Beaktats t.o.m. FörfS 744/2017.

8.11.1991/1055 år 1993

Kyrkoordning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Kyrkomötet har med stöd av 2 kap. 1 § 2 mom. kyrkolagen (1054/93) godkänt en kyrkoordning som följer:

I Avdelningen

Allmänna bestämmelser

1 kap

Kyrkans bekännelse och medlemmar

1 §

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Guds heliga ord, det Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, och som är uttalad i den gamla kyrkans tre bekännelser samt i den oförändrade Augsburgska bekännelsen och i de övriga bekännelseskrifter för den lutherska kyrkan som intagits i Konkordieboken. Kyrkan fasthåller som sitt högsta rättesnöre den i dessa bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord.

2 §

De böcker som skall användas i kyrkans heliga förrättningar och i undervisningen skall vara avfattade i enlighet med bekännelsen.

3 §

Till medlemmar i kyrkan upptas

1) barn i det heliga dopet,

2) en skriftskolgången person, som tidigare tillhört en evangelisk-luthersk kyrka och som meddelar sig önska bekänna sig till kyrkans tro, samt

3) en annan person som uppnått föreskriven ålder och inte tillhör någon evangelisk-luthersk kyrka sålunda, att han efter nödig undervisning undfår dopet eller, om han är rätt döpt. bekänner kyrkans tro.

Som medlem av kyrkan upptas ett barn som är rätt döpt samt, enligt anmälan av den som saken gäller, den som hör till en annan evangelisk-luthersk kyrka och likaså den som hör till en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religionssamfund och uppnått föreskriven ålder, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om medlemskap i kyrkan med kyrkan eller religionssamfundet i fråga. (10.11.2005/589 år 2006)

Samtycker kyrkoherden inte till en anhållan om anslutning till kyrkan, skall han överföra ärendet till kyrkorådet eller församlingsrådet för avgörande.

En person som intagits i kyrkans gemenskap enligt 1 mom. 2 eller 3 punkten anses vara skriftskolgången och konfirmerad.

4 §

En medlem av kyrkan har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga handlingar och de övriga förmåner som församlingen erbjuder i enlighet med stadgandena i kyrkolagen och kyrkoordningen.

En medlem i en annan kristen kyrka eller i ett annat religionssamfund har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga handlingar och församlingens övriga verksamhet, att verka som fadder samt att predika i gudstjänsten och att biträda vid nattvardens utdelning på samma grunder som en medlem av kyrkan, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om detta med kyrkan eller religionssamfundet i fråga. (11.5.2001/1558)

5 §

En medlem av kyrkan skall delta i gudstjänsterna, begagna sig också i övrigt av kyrkans nådemedel och främja förverkligandet av församlingens uppgift.

En medlem av kyrkan bör iaktta en kristlig livsföring, ingå sitt äktenskap på föreskrivet sätt, låta döpa sina barn och sörja för deras kristna fostran.

II Avdelningen

Gudstjänsten, kyrkliga förrättningar och annan församlingsverksamhet

2 kap

Kyrkans heliga handlingar

A. Gudstjänsten
1 §

Gudstjänsten är öppen för alla.

Gudstjänsterna skall förrättas och de kyrkliga förrättningarna utföras i enlighet med kyrkohandboken.

2 §

Högmässogudstjänst skall firas i församlingens kyrka under söndagar och kyrkliga helgdagar. Finns det flera kyrkor, skall kyrkorådet eller församlingsrådet besluta i vilken eller vilka av dessa kyrkor gudstjänster skall firas under olika tidpunkter. Gudstjänst kan också firas på annan plats än i en kyrka.

Gudstjänst firas på självständighetsdagen och i samband med statliga högtidligheter på det sätt som därom stadgas eller för särskilda tillfallen är föreskrivet.

Övriga gudstjänster anordnas enligt behov,

3 §

Högmässogudstjänsten skall i allmänhet börja klockan 10. Föreligger del befogad anledning att fortgående börja gudstjänsten någon annan tid, beslutar kyrkofullmäktige eller församlingsrådet härom. Beslutet skall underställas domkapitlet för avgörande.

Har två församlingar som tillhör samma kyrkliga samfällighet gemensam kyrka, beslutar gemensamma kyrkofullmäktige om tiden för gudstjänstens begynnande. Beslutet skall underställas det domkapitel för avgörande under vilket samfälligheten lyder.

4 §

Predikan skall hållas över de texter som bestämts i kyrkohandboken och den skall vara överensstämmande med kyrkans bekännelse. Predikan får inte innehålla olämpliga hänsyftningar avseende någon viss person eller agitation.

5 §

I högmässogudstjänsten brukas den psalmbok och de mässmelodier som kyrkomötet godkänt. I gudstjänsten kan vid sidan av psalmboken tillfälligt brukas även andra lämpliga sånger och mässmelodier.

6 §

Högmässogudstjänsten skall förrättas av den som anförtrolts prästtjänst i församlingen. Med kyrkoherdens samtycke eller enligt förordnande av kontraktsprosten kan även någon annan präst förrätta gudstjänsten.

Den som fått rätt att verka som lektor kan med kyrkoherdens samtycke predika i gudstjänsten.

I enskilda fall kan kyrkoherden kalla en sådan medlem av kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse eller en präst från någon annan kristen kyrka eller ett därmed jämställt samfund att predika i gudstjänsten. (5.5.2017/395)

4 mom. har upphävts genom B 8.5.1999/1234. (8.5.1999/1234)

7 §

Finns någon präst ej att tillgå att förrätta gudstjänsten på grund av sjukdom eller annat förhinder, skall någon av de närvarande tjänsteinnehavarna eller medlemmarna av kyrkorådet i församlingen förfara på det sätt som bestämts i kyrkohandboken.

8 §

Kyrkorådet eller församlingsrådet fastställer en plan för de kollekter som skall uppbäras vid högmässogudstjänsterna och beträffande vilka bestämmelser inte har getts enligt 22 kap. 2 § 1 mom. 9 punkten kyrkolagen.

B. Nattvarden
9 §

Herrens heliga nattvard firas i samband med gudstjänst.

Nattvarden får firas förutom i en kyrka, i församlingens jordfästningskapell och kapell även på någon annan plats som domkapitlet på framställning av kyrkorådet eller församlingsrådet har godkänt för detta ändamål. (16.5.2002/1202)

Nattvard får under kyrkoherdens tillsyn tillfälligt firas även någon annanstans än i en kyrka eller på en plats som godkänts enligt 2 mom. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete får nattvard förutom i en kyrka eller på en plats som godkänts enligt 2 mom. under fältbiskopens tillsyn firas även någon annanstans. (7.5.2010/666)

10 §

Vid behov kan nattvarden utdelas åt en enskild person även utom gudstjänsten på det sätt som kyrkohandboken utvisar.

11 § (11.11.2016/1044)

Berättigad att delta i nattvarden är varje konfirmerad medlem av kyrkan.

Ett döpt barn som har undervisats om nattvardens betydelse får delta i nattvarden tillsammans med sina föräldrar, sin vårdnadshavare eller någon annan konfirmerad medlem som svarar för barnets kristna fostran. En döpt medlem av församlingen som deltar i konfirmandundervisningen kan efter att ha mottagit undervisning om nattvarden delta i nattvarden vid församlingens gemensamma gudstjänst tillsammans med sin konfirmandlärare.

Biskopsmötet bestämmer under vilka förutsättningar en döpt medlem av en annan kristen kyrka i enskilda fall kan delta i nattvarden.

Nattvarden kan utdelas även åt andra än kyrkans medlemmar som är sjuka eller i nöd och förstår dess innebörd.

12 §

Nattvarden utdelas av en präst. En lektor har rätt att biträda vid nattvardens utdelning och att utdela nattvarden i de fall som avses i 10 §.

Kyrkoherden kan bevilja en sådan medlem av evangelisk-lutherska kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse rätt att biträda vid utdelning av nattvarden. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete beslutar fältbiskopen om rätten att biträda vid utdelning av nattvarden. (7.5.2010/666)

Är någon i dödsfara eller annars i ett synnerligt nödläge och önskar bli delaktig av nattvarden, får envar kristen tilldela honom denna, om en präst inte finns att tillgå.

C. Dopet
13 §

Det heliga dopet förrättas av en präst.

Den som blivit rätt döpt får inte döpas på nytt.

14 §

Kan det befaras att ett barn avlider och finns det ingen präst att omedelbart tillgå som kan förrätta dopet, skall någon medlem av kyrkan döpa barnet i vatten och i den treenige Gudens namn. Om nöddop meddelas anvisningar i kyrkohandboken. Nöddop kan förrättas även av en annan kristen.

Då nöddop förrättats skall härom meddelas till vederbörande kyrkoherdeämbete utan dröjsmål. Nöddopet bekräftas på det sätt som föreskrivits i kyrkohandboken.

15 §

Kyrkans medlemmar skall befordra sina barn till dopet utan onödigt dröjsmål. Fördröjs dopet, ankommer del på kyrkoherden att erinra barnets föräldrar eller vårdnadshavare härom.

Tillhör inte den ena eller någondera av föräldrarna kyrkan eller handhar inte föräldrarna barnets fostran, kan barnet döpas med iakttagande av vad som är särskilt stadgat om ett barns tillhörighet till kyrkan.

16 § (7.5.2010/666)

Den som döps ska ha åtminstone två faddrar som är konfirmerade medlemmar av en evangelisk-luthersk kyrka. Förutom dessa kan också den vara fadder som hör till någon sådan kristen kyrka eller något sådant kristet religionssamfund som godkänner ett dop som förrättats av den evangelisk-lutherska kyrkan.

Av särskilda skäl kan dop förrättas trots att den som döps har endast en fadder som är konfirmerad medlem av en evangelisk-luthersk kyrka. Beslutet om förrättande av dop fattas av kyrkoherden i den församling i vilken den som döps upptas som medlem.

Av särskilda skäl kan barnet efter dopet få ytterligare högst två faddrar. Beslut om att utse ytterligare faddrar fattas av kyrkoherden i barnets församling på förslag av barnets vårdnadshavare. En anteckning om att en fadder har utsetts ska göras i kyrkböckerna i den församling där barnet har döpts eller skrivits in som medlem i kyrkan.

17 § (7.5.2010/666)

Dopet förrättas i en kyrka, i ett kapell, hemma eller någon annanstans enligt vad prästen och de som saken gäller kommer överens om. Minst två faddrar eller andra vittnen ska vara närvarande vid dopförrättningen.

När dopet har förrättats ska man be för den döpta vid söndagens högmässogudstjänst.

D. Vigsel till äktenskap
18 §

De som ingått förlovning vigs kyrkligt till äktenskap på det sätt som föreskrivits i kyrkohandboken. Vigseln förrättas av en präst.

Den som skall vigas kyrkligt skall vara skriftskolgången medlem av kyrkan. Är den ena av de förlovade inte medlem av kyrkan, kan vigseln förrättas kyrkligt, om den som inte tillhör kyrkan tillhör någon annan kristen kyrka eller ett kristet trossamfund.

19 §

I söndagens högmässogudstjänst skall menigheten be för dem vilkas tillårnade eller ingångna äktenskap har kungjorts för församlingen.

Vigseln förrättas i en kyrka, i ett kapell eller på någon annan plats, så som de som skall vigas har överenskommit därom med prästen. (16.5.2002/1202)

20 §

Ett äktenskap som har ingåtts i annan ordning än den som iakttas av en evangeliskluthersk kyrka kan på begäran välsignas.

E. Jordfästning
21 §

I söndagens högmässogudstjänst meddelas om de dödsfall som inträffat bland församlingens medlemmar, så som därom föreskrivits i kyrkohandboken.

22 §

Jordfästningen förrättas av en präst i en kyrka eller i ett jordfästningskapell, i ett kapell, vid graven eller i den avlidnas hem, så som därom har överenskommits mellan dem som förrättningen gäller och prästen. (16.5.2002/1202)

I undantagsfall kan en präst från någon annan kristen kyrka eller ett därmed jämställt samfund förrätta jordfästningen av en medlem av kyrkan, om detta grundar sig på den avlidnas klart uttalade vilja och härom överenskommes med församlingens kyrkoherde.

23 §

En avliden som inte tillhört kyrkan kan jordfastas, om de anhöriga eller någon annan som omhänderhar begravningen anhåller härom. Jordfästningen skall dock inte förrättas, om den avlidna klart hade uttryckt en motsatt önskan eller om prästen, på grund av den uppfattning som han erhållit vid själavårdande samtal eller på annat sätt, anser att det inte föreligger tillräckliga skäl för en kyrklig jordfästning.

F. Särskilda bestämmelser
24 §

En medlem av församlingen har rätt att för en kyrklig förrättning anlita den präst i sin hemförsamling som han önskar, om inte ett tvingande skäl utgör hinder härför.

En präst är även skyldig att utföra kyrkliga förrättningar inom sin egen församlings område på begäran av en medlem av någon annan församling. På anhållan får en präst utföra kyrkliga förrättningar även i en annan församling.

25 §

En präst skall utan dröjsmål skriftligen till kyrkoherdeämbetet i berörda församling meddela om en sådan kyrklig förrättning som han utfört. Om anmälan, som skall göras om vigsel till äktenskap, stadgas särskilt.

På begäran av sakägaren skall en präst utfärda intyg över kyrkliga förrättningar som han utfört.

26 §

För utförande av en kyrklig förrättning är det inte tillåtet att uppbära arvode. Församlingen kan dock erlägga arvode till en präst, lektor och kantor som på församlingens vägnar kallats att utföra en förrättning.

27 §

Biskopsmötet äger bestämma under vilka förutsättningar en präst från någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller ett annat kristet trossamfund eller kristet samfund i enskilda fall kan utföra kyrkliga förrättningar.

3 kap

Kristen fostran och undervisning samt konfirmation

1 §

Föräldrar och vårdnadshavare skall ge sina barn en kristen fostran och undervisa dem enligt den evangelisk-lutherska bekännelsen. Faddrarna och församlingen skall stöda föräldrarna och värdnadshavarna i denna fostran och undervisning.

2 §

Församlingen skall ha omsorg om sina medlemmars kristna fostran och vården om deras andliga liv i alla åldersklasser.

3 §

Församlingen skall anordna konfirmandundervisning, där de unga görs förtrogna med kyrkans gemensamma tro och leds in i ett liv i församlingens gemenskap.

Ledningen av skriftskolan tillkommer en präst eller lektor. Såsom lärare verkar dessutom församlingens kantorer, ungdomsledare och övriga anställda, i enlighet med vad som föreskrivs i församlingens reglemente för skriftskola. Vid behov meddelas konfirmandundervisningen enskilt.

Församlingens reglemente för skriftskolan godkänns av kyrkorådet eller församlingsrådet. Beslutet skall underställas domkapitlet för fastslällelse.

3 a § (8.11.2003/1046)

Domkapitlet kan för viss tid bevilja en kristen förening, stiftelse eller anstalt tillstånd att anordna konfirmandundervisning. (8.5.2015/1606)

Domkapitlet kan återkalla ett tillstånd att anordna konfirmandundervisning, om arrangemangen eller den undervisning som meddelas inte uppfyller de villkor som föreskrivits för beviljande av tillstånd.

4 §

I skriftskolan meddelas undervisning enligt den kristna läran, som godkänts av kyrkomötet. Biskopsmötet godkänner de läroböcker som skall användas.

2 mom. har upphävts genom B 8.5.2015/1606. (8.5.2015/1606)

5 §

I konfirmationen kan de delta som på grund av konfirmandundervisningen berättigas härtill.

I konfirmationen bekänner sig de unga till kyrkans tro samt berättigas att självständigt begå nattvarden. Konfirmationen förrättas av en präst eller lektor.

4 kap

Själavård och bikt; kyrkotukt; diakoni och mission

1 §

Församlingen skall dra försorg om själavården bland de på området bosatta samt vårda sig om deras kristna tro och liv ävensom bereda tillfälle till enskild bikt. Detta ankommer särskilt på församlingens präster och lektorer, men även på församlingens övriga medlemmar.

2 §

Den som genom sitt leverne förorsakar förargelse och försummar sina plikter som kyrkans medlem skall av en präst vägledas att iaktta en kristlig livföring.

Kyrkoherden skall tillrättavisa de medlemmar av kyrkan som undervisar mot kyrkans bekännelse.

