och utlåtanden samt andra intyg som skall företes inför domstol eller någon annan offentlig myndighet skall han bestyrka dessa med orden ""vilket jag härmed på heder och samvete försäkrar"". Ett på detta sätt styrkt intyg eller utlåtande gäller utan edlig bekräftelse, om inte domstolen eller myndigheten av särskilda skäl förordnar att det skall styrkas med muntlig ed eller försäkran.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vid behov meddela närmare föreskrifter och anvisningar om vad en legitimerad läkare och tandläkare skall beakta vid utfärdandet av intyg och utlåtanden samt även annars vid utövandet av sitt yrke.

4 a kap (21.5.2010/433)

Symtomatisk behandling och begränsad förskrivningsrätt

23 a § (21.5.2010/433)
Symtomatisk behandling

En legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får utgående från sin utbildning, erfarenhet och uppgiftsbeskrivning inleda behandlingen utifrån patientens symtom, den tillgängliga informationen och en bedömning som personen i fråga gör av vårdbehovet.

23 b § (21.5.2010/433)
Begränsad förskrivningsrätt

Sjukskötare som har tillräcklig praktisk erfarenhet och som har avlagt den tilläggsutbildning som regleras i förordning av statsrådet har begränsad rätt att från apotek förskriva läkemedel som används vid behandlingen till patienter som de vårdar vid en hälsovårdscentral, då det är fråga om förebyggande behandling eller fortsatt medicinering, då en läkare har ställt diagnosen eller då medicineringen baserar sig på ett vårdbehov som sjukskötaren konstaterat (begränsad förskrivningsrätt).

En förutsättning för begränsad förskrivningsrätt är ett skriftligt förordnande med uppgift om de läkemedel som sjukskötaren får förskriva samt eventuella begränsningar i läkemedelsförskrivningen. Det skriftliga förordnandet ges av den ansvariga läkaren för den hälsovårdscentral där sjukskötaren är anställd. När ett sjukvårdsdistrikt sköter hälsovårdscentralens jourtjänster inom sitt område, ges förordnandet av chefläkaren för det sjukvårdsdistrikt där sjukskötaren är anställd.

Bestämmelser om den praktiska erfarenhet som krävs för begränsad förskrivningsrätt utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet. För att garantera patientsäkerheten utfärdas det genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmelser om de läkemedel och sjukdomstillstånd som den begränsade förskrivningsrätten kan gälla. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer ett formulär för det skriftliga förordnande som avses i 2 mom.

23 c § (21.5.2010/433)
Tidsbegränsad förskrivningsrätt

Genom förordning av statsrådet kan sjukskötare, när det är fråga om en smittsam sjukdom med stor spridning och förskrivning av läkemedel behövs för behandling av personer som insjuknat i en sådan sjukdom eller för skydd av befolkningen mot spridning av en sådan sjukdom, berättigas att från apotek förskriva ett sådant i förordningen närmare angivet läkemedel som används för förebyggande eller behandling av den smittsamma sjukdomen (tidsbegränsad förskrivningsrätt). Den tidsbegränsande förskrivningsrätten kan gälla sjukskötare som är anställda hos en verksamhetsenhet inom den offentliga eller den privata hälso- och sjukvården.

I statsrådets förordning föreskrivs om de krav i fråga om utbildning eller kunnande som är en förutsättning för tidsbegränsad förskrivningsrätt samt om övriga krav i fråga om patient- och läkemedelssäkerheten. Förordningen utfärdas för viss tid, högst sex månader.

En tidsbegränsad förskrivningsrätt gäller under högst den tid den i 2 mom. avsedda förordningen av statsrådet är i kraft, och dessutom förutsätts det att den läkare som ansvarar för verksamheten vid en i 1 mom. avsedd verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården ger sjukskötaren ett skriftligt förordnande.

23 d § (21.5.2010/433)
Optikers och munhygienisters rätt att förskriva läkemedel

Optiker och munhygienister som är självständiga yrkesutövare har rätt att från apotek förskriva de läkemedel som de behöver för verksamheten vid sin mottagning.

Bestämmelser om den tilläggsutbildning som krävs för förskrivningsrätten utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet. För att garantera patientsäkerheten utfärdas det genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmelser om de läkemedel som optiker och munhygienister får förskriva.

