21.1.1994/65
Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Lag om studiestöd 21.1.1994/65
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
1 kap.
Allmänna stadganden
1 §
Tillämpningsområde
Finska medborgare som i Finland bedriver heltidsstudier under minst två månader i en följd efter fullgjord läroplikt beviljas studiestöd enligt denna lag.
Vad som i denna lag bestäms om finska medborgare tillämpas också på den
1) som med stöd av Europeiska gemenskapens lagstiftning eller ett avtal som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart har rätt till studiestöd enligt denna lag, eller
2) som har i 10 kap. i utlänningslagen (301/2004) föreskriven permanent uppehållsrätt i Finland.
(23.3.2007/361)Studiestöd kan beviljas en i Finland stadigvarande bosatt utlänning som vistas i landet av någon annan orsak än studier, om han eller hon
1) har beviljats kontinuerligt (A) eller permanent (P) uppehållstillstånd eller EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta (P-EG) enligt utlänningslagen,
2) är medborgare i Europeiska unionen eller en därmed jämförbar person eller familjemedlem till en sådan enligt utlänningslagen och hans eller hennes uppehållsrätt har registrerats enligt 10 kap. i utlänningslagen eller han eller hon har beviljats ett uppehållskort, eller
3) är nordisk medborgare som har registrerat sin vistelse enligt 157 § i utlänningslagen så som överenskommits om folkbokföring mellan de nordiska länderna.
(23.3.2007/359)Studiestöd beviljas en finsk medborgare som bedriver studier utomlands, om han eller hon har haft sin i lagen om hemkommun (201/1994) avsedda hemkommun i Finland i minst två år under de fem år som föregår inledandet av studierna och om vistelsen utomlands kan anses tillfällig. (7.5.2004/345)
2 §
Studiestödsförmåner
På de villkor som föreskrivs i denna lag beviljas studiestöd i form av
1) studiepenning,
2) bostadstillägg, samt
3) statsborgen för studielån.
(7.5.2004/345)Förfallna räntor på studielån enligt denna lag samt den upphävda lagen om studiestöd (28/1972) kan på de villkor som bestäms i denna lag betalas som ränteunderstöd av statens medel utan återbetalningsskyldighet. (21.12.2001/1427)
Den som har fått studielån enligt denna lag har på de villkor som föreskrivs i denna lag rätt till studielånsavdrag i beskattningen. Bestämmelser om studielånsavdraget finns i 127 d och 127 e § i inkomstskattelagen (1535/1992). (10.6.2005/408)
3 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) läsår den tid som börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli följande år,
2) termin hösttermin och vårtermin, varvid höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli,
3) stödmånad en månad under vilken studeranden får studiepenning eller bostadstillägg, (21.1.2011/52)
4) högskola de universitet som avses i universitetslagen (645/1997), Försvarshögskolan, om vilken föreskrivs i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008), och de yrkeshögskolor som avses i yrkeshögskolelagen (351/2003), (30.12.2008/1122)
5) andra läroanstalter de läroanstalter som ger sådan gymnasieutbildning som avses i gymnasielagen (629/1998) och sådan yrkesutbildning som avses i lagen om yrkesutbildning (630/1998) samt andra läroanstalter under offentlig tillsyn och vissa andra läroanstalter som bestäms genom förordning, samt (21.12.2001/1427)
6) makar äkta makar och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden. (21.12.2001/1427)
4 §
Studier som berättigar till studiestöd
I en högskola kan studiestöd fås för avläggande av examen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen eller för fullgörande av ett särskilt yrkesutbildande fortbildningsprogram. Den som avlagt högskoleexamen kan få studiestöd för fullgörande av en enskild studiehelhet, om tilläggsstudierna ger yrkesbehörighet eller tjänstebehörighet.
Studiestöd kan fås för grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning samt för avläggande av gymnasiets lärokurs. Studiestöd kan fås för andra studier enligt vad som bestäms genom förordning. (21.8.1998/636)
Studiestöd beviljas för studier utomlands, om studierna motsvarar ovan nämnda studier i Finland eller ingår i en examen som avläggs i Finland.
5 §
Allmänna villkor för beviljande av studiestöd
De allmänna villkoren för att studiestöd skall beviljas är att den studerande har antagits till en läroanstalt, att han eller hon bedriver studierna på heltid, har framgång i studierna samt är i behov av ekonomiskt stöd. (7.5.2004/345)
När behovet av ekonomiskt stöd prövas beaktas den sökandes egna och föräldrarnas inkomster så som bestäms i denna lag. (14.11.2008/706)
5 a § (7.5.2004/345)
Heltidsstudier
Studier där målsättningen är att avlägga högskoleexamen är heltidsstudier. Andra högskolestudier är heltidsstudier när deras omfattning i genomsnitt är minst fem studiepoäng per studiemånad. (10.6.2005/408)
Gymnasiestudier är heltidsstudier när deras omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 75 kurser. Dessutom förutsätts att den studerande under terminen deltar i minst 10 kurser eller studier som motsvarar dem eller i två prov som ingår i studentexamen. Gymnasiestudier som ordnas i internat betraktas dock alltid som heltidsstudier.
Yrkesinriktade studier och andra studier än de som avses i 1 eller 2 mom. är heltidsstudier när studiernas omfattning i genomsnitt är minst tre studieveckor per studiemånad. När studiernas omfattning inte har dimensionerats i studieveckor, fordras att den studerande under i genomsnitt minst 25 veckotimmar deltar i undervisning enligt undervisnings- eller utbildningsprogrammet eller i praktik som hör till studierna.
Studier som genomförs vid en utländsk läroanstalt är heltidsstudier när läroanstalten har angett dem som sådana. Om läroanstalten inte har angivit huruvida studierna är heltidsstudier kan 1–3 mom. tillämpas på studier som genomförs utomlands. Studiestöd beviljas dock inte för studier som helt ordnas som distansstudier.
5 b § (21.1.2011/52)
Tillräcklig framgång i studierna
Framgången i studierna följs årligen. Framgången i studierna anses tillräcklig om den tid under vilken den studerande bedriver studier på heltid inte väsentligt kommer att överskrida den stödtid som fastställts för studierna i fråga.
Utbetalningen av studiestödet kan fortsätta även om studieprestationerna är otillräckliga, om den studerande anför särskilda skäl till att studierna tillfälligt fördröjts. Godtagbara skäl kan vara att den studerande eller en nära anhörig drabbats av sjukdom eller att den studerande befinner sig i en svår livssituation eller något annat särskilt skäl av tillfällig natur.
Utbetalningen av studiestödet kan fortsätta för en viss tid om studieprestationerna är otillräckliga och framgången i studierna anses kräva särskild uppföljning. När tidsfristen gått ut kan studiestöd beviljas, om den studerandes studier har framskridit tillräckligt inom den utsatta tiden. I högskolestudier kan utbetalningen av studiestödet fortsätta högst till utgången av läsåret. I studier vid andra läroanstalter ska den studerande visa att studierna framskridit inom den utsatta tiden på det sätt som Folkpensionsanstalten förutsätter.
Studiestödet upphör om den studerande inte svarar på begäran om utredning eller inte anger godtagbara skäl till att studierna framskrider långsamt. I högskolestudier upphör studiestödet vid utgången av den termin under vilken uppföljningen av studieframgången görs.
Studiestödet kan återkrävas, om antalet studieprestationer varit synnerligen litet och det av omständigheterna framgår att den studerande inte ens haft för avsikt att studera på heltid.
Efter att studiestödet dragits in kan stödet beviljas på nytt när studierna framskridit tillräckligt efter att stödet upphört.
Närmare bestämmelser om bedömningen av tillräcklig framgång i studierna kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
6 §
Begränsningar i fråga om studiestödet
Studiestöd beviljas inte den som
1) får studiestöd från en främmande stat,
2) får vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000),
3) deltar i läroavtalsutbildning som ordnas enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998),
4) får arbetsmarknadsstöd, arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002),
5) deltar i utbildning enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002),
6) får alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002),
7) får ålderspension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) eller enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare eller motsvarande pension enligt folkpensionslagen (347/1956),
8) får pension som betalas på grund av full arbetsoförmåga eller invaliditetspension enligt folkpensionslagen,
9) får arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen eller lagen om pension för arbetstagare eller enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare eller får pensionsstöd enligt lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (39/2005),
10) får generationsväxlingspension enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990) eller avträdelseersättning enligt lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller avträdelsestöd enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) eller lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006),
11) för samma utbildning får rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller enligt arbetspensionslagarna,
12) får full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991) eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) eller med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990),
13) fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (452/1950), civiltjänstlagen (1723/1991) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller motsvarande tjänstgöring enligt utländsk lagstiftning,
14) avtjänar frihetsstraff och studerar i straffanstalten,
15) från utlandet får förmåner som motsvarar dem som nämns i 2–12, 16 eller 17 punkten, (20.8.2010/712)
16) får sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt 8 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004), (20.8.2010/712)
17) får garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010). (20.8.2010/712)
(17.8.2007/792)En studerande som får vuxenutbildningsstöd under minst två månader utan avbrott har dock rätt att få statsborgen för studielån. (28.12.2000/1277)
7 § (21.1.2011/52)
Tidsbegränsningar
Studiestöd beviljas för den tid då den studerande bedriver heltidsstudier. Studier som omfattar minst åtta veckor i en följd berättigar till två stödmånaders studiestöd.
Studiestöd för högskolestudier kan fås för högst 70 stödmånader.
Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen bestäms på basis av examens omfattning enligt universitetslagen eller yrkeshögskolelagen så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per sådant läsår som innefattas i examens omfattning, utökad med tio stödmånader. För ett sådant halvt läsår som följer på de fulla läsåren är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader.
Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas studiestödet separat för avläggandet av den lägre och den högre högskoleexamen. Den tid som berättigar till stöd uppgår dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning. Den tid som berättigar till stöd i fråga om en sådan lägre och högre högskoleexamen i vilken huvudämnet eller den ämnesgrupp till vilket huvudämnet hör är asiatiska och afrikanska språk och kulturer är dock sammanlagt högst 64 stödmånader.
