8.11.1991/1055 år 1993
Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Kyrkoordning 8.11.1991/1055 år 1993
Kyrkomötet har med stöd av 2 kap. 1 § 2 mom. kyrkolagen (1054/93) godkänt en kyrkoordning som följer:
I Avdelningen
Allmänna bestämmelser
1 kap
Kyrkans bekännelse och medlemmar
1 §
Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Guds heliga ord, det Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, och som är uttalad i den gamla kyrkans tre bekännelser samt i den oförändrade Augsburgska bekännelsen och i de övriga bekännelseskrifter för den lutherska kyrkan som intagits i Konkordieboken. Kyrkan fasthåller som sitt högsta rättesnöre den i dessa bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord.
2 §
De böcker som skall användas i kyrkans heliga förrättningar och i undervisningen skall vara avfattade i enlighet med bekännelsen.
3 §
Till medlemmar i kyrkan upptas
1) barn i det heliga dopet,
2) en skriftskolgången person, som tidigare tillhört en evangelisk-luthersk kyrka och som meddelar sig önska bekänna sig till kyrkans tro, samt
3) en annan person som uppnått föreskriven ålder och inte tillhör någon evangelisk-luthersk kyrka sålunda, att han efter nödig undervisning undfår dopet eller, om han är rätt döpt. bekänner kyrkans tro.
Som medlem av kyrkan upptas ett barn som är rätt döpt samt, enligt anmälan av den som saken gäller, den som hör till en annan evangelisk-luthersk kyrka och likaså den som hör till en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religionssamfund och uppnått föreskriven ålder, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om medlemskap i kyrkan med kyrkan eller religionssamfundet i fråga. (10.11.2005/589 år 2006)
Samtycker kyrkoherden inte till en anhållan om anslutning till kyrkan, skall han överföra ärendet till kyrkorådet eller församlingsrådet för avgörande.
En person som intagits i kyrkans gemenskap enligt 1 mom. 2 eller 3 punkten anses vara skriftskolgången och konfirmerad.
4 §
En medlem av kyrkan har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga handlingar och de övriga förmåner som församlingen erbjuder i enlighet med stadgandena i kyrkolagen och kyrkoordningen.
En medlem i en annan kristen kyrka eller i ett annat religionssamfund har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga handlingar och församlingens övriga verksamhet, att verka som fadder samt att predika i gudstjänsten och att biträda vid nattvardens utdelning på samma grunder som en medlem av kyrkan, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om detta med kyrkan eller religionssamfundet i fråga. (11.5.2001/1558)
5 §
En medlem av kyrkan skall delta i gudstjänsterna, begagna sig också i övrigt av kyrkans nådemedel och främja förverkligandet av församlingens uppgift.
En medlem av kyrkan bör iaktta en kristlig livsföring, ingå sitt äktenskap på föreskrivet sätt, låta döpa sina barn och sörja för deras kristna fostran.
II Avdelningen
Gudstjänsten, kyrkliga förrättningar och annan församlingsverksamhet
2 kap
Kyrkans heliga handlingar
A. Gudstjänsten
1 §
Gudstjänsten är öppen för alla.
Gudstjänsterna skall förrättas och de kyrkliga förrättningarna utföras i enlighet med kyrkohandboken.
2 §
Högmässogudstjänst skall firas i församlingens kyrka under söndagar och kyrkliga helgdagar. Finns det flera kyrkor, skall kyrkorådet eller församlingsrådet besluta i vilken eller vilka av dessa kyrkor gudstjänster skall firas under olika tidpunkter. Gudstjänst kan också firas på annan plats än i en kyrka.
Gudstjänst firas på självständighetsdagen och i samband med statliga högtidligheter på det sätt som därom stadgas eller för särskilda tillfallen är föreskrivet.
Övriga gudstjänster anordnas enligt behov,
3 §
Högmässogudstjänsten skall i allmänhet börja klockan 10. Föreligger del befogad anledning att fortgående börja gudstjänsten någon annan tid, beslutar kyrkofullmäktige eller församlingsrådet härom. Beslutet skall underställas domkapitlet för avgörande.
Har två församlingar som tillhör samma kyrkliga samfällighet gemensam kyrka, beslutar gemensamma kyrkofullmäktige om tiden för gudstjänstens begynnande. Beslutet skall underställas det domkapitel för avgörande under vilket samfälligheten lyder.
4 §
Predikan skall hållas över de texter som bestämts i kyrkohandboken och den skall vara överensstämmande med kyrkans bekännelse. Predikan får inte innehålla olämpliga hänsyftningar avseende någon viss person eller agitation.
5 §
I högmässogudstjänsten brukas den psalmbok och de mässmelodier som kyrkomötet godkänt. I gudstjänsten kan vid sidan av psalmboken tillfälligt brukas även andra lämpliga sånger och mässmelodier.
6 §
Högmässogudstjänsten skall förrättas av den som anförtrolts prästtjänst i församlingen. Med kyrkoherdens samtycke eller enligt förordnande av kontraktsprosten kan även någon annan präst förrätta gudstjänsten.
Den som fått rätt att verka som lektor kan med kyrkoherdens samtycke predika i gudstjänsten.
I enskilda fall kan kyrkoherden kalla en sådan medlem av evangelisk-lutherska kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse att predika vid gudstjänsten. (8.5.1999/1234)
4 mom. har upphävts genom B 8.5.1999/1234. (8.5.1999/1234)
7 §
Finns någon präst ej att tillgå att förrätta gudstjänsten på grund av sjukdom eller annat förhinder, skall någon av de närvarande tjänsteinnehavarna eller medlemmarna av kyrkorådet i församlingen förfara på det sätt som bestämts i kyrkohandboken.
8 §
Kyrkorådet eller församlingsrådet fastställer en plan för de kollekter som skall uppbäras vid högmässogudstjänsterna och beträffande vilka bestämmelser inte har getts enligt 22 kap. 2 § 1 mom. 9 punkten kyrkolagen.
B. Nattvarden
9 §
Herrens heliga nattvard firas i samband med gudstjänst.
Nattvarden får firas förutom i en kyrka, i församlingens jordfästningskapell och kapell även på någon annan plats som domkapitlet på framställning av kyrkorådet eller församlingsrådet har godkänt för detta ändamål. (16.5.2002/1202)
Nattvard får under kyrkoherdens tillsyn tillfälligt firas även någon annanstans än i en kyrka eller på en plats som godkänts enligt 2 mom. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete får nattvard förutom i en kyrka eller på en plats som godkänts enligt 2 mom. under fältbiskopens tillsyn firas även någon annanstans. (7.5.2010/666)
10 §
Vid behov kan nattvarden utdelas åt en enskild person även utom gudstjänsten på det sätt som kyrkohandboken utvisar.
11 §
Berättigad att delta i nattvarden är varje konfirmerad medlem av kyrkan.
Ett barn som är döpt och undervisats om nattvardens betydelse är berättigat att delta i nattvarden tillsammans med sina föräldrar eller med någon annan konfirmerad medlem av kyrkan som svarar för barnets kristna fostran. En döpt medlem av församlingen som deltar i konfirmandundervisningen kan efter att ha erhållit undervisning om nattvarden, tillsammans med sin konfirmandlärare delta i nattvarden i församlingens gemensamma gudstjänst. (9.11.2001/1163)
Nattvarden kan utdelas även åt andra, som är sjuka eller i nöd och förstår dess innebörd.
12 §
Nattvarden utdelas av en präst. En lektor har rätt att biträda vid nattvardens utdelning och att utdela nattvarden i de fall som avses i 10 §.
Kyrkoherden kan bevilja en sådan medlem av evangelisk-lutherska kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse rätt att biträda vid utdelning av nattvarden. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete beslutar fältbiskopen om rätten att biträda vid utdelning av nattvarden. (7.5.2010/666)
Är någon i dödsfara eller annars i ett synnerligt nödläge och önskar bli delaktig av nattvarden, får envar kristen tilldela honom denna, om en präst inte finns att tillgå.
C. Dopet
13 §
Det heliga dopet förrättas av en präst.
Den som blivit rätt döpt får inte döpas på nytt.