3 §

Församlingen och dess medlemmar skall utföra diakoniverksamhet, vars syfte är att ge en sådan hjälp som betingas av kristlig kärlek, särskilt till dem vars nöd är störst och vilka inte får någon annan hjälp. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för diakonin, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.

4 §

Församlingen och dess medlemmar skall främja missionsarbetet, vars syfte är att utbreda evangelium bland dem som inte är kristna. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för missionsarbetet, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.

III Avdelningen

Prästämbetet, tjänsteinnehavare och arbetstagare

5 kap

Prästämbetet

1 §

På en präst ankommer särskilt att förrätta den offentliga gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten, att omhänderha övriga kyrkliga förrättningar samt den enskilda själavården och bikten.

Ordinationen skall förrättas av biskopen. När biskopsämbetet är ledigt eller biskopen är förhindrad kan domkapitlet kalla någon annan biskop att förrätta ordinationen. (11.5.2001/439)

I ärkestiftet skall ärkebiskopen eller biskopen delta i det beslut om godkännande till ordination som avses i 5 kap. 1 § 2 mom. kyrkolagen och förrätta ordinationen med beaktande av vad som i 18 kap. 1 a § bestäms om fördelningen av uppgifterna. (7.11.1996/678 år 1997)

2 §

Den som ordineras till prästämbetet skall

1) vara en gudfruktig och för kristligt leverne känd konfirmerad medlem av kyrkan,

2) ha avlagt en sådan teologisk examen vid ett universitet som biskopsmötet godkänt som behörighetsvillkor för prästämbetet, samt (12.11.2010/1009 år 2012)

3 punkten har upphävts genom B 12.11.2010/1009 år 2012. (12.11.2010/1009 år 2012)

4) även i övrigt vara lämplig för prästämbetet.

(9.11.2002/50 år 2003)

2 mom. har upphävts genom B 8.5.2015/1606. (8.5.2015/1606)

3 § (11.5.2006/590)

3 § har upphävts genom B 11.5.2006/590.

4 §

Den som anhåller om ordination skall inför biskopen och domkapitlets övriga medlemmar ådagalägga sin förmåga att bestrida prästämbetet och i detta syfte avlägga de prov som domkapitlet bestämmer.

5 §

Till prästämbetet kan den ordineras som

1) kallats att bestrida en prästtjänst,

2) är tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen eller domkapitlet, (9.11.2002/1275 år 2003)

3) kallats att tjänstgöra i en av kyrkans missionsorganisationer eller, under de förutsättningar som anges i 6 kap. 38 §, i någon annan kristen sammanslutning, eller (12.11.2010/1009 år 2012)

4) som verkar som lärare i teologisk vetenskap vid ett universitet eller en annan högskola eller som religionslärare vid en läroinrättning och som förbinder sig att, på det sätt som domkapitlet prövar, även omhänderha till en prästtjänst hörande uppgifter i församling i den omfattning som hans huvudtjänst medger.

6 §

Vid ordinationen skall den som vigs till prästämbetet avge följande prästlöfte:

Jag N.N. lovar inför Gud den allvetande, att jag vid utövandet av prästämbetet, som jag nu står redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga ord och den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag skall inte offentligt förkunna eller utsprida eller hemligt främja eller hylla läror som strider däremot. Jag vill även rätt förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten enligt Kristi instiftelse. Jag vill efterleva kyrkans lag och ordning samt villigt tjäna församlingen och ordets åhörare. Allt detta vill jag efterkomma. så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.

7 §

Sedan ordinationen skett skall ett prästbrev, som undertecknats av ordinalor, utfördas till den ordinerade till bevis Över att han kallats och vigts till prästämbetet.

8 § (11.5.2001/1558)

Biskopen och domkapitlet beslutar huruvida en präst som tillhör någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller ett annat kristet religionssamfund skall berättigas att förvalta prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Sökanden skall avlägga de prov som nämns i 4 § i detta kapitel samt avge löfte enligt 6 §. Dessutom skall iakttas vad som ovan föreskrivs om förutsättningarna för ordination. Har prästen i fråga inte tidigare blivit prästvigd i en evangelisk-luthersk kyrka eller i en sådan kyrka som har nattvardsgemenskap med den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, skall denna ordineras till prästämbetet.

Om kyrkomötet har godkänt ett avtal med en annan kristen kyrka eller ett annat religionssamfund om ömsesidigt godkännande av prästämbetet skall en präst i kyrkan eller religionssamfundet i fråga för att få forvalta prästämbetet avlägga endast de prov som avses i 4 § i detta kapitel. (11.5.2001/1558)

9 §

Anmodas en präst att utföra prästerlig tjänst för någon annan kristen än en sådan som tillhör en evangelisk-luthersk kyrka, får han inte vägra härtill, om inte förrättandet av tjänsten strider mot lag, denna kyrkoordning eller kyrkans bekännelse. Förrättningen skall utföras enligt kyrkohandboken.

10 § (8.11.2013/415 år 2014)

En präst hör till det stift där han eller hon har ordinerats till prästämbetet eller till vilket han eller hon med domkapitlets samtycke har övergått. Om en präst utnämns till en prästtjänst i ett annat stift övergår han eller hon till detta stift. En präst som avgått från en prästtjänst eller från någon annan tjänst i en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen hör till det stift till vilket han eller hon hörde vid sin avgång eller till vilket han eller hon med domkapitlets samtycke har övergått.

En präst som är anställd i en kyrklig samfällighet kan höra till det stift till vilket språkminoriteten bland de närvarande medlemmarna i församlingarna hör.

11 § (8.11.2013/415 år 2014)

En präst som är anställd i en församling hör till samma prosteri som församlingen. En präst som är anställd i en kyrklig samfällighet hör till samma prosteri som den kyrkliga samfälligheten.

Om det finns flera prosterier med samma språk inom den kyrkliga samfällighetens område, bestämmer domkapitlet till vilket prosteri en präst i den kyrkliga samfälligheten ska höra.

En präst som är anställd i en kyrklig samfällighet och på språkliga grunder hör till ett annat stift hör till respektive prosteri i detta stift.

Om en präst inte är anställd i en församling eller en kyrklig samfällighet, hör han eller hon till samma prosteri som den församling i vilken han eller hon är medlem.

En präst i stiftet som inte är bosatt inom stiftets område hör till domprosteriet.

6 kap (12.11.2010/1009 år 2012)

Personal

A. Allmänna bestämmelser om tjänster (12.11.2010/1009 år 2012)
1 § (12.11.2010/1009 år 2012)

I en församling ska finnas en kyrkoherdetjänst, en kantorstjänst och en tjänst för diakonin. En kantorstjänst eller en tjänst för diakonin kan på de grunder som nämns i 6 kap. 52 § i kyrkolagen med domkapitlets samtycke inrättas eller ombildas till en tjänst på deltid eller inte tillsättas för en tid som domkapitlet bestämmer eller tillsättas på deltid för viss tid.

Prästtjänster i en församling kan förutom kyrkoherdetjänsten vara kaplans- och församlingspastorstjänster. I församlingen finns andra tjänster i enlighet med kyrkofullmäktiges beslut.

I en kyrklig samfällighet kan finnas prästtjänster i form av församlingspastorstjänster. I en församling som ingår i en kyrklig samfällighet eller i en kyrklig samfällighet finns andra tjänster i enlighet med gemensamma kyrkofullmäktiges beslut, om inte något annat föreskrivs eller något annat anges i grundstadgan för en kyrklig samfällighet i enlighet med 11 kap. 2 § 4 mom. i kyrkolagen.

En eller flera församlingar som hör till samma stift kan ha en gemensam kyrkoherdetjänst. Domkapitlet beslutar om att en gemensam kyrkoherdetjänst ska inrättas eller dras in. Två eller flera församlingar som hör till samma stift kan också ha en gemensam kantorstjänst, en tjänst för diakonin eller en tjänst för ledande uppgifter inom församlingens ekonomiförvaltning, i fråga om vilka de berörda församlingarna fattar motsvarande beslut.

Bestämmelser om lektorstjänster i församlingar och kyrkliga samfälligheter finns i 30–34 § i detta kapitel.

2 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Vid domkapitlet finns tjänster i enlighet med stiftsfullmäktiges beslut om inte något annat föreskrivs.

Vid kyrkostyrelsen finns tjänster i enlighet med kyrkostyrelsens beslut om inte något annat föreskrivs.

Tjänsteförhållande för viss tid enligt 6 kap. 9 § 4 mom. i kyrkolagen är

1) ett tjänsteförhållande som forskare vid kyrkans forskningscentral för en verksamhetsperiod om högst fem år och där en person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 10 år; av särskilda orsaker kan en forskares verksamhetsperiod förlängas med högst ett år,

2) ett tjänsteförhållande för emigrantpräster eller turistpräster som är anställda av kyrkostyrelsen och tjänstgör utomlands, där verksamhetsperioden i tjänsten i fråga är högst fyra år och där en person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 12 år.

3 § (12.11.2010/1009 år 2012)

När en tjänst tillsätts eller någon anställs i ett annat anställningsförhållande ska arbetsgivaren försäkra sig om att den som anställs har den språkkunskap som arbetsuppgifterna förutsätter.

I meddelandet om att en tjänst eller ett annat anställningsförhållande är ledigförklarat eller vakant ska eventuella behörighetsvillkor som gäller språkkunskap samt den språkkunskap som arbetsuppgifterna förutsätter eller som räknas som merit vid anställningen nämnas.

4 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Av kyrkoherden i en församling krävs i en enspråkig församling utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. I en tvåspråkig församling krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens majoritetsspråk samt goda muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket.

Domkapitlet bestämmer kraven på språkkunskap för en kyrkoherde i andra församlingar än finskspråkiga eller svenskspråkiga eller tvåspråkiga.

Domkapitlet i Uleåborgs stift beslutar om kraven på språkkunskap för kyrkoherden i en tvåspråkig församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde. Domkapitlet i Borgå stift beslutar om kraven på språkkunskap för kyrkoherden i en församling i landskapet Åland.

4 a § (12.11.2010/1009 år 2012)

Av den övriga personalen i kyrkoförvaltningen för vilken högskoleexamen anges som behörighetsvillkor förutsätts hos en enspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. Hos en tvåspråkig myndighet krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetsspråket inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Avvikelse kan göras från dessa behörighetsvillkor genom en instruktion eller språkstadga, om arbetsuppgifterna förutsätter det eller om fördelningen hos myndigheten av arbetsuppgifter som förutsätter att olika språk används, tillåter det eller det finns andra särskilda skäl för att avvika från villkoren.

Bestämmelser om den språkkunskap som krävs av annan personal i kyrkoförvaltningen än den som avses i 1 mom. finns i en instruktion eller språkstadga.

4 b § (12.11.2010/1009 år 2012)

Språkstadgan antas i samma ordning som instruktionen. I en tvåspråkig församling och kyrklig samfällighet ska bestämmelserna om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaperna och avses i 4 a § tas in i språkstadgan.

4 c § (12.11.2010/1009 år 2012)

När en tjänst eller något annat anställningsförhållande tillsätts i en församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde betraktas kunskap i samiska som en särskild merit.

5 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Kunskap i finska och svenska språket visas så som bestäms i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003).

6 § (8.5.2015/1606)

En kantorstjänst kan inrättas så att den förutsätter en av kyrkostyrelsen angiven omfattande universitetsexamen eller högre högskoleexamen eller någon annan examen som godkänts av kyrkostyrelsen. I en domkyrkoförsamling ska finnas en sådan kantorstjänst som förutsätter en omfattande universitetsexamen.

7 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Vid behov bestäms om behörighetsvillkoren för tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen och om tjänsteinnehavarnas uppgifter, i fråga om domkapitlets tjänster i den instruktion som domkapitlet utfärdar och i fråga om kyrkostyrelsens tjänster i den instruktion som kyrkostyrelsen utfärdar.

8 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Om inte något annat bestäms genom reglementen eller instruktioner beviljar

1) kyrkorådet eller församlingsrådet tjänstledighet och semester för en innehavare av någon annan tjänst i församlingen än en prästtjänst,

2) gemensamma kyrkorådet tjänstledighet, semester och fritid för alla tjänsteinnehavare i en kyrklig samfällighet,

3) kyrkoherden semester och fritid samt en tjänstledighet som varar högst två månader för en innehavare av en prästtjänst i församlingen,

4) domkapitlet

a) semester, tjänstledighet och fritid för kyrkoherden,

b) tjänstledighet som varar längre än två månader för en innehavare av någon annan prästtjänst i församlingen,

c) tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare i domkapitlet,

5) kyrkostyrelsen tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen.

9 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Om en innehavare av en prästtjänst i en församling anhåller om tjänstledighet som varar längre än två månader på andra grunder än sjukdom eller familjeledighet, ska han eller hon till sin ansökan foga ett utlåtande av kyrkorådet eller församlingsrådet.

Ett meddelande ska lämnas till kyrkorådet eller församlingsrådet samt till kontraktsprosten och domkapitlet om kyrkoherdens beslut om tjänstledighet för en innehavare av en prästtjänst.

Domkapitlet ska informeras om en tjänstledighet som ska antecknas i matrikeln för en innehavare av en prästtjänst i en kyrklig samfällighet.

B. Särskilda bestämmelser om tjänster (12.11.2010/1009 år 2012)
10 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Den som söker en kyrkoherdetjänst eller kaplanstjänst ska vara präst och ha avlagt pastoralexamen. Av den som söker en kyrkoherdetjänst i domkyrkoförsamlingen krävs högre pastoralexamen. För en kyrkoherdetjänst krävs dessutom examen i ledning av församlingsarbete.

11 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Ett villkor för att få avlägga pastoralexamen är att prästen före det under minst två år har skött en prästtjänst eller en lektorstjänst, varit lärare i teologiska vetenskaper vid ett universitet eller religionslärare vid en läroinrättning eller av domkapitlet berättigats att tjänstgöra som präst eller lektor i en förening, en sammanslutning, en stiftelse eller en anstalt samt uppträtt på ett oklanderligt sätt.

12 § (8.5.2015/1606)

Pastoralexamen, högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete avläggs inför domkapitlet.

13 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Kyrkoherdens uppgift är att leda församlingsverksamheten enligt 4 kap. i kyrkolagen. Kyrkoherden svarar för att gudstjänsten, de heliga sakramenten, de kyrkliga förrättningarna och förkunnelsen sköts på rätt sätt samt för den enskilda själavården. Kyrkoherden ska också ha tillsyn över att församlingens övriga verksamhet såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsarbete bedrivs i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift.

Kyrkoherden svarar för pastorskansliets verksamhet och församlingens arkiv.

Kyrkoherden är högsta chef för tjänsteinnehavarna och arbetstagarna vid församlingens gudstjänster, de kyrkliga förrättningarna och det andliga arbetet i övrigt samt i pastorskansliet. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan bestämma, att tjänsteinnehavare eller arbetstagare som står under kyrkoherden är chef för andra tjänsteinnehavare eller arbetstagare som står under kyrkoherden och som nämns i beslutet.

Som ordförande för kyrkorådet övervakar kyrkoherden att kyrkorådets beslut som gäller församlingens förvaltning och ekonomi följs och att de är lagliga.

Bestämmelser och föreskrifter om kyrkoherdens uppgifter gäller också den som förordnas att sköta en kyrkoherdetjänst.

C. Kyrkoherdeval och kaplansval (8.11.2013/415 år 2014)
14 § (8.11.2013/415 år 2014)

När en kyrkoherdetjänst eller en kaplanstjänst har blivit ledig ska domkapitlet lediganslå tjänsten med en ansökningstid på minst 14 dagar genom att publicera annonsen på lämpligt sätt.

Domkapitlet kan för högst ett år i sänder besluta att kyrkoherde- eller kaplanstjänsten inte ledigförklaras om

1) ett projekt som gäller anslutning av församlingen till en annan församling har inletts,

2) domkapitlet anser att en omorganisering av församlingen kan leda till att tjänsten blir överflödig,

3) det i övrigt finns en särskild orsak för detta.

15 § (8.11.2013/415 år 2014)

När ansökningstiden löpt ut granskar domkapitlet de sökandes behörighet för tjänsten.

Behörig för en kyrkoherde- eller kaplanstjänst är inte en sökande som

1) inte uppfyller behörighetsvillkoren enligt 10 §,

2) har avstängts från utövandet av prästämbetet,

3) söker en kyrkoherdetjänst som tillsätts genom direkt val, förutom i de fall som avses i 18 § 2 och 3 mom.,

4) uppenbart saknar de förutsättningar som krävs för att sköta tjänsten.