23 e § (21.5.2010/433)
Meddelande om förskrivningsrätt

Den som ger förordnanden som avses i 23 b § 2 mom. och 23 c § 3 mom. ska till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården lämna en kopia av ett skriftlig förordnande för begränsad eller tidsbegränsad förskrivningsrätt och av ändringar som gjorts i förordnandet samt uppgift om att förskrivningsrätten har upphört.

5 kap

Styrning av samt tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Allmänna stadganden om styrning och tillsyn
24 § (22.12.2009/1550)
Styrning och tillsyn

Den allmänna styrningen i fråga om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ankommer på social- och hälsovårdsministeriet.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården styr och övervakar på riksnivå de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården. Regionförvaltningsverket leder och övervakar den verksamhet som utövas av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården inom verkets verksamhetsområde. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som lyder under social- och hälsovårdsministeriet, leder regionförvaltningsverkens verksamhet i syfte att förenhetliga verksamhetsprinciper, förfaringssätt och beslutspraxis vid styrningen och övervakningen av de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården behandlar ärenden i anslutning till styrningen och övervakningen av de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården i synnerhet när det är fråga om

1) principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden,

2) en misstanke om felbehandling som lett till döden eller grav bestående invaliditet,

3) ett ärende som har samband med en utredning av dödsorsak som utförts av en rättsläkare,

4) ärenden som kan förutsätta säkerhetsåtgärder eller disciplinära åtgärder, eller

5) ett ärende som regionförvaltningsverket är jävigt att behandla.

Bestämmelser om en närmare arbetsfördelning mellan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken vid styrningen och övervakningen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

5 mom. har upphävts genom L 12.12.2014/1108. (12.12.2014/1108)

För tillsynen över de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården finns vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården en nämnd för tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Bestämmelser om nämndens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

24 a § (22.12.2009/1550)
Centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i syfte att sköta tillsynsuppgifterna enligt lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (669/2008). Utöver bestämmelserna i denna lag ska personsuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på registerföringen.

I registret införs följande uppgifter:

1) i fråga om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården namn, personbeteckning enligt befolkningsdatasystemet, registernummer, hemadress, uppgift om rätt att utöva yrke och begränsning eller fråntagande av denna rätt, tillstånd att utöva yrke och återkallelse av detta tillstånd eller rätt att använda yrkesbeteckning för yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och förbud att använda denna samt uppgift om den utbildning som rätten eller tillståndet att utöva yrke eller använda den skyddade yrkesbeteckningen grundar sig på, (20.3.2015/262)

2) avgöranden av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket som innehåller konstateranden av felaktigheter, försummelser eller klandervärt förfarande i den yrkesutbildade personens yrkesutövning samt uppgifter om varningar, bötes- eller fängelsestraff, avsättning eller avstängning från tjänsteutövning som har samband med yrkesutövningen,

3) identifikationskod, uppgift om rätt att vara verksam som specialist och specialtandläkare och om den utbildning som denna rätt grundar sig på, uppgift om av läkare genomgången särskild allmänläkarutbildning eller motsvarande utbildning, uppgift om specialistkompetens som innehas av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och om den utbildning som denna kompetens grundar sig på samt uppgift om den verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården där en sjukskötare har begränsad rätt att förskriva läkemedel,

4) uppgift om rätt att vara verksam som sjömansläkare enligt 1 § i lagen om godkännande av läkare som sjömansläkare (47/2009) och om den utbildning som rätten grundar sig på samt om sjömansläkarens arbetsplats med kontaktuppgifter,

5) namn, personbeteckning enligt befolkningsdatasystemet, registernummer och uppgift om när studierna har inletts och om genomförda studier i fråga om medicine, odontologie eller farmacie studerande som har genomfört de studier som det föreskrivs om i denna lag och i förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den, (20.3.2015/262)

6) i fråga om en person som studerar till ett sådant yrke för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som kräver legitimering och mot vilken Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket har riktat en tillsynsåtgärd i form av anmärkning, disciplinär åtgärd eller säkerhetsåtgärd, namn, personbeteckning enligt befolkningsdatasystemet och hemadress samt uppgifter om den ovan avsedda tillsynsåtgärden. (20.3.2015/262)

(8.4.2011/312)