För avläggande av vetenskapliga, konstnärliga eller yrkesinriktade påbyggnadsexamina vid en högskola kan studiestöd fås för sammanlagt högst nio stödmånader.
I fråga om en examen som avläggs vid en utländsk högskola bestäms den tid som berättigar till studiestöd på de grunder som anges ovan och på basis av examens omfattning och läsårets längd.
Om en studerande som har beviljats studiestöd för högskolestudier men som inte har avlagt högskoleexamen inleder studier för en andra högskoleexamen, beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av den tid som berättigar till stöd. Om den studerande har antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av examinas sammanlagda stödtid.
Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högskoleexamina av olika omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet.
Inom utbildning som leder till en yrkesinriktad examen kan studiestöd fås för högst den tid som avses i 31 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning. Inom gymnasieutbildning kan studiestöd fås för högst den tid som avses i 24 § 1 mom. i gymnasielagen.
7 a § (21.1.2011/52)
Förlängning av maximitiden för studiestöd för högskoleexamen
Den maximitid för studiestöd som avses i 7 § 3 mom. och som beviljas för avläggande av en högskoleexamen kan förlängas så att den omfattar den återstående tiden av studierna. Villkoret för en förlängning av maximitiden är att
1) den studerande visar att studierna fördröjts på grund av sjukdom som avsevärt inverkat på framgången i studierna eller av något annat synnerligen vägande skäl, och
2) studier på heltid under högst ett läsår anses vara en förutsättning för avläggande av examen.
Studiestöd enligt denna paragraf kan beviljas för sammanlagt högst nio stödmånader.
Närmare bestämmelser om ansökan om förlängning och om grunderna för beviljande av förlängning utfärdas genom förordning av statsrådet.
7 b § (21.1.2011/52)
Förbrukning av stödmånaden
En stödmånad anses förbrukad när studiepenningen eller bostadstillägget för stödmånaden har betalats ut.
Om stödtagaren frivilligt betalar tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för en stödmånad före utgången av mars kalenderåret efter stödåret, återinförs stödmånaden. Studiepenning och bostadstillägg som betalats tillbaka frivilligt beviljas på nytt med beaktande av den ansökningstid som avses i 23 §.
Återkrav medför inte att en stödmånad återinförs, om inte återkravet föranleds av felaktig utbetalning eller av retroaktiv betalning av en sådan förmån som avses i 6 §.
7 c § (7.5.2004/345)
Antalet stödmånader per läsår
För högskoleexamen beviljas studiestöd i allmänhet för nio månader per läsår. Studiestöd kan dock beviljas för en längre tid om den studerande visar att han eller hon bedriver studier under mer än nio månader under läsåret.
Studiestöd beviljas i allmänhet enligt hela studiemånader från den dag studierna inleds. En studiemånad berättigar till studiestöd om den omfattar minst 18 dagar som ingår i läsåret.
Inom den grundläggande yrkesutbildningen beviljas studiestöd för nio och en halv månad från den dag studierna inleds, om den tionde månaden omfattar minst 15 dagar som ingår i läsåret. Studiestöd kan beviljas för en tionde månad, om den tionde studiemånaden omfattar minst 25 dagar som ingår i läsåret. Studiestöd kan beviljas för längre tid på de villkor som anges i 2 mom.
Inom gymnasieutbildningen kan studiestöd beviljas för högst nio månader per läsår.
8 §
Verkställighet
Den allmänna ledningen, styrningen och utvecklingen av studiestödsverksamheten ankommer på undervisningsministeriet.
Uppgifterna enligt denna lag sköts av folkpensionsanstalten i samarbete med läroanstalterna. Folkpensionsanstalten avgör ärenden som gäller studiestöd och meddelar beslut om studiestöd.
Läroanstalterna har till uppgift att ta emot ansökningar om studiestöd av dem som studerar vid läroanstalten, på ansökningarna anteckna de uppgifter som behövs för att ärendet skall kunna avgöras och skicka ansökningarna till folkpensionsanstalten samt för sin del övervaka att det finns förutsättningar för att få studiestöd och meddela folkpensionsanstalten om det finns skäl att avbryta eller indra studiestödet.
9 § (7.5.2004/345)
Studiestödsnämnderna
Vid en högskola finns en studiestödsnämnd som högskolan tillsätter för två år i sänder.
Till nämnden hör en ordförande samt minst tre och högst sju andra medlemmar. För varje medlem utses en personlig ersättare. Hälften av medlemmarna, ordföranden inbegripen, och deras ersättare utses bland lärare eller andra tjänstemän vid högskolan samt hälften av medlemmarna och deras ersättare bland de studerande vid högskolan. Högskolan utser en av medlemmarna till vice ordförande.
Föredragande i nämnden och sekreterare för nämnden är en av högskolan utsedd tjänsteman.
Närmare bestämmelser om nämndens verksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet.
9 a § (7.5.2004/345)
Studiestödsnämndernas uppgifter
Studiestödsnämnderna har till uppgift att
1) följa framgången i studierna och på eget initiativ eller på begäran av Folkpensionsanstalten eller den studerande ge utlåtande om studieframgången,
2) ange tillräcklig omfattning i fråga om studier som bedrivs under sommaren och i enskilda fall ge utlåtande till Folkpensionsanstalten,
3) ange tillräcklig omfattning i fråga om studier som bedrivs utomlands på annat sätt än via studentutbytesprogram och i enskilda fall ge utlåtande till Folkpensionsanstalten,
4) på begäran av Folkpensionsanstalten eller den studerande ge utlåtande om huruvida en låntagare som har fått statsborgen för studielån och som har avlagt examen är berättigad till studielånsavdrag,
5) på eget initiativ eller på begäran av Folkpensionsanstalten eller den studerande ge utlåtande om huruvida en studerande som har fått studiestöd under den maximala tiden kan beviljas förlängning av den tid som berättigar till studiestöd på det sätt som föreskrivs i 7 a §.
(10.6.2005/408)Om framgången i studierna inte är tillräcklig skall studiestödsnämnden höra den studerande innan den ger sitt utlåtande.
Studiestödsnämndens utlåtande är bindande för Folkpensionsanstalten.
Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om ett avtal mellan Folkpensionsanstalten och en högskola om att högskolans studiestödsnämnd sköter de uppgifter som enligt denna lag hör till Folkpensionsanstalten i fråga om högskolans egna studerande. I avtalet skall särskilt anges parternas uppgifter och förutsättningarna att sköta uppgifterna samt användningen av uppgifter mellan avtalsparterna och ersättningen för kostnaderna. Folkpensionsanstalten har rätt att övervaka och granska studiestödsnämndernas verksamhet.
2 kap.
Studiestödsförmåner
10 § (17.8.2007/792)
Beviljande av studiepenning
Studiepenning beviljas studerande som enligt 1 kap. kan beviljas studiestöd enligt denna lag.
Studiepenning beviljas dock inte studerande för vars underhåll betalas barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992) eller motsvarande förmån från utlandet.
11 § (21.12.2007/1388)
Studiepenningens belopp
Om inte något annat följer av 3 eller 4 mom. eller av 17, 19 eller 20–22 § är studiepenningen per månad
1) för en studerande som bor hos sin förälder 55 euro i högskolor och 38 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 122 euro i högskolor och 80 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år,
2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 145 euro i högskolor och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år,
3) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 298 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år,
4) för en studerande som är gift eller underhållsskyldig 298 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter.
Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern och den finns i samma fastighet som förälderns stadigvarande bostad, beviljas studiepenning till samma belopp som till en studerande som bor hos sin förälder.
Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 20 700 euro per år, kan studiepenningen höjas enligt följande:
1) en studiepenning på 55 euro med högst 75 euro,
2) en studiepenning på 38 euro med högst 58 euro,
3) en studiepenning på 122 euro med högst 145 euro,
4) en studiepenning på 80 euro med högst 100 euro,
5) en studiepenning på 145 euro med högst 145 euro,
6) en studiepenning på 100 euro med högst 100 euro.
Höjningen minskas med 10 procent för varje helt belopp av 2 070 euro som överskrider inkomstgränsen. Om det sammanlagda beloppet av de inkomster som avses i 3 mom. överstiger 39 000 euro, betalas ingen höjning.
Rätten till åldersrelaterad högre studiepenning enligt 1 mom. 1 eller 3 punkten uppkommer vid ingången av den månad då stödtagaren uppnår den ålder som anges i punkten i fråga.
12 § (7.5.2004/345)
Höjning av studiepenningen till samma nivå som i högskolorna
I fråga om följande läroanstalter och studier är beloppet av studiepenningen detsamma som i högskolorna:
1) yrkesläroanstalter utomlands,
2) sådana utbytesstudier utomlands under minst två månader som anknyter till yrkesutbildning som genomförs i hemlandet,
3) yrkesutbildning som genomförs på Åland, när studiesociala förmåner inte hör till studierna,
4) studier inom den steinerpedagogiska lärarutbildningen vid läroanstalten Snellman-korkeakoulu, med undantag för studier inom den allmänna studielinjen.
13 § (7.5.2004/345)
13 § har upphävts genom L 7.5.2004/345.
14 § (17.8.2007/792)
Bostadstillägg
Studerande som bor i en hyresbostad eller bostadsrättsbostad har rätt till bostadstillägg. Berättigad till bostadstillägg är dock inte en studerande som
1) bor hos sin förälder,
2) delar bostad med sitt eget eller sin makes barn,
3) bor i en bostad som ägs av maken,
4) skulle ha rätt till en avgiftsfri plats i elevhem, om det inte finns synnerligen vägande skäl för att den studerande inte kan ta emot platsen, eller som
5) får bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/1978) eller bor i samma bostad som sin make som får bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare.
Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 och 5 punkten kan en studerande dock beviljas bostadstillägg för boendekostnaderna för en sådan bostad som hyrts på grund av studier och som är belägen på annan ort än familjens stadigvarande bostad.
Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar i Finland. Den som studerar utomlands har dock rätt till bostadstillägg utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten.