Domkapitlet kan av grundad anledning besluta att förlänga ansökningstiden, om ett nytt ansökningsförfarande eller att tjänsten inte tillsätts.

16 § (8.11.2013/415 år 2014)

Domkapitlet ska upprätta ett valförslag för direkt kyrkoherdeval. Innan valförslaget upprättas kan domkapitlet av kyrkorådet eller församlingsrådet begära ett utlåtande om de sökande som är behöriga för tjänsten. I valförslaget ska domkapitlet placera tre av de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren i förslagsrum i den ordning som de anses ha skicklighet och förmåga för tjänsten, med beaktande av de särskilda behoven i tjänsten.

När en kyrkoherde väljs genom direkt val, får en sökande återta sin ansökan innan valförslaget upprättats. Domkapitlet kan av särskilda skäl godkänna att ansökan återtas senare.

För indirekt kyrkoherdeval och kaplansval ska domkapitlet ge ett utlåtande om de sökande till församlingen. I utlåtandet konstateras de sökandes behörighet och bedöms deras skicklighet och förmåga för den lediganslagna tjänsten.

17 § (8.11.2013/415 år 2014)

Domkapitlet kan på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet på nytt förklara kyrkoherde- eller kaplanstjänsten ledig, om tjänsten har sökts av endast en behörig sökande eller om det ligger i församlingens intresse.

Om nya sökande till kyrkoherde- eller kaplanstjänsten som uppfyller behörighetsvillkoren inte anmäler sig under den nya ansökningstiden, ska domkapitlet på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet utfärda tjänsteförordnande för den behöriga sökanden. I annat fall kan domkapitlet av grundad anledning besluta att tjänsten inte ska tillsättas.

Efter beslutet om att tjänsten inte ska tillsättas ska tjänsten förklaras ledig inom ett år från det att ansökningstiden löpt ut.

18 § (8.11.2013/415 år 2014)

När ett direkt kyrkoherdeval fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för kyrkoherdetjänsten för den som i valet har fått de flesta rösterna.

Den valkandidat som enligt valets utgång ska få tjänsteförordnande för kyrkoherdetjänsten har rätt att söka en annan kyrkoherde- eller kaplanstjänst, om tjänsteförordnandet inte har utfärdats inom tre månader efter att valet förrättades. Om prästen får tjänsteförordnande för flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot.

Övriga valkandidater har rätt att söka någon annan kyrkoherde- eller kaplanstjänst efter att valet har förrättats. Kandidaten kvarstår dock på förslag till den tjänst han eller hon först sökt till dess ärendet är slutligt avgjort. Om denne får tjänsteförordnande till flera tjänster ska i ärendet förfaras enligt 2 mom.

Mellanrubriken har upphävts genom B 8.11.2013/415 år 2014. (8.11.2013/415 år 2014)
19 § (8.11.2013/415 år 2014)

Vid indirekt kyrkoherdeval och kaplansval ska domkapitlet sända de sökandes ansökningar och sitt utlåtande om de sökande till församlingen. Domkapitlet ska utse en person med uppgift att bereda det indirekta kyrkoherdevalet i församlingen.

Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser till tjänsten någon av de sökande som domkapitlet konstaterat vara behöriga för tjänsten. Kapellrådet utser dock kaplanen i en kapellförsamling.

Om ingen vid ett indirekt kyrkoherdeval fått mer än hälften av de avgivna rösterna förrättas vid samma sammanträde ett nytt val mellan de två kandidater som fått flest röster. Den som erhållit de flesta rösterna i detta val blir vald.

Om antalet röster vid kaplansvalet eller i den avgörande röstningen vid det indirekta kyrkoherdevalet är lika ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnade för någon av de sökande som erhållit de flesta rösterna med beaktande av grunderna i 16 § 3 mom.

20 § (8.11.2013/415 år 2014)

När kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet har förrättat ett indirekt kyrkoherdeval eller ett kaplansval, ska de sända ansökningshandlingarna för tjänsten som kyrkoherde eller kaplan och ett protokollutdrag till domkapitlet. Till utdraget ur protokollet ska fogas ett meddelande om när beslutet och besvärsanvisning har delgivits de sökande.

Om den som utsetts till en tjänst får tjänsteförordnande för flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot. Om han eller hon återtar sin ansökan ska tjänsten på nytt förklaras ledig om inte kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet handlar i enlighet med 6 kap. 11 § 1 mom. 5 punkten i kyrkolagen.

Efter att kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets eller kapellrådets beslut fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten.

21 § (8.11.2013/415 år 2014)

21 § har upphävts genom B 8.11.2013/415 år 2014.

22 § (8.11.2013/415 år 2014)

22 § har upphävts genom B 8.11.2013/415 år 2014.

23 § (8.11.2013/415 år 2014)

23 § har upphävts genom B 8.11.2013/415 år 2014.

24 § (8.11.2013/415 år 2014)

24 § har upphävts genom B 8.11.2013/415 år 2014.

25 § (8.11.2013/415 år 2014)

25 § har upphävts genom B 8.11.2013/415 år 2014.

26 § (8.11.2013/415 år 2014)

26 § har upphävts genom B 8.11.2013/415 år 2014.

27 § (8.11.2013/415 år 2014)

27 § har upphävts genom B 8.11.2013/415 år 2014

E. Kantorstjänster (12.11.2010/1009 år 2012)
28 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Kantorns uppgift är att leda församlingens musikverksamhet. Kantorn svarar för musiken vid församlingens gudstjänster samt vid övriga kyrkliga förrättningar och vid församlingens sammankomster, undervisar i skriftskolan, sköter även annars musikfostran och främjar utövandet av musik i församlingens verksamhet. Kantorn svarar också för skötseln och underhållet av församlingens instrument.

29 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Kyrkostyrelsen kan bevilja den som har den kunskap och skicklighet som motsvarar den examen som krävs för tjänsten behörighet för en kantorstjänst.

F. Lektorstjänster (12.11.2010/1009 år 2012)
30 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Domkapitlet kan på ansökan berättiga en person som vid ett universitet har avlagt en teologisk examen som biskopsmötet har godkänt som behörighetskrav för lektorstjänst att verka som lektor. (8.5.2015/1606)

Domkapitlet ska pröva personens lämplighet för församlingstjänst med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs om vigning till prästämbetet.

Med lektor avses en person som med stöd av domkapitlets tjänsteförordnande innehar en lektorstjänst i en församling eller kyrklig samfällighet eller en lektorstjänst enligt 6 kap. 8 § i kyrkolagen eller som domkapitlet berättigat att tjänstgöra i en sådan sammanslutning som avses i 38 § i detta kapitel.

31 § (12.11.2010/1009 år 2012)

En lektors uppgift är att i församlingen sköta kristen fostran, undervisning och själavård och att delta i annat församlingsarbete. Om en lektors rätt att predika i gudstjänsten och att dela ut nattvarden och förrätta konfirmation bestäms i 2 kap. 6 och 12 § samt i 3 kap. 5 §.

32 § (12.11.2010/1009 år 2012)

I en församling kan finnas ordinarie och extraordinarie lektorstjänster. Extraordinarie lektorstjänster kan finnas även i en kyrklig samfällighet.

Sökanden till en ordinarie lektorstjänst ska ha avlagt examen i enlighet med 10 § i detta kapitel. Om förutsättningarna för avläggande av examen tillämpas vad som föreskrivs i 11 § i detta kapitel.

33 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Vid tillsättandet av en ordinarie lektorstjänst tillämpas vad som i 14–17, 19 och 20 § föreskrivs om tillsättandet av en kaplanstjänst. (8.11.2013/415 år 2014)

Kyrkorådet eller församlingsrådet tillsätter en extraordinarie lektorstjänst och ber domkapitlet utfärda ett tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten.

34 § (12.11.2010/1009 år 2012)

En lektor hör till det stift i vilket domkapitlet utnämnt lektorn eller utfärdat tjänsteförordnande eller beviljat lektorn rätt att tjänstgöra i en kristen förening eller en annan kristen sammanslutning. Om stiftstillhörigheten för en lektor som är anställd av en kyrklig samfällighet samt om en lektors prosteritillhörighet gäller vad som föreskrivs om en präst i 5 kap. 10 § 2 och 3 mom.

G. Gemensamma tjänster i församlingarna (12.11.2010/1009 år 2012)
35 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Initiativ till att inrätta en gemensam kyrkoherdetjänst, kantorstjänst, tjänst för diakonin eller tjänst för ledande uppgifter inom församlingens ekonomiförvaltning kan tas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller domkapitlet.

Grunderna för kostnadsfördelningen fastställs när beslut fattas om att tjänsten ska inrättas.

36 § (8.11.2013/415 år 2014)

Indirekt val av gemensam kyrkoherde förrättas vid församlingarnas kyrkofullmäktiges och församlingsråds gemensamma sammanträde, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i 19 och 20 §.

37 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd ska vid ett gemensamt sammanträde besluta om en gemensam kyrkoherdetjänst, kantorstjänst, tjänst för diakonin eller tjänst för ledande uppgifter inom församlingens ekonomiförvaltning samt om frågor som gäller tjänsten, om inte något annat särskilt bestäms eller föreskrivs. Om församlingarnas kyrkoherdetjänst inte är gemensam är kyrkoherden i den församling som är störst till folkmängden ordförande.

H. Präster och lektorer som tjänstgör i andra sammanslutningar (12.11.2010/1009 år 2012)
38 § (12.11.2010/1009 år 2012)

Domkapitlet kan på grund av ansökan bevilja en präst eller lektor rätt att verka som präst eller lektor anställd i en kristen förening, sammanslutning, stiftelse eller anstalt. I fråga om en präst är en förutsättning dessutom att han eller hon tjänstgjort som präst i en församling eller kyrklig samfällighet under minst två år, om inte ansökan gäller tjänstgöring vid en av kyrkans missionsorganisationer eller vägande skäl annars föreligger.

IV Avdelningen

Församlingens förvaltning

7 kap

Allmänna bestämmelser

1 §

Utöver de reglementen som skall underställas och om vilka stadgas i kyrkolagen eller bestäms i kyrkoordningen kan en församling eller kyrklig samfällighet godkänna instruktioner för regleringen av den verksamhet som utövas av förvaltningsorgan, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt för regleringen av annan förvaltning.

I ett reglemente eller en instruktion kan bestämmas att ett organ eller en tjänsteinnehavare skall fatta sina beslut på föredragning. Kyrkoherden sköter föredragningen i kyrkorådet eller församlingsrådet eller i något annat organ av ärenden inom sitt verksamhetsområde, om kyrkoherden inte har bestämt att någon annan tjänsteinnehavare skall sköta föredragningen. (9.5.2003/822 år 2004)

2 § (8.11.2013/415 år 2014)

2 § har upphävts genom B 8.11.2013/415 år 2014.

3 §

Då en vid församlingsval utsedd medlem av ett förvaltningsorgan tillfälligt är förhindrad att delta i ett sammanträde, skall han utan dröjsmål meddela härom lill ordföranden för ifrågavarande organ. Sedan ordföranden meddelats av ifrågavarande medlem om hindret eller fått annat tillförlitligt besked härom, skall han kalla suppleanten i den förhindrades ställe.

Är någon annan än en i 1 mom. avsedd förtroendevald tillfälligt förhindrad att delta i ett sammanträde, skall han, om suppleant utsetts, kalla denne i sitt ställe. Suppleanten kan även kallas av ordföranden.

Är såväl ordföranden som vice ordföranden frånvarande eller jäviga i något ärende, skall en tillfällig ordförande utses för sammanträdet eller för handläggning av ärendet.

4 §

Sedan ett ärende som skall handläggas vid ett förvaltningsorgans sammanträde har föredragits, skall tillfälle beredas till diskussion i ärendet. När de som anhållit om ordet har yttrat sig. skall ordföranden förklara diskussionen avslutad.

Föreligger enighet om beslutet eller har framställda motförslag inte vunnit understöd, skall ordföranden fastställa beslutet. I annat fall skall ordföranden konstatera vilka förslag som, på grund av att de ej vunnit understöd, inte upptas samt vilka som upptas till omröst- ning. Härefter skall han förelägga organet omröstningssättet och, om flera omröstningar skall förrättas, omröstningsförfarandet för godkännande samt framställa omröstningsproposition så, att svaret "ja" eller "nej" uttrycker ståndpunktstagandet till förslaget.

Omröstningen skall förrättas offentligt antingen genom namnupprop eller på det sätt som ordföranden bestämmer. Har omröstningen verkställts på annat sätt än genom namnupprop skall den förrättas på nytt genom namnupprop, om så påyrkas eller om ordföranden anser att den företagna omröstningen inte har gett klart resultat.

På grundval av omröstningen skall ordföranden i enlighet med 7 kap. 4 § 2 mom. och 25 kap. 10 § kyrkolagen fastslå vilken åsikt som skall gälla som beslut.

Anser ordföranden att det för fattandet av beslut krävs understöd med kvalificerad majoritet, skall han meddela härom innan omröstningen förrättas och beakta detta då resultatet av omröstningen fastställs.

5 §

Vid förrättande av proportionellt val som avses i 7 kap. 4 § 3 mom. kyrkolagen skall stadgandena om proportionellt valsätt vid församlingsval iakttas i tillämpliga delar.

Proportionellt val och, då så påyrkas, även majoritetsval skall förrättas med slutna sedlar.

6 §

Vid ett förvaltningsorgans sammanträde skall föras protokoll, som undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren.

Protokollet skall justeras på det sätt som ifrågavarande organ beslutat, om inte justeringen reglerats i reglemente eller instruktion.

Den som vid ett sammanträde har deltagit i avgörandet av ett ärende eller föredragit ärendet har rätt att anmäla avvikande åsikt om beslutet. Anmälan skall göras genast då beslutet fattats. Önskar den som anmält avvikande åsikt få sin motivering fogad till protokollet. skall han inlämna den skriftligen avfattad till sekreteraren senast då protokollet justeras.

7 §

Ett förvaltningsorgans expedition skall undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren, om inte annat är bestämt i reglemente eller instruktion.

Riktigheten av ett prolokollsutdrag skall styrkas av ordföranden eller sekreteraren eller av den som förordnats härtill i reglemente eller instruktion.

8 § (9.5.2003/1276)

8 § har upphävts genom B 9.5.2003/1276.

9 §

En medlem av församlingen kan väcka initiativ i frågor som rör församlingens och den kyrkliga samfällighetens verksamhet och förvaltning.

Församlingens medlemmar skall på lämpligt sätt ges tillräcklig information om ärenden av allmänt intresse, som är anhängiga i församlingen och den kyrkliga samfälligheten, om planer på dylika samt om handläggningen och avgöranden i dessa frågor. Kyrkorådet åligger att leda och övervaka denna församlingens informationsverksamhet.

8 kap

Kyrkofullmäktige

1 §

Till kyrkofullmäktige väljs medlemmar till följande antal, då folkmängden är

1 000-eller mindre 11,
1 001-4 000 15,
4 001-7 000 19,
7 001-10 000 23,
10 001-20 000 27,
20 001-50 000 33 och
över-50 000 39,
2 § (9.5.2003/822 år 2004)

Kyrkofullmäktige utser vid det första sammanträdet under det första och tredje året av sin mandatperiod inom sig en ordförande och en vice ordförande.

3 §

Kyrkofullmäktige sammanträder då detta är nödvändigt för handläggning av de ärenden som enligt stadgandena skall handläggas inom viss tid eller då fullmäktiges ordförande annars anser det vara påkallat.

Fullmäktige skall sammankallas, om kyrkostyrelsen. biskopen, domkapitlet eller kyrkorådet påyrkar detta eller om minst en fjärdedel av fullmäktiges medlemmar skriftligen gör framställning härom för handläggning av något uppgivet ärende.

4 §

Önskar en medlem av kyrkofullmäktige att en bestämd fråga skall upptas till handläggning i fullmäktige, skall han tillställa fullmäktiges ordförande en skriftlig framställning härom. och äger denne utan dröjsmål befordra framställningen till kyrkorådet för beredning.

5 §

Kallelse till kyrkofullmäktiges sammanträde utfärdas av ordföranden eller, vid förfall för honom, av vice ordföranden. Har även vice ordföranden förhinder, utfärdas kallelsen av kyrkorådets ordförande. Kallelse till fullmäktiges första sammanträde utfärdas av kyrkorådets ordförande, och sammanträdet öppnas av den till åren äldste medlemmen, som även leder förhandlingarna vid sammanträdet till dess ordförande och vice ordförande för fullmäktige har utsetts.

