Beaktats t.o.m. FörfS 822/2018.

28.6.1994/556

Förordning om vårdnad om barn och umgängesrätt

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av justitieministern stadgas med stöd av 49 § lagen den 8 april 1983 angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/83), sådant detta lagrum lyder i lag av den 4 mars 1994 (186/94):

1 kap

Rättegångsstadganden

Allmänna stadganden
1 §

Om domstolen när den behandlar ett ärende som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt anser att en utredning av socialnämnden behövs i ärendet, skall den uppskjuta behandlingen av ärendet och i tjänsteväg begära en utredning av socialnämnden i den kommun där barnet bor. Om barnet inte bor i Finland, skall utredning begäras av socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Om barnet inte vistas i Finland, kan domstolen begära utredning av socialnämnden i den kommun där barnet bodde under det år som föregick anhängiggörandet av ärendet. Till begäran skall fogas de uppgifter som behövs om ansökan och ärendets behandling.

När domstolen begär utredning skall den vid behov nämna de omständigheter som särskilt skall beaktas när utredningen görs.

Om domstolen anser att socialnämndens utredning i ärendet är bristfällig eller om nya omständigheter som framkommit vid behandlingen av ärendet påkallar en tilläggsutredning, kan domstolen begära att en tidigare utredning kompletteras eller att en utredning av annat slag utförs.

2 §

Domstolen skall på eget initiativ uppskjuta behandlingen av ett ärende om vårdnad om barn eller umgängesrätt och i tjänsteväg ge socialnämnden möjlighet att bli hörd i ärendet, om domstolen anser att detta är behövligt med hänsyn till barnets bästa eller av någon annan orsak.

3 §

När domstolen med stöd av 15 § 2 mom. eller 39 § 2 mom. lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt beslutar att höra barnet personligen, skall den i beslutet nämna de vägande skäl som gör att hörandet anses nödvändigt för att ärendet skall kunna avgöras.

När domstolen utfärdar ett interimistiskt förordnande i ett ärende som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt skall den i beslutet nämna att förordnandet är i kraft under hela rättegången tills domstolen meddelar ett beslut i ärendet.

4 §

I ett ärende som gäller umgängesrätt skall en sökande som inte bor i Finland beviljas fri rättegång utan ersättningsskyldighet gentemot staten på det sätt som stadgas i 41 § 1 mom. lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, om ansökan kan anses behövlig på grund av att Helsingfors hovrätt eller högsta domstolen har meddelat ett beslut som gäller återlämnande av barn med stöd av den i Haag den 25 oktober 1980 ingångna konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (Haagkonventionen) eller erkännande eller verkställighet av beslut angående vårdnad eller umgängesrätt som meddelats i främmande stat.

Särskilda stadganden som gäller Helsingfors hovrätt
5 §

När justitieministeriet som den centralmyndighet som avses i 35 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt eller ett ombud som befullmäktigats av ministeriet gör en i 36 § nämnd ansökan, beviljas den fri rättegång på vars vägnar justitieministeriet handlar.

6 §

När Helsingfors hovrätt med stöd av 39 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt ber socialnämnden ta reda på barnets åsikt, skall begäran riktas till socialnämnden i den kommun där barnet enligt utredning vistas. På begäran tillämpas i övrigt vad som stadgas i 1 §.

7 §

När Helsingfors hovrätt behandlar ett sådant ärende om återlämnande av barn som avses i 30 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, kan den uppmana sökanden att av myndigheterna i den stat där barnet omedelbart före det olovliga bortförandet eller kvarhållandet var bosatt skaffa beslut eller någon annan utredning om att barnets bortförande eller kvarhållande strider mot Haagkonventionen, om ett sådant beslut eller utredning kan fås i staten i fråga.

2 kap

Stadganden som gäller socialnämnden

8 §

Den socialnämnd som i enlighet med 1 § tagit emot en begäran av domstol om utredning skall göra utredningen i samarbete med socialnämnden i den eller de kommuner där barnets föräldrar, vårdnadshavare och den som föreslagits till vårdnadshavare bor samt vid behov också tillsammans med socialnämnden i den kommun där en ovan nämnd person eller barnet vistas.

Socialnämnden får göra en utredning endast på begäran av domstol. Den socialnämnd som tagit emot begäran skall skicka utredningen direkt till den domstol som begärt utredningen.

9 §

När socialnämnden har tagit emot en begäran som avses i 6 §, skall den i skyndsam ordning utreda barnets åsikt. På utredningen tillämpas vad som stadgas i 8 § 2 mom.