14 §
Kan det befaras att ett barn avlider och finns det ingen präst att omedelbart tillgå som kan förrätta dopet, skall någon medlem av kyrkan döpa barnet i vatten och i den treenige Gudens namn. Om nöddop meddelas anvisningar i kyrkohandboken. Nöddop kan förrättas även av en annan kristen.
Då nöddop förrättats skall härom meddelas till vederbörande kyrkoherdeämbete utan dröjsmål. Nöddopet bekräftas på det sätt som föreskrivits i kyrkohandboken.
15 §
Kyrkans medlemmar skall befordra sina barn till dopet utan onödigt dröjsmål. Fördröjs dopet, ankommer del på kyrkoherden att erinra barnets föräldrar eller vårdnadshavare härom.
Tillhör inte den ena eller någondera av föräldrarna kyrkan eller handhar inte föräldrarna barnets fostran, kan barnet döpas med iakttagande av vad som är särskilt stadgat om ett barns tillhörighet till kyrkan.
16 § (7.5.2010/666)
Den som döps ska ha åtminstone två faddrar som är konfirmerade medlemmar av en evangelisk-luthersk kyrka. Förutom dessa kan också den vara fadder som hör till någon sådan kristen kyrka eller något sådant kristet religionssamfund som godkänner ett dop som förrättats av den evangelisk-lutherska kyrkan.
Av särskilda skäl kan dop förrättas trots att den som döps har endast en fadder som är konfirmerad medlem av en evangelisk-luthersk kyrka. Beslutet om förrättande av dop fattas av kyrkoherden i den församling i vilken den som döps upptas som medlem.
Av särskilda skäl kan barnet efter dopet få ytterligare högst två faddrar. Beslut om att utse ytterligare faddrar fattas av kyrkoherden i barnets församling på förslag av barnets vårdnadshavare. En anteckning om att en fadder har utsetts ska göras i kyrkböckerna i den församling där barnet har döpts eller skrivits in som medlem i kyrkan.
17 § (7.5.2010/666)
Dopet förrättas i en kyrka, i ett kapell, hemma eller någon annanstans enligt vad prästen och de som saken gäller kommer överens om. Minst två faddrar eller andra vittnen ska vara närvarande vid dopförrättningen.
När dopet har förrättats ska man be för den döpta vid söndagens högmässogudstjänst.
D. Vigsel till äktenskap
18 §
De som ingått förlovning vigs kyrkligt till äktenskap på det sätt som föreskrivits i kyrkohandboken. Vigseln förrättas av en präst.
Den som skall vigas kyrkligt skall vara skriftskolgången medlem av kyrkan. Är den ena av de förlovade inte medlem av kyrkan, kan vigseln förrättas kyrkligt, om den som inte tillhör kyrkan tillhör någon annan kristen kyrka eller ett kristet trossamfund.
19 §
I söndagens högmässogudstjänst skall menigheten be för dem vilkas tillårnade eller ingångna äktenskap har kungjorts för församlingen.
Vigseln förrättas i en kyrka, i ett kapell eller på någon annan plats, så som de som skall vigas har överenskommit därom med prästen. (16.5.2002/1202)
20 §
Ett äktenskap som har ingåtts i annan ordning än den som iakttas av en evangeliskluthersk kyrka kan på begäran välsignas.
E. Jordfästning
21 §
I söndagens högmässogudstjänst meddelas om de dödsfall som inträffat bland församlingens medlemmar, så som därom föreskrivits i kyrkohandboken.
22 §
Jordfästningen förrättas av en präst i en kyrka eller i ett jordfästningskapell, i ett kapell, vid graven eller i den avlidnas hem, så som därom har överenskommits mellan dem som förrättningen gäller och prästen. (16.5.2002/1202)
I undantagsfall kan en präst från någon annan kristen kyrka eller ett därmed jämställt samfund förrätta jordfästningen av en medlem av kyrkan, om detta grundar sig på den avlidnas klart uttalade vilja och härom överenskommes med församlingens kyrkoherde.
23 §
En avliden som inte tillhört kyrkan kan jordfastas, om de anhöriga eller någon annan som omhänderhar begravningen anhåller härom. Jordfästningen skall dock inte förrättas, om den avlidna klart hade uttryckt en motsatt önskan eller om prästen, på grund av den uppfattning som han erhållit vid själavårdande samtal eller på annat sätt, anser att det inte föreligger tillräckliga skäl för en kyrklig jordfästning.
F. Särskilda bestämmelser
24 §
En medlem av församlingen har rätt att för en kyrklig förrättning anlita den präst i sin hemförsamling som han önskar, om inte ett tvingande skäl utgör hinder härför.
En präst är även skyldig att utföra kyrkliga förrättningar inom sin egen församlings område på begäran av en medlem av någon annan församling. På anhållan får en präst utföra kyrkliga förrättningar även i en annan församling.
25 §
En präst skall utan dröjsmål skriftligen till kyrkoherdeämbetet i berörda församling meddela om en sådan kyrklig förrättning som han utfört. Om anmälan, som skall göras om vigsel till äktenskap, stadgas särskilt.
På begäran av sakägaren skall en präst utfärda intyg över kyrkliga förrättningar som han utfört.
26 §
För utförande av en kyrklig förrättning är det inte tillåtet att uppbära arvode. Församlingen kan dock erlägga arvode till en präst, lektor och kantor som på församlingens vägnar kallats att utföra en förrättning.
27 §
Biskopsmötet äger bestämma under vilka förutsättningar en präst från någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller ett annat kristet trossamfund eller kristet samfund i enskilda fall kan utföra kyrkliga förrättningar.
3 kap
Kristen fostran och undervisning samt konfirmation
1 §
Föräldrar och vårdnadshavare skall ge sina barn en kristen fostran och undervisa dem enligt den evangelisk-lutherska bekännelsen. Faddrarna och församlingen skall stöda föräldrarna och värdnadshavarna i denna fostran och undervisning.
2 §
Församlingen skall ha omsorg om sina medlemmars kristna fostran och vården om deras andliga liv i alla åldersklasser.
3 §
Församlingen skall anordna konfirmandundervisning, där de unga görs förtrogna med kyrkans gemensamma tro och leds in i ett liv i församlingens gemenskap.
Ledningen av skriftskolan tillkommer en präst eller lektor. Såsom lärare verkar dessutom församlingens kantorer, ungdomsledare och övriga anställda, i enlighet med vad som föreskrivs i församlingens reglemente för skriftskola. Vid behov meddelas konfirmandundervisningen enskilt.
Församlingens reglemente för skriftskolan godkänns av kyrkorådet eller församlingsrådet. Beslutet skall underställas domkapitlet för fastslällelse.
3 a § (8.11.2003/1046)
Domkapitlet kan för viss tid bevilja en kristen förening, stiftelse eller anstalt tillstånd att anordna konfirmandundervisning. Biskopsmötet ger närmare föreskrifter om förutsättningarna för beviljande av tillstånd samt om tillsynen över skriftskolorna.
Domkapitlet kan återkalla ett tillstånd att anordna konfirmandundervisning, om arrangemangen eller den undervisning som meddelas inte uppfyller de villkor som föreskrivits för beviljande av tillstånd.
4 §
I skriftskolan meddelas undervisning enligt den kristna läran, som godkänts av kyrkomötet. Biskopsmötet godkänner de läroböcker som skall användas.
Biskopsmötet utfärdar närmare föreskrifter om den undervisning som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten.
5 §
I konfirmationen kan de delta som på grund av konfirmandundervisningen berättigas härtill.
I konfirmationen bekänner sig de unga till kyrkans tro samt berättigas att självständigt begå nattvarden. Konfirmationen förrättas av en präst eller lektor.
4 kap
Själavård och bikt; kyrkotukt; diakoni och mission
1 §
Församlingen skall dra försorg om själavården bland de på området bosatta samt vårda sig om deras kristna tro och liv ävensom bereda tillfälle till enskild bikt. Detta ankommer särskilt på församlingens präster och lektorer, men även på församlingens övriga medlemmar.