I sammanträdeskallelsen skall meddelas tid och plats för sammanträdet, och till densamma skall fogas en förteckning över de ärenden som skall behandlas. Kallelsen jämte förteckningen över ärenden skall tillställas kyrkofullmäktiges och kyrkorådets medlemmar senast en vecka före sammanträdet samt vara anslagen på församlingens anslagstavla under en veckas lid före sammanträdet.

Är ett ärende brådskande och angår det inte nytt anslag eller förhöjning av ett tidigare anslag, kan kyrkofullmäktige besluta att uppta det till handläggning, även om ärendet inte har omnämnts i sammanträdeskallelsen.

Har något ärende inte blivit behandlat vid sammanträdet och beslut fattats om dess överförande till handläggning vid ett fortsatt sammanträde, behöver särskild kallelse till detta inte utfärdas.

6 §

Ett ärende som skall beredas av kyrkorådet får inte upptas till avgörande, om inte kyrkorådet varit i tillfälle att behandla detsamma.

7 §

Kyrkorådets ordförande och vice ordförande eller, om bägge är förhindrade, en av kyrkorådet därtill förordnad medlem skall vara närvarande vid kyrkofullmäktiges sammanträde. Deras frånvaro utgör dock inte hinder för beslut i ärendena. Kyrkorådets medlemmar är berättigade att närvara vid sammanträdena.

En i 1 mom. avsedd person äger rätt att delta i diskussionen vid sammanträdet men inte i fattandet av beslut, om han inte är fullmäktig.

De tjänsteinnehavare som kyrkofullmäktige förordnar därtill skall vara närvarande vid fullmäktiges sammanträden för att ge nödiga upplysningar.

8 §

Kyrkofullmäktige antar för sig en arbetsordning.

9 kap

Kyrkorådet

1 §

Kyrkorådet beslutar om tiden och platsen för sina sammanträden. Kyrkorådet sammanträder även då ordföranden finner detta vara påkallat eller dä minst en fjärdedel av medlemmarna skriftligen gör framställning därom för handläggning av något uppgivet ärende.

Kallelse till sammanträdet utfärdas av ordföranden på det sätt som kyrkorådet beslutar. Samtidigt skall även kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande underrättas om sammanträdet.

Vice ordföranden verkar som ordförande för kyrkorådets sammanträde

1) när kyrkoherden har förhinder eller är jävig, samt

2) även i övrigt genom ett gemensamt beslut av kyrkoherden och kyrkorådet efter att vice ordföranden gett sitt samtycke härtill. Beslut kan fattas också för en viss tid dock högst för kyrkorådets mandatperiod eller till dess kyrkoherden eller vice ordföranden byts ut.

(8.11.2002/843 år 2003)
2 §

Önskar en medlem av kyrkorådet att ett bestämt ärende skall upptas till handläggning i kyrkorådet, skall han tillställa ordföranden en skriftlig framställning härom, och äger denne uppta ärendet vid kyrkorådets följande sammanträde. Vid kyrkorådets sammanträde kan en fråga väckas även muntligt.

3 §

Rätt att vara närvarande vid ett sammanträde och delta i diskussionen men inte i fattandet av beslut äger

1) i kyrkorådet kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande samt kapellförsamlingens kaplan eller någon annan präst i kapellförsamlingen, (9.5.2003/822 år 2004)

2) i kyrkorådets sektioner kyrkorådets ordförande och vice ordförande, samt

3) i direktioner kyrkorådets ordförande och den medlem av kyrkorådet som detta har utsett därtill.

En tjänsteinnehavare kan i reglementet för kyrkorådet ges sådan rätt som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten.

4 §

Kyrkorådet kan tillsätta kommissioner för tillfälliga uppdrag samt bestämma deras uppgifter och liden för deras verksamhet. Ett ärende som handläggs inom en kommission samt beslutet kan överföras till kyrkorådet för avgörande.

5 §

De beslut som fattas av direktioner, kommissioner samt av förtroendevalda och tjänsteinnehavare som avses i 10 kap. 4 § 2 mom. kyrkolagen skall tillställas kyrkorådet på det sätt som föreskrivs i reglementet för kyrkorådet.

6 § (6.5.2011/1014 år 2012)

6 § har upphävts genom B 6.5.2011/1014 år 2012.

7 § (16.5.2002/1202)

Är kyrkoherden och kyrkorådet av olika mening rörande en fråga som gäller gudstjänsten, kyrkliga förrättningar, användningen av en kyrka, ett jordfästningskapell eller ett kapell eller sådana kollekter över vilka församlingen kan besluta, skall ärendet överstyras till domkapitlet för avgörande.

10 kap

Kyrklig samfällighet

A. Grundande av kyrklig samfällighet
1 §

Då församlingarna enligt 11 kap. 1 § kyrkolagen skall bilda en kyrklig samfällighel, ankommer det på kyrkoråden, på initiativ av kyrkorådet i den till folkmängden största församlingen, att bereda ett förslag till grundstadga för samfälligheten. Det gemensamma förslaget eller del förslag som uppgjorts av den av domkapitlet utsedda utredningsmannen skall vidarebefordras för handläggning i församlingarna.

2 § (9.5.2003/822 år 2004)

I grundstadgan skall anges samfällighetens namn, hemort och de församlingar som hör till samfälligheten. I namnet skall ingå orden kyrklig samfällighet.

I grundstadgan skall anges

1) de ärenden som anknyter till förvaltningen och ekonomin och som samfälligheten skall sköta,

2) de uppgifter och arbetsformer som hör till församlingsverksamheten och som enligt 11 kap. 2 § 5 mom. kyrkolagen skall skötas av samfälligheten, samt

3) de övriga ärenden som är nödvändiga för skötseln av ärenden mellan den kyrkliga samfälligheten och de församlingar som hör till samfälligheten.

3 § (9.5.2003/822 år 2004)

Kan grundstadgan inte fastställas eller församlingsval förrättas förrän den kyrkliga samfälligheten måste påbörja sin verksamhet på grund av ändringar i den kommunala indelningen, skall församlingarna räknat från det ändringarna i den kommunala indelningen trätt i kraft interimistiskt såsom kyrklig samfällighet omhänderha de nödvändiga uppgifter som nämns i 11 kap. 2 § kyrkolagen.

4 § (9.5.2003/822 år 2004)

Församlingarnas kyrkofullmäktige och kyrkoråd samt församlingsråd fortsätter alltjämt sin verksamhet i den situation som avses i 3 § till dess de nya organen har bildats eller utsetts.

Domkapitlet fastställer platsfördelningen mellan församlingarna i interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige i enlighet med 11 kap. 7 § kyrkolagen och kyrkofullmäktige eller församlingsråden utser fullmäktigemedlemmarna och personliga suppleanter för dem. Interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige utser medlemmarna av interimistiska gemensamma kyrkorådet och personliga suppleanter för dem. Till rådet hör förutom ordföranden som förordnas enligt 10 § i detta kapitel åtta andra medlemmar.

5 §

Domkapitlet kan bestämma att tillfälliga förvaltningsorgan skall utses i den kyrkliga samfälligheten och att dessa skall omhänderha de på dem ankommande nödvändiga uppgifterna redan innan samfälligheten på grund av ändringarna i den kommunala indelningen skall påbörja sin verksamhet. På domkapitlet ankommer även i övrigt att utfärda bestämmelser om de tillfälliga åtgärder som erfordras i samband med grundandet av den kyrkliga samfälligheten.

Om de tillfälliga förvaltningsorgan, som bildas i samband med grundandet eller ändringar av en kyrklig samfällighet, gäller vad som är stadgat eller bestämt om motsvarande organ i en kyrklig samfällighet.

6 § (9.5.2003/822 år 2004)

6 § har upphävts genom B 9.5.2003/822 år 2004.

7 § (9.5.2003/822 år 2004)

Interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige skall fastställa inkomstskattesatsen för det första året samt godkänna budget för samfälligheten.

För interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige och interimistiska gemensamma kyrkorådet gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om gemensamma kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet.

8 § (9.5.2003/822 år 2004)

Gemensamma kyrkofullmäktige skall fastställa boksluten för året närmast före anslutningen för församlingarna i samfälligheten samt besluta om ansvarsfrihet.

B. Gemensamma kyrkofullmäktige
9 §

Till gemensamma kyrkofullmäktige väljs medlemmar till följande antal, då folkmängden i församlingarna är

10 000 eller mindre 21,
10 001-20 000 31,
20 001-40 000 41,
40 001-150 000 51,
150 001-300 000 61 och
över-300 000 91

Gemensamma kyrkofullmäktige fastställer i enlighet med 11 kap. 7 § 2 mom. kyrkolagen senast i juni under valåret platsfördelningen för medlemmarna av den kyrkliga samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige på basis av antalet församlingar i samfälligheten samt folkmängden i församlingarna vid ingången av året. (9.5.2003/822 år 2004)

C. Gemensamma kyrkorådet
10 § (9.5.2003/822 år 2004)

Medlemmar i gemensamma kyrkorådet är den kyrkoherde i någon av de till den kyrkliga samfälligheten anslutna församlingarna som domkapitlet förordnat till ordförande och en av gemensamma kyrkofullmäktige vald vice ordförande samt minst 5 och högst 15 andra medlemmar, som utsetts av gemensamma kyrkofullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i reglementet. Med undantag för kyrkoherden har varje medlem en personlig suppleant. Till medlem och suppleant får inte utses en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare i arbetsavtalsförhållande i samma kyrkliga samfällighet eller i en församling som hör till samfälligheten.

Ordföranden skall övervaka lagligheten av gemensamma kyrkorådets beslut samt att besluten iakttas, om inte något annat föreskrivs i reglemente eller instruktion.

11 §

Kyrkoherdarna i de församlingar som är anslutna till den kyrkliga samfälligheten och, i enlighet med vad som bestäms i reglementet, samfällighetens ledande tjänsteinnehavare är berättigade att närvara vid gemensamma kyrkorådets sammanträden samt delta i diskussionen men ej i fattandet av beslut.

D. Försumlingsrådet
12 § (9.5.2003/822 år 2004)

Ordförande för församlingsrådet är församlingens kyrkoherde och vice ordförande en av församlingsrådet vid det första sammanträdet under det första och tredje året av mandatperioden inom sig utsedd medlem. Medlemmarna utses vid församlingsval enligt församlingens folkmängd som följer:

2 000 eller mindre 8,
2 001– 4 000 10,
4 001–10 000 12,
10 001–20 000 14 och
över 20 000 16
13 §

1 mom. har upphävts genom B 12.5.1995/864. (12.5.1995/864)

Församlingsrådel kan tillsätta permanenta direktioner, som lyder under rådet och vilkas uppgifter bestäms i instruktioner som detta fastställer. Om direktionerna skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat eller bestämt om de direktioner som tillsatts att biträda kyrkorådet.

För tillfälliga uppgifter kan församlingsrådet tillsätta kommissioner samt bestämma dessas uppgifter och mandattid.

På församlingsrådet tillämpas också vad som föreskrivs om kyrkorådet i 9 kap. 2, 5 och 7 §. (12.5.2005/237 år 2006)

14 § (9.5.2003/822 år 2004)

Församlingsrådet skall beredas tillfälle att avge utlåtande innan gemensamma kyrkofullmäktige fattar beslut i sådana ärenden som gäller

1) ändring av grundstadgan,

2) verksamhets- och ekonomiplan för den kyrkliga samfälligheten,

3) budget för den kyrkliga samfälligheten,

4) instruktioner för de gemensamma arbetsformerna,

5) grundande eller indragning av en församling eller annan ändring av församlingsindelningen,

6) inrättande, indragning eller omändring av tjänster i församlingen i fråga, samt

7) byggnader avsedda att uppföras för verksamheten i församlingen i fråga eller grundförbättringar av eller ändring av användningssyftet för sådana byggnader.

E. Särskilda bestämmelser
15 §

Inträffar i församlingarnas folkmängd, enligt den uträkning som skall verkställas vid ett årsskifte, sådana förändringar att de enligt 3 kap. 6 § 3 mom. kyrkolagen föranleder en överföring av den kyrkliga samfälligheten till att underlyda ett annat domkapitel, skall gemensamma kyrkofullmäktige fastställa delta. varefter överföringen sker från ingången av påföljande kalenderår.

16 §

Kyrkostyrelsen kan meddela föreskrifter om förfaringssättet då en kyrklig samfallighet grundas samt om samfällighetens administra tion och ekonomiförvaltning.

11 kap

Övriga former för samarbete

1 §

I det avtal som avses i 12 kap. 1 § kyrkolagen skall bestämmas om

1) den församling eller kyrkliga samfallighet som skall omhänderha uppgifterna,

2) antalet medlemmar i den direktion som handhar ledningen av verksamheten och det antal medlemmar som envar avtalspart är berättigad att utse samt hur en alternering vid valet av medlemmar möjligen skall verkställas.

3) grunderna för en fördelning av de av verksamheten föranledda kostnaderna mellan avtalsparterna, samt

4) rätten att avstå från samarbetet och om den ekonomiska utredning som skall verkställas då avtalet upphör.

2 §

Innan kyrkofullmäktige godkänner instruktionen för den direktion som skall leda den samfällda verksamheten, skall utlåtande inhämtas av de beslutande organen för avtalsparterna.

Det ankommer på den församling eller kyrkliga samfallighet som omhänderhar de gemensamma uppgifterna att inrätta behövliga tjänster.

3 §

Kyrkostyrelsen kan meddela föreskrifter om organiserandet av den samarbetsform som avses i detta kapitel och dess administration.

12 kap

Kapellförsamling och församlingsdistrikt

1 §

Om grundande och indragning av en kapellförsamling samt om reglemente för församlingen beslutar kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Gemensamma kyrkofullmäktige skall beredas tillfälle att avge utlåtande i ärendet. Beslutet skall underställas domkapitlet för fastställelse.

I en kapellförsamling skall för skötseln av dess angelägenheter finnas ett kapellråd, vars medlemmar utses av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet för sin mandatperiod bland de medlemmar i församlingen som är bosatta på kapellförsamlingens område. Kaplanen i kapellförsamlingen eller någon annan präst i kapellförsamlingen är medlem av kapellrådet på tjänstens vägnar. (9.5.2003/822 år 2004)

2 §

I reglementet för kapellförsamlingen skall inläs bestämmelser om kapellförsamlingens namn och gränser samt om kapellrådets sammansättning, uppgifter och verksamhet.

Församlingens kyrkoherde och den medlem av kyrkorådet eller församlingsrådet som detta utsett är berättigad att närvara vid kapellrådets sammanträden och taga del i diskussionerna men ej i fattandet av beslut.

3 § (10.11.1994/1692 v. 1995)

3 § har upphävts genom B 10.11.1994/1692 (v. 1995).

4 §

I församlingens eller den kyrkliga samfällighetens budget skall medel anslås till kapellrådets förfogande avsedda för verksamheten i kapellförsamlingen.

I reglementet kan det bestämmas att kapellrådet beslutar om användningen av sådan egendom som genom gåva eller testamente har överlåtits för kapellförsamlingens behov eller som har anskaffats med gåvomedel samt av egendom som kommit i stället för sådan egendom ävensom om användningen av egendomens avkastning.

5 §

Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan bilda ett församlingsdistrikt av en viss del av församlingen, utse ett distriktsråd för ledningen av verksamheten samt eodkänna en instruktion för rådet.

På distriktsrådet skall tillämpas vad som är stadgat eller bestämt om en direktion. I reglementet för distriktsrådet skall bestämmas om rådets sammansättning, uppgifter och verksamhet samt om handläggningen av ärenden och övriga angelägenheter som ansluter sig till verksamheten i distriktet.

Åt distriktsrådet kan beviljas medel att användas i arbetet på distriktets område.

13 kap

Ändringar i församlingsindelningen

1 §

Ett initiativ som avser ändringar i församlingsindelningen skall översändas till domkapitlet. Ett initiativ av församlingsrådet skall tillställas gemensamma kyrkofullmäktige, som vidarebefordrar det till domkapitlet jämte eget utlåtande.