De uppgifter som avses i 2 mom. 1 punkten och uppgifter om en säkerhetsåtgärd som avses i 6 punkten avförs ur registret tio år efter det att den registrerade avlidit eller två år efter det att det temporära eller sporadiska tillhandahållandet av tjänster inom hälso- och sjukvården som avses i 9 § har upphört. En sådan anteckning i registret som avses i 2 mom. 2 punkten och uppgifter om en anmärkning eller disciplinär åtgärd som avses i 6 punkten avförs när tio år har förflutit från det att beslutet eller avgörandet meddelades, om inte längre tid för avförande av anteckningen bestäms i matrikellagen (1010/1989). En uppgift om straff ska avföras också när straffbarheten för den gärning för vilken straffet har dömts ut har blivit upphävd. De uppgifter som avses i 2 mom. 5 punkten avförs när personen har beviljats rätt att utöva läkar-, tandläkar-, provisors- eller farmaceutyrket som legitimerad yrkesutbildad person eller när tio år har förflutit sedan studierna inleddes. (20.3.2015/262)

I centralregistret införs också vid behov uppgift om att den yrkesutbildade personen reserverats för förberedelser för undantagsförhållanden enligt beredskapslagen (1552/2011) på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning. (20.3.2015/262)

24 b § (22.12.2009/1550)
Utlämnande av uppgifter ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som avses i 24 a § 2 mom. till regionförvaltningsverket för skötseln av dess i lag föreskrivna tillsynsuppgifter samt till myndigheter i en EU- eller EES-stat för skötseln av uppgifter i anslutning till beviljande av och tillsyn över rätt eller tillstånd för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att utöva yrke. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska utan hinder av sekretessbestämmelserna till social- och hälsovårdsministeriet lämna ut uppgifter som avses i 24 a § 4 mom. för skötseln av uppgifter enligt beredskapslagen.

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården oberoende av sekretessbestämmelserna till myndigheter och till arbetsgivare och verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården lämna ut uppgifter om sådana påföljder för brott som avses i 24 a § 2 mom. 2 punkten i denna lag för bedömning av lämpligheten i anslutning till arbetet. (20.3.2015/262)

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ur centralregistret lämna ut namn och kontaktinformation, registernummer samt uppgifter om gällande rätt och tillstånd att utöva yrke och om utbildning för en i registret införd person för sändande av information i anknytning till den registrerades yrke. Uppgifterna får lämnas ut i form av en kopia eller elektroniskt.

Med avvikelse från det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får i 24 a § 2 mom. 2 punkten i denna lag avsedda uppgifter om avgöranden av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket eller om varning eller avstängning från tjänsteutövning som har samband med yrkesutövningen, förutsatt att det inte gäller en enskild registrerad person, lämnas ut endast för vetenskaplig forskning, statistikföring och myndighetsutredningar eller för skötsel av en uppgift som i lag ålagts en myndighet eller för verksamhet som har samband med hälso- och sjukvård till verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården, apotek och sammanslutningar i hälso- och sjukvårdsbranschen. Med avvikelse från det som bestäms i nämnda lag får en i 22 a § i denna lag avsedd identifikationskod endast lämnas ut för skötsel av en uppgift som i lag ålagts en myndighet, till apotek samt för vetenskaplig forskning, statistikföring eller myndighetsutredningar.

I fråga om avgifter som tas ut för utlämnande av uppgifter bestäms särskilt. Sådant utlämnande av uppgifter som avses i 1 mom. är avgiftsfritt. Vidare får social- och hälsovårdsministeriet avgiftsfritt på begäran informationsservice som grundar sig på det centralregister som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, med undantag av den del som verket skaffar av en utomstående tjänsteproducent.

24 c § (29.1.2009/46)
Offentlig informationstjänst

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården får genom ett allmänt datanät ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (offentlig informationstjänst) lämna ut uppgifter om en yrkesutbildad persons namn, registernummer, födelseår, behörighet och begränsningar i personens rätt att utöva sitt yrke. Dessutom kan den offentliga informationstjänsten innehålla namn, registernummer och födelseår och uppgift om när studierna inletts i fråga om medicine, odontologie och farmacie studerande som har rätt att vara verksamma i en legitimerad yrkesutbildad person uppgifter.

I den offentliga informationstjänten får information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller registernummer.