14 a § (10.6.2005/408)
Bostadstilläggets belopp
Bostadstillägget är 80 procent av månadshyran, bruksvederlaget eller med dessa jämförbara månatliga boendekostnader av fast storlek enligt hyresavtalet eller bostadsrättsavtalet. När bostadstillägg beviljas beaktas inte boendekostnader till den del de överstiger 252 euro. En studerandes andel av boendekostnaderna fås genom att boendekostnaderna för hela bostaden divideras med antalet boende, om inte någon annan fördelningsgrund godkänns av särskilda skäl.
Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som föräldern äger, är bostadstillägget högst 58,87 euro i månaden. Bostadstillägget för en studerande som studerar på avgiftsbelagda linjer vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter är 88,87 euro i månaden, om den studerande bor i läroanstaltens elevhem. (19.5.2006/399)
Bostadstillägget för den som studerar utomlands är 210 euro i månaden. Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas om bostadstilläggets belopp i länder med låg hyresnivå.
Bostadstillägg betalas inte, om boendekostnaderna understiger 33,63 euro i månaden.
15 § (21.1.2011/52)
Statsborgen för studielån
Statsborgen för studielån beviljas studerande som får studiepenning enligt denna lag eller vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd. Statsborgen beviljas även sådana studerande som enligt 20 § inte beviljas studiepenning. En högskolestuderande som får studiepenning beviljas statsborgen för studielån utan särskild ansökan.
Statsborgen beviljas dessutom en sådan studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder,
1) för vars underhåll betalas barnbidrag och som studerar vid en annan läroanstalt än ett gymnasium och som på basis av sina föräldrars inkomster är berättigad till studiepenning, eller
2) som har fyllt 18 år och på basis av föräldrarnas inkomster inte har rätt till studiepenning.
Den som får vuxenutbildningsstöd kan beviljas statsborgen också för andra studier än sådana som avses i 4 § i denna lag.
Statsborgen beviljas inte studerande
1) som avtjänar frihetsstraff,
2) vars studielån drivs in av Folkpensionsanstalten på grundval av borgensansvar, om inte Folkpensionsanstalten av särskilda skäl beslutar annat, eller
3) som har en betalningsstörning som registrerats i ett sådant kreditupplysningsregister som avses i 4 kap. i kreditupplysningslagen (527/2007).
Statsborgen kan dock beviljas trots att den studerande har en betalningsstörning som avses i 4 mom. 3 punkten, om
1) betalningsstörningen gäller ett enskilt fall och ett litet belopp samt en skäligt lång tid har förflutit från registreringen,
2) skulden som föranlett anteckningen har betalats, eller
3) det i övrigt finns särskilt skäl för att bevilja statsborgen.
Statsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Beslutet om beviljande av statsborgen kan dock omfatta statsborgen för juni och juli före läsåret. Om studierna varar högst 12 månader kan statsborgen för studielån beviljas genom ett enda beslut för hela studietiden.
15 a § (7.5.2004/345)
Lyftande av studielån
Studielån ges mot skuldebrev som Folkpensionsanstalten har fastställt formuläret för. För studier kan beviljas ett studielån, vars belopp ökas med en beviljad ny lånerat.
Studielån skall lyftas under det läsår för vilket statsborgen har beviljats. Studielån får dock inte lyftas efter att studierna har slutförts eller avbrutits, om inte något annat följer av 4 mom.
Studielån lyfts enligt följande:
1) ett studielån som beviljats för avläggande av examen vid en utländsk läroanstalt, för vetenskapliga påbyggnadsstudier eller en person som får vuxenutbildningsstöd eller för studier som varar högst 12 månader kan lyftas i en rat,
2) av ett lån som beviljats för högskolestudier kan den del som är avsedd för höstterminen lyftas tidigast den 1 augusti och vårterminens andel tidigast den 1 januari,
3) studielån som är avsedda för studier vid andra läroanstalter kan lyftas enligt följande:
a) lånerater avsedda för augusti–oktober tidigast den 1 augusti,
b) lånerater avsedda för november och december tidigast den 1 november,
c) lånerater avsedda för januari och februari tidigast den 1 januari,
d) lånerater avsedda för mars–juli tidigast den 1 mars.
När beslutet om statsborgen för studielån omfattar statsborgen för juni eller juli före läsåret, får den första raten av lånet lyftas redan under dessa månader. Om statsborgen har beviljats genom ett enda beslut för studier som omfattar högst 12 månader, kan lånet lyftas under dessa månader. Om tiden mellan det beslutet gavs och studierna eller läsåret avslutas är kortare än två månader eller beslutet om borgen ges efter det läsåret eller studierna har avslutats, skall studielånet lyftas senast två månader efter det att beslutet om borgen gavs.
Innan en studerande lyfter en ny rat av studielånet skall kreditinstitutet hos Folkpensionsanstalten kontrollera att statsborgen är giltig.
16 § (7.5.2004/345)
Statsborgens storlek
Beloppet av statsborgen för studielån per stödmånad är
1) 300 euro för en högskolestuderande och för den som får vuxenutbildningsstöd,
2) 300 euro för andra än högskolestuderande, om den studerande har fyllt 18 år, och 160 euro om den studerande inte har fyllt 18 år; rätten till högre statsborgen börjar vid ingången av den månad då den studerande fyller 18 år,
3) 600 euro för studerande som studerar utomlands. (21.1.2011/52)
(21.12.2007/1388)Under de terminer då den studerande får studiestöd höjs beloppet av statsborgen med det tillägg på studielånet som kreditinstitutet beviljar den studerande för betalning av den ränta på studielånet som förfaller till betalning under studieåret.
16 a § (21.12.2001/1427)
Ränteunderstöd
De förfallna räntorna på studielån som beviljats med stöd av denna lag och den upphävda lagen om studiestöd kan betalas som ränteunderstöd av statens medel, om räntorna på ett studielån enligt denna lag inte läggs till lånekapitalet med stöd av 34 § eller till en låntagare med lån enligt den upphävda lagen om studiestöd inte har betalts studiestöd under de närmaste fem månaderna före den månad då räntan normalt förfaller till betalning.
Ett villkor för att ränteunderstöd ska beviljas är att låntagaren har haft skattepliktig inkomst till ett belopp av i genomsnitt högst 1 195 euro per månad under fyra månader närmast före den månad då räntan normalt förfaller till betalning. En värnpliktigs räntor på studielån som förfaller till betalning under tjänstgöringstiden betalas dock inte som ränteunderstöd utan som militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993). (21.1.2011/52)
Om låntagaren försörjer egna minderåriga barn eller makens minderåriga barn som bor hos låntagaren, är den övre inkomstgränsen för ränteunderstöd dock
1) 1 380 euro i månaden, om antalet barn är ett,
2) 1 430 euro i månaden, om antalet barn är två,
3) 1 515 euro i månaden, om antalet barn är tre eller flera.
(21.1.2011/52)Med den månad då räntan på ett studielån som avses i denna lag normalt förfaller till betalning avses juni och december. Med den månad räntan på ett studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd normalt förfaller till betalning avses mars och september.
16 b § (21.12.2001/1427)
Ansökan om och utbetalning av ränteunderstöd
Ansökningar om ränteunderstöd skall sändas till Folkpensionsanstalten senast under de två närmaste kalendermånaderna efter den månad då räntan normalt förfaller till betalning. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare anvisningar om ansökningsförfarandet.
Till ansökan skall fogas en utredning över den ränta som banken kräver eller ett verifikat i original över den ränta som redan har betalts samt andra eventuella utredningar som Folkpensionsanstalten fordrar.
I ränteunderstöd betalas den ränta på studiestöd som förfallit till betalning och aviseringskostnaderna. I ränteunderstöd betalas inte dröjsmålsränta till följd av en försenad räntebetalning. Till samma sökande betalas ränteunderstöd för högst de ränteposter som förfallit till betalning under fem halvår.
16 c § (10.6.2005/408)
Studielånsavdrag
Rätt till studielånsavdrag som avses i 127 d § i inkomstskattelagen har en studielåntagare som har avlagt högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen. En studielåntagare som har avlagt lägre högskoleexamen har rätt till studielånsavdrag endast om han eller hon har antagits för att avlägga enbart lägre högskoleexamen. En studielåntagare kan beviljas rätt till studielånsavdrag endast för den första till avdrag berättigande examen som han eller hon har avlagt.
16 d § (10.6.2005/408)
Berättigade till studielånsavdrag
Den som har avlagt högre högskoleexamen har rätt till studielånsavdrag, om den tid som använts för att avlägga examen överskrider den tid som motsvarar examens omfattning enligt universitetslagen med högst två läsår. Den som har avlagt yrkeshögskoleexamen har rätt till studielånsavdrag, om den tid som har använts för examen överskrider den tid som motsvarar examens omfattning enligt yrkeshögskolelagen med högst ett läsår. Den som har avlagt lägre högskoleexamen och som har antagits för att avlägga endast lägre högskoleexamen har rätt till studielånsavdrag, om den tid som har använts för att avlägga examen överskrider den tid som motsvarar examens omfattning enligt universitetslagen med högst ett läsår.
Den som har avlagt examen vid en utländsk högskola har rätt till studielånsavdrag på motsvarande grunder.
Den tid som har använts för att avlägga examen beräknas från början av den termin då en studerande första gången tagit emot en studieplats vid en högskola till utgången av den termin då en i 16 c § avsedd examen har avlagts.
16 e § (10.6.2005/408)
Studielånsavdrag vid fördröjda studier
En studielåntagare är berättigad till studielånsavdrag även om den tid som använts för avläggande av examen är högst två läsår längre än vad som föreskrivs i 16 d §, om låntagarens studier under den tid som avses i nämnda paragraf har fördröjts på grund av fullgörande av tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007), civiltjänstlagen (1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller på grund av egen sjukdom. Den tid det tar att avlägga examen kan vara längre än vad som avses i 16 d § också när låntagaren under den tid som avses i nämnda paragraf har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) för vård av ett barn. Endast de terminer kan beaktas under vilka låntagaren har fullgjort värnplikt, frivillig militärtjänst för kvinnor eller civiltjänst eller fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för vård av ett barn eller har fått sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av sjukdom, pension eller ersättning på basis av full arbetsoförmåga eller sjukpension enligt folkpensionslagen. (28.12.2007/1456)
Omständigheter som förlängt den tid det tar att avlägga examen kan beaktas endast om de utan avbrott har varit aktuella under minst en månad. Under en termin kan endast en till förlängning berättigande period beaktas.