I anledning av initiativet skall domkapitlet höra kyrkofullmäktige, församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige i de församlingar och kyrkliga samfälligheter som berörs av den föreslagna ändringen i församlingsindelningen. Finner domkapitlet initiativet vara uppenbart oändamålsenligt, kan det återsända initiativet till initiativtagaren. Återsändes inte ett initiativ eller anhängiggörs ett återsänt initiativ på nytt, skall domkapitlet inhämta de i 2 § avsedda utredningarna och. sedan förenämnda församlingsorgan möjligen beretts tillfälle att ytterligare yttra sig. översända handlingarna jämte eget utlåtande till kyrkostyrelsen.

Skall endast en mindre ändring företas i församlingsindelningen på grund av ändringar i den kommunala indelningen, kan kyrkostyrelsen avgöra ärendet utan sådana utlåtanden som avses i 2 mom. Om kyrkostyrelsen på någon annan grund har anhängiggjort ett ärende som gäller församlingsindelningen skall kyrkostyrelsen se till att nämnda utlåtanden inhämtas. (9.5.2003/822 år 2004)

2 §

Domkapitlet kan tillsätta en eller flere utredningsmän att utreda den ändring i församlingsindelningen som ett initiativ syftar till och att göra förslag härom. Domkapitlet kan även införskaffa den för handläggning av initiativet behövliga utredningen på annat sätt.

Utredningsmannen har rätt att genomgå de handlingar som berör församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet, administration och ekonomi samt att av församlingsmyndigheterna få de uppgifter och annat bistånd som krävs för uppgiftens fullgörande. Utredningsmannen skall insända sitt förslag till domkapitlet och till detsamma foga de handlingar som uppstått i samband med utredningen samt de avtal rörande placeringen av tjänsteinnehavare och arbetstagare eller delning av egendom som församlingarna möjligen har ingått inför en förestående församlingsregiering.

3 §

Har ett sådant avtal ingåtts angående överföring av tjänsteinnehavare och arbetstagare som avses i 2 § 2 mom. eller ingås ett dylikt avtal medan delningsinitiativet är anhängigt, kan kyrkostyrelsen fastställa detsamma. Har avtal inte ingåtts eller kan ett avtal inte godkännas av kyrkostyrelsen, skall beslutet om förflyttningen fattas i samband med det beslut som gäller ändringen i församlingsindelningen eller, om en ny församling har grundats, i ett särskilt beslut som fattas senare.

Domkapitlet utfärdar tjänsteförordnande för en präst eller lektor som förflyttats. Kyrkorådet eller organisationskommissionen enligt 7 § anställer övriga förflyttade tjänsteinnehavare och placerar de förflyttade arbetstagarna i sina uppgifter. (12.11.2010/1009 år 2012)

4 §

Föranstaltas extra församlingsval i anledning av ändringar i församlingsindelningen, upphör mandatperioden även för de förtroendevalda som inte utses genom församlingsval.

5 §

Kyrkostyrelsen kan, då den beslutar om fördelning av egendom i samband med ändringar i församlingsindelningen, ålägga en församling att erlägga ersättning i pengar till en annan församling samt bestämma om betalningstiden och eventuell ränta, om församlingarnas andelar i tillgångar och skulder inte på annat sätt kommer att motsvara delningsbeslutet.

6 §

Har en församling såsom gåva eller genom testamente erhållit egendom att användas för ett bestämt ändamål, skall sådana bestämmelser meddelas vid beslut om fördelning av egendom i samband med ändringar i församlingsindelningen att användningen av egendomen för detta ändamål tryggas.

7 §

Sedan kyrkostyrelsen fattat beslut om att grunda en ny församling, skall domkapitlet utan dröjsmål tillsätta en organisationskommission bestående av personer som är bosatta på församlingens område och som är valbara till förtroendeuppdrag i församlingen.

Domkapitlet bestämmer antalet medlemmar och suppleanter i organisationskommissionen samt utser en sammankallare. Kyrkoråden eller församlingsråden i de församlingar av vilka den nya församlingen har bildats skall till domkapitlet inkomma med förslag till medlemmar och suppleanter i organisationskommissionen.

Om organisationskommissionen skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om kyrkorådet eller församlingsrådel. Kommissionen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande.

8 §

Till dess att församlingen har ett kyrkoråd eller ett församlingsråd skall organisationskommissionen företräda församlingen och ombesörja organisationen av den nya församlingens förvaltning.

På organisationskommissionen ankommer

1) att utse den valnämnd som avses i 2 kap. 1 § valordningen för kyrkan och dess ordförande med uppgift att omhänderha förberedelserna för och förrättandet av församlingsval, samt att besluta om röstningsställena,

2) att bereda de ärenden som skall handläggas vid kyrkofullmäktiges första sammanträde.

3) att handha övriga uppgifter avseende beredning och verkställighet,

4) att ingå avtal om överföring av tjänsteinnehavare och placering av arbetstagare, samt

5) att besluta om församlingens inkomstskattesats samt om övriga omedelbara och brådskande åtgärder som föranleds av församlingens verksamhet. (9.5.2003/822 år 2004)

Valordning för kyrkan 1056/1993 har upphävts genom Valordning för kyrkan 416/2014. Se Valordning för kyrkan 416/2014 2 kap. 4 §.

9 §

Sedan utgången av församlingsvalen har fastställts, skall ordföranden för organisationskommissionen sammankalla kyrkofullmäktige till dess första sammanträde.

Kyrkofullmäktige skall utan dröjsmål vidta de åtgärder som är nödvändiga för organisationen av församlingens förvaltning. Fullmäktige skall godkänna ett reglemente för kyrkorådet samt välja medlemmar i kyrkorådet, tillsätta nödiga verksamhetsorgan och inrätta tjänster. Fullmäktige skall även godkänna en budget för det första verksamhetsåret.

Det av kyrkofullmäktige antagna reglementet för kyrkorådet skall iakttas interimistiskt tills det blivit fastställt.

Tillhör den nya församlingen en kyrklig samfällighet, gäller i fråga om dess församlingsråd i tillämpliga delar vad som i denna paragraf bestäms om kyrkofullmäktige. (9.5.2003/822 år 2004)

10 §

De kostnader som har föranletts av organisationskommissionens och utredningsmannens verksamhet skall fördelas mellan de församlingar som berörs av utredningen på det sätt som domkapitlet bestämmer.

11 §

Om en församlings namn skall fattas beslut då församlingsindelningen ändras. Skall församlingens namn ändras i ett annat sammanhang, gäller om väckande och handläggning av initiativ samt om fattande av beslut om namnet i tillämpliga delar vad som är stadgat eller bestämt om ändring i församlingsindelningen.

14 kap

Kyrka och kapell samt användningen av dem (16.5.2002/1202)

1 §

Verkar två församlingar på samma område på grund av språklig indelning, kan dessa ha en gemensam kyrka.

Med domkapitlets tillstånd kan en församling även i andra fall använda en annan församlings eller ett annat samfunds kyrka som sin kyrka.

2 §

En ny kyrka skall invigas till ett åt Gud helgat rum. När en kyrka är invigd får den användas endast för sådana ändamål som är förenliga med dess helgd. Om användningen av en kyrka beslutar kyrkoherden och kyrkorådet eller församlingsrådet gemensamt. Kyrkoherden övervakar användningen av kyrkan. (16.5.2002/1202)

Platsen för en tidigare kyrka skall på åtgärd av församlingen utmärkas med en minnestavla eller ett annat minnesmärke, om den är i församlingens besittning.

3 § (16.5.2002/1202)

En församling kan ha kapell för förrättande av gudstjänster, för annat andaktsliv och för kyrkliga förrättningar. I fråga om ett kapell gäller i tillämpliga delar vad som i 2 § 1 mom. bestäms om en kyrka.

15 kap (6.5.2011/1014 år 2012)

Församlingens och den kyrkliga samfällighetens ekonomi

1 § (6.5.2011/1014 år 2012)

I verksamheten och ekonomiskötseln i en församling och en kyrklig samfällighet ska budgeten och principerna för god ekonomiskötsel följas. Egendomen ska skötas så att den ger god avkastning och så att riskerna kan kontrolleras.

2 § (6.5.2011/1014 år 2012)

I budgeten och i den anslutna verksamhets- och ekonomiplanen godkänns målen för verksamheten och ekonomin för tre år. Budgeten omfattar det första året för verksamhets- och ekonomiplanen. Kalenderåret är budgetår (räkenskapsperiod). Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av uppgifterna tryggas.

Inkomsterna och utgifterna ska vara i balans under planeringsperioden som är tre år eller av grundad anledning under en längre period, dock högst fem år. När budgeten godkänns ska beslut fattas om åtgärder för att täcka det underskott som balansen visar. Då ska också det överskott eller underskott beaktas som beräknas uppkomma under det år då budgeten görs upp.

I budgeten tas de anslag och beräknade inkomster in som krävs för skötseln av uppgifterna och för att målen för verksamheten ska uppnås. I budgeten ska anges hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslagen och de beräknade inkomsterna tas upp till bruttobelopp i budgeten. I budgeten finns en driftsekonomidel, en resultaträkningsdel samt en investeringsdel och en finansieringsdel.

3 § (6.5.2011/1014 år 2012)

Kyrkofullmäktige ska godkänna församlingens budget samt verksamhets- och ekonomiplan och gemensamma kyrkofullmäktige den kyrkliga samfällighetens budget samt verksamhets- och ekonomiplan senast i december året före budgetåret.

4 § (6.5.2011/1014 år 2012)

Om kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige inte godkänner budgetförslaget utan ändringar, ska det sändas tillbaka till kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet, om minst en tredjedel av de närvarande medlemmarna kräver detta. Kyrkorådet och gemensamma kyrkorådet ska ge ett yttrande i ärendet och i förslaget göra de ändringar som kyrkofullmäktiges beslut ger anledning till. När förslaget föredras på nytt i kyrkofullmäktige behandlas endast tidigare gjorda ändringar samt de nya förslag som kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet lägger fram på grund av dem. Budgeten ska då slutligt godkännas.

Den myndighet som godkänt budgeten beslutar om ändringar i budgeten. Något yttrande om förslag till ändring i budgeten behöver inte inhämtas hos församlingsrådet, om ändringen inte inverkar väsentligt på församlingens verksamhet.

5 § (6.5.2011/1014 år 2012)

Ett bokslut över budgetåret ska upprättas före utgången av mars det år som följer på räkenskapsperioden. Samtidigt ska ett förslag läggas fram om hur resultatet av räkenskapsperioden ska behandlas och om de åtgärder som ska vidtas för att balansera ekonomin.

I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och de uppgifter som utgör noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. En koncernbalansräkning jämte noter ska upprättas och tas in i bokslutet, om en församling, kyrklig samfällighet eller kyrkan på det sätt som avses i bokföringslagen har bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig. När koncernbokslut upprättas följs bokföringslagen i tillämpliga delar (1336/1997).

Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna.

Bokslutet undertecknas av ett beslutfört kyrkoråd eller gemensamt kyrkoråd och den tjänsteinnehavare som svarar för ekonomin. Det undertecknade bokslutet ska utan dröjsmål lämnas till revisorerna för granskning. Efter revisionen förs det till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige för behandling. Kyrkofullmäktige godkänner bokslutet senast före utgången av juni månad efter räkenskapsperioden.

6 § (6.5.2011/1014 år 2012)

I verksamhetsberättelsen ska tas in en redogörelse för förvaltningen, verksamheten, ekonomin, den interna kontrollen samt för hur målen för verksamheten och ekonomin uppnåtts. I verksamhetsberättelsen ska också lämnas uppgifter om sådana väsentliga omständigheter med anknytning till verksamheten och ekonomin, som inte utreds i resultaträkningen, balansräkningen eller noterna till bokslutet. I verksamhetsberättelsen redogörs för de väsentliga omständigheterna i en koncerns verksamhet och ekonomi samt hur dessa utvecklats under räkenskapsperioden.

Om det i balansräkningen finns ett underskott som inte täckts ska i verksamhetsberättelsen utredas hur ekonomin balanserats upp under räkenskapsperioden samt hur den gällande verksamhets- och ekonomiplanen är tillräcklig för att balansera upp ekonomin.

I verksamhetsberättelsen ska också finnas en förteckning över de initiativ som tagits och om de åtgärder som vidtagits med anledning av dem.

7 § (8.5.2015/1606)

Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige utser antingen minst en ordinarie revisor och en revisorssuppleant eller en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar mandatperioden.

Revisorn och revisorssuppleanten ska vara OFGR-revisor eller en revisionssammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en OFGR-revisor som huvudansvarig revisor.

En revisor ska ha förutsättningar att utföra en oberoende och tillräckligt omfattande revision. Om förutsättningar för en oberoende revision saknas ska revisorn vägra att ta emot uppdraget eller avgå från det.

Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige kan frånta en revisor eller revisionssammanslutning uppgiften under mandatperioden. En revisor eller revisionssammanslutning kan frånträda sin uppgift under mandatperioden genom att meddela om det till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige.

8 § (8.5.2015/1606)

Revisorerna ska i enlighet med god revisionssed inom den offentliga förvaltningen före utgången av maj månad granska förvaltningen, bokföringen och bokslutet för varje räkenskapsperiod.

Revisorerna ska granska huruvida

1) förvaltningen har skötts i enlighet med lag och beslut av behöriga organ och tjänsteinnehavare,

2) bokslutet har upprättats i enlighet med bestämmelser och föreskrifter för hur bokslut ska upprättas samt att det ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och det ekonomiska ansvaret under räkenskapsperioden,

3) den interna kontrollen har ordnats på ett sakligt sätt.

Revisorn ska utan dröjsmål meddela kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet om de missförhållanden som upptäckts.

9 § (6.5.2011/1014 år 2012)

Till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige ska för varje räkenskapsperiod lämnas en revisionsberättelse i vilken resultaten av revisionen läggs fram. Revisionsberättelsen ska också innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet.

Om det i revisionen konstateras att förvaltningen och ekonomin har skötts i strid med bestämmelser eller beslut av organet eller av tjänsteinnehavaren i fråga och felet eller den skada som orsakats inte är obetydligt, ska i revisionsberättelsen riktas en anmärkning om saken mot den redovisningsskyldiga. Anmärkningen kan inte riktas mot en medlem av kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige.

Kyrkorådet och gemensamma kyrkorådet ska för behandling i kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige lägga fram bokslutet och revisionsberättelsen samt tillhörande genmälen som begärts med anledning av en anmärkning av dem som saken gäller och till detta sitt eget yttrande.

Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om de åtgärder som revisionsberättelsen och de anmärkningar som framförts mot den ger anledning till. När bokslutet godkänns fattas också beslut om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga.

10 § (6.5.2011/1014 år 2012)

Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas skogar ska för att målen i skogslagen (1093/1996) ska uppnås skötas i enlighet med en skogsplan som kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige godkänner. Skogsplanen ska göras upp av en sammanslutning eller en person som företräder yrkeskunskap inom skogsvård.

11 § (6.5.2011/1014 år 2012)

Kyrkostyrelsen har rätt att av församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna få uppgifter om deras verksamhet och ekonomi.

16 kap. (7.11.2008/792 år 2010)

Kyrkböcker och församlingens arkiv

1 § (7.11.2008/792 år 2010)

Förutom uppgifter om dop, vigsel och begravning införs i medlemsregistret såsom andra motsvarande förrättningar som avses i 5 § 6 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) angående en medlem uppgifter om genomgången skriftskola, konfirmation, välsignelse av äktenskap och jordfästning.

Som sådana förtroendeuppdrag eller därmed jämförbar uppgift i anslutning till trossamfundet som avses i 5 § 7 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister införs i medlemsregistret uppgifter om en medlems medlemskap i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkorådet, församlingsrådet, gemensamma kyrkorådet, domkapitlet, stiftsfullmäktige, kyrkostyrelsen och kyrkomötet.

2 § (7.11.2008/792 år 2010)

Önskar församlingar ordna förandet av kyrkböckerna genom ett gemensamt centralregister helt eller delvis, ska församlingarnas kyrkofullmäktige ingå ett avtal om detta.

I en kyrklig samfällighet beslutar gemensamma kyrkofullmäktige om grundandet av ett centralregister för församlingar som hör till den kyrkliga samfälligheten och om ingåendet av det avtal som avses i 1 mom. med församlingar som inte tillhör den kyrkliga samfälligheten. I ärendet ska utlåtanden begäras av församlingsråden.

Innan ett centralregister grundas ska utlåtande begäras av kyrkostyrelsen.