10 §

När socialnämnden på begäran av domstol gör en utredning eller för talan i ett ärende som gäller vårdnad om barn eller förordnande av förmyndare eller befriande av denne från uppdraget, skall socialnämnden rådgöra om ärendet med förmyndarnämnden, om detta skall anses behövligt, och vid behov begära ett utlåtande av förmyndarnämnden om hur förmynderskapet skall ordnas.

11 §

När socialnämnden har fått veta att ett barn till följd av vårdnadshavarens död inte har någon vårdnadshavare, skall den rådgöra med personer som står barnet nära och vid behov göra en ansökan till domstolen om förordnande av vårdnadshavare och förmyndare till barnet.

När ett barn av annan orsak än den som nämns i 1 mom. stadigvarande vårdas av någon annan än barnets vårdnadshavare skall socialnämnden vidta åtgärder för ordnandet av vårdnaden om barnet genom ett avtal mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut, om detta skall anses motiverat med tanke på barnets bästa. När socialnämnden prövar ärendet skall den särskilt beakta barnets egna önskemål och åsikt samt förhållandet mellan barnet och dess föräldrar eller andra vårdnadshavare.

Stadganden om socialnämndens skyldighet att omhänderta ett barn på grund av att det befinner sig i omedelbar fara eller annars är i behov av brådskande omhändertagande ingår i barnskyddslagen (683/83).

BarnskyddsL 683/1983 har upphävts genom L 417/2007, se BarnskyddsL 417/2007 8 och 9 kap.

12 §

Socialnämndens rätt att föra talan i ärenden som gäller vårdnad om barn, umgängesrätt eller återlämnande av barn utövas på det sätt som föreskrivs i 12 § (736/92) socialvårdslagen.

13 §

När socialnämnden har fastställt ett avtal i vilket vårdnaden om ett barn anförtrotts föräldrarna gemensamt eller endast den ena föräldern, skall den omedelbart göra en anmälan om detta till befolkningsdatasystemet på det sätt som stadgas i 11 § befolkningsdataförordningen (886/93) och till förmyndarnämnden.

När socialnämnden har fastställt ett avtal om vårdnad om barn och umgängesrätt och nämnden känner till att ärendet är anhängigt vid domstol skall den sända en kopia av avtalet till domstolen.

BefolkningsdataF 886/1993 har upphört att gälla genom L 661/2009, se L om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 661/2009 25–27 § och SRf om befolkningsdatasystemet 128/2010 8 §.

3 kap

Stadganden som hänför sig till internationell privaträtt och återlämnande av barn

14 §

Som den centralmyndighet som avses i Haagkonventionen och den i Luxemburg den 20 maj 1980 av Europarådets medlemsstater undertecknade konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård av barn (Europarådskonventionen) skall justitieministeriet

1) verka som mottagande och avsändande centralmyndighet,

2) samarbeta med centralmyndigheterna i de stater som är parter i Europarådskonventionen och Haagkonventionen,

3) främja samarbetet mellan behöriga finska myndigheter,

4) bistå vid ordnandet av umgängesrätt och dess beskydd i enlighet med artikel 11 i Europarådskonventionen och artikel 21 i Haagkonventionen, samt

5) sköta övriga åligganden som föreskrivs i Europarådskonventionen och Haagkonventionen.

15 §

Den som i Finland eller i en stat som är part i Europarådskonventionen har fått ett beslut som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt eller ett sådant beslut som avses i 26 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt kan be justitieministeriet vidta åtgärder för att få beslutet erkänt eller verkställt i en annan konventionsstat.

En person, inrättning eller annat organ vars rättigheter i fråga om vårdnad om barn har kränkts på det sätt som avses i 30 § och 32 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, kan be justitieministeriet vidta åtgärder för att få ett förordnande om återlämnande av barn med stöd av Haagkonventionen.

Den begäran som avses i 1 och 2 mom. kan också göras av en centralmyndighet i en stat som är part i Europarådskonventionen eller Haagkonventionen.

16 §

Den begäran som avses i 15 § och som riktas till justitieministeriet skall avfattas skriftligen.