Så snart Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har fått information om att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har avlidit ska den utplåna uppgifterna om personen i den offentliga informationstjänsten. Detta gäller också när en yrkesutbildad person har fråntagits rätten att utöva sitt yrke, har fått sitt tillstånd att utöva sitt yrke återkallat eller förbjudits att använda sin yrkesbeteckning.

Säkerhetsåtgärder
25 § (20.3.2015/262)
Utredning av yrkesutövningens ändamålsenlighet

Finns det grundad anledning att misstänka att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården på grund av sjukdom, missbruk av rusmedel eller nedsatt funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak är oförmögen att utöva sitt yrke, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ålägga honom eller henne att genomgå läkarundersökning eller undersökningar på sjukhus (utredning av den yrkesmässiga funktionsförmågan och hälsotillståndet). Kostnaderna för utredningen av den yrkesmässiga funktionsförmågan och hälsotillståndet ersätts av statens medel.

Finns det grundad anledning att misstänka att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har bristande yrkesskicklighet eller yrkeskunskaper, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ålägga honom eller henne att genomgå arbetsprövning, ge ett arbetsprov eller genomgå förhör för utredande av hans eller hennes yrkesskicklighet eller yrkeskunskaper (utredning av yrkesskickligheten). Kostnaderna för utredningen av yrkesskickligheten ersätts av statens medel.

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården motsätter sig en utredning enligt 1 eller 2 mom., kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Finns det grundad anledning att misstänka att en person som ansöker om rätt att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, av de orsaker som nämns i 1 mom. är oförmögen att utöva yrket i fråga, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården förutsätta att sökandens yrkesmässiga funktionsförmåga och hälsotillstånd utreds med hjälp av läkarundersökning eller undersökningar på sjukhus.

Finns det grundad anledning att misstänka att en person som ansöker om rätt att utöva yrke för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, har bristande yrkesskicklighet eller yrkeskunskaper, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården förutsätta att sökandens yrkeskunskaper utreds med hjälp av arbetsprövning, arbetsprov eller förhör.

Om den som ansöker om rätt att utöva yrke för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården motsätter sig en utredning enligt 4 eller 5 mom., kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården avslå ansökan. Kostnaderna för utredningen av den yrkesmässiga funktionsförmågan, hälsotillståndet eller yrkesskickligheten hos en person som ansöker om rätt att utöva yrke ersätts inte av statens medel.

26 § (22.12.2009/1550)
Påföljder av felaktigt förfarande

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan ge en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården en påföljd för felaktigt förfarande, om den yrkesutbildade personen

1) försummar någon skyldighet enligt 15, 15 a, 16–18, 18 a eller 19–21 § eller en läkare eller tandläkare försummar någon skyldighet enligt 15, 15 a, 16–18, 18 a eller 19–23 §,

2) fullgör sådana uppgifter för vilka hans eller hennes utbildning eller yrkesskicklighet ska anses otillräcklig eller hans eller hennes verksamhetsmöjligheter begränsade, eller

3) annars handlar felaktigt eller klandervärt.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan i de fall som nämns i 1 mom.

1) meddela personen i fråga närmare föreskrifter och anvisningar för yrkesutövningen,

2) för en bestämd tid eller tills vidare begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket,

3) för en bestämd tid eller tills vidare frånta en legitimerad yrkesutbildad person rätten att utöva yrket,

4) för en bestämd tid eller tills vidare förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, eller

5) återkalla den rätt att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket kan, om ärendet inte föranleder en åtgärd enligt 2 mom. eller enligt 33 §, ge en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården en anmärkning eller fästa personens uppmärksamhet på vikten av en ändamålsenlig yrkesutövning. I en anmärkning eller ett påpekande som gjorts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket enligt detta moment får ändring inte sökas genom besvär.

27 §
Brott i samband med yrkesutövningen

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har dömts till fängelsestraff för ett brott som har begåtts i samband med yrkesutövningen och domstolens dom har vunnit laga kraft och om det av de med brottet sammanhängande omständigheterna framgår att personen i fråga är ovärdig det förtroende som han eller hon bör åtnjuta, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid frånta en legitimerad yrkesutbildad person rätten att utöva yrket eller för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid förbjuda en yrkesutbildad person med skydad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. (20.3.2015/262)

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är anställd hos staten, en kommun eller en samkommun har dömts till skiljande från tjänsteutövning eller avsättning skall 1 mom. iakttas på motsvarande sätt.