3 § (7.11.2008/792 år 2010)

Bevis, utdrag och avskrifter som grundar sig på kyrkböckerna utfärdas av kyrkoherden och vid centralregistret av dess direktör eller av en av dessa bestämd tjänsteinnehavare som är förtrogen med hur kyrkböcker ska föras.

4 § (7.11.2008/792 år 2010)

Efter att ha fattat det beslut om utlämnande av uppgifter ur medlemsregistret som avses i 16 kap. 7 § 2 mom. i kyrkolagen kan kyrkostyrelsen själv lämna ut uppgifterna eller avtala med församlingen eller centralregistret om utlämnande av uppgifterna.

5 § (7.11.2008/792 år 2010)

Till församlingens arkiv hör, förutom de manuellt förda kyrkböckerna, längder över arkivet och biblioteket samt de övriga handlingar som inkommit till församlingen i samband med fullgörandet av uppgifter som ankommer på församlingen eller som tillkommit genom församlingens verksamhet. Begreppet handling definieras i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

6 § (7.11.2008/792 år 2010)

De manuellt förda kyrkböckerna och församlingens arkiv ska förvaras i ett lämpligt arkivutrymme så att de är skyddade mot förstörelse, skada och obehörig användning. Innan ritningarna till arkivutrymmet godkänts ska utlåtande om ritningarna begäras av kyrkostyrelsen.

Manuellt förda kyrkböcker och handlingar i församlingens arkiv som är äldre än etthundra år samt manuellt förda kyrkböcker yngre än etthundra år som har digitaliserats och införts som en del av kyrkans gemensamma medlemsregister kan med kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets samtycke deponeras hos arkivverket.

17 kap

Begravningsväsendet

1 §

Församlingen skall ha en egen begravningsplats eller en gemensam begravningsplats med någon annan församling eller kyrklig samfällighet eller rätt att använda annan invigd begravningsplats.

2 §

På begravningsplatsen eller på annan lämplig plats skall finnas ett bårhus.

En församling kan ha ett krematorium. Om anläggandet och användningen av krematorium stadgas särskilt.

3 §

En begravningsplats och ett jordfästningskapell skall invigas innan de tas i bruk. Ett i begravningslagen (457/2003) avsett konfessionslöst gravområde skall dock inte invigas. (9.5.2003/1277)

Församlingen skall hålla en begravningsplats vårdad på ett med beaktande av ändamålet värdigt sätt. En begravningsplats och ett i 1 mom. avsett konfessionslöst gravområde skall vara inhägnade eller i övrigt avgränsade på ett klart urskiljbart sätt. (9.5.2003/1277)

Platsen där en begravningsplats eller ett jordfästningskapell har varit belägna skall, om den är i församlingens besittning, utmärkas med en minnesplatta eller ett annat minnesmärke.

4 § (9.5.2003/1277)

4 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.

5 §

1 mom. har upphävts genom B 9.5.2003/1277. (9.5.2003/1277)

Över begravningsplatsen skall utarbetas en gravkarta. Graven kan bestå av en eller flera gravplatser och samma gravplats av flera gravutrymmen. Begravningsplatsen eller en del av den kan utgöra en minneslund i vilken askan av en avliden strös ut eller göms utan att gravutrymmet anges. (9.5.2003/1277)

3 mom. har upphävts genom B 6.5.2011/1015 år 2012. (6.5.2011/1015 år 2012)

6 § (9.5.2003/1277)

En gravgårdsplan är en översiktskarta som anger gränserna för begravningsplatsen, trafikregleringarna på den, var olika funktioner är placerade samt indelar gravområdena i lämpliga enheter. Gravgårdsplanen görs upp så att det område som reserverats som begravningsplats används på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till terrängens natur, skönhetssynpunkter och församlingens ekonomiska bärkraft. I planen skall också ingå en torrläggnings- och vattenförsörjningsplan för begravningsplatsområdet, ordnandet av avfallshanteringen samt placeringen av gångar, gravområden och byggnader.

En dispositionsplanen för en begravningsplats innehåller en verbal beskrivning av gravgårdsplanen och klarlägger de detaljer i gravgårdsplanen som inte framgår av ritningarna. Av planen framgår dessutom huruvida djupbegravning tagits i bruk på begravningsplatsen eller på en del av den och i vilken ordning gravavdelningarna tas i bruk. I dispositionsplanen beaktas också särdragen för de delar av begravningsplatsen som anlagts vid olika tidpunkter samt anges de särskilda begränsningarna för användningen av begravningsplatsen.

7 § (9.5.2003/1277)

7 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.

8 § (9.5.2003/1277)

8 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.

9 § (9.5.2003/1277)

9 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.

10 § (9.5.2003/1277)

10 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.

11 § (9.5.2003/1277)

11 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.

12 §

Har gravrätten upphört och finns det på graven anläggningar eller minnesvård av konstnärligt eller historiskt värde, vilka inte kan kvarlämnas på platsen, skall de förflyttas till lämpligt ställe på begravningsplatsen eller tillses att de på annat sätt bevaras.

13 §

Kyrkostyrelsen meddelar vid behov närmare anvisningar om handhavandet av begravningsväsendet.

V Avdelningen

STIFTSFÖRVALTNINGEN (9.11.2002/1275 år 2003)

18 kap

Biskopsämbetet

1 §

Biskoparna utöver, envar i sitt stift, den högsta tillsynen över församlingarna och prästerskapet.

Biskopen skall

1) värna om kyrkans enhet och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet,

2) övervaka att kyrkans uppgift sköts troget i församlingarna i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan samt de föreskrifter och anvisningar som baserar sig på dem,

3) stöda och vägleda stiftets präster i deras arbete samt övervaka att de fullgör de skyldigheter som hör till prästämbetet och till deras prästtjänst,

4) främja en god arbetsgemenskap i församlingarna och övervaka att prästerna och de övriga tjänsteinnehavarna och arbetstagarna i församlingarna är oförvitliga i sin lära och förhåller sig kristligt i sitt leverne,

5) främja samarbetet mellan församlingarna och en ändamålsenlig skötsel av deras ekonomi och förvaltning samt övervaka att man i denna verksamhet iakttar gällande författningar,

6) förrätta vigningar och invigningar samt installationer i stiftet eller förordna någon annan präst att utföra en sådan förrättning, om inte något annat följer av 5 kap. 1 § 2 mom., samt

7) utföra övriga uppgifter och besluta om de frågor som enligt kyrkolagen och kyrkoordningen skall avgöras av honom.

(9.11.2002/1275 år 2003)

3 mom. har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003. (9.11.2002/1275 år 2003)

4 mom. har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003. (9.11.2002/1275 år 2003)

1 a § (7.11.1996/678 år 1997)

I ärkestiftet är biskopens ansvar och uppgifter fördelade mellan ärkebiskopen och biskopen. Kyrkomötet skall besluta om vilka församlingar som hör till ärkebiskopens och vilka som hör till biskopens primära ansvarsområde.

De präster som tjänstgör vid kyrkostyrelsen och som hör till ärkestiftet är underställda ärkebiskopen. (9.11.2002/1275 år 2003)

1 b § (8.11.2013/415 år 2014)

När en biskopstjänst är ledig ska domkapitlet förordna att biskopsval förrättas.

1 c § (8.11.2013/415 år 2014)

Om endast en kandidat har ställts upp i biskopsvalet, blir denne utsedd till biskop utan val. Om flera kandidater har ställts upp, blir den kandidat som i valet får mer än hälften av de avgivna rösterna vald.

Om ingen av kandidaterna fått mer än hälften av de avgivna rösterna ska nytt val förrättas mellan de två kandidater som har fått flest röster på en dag som domkapitlet bestämmer. Den som vid det nya valet har fått flest röster blir vald till biskop.

Domkapitlet utfärdar tjänsteförordnande för den som blivit utsedd till biskop.

1 d § (8.11.2013/415 år 2014)

Om en som är uppställd som kandidat avlider eller får bestående förhinder innan valförrättningen vid det första valet har avslutats, ska val av biskop förrättas på nytt så snart som möjligt. Detsamma gäller om någondera av kandidaterna vid det nya valet avlider eller får bestående förhinder innan valförrättningen har avslutats eller den som valts till biskop avlider eller får bestående förhinder innan tjänsteförordnande har utfärdats.

2 §

En biskop skall vigas eller installeras till sitt ämbete av ärkebiskopen eller, när denne är förhindrad, av den i ämbetet äldste biskopen. (11.5.2001/439)

Vigning eller installation av en biskop förrättas i domkyrkan i det stift till vilket biskopen utnämnts.

3 §

En biskop som skall vigas skall avge följande försäkran: Jag N.N. lovar vid Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövningen av biskopsämbetet i N stift, som jag nu är redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga, rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag vill även göra mitt bästa, så att även alla andra, såväl Ordets tjänare som dess åhörare i mitt stift, förblir däri och lever därefter. Härvid vill jag ställa mig till efterföljd vad den Heliga Skrift undervisar om en riktig församlingsföreståndares ämbete och plikter. Jag vill tillse att Guds ord rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas enligt Kristi instiftelse i det stift som anförtrotts mig. Jag vill ordinera och installera präster som befinns vara därtill skickade. Jag vill även främja landsfred och hörsamhet mot den lagliga överheten, i allt iaktta kyrkans lag och ordning samt allvarligt uppmana och förplikta stiftets präster att handla på samma sätt. Allt detta vill jag redlieen efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.

4 §

Biskopen skall med regelbundna mellantider förrätta visitationer i stiftets församlingar. Biskopen bestämmer tidpunkten, omfattningen och programmet för visitationen efter att ha rådgjort med församlingens kyrkoherde. Vid visilationen biträdes biskopen av den medlem av domkapitlet som han kallar härtill samt av kontraktsprosten. Biskopen kan förordna domprosten, en prästassessor eller kontraktsprosten att förrätta visitation.

5 §

Vid den granskning av förvaltningen och ekonomin som förrättas i samband med visitationen granskas församlingens kyrkböcker, arkiv, förvaltning, egendom och ekonomi samt de i församlingens förvaltning befintliga fonderna. En dylik visitation kan även förrättas särskilt och biskopen kan även förordna lagfarne assessorn att förrätta densamma samt vid granskningen anlita sakkunniga som biträde. Granskningen kan även förrättas särskilt, så alt den gäller ett församlingsorgans, en tjänsteinnehavares eller en fönroendevalds verksamhet.

Kyrkostyrelsen ger närmare anvisningar för granskningen av förvaltningen och ekonomin. (8.5.2015/1606)

6 § (8.5.2015/1606)

6 § har upphävts genom B 8.5.2015/1606.

7 §

Kyrkorådet eller församhngsrådet skall vidta de åtgärder som visitationen ger anledning till.

8 §

Vid biskopsvisitation som förrättas i en kyrklig samfällighet skall i tillämpliga delar iakttas vad som är bestämt om visitation i en församling.

9 § (9.11.2002/1275 år 2003)

Biskopen, i ärkestiftet ärkebiskopen, skall minst vart sjätte år kalla prästerna och lektorerna i sitt stift till synodalmöte vars uppgift är att behandla teologiska frågor samt ärenden som gäller skötseln av församlingarna samt annan verksamhet och förvaltning inom kyrkan.

Biskopen, i ärkestiftet ärkebiskopen eller biskopen, skall vid behov sammankalla församlingarnas förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt representanter för föreningar, stiftelser och anstalter till stiftsdagar vid vilka för kyrkan och stiftet aktuella frågor behandlas.

19 kap

Stiftets övriga förvaltning

A. Domkapitlet
1 § (9.11.2002/1275 år 2003)

För att främja kyrkans uppgift i stiftet skall domkapitlet om inte annat bestäms i kyrkolagen eller kyrkoordningen

1) sköta stiftets verksamhet, förvaltning och ekonomi,

2) stöda och övervaka församlingarnas verksamhet och förvaltning,

3) sköta prästernas personalärenden och övervaka deras och församlingens övriga tjänsteinnehavares och arbetstagares skötsel av sina uppgifter samt deras leverne,

4) sköta kontakterna till den gemensamma verksamheten och förvaltningen inom hela kyrkan, till andra stift, till kristna organisationer och andra intressegrupper i samhället,

5) bereda ärenden för stiftsfullmäktige,

6) verkställa stiftsfullmäktiges beslut,

7) förvalta de donationsmedel och fonder av stiftelsenatur som domkapitlet besitter med iakttagande av 15 kap. 4 § 1 och 2 mom. kyrkolagen,

8) anställa och säga upp domkapitlets tjänsteinnehavare och arbetstagare,

9) sköta de uppgifter i stiftet som inte ankommer på någon annan myndighet i stiftet, samt

10) utföra de övriga uppgifter som ålagts domkapitlet i kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan.

Domkapitlet antar för sig en arbetsordning.

2 § (8.11.2013/415 år 2014)

Behörig som prästassessor är en sådan präst som innehar ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i en församling eller kyrklig samfällighet i stiftet och som har avlagt högre pastoralexamen. En prästassessor väljs för tre år åt gången.

Stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar väljer domkapitlets lekmannamedlem och suppleanter för fyra år åt gången.

Behörig som lagfaren assessor och suppleant för denna är den som avlagt annan juris magisterexamen än juris magisterexamen i internationell och komparativ rätt och som är förtrogen med förvaltning.

Behörig som stiftsdekan är en präst som har avlagt högre pastoralexamen och som är förtrogen med kyrkligt liv och utbildningsuppgifter.

3 § (9.11.2002/1275 år 2003)

Samma person kan väljas till prästassessor eller lekmannamedlem för högst två mandatperioder.

Om en lekmannamedlem har flyttat från stiftet, förlorat sin valbarhet eller avlidit skall ett nytt val förrättas för val av en ny medlem för den återstående mandatperioden.

Om en prästassessor har flyttat från stiftet, förlorat sin valbarhet eller avlidit skall ett nytt val förrättas för val av en ny medlem för den följande treårsperioden.

4 § (9.11.2002/1275 år 2003)

Biskopen leder och övervakar domkapitlets verksamhet och är chef för tjänsteinnehavarna vid domkapitlet.

I ärkestiftet leder och övervakar biskopen domkapitlets verksamhet och är chef för tjänsteinnehavarna vid domkapitlet.

I ärkestiftet verkar i första hand biskopen som ordförande för domkapitlet. Ärkebiskopen är ordförande när domkapitlet handlägger ärenden som uteslutande gäller församlingar inom hans ansvarsområde samt präster och andra tjänsteinnehavare som är anställda hos dem eller ärenden som i övrigt med stöd av arbetsfördelningen enligt 18 kap. 1 a § skall handläggas under ärkebiskopens ordförandeskap. Om ärendet gäller såväl ärkebiskopens som biskopens ansvarsområden skall biskopen verka som ordförande. Även domkapitlets framställningar och utlåtanden till kyrkomötet, biskopsmötet, stiftsfullmäktige eller kyrkostyrelsen skall handläggas under biskopens ordförandeskap.

4 a § (9.11.2002/1275 år 2003)

4 a § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

5 § (9.11.2002/1275 år 2003)

Ärendena avgörs på föredragning av någon av domkapitlets tjänsteinnehavare så som bestäms i arbetsordningen för domkapitlet. Ärenden som avses i 19 kap. 5 § kyrkolagen samt mindre förvaltningsärenden kan avgöras utan föredragning.

Ordföranden för stiftsfullmäktige eller, om denna har förhinder, vice ordföranden har närvaro- och yttranderätt vid domkapitlets sammanträden, men inte rätt att delta i beslutsfattandet. (11.5.2007/796)

5 a § (9.11.2002/1275 år 2003)

5 a § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

6 § (9.11.2002/1275 år 2003)

En tjänsteinnehavare vid domkapitlet kan inte berättigas att i enlighet med 19 kap. 5 § kyrkolagen avgöra ärenden som gäller

1) godkännande för prästämbetet,

2) utnämning till en tjänst, utfärdande av ett tjänsteförordnande som är längre än sex månader eller återkallande av ett tjänsteförordnande eller något annat ärende som har samband med besättande eller avslutande av en tjänst eller ett arbetsavtalsförhållande,

3) ett ärende som underställts domkapitlet,

4) upprättande av ett budgetförslag samt bokslutet,

5) ett rättelseyrkande, samt

6) ett ärende som skall handläggas av ett fulltaligt domkapitel.

Domkapitlets ordförande eller en medlem av domkapitlet kan inom en tid som anges i arbetsordningen till domkapitlet för avgörande överföra ett ärende i vilket en tjänsteinnehavare fattat beslut.