17 §

Till en begäran som gäller erkännande eller verkställighet av ett beslut om vårdnad om barn eller umgängesrätt skall fogas

1) beslutet i original eller bestyrkt kopia,

2) om beslutet har utfärdats mot utebliven part, den handling i original eller bestyrkt kopia av vilken framgår hur stämningen eller kallelsen delgivits, var och när den delgivits samt namnet på den person handlingen tillställts,

3) fullmakt, som berättigar centralmyndigheten eller dess företrädare att handla på sökandens vägnar,

4) om det är nödvändigt, en handling som utvisar att beslutet kan verkställas i den stat där det utfärdades,

5) uppgift om barnets vistelseort, om detta är möjligt, samt

6) en till riktigheten styrkt översättning till finska, svenska eller engelska, om handlingen är på ett annat språk än ett av de nämnda, ifall justitieministeriet inte medger undantag från detta.

18 §

En begäran om återlämnande av barn skall innehålla

1) personuppgifter och övriga identifieringsuppgifter om den som gjort ansökan, barnet och den person som påstås ha bortfört barnet eller kvarhållit det,

2) grunderna för sökandens krav på återlämnande av barn,

3) barnets födelsedatum, om uppgiften finns tillgänglig, samt

4) alla uppgifter som kan fås om var barnet finns och den person hos vilken det antas att barnet finns.

Till begäran om återlämnande av barn skall vid behov fogas

1) beslut eller avtal i ärendet eller bestyrkt kopia därav,

2) intyg eller utredning utfärdad av centralmyndigheten i staten där barnet var bosatt eller av annan behörig myndighet eller av sakkunnig i den staten om vad som om ärendet stadgas i lagen i staten ifråga, samt

3) övriga handlingar och utredningar som ansluter sig till ärendet.

Om ansökan eller en bifogad handling har uppgjorts på ett annat språk än finska eller svenska, skall till ansökan fogas en bestyrkt översättning på ovan nämnt språk, eller om tillhandahållandet av en sådan översättning skulle leda till svårigheter, på engelska, om justitieministeriet inte medger undantag från detta.

19 §

Till ansökan till Helsingfors hovrätt om fastställande av beslut som givits i främmande stat skall fogas de handlingar som avses i 17 § 1 och 2 punkten.

Till ansökan som innehåller en begäran om fastställande av att ett i en främmande stat givet beslut kan verkställas i Finland skall dessutom fogas en utredning om att beslutet kan verkställas i den stat där det har givits.

Om ansökan gäller erkännande av ett avtal som ingåtts eller ett förordnande som givits utan medverkan av en myndighet skall till ansökan fogas en utredning över att åtgärden i fråga är rättsligt giltig i den stat där barnet var bosatt då avtalet ingicks eller förordnandet gavs. Om ansökan gäller verkställighet, skall till ansökan dessutom fogas en utredning över att avtalet eller förordnandet kan verkställas i den ovan nämnda staten.

20 §

Till en ansökan om återlämnande av barn vilken lämnas till Helsingfors hovrätt skall vid behov fogas de handlingar som avses i 18 § 2 mom.

21 §

När uppgifter om vårdnad om barn lämnas för anteckning i befolkningsdatasystemet med stöd av ett sådant beslut som givits i en främmande stat och som gäller vårdnad om barn, men en ansökan om fastställelse inte har sökts i Helsingfors hovrätt, skall till anmälan fogas en sådan utredning som avses i 19 § 1 mom. samt annan nödvändig utredning som krävs av registerbyrån eller en kyrklig myndighet. Om anmälan grundar sig på ett sådant avtal eller förordnande som avses i 23 § 3 mom. lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, skall till ansökan fogas en utredning över att avtalet eller förordnandet är rättsligt giltig i den stat där barnet var bosatt då avtalet ingicks eller förordnandet gavs.

22 §

Justitieministeriet kan vägra ge sådan hjälp som avses i Europarådskonventionen och Haagkonventionen samt detta kapitel, om

1) det är klart att förutsättningar för givande av hjälp enligt nämnda konventioner saknas,

2) begäran avser att ett ärende om umgängesrätt skall avgöras i Finland och det är klart att finsk domstol inte är behörig i ärendet eller att ansökan enligt finsk lag inte kan godkännas.

Ett meddelande om vägran och grunderna därtill skall genast delges sökanden, eller om ansökan har gjorts genom en främmande stats centralmyndighet, denna centralmyndighet.

4 kap

Särskilda stadganden

23 §

Justitieministeriet fastställer formuläret för det avtal som avses i 7 § lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt.

Socialnämnderna får avtalsblanketterna avgiftsfritt från Tryckericentralen Ab.

24 §

Justitieministeriet meddelar vid behov närmare anvisningar om verkställigheten och tillämpningen av förordningen.

25 §

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994.

Genom denna förordning upphävs förordningen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (848/83).

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.