2 §
Den som genom sitt leverne förorsakar förargelse och försummar sina plikter som kyrkans medlem skall av en präst vägledas att iaktta en kristlig livföring.
Kyrkoherden skall tillrättavisa de medlemmar av kyrkan som undervisar mot kyrkans bekännelse.
3 §
Församlingen och dess medlemmar skall utföra diakoniverksamhet, vars syfte är att ge en sådan hjälp som betingas av kristlig kärlek, särskilt till dem vars nöd är störst och vilka inte får någon annan hjälp. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för diakonin, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.
4 §
Församlingen och dess medlemmar skall främja missionsarbetet, vars syfte är att utbreda evangelium bland dem som inte är kristna. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för missionsarbetet, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.
III Avdelningen
Prästämbetet, tjänsteinnehavare och arbetstagare
5 kap
Prästämbetet
1 §
På en präst ankommer särskilt att förrätta den offentliga gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten, att omhänderha övriga kyrkliga förrättningar samt den enskilda själavården och bikten.
Ordinationen skall förrättas av biskopen. När biskopsämbetet är ledigt eller biskopen är förhindrad kan domkapitlet kalla någon annan biskop att förrätta ordinationen. (11.5.2001/439)
I ärkestiftet skall ärkebiskopen eller biskopen delta i det beslut om godkännande till ordination som avses i 5 kap. 1 § 2 mom. kyrkolagen och förrätta ordinationen med beaktande av vad som i 18 kap. 1 a § bestäms om fördelningen av uppgifterna. (7.11.1996/678 år 1997)
2 §
Den som ordineras till prästämbetet skall
1) vara en gudfruktig och för kristligt leverne känd konfirmerad medlem av kyrkan,
2) ha avlagt en sådan teologisk examen vid ett universitet som biskopsmötet godkänt som behörighetsvillkor för prästämbetet,
3) vad hälsotillståndet beträffar vara förmögen att förvalta prästämbetet, samt
4) även i övrigt vara lämplig för prästämbetet.
(9.11.2002/50 år 2003)Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om de intyg som krävs av dem som ansöker om ordination.
3 § (11.5.2006/590)
3 § har upphävts genom B 11.5.2006/590.
4 §
Den som anhåller om ordination skall inför biskopen och domkapitlets övriga medlemmar ådagalägga sin förmåga att bestrida prästämbetet och i detta syfte avlägga de prov som domkapitlet bestämmer.
5 §
Till prästämbetet kan den ordineras som
1) kallats att bestrida en prästtjänst,
2) är tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen eller domkapitlet, (9.11.2002/1275 år 2003)
3) kallats att tjänstgöra i en kyrkans missionsorganisation eller, under de i 6 kap. 58 § nämnda förutsättningarna, vid något annat kristet samfund, eller
4) som verkar som lärare i teologisk vetenskap vid ett universitet eller en annan högskola eller som religionslärare vid en läroinrättning och som förbinder sig att, på det sätt som domkapitlet prövar, även omhänderha till en prästtjänst hörande uppgifter i församling i den omfattning som hans huvudtjänst medger.
6 §
Vid ordinationen skall den som vigs till prästämbetet avge följande prästlöfte:
Jag N.N. lovar inför Gud den allvetande, att jag vid utövandet av prästämbetet, som jag nu står redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga ord och den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag skall inte offentligt förkunna eller utsprida eller hemligt främja eller hylla läror som strider däremot. Jag vill även rätt förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten enligt Kristi instiftelse. Jag vill efterleva kyrkans lag och ordning samt villigt tjäna församlingen och ordets åhörare. Allt detta vill jag efterkomma. så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.
7 §
Sedan ordinationen skett skall ett prästbrev, som undertecknats av ordinalor, utfördas till den ordinerade till bevis Över att han kallats och vigts till prästämbetet.
8 § (11.5.2001/1558)
Biskopen och domkapitlet beslutar huruvida en präst som tillhör någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller ett annat kristet religionssamfund skall berättigas att förvalta prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Sökanden skall avlägga de prov som nämns i 4 § i detta kapitel samt avge löfte enligt 6 §. Dessutom skall iakttas vad som ovan föreskrivs om förutsättningarna för ordination. Har prästen i fråga inte tidigare blivit prästvigd i en evangelisk-luthersk kyrka eller i en sådan kyrka som har nattvardsgemenskap med den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, skall denna ordineras till prästämbetet.
Om kyrkomötet har godkänt ett avtal med en annan kristen kyrka eller ett annat religionssamfund om ömsesidigt godkännande av prästämbetet skall en präst i kyrkan eller religionssamfundet i fråga för att få forvalta prästämbetet avlägga endast de prov som avses i 4 § i detta kapitel. (11.5.2001/1558)
9 §
Anmodas en präst att utföra prästerlig tjänst för någon annan kristen än en sådan som tillhör en evangelisk-luthersk kyrka, får han inte vägra härtill, om inte förrättandet av tjänsten strider mot lag, denna kyrkoordning eller kyrkans bekännelse. Förrättningen skall utföras enligt kyrkohandboken.
10 §
Föranleds inte annat av 6 kap. 16 och 17 §§ kyrkolagen, tillhör en präst det stift i vilket han ordinerats eller till vilket han med domkapitlets samtycke övergått. Har en präst blivit utnämnd till en prästtjänst i ett annat stift, övergår han till detta stift. (12.5.1995/864)
En präst som tjänstgör i en kyrklig samtallighet kan tillhöra det stift till vilket den språkliga minoriteten i församlingarna hör.
En präst som är anställd i en församling hör till samma prosteri som denna församling. En präst som är anställd i en kyrklig samfällighet hör till samma prosteri som denna kyrkliga samfällighet. Finns det flera prosterier med samma språk på den kyrkliga samfällighetens område bestämmer domkapitlet till vilket prosteri en präst i den kyrkliga samfälligheten skall höra. En präst som är anställd i den kyrkliga samfälligheten och enligt 2 mom. på språkliga grunder hör till ett annat stift hör dock till ett prosteri i detta stift. Är en präst inte anställd i en församling eller en kyrklig samfällighet, hör han eller hon till samma prosteri som den församling i vilken han eller hon är medlem. En präst, som inte är bosatt på området för det stift som han eller hon hör till, hör till domprosteriet. (12.5.2005/237 år 2006)
6 kap
Tjänsteinnehavare och arbetstagare
A. Gemensamma bestämmelser (12.11.2004/588 år 2006)
1 §
En tjänst skall förklaras ledig att sökas innan den besätts, om den inte enligt kyrkolagen eller enligt en i stöd därav utfärdad författning får besättas utan att ledigförklaras.
En tjänst skall sökas skriftligt hos den utnämnande myndigheten eller hos den myndighet som uppgetts då tjänsten ledigförklarades. Till ansökan skall fogas behövliga uppgifter.
Har en tjänsteansökan återtagits före utnämningen, beaktas sökanden inte dä tjänsten besätts, om inte annat föranleds av 27 §.
2 §
Ett tjänsteförhållande vidtar vid den tidpunkt från vilken vederbörande har utnämnts. förordnats eller förflyttats till en tjänst eller anställts att sköta en tjänst interimistiskt eller som vikarie.
3 §
En tjänsteinnehavare skall fullgöra sina tjänsteåligganden på behörigt sätt och utan dröjsmål. Han skall iaktta bestämmelserna om arbetsledning och arbetsövervakning.
En tjänsteinnehavare skall uppträda så som hans tjänsteställning förutsätter.
En förman kan ge en tjänsteinnehavare som är underställd honom en anmärkning.
4 §
Har en tjänsteinnehavare beviljats tjänstledighet, befrias han frän fullgörandet av samtliga tjänsteåligganden. Tjänstledigheten kan dock även beviljas partiellt. En tjänsteinnehavare kan av särskilda skäl med eget samtycke förordnas att under liden för beviljad tjänstledighet utföra vissa tjänsteåligganden.
Om vikarie beslutar den myndighet som beviljat tjänstledigheten.