Sådana beslut av en tjänsteinnehavare som kan överföras till domkapitlet för avgörande skall dateras och ges den första vardag då beslutet inte kan överföras till domkapitlet för avgörande.

7 § (12.5.2005/238 år 2006)

Biskopsmötet kan ge närmare anvisningar om det förfarande som avses i 25 kap. 16 § 3 mom. i kyrkolagen.

B. Kontraktsprost
8 §

På kontraktsprosten ankommer att i prosteriet

1) främja fullgörandet av kyrkans uppgift,

2) övervaka att denna uppgift sköts troget i församlingarna samt i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan samt de föreskrifter och anvisningar som baserar sig på dem,

3) tillsätta samarbetsorgan inom prosteriet och även i övrigt främja samarbetet mellan församlingarna samt leda verksamheten i prosteriet, samt

4) handha de övriga uppgifter som har föreskrivits kontraktsprosten eller som biskopen eller domkapitlet har tilldelat honom.

(9.11.2002/1275 år 2003)

Kontraktsprosten skall föra en förteckning över de beslut som han fattat och över övriga åtgärder i tjänsten.

9 §

Kontraktsprosten skall på förordnande av biskopen eller domkapitlet handha förrättningar och förrätta visitationer i prosteriets församlingar.

Över visitation som kontraktsprosten förrättar skall föras protokoll, vilket skall tillställas domkapitlet och församlingen.

10 §

Kontraktsprosten skall vid behov kalla prästerna och lektorerna i prosteriet till kontraktsmöte, vid vilket han är ordförande. Vid mötet behandlas frågor som hänför sig till teologin samt ärenden rörande församlingarnas verksamhet.

11 § (11.11.2016/393 år 2017)

11 § har upphävts genom B 11.11.2016/393 år 2017.

12 § (9.11.2002/1275 år 2003)

12 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

13 § (9.11.2002/1275 år 2003)

13 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

14 § (9.11.2002/1275 år 2003)

14 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

15 § (9.11.2002/1275 år 2003)

15 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

16 § (9.11.2002/1275 år 2003)

16 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

17 § (9.11.2002/1275 år 2003)

17 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

18 § (9.11.2002/1275 år 2003)

18 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

19 § (9.11.2002/1275 år 2003)

19 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

20 § (9.11.2002/1275 år 2003)

20 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

21 § (9.11.2002/1275 år 2003)

21 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

22 § (9.11.2002/1275 år 2003)

22 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

VI Avdelningen

Kyrkans gemensamma förvaltning

20 kap (8.5.2015/1606)

Kyrkomötet

1 § (8.5.2015/1606)

Kyrkostyrelsen beslutar hur mandaten för ombuden i kyrkomötet fördelas mellan stiften. Antalet ombud som väljs från ett stift fördelas mellan stiften i förhållande till folkmängden så att det totala antalet ombud som ska utses i stiftet först konstateras och sedan bestäms hur mandaten ska fördelas mellan prästerliga ombud och lekmannaombud. Från församlingarna på Åland utses ett lekmannaombud, och folkmängden i dessa församlingar beaktas inte då de övriga mandaten fördelas mellan stiften. Från varje stift utses minst två präster och fyra lekmän.

Om ett ombud flyttar bort från det stift där han eller hon har utsetts till ombud eller i övrigt förlorar sin valbarhet, upphör uppdraget som ombud.

I Borgå stift tillämpas vid valet av lekmannaombud bestämmelserna om kandidaternas valbarhet separat för Åland och separat för den övriga delen av stiftet.

2 § (8.5.2015/1606)

Kyrkomötet sammankommer årligen under de dagar som fastställs i arbetsordningen eller annars bestäms av kyrkomötet.

Ett ombud som är förhindrat att infinna sig till kyrkomötet ska meddela detta till domkapitlet, som ska kalla suppleanten och utfärda fullmakt för denne.

Kyrkomötets session inleds med en gudstjänst.

3 § (8.5.2015/1606)

Ordförande för kyrkomötet är ärkebiskopen eller, om ärkebiskopsämbetet är vakant, den biskop som är äldst i tjänsten.

Kyrkomötet fastställer en arbetsordning för sig, utser två vice ordförande och tillsätter nödvändiga utskott.

Kyrkomötet fastställer de arvoden och de ersättningar som ska betalas till ombuden och tjänstemännen.

4 § (8.5.2015/1606)

På omröstning och förrättande av val tillämpas i tillämpliga delar bestämmelserna om omröstning och förrättande av val i ett församlingsorgan.

Närmare bestämmelser om ombudens initiativ och ordningen för väckande av initiativ, om behandlingen av framställningar och initiativ i plenum och i utskott samt om verkställande av omröstning och val finns i arbetsordningen.

En framställning eller ett initiativ ska remitteras till ett utskott om det inte förkastas efter att ha bordlagts vid plenum.

Ett ärende förfaller om det inte före utgången av kyrkomötets mandatperiod har slutbehandlats eller sänts för beredning till något annat organ än till ett utskott vid kyrkomötet.

5 § (8.5.2015/1606)

Biskopsmötet ska beredas tillfälle att avge utlåtande i de ärenden som avses i 20 kap. 7 § 2 mom. 1 och 2 punkterna i kyrkolagen och kyrkostyrelsen i de ärenden som avses i det nämnda momentets 3 punkt.

6 § (8.5.2015/1606)

Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli, avdelningscheferna och de lagfarna sakkunniga som kyrkomötet utser för sin mandatperiod har närvaro- och yttranderätt i plenum.

I arbetsordningen för kyrkomötet kan föreskrivas om rätten för kyrkostyrelsens ledamöter att närvara och yttra sig vid plenum.

7 § (8.5.2015/1606)

Kyrkans laggranskningsnämnd granskar lagtekniskt och språkligt de författningar som ska behandlas av kyrkomötet samt de författningar som biskopsmötet eller kyrkostyrelsen utfärdar med stöd av kyrkolagen, kyrkoordningen eller valordningen för kyrkan.

Reglementet för laggranskningsnämnden godkänns av kyrkomötet och medlemmarna utses av kyrkostyrelsen.

8 § (8.5.2015/1606)

Kyrkomötet utser en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin inom kyrkans centralfond, kyrkans pensionsfond och stiftsmyndigheterna under de år som motsvarar mandatperioden. Revisionssammanslutningen ska utse en CGR-revisor som huvudansvarig revisor.

Kyrkomötet godkänner ett reglemente för kyrkostyrelsen, övervakar dess verksamhet och meddelar anvisningar för dess verksamhet.

21 kap (8.5.2015/1606)

Biskopsmötet

1 § (8.5.2015/1606)

Ordförande för biskopsmötet är ärkebiskopen eller, om denne är förhindrad, den i tjänsten äldste närvarande biskopen.

Domkapitlet utser inom sig en präst som medlem i stället för biskopen, om biskopstjänsten är vakant eller biskopen har förhinder. Prästmedlemmen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet. Domkapitlet i ärkestiftet utser en prästerlig ledamot endast om varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i biskopsmötet.

Fältbiskopen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet.

2 § (8.5.2015/1606)

Initiativrätt vid biskopsmötet har biskopsmötets medlemmar, kyrkomötet, ett domkapitel och kyrkostyrelsen.

Biskopsmötet antar en arbetsordning för sig.

22 kap (8.5.2015/1606)

Kyrkostyrelsen, kyrkans centralfond, kyrkans pensionsfond och kyrkans arbetsmarknadsverk

1 § (8.5.2015/1606)

Kyrkomötet förrättar val av medlemmar av kyrkostyrelsen i maj mandatperiodens första år och biskopsmötet samma år senast i maj.

Från varje stift utses en lekmannamedlem utifrån stiftsfullmäktiges förslag. För val av lekmannamedlem uppställer stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar tre lekmän på förslag och för val av prästmedlemmar uppställer stiftsfullmäktiges prästmedlemmar två präster. Som lekmannamedlem och prästmedlem ska föreslås både män och kvinnor.

Mandatperioden för dem som utsetts börjar den första dagen i den därpå följande juni månad. Att en medlem flyttar till en församling i ett annat stift påverkar inte medlemskapet. Om en medlem avlider eller avgår utses för den återstående tiden en ny medlem i stället för honom eller henne.

2 § (8.5.2015/1606)

Kyrkostyrelsen utser inom sig en vice ordförande för fyra år åt gången. Om såväl ordföranden som vice ordföranden är frånvarande eller jäviga i något ärende leds ordet av den i tjänsten äldsta närvarande medlemmen av kyrkostyrelsen.

Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna har närvaro- och yttranderätt vid kyrkostyrelsens sammanträden.

Kyrkostyrelsen antar en arbetsordning för sig.

3 § (8.5.2015/1606)

I kyrkostyrelsen handläggs ärendena i plenum, i sektioner eller i ämbetskollegiet. En sektion eller ämbetskollegiet kan ges rätt att för kyrkostyrelsen avgöra ärenden som nämns i dess arbetsordning och där ärendets betydelse inte är av den arten att behandling av ärendet vid kyrkostyrelsens plenum ska anses nödvändigt, dock inte i frågor som gäller

1) framställningar till kyrkomötet,

2) utlåtanden i frågor som gäller förhållandet mellan kyrkan och staten,

3) understöd eller finansiering som beviljas en församling eller en kyrklig samfällighet,

4) inrättande eller indragning av en tjänst,

5) val av medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk.

En tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen kan i arbetsordningen ges rätt att avgöra frågor som enligt 1 mom. kan delegeras till en sektion eller till ämbetskollegiet.

4 § (8.5.2015/1606)

Ett beslut av en sektion, av ämbetskollegiet eller av ett annat organ som är underställt kyrkostyrelsen eller av en tjänsteinnehavare kan, inom den tid som bestäms i arbetsordningen, överföras för avgörande av kyrkostyrelsen i plenum. Kyrkostyrelsen kan härvid upphäva eller ändra beslutet eller återförvisa ärendet för ny handläggning.

Beslut om att överföra ett ärende kan fattas av

1) kyrkostyrelsen, ärkebiskopen eller den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli, såvitt det gäller ett beslut av en sektion eller ämbetskollegiet,

2) förutom de ovan nämnda även ämbetskollegiet eller avdelningschefen för vederbörande avdelning, såvitt det gäller ett beslut av ett annat förvaltningsorgan eller en tjänsteinnehavare.

Beslutet kan dock inte överföras till kyrkostyrelsen för avgörande i plenum om det gäller

1) en uppgift för delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk enligt 22 kap. 13 § i kyrkolagen,

2) en uppgift för direktionen för kyrkans pensionsfond enligt 6 § 2 mom. i detta kapitel,

3) placering av kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds tillgångar på penningmarknaden,

4) upphandlingar till ett värde som understiger den gräns som plenum beslutat,

5) beviljande av semester, tjänst- eller arbetsledighet som en tjänsteinnehavare eller arbetstagare med stöd av lag eller tjänste- eller arbetskollektivavtal har rätt,

6) tillsättande av en vakant tjänst eller ett vakant arbetsavtalsförhållande för högst tolv månader eller anställning av tillfällig personal för högst en månad,

7) beviljande av prövningsbaserad oavlönad tjänst- eller arbetsledighet till tjänsteinnehavare och arbetstagare för högst tolv månader,

8) beviljande av årsbunden lönedel eller annan motsvarande lönedel,

9) en tjänste- eller arbetsresebestämmelse,

10) kyrkostyrelsens interna ordning eller ett annat ärende som anknyter till kansliets verksamhet,

11) kyrkostyrelsens dispositionsmedel.

5 § (8.5.2015/1606)

På omröstning och förrättande av val tillämpas i tillämpliga delar bestämmelserna om omröstning och förrättande av val i ett församlingsorgan. I kyrkostyrelsens arbetsordning ges närmare bestämmelser om beredning, föredragning och behandling av ärenden.

6 § (8.5.2015/1606)

För placering av tillgångarna i kyrkans pensionsfond finns en direktion för kyrkans pensionsfond som kyrkostyrelsen tillsätter för sin mandatperiod. Till direktionen hör en ordförande och minst fyra och högst åtta andra medlemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Medlemmarna av direktionen ska vara medlemmar av kyrkan och ha insikter i placeringsverksamhet. Av medlemmarna ska en tredjedel utnämnas bland personer som föreslagits av kyrkans mest betydelsefulla personalorganisationer. Kyrkostyrelsen godkänner en instruktion för direktionen.

Direktionen för kyrkans pensionsfond ska

1) besluta om de placeringsformer som ska användas i placeringsverksamheten och om de principer som skall tillämpas på dem,

2) besluta om hur placeringarna ska fördela sig mellan olika placeringsformer och om avkastningsmålen för dem,

3) besluta om de principer som ska iakttas i riskhanteringen för placeringarna,

4) årligen godkänna en plan för placering av tillgångarna i kyrkans pensionsfond,

5) besluta om egendomsförvaltarna och om de avtal som görs upp med dem,

6) besluta om de enskilda placeringar som anges i placeringsplanen och som direktionen ska förvalta,

7) ha tillsyn över placeringsverksamheten som helhet.

Kyrkostyrelsen kan till direktionen överföra även andra uppgifter med anknytning till placeringen av pensionsmedlen som omfattas av dess behörighet.

7 § (8.5.2015/1606)

Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska för varje år till kyrkans centralfond betala den grundavgift som avses i 22 kap. 8 § i kyrkolagen under det följande kalenderåret i sex lika stora delposter varannan månad så att den första delposten betalas i februari. Pensionsavgiften ska betalas till kyrkans pensionsfond månatligen om inte pensionsfonden har bestämt att avgiften ska betalas varannan månad.

Om kyrkoskatt, för vilken församlingen har betalat grundavgift till kyrkans centralfond, har avskrivits genom ett beslut som vunnit laga kraft har församlingen rätt att återkräva det betalda beloppet.

8 § (8.5.2015/1606)

Kyrkostyrelsen beviljar komplettering av skatteintäkterna ur kyrkans centralfond till en församling eller en kyrklig samfällighet när dess kalkylerade kyrkoskatt per närvarande medlem understiger den utjämningsgräns som bestäms enligt kommunens bosättningstäthet och församlingens eller den kyrkliga samfällighetens medlemsantal. Utjämningsgränsen är enligt vad kyrkostyrelsen närmare bestämmer 65–80 procent av medeltalet av de kalkylerade kyrkoskatterna beräknade per närvarande medlem i samtliga församlingar.

Kompletteringen av skatteintäkterna utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och den kalkylerade kyrkoskatten beräknad per närvarande medlem i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten multiplicerad med församlingarnas genomsnittliga vägda inkomstskattesats och antalet närvarande medlemmar i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten vid utgången av det år de inkomster hänför sig till som beskattningen riktar sig mot. Om församlingens eller den kyrkliga samfällighetens inkomstskattesats understiger den genomsnittliga vägda inkomstskattesatsen för samtliga församlingar, används dock den faktiskt debiterade kyrkoskatten som kalkylerad kyrkoskatt för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

Kyrkostyrelsen kan sänka den komplettering av skatteintäkterna som räknats ut på ovan nämnda sätt för en sådan församling eller kyrklig samfällighet som har egendom som ger en avsevärd avkastning eller vars inkomstskattesats är låg jämförd med inkomstskattesatsen i de övriga församlingar eller kyrkliga samfälligheter som får understöd och för vilka kompletteringen av skatteintäkterna blir oskäligt stor med beaktande också av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens godtagbara behov och de understöd som andra församlingar och kyrkliga samfälligheter får.

9 § (8.5.2015/1606)

Kyrkostyrelsen kan ur kyrkans centralfond bevilja understöd enligt prövning till en församling eller en kyrklig samfällighet, om den på grund av avsides läge, långa avstånd, skärgårdsförhållanden, lågt medlemsantal, byggnadsprojekt, utvecklande av församlingarnas samarbete och av de ekonomiska församlingsenheterna eller på grund av andra särskilda orsaker är i behov av ekonomiskt stöd.

Kyrkostyrelsen kan bevilja understöd enligt prövning för viss tid också för att åstadkomma ett ändamålsenligt och kostnadsförmånligt samarbete mellan församlingarna och en ändamålsenlig och kostnadsförmånlig församlingsstruktur.

Av de tillgångar som står till förfogande för understöd kan också räntebelagda eller räntefria lån beviljas.