Närmare bestämmelser om hur de i 1 och 2 mom. avsedda grunderna för förlängning av den tid som berättigar till studielånsavdrag skall beaktas kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
16 f § (10.6.2005/408)
Beslut om studielånsavdrag
Folkpensionsanstalten undersöker utan ansökan på basis av högskolans uppgifter om den dag då studierna inletts och den dag då examen avlagts huruvida en studielåntagare som har avlagt en högskoleexamen som berättigar till studielånsavdrag har rätt till avdraget. När det är fråga om en studerande vid en utländsk högskola undersöker dock Folkpensionsanstalten rätten till studielånsavdrag på basis av de uppgifter om när studierna inletts och när examen avlagts som den studerande har lämnat.
Om en låntagare har rätt till studielånsavdrag räknar Folkpensionsanstalten på basis av de uppgifter om studielån som penninginstituten lämnat också ut studielånsavdragets maximibelopp enligt 127 d § i inkomstskattelagen och ger låntagaren ett beslut om rätt till studielånsavdrag och om studielånsavdragets maximibelopp. Beslutet kan meddelas utan att den som saken gäller hörs.
Om en låntagare på basis av de uppgifter som högskolan och penninginstituten har lämnat inte är berättigad till studielånsavdrag, sänder Folkpensionsanstalten ett förslag till beslut till låntagaren. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om inte låntagaren inom den tid som reserverats för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet skall behandlas på nytt.
Med avvikelse från bestämmelserna ovan skall en sådan studielåntagare som avses i 127 d § 6 mom. i inkomstskattelagen hos Folkpensionsanstalten ansöka om rätt till studielånsavdrag.
Närmare bestämmelser om beslutsförfarandet och det ansökningsförfarande som avses i 4 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.
3 kap.
Ekonomisk behovsprövning
17 § (21.1.2011/52)
Hur studerandens egna inkomster inverkar på studiepenningen och bostadstillägget
En studerande kan under ett kalenderår utöver studiepenning ha andra skattepliktiga inkomster och stipendier som är avsedda att trygga utkomsten till ett belopp som kallas fribelopp. Stipendier som kompletterar studiestödet och är avsedda för studerandeutbyte utomlands beaktas inte. Fribeloppet räknas så att den studerande kan ha
1) inkomster uppgående till 660 euro för varje månad för vilken han eller hon har fått studiepenning eller bostadstillägg, samt
2) inkomster uppgående till 1 970 euro för varje månad för vilken han eller hon inte har fått studiepenning eller bostadstillägg.
Inkomster som har erhållits samma år som studierna inleds men före den månad då studierna inleds eller som har erhållits samma år som studierna avslutas men efter den månad då examen avläggs eller efter att de studier som berättigar till studiestöd har slutförts beaktas inte till den del fribeloppet skulle överskridas på grund av dem. Studier som berättigar till studiestöd anses avslutade när en högskolestuderande har fått studiestöd för den maximala tid som anges i 7 eller 7 a § och som beviljas för studierna i fråga eller när någon annan än en högskolestuderande har avlagt en så stor del av sin examen att de återstående studierna inte längre berättigar till studiestöd. Den studerande ska lägga fram en utredning om när inkomsterna har erhållits.
Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, avses med den i 2 mom. nämnda månaden då examen avläggs den månad då den högre högskoleexamen avläggs. Den månad då den lägre högskoleexamen avläggs kan dock anses vara den i 2 mom. avsedda månaden då examen avläggs, om den studerande bevisligen avslutat sina studier vid avläggandet av den lägre högskoleexamen.
Den studerande ska se till att årsinkomsten inte överstiger fribeloppet. Den studerande kan reglera fribeloppet genom att söka studiestöd för bara en del av studiemånaderna, genom att för önskade månader säga upp ett studiestöd som redan beviljats eller genom att betala tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för stödmånader som redan förbrukats. Studiepenningen och bostadstillägget ska betalas tillbaka före utgången av mars kalenderåret efter stödåret för att fribeloppet ska höjas.
18 § (7.5.2004/345)
18 § har upphävts genom L 7.5.2004/345.
19 §
Beaktande av föräldrarnas inkomster
Föräldrarnas inkomster beaktas inte när studiestöd beviljas högskolestuderande. (7.5.2004/345)
Föräldrarnas inkomster då det gäller andra studerande än högskolestuderande beaktas när studiepenning beviljas, om den studerande inte har fyllt 20 år, samt när bostadstillägg beviljas, om den studerande inte har fyllt 18 år. Inkomsterna beaktas till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken åldersgränsen uppnås. Föräldrarnas inkomster beaktas dock inte, om den studerande är gift eller underhållsskyldig. Om föräldrarna är frånskilda eller på grund av varaktig söndring bor åtskiljs, beaktas bara inkomsterna för den förälder som sökanden bor eller senast har bott hos. Om den studerande inte har fyllt 18 år och försörjs av sin förälder och dennas nya äkta make i deras gemensamma hem, beaktas även den nya äkta makens inkomster. (21.12.2001/1427)
En studerande har rätt till studiepenning och bostadstillägg till fullt belopp, om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen är högst 40 800 euro per år. Studiepenningen och bostadstillägget minskas med fem procent för varje helt belopp av 1 010 euro som överskrider inkomstgränsen. (17.8.2007/792)
19 a § (14.11.2008/706)
19 a § har upphävts genom L 14.11.2008/706.
20 § (21.1.2011/52)
Beaktande av vissa förmåner
Studiepenning beviljas inte en studerande som får dagpenning för studietiden eller motsvarande förmån från sin läroanstalt som till sitt månatliga belopp i genomsnitt överskrider den högsta studiepenning som beviljas för utbildningen i fråga.
21 § (17.8.2001/734)
Minsta belopp som beviljas
Studiepenning och bostadstillägg beviljas inte, om det sammanlagda beloppet av en månadspost understiger 8,40 euro.
22 § (21.12.2001/1427)
Skattepliktiga inkomster
Med en studerandes skattepliktiga inkomst avses när denna lag tillämpas det som i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs om skattepliktig kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Sådana inkomster som en studerande haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses i inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig.
Föräldrarnas inkomster enligt 11 och 19 § beaktas på basis av den senast verkställda statsbeskattningen från ingången av året närmast efter det år då beskattningen slutfördes. Sådana inkomster som föräldrarna haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses i inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig. Inkomster utomlands beaktas till bruttobelopp för tiden före ansökan om studiestöd. Sökanden ska lämna en utredning om de inkomster som föräldrarna har fått utomlands för det år i fråga om vilket inkomsterna utifrån beskattningsuppgifterna i övrigt beaktas vid beviljande eller justering av studiestöd. Om föräldrarnas ekonomiska situation väsentligt förändrats efter skatteåret, kan förändringarna beaktas enligt 25 b § när stöd beviljas. (14.11.2008/706)
4 kap.
Ansökan, betalning och återkrav
23 § (17.8.2007/792)
Ansökan om och beviljande av studiestöd
Studiestöd söks hos Folkpensionsanstalten, om inte ett avtal enligt 9 a § har ingåtts mellan Folkpensionsanstalten och en läroanstalt. Ansökan kan lämnas till Folkpensionsanstaltens byrå eller till läroanstalten för vidarebefordran till Folkpensionsanstalten. Den som studerar utomlands skall dock sända ansökan till Folkpensionsanstalten. Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan har inlämnats.
Den som får vuxenutbildningsstöd kan dock beviljas statsborgen för studielån räknat från ingången av den månad som föregår ansökningsmånaden.
En ansökan om studiestöd kan avslås, om den tidpunkt då stödet enligt ansökan är avsett att börja löpa eller då villkoren för beviljande av stöd uppfylls infaller senare än sex månader efter det att ansökan har lämnats in.
Om en studerandes ansökan om hindrande förmån som nämns i 6 § har avslagits, kan studiestöd beviljas från ingången av den månad då ansökan om hindrande förmån har lämnats in.
Om en studerandes ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/1975) eller den studerandes och makens ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare har avslagits, kan studiestödets bostadstillägg beviljas från ingången av den månad då ansökan om bostadsbidrag har lämnats in.
24 § (7.5.2004/345)
Betalning
Studiepenning och bostadstillägg betalas månatligen in på det konto som den studerande uppgivit i ett penninginstitut i Finland. Bestämmelser om betalningsdagen utfärdas genom förordning av statsrådet. En enskild stödpost kan dock betalas även på något annat sätt, om inbetalning på konto inte är möjlig eller om den sökande eller stödtagaren anför särskilda skäl som Folkpensionsanstalten godtar.