5 §
En tjänsteinnehavare får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan. om han inte på ansökan har erhållit tillstånd till bisysslan. Tillstånd till bisyssla behövs även av en tjänsteinnehavare i huvudtjänst som inte har fastställd tjänstetid. Här avsett tillstånd kan beviljas också för viss tid och begränsat. Tillståndet kan återkallas, då skäl därtill föreligger.
Vid prövning av beviljandet av tillstånd skall det beaktas att tjänsteinnehavaren inte på grund av bisysslan får bli jävig i tjänsten, att bisysslan inte får äventyra förtroendet för tjänsteinnehavamas opartiskhet vid tjänsteutövningen och att den inte heller annars får inverka menligt på en sakenlig skötsel av tjänsten.
Om annan bisyssla än en sådan som avses i 1 mom. skall tjänsteinnehavaren göra anmälan till vederbörande myndighet. Myndigheten kan på i 2 mom. föreskrivna grunder förbjuda tjänsteinnehavaren att ta emot eller inneha sådan bisyssla.
Med bisyssla avses i 1-3 mom. tjänst och sådant avlönat arbete eller uppdrag som tjänsteinnehavaren har rätt att avsäga sig samt yrke, näring och rörelse. Som bisyssla anses inte tillfälligt uppdrag.
Domkapitlet beviljar tillstånd till bisyssla åt innehavaren av en präst-, lektors- eller kantorstjänst. Till ansökan skall fogas kyrkorådets eller församlingsrådets utlåtande.
6 §
En till en präst-, lektors- eller kantorstjänst i en församling eller kyrklig samfällighet utnämnd tjänsteinnehavare beviljas avsked av domkapitlet, övriga tjänsteinnehavare i kyrkan. i en församling eller i en kyrklig samfällighet beviljas avsked av den myndighet som beståmts i tjånstestadgan, om inte ärendets avgörande ankommer på domkapitlet.
En tjänsteinnehavares tjänsteförhållande upphör utan uppsägning vid utgången av den månad då han uppnår avgångsåldern.
En tjänsteinnehavare anses ha avgått från sin tidigare tjänst räknat från den tidpunkt då han utnämnts, förordnats eller bestående förflyttats till någon annan tjänst i kyrkan, en församling eller en kyrklig samfällighet.
7 §
Kyrkostyrelsen skall föra matrikel över kyrkostyrelsens tjänsteinnehavare och arbetstagare och domkapitlet över stiftets präster och lektorer samt över domkapitlets tjänsteinnehavare och arbetstagare, över församlingens övriga tjänsteinnehavare och arbetstagare förs matrikel i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.
Kyrkostyrelsen utfärdar vid behov anvisningar rörande matrikelföringen.
8 §
De bestämmelser i tjänstestadgan som gäller avlöning och övriga förmåner samt erläggande och innehållande av dessa skall tillämpas pä en präst-, lektors- och kantorstjänst.
8 a § (12.5.1995/114 år 1996)
Om den behörighet för en tjänst eller en uppgift som ett examensbevis som avses i 2 § lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/92) eller ett motsvarande dokument över utbildning ger eller om det lämplighetsprov eller den anpassningstid som sökanden skall genomgå bestämmer kyrkostyrelsen. (7.11.1996/1304 år 1997)
De beslut om att jämställa examina för kyrkliga tjänster med varandra som avses i lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (531/86) fattas av kyrkostyrelsen.
Kyrkostyrelsen fattar de beslut om godkännande av examina som avses i lagen om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen mellan de nordiska länderna om nordisk arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier (651/1998). (13.11.1999/736 år 2000)
Kyrkostyrelsen skall fatta de beslut som nämns i 1æ3 mom. inom fyra månader efter att ansökan har tillställts kyrkostyrelsen. (13.11.1999/736 år 2000)
I anslutning till kyrkostyrelsen verkar en delegation som vid behov ger kyrkostyrelsen utlåtanden för behandlingen av de ärenden som avses i 1æ3 mom. Delegationen utför dessutom, i enlighet med vad kyrkostyrelsen bestämmer, andra uppgifter med anknytning till erkännande av examina. Om sammansättningen av delegationen bestäms i en instruktion som antas av kyrkostyrelsen. (13.11.1999/736 år 2000)
L om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen 1597/1992 har upphävts genom L 1093/2007, se L om erkännande av yrkeskvalifikationer 1093/2007 6 § 1 mom. 4 och 5 p.
8 b § (12.11.2004/588 år 2006)
När en myndighet anställer tjänstemän eller annan personal skall den förvissa sig om att den som anställs har sådana språkkunskaper som arbetsuppgifterna kräver.
När en tjänst eller någon annan anställning ledigförklaras, skall i annonsen nämnas om det finns behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper samt vilka slags språkkunskaper som förutsätts i arbetet eller som räknas som en merit vid anställningen.
När en tjänst eller någon annan anställning tillsätts beaktas även sökande som först efter ansökningstidens utgång har visat de språkkunskaper som krävs, om detta inte fördröjer handläggningen av saken.
8 c § (12.11.2004/588 år 2006)
Av kyrkoherden i en församling krävs i en enspråkig församling utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. I en tvåspråkig församling krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens majoritetsspråk samt goda muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Domkapitlet bestämmer om kraven på språkkunskap för kyrkoherden i andra än en finskspråkig, svenskspråkig eller tvåspråkig församling. Domkapitlet i Uleåborgs stift bestämmer om kraven på språkkunskap för kyrkoherden i en tvåspråkig församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde.
Är högskoleexamen enligt lag eller förordning behörighetsvillkor för andra anställda inom kyrkoförvaltningen, krävs vid en enspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. Vid en tvåspråkig myndighet krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetens språk inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Undantag från dessa behörighetsvillkor kan föreskrivas i en instruktion eller en språkstadga, om arbetsuppgifterna förutsätter detta eller om de uppgifter som kräver användning av olika språk hos myndigheten kan fördelas eller om det finns andra särskilda skäl för undantag.
Föreskrifter om kraven på språkkunskap för andra anställda inom kyrkoförvaltningen än de som avses i 1 eller 2 mom. ges i en instruktion eller språkstadga.
En språkstadga godkänns i samma ordning som en instruktion. I en tvåspråkig församling och kyrklig samfällighet skall föreskrifter om de i 2 och 3 mom. avsedda kraven på språkkunskap tas in i språkstadgan.
När en tjänst eller någon annan anställning tillsätts i en församling, som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde, betraktas kunskap i samiska som en särskild merit.
8 d § (12.11.2004/588 år 2006)
Förmåga att använda finska eller svenska visas så som föreskrivs i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003).
B. Församlingens och den kyrkliga samfällighetens tjänsteinnehavare och arbetstagare.
1. Allmänna bestämmelser
9 §
I en församling skall, med beaktande av vad som är bestämt i 40, 50 och 52 §§, finnas minst en kantorstjänst och en tjänst för diakonin.
I en församling kan finnas kaplanstjänster. I en församling och i en kyrklig samfällighet kan finnas församlingspastors- och lektorstjänster samt övriga tjänster, om vilkas inrättande och indragande kyrkofullmäktige beslutar. Ett beslut om inrättande eller indragning av en kaplansljänst, ordinarie leklorstjänst eller en kantorstjänst skall underställas domkapitlet för fasislällelse.
10 § (12.11.2004/588 år 2006)
10 § har upphävts genom Kyrkomötets beslut 12.11.2004/588 år 2006.
11 §
Vid ansökan om en kyrkoherde-, kaplans-, ordinarie lektors eller en kanlorsljänst skall till ansökan som meritförteckning fogas utdrag ur matrikeln samt annan nödig utredning.
Är sökanden i annan än kyrklig tjänst eller finns han inte antecknad i den av domkapitlet förda matrikeln, skall till ansökan fogas annan utredning som motsvarar en meritförteckning.