3 mom. har upphävts genom L 20.3.2015/262. (20.3.2015/262)

Redan innan domstolens dom, varigenom en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har dömts till fängelsestraff, avsättning eller skiljande från tjänsteutövning har vunnit laga kraft, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. (20.3.2015/262)

28 § (20.3.2015/262)
Oförmögenhet att utöva yrke

Är en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården på grund av sjukdom, missbruk av rusmedel eller nedsatt funktionsförmåga eller någon annan motsvarande orsak eller på grund av på annat sätt med fog konstaterad brist på yrkesskicklighet oförmögen att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården besluta om åtgärder som avses i 26 §.

29 § (20.3.2015/262)
Temporära säkerhetsåtgärder

Vid behandlingen av ärenden som avses i 25–28 § kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården vid behov temporärt förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller temporärt begränsa rätten att utöva yrket eller temporärt återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller temporärt förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

30 § (20.3.2015/262)
Överföring av journalhandlingar till en hälsovårdscentral

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan, då det vidtar en säkerhetsåtgärd enligt denna lag, av särskilda skäl bestämma att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som varit verksam som självständig yrkesutbildad person ska överlämna journalhandlingarna till hälsovårdscentralen på den ort där han eller hon utövat sitt yrke för att där omhänderhas som ett fristående arkiv.

31 § (20.3.2015/262)
Fråntagande av rätt eller indragning av tillstånd att utöva yrke eller fråntagande av rätt att använda yrkesbeteckning på egen begäran av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården själv begär det, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket, eller frånta honom eller henne denna rätt. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan återkalla tillståndet att utöva yrket eller frånta en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning rätten att använda yrkesbeteckningen i fråga på den yrkesutbildade personens egen begäran.

31 a § (30.12.2015/1659)
Fråntagande av rätt eller indragning av tillstånd att utöva yrke eller fråntagande av rätt att använda yrkesbeteckning på basis av ett beslut av en annan EU- eller EES-stat

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan frånta en yrkesutbildad person rätten att utöva yrke som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, eller begränsa denna rätt, eller återkalla en yrkesutbildad persons tillstånd att utöva yrke eller frånta en yrkesutbildad person rätten att använda en skyddad yrkesbeteckning, om den yrkesutbildade personen har fått rätten eller tillståndet i Finland efter det att en annan EU- eller EES-stat på basis av samma utbildning har beviljat personen rätten och personen har förlorat rätten eller den har begränsats i den andra EU- eller EES-staten.

32 §
Återställande av rätt eller tillstånd att utöva yrke eller av rätt att använda yrkesbeteckning

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för en viss tid eller tills vidare har fråntagits rätten att utöva yrket eller om denna rätt har begränsats eller om yrkesutövningen har förbjudits, om hans eller hennes tillstånd att utöva yrket har återkallats eller om han eller hon har förbjudits att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, kan personen i fråga hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på nytt ansöka om återställande av rätt att utöva yrket eller slopande av begränsningen av denna rätt, återställande av tillstånd att utöva yrket eller återställande av rätt att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, om den omständighet som ledde till att rätten att utöva yrket fråntogs eller begränsades, tillståndet att utöva yrket återkallades eller användningen av yrkesbeteckning förbjöds inte längre föreligger. (20.3.2015/262)

Till ansökan skall fogas en utredning över att den omständighet som avses i 1 mom. inte längre föreligger.

Disciplin- och straffstadganden
33 § (20.3.2015/262)
Skriftlig varning

Har en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vid utövningen av yrket handlat mot lag eller med stöd av lag utfärdade bestämmelser eller föreskrifter eller i sin uppgift annars gjort sig skyldig till felaktighet eller försummelse och är felaktigheten eller försummelsen inte sådan att han eller hon ska åtalas vid domstol, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ge honom eller henne en skriftlig varning.

34 § (24.5.2002/409)
Hänvisningsbestämmelse om straff

Om straff för utan laglig rätt bedriven verksamhet som en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i denna lag bestäms i 44 kap. 3 § strafflagen (39/1889).