10 § (8.5.2015/1606)

En komplettering av skatteintäkter och en enligt kyrkomötets beslut angiven andel av den finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för vissa samhälleliga uppgifter (430/2015) beviljas församlingen eller den kyrkliga samfälligheten utan ansökan. Understöd enligt prövning och finansiering för underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och inventarier beviljas på ansökan.

När de utjämningsgränser och det belopp av kompletteringen av skatteintäkterna som avses i 8 § beräknas ska som grund användas den kalkylerade kyrkoskatten vid den beskattning som verkställts året före det år då komplettering beviljades.

Kyrkostyrelsen har rätt att få riktiga och tillräckliga uppgifter om användningen av understöd och finansiering som beviljats ur kyrkans centralfond. Kyrkostyrelsen kan vid behov utföra en ekonomisk granskning i en församling eller kyrklig samfällighet som har fått understöd eller finansiering.

11 § (8.5.2015/1606)

I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning, som sköter bokföring, inköpsfakturor, inköpsreskontra, försäljningsfakturor, försäljningsreskontra, bokföring av anläggningstillgångar, löneräkning, reseräkningar och omkostnadsfakturor samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, stiften, kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond.

Skötseln av uppgifterna preciseras i ett serviceavtal.

12 § (8.5.2015/1606)

Kyrkostyrelsen tillsätter för sin mandatperiod en direktion för kyrkans servicecentral för bokföringen och löneräkningen.

Direktionen består av en ordförande samt minst sex och högst tio övriga medlemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Medlemmarna av direktionen ska vara medlemmar av kyrkan och ha insikter i ekonomiförvaltning. Av medlemmarna ska minst en tredjedel utses bland ekonomiledningen i ekonomiska församlingsenheter av olika storlek.

Direktionen ska

1) leda, utveckla och utöva tillsyn över servicecentralens verksamhet,

2) årligen bereda servicecentralens verksamhetsplan och verksamhetsberättelse,

3) bereda förslag till serviceavgiftsgrunderna,

4) godkänna serviceavtal.

Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter ges i en instruktion som kyrkostyrelsen godkänner.

13 § (8.5.2015/1606)

Till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk ska på grundval av stiftsfullmäktiges förslag från varje stift utses en medlem och en ersättare som har kännedom om anställningsvillkoren och som företräder arbetsgivaren. Stiftsfullmäktige föreslår fyra personer för val av medlemmar och ersättare. Både kvinnor och män ska föreslås.

Utöver de nämnda medlemmarna ska till delegationen väljas två andra medlemmar som har kännedom om anställningsvillkoren och som företräder en offentlig arbetsgivare samt ersättare för dem.

Till delegationen kan utses personer som enligt 23 kap. 2 § i kyrkolagen är valbara till ett förtroendeuppdrag i en församling och som samtyckt till uppdraget. Valbara till delegationen är inte personer och deras make/maka som innehar ett förtroendeuppdrag hos eller står i ett anställningsförhållande av bestående natur till en organisation som undertecknat ett tjänste- eller arbetskollektivavtal för den evangelisk-lutherska kyrkan eller till en medlemsorganisation i en sådan organisation.

14 § (8.5.2015/1606)

Endast de medlemmar vilkas villkor för anställningsförhållandet inte regleras i kyrkans tjänstekollektivavtal eller kyrkans arbetskollektivavtal deltar i stiftsfullmäktige och kyrkostyrelsen i behandling och beslutsfattande som gäller uppställande och val av medlemmar och ersättare till kyrkans arbetsmarknadsverks delegation.

15 § (8.5.2015/1606)

Mandatperioden för delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk är fyra år. Delegationen väljer inom sig en ordförande och högst två vice ordförande.

En av kyrkostyrelsen förordnad medlem av kyrkostyrelsen och en av biskopsmötet förordnad biskop har närvaro- och yttranderätt vid delegationens sammanträden.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för delegationen för arbetsmarknadsverket och dess organ finns i en instruktion som godkänns av kyrkostyrelsen. Delegationen ska beredas tillfälle att ge ett utlåtande om instruktionen innan den godkänns.

16 § (8.5.2015/1606)

Kyrkostyrelsen ska årligen till kyrkomötet avge en berättelse över sin verksamhet samt över skötseln av kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond.

VII Avdelningen

Särskilda bestämmelser

23 kap

Kompletterande bestämmelser

1 § (9.11.2002/1275 år 2003)

1§ har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.

2 §

Har inte annat bestämts i denna kyrkoordning eller i valordningen för kyrkan om administrativa kungörelser som skall delges församlingens medlemmar till kännedom, skall en sådan kungörelse offentligen vara anslagen på församlingens anslagstavla under minst 7 dagar.

Ur en kungörelse, om vilken meddelande skall publiceras i tidningen, skall det huvudsakliga innehållet därav publiceras med omnämnande av vad kungörelsen gäller. En kungörelse som skall publiceras i tidningen skall avtryckas i sin helhet. Publiceringen av kungörelsen eller meddelandet om en kungörelse skall ske i en på orten allmänt utbredd dags- eller lokaltidning eller i församlingens tidning.

Gäller en kungörelse flere församlingar, skall kungörelsen offentliggöras i samtliga församlingar. I en tvåspråkig församling skall kungörelsen offentliggöras på bägge språken.

Bestämmelser om offentliggörandet av att en tjänst är ledig att sökas finns i 6 kap. 10 § i kyrkolagen. (12.11.2010/1009 år 2012)

3 § (9.5.2014/417)

För att främja barnets bästa ska kyrkliga myndigheter i sin beredning av ett beslut analysera och beakta beslutets konsekvenser för barn. Konsekvensanalysen utförs av den myndighet som först behandlar ärendet.

Med barn avses alla som inte fyllt 18 år.

4 § (8.5.1998/854 år 1999)

4 § har upphävts genom B 8.5.1998/854 år 1999.

5 §

Den som av en församling enligt 25 kap. 12 § i kyrkolagen har kallats till ordinarie präst ska till domkapitlet sända en redogörelse för att han eller hon har vigts till prästämbetet samt sin meritförteckning eller någon annan redogörelse för sin tidigare verksamhet vars riktighet har intygats. Om domkapitlet anser prästen lämplig för tjänsten ska ett tjänsteförordnande utfärdas för honom eller henne. (12.11.2010/1009 år 2012)

En präst som avses i 25 kap. 12 § 2 mom. kyrkolagen och sköter kyrkoherdens prästerliga uppgifter är skyldig att vara närvarande vid kyrkofullmäktiges och kyrkorådets sammanträden. Han har rätt att vid dem samt vid sammanträden i en sektion av kyrkorådet och i en direktion delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet. Under hans mandatperiod sköter domkapitlet de uppgifter som med stöd av 6 kap. 12 § 1 mom. ankommer på kyrkoherden. (11.5.2001/1558)

6 § (16.5.1997/1305)

Församlingen skall med särskild omsorg sköta de handlingar som ingår i församlingens arkiv eller församlingens fornföremål eller värdeföremål som hör ihop med en kyrka eller en begravningsplats.

Utan vägande skäl får sådant lösöre som avses i 1 mom. inte renoveras, flyttas från sin traditionella plats eller bortföras.

7 § (12.11.2010/251 år 2012)

Ett vapen eller dess emblem fristående utan skölden ska användas enligt heraldiska principer.

8 § (12.11.2010/251 år 2012)

Biskopsmötet och domkapitlen använder sina egna emblem i sina sigill och stämplar.

Kontraktsprostarna använder ett grekiskt kors i sina sigill och stämplar.

Församlingarna och centralregistren kan ha församlingens kyrka eller en del av den, ett kors eller någon annan kyrklig symbol som emblem i sina sigill och stämplar.

9 § (12.11.2010/251 år 2012)

Sigillen och stämplarna är till sin form spetsovaler av två olika storlekar. De används på följande sätt:

1) biskopsmötet och domkapitlen använder sigill och stämplar som begränsas av två cirkelbågar med 34 millimeters radie och 25 millimeters avstånd mellan medelpunkterna,

2) kontraktsprostarna, församlingarna och centralregistren använder sigill och stämplar som begränsas av två cirkelbågar med 25 millimeters radie och 25 millimeters avstånd mellan medelpunkterna.

10 § (12.11.2010/251 år 2012)

Inom de yttre måtten inpassas för sigillets och stämpelns text ett randfält där gotiska bokstavstyper används.

I tvåspråkiga sigill och stämplar löper den finskspråkiga randtexten medsols från sigillets övre spets och fortsätter från nedre spetsen på svenska. I enspråkiga sigill och stämplar börjar texten i sigillets övre spets.

Sigillens och stämplarnas text kan vara på latin i stället för på finska och svenska. I församlingar som helt eller delvis ligger i samernas hembygdsområde kan samiska användas.

11 § (12.11.2010/251 år 2012)

Innan beslut fattas om förstöring av ett sigill eller en stämpel kan ett expertyttrande begäras i ärendet.

Kyrkoordningen träder i kraft samma dag som den kyrkolag, som kyrkomötet godkänt den 8 november 1991.

Ikraftträdelsestadganden:

11.11.1993/64 år 1994:

Detta beslut träder i kraft den 1 februari 1994.

12.5.1995/864:

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 1995.

10.11.1994/1692 år 1995:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1996 och det tillämpas vid besättande av de kyrkoherde- och kaplanstjänster samt de ordinarie lektors- och kantorstjänster som har förklarats lediga att sökas efter att beslutet har trätt i kraft. Examen i ledning av församlingsarbete skall första gången krävas vid besättande av de kyrkoherdetjänster som förklaras lediga att sökas efter den 1 januari 2002. Av en präst som innehar en ordinarie kyrkoherdetjänst krävs dock inte examen i ledning av församlingsarbete när han eller hon söker någon annan kyrkoherdetjänst. (6.11.1998/1014)

10.11.1995/1693:

Denna ändring av kyrkoordningen träder i kraft den 1 januari 1996.

12.5.1995/114 år 1996:

Denna ändring av kyrkoordningen har trätt i kraft den 1 februari 1996.

8.11.1995/1248 år 1996:

Denna ändring av kyrkoordningen träder i kraft den 1 januari 1997.

7.11.1996/678 år 1997:

Denna ändring av kyrkoordningen träder i kraft den 1 januari 1998.

16.5.1997/898:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1999. Den koncernbalansräkning som avses i 15 kap. 9 § 3 mom. skall första gången göras upp för år 2001. (12.5.2000/548)

Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan det träder i kraft. (12.5.2000/548)

7.11.1996/1304 år 1997:

Detta beslut träder i kraft den 1 februari 1998.

16.5.1997/1305:

Detta beslut träder i kraft den 1 februari 1998.

7.11.1997/1307:

Detta beslut trädde i kraft den 1 december 1997.

7.11.1997/350 år 1998:

Denna ändring av kyrkoordningen har trätt i kraft den 1 december 1997.

8.5.1998/1012:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1999.

6.11.1998/1013:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1999.

6.11.1998/1014:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1999.

7.11.1997/853 år 1999:

Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1999.

8.5.1998/854 år 1999:

Detta beslut träder i kraft den 1 december 1999.

7.5.1999/855:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000.

7.5.1999/1165:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000.

8.5.1999/1234:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000.

7.5.1999/296 år 2000:

Detta beslut träder i kraft den 1 mars 2000.

12.5.2000/548:

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2000.

13.11.1999/736 år 2000:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2000.

11.5.2001/439:

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2001.

11.5.2001/440:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2002. Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan beslutet träder i kraft.

9.11.2001/1161:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2002.

9.11.2001/1163:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2003.

11.5.2001/1250:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2002.

11.5.2001/1558:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2002.

8.5.2001/524 år 2002:

Detta beslut träder i kraft den 1 maj 2002.

16.5.2002/525:

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2002.

16.5.2002/526:

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2002.

16.5.2002/1202:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2003.

9.11.2002/50 år 2003:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2003.

9.11.2002/51 år 2003:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2003. När detta beslut träder i kraft ändras kantorstjänster som förutsätter avlagd högsta examen till kantorstjänster som förutsätter en utvidgad universitetsexamen, kantorstjänster som förutsätter avlagd mellersta examen till kantorstjänster som förutsätter högre högskoleexamen och kantorstjänster som förutsätter avlagd lägsta examen till kantorstjänster som förutsätter någon annan av biskopsmötet godkänd examen.

8.11.2002/843 år 2003:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

8.11.2003/1044:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

Detta beslut tillämpas inte på tjänsteansökningar i fråga om vilka tjänsten har förklarats ledig innan detta beslut träder i kraft.

8.11.2003/1045:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

8.11.2003/1046:

Detta beslut träder i kraft den 1 maj 2004.

9.11.2002/1275 år 2003:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

9.5.2003/1276:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

9.5.2003/1277:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

9.5.2003/822 år 2004:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2005.

12.11.2004/1114:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2005.

12.11.2004/851 år 2005:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2006.

10.11.2005/948:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2006.

12.5.2005/237 år 2006:

Detta beslut träder i kraft den 10 april 2006.

12.5.2005/238 år 2006:

Detta beslut träder i kraft den 10 april 2006.

12.11.2004/588 år 2006:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2006.

Om ett behörighetsvillkor enligt kyrkoordningen, föreskrifter som utfärdats med stöd av den eller enligt andra bestämmelser är fullständigt behärskande av eller fullständiga kunskaper i finska eller svenska skall detta motsvara utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i språket i fråga.

Tjänstemän och annan personal som utnämnts eller valts till en uppgift innan detta beslut träder i kraft bibehåller oberoende av de nya kraven på språkkunskap som krävs för tjänsten, behörigheten för sin uppgift samt behörigheten även för någon annan tjänst eller anställning för vilken kraven på språkkunskap motsvarar de krav som gäller för den uppgift som han eller hon har utnämnts till innan detta beslut träder i kraft.

Om en tjänst eller någon annan anställning ledigförklarats innan detta beslut träder i kraft tillämpas i fråga om de behörighetsvillkor som avser språkkunskaper de föreskrifter som gäller när tjänsten eller anställningen ledigförklarades.

10.11.2005/589 år 2006:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2006.

11.5.2006/590:

Detta beslut träder i kraft den 1 november 2006.

9.11.2006/1129:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2007.

11.5.2007/796:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2007.

7.5.2010/666:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2010.

Beslutet tillämpas vad gäller 15 kap. 10 § 1 och 4 mom. första gången när de kyrkofullmäktige som väljs år 2010 utser revisorer för sin mandatperiod.

7.11.2008/792 år 2010:

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av 16 kap. och 25 kap. 12 § 2 mom. i kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 7 november 2008.

7.5.2010/1326 år 2011:

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 7 maj 2010, varigenom ändras 15, 22 och 24 kap. i kyrkolagen.

12.11.2010/251 år 2012:

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av 25 kap. i kyrkolagen som kyrkomötet godkände den 12 november 2010.

12.11.2010/1009 år 2012:

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 5 november 2009.

6.5.2011/1014 år 2012:

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen, varigenom ändras lagens 15, 17 a, 17 b och 22 kap., som kyrkomötet godkänt den 12 november 2010.

6.5.2011/1015 år 2012:

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av 17 kap. i kyrkolagen som kyrkomötet godkände den 6 maj 2011.

9.11.2011/798 år 2013:

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 9 november 2011, varigenom ändras 8, 19, 24 och 25 kap. i kyrkolagen.

8.11.2013/415 år 2014:

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 8 november 2013, varigenom ändras 5, 7–9, 17 a, 17 b, 18–20 och 23–25 kap. i kyrkolagen.

9.5.2014/417:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2015.

8.5.2015/703:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2015.

8.5.2015/1606:

Detta beslut träder i kraft samma dag som de ändringar av kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 9 maj 2014, den 7 november 2014 och den 8 maj 2015.

Efter detta besluts ikraftträdande kan en OFR-revisor eller en OFR-sammanslutning som utsetts av kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige fortsätta som revisor för en församling eller en kyrklig samfällighet, under förutsättning att OFR-revisorn eller OFR-sammanslutningen registrerar sig hos Revisionstillsynen i enlighet med bestämmelserna i 12 § 3 mom. i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015).

Kyrkans utrikesråd och de nämnder den tillsatt upphör när detta beslut träder i kraft.

22 kap. 3 e § och 3 g § 2 mom. som var i kraft när beslutet trädde i kraft tillämpas år 2016 och 2017 när beloppet av kompletteringen av skatteintäkterna beräknas.

11.11.2016/1044:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2017.

11.11.2016/393 år 2017:

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 11 november 2016.

5.5.2017/395:

Detta beslut träder i kraft den 1 juni 2017.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.