12 § (12.5.1995/864)
Innehavaren av en prästtjänst i en församling beviljas semester och tjänstledighet av domkapitlet och innehavaren av en lektors- eller kantorstjänst av kyrkorådet eller församlingsrådet. Kyrkoherden har dock rätt att bevilja innehavaren av en annan prästtjänst i församlingen fritid och semester samt tjänstledighet som varar högst en månad. Kyrkoherdens beslut om semester och tjänstledighet skall meddelas kontraktsprosten och domkapitlet. (8.11.1995/1248 år 1996)
Då innehavaren av en prästtjänst i en församling ansöker om tjänstledighet för längre tid än två månader av annan orsak än för sjukdom eller för havandeskap och barnsbörd, skall han foga till sin ansökan utlåtande av kyrkorådet eller församlingsrådet.
En anmälan till domkapitlet skall göras när en innehavare av en prästtjänst i en kyrklig samfällighet åtnjuter en sådan tjänstledighet som skall antecknas i matrikeln.
13 §
Då en kyrkoherde- eller kaplanstjänst är ledig eller då en prästtjänst annars skall besättas interimistiskt, förordnar domkapitlet någon lämplig präst att bestrida tjänsten. För en lektors- eller kantorstjänst utser kyrkorådet eller församlingsrådel en för uppgiften lämplig person att sköta tjänsten interimistiskt.
14 §
Under sin fritid skall innehavaren av en präst-, lektors- eller kantorstjänst handha oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifier. om inte handhavandet av dem har kunnat ordnas på annat sätt. Tjänsteinnehavaren är skyldig att vid sidan av sin egen tjänst tjänstgöra som vikarie för en annan präst, lektor eller kantor under tiden för dennes semester eller tjänstefria dag.
15 §
En person som uppnått avgångsåldern kan anställas att interimistiskt eller som vikarie sköta en tjänst, om det annars uppstår svårigheter att ordna tjänstens skötsel.
16 §
I en församling där det finns flere prästtjänster eller en eller flere lektorsljänster skall prästerna och lektorerna fördela arbetet sig emellan och uppgöra en arbetsfördelningsplan under iakttagande av vad som är föreskrivet i 2 kap. 24 §. Kan överenskommelse ej uppnås om arbetsfördelningen, avgörs ärendet av domkapitlet.
2 mom. har upphävts genom B 16.5.1997/1305. (16.5.1997/1305)
17 §
Arbetstagare anställs av kyrkorådet, församlingsrådet eller av annan myndighet i församlingen, i enlighet med vad som är bestämt i reglemente eller instruktion.
2. Prästtjänster
18 §
En kyrkoherde- eller kaplanstjänst kan sökas av en präst som har avlagt pastoralexamen. För en kyrkoherdetjänst krävs dessutom examen i ledning av församlingsarbete. (10.11.1994/1692 år 1995)
Av den som söker kyrkoherdetjänsten i en domkyrkoförsamling krävs högre pastoralexamen.
19 §
För att få avlägga pastoralexamen krävs av en präst att han därförinnan under minst två år har bestridit präst- eller lektorstjänst, tjänstgjort som lärare i teologisk vetenskap vid ett universitet eller varit religionslärare vid en läroinrättning eller av domkapitlet berättigats att som präst eller lektor tjänstgöra i en förening, annan sammanslutning, stiftelse eller anstalt samt att hans uppförande varit klanderfritt.
20 § (10.11.1994/1692 år 1995)
Pastoralexamen och högre pastoralexamen avläggs vid domkapitlet. Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om pastoralexamina och om examen i ledning av församlingsarbete.
21 §
När en kyrkoherde- eller kaplanstjänst i en församling blivit ledig skall domkapitlet genom anslag på domkapitlets anslagstavla och genom en annons som publiceras i åtminstone en rikstidning förklara tjänsten ledig att sökas under trettio dagar räknat från den dag då beslutet fattades. (6.11.1998/1013)
I kungörelsen skall anges när ansökningstiden utgår samt vid behov även den språkkunskap som fordras av sökanden.
Har fråga om att ansluta församlingen till en annan församling blivit väckt eller anser domkapitlet eljest att en reglering av förhållandena i församlingen kan leda till att en tjänst i denna blir obehövlig eller föreligger i övrigt särskilda skäl, kan domkapitlet besluta, högst för ett år i sänder, att tjänsten ej skall anslås ledig.
22 §
Då ansökningstiden för en kyrkoherdetjänst gått ut skall domkapitlet utan dröjsmål pröva de sökandes behörighet till tjänsten och, om inte annat följer av 25 §, upprätta valförslag för kyrkoherdeval. (12.5.2005/237 år 2006)
Av de behöriga sökandena skall tre uppföras på valförslag i den ordning som de prövas ha skicklighet och förmåga för tjänsten, med beaktande av tjänstens särskilda behov.
23 §
Domkapitlet skall vid uppgörande av valförslag fastställa vilka av de utom valförslaget ställda sökandena som är behöriga att vara extra valkandidater.
Som extra valkandidat kan uppställas en utom valförslaget ställd behörig sökande, som före ansökningstidens utgång under minst fem år har bestridit en prästtjänst eller innehaft någon annan i 19 § nämnd tjänst eller uppgift.
24 §
Behörig att uppföras på valförslag är inte en sådan sökande
1) som är avhållen eller skild från prästämbetets eller -tjänstens utövning,
2) som är sökande till en annan kyrkoherdeeller kaplanstjänst, förutom i de fall som avses i 32 §, eller
3) som uppenbart saknar förutsättningar för tjänstens skötsel.
Är sökanden avsatt från en prästtjänst genom beslut som vunnit laga kraft, skall domkapitlet pröva, om han är behörig som valkandidat.
25 § (16.5.2002/526)
Har endast en behörig sökande sökt tjänsten som kyrkoherde eller finns det på grund av att ansökan återtagits eller av någon annan orsak endast en behörig sökande, skall domkapitlet bereda kyrkorådet eller församlingsrådet tillfälle att avge utlåtande om valförslagets uppgörande. Härvid kan kyrkorådet eller församlingsrådet be domkapitlet att på nytt ledigförklara tjänsten.
Om ingen ny behörig sökande till tjänsten anmäler sig under den nya ansökningstiden skall domkapitlet göra upp ett valförslag eller av vägande skäl besluta att förfarandet för besättande av tjänsten förfaller.
Sedan förfarandet för besättande av tjänsten förfallit skall tjänsten förklaras ledig att sökas senast inom ett år efter ansökningstidens utgång på det sätt som föreskrivs i 21 §.
26 §
En sökande som har uppförts på förslag får inte återta sin ansökan efter det att valförslaget har uppgjorts. Av vägande skäl kan domkapitlet dock tillåta att en ansökan alertas senare.
En sökande som är behörig som extra valkandidat får återta sin ansökan före dagen för den sista valpredikan. Domkapitlet skall meddela valnämnden om återtagandet.
27 § (12.5.2005/237 år 2006)
När ett valförslag har vunnit laga kraft bestämmer domkapitlet när valet skall förrättas och vidtar även i övrigt de åtgärder som krävs för förrättande av valet. Om endast en sökande är uppförd på förslag, utfärdar domkapitlet fullmakt till tjänsten åt denna.
Domkapitlet förordnar de på förslag uppförda att under på varandra följande söndagar som valprov förrätta högmässogudstjänst i den kyrka som domkapitlet bestämmer. I en tvåspråkig församling skall gudstjänsten förrättas på vartdera språket. Domkapitlet kan av vägande skäl befria en på valförslag uppförd präst att förrätta gudstjänsten.
28 §
Domkapitlet skall tillställa kyrkoherden en kungörelse, i vilken församlingen meddelas om de på valförslag uppställda, deras meriter och dagen då de skall förrätta gudstjänst samt dagen för valets begynnande. I kungörelsen skall även omnämnas de till extra valkandidater behöriga sökandenas namn.
Kungörelsen skall anslås på församlingens anslagstavla två veckor före dagen för den första valpredikan och kvarstå tills valförrättningen avslutats.
29 §
Har en präst inte förrättat den i 27 § 3 mom. avsedda gudstjänsten och visar han inte senast påföljande tisdag för domkapitlet att han haft godtagbar orsak för sin försummelse, skall han avföras från valförslaget. Har han haft godtagbart skäl för försummelsen, kvarstår han på valförslaget utan att förrätta någon gudstjänst.