25 §
Justering och inställelse av studiestöd
Studiestödet justeras eller indras om det i den studerandes förhållanden skett en sådan förändring som inverkar på rätten att få studiestöd eller på stödbeloppet. (7.5.2004/345)
Om det finns grundad anledning att anta att studiestödet borde dras in eller beloppet minskas, kan utbetalningen av studiestödet avbrytas interimistiskt eller beloppet minskas tills ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Om stödtagaren inte lämnar den begärda utredningen, kan ärendet avgöras genom ett slutligt beslut som baserar sig på de utredningar som Folkpensionsanstalten har till sitt förfogande. I ett interimistiskt beslut får ändring inte sökas särskilt. (15.12.2000/1099)
Utbetalningen av studiestödet kan avbrytas också på den studerandes begäran. (15.12.2000/1099)
Om en studerande utexamineras eller avbryter sina studier före den 18 dagen i månaden, indras studiestödet från början av den månad då den studerande utexaminerats eller avbrutit studierna. I andra fall indras studiestödet från början av den månad som följer efter den månad då den studerande utexaminerats eller avbrutit studierna. (21.12.2007/1388)
Om förhållandena ändras av någon annan orsak än att den studerande avbryter studierna eller avlägger examen, justeras stödet från början av den månad under vilken de ändrade förhållandena för första gången varar minst 18 dagar. (21.12.2007/1388)
Om ändringen av förhållandena varar en bestämd tid, justeras stödet för de månader under vilka det ändrade förhållandet varar minst 18 dagar. Om det ändrade förhållandet inte varar 18 dagar under den månad då det inleds eller upphör, men under dessa månader varar sammanlagt minst 18 dagar, justeras stödet på basis av dessa månader för en månad. (21.12.2007/1388)
25 a § (23.5.1997/457)
Justering av studiestödet utan ansökan
Studiestödet justeras eller dras in utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter sedan beskattningen slutförts. Justering görs dock inte om studiestödet har justerats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas ekonomiska ställning. (14.11.2008/706)
Bostadstillägget kan utan ansökan justeras på basis av förändringar i hyran eller dras in, om hyresförhållandet upphör, utifrån de uppgifter som nämns i 41 b § 3 punkten i fråga om mottagare av bostadstillägg som bor i sådana studentbostäder som avses i lagrummet. (17.8.2007/792)
Bostadstillägget för andra som får bostadstillägg än de som nämns i 2 mom. justeras när minst två år har gått sedan bostadstillägget började löpa eller sedan föregående justering. Om den som får bostadstillägg inte på uppmaning av folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden lämnar de uppgifter som behövs för justering av bostadstillägget, dras bostadstillägget in vid ingången av mars eller november närmast efter den ovan nämnda tvåårsperioden. Folkpensionsanstalten ger närmare anvisningar om justeringsförfarandet. (21.1.2000/41)
Studiestödet kan utan ansökan justeras på basis av en ändring av läsårets längd som läroanstalten anmält. (21.12.2001/1427)
Studiestödet kan dras in utan att studeranden hörs, om läroanstalten meddelar att studeranden utexaminerats eller att studierna avbrutits. På basis av avbrott i studierna kan studiestödet dras in utan att studeranden hörs endast om den uppgift läroanstalten lämnat baserar sig på ett meddelande från studeranden.
25 b § (14.11.2008/706)
Justering av studiestödet vid förändringar i föräldrarnas inkomster
Den ekonomiska ställningen för den studerandes föräldrar anses ha förändrats väsentligt om föräldrarnas inkomster efter den senast verkställda beskattningen har förändrats med minst 20 procent. När studiestöd har beviljats eller justerats under vårterminen på basis av de förändrade inkomster som avses ovan, kan stödet betalas på basis av dem till utgången av samma år. När studiestöd har beviljats eller justerats under höstterminen på basis av de förändrade inkomster som avses ovan, kan stödet betalas på basis av dem till utgången av det följande kalenderåret.
Den inkomst som intjänats som företagare, lantbruksföretagare eller stipendiat beaktas till det belopp som arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) och lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) har fastställts till. (21.1.2011/52)
26 §
Grund för att förvägra studiestöd
Studiestöd kan förvägras helt eller delvis, om någon avsiktligt har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter eller genom att ge felaktiga uppgifter eller genom att hemlighålla de verkliga förhållandena har orsakat att studiestöd har betalts utan grund.
27 §
Återkrav
Har en förmån enligt denna lag betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda förmånen återkrävas. (18.4.1997/341)
Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/352)
Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som folkpensionsanstalten senare betalar. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån. (18.4.1997/341)
Om en studerandes årsinkomst enligt 17 § 1 mom. överstiger fribeloppet, återkrävs en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp av 1 310 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 220 euro, återkrävs dock inte stöd som betalts ut till för stort belopp. Stödtagaren ges ett förslag till beslut om återkrav av stöd som betalts ut till för stort belopp. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om stödtagaren inte inom den tid som reserverats för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet ska behandlas på nytt. (21.12.2007/1388)
Det studiepennings- och bostadstilläggsbelopp som skall återkrävas på basis av den studerandes egna inkomster höjs med 15 procent, om inte en lägre höjning bestäms genom förordning av statsrådet. (15.12.2000/1099)
Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom som har vunnit laga kraft.
27 a § (7.5.2004/352)
Preskription av fordringar
Beslut om återkrav av en förmån som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från dagen för utbetalning av förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003). Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.
28 §
Indrivning av studiestöd i vissa fall
Om en studerande har fått studiepenning eller bostadstillägg för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas någon förmån enligt 6 §, får Folkpensionsanstalten driva in det studiestöd som för denna tid betalts ut utan grund så att det grundlöst utbetalda studiestödet dras av från den förmån som betalas retroaktivt. (7.5.2004/345)
Folkpensionsanstalten skall senast två veckor före betalningen meddela utbetalaren av den förmån som avses i 1 mom. att förmånen enligt 1 mom. skall betalas till folkpensionsanstalten.
5 kap.
Ändringssökande
29 §
Ändringssökande
Den som är missnöjd med ett beslut som gäller studiestödsförmån får söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för studiestöd och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. (18.4.1997/341)
Besvärsskriften skall lämnas in till folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det ändringssökanden fick del av beslutet. En besvärsskrift som gäller ett beslut av en studiestödsnämnd kan även lämnas in till studiestödsnämnden i fråga. (18.4.1997/341)
3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1322. (30.12.2003/1322)
I beslut där statsborgen för studielån har förvägrats på grund av att sökanden inte har beviljats vuxenutbildningsstöd, får ändring inte sökas genom besvär. (28.12.2000/1277)
30 § (18.4.1997/341)
Självrättelse
Om folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut får ändring sökas enligt 29 §.
Kan folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden inte rätta det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.
Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av en tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.
30 a § (18.4.1997/341)
Besvär som inkommit för sent
Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för studiestöd eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som nämns i 29 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.
30 b § (17.6.2011/675)
Nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad annan förmån
Om den som får studiestöd, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en förmån som förhindrar beviljande av studiestöd som avses i 6 §, kan Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.
31 § (1.12.2006/1080)
Undanröjande av beslut
Om ett lagakraftvunnet beslut som har meddelats av Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden och som gäller en förmån enligt denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan besvärsnämnden för studiestöd på yrkande av parten, Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden undanröja beslutet, till den del beslutet gäller något annat än statsborgen för studielån, och förordna ny behandling av ärendet. Besvärsnämnden för studiestöd ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/675)
Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för studiestöd eller försäkringsdomstolen har meddelat grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på yrkande av parten, Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden undanröja beslutet, till den del beslutet gäller något annat än statsborgen för studielån, och förordna ny behandling av ärendet. Försäkringsdomstolen ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. (17.6.2011/675)
Om Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden yrkar att ett beslut skall undanröjas, kan den genom ett interimistiskt beslut ställa in utbetalningen av förmånen eller betala denna enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.
Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas på ansökan som gjorts även efter utgången av den föreskrivna tiden.
Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för studiestöd och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet får ändring sökas enligt 29 §.
Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003). (17.6.2011/675)
31 a § (30.12.2003/1322)
Rättelse av sakfel
Om ett beslut av Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.
Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.
32 §
Besvärsnämnden för studiestöd
Besvärsnämnden för studiestöd har en ordförande med uppdraget som huvudsyssla, en vice ordförande med uppdraget som bisyssla samt fyra andra medlemmar med uppdraget som bisyssla. Vice ordföranden och medlemmarna har personliga suppleanter. Medlemmarna i nämnden handlar under domaransvar. (1.12.2006/1080)
Statsrådet utnämner ordföranden med uppdraget som huvudsyssla tills vidare och de övriga medlemmarna samt deras suppleanter för tre år i sänder på framställning av undervisningsministeriet. Om en plats blir ledig under mandatperioden, förordnas en efterträdare för återstoden av perioden. Om medlemmarnas rätt att kvarstå i uppdraget gäller i övrigt vad som föreskrivs om innehavare av domartjänster. Ordföranden och vice ordföranden skall ha behörighet för domartjänst. Av de övriga medlemmarna skall två ha god kännedom om högskolestudier och två god kännedom om allmänbildande studier eller yrkesinriktade studier efter grundskolan. (1.12.2006/1080)
Besvärsnämnden för studiestöd kan vara indelad i sektioner. Närmare bestämmelser om nämnden utfärdas genom förordning av statsrådet. (1.12.2006/1080)
Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden för studiestöd tillämpas förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte något annat föreskrivs särskilt. Det som i 38 § i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen på begäran av en enskild part gäller också muntlig förhandling i besvärsnämnden för studiestöd. Oberoende av vad som föreskrivs i 2 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen tillämpas i besvärsnämnden också de bestämmelser i 37 och 39–50 § i nämnda lag som gäller behandling och utredning av ärenden. I ett ärende som hör till besvärsnämndens för studiestöd behörighet tillämpas inte bestämmelserna om extraordinärt ändringssökande i 11 kap. förvaltningsprocesslagen. I fråga om förfarandet vid undanröjande av beslut gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som i förvaltningsprocesslagen bestäms om besvär. (30.12.2010/1321)
Bestämmelser om rättegångens offentlighet i besvärsnämnden för studiestöd och om besvärsnämndens sammansättning vid avgörande i ärenden som gäller rättegångens offentlighet finns i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007). (30.3.2007/390)
Ett beslut av besvärsnämnden för studiestöd får delges så att det sänds per post genom brev till mottagaren under den postadress som han eller hon har uppgivit för besvärsnämnden för studiestöd. Ändringssökanden anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress han eller hon uppgivit, om inte något annat visas. (30.12.2003/1322)
33 § (5.3.1999/305)
33 § har upphävts genom L 5.3.1999/305.
6 kap.
Statsborgen
34 § (21.12.2001/1427)
Statsborgens giltighet och kapitalisering av ränta
En statsborgen gäller i högst 30 år från det att den första låneposten lyfts. Ett villkor för att statsborgen skall vara i kraft är att kreditinstitutet halvårsvis under de terminer för vilka låntagaren får studielån samt under en termin närmast efter en sådan termin till lånekapitalet lägger de räntor som förfaller till betalning under halvåret till den del räntan överstiger en procent av lånekapitalet.
Låntagaren betalar den del av räntan som enligt 1 mom. inte skall fogas till lånekapitalet. Om det räntebelopp som låntagaren skall betala är mindre än 15 euro, läggs dock hela den ränta som förfaller till betalning till lånekapitalet.