35 § (24.5.2002/409)

35 § har upphävts genom L 24.5.2002/409.

36 § (21.5.1999/682)
Brott mot tystnadsplikten

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 17 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen är straffbar enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag.

6 kap

Särskilda stadganden

37 § (20.3.2015/262)
Avslag på ansökan om rätt att utöva yrke eller använda yrkesbeteckning

Om en sökande uppfyller de krav som anges i 4 §, 5 § 1 mom., 6–8 §, 10 § 1 mom. eller 11 eller 12 §, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården avslå en ansökan endast på sådan grund enligt vilken en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva sitt yrke kan begränsas eller fråntas eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning kan förbjudas att använda i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

38 § (20.3.2015/262)
Hörande

Innan ett ärende som avses i 25–28 § avgörs slutligt ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården bereda den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som saken gäller tillfälle att ge en förklaring i saken.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan höra sakkunniga innan ett ärende enligt 1 mom. avgörs.

39 § (7.8.2015/1024)
Ändringssökande

Beslut som avses i 25 §, 26 § 2 mom., 27–29, 31 a, 33 och 40 c § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). (30.12.2015/1659)

När det gäller andra beslut av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården får omprövning begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.

Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som avses i 25–29, 31 a, 33 och 40 c § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. (30.12.2015/1659)

Om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården inte har meddelat ett beslut inom den tid som anges i 14 b §, får sökanden anföra besvär. Besvären anses då avse ett beslut om avslag av ansökan. Sådana besvär får anföras tills ett beslut om ansökan har meddelats. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska underrätta besvärsmyndigheten om att ett beslut har meddelats. På anförande av besvär enligt detta moment och behandlingen av dem tillämpas i övrigt förvaltningsprocesslagen.

Beslut som avses i 25–30, 31 a och 40 c § ska iakttas oberoende av ändringssökande. (30.12.2015/1659)

40 § (22.12.2009/1550)
Rätt att få information

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna av statliga och kommunala myndigheter, en samkommuns myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, samfund eller inrättningar som bedriver service- eller sjukvårdsverksamhet samt apoteken på begäran avgiftsfritt få de upplysningar och utredningar som behövs för utförande av uppgifter enligt denna lag.

40 a § (8.4.2011/312)
Meddelande av uppgifter om medicine, odontologie och farmacie studerande samt om dem som genomgått särskild allmänläkarutbildning

Universitet med undervisning i medicin, odontologi och farmaci ska lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården namn och personbeteckning och uppgift om när studierna har inletts och om genomförda studier i fråga om sådana medicine, odontologie och farmacie studerande som har genomfört de studier som det föreskrivs om i denna lag och i förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den. För medicine studerande ska det uppges separat om de har genomfört studierna för de första fyra studieåren och separat om de har genomfört studierna för fem första studieåren.

Universitet med undervisning i medicin ska lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården namn och personbeteckning i fråga om sådana läkare som har genomgått särskild allmänläkarutbildning som det föreskrivs om i denna lag och i förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården inför på basis av anmälan i det register som avses i 24 a § läkare som har genomgått särskild allmänläkarutbildning eller motsvarande utbildning i någon annan EU- eller EES-stat. Anmälan ska innehålla uppgift om namn, personbeteckning och genomförda studier i fråga om den läkare som har genomgått särskild allmänläkarutbildning.

40 b § (20.3.2015/262)
Skyldighet att meddela domstolsavgöranden

Domstolen ska utan dröjsmål tillställa Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården en kopia av ett beslut genom vilket domstolen har påfört en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bötes-, fängelse- eller något annat straff för ett brott som den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvården har gjort sig skyldig till i samband med sin yrkesutövning.

40 c § (30.12.2015/1659)
Varningsmekanism

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska underrätta de behöriga myndigheterna i de andra EU- och EES-staterna om begränsning eller fråntagande av rätten för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården att utöva sitt yrke, om återkallelse av tillstånd att utöva yrket, om förbud mot att utöva yrket och om förbud att använda en yrkesbeteckning, samt om det att en domstol konstaterat att personen i fråga har använt förfalskade handlingar som intyg på yrkeskvalifikationerna för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska lämna underrättelsen som en varning genom det elektroniska informationssystemet (IMI-systemet) som förvaltas av kommissionen, inom tre dygn från det att beslutet eller domstolens dom om förbudet, begränsningen eller fråntagandet av rätten meddeladets.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska utan dröjsmål via IMI-systemet informera om ändringar i den tid förbudet, begränsningen eller fråntagandet av rätten uppgetts gälla. Dessutom ska verket radera varningen ur IMI-systemet inom tre dygn från det att ett förbud eller en begränsning har upphört att gälla.