Avlider någon av de på valförslag uppställda eller avhålls eller avskiljs en sådan präst från tjänsteutövning eller döms han till avsättning från tjänsten eller prästämbetet innan fullmakt har utfärdats, skall domkapitlet avbryta valförrättningen. I ärendet skall därvid förfaras så, som är föreskrivet i 30 §, om inte röstningen redan har verkställts och någon annan skall få fullmakt enligt valets utgång.
30 §
Är valförslaget inte mera fulltaligt på grund av orsak som nämns i 29 § och finns det behöriga sökanden utom valförslaget, vilka meddelar sig vidbli sina ansökningar, skall domkapitlet uppgöra nytt valförslag.
31 § (12.5.2005/237 år 2006)
Efter att kyrkoherdevalet vunnit laga kraft skall domkapitlet utfärda fullmakt till tjänsten som kyrkoherde åt den som vid valet fått de flesta rösterna, åt en extra valkandidat dock endast, om han eller hon erhållit det antal röster som anges i 8 kap. 1 § 3 mom. i kyrkolagen.
32 §
En präst, som enligt valets utgång skulle erhålla fullmakt till tjänsten som kyrkoherde, är berättigad att söka en annan prästtjänst, om fullmakten inte har utfärdats inom tre månader efter valets förrättande. Skulle han erhålla fullmakt till flera tjänster, skall han utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han tar emot. (10.11.1994/1692 år 1995)
Övriga på valförslaget uppställda är berättigade att söka någon annan prästtjänst sedan valet förrättats. De kvarstår dock på förslag till den först ansökta tjänsten till dess ärendet slutligt avgjorts. Skulle någon få fullmakt till flere tjänster, skall i ärendet förfaras så som i 1 mom. är bestämt.
32 a § (10.11.1994/1692 år 1995)
Då ansökningstiden för en kaplanstjänst gått ut skall domkapitlet utan dröjsmål fatta beslut om sökandenas behörighet till tjänsten och till församlingen avge ett utlåtande om sökandena. I utlåtandet skall sökandena bedömas enligt den förmåga och skicklighet som de visat samt med beaktande av församlingens behov.
Behörig till en kaplanstjänst är inte en sådan sökande som
1) är avhållen eller skild från prästtjänstens eller prästämbetets utövning,
2) är sökande till en kyrkoherdetjänst, förutom i de fall som avses i 32 § i detta kapitel, eller som
3) uppenbart saknar förutsättningar för tjänstens skötsel.
(8.11.2003/1044)Är sökanden avsatt från en prästtjänst genom beslut som vunnit laga kraft, skall domkapitlet pröva, om sökanden är behörig till en kaplanstjänst. (8.11.2003/1044)
32 b § (10.11.1994/1692 år 1995)
Domkapitlet skall tillställa församlingen ansökningarna för de sökande som är behöriga till tjänsten som kaplan samt det i 32 a § nämnda utlåtandet. Därefter utser kyrkofullmäktige eller församlingsrådet någon av de sökande till tjänsten. Kaplanen i en kapellförsamling utses dock av kapellrådet. (9.5.2003/822 år 2004)
Har endast en behörig sökande sökt tjänsten eller finns det på grund av att ansökan återtagits eller av annan orsak endast en behörig sökande kan kyrkofullmäktige eller församlingsrådet eller kapellrådet be domkapitlet att på nytt ledigförklara tjänsten. (9.5.2003/822 år 2004)
Om ingen ny behörig sökande till tjänsten anmäler sig under den nya ansökningstiden kan domkapitlet utnämna den enda sökanden till tjänsten eller av vägande skäl besluta att förfarandet för besättande av tjänsten förfaller.
Sedan förfarandet för besättande av tjänsten förfallit skall tjänsten förklaras ledig att sökas senast inom ett år efter ansökningstidens utgång.
32 c § (10.11.1994/1692 år 1995)
Ansökningshandlingarna för tjänsten som kaplan och ett utdrag ur kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets eller kapellrådets protokoll skall utan dröjsmål tillställas domkapitlet. Till protokollsutdraget skall fogas ett intyg över när beslutet jämte besvärsanvisning har delgivits de sökande. (9.5.2003/822 år 2004)
Om den som valts till tjänsten skulle erhålla fullmakt till flera tjänster skall han utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han tar emot. Återtar han sin ansökan skall tjänsten på nytt ledigförklaras.
Sedan kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets eller kapellrådets beslut vunnit laga kraft skall domkapitlet utfärda fullmakt till tjänsten åt den som valts. (9.5.2003/822 år 2004)
Om rösterna vid valet fallit lika utnämner domkapitlet till tjänsten någon av de sökande som erhållit de flesta rösterna med beaktande av grunderna i 32 a §.
33 §
Till en församlingspastorstjänst förordnar domkapitlet någon lämplig präst som tillhör stiftet. Föranleds inte annat av ärendets brådskande natur, skall domkapitlet före förordnandets utfärdande bereda kyrkorådet eller församlingsrådet tillfälle att avge utlåtande.
På framställning av gemensamma kyrkorådet utfärdar domkapitlet förordnande till prästtjänst i en kyrklig samfällighet. På tjänsteförhållandet för en sådan präst tillämpas tjänstestadgan, dock inte de bestämmelser som gäller tjänsteförhållandets upphörande.
34 §
På kyrkoherden ankommer att leda den verksamhet i församlingen som avses i 4 kap. kyrkolagen.
Kyrkoherden är ansvarig för gudstjänsternas, de heliga sakramentens, de kyrkliga förrättningarnas och förkunnelsens rätta förvaltande samt för handhavandet av den enskilda själavården.
Kyrkoherden skall även övervaka att församlingens övriga verksamhet, såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsverksamhet handhas i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift.
Kyrkoherden är förman för de tjänsteinnehavare och övriga anställda som verkar inom församlingens gudstjänstliv samt i samband med de kyrkliga förrättningarna och annat andligt arbete eller som tjänstgör i pastorsexpeditionen. I egenskap av ordförande för kyrkorådet övervakar kyrkoherden att kyrkorådets beslut iakttas ävensom lagligheten i församlingens administration och ekonomiförvaltning.
Kyrkoherden leder och övervakar pastorsexpeditionen och kyrkans arkiv.
Vad som är stadgat eller bestämt om kyrkoherdens uppgifter gäller även den som förordnats att bestrida tjänsten.
3. Lektors- och kantorstjänster
35 §
Domkapitlet kan på grund av ansökan berättiga en kvinna, som vid ett universitet har avlagt en sådan teologisk examen som biskopsmötet har godkänt som behörighetskrav för lektorstjänst, att verka som lektor. Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om de handlingar som skall fogas till ansökan.
Domkapitlet skall pröva sökandens lämplighet till församlingstjänst med iakttagande i tillämpliga delar av vad som är föreskrivet om ordination till prästämbetet.
Med lektor avses en kvinna, som på grund av domkapitlets fullmakt eller förordnande innehar lektorstjänst i en församling eller kyrklig samfallighet eller en i 6 kap. 17 § kyrkolagen avsedd lektorstjänst eller som domkapitlet berättigat att tjänstgöra i ett sådant samfund som avses i detta kapitels 57 §.
36 §
På en lektor ankommer att i församlingen handha kristen fostran och undervisning samt själavård ävensom att delta i annat församlingsarbete. Om en lektors rätt att predika i gudstjänsten samt att utdela nattvarden och förrätta konfirmation bestäms i 2 kap. 6 och 12 §§ samt i 3 kap. 5 §.
37 §
I en församling kan finnas ordinarie och extraordinarie lektorstjänster. Extraordinarie lektorstjänster kan finnas även i en kyrklig samfallighet.
38 §
Sökanden till en ordinarie lektorstjänst skall ha avlagt en sådan examen som avses i 18 § 1 mom. Om förutsättningarna för avläggande av examen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 19 §.
39 §
På en kantor ankommer att leda musikverksamheten i församlingen. Han skall svara för musiken i församlingens gudstjänster samt vid övriga kyrkliga förrättningar och sammankomster i församlingen, undervisa i skriftskolan och även i övrigt handha musikfostran ävensom befrämja musiken i församlingens olika verksamhetsformer. Kantorn svarar även för instrumentens vård och underhåll.