35 §
Innehållet i statsborgen
Statsborgen ställs som proprieborgen för hela det nominella beloppet av ett studielån som ett kreditinstitut som står under offentlig tillsyn har beviljat, för räntan på studielånet, dröjsmålsräntan samt de godtagbara kostnaderna för uppsägning av lånet.
36 § (15.8.2003/744)
Preskription av borgen
På statsborgen för studielån tillämpas inte vad som i 19 § 3 mom. lagen om borgen och tredjemanspant (351/1999) föreskrivs om preskription av en borgensförbindelse. Bestämmelserna i 19 § 1 mom. i nämnda lag tillämpas inte på lån enligt denna lag till den del det är fråga om amorteringar av dem.
37 §
Yrkande på återbetalning av lån
Om en låntagare har försummat att betala ränta eller amortering och minst tre månader har förflutit sedan förfallodagen, har kreditinstitutet rätt att yrka att lånet genast betalas tillbaka i sin helhet. Försummelsen skall dock meddelas folkpensionsanstalten minst en månad tidigare.
Har låntagare avlidit, kan kreditinstitutet framställa ett betalningsyrkande hos folkpensionsanstalten. Studielånet anses vara förfallet till betalning i sin helhet när betalningsyrkandet har framställts.
Kreditinstitutet kan framställa ett betalningsyrkande också då domstolen har fastställt ett betalningsprogram som avses i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/93) eller folkpensionsanstalten har gett sitt samtycke till ett frivilligt betalningsavtal om skuldsanering.
38 §
Återkrav av borgensfordran
En borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt den ränta som med stöd av denna lag uppbärs på borgensfordran får utan dom eller beslut sökas ut hos låntagaren enligt lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Vad som i nämnda lag föreskrivs om preskription av fordringar gäller dock inte den regressrätt som staten har enligt detta moment. (21.12.2004/1237)
Vid återkrav kan folkpensionsanstalten bevilja betalningstid eller tillgripa andra betalningsarrangemang, om det med hänsyn till låntagarens betalningsförmåga finns grundad anledning till detta eller om det därigenom kan säkerställas att de obetalda posterna flyter in.
38 a § (7.5.2004/352)
Preskription av borgensfordran
En borgensfordran preskriberas fem år efter det att Folkpensionsanstalten betalade studielånet till ett kreditinstitut, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en borgensfordran avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.
39 § (12.1.2007/30)
Beviljande av betalningsbefrielse
Befrielse beviljas från betalning av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt av räntorna på fordran, om låntagaren har avlidit.
Befrielse från betalning kan också beviljas, om låntagaren är varaktigt arbetsoförmögen eller har varit arbetsoförmögen sammanlagt minst fem år, och återkrav med hänsyn till låntagarens ekonomiska omständigheter och andra förhållanden kan anses vara oskäligt.
Partiell betalningsbefrielse kan beviljas, om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet kan anses vara oskäligt.
Återkrav av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt av räntorna på fordran kan frångås helt, om det belopp som återkrävs är litet, om det med beaktande av låntagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det belopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.
40 § (3.5.2002/344)
Ränta på borgensfordran
På statens hela borgensfordran skall låntagaren betala högst den ränta som avses i 4 § 1 mom. räntelagen (633/1982), om inte bestämmelser om en lägre ränta utfärdas genom förordning av statsrådet.
7 kap.
Särskilda stadganden
41 § (9.8.2002/691)
Studerandes anmälningsskyldighet
Studerande som ansöker om studiestöd skall meddela Folkpensionsanstalten och studiestödsnämnden enligt 9 § de uppgifter som behövs för beviljande av studiestöd. Studerande som får studiestöd skall anmäla slutförda eller avbrutna studier, byte av läroanstalt, förändringar i boendeförhållanden och andra förändringar som påverkar studiestödsförmånen.
41 a § (9.8.2002/691)
Erhållande av uppgifter på begäran
Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av
1) statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,
2) pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalter samt andra som beviljar eller betalar ut pension eller annan ersättning,
3) patientförsäkringscentralen och trafikförsäkringscentralen,
4) arbetslöshetskassor och arbetsgivare,
5) läroanstalter,
6) hyresvärdar.
41 b § (9.8.2002/691)
Rätt att få uppgifter
För verkställigheten av studiestödet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att
1) av utbildningsstyrelsen och högskolorna få identifierings- och individualiseringsuppgifter för dem som blivit valda vid urvalen av studerande samt av utbildningsstyrelsen motsvarande uppgifter för dem som tagit emot en studieplats samt uppgifter om läroanstalt och studielinje eller utbildningsprogram,
2) av arbetskraftsmyndigheterna få identifierings- och individualiseringsuppgifter för dem som godkänts för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning,
3) av studentbostäder med en kommun, en stiftelse eller ett allmännyttigt samfund som huvudman, såsom överenskoms genom ett särskilt avtal med bostädernas huvudman, få identifierings- och individualiseringsuppgifter för dem som bor i studentbostäderna samt uppgifter om hyran och boendetiden,
4) av läroanstalterna få identifierings- och individualiseringsuppgifter för de studerande som gjort närvaroanmälan för terminen samt uppgifter om studiernas karaktär av huvudsyssla och om studieframgången,
5) av penninginstituten i fråga om varje låntagare få uppgifter om till vilket belopp studielån med statsborgen har lyfts, om amorteringarna på studielånet och om räntorna, så som Folkpensionsanstalten bestämmer, (10.6.2005/408)
6) av dem som beviljat eller betalt ut stipendier få uppgifter om stipendier,
7) av straffanstalter och av tvångsinrättningar enligt 1 § i lagen om internering av farliga återfallsförbrytare (317/1953) få uppgifter om när ett straff börjar och slutar, (10.6.2005/408)
8) av skatteförvaltningen för skötseln av uppgifter som gäller studielånsavdrag få behövliga identifieringsuppgifter och uppgifter om användningen av studielånsavdrag för sådana skattskyldiga som i beskattningen dragit av studielånsavdragets maximibelopp enligt 127 d § i inkomstskattelagen. (10.6.2005/408)
41 c § (10.6.2005/408)
Studiestödsnämndernas rätt att få uppgifter
Studiestödsnämnderna har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av Folkpensionsanstalten få uppgifter som är nödvändiga med tanke på skötseln av de uppdrag som nämns i 9 a § samt de uppgifter som Folkpensionsanstalten har om de i 16 e § avsedda grunderna för förlängning av den till studielånsavdrag berättigande tiden. Studiestödsnämnderna har rätt att få uppgifterna avgiftsfritt.
Studiestödsnämnder som sköter studiestödsuppdrag med stöd av ett avtal enligt 9 a § 4 mom. har dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att använda sådana för behandlingen av förmåner enligt denna lag nödvändiga uppgifter som Folkpensionsanstalten erhållit.
I 2 mom. avsedda studiestödsnämnder har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av i 41 a § avsedda myndigheter och andra instanser avgiftsfritt få sådana uppgifter om en viss person som är nödvändiga för behandlingen av förmåner enligt denna lag.
41 d § (10.6.2005/408)
Utlämnande av uppgifter
Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att
1) till det penninginstitut där den studerande har studielån utlämna uppgifter för läggande av räntor enligt 34 § till studielånet samt i fråga om lån som beviljats enligt lagen om studiestöd (28/1972) uppgifter om att studierna upphört,
2) till det penninginstitut där den studerande har sökt studielån utlämna uppgifter om statsborgen för studielån och dess giltighet,
3) till skatteförvaltningen utlämna uppgifter om personer berättigade till studielånsavdrag och studielånsavdragets maximibelopp för dessa personer och de amorteringar på studielånet som dessa gjort årligen,
4) till nordiska studiestödsmyndigheter utlämna uppgifter om studiestöd som medborgare i dessa länder och finska medborgare som studerar i dessa länder får från Finland.
42 § (24.11.1995/1318)
Användning av uppgifter
När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt. (9.8.2002/691)
Undervisningsministeriet har rätt att av folkpensionsanstalten få uppgifter om dem som åtnjuter en studiestödsförmån till de delar dessa uppgifter behövs för skötseln av de statistikförings-, planerings- och utvecklingsuppgifter i anslutning till studiestödsförmånerna som ankommer på undervisningsministeriet. I dessa uppgifter får inte ingå uppgifter som gör det möjligt att identifiera dem som får förmånen.
43 § (9.8.2002/691)
Teknisk anslutning
Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i momentet öppna en teknisk anslutning till mottagare enligt 41 d och 44 § till sådana uppgifter i sina register som Folkpensionsanstalten med stöd av nämnda bestämmelser har rätt att utlämna. (13.3.2003/204)
Vad som i denna paragraf bestäms om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av teknisk anslutning få uppgifter enligt 41 a och 41 b § samt 41 d § 2 och 3 punkten. (10.6.2005/408)
Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.
43 a § (9.8.2002/691)
Frivilligt utlämnande av uppgifter
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen och anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån enligt denna lag lämna personbeteckningen och övriga individualiseringsuppgifter i fråga om den som erhållit förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar och övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal, dock inte uppgifter om hälsotillståndet eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.
43 b § (9.8.2002/691)
Anmälningsplikt
Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om en förmån om varifrån uppgifter om honom eller henne kan skaffas och till vilka instanser de i regel kan utlämnas.
44 §
Utmätnings- och överföringsförbud
Studiepenning, bostadstillägg och studielån får inte mätas ut. (7.5.2004/345)
Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utmätning, på begäran av en behörig myndighet utlämna uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag, dock inte om sådana förmåner som inte beaktas vid beräkningen av det skyddade beloppet enligt 4 kap. 7 § utsökningslagen (37/1895). Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som veterligen betalar ut pensioner och andra sociala förmåner. (9.8.2002/691)
Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.
45 §
Delegationen för studiestödsärenden
Vid undervisningsministeriet finns en av statsrådet tillsatt delegation för studiestödsärenden som har till uppgift att göra framställningar och avge utlåtanden i frågor som gäller utveckling och verkställande av studiestöd.
Om delegationens uppgifter och sammansättning stadgas genom förordning.
46 §
Finansiering
Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten för kostnaderna för förmåner som betalas med stöd av denna lag.
Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den dag då studiepenningarna och bostadstilläggen betalas meddela staten en uppskattning av beloppet av de studiepenningar, bostadstillägg, borgensansvar och måltidsstöd som skall betalas den följande månaden. Staten skall senast en vardag före nämnda betalningsdag på basis av meddelandet betala Folkpensionsanstalten det belopp som anges i meddelandet. (7.5.2004/345)
I samband med den uppskattning som skall sändas under den månad som följer efter betalningsmånaden för studiestödet skall Folkpensionsanstalten meddela staten det sammanlagda beloppet av stöd som har betalts föregående månad samt beloppet av de förmåner som föregående månad återkrävts med stöd av 27 och 28 §. Folkpensionsanstalten skall dessutom meddela staten beloppet av borgensfordringar som återkrävts med stöd av 38 § specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått samt beloppet av de uppburna räntorna på borgensfordringarna. Från det sammanlagda beloppet av de studiestöd som betalts och de studielån som betalts till bankerna på grundval av borgensansvar under kalendermånaden dras av summan av förskotten på studiestödet och de återkrävda förmånerna samt de återkrävda borgensfordringarna och räntorna på dem för samma månad. Den på så sätt erhållna skillnaden beaktas vid fastställandet av förskottet för den månad som följer efter den då uppskattningen sändes. (12.1.2007/30)
Folkpensionsanstalten skall månatligen meddela staten beloppet av de betalningsbefrielser som har beviljats med stöd av 39 § specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått. (12.1.2007/30)
47 § (10.6.2005/408)
Omkostnader
De utgifter som verkställigheten av denna lag förorsakar Folkpensionsanstalten räknas som Folkpensionsanstaltens omkostnader och de utgifter som åsamkas läroanstalterna för de uppgifter som föreskrivs i 8 § 3 mom. samt 9 a § 1 och 2 mom. räknas som utgifter för läroanstalten i fråga.
I fråga om de omkostnader som förorsakas av de uppgifter som på basis av ett avtal enligt 9 a § 4 mom. ankommer på läroanstalten avtalas mellan Folkpensionsanstalten och läroanstalten.
48 § (17.8.2001/734)
Höjning av förmån
De belopp som anges i denna lag kan höjas genom förordning av statsrådet.
49 § (7.5.2004/345)
Måltidsstöd för högskolestuderande
Folkpensionsanstalten svarar inom ramen för det anslag som i statsbudgeten reserverats för måltidsstöd för högskolestuderande för beviljande av understöd till dem som förestår studentrestauranger och för annan förvaltning i samband med detta.
50 §
Närmare stadganden
Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.
8 kap.
Ikraftträdelse- och övergångsstadganden
51 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1994. Stadgandena i 1 § 2 mom. träder dock i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom förordning.
I fråga om studiestödet tillämpas lagen på stöd som beviljas högskolestuderande för tiden efter den 1 juni och studerande vid andra läroanstalter för tiden efter den 1 juli 1994.
Genom denna lag upphävs
1) lagen den 14 februari 1992 om studiestödsförvaltningen (113/92),
2) lagen den 14 januari 1972 om studiestöd (28/1972) jämte ändringar. Lagens 6 §, 7 § 1 och 2 mom. samt 8 § tillämpas fortfarande på studielån som beviljats med stöd av nämnda lag, samt (21.12.2001/1427)
3) lagen den 14 februari 1992 om studiestöd för högskolestuderande (111/92) jämte ändringar. Stadgandena i nämnda lag tillämpas på förmåner som beviljats med stöd av lagen.
Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Folkpensionsanstalten har rätt att utan ersättning få de uppgifter som avses i 41 § 2 mom. 2 och 3 punkten i denna lag innan lagen träder i kraft för beviljande av studiestöd för läsåret 1994-1995.
52 §
Tillämpning av hänvisningsstadganden som finns på något annat ställe i lag
Om det på något annat ställe i lag eller i stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag hänvisas till stadganden i lagar som upphävts genom denna lag eller nämns en förmån som skall betalas med stöd av dessa, anses hänvisningen avse motsvarande lagrum i denna lag.
53 §
Övergångsstadgande om statens studiestödscentral
De uppgifter som avses i 8 och 9 §§ och som när denna lag träder i kraft ankommer på statens studiestödscentral och studiestödsnämnderna övergår vid ikraftträdandet till folkpensionsanstalten, om inte något annat stadgas i denna lag eller något annat avtalas med stöd av 9 § 3 mom. Också de ärenden som är anhängiga vid studiestödscentralen eller vid studiestödsnämnderna när lagen träder i kraft överförs till folkpensionsanstalten. Studiestödsnämnderna sköter dock studiestödsuppgifter som gäller det studieår som avslutas den 30 juni 1994 eller ett tidigare studieår med tillämpning av tidigare stadganden samt de uppgifter som enligt lagen om studiestödsförvaltningen ankommer på nämnderna.
Studiestödscentralen skall innan denna lag träder i kraft till folkpensionsanstalten överlåta de behövliga uppgifter om studiestöd som den förfogar över.
54 §
Överföring av statens studiestödscentrals egendom
Statens studiestödscentrals egendom övergår utan ersättning till folkpensionsanstalten när denna lag träder i kraft.
55 §
Ansvar för förbindelser
Folkpensionsanstalten svarar för statens del för de förbindelser som statens studiestödscentral har avgivit. På folkpensionsanstalten tillämpas i tillämpliga delar vad som på något annat ställe i lag stadgas om statens studiestödscentral, dock med beaktande av de särskilda stadganden som gäller folkpensionsanstaltens ställning.
56 § (7.5.2004/345)
Övergångsbestämmelse om studielån
På studielån som beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd skall den nämnda upphävda lagens 6 § och 7 § 1 och 2 mom. alltjämt tillämpas sådana de lyder när denna lag träder i kraft.
Maximiräntan för studielån som har beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd är grundräntan ökad med högst 1,5 procentenheter.
Räntestöd för studielån som har beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd återställs inte längre.
57 §
Övergångsstadgande om studiestöd
Om studiestödet gäller det studieår som avslutas den 30 juni 1994 eller ett tidigare studieår, tillämpas de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft. Om en studerande som är berättigad till studiestöd enligt denna lag har fått studiestöd för en högskoleexamen med stöd av den upphävda lagen om studiestöd innan denna lag har trätt i kraft, kan han få studiestöd för denna examen för en tid som motsvarar sammanlagt högst sju studieår. Den som avlagt en grundexamen vid en högskola eller fått studiestöd enligt lagen om studiestöd (28/72) för högskolestudier för minst sju studieår före den 1 juli 1992 kan få studiestöd för högskolestudier som inleds efter denna tidpunkt för högst 27 månader.
Maximibeloppet av statsborgen för studielån för en studerande höjs, utöver vad som stadgas i 16 §, med en tolftedel av den årsränta som beräknas för ett studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd. Som ränta beaktas maximiräntan för studielån, från vilken räntestödets andel har avdragits. Höjningen bestäms enligt det lånebelopp som förelåg i mars innan läsåret inleddes.
När studiestöd beviljas enligt denna lag avses med föräldrarnas beskattningsbara inkomst den beskattningsbara inkomsten enligt beskattningen för 1992, om ansökan om studiestöd har inlämnats senast den 31 december 1994.
På lån som beviljats enligt lagen om studiestöd (28/72) tillämpas dock 37-40 §§ så att låntagaren också kan ansöka om den räntenedsättning som avses i 6 § 5 mom. lagen om studiestöd (28/72).
58 §
Övergångsstadgande som gäller skötseln av uppgifter enligt den upphävda lagen om studiestöd
Folkpensionsanstalten sköter de uppgifter som enligt den upphävda lagen om studiestöd och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den har ankommit på statens studiestödscentral. De uppgifter som ankommit på högskolornas studiestödsnämnder och högskolorna sköts fortfarande av studiestödsnämnderna eller högskolorna.
Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten enligt 46 § för kostnader som förorsakas av förmåner enligt lagen om studiestöd. Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den sista mars och den sista september meddela staten beloppet av de räntegottgörelser som skall betalas. I övrigt tillämpas 46 §. Beloppet av de övriga förmånerna beaktas i den uppskattning som avses i 46 § 2 mom.
Läroanstalterna skall till folkpensionsanstalten sända in personbeteckningar, namn och datum för när studierna avslutas för dem som fått studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd. Folkpensionsanstalten lämnar uppgifterna till penninginrättningarna för det syfte som stadgas i 9 § 2 mom. i nämnda lag.
Skattemyndigheterna har rätt att som massutlämnande av folkpensionsanstalten årligen få namnen, personbeteckningarna och beloppet av den betalda räntan för dem som får ränteunderstöd enligt 7 § 3 mom. i den upphävda lagen om studiestöd.
59 §
Övergångsstadgande om ändringssökande
Ändring i ett beslut som givits med stöd av den upphävda lagen om studiestöd och lagen om studiestöd för högskolestuderande efter att denna lag har trätt i kraft söks enligt denna lag.
Den besvärsnämnd för studiestöd som tillsatts enligt den upphävda lagen om studiestödsförvaltningen fortsätter sin verksamhet till och med den 30 april 1995 och utgör den besvärsnämnd för studiestöd som avses i 31 § i denna lag.
RP 226/93, KuUB 25/93Ikraftträdelsestadganden:
28.6.1994/570:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 40/94, KuUB 5/94
3.3.1995/260:
Denna lag träder i kraft den 8 mars 1995.
Denna lag tillämpas första gången från och med den tidpunkt då de första yrkeshögskolorna inleder sitt första läsår.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 319/94, KuUB 32/94
21.4.1995/735:
Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.
RP 94/93, LaUB 22/94, StoUB 10/94
30.6.1995/940:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1995.
I samband med behandlingen av ansökningar om studiestöd för läsåret 1995-1996 kan en höjning av studiepenningen enligt 11 § 3 mom. beviljas enligt de stadganden som gällde innan denna lag träder i kraft och beloppet kan senare höjas genom ett särskilt beslut om studiestöd.