Senast den dag en i 1 mom. avsedd varning sänds ska det beträffande varningen meddelas ett skriftligt beslut som riktar sig till den i momentet avsedda personen. Beslutet kan vara separat eller ingå i det beslut om förbud eller begränsning som gäller yrkesutövningen. Till en varning som sänts via IMI-systemet ska fogas uppgift om eventuellt ändringssökande.

40 d § (30.12.2015/1659)
Lämnande av information till behöriga myndigheter i EU- eller EES-stater

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har trots sekretessbestämmelserna rätt att till behöriga myndigheter i EU- eller EES-stater lämna ut sådana uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att de ska kunna sköta sina uppgifter.

41 § (30.12.2014/1355)
Delegation

Statsrådet tillsätter för tre år i sänder en delegation som har till uppgift att avge utlåtanden och ta initiativ i ärenden som gäller utbildningen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, deras yrkesutövning och samarbetet mellan myndigheter. Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Social- och hälsovårdsministeriet tillsätter i anslutning till delegationen för tre år i sänder en självständig riksomfattande samordningssektion för specialistläkarutbildningen och specialisttandläkarutbildningen samt för den särskilda allmänläkarutbildningen med uppgift att bedöma de nationella behoven av specialistläkarutbildning, specialisttandläkarutbildning och särskild allmänläkarutbildning samt att ta initiativ till utvecklande av utbildningen. Närmare bestämmelser om samordningssektionens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

42 § (20.3.2015/262)
Kungörelse i den officiella tidningen

I fråga om begränsning och fråntagande av, förbud mot och återställande av rätt att utöva yrke, återkallande och återställande av tillstånd att utöva yrke eller förbud mot och återställande av rätt att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården utan dröjsmål införa en kungörelse i den officiella tidningen.

43 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

7 kap

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

44 §
Ikraftträdelsestadganden

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

På en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt denna lag tillämpas 35 § mervärdesskattelagen (1501/93) för hans verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården från och med den 1 juni 1994.

Den som är verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt denna lag och som det inte stadgas om i de i 45 § nämnda lagarna har rätt att vara verksam som yrkesutbildad person tills hans ansökan om rätt att utöva yrke eller rätt att använda yrkesbeteckning har avgjorts. Ansökan skall lämnas in till rättsskyddscentralen för hälsovården inom ett halvt år från det denna lag träder i kraft. Rättsskyddscentralen för hälsovården skall avgöra ansökan senast inom ett år från det den lämnades in. Rättsskyddscentralen kan förordna att beslutet får verkställas innan det vunnit laga kraft, om inte besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

Det i 4 § 2 mom. och 9 § 2 mom. avsedda kravet på särskild utbildning för läkare eller motsvarande utbildning tillämpas dock från och med den 1 januari 1995.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

45 §
Stadganden som upphävs

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar

1) lagen den 14 juli 1978 om utövning av läkaryrket (562/78),

2) lagen den 14 juli 1978 om utövning av tandläkaryrket (563/78),

3) lagen den 31 december 1987 om utövning av provisors- och farmaceutyrket (1275/87),

4) lagen den 11 november 1960 om utövande av optikeryrket (429/60),

5) lagen den 30 april 1964 om utövning av tandteknikeryrket (220/64),

6) lagen den 31 oktober 1962 om utövning av sjukvårdsyrke (554/62), samt

7) lagen den 20 december 1945 om massörsyrket (1231/45).

46 §
Övergångsstadganden

En läkare, tandläkare, provisor, farmaceut, optiker, tandtekniker eller massör som har meddelats legitimation eller fått tillstånd att utöva yrke och en person som har införts i förteckningen över utövare av sjukvårdsyrke med stöd av de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft betraktas som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt denna lag.