Kantorns uppgifter bestäms närmare i en instruktion som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet. (16.5.1997/1305)
40 § (9.11.2002/51 år 2003)
En kantorstjänst kan inrättas såsom förutsättande en av biskopsmötet angiven utvidgad universitetsexamen eller högre högskoleexamen eller någon annan av biskopsmötet godkänd examen. I en domkyrkoförsamling skall finnas en sådan kantorstjänst som förutsätter en utvidgad universitetsexamen.
En kantorstjänst kan av vägande skäl inrättas på deltid.
Domkapitlet kan på begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet för viss tid bevilja tillstånd till att en kantorstjänst som förutsätter tjänstgöring på heltid får bestridas på deltid eller som bisyssla, eller att en tjänst som förutsätter tjänstgöring på deltid får bestridas som bisyssla. Domkapitlet kan på begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet för viss tid bevilja tillstånd till att avvika från tjänstens behörighetskrav när tjänsten besätts. Anställandet av en tjänsteinnehavare att bestrida en här avsedd tjänst samt dennas rättsliga ställning bestäms enligt tjänstestadgan.
41 §
Biskopsmötet godkänner de examina som utgör behörighetskrav för en kantorstjänst.
Sökanden till en kantorstjänst skall vara konfirmerad och känd för kristligt leverne samt vad hälsotillståndet beträffar vara förmögen att bestrida en kantorstjänst.
Kyrkostyrelsen kan bevilja den som innehar sådana kunskaper och den skicklighet sommotsvarar avlagd kantorsexamen behörighet att söka en kantorstjänst. (12.5.1995/114 år 1996)
42 § (10.11.1994/1692 år 1995)
För besättande av en ordinarie lektorstjänst eller en kantorstjänst gäller i tillämpliga delar vad som i 21 och 32 a-32 c §§ i detta kapitel föreskrivs om besättande av en kaplanstjänst.
43 § (10.11.1994/1692 år 1995)
43 § har upphävts genom B 10.11.1994/1692 år 1995.
44 § (10.11.1994/1692 år 1995)
44 § har upphävts genom B 10.11.1994/1692 år 1995.
45 § (10.11.1994/1692 år 1995)
45 § har upphävts genom B 10.11.1994/1692 år 1995.
46 § (10.11.1994/1692 år 1995)
46 § har upphävts genom B 10.11.1994/1692 år 1995.
47 §
En extraordinarie leklorstjänst skall besättas av kyrkorådet eller församlingsrådet, som skall inbegära tjänsteförordnande för den valda av domkapitlet. På tjänsteförhållandets uppkomst och upphörande tillämpas tjänstestadgan, om inte annat är stadgat eller bestämt.
48 §
En lektor tillhör del stift i vilket domkapitlet utnämnt henne eller meddelat tjänsteförordnande eller berättigat henne att tjänstgöra i en kristen förening eller ett annat samfund. Om stiftstillhörigheten för en lektor som är anställd kyrklig samfällighet samt om en lektors prosteritillhörighet gäller vad som är föreskrivet i 5 kap. 10 § 2 och 3 mom. om präst.
4. Övriga tjänster
49 §
Behörighetsvillkor för en tjänst för diakonin är en sådan examen som biskopsmötet godkänt.
Tjänsteinnehavaren för diakonin utses av kyrkorådet eller församlingsrådet.
50 § (16.5.1997/1305)
Församlingar kan inrätta en gemensam tjänst för diakonin. En församling kan inrätta en sådan tjänst även gemensamt med en kyrklig samfällighet.
Domkapitlet kan på anhållan av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet för högst fem år i sänder befria en församling från skyldighet att besätta tjänsten för diakonin.
51 §
Biskopsmötet kan vid behov utfärda bestämmelser om de examina som krävs av tjänsteinnehavare för arbetet bland barn och ungdom eller för annat församlingsarbete.
5. Gemensamma tjänster i församlingarna
52 §
Initiativ till inrättande av en gemensam kyrkoherdetjänst kan väckas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller domkapitlet. (9.5.2003/822 år 2004)
Församlingar i samma stift kan inrätta en gemensam kantorstjänst. Förutom församlingarna kan även domkapitlet väcka initiativ till inrättande av en gemensam kantorstjänst. (16.5.1997/1305)
Grunderna för kostnadernas fördelning fastställs i samband med beslutet om tjänstens inrättande. (16.5.1997/1305)
53 §
Val av gemensam kyrkoherde förrättas under iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena och bestämmelserna om prästval. Röstningen och den i 27 § 3 mom. avsedda gudstjänsten äger rum i båda församlingarna.
54 §
Vid besättandet av en gemensam kantorstjänst gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om besättande av kantorstjänsten i en församling. Tjänsteinnehavaren utses av kyrkofullmäktige eller församlingsråden i de båda församlingarna vid ett gemensamt sammanträde, i vilket ordföranden för den till folkmängden största församlingens kyrkofullmäktige eller församlingsråd är ordförande.
55 § (9.5.2003/822 år 2004)
Om de angelägenheter som gäller en gemensam kyrkoherde- eller kantorstjänst beslutar församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd i ett gemensamt sammanträde under kyrkoherdens ledning om inte något annat bestäms särskilt. Är endast kantorstjänsten gemensam skall kyrkoherden i den till folkmängden största församlingen vara ordförande.
C. Övriga tjänster (9.11.2002/1275 år 2003)
56 § (9.11.2002/1275 år 2003)
Om behörighetskraven för innehavarna av de tjänster som avses i 6 kap. 15 § kyrkolagen samt om tjänsteinnehavarnas uppgifter bestäms i fråga om tjänster vid kyrkostyrelsen i en instruktion som utfärdas av kyrkostyrelsen och i fråga om tjänster vid domkapitlen i instruktioner som utfärdas av domkapitlen.
D. Präster och lektorer som tjänstgör i andra samfund
57 §
Domkapitlet kan på grund av ansökan berättiga en präst eller lektor att verka såsom präst eller lektor såsom anställd i en kristen förening, stiftelse eller anstalt. En förutsättning härtill när det gäller en präst är dessutom att han tjänstgjort som präst i församling eller kyrklig samfällighet under minst två år, om inte ansökan gäller tjänstgöring vid en kyrkans missionsorganisation eller vägande skäl annars föreligger.
IV Avdelningen
Församlingens förvaltning
7 kap
Allmänna bestämmelser
1 §
Utöver de reglementen som skall underställas och om vilka stadgas i kyrkolagen eller bestäms i kyrkoordningen kan en församling eller kyrklig samfällighet godkänna instruktioner för regleringen av den verksamhet som utövas av förvaltningsorgan, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt för regleringen av annan förvaltning.
I ett reglemente eller en instruktion kan bestämmas att ett organ eller en tjänsteinnehavare skall fatta sina beslut på föredragning. Kyrkoherden sköter föredragningen i kyrkorådet eller församlingsrådet eller i något annat organ av ärenden inom sitt verksamhetsområde, om kyrkoherden inte har bestämt att någon annan tjänsteinnehavare skall sköta föredragningen. (9.5.2003/822 år 2004)
2 §
Avlider en vid församlingsval utsedd förtroendevald, eller beviljas honom befrielse på grund av orsak som avses i 7 kap. 3 § 2 mom. eller av annan giltig orsak som ifrågavarande förvaltningsorgan godkänner eller förlorar han sin valbarhet, skall del förvaltningsorgan vars medlem den förtroendevalda varit konstatera att hans förtroendeuppdrag har upphört. I hans ställe kallas en suppleant.
Avlider en annan förtroendevald än den som utsetts vid församlingsval eller förlorar han sin valbarhet eller avböjer han uppdraget eller beviljas honom befrielse på grund av orsak som avses i 1 mom. och som del förvaltningsorgan som valt honom godkänner, skall detta organ utan dröjsmål utse någon annan i hans ställe för den återstående mandattiden.