De studerande i åldern 25-29 år som har beviljats vuxenstudiepenning för läsåret 1994-1995, kan beviljas vuxenstudiepenning för tiden efter denna lags ikraftträdande på så sätt att den maximitid som anges i 7 § 4 mom. lagen om studiestöd inte överskrids.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 21/95, KuUB 5/95, GrUB 4/95
24.11.1995/1318:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
I de fall som avses i 7 § 3 mom. 3 punkten i den upphävda lagen om studiestöd (28/72) kan förfallen ränta betalas med stktens medel också när låntagaren fått en liktande förmån från en annan stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samaktetsområdet.
RP 100/95, KuUB 12/9 5, RSv 87/95
22.12.1995/1665:
Denna lag träder i kraft den 1 januari1996.
RP 136/95, StoUB 2/95, ApUB 4/95, RSv 132/95
20.12.1996/1133:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 208/1996, ShUB 35/1996, RSv 223/1996
10.1.1997/49:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1997.
De stödmånader som använts för studier vid en sådan temporär yrkeshögskola som avses i lagen om försök med studier på ungdomsstadiet och med yrkeshögskolor jägdtälls dock med högskolestudier och lagens 9, 11 och 12 §§ tillämpas från och med den 1 augusti 1997.
En studerande som har beviljats vuxenstudiepenning med de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft och som inte skulle vara berättigad till vuxenstudiepenning med stöd av denna lag, kan beviljas vuxenstudiepenning enligt de stadganden som gällde innan denna lag trädde i kraft så att den maximitid som anges i 7 § 4 mom. inte överskrids.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 161/1996, KuUB 16/1996, RSv 198/1996
18.4.1997/341:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997.
Lagens stadganden om ändringssökande tillämpas på beslut som meddelas efter ikraftträdandet. Lagens stadganden om extraordinärt ändringssökande tillämpas dock på sådana ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och som anhängiggörs efter ikraftträdandet.
RP 7/1997, ShUB 5/1997, RSv 24/1997
23.5.1997/457:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 35/1997, KuUB 7/1997, RSv 49/1997
24.7.1997/710:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 37/1997, ApUB 8/1997, RSv 100/1997
9.10.1997/920:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Studiepenningar och bostadstillägg som har beviljats innan denna lag träder i kraft ändras den 1 januari 1998 så att de överensstämmer med denna lag.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 66/1997, KuUB 12/1997, RSv 110/1997
11.12.1997/1117:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Vad som bestäms i 11 § 1 mom. tillämpas dock inte på studiestöd som beviljas före den 1 augusti 1998.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 140/1997, KuUB 19/1997, RSv 159/1997
30.12.1997/1403:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
RP 215/1997, ApUB 15/1997, RSv 230/1997
21.8.1998/636:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 57/1998, KuUB 4/1998, RSv 80/1998
5.3.1999/305:
Denna lag träder i kraft den 1 april 1999. Lagen tillämpas på besvärsärenden som blir anhängiga efter att lagen har trätt i kraft.
RP 83/1998, LaUB 22/1998, RSv 250/1998
21.5.1999/623:
Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.
RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998
21.1.2000/41:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000. Lagens 20 § träder dock i kraft först den 1 augusti 2000. Lagens 25 a § tillämpas från den 1 mars 2000.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 73/1999, KuUB 8/1999, RSv 109/1999
15.12.2000/1099:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i 27 § 4 och 5 mom. tillämpas dock första gången på återkrav som gäller 2001. På återkrav som gäller 1999 och 2000 tillämpas de bestämmelser som gäller innan denna lag träder i kraft.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 143/2000, KuUB 11/2000, RSv 150/2000
28.12.2000/1277:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 150/2000, ApUB 11/2000, RSv 196/2000
17.8.2001/734:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Dock tillämpas 27 § 4 mom. för första gången på återkrav som gäller 2001.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 28/2001, KuUB 4/2001, RSv 72/2001
31.8.2001/768:
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av republikens president.
RP 40/2001, UtUB 5/2001, RSv 71/2001
21.12.2001/1427:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
Lagens 15 § 5 mom. tillämpas först på de ansökningar om statsborgen för studielån som gäller läsåret 2002–2003. Lagens 16 a och 16 b § tillämpas i fråga om studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd på ansökningar om ränteunderstöd i fråga om räntor som förfaller till betalning först den 30 september 2002. Den upphävda lagens 7 § 3 och 4 mom. tillämpas ännu på ansökningar om ränteunderstöd för räntor som förfaller till betalning den 31 mars 2002. Lagens 34 § tillämpas i fråga om partiell kapitalisering av räntan på studielån först på lån som beviljas för läsåret 2003–2004.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 166/2001, KuUB 16/2001, RSv 170/2001
3.5.2002/344:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
Denna lag tillämpas på dröjsmålsränta som löper efter ikraftträdandet av lagen även om statens borgensfordran uppkommit före lagens ikraftträdande.
RP 232/2001, EkUB 3/2002, RSv 36/2002, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG (300L0035); EGT nr L 200, 8.8.2000, s. 35
9.8.2002/691:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.
Genom denna lag upphävs i förordningen den 8 april 1994 om studiestöd (260/1994) 10 § 2 mom. samt 18 och 22 §, av dessa lagrum 22 § sådan den lyder i förordning 401/1998.
RP 9/2002, ShUB 16/2002, RSv 96/2002
13.3.2003/204:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2003.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 239/2002, KuUB 17/2002, RSv 260/2002
15.8.2003/744:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
RP 187/2002, EkUB 28/2002, RSv 278/2002
30.12.2003/1322:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
RP 160/2003, ShUB 29/2003, RSv 125/2003
7.5.2004/345:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2004. Lagens 56 § tillämpas dock från den 1 januari 2005.
I fråga om vuxenstudiepenning tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 93/2003, KuUB 3/2003, RSv 96/2003
7.5.2004/352:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004. Den andra meningen i 27 § 2 mom. tillämpas dock först från och med den 1 september 2004.
Lagen tillämpas också på förmåner som betalats utan grund och på fordringar som uppkommit före ikraftträdandet av lagen. När preskriptionstiden för sådana fordringar räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess också enligt de bestämmelser som gällde den 31 december 2003.
RP 158/2003, ShUB 4/2004, RSv 20/2004
21.12.2004/1237:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
RP 234/2004, KuUB 14/2004, RSv 188/2004
10.6.2005/408:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.
Lagens 14 a § tillämpas dock från och med den 1 november 2005.
Bestämmelserna i 7 och 7 a § i denna lag tillämpas på studerande som vid antagningen tar emot en studieplats eller som för första gången anmäler sig som närvarande den 1 augusti 2005 eller därefter.
Rätt till studielånsavdrag enligt 16 c § har en studielåntagare som vid antagningen tar emot en studieplats för högre eller lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen den 1 augusti 2005 eller därefter. Rätt till avdrag har också den som har antagits som studerande före den 1 augusti 2005 men som för första gången anmäler sig som närvarande den 1 augusti 2005 eller därefter. Högskolestudier som en låntagare har bedrivit före denna lags ikraftträdande beaktas inte när den tid som berättigar till studielånsavdrag räknas ut.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 11/2005, KuUB 5/2005, RSv 57/2005
19.5.2006/399:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2006.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 9/2006, KuUB 3/2006, RSv 38/2006
1.12.2006/1080:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
De ansökningar om undanröjande enligt denna lags 31 § 1 mom. som är anhängiga vid försäkringsdomstolen när denna lag träder i kraft avgörs av försäkringsdomstolen.
RP 125/2006, KuUB 10/2006, RSv 138/2006
12.1.2007/30:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 214/2006, KuUB 13/2006, RSv 193/2006
23.3.2007/359:
Denna lag träder i kraft den 30 april 2007.
RP 205/2006, FvUB 34/2006, RSv 285/2006, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (32004L0038); EGT nr L 158, 30.4.2004, s. 77, 2004/38/EG (32004L0038R(01); EGT nr L 229, 29.6.2004, s. 35 och 2004/38/EG (32004L0038R(02); EGT nr L 197, 28.7.2005, s. 34
23.3.2007/361:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.
RP 94/2006, FvUB 35/2006, RSv 295/2006, Rådets direktiv 2003/109/EG (32003L0109); EGT nr L 16, 23.1.2004, s. 44
30.3.2007/390:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2007.
RP 12/2006, LaUB 25/2006, RSv 268/2006
17.8.2007/792:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2007.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 6/2007, KuUB 1/2007, RSv 12/2007
21.12.2007/1388:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Bestämmelserna i 17 och 27 § i denna lag tillämpas på studiestöd som beviljas för 2008 och tiden efter det. Lagens 11, 16 och 20 § tillämpas vid beviljande av studiestöd för tiden efter den 31 juli 2008.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 64/2007, KuUB 8/2007, RSv 99/2007
28.12.2007/1456:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
RP 140/2007, AjUB 9/2007, RSv 132/2007
14.11.2008/706:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
RP 117/2008, KuUB 4/2008, RSv 94/2008
30.12.2008/1122:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 62/2008, FsUB 5/2008, RSv 193/2008
29.12.2009/1641:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010. Om den som ansöker om studiestöd är arbetsoförmögen och arbetsoförmågan har uppkommit före lagens ikraftträdande, tillämpas vid beviljande av studiestöd de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 182/2009, ShUB 42/2009, RSv 195/2009
20.8.2010/712:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.
RP 50/2010, ShUB 10/2010, RSv 86/2010
30.12.2010/1321:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
RP 218/2010, ShUB 42/2010, RSv 246/2010
21.1.2011/52:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.
På bedömningen av tillräcklig framgång i studier som avlagts före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Bestämmelserna i 7 och 7 a § om den tid som berättigar till studiestöd tillämpas på studier som inletts den 1 augusti 2011 eller därefter. På studier som inletts före denna tidpunkt tillämpas de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande. Studierna anses ha inletts den 1 augusti 2011 eller därefter, om den studerande vid antagningen har tagit emot en studieplats eller för första gången anmält sig som närvarande för de aktuella studierna den 1 augusti 2011 eller därefter.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 149/2010, KuUB 8/2010, RSv 194/2010
17.6.2011/675:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
Bestämmelserna i 30 b § tillämpas på förmåner som beviljas retroaktivt efter det att lagen har trätt i kraft.
På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 274/2010, ShUB 51/2010, RSv 300/2010