Beträffande rätten att i Finland självständigt utöva läkaryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person för den som under 1994 fullgör sådan praktisk tjänstgöring som avses i 3 § 1 mom. 2 punkten i den lag som upphävs genom 45 § 1 punkten ovan tillämpas stadgandena i nämnda lag.

Beträffande rätten att självständigt utöva läkaryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person för den som är medborgare i en EES-stat tillämpas 6 § 2 mom. i den lag som upphävs genom 45 § 1 punkten ovan till utgången av 1994.

RP 33/94, ShUB 13/94, Bilaga VII till EES-avtalet: rådets direktiv 89/48/EEG, 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/432/EEG och 85/433/EEG, Gemensamma EES-kommitténs beslut 21.3.1994 Nr 7/94. Bilaga VII till EES-avtalet: rådets direktiv 92/51/EEG och 93/16/EEG

Ikraftträdelsestadganden:

21.4.1995/724:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, StoUB 10/94

5.9.1997/859:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 56/1997, FvUB 12/1997, RSv 89/1997

21.5.1999/682:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

1.12.2000/1030:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 133/2000, ShUB 27/2000, RSv 149/2000

31.8.2001/766:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av republikens president. (L 766/2001 trädde i kraft enligt F 432/2002 den 1.6.2002.)

RP 40/2001, UtUB 5/2001, RSv 71/2001

24.5.2002/409:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2002.

RP 17/2001, LaUB 5/2002, RSv 35/2002

14.11.2003/923:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 66/2003, ShUB 13/2003, RSv 41/2003

5.8.2005/614:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2005.

Yrkesbeteckningen för yrkesutbildade personer som har legitimerats som tandhygienist med stöd av de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft ändras till munhygienist när lagen träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 59/2005, ShUB 7/2005, RSv 60/2005

2.9.2005/690:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 34/2005, ShUB 6/2005, RSv 52/2005

2.9.2005/724:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

På sökande av ändring i ett beslut som meddelats av en förvaltningsmyndighet före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 112/2004, RP 5/2005, FvUB 13/2005, RSv 91/2005

29.12.2005/1261:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 154/2005, ShUB 19/2005, RSv 129/2005

7.12.2007/1200:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 22/2007, ShUB 8/2007, RSv 57/2007

29.1.2009/46:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Det sjukförsäkringsnummer som Folkpensionsanstalten har utfärdat för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården före lagens ikraftträdande är en sådan identifikationskod som avses i 22 a §. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska anteckna sjukförsäkringsnumren i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

RP 105/2008, ShUB 35/2008, RSv 192/2008

29.1.2009/48:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2009.

RP 168/2008, ShUB 36/2008, RSv 191/2008

22.12.2009/1550:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009

21.5.2010/433:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 283/2009, ShUB 2/2010, RSv 32/2010

8.4.2011/312:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.

Läkare som vid lagens ikraftträdande är införda i Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens centralregister över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården enligt 24 a § och som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerade yrkesutbildade personer under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare med rätt att självständigt utöva läkaryrket, förs utan särskild ansökan in som legitimerade läkare i registret. Legitimerade allmänläkare förs vid lagens ikraftträdande utan särskild ansökan in i registret som legitimerade läkare som har genomgått särskild allmänläkarutbildning eller motsvarande utbildning.

De bestämmelser som gällde före lagens ikraftträdande iakttas i tillämpliga delar på tandläkare vars utbildning inte har omfattat en sex månaders fördjupad praktik.

RP 326/2010, ShUB 54/2010, RSv 319/2010

12.12.2014/1108:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 185/2014, ShUB 15/2014, RSv 154/2014

30.12.2014/1355:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2015.

RP 227/2014, ShUB 33/2014, RSv 240/2014

20.3.2015/262:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

På en ansökan av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som gäller beviljande av rätt att utöva yrke och som har väckts före lagens ikraftträdande tillämpas den lag som gällde vid ikraftträdandet.

På tjänstgöring, tilläggsstudier och förhör som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har bestämt om före lagens ikraftträdande tillämpas den lag som gällde vid ikraftträdandet.

RP 347/2014, ShUB 45/2014, RSv 299/2014

7.8.2015/1024:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 230/2014, LaUB 26/2014, RSv 319/2014

30.12.2015/1659:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 107/2015, ShUB 20/2015, RSv 103/2015, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU (32013L0055); EUT nr L 354, 28.12.2013, s. 132

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.