3 §
Då en vid församlingsval utsedd medlem av ett förvaltningsorgan tillfälligt är förhindrad att delta i ett sammanträde, skall han utan dröjsmål meddela härom lill ordföranden för ifrågavarande organ. Sedan ordföranden meddelats av ifrågavarande medlem om hindret eller fått annat tillförlitligt besked härom, skall han kalla suppleanten i den förhindrades ställe.
Är någon annan än en i 1 mom. avsedd förtroendevald tillfälligt förhindrad att delta i ett sammanträde, skall han, om suppleant utsetts, kalla denne i sitt ställe. Suppleanten kan även kallas av ordföranden.
Är såväl ordföranden som vice ordföranden frånvarande eller jäviga i något ärende, skall en tillfällig ordförande utses för sammanträdet eller för handläggning av ärendet.
4 §
Sedan ett ärende som skall handläggas vid ett förvaltningsorgans sammanträde har föredragits, skall tillfälle beredas till diskussion i ärendet. När de som anhållit om ordet har yttrat sig. skall ordföranden förklara diskussionen avslutad.
Föreligger enighet om beslutet eller har framställda motförslag inte vunnit understöd, skall ordföranden fastställa beslutet. I annat fall skall ordföranden konstatera vilka förslag som, på grund av att de ej vunnit understöd, inte upptas samt vilka som upptas till omröst- ning. Härefter skall han förelägga organet omröstningssättet och, om flera omröstningar skall förrättas, omröstningsförfarandet för godkännande samt framställa omröstningsproposition så, att svaret "ja" eller "nej" uttrycker ståndpunktstagandet till förslaget.
Omröstningen skall förrättas offentligt antingen genom namnupprop eller på det sätt som ordföranden bestämmer. Har omröstningen verkställts på annat sätt än genom namnupprop skall den förrättas på nytt genom namnupprop, om så påyrkas eller om ordföranden anser att den företagna omröstningen inte har gett klart resultat.
På grundval av omröstningen skall ordföranden i enlighet med 7 kap. 4 § 2 mom. och 25 kap. 10 § kyrkolagen fastslå vilken åsikt som skall gälla som beslut.
Anser ordföranden att det för fattandet av beslut krävs understöd med kvalificerad majoritet, skall han meddela härom innan omröstningen förrättas och beakta detta då resultatet av omröstningen fastställs.
5 §
Vid förrättande av proportionellt val som avses i 7 kap. 4 § 3 mom. kyrkolagen skall stadgandena om proportionellt valsätt vid församlingsval iakttas i tillämpliga delar.
Proportionellt val och, då så påyrkas, även majoritetsval skall förrättas med slutna sedlar.
6 §
Vid ett förvaltningsorgans sammanträde skall föras protokoll, som undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren.
Protokollet skall justeras på det sätt som ifrågavarande organ beslutat, om inte justeringen reglerats i reglemente eller instruktion.
Den som vid ett sammanträde har deltagit i avgörandet av ett ärende eller föredragit ärendet har rätt att anmäla avvikande åsikt om beslutet. Anmälan skall göras genast då beslutet fattats. Önskar den som anmält avvikande åsikt få sin motivering fogad till protokollet. skall han inlämna den skriftligen avfattad till sekreteraren senast då protokollet justeras.
7 §
Ett förvaltningsorgans expedition skall undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren, om inte annat är bestämt i reglemente eller instruktion.
Riktigheten av ett prolokollsutdrag skall styrkas av ordföranden eller sekreteraren eller av den som förordnats härtill i reglemente eller instruktion.
8 § (9.5.2003/1276)
8 § har upphävts genom B 9.5.2003/1276.
9 §
En medlem av församlingen kan väcka initiativ i frågor som rör församlingens och den kyrkliga samfällighetens verksamhet och förvaltning.
Församlingens medlemmar skall på lämpligt sätt ges tillräcklig information om ärenden av allmänt intresse, som är anhängiga i församlingen och den kyrkliga samfälligheten, om planer på dylika samt om handläggningen och avgöranden i dessa frågor. Kyrkorådet åligger att leda och övervaka denna församlingens informationsverksamhet.
8 kap
Kyrkofullmäktige
1 §
Till kyrkofullmäktige väljs medlemmar till följande antal, då folkmängden är
| 1 000-eller mindre | 11, |
| 1 001-4 000 | 15, |
| 4 001-7 000 | 19, |
| 7 001-10 000 | 23, |
| 10 001-20 000 | 27, |
| 20 001-50 000 | 33 och |
| över-50 000 | 39, |
2 § (9.5.2003/822 år 2004)
Kyrkofullmäktige utser vid det första sammanträdet under det första och tredje året av sin mandatperiod inom sig en ordförande och en vice ordförande.
3 §
Kyrkofullmäktige sammanträder då detta är nödvändigt för handläggning av de ärenden som enligt stadgandena skall handläggas inom viss tid eller då fullmäktiges ordförande annars anser det vara påkallat.
Fullmäktige skall sammankallas, om kyrkostyrelsen. biskopen, domkapitlet eller kyrkorådet påyrkar detta eller om minst en fjärdedel av fullmäktiges medlemmar skriftligen gör framställning härom för handläggning av något uppgivet ärende.
4 §
Önskar en medlem av kyrkofullmäktige att en bestämd fråga skall upptas till handläggning i fullmäktige, skall han tillställa fullmäktiges ordförande en skriftlig framställning härom. och äger denne utan dröjsmål befordra framställningen till kyrkorådet för beredning.
5 §
Kallelse till kyrkofullmäktiges sammanträde utfärdas av ordföranden eller, vid förfall för honom, av vice ordföranden. Har även vice ordföranden förhinder, utfärdas kallelsen av kyrkorådets ordförande. Kallelse till fullmäktiges första sammanträde utfärdas av kyrkorådets ordförande, och sammanträdet öppnas av den till åren äldste medlemmen, som även leder förhandlingarna vid sammanträdet till dess ordförande och vice ordförande för fullmäktige har utsetts.
I sammanträdeskallelsen skall meddelas tid och plats för sammanträdet, och till densamma skall fogas en förteckning över de ärenden som skall behandlas. Kallelsen jämte förteckningen över ärenden skall tillställas kyrkofullmäktiges och kyrkorådets medlemmar senast en vecka före sammanträdet samt vara anslagen på församlingens anslagstavla under en veckas lid före sammanträdet.
Är ett ärende brådskande och angår det inte nytt anslag eller förhöjning av ett tidigare anslag, kan kyrkofullmäktige besluta att uppta det till handläggning, även om ärendet inte har omnämnts i sammanträdeskallelsen.
Har något ärende inte blivit behandlat vid sammanträdet och beslut fattats om dess överförande till handläggning vid ett fortsatt sammanträde, behöver särskild kallelse till detta inte utfärdas.
6 §
Ett ärende som skall beredas av kyrkorådet får inte upptas till avgörande, om inte kyrkorådet varit i tillfälle att behandla detsamma.
7 §
Kyrkorådets ordförande och vice ordförande eller, om bägge är förhindrade, en av kyrkorådet därtill förordnad medlem skall vara närvarande vid kyrkofullmäktiges sammanträde. Deras frånvaro utgör dock inte hinder för beslut i ärendena. Kyrkorådets medlemmar är berättigade att närvara vid sammanträdena.
En i 1 mom. avsedd person äger rätt att delta i diskussionen vid sammanträdet men inte i fattandet av beslut, om han inte är fullmäktig.
De tjänsteinnehavare som kyrkofullmäktige förordnar därtill skall vara närvarande vid fullmäktiges sammanträden för att ge nödiga upplysningar.
8 §
Kyrkofullmäktige antar för sig en arbetsordning.
9 kap
Kyrkorådet
1 §
Kyrkorådet beslutar om tiden och platsen för sina sammanträden. Kyrkorådet sammanträder även då ordföranden finner detta vara påkallat eller dä minst en fjärdedel av medlemmarna skriftligen gör framställning därom för handläggning av något uppgivet ärende.
Kallelse till sammanträdet utfärdas av ordföranden på det sätt som kyrkorådet beslutar. Samtidigt skall även kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande underrättas om sammanträdet.
Vice ordföranden verkar som ordförande för kyrkorådets sammanträde
1) när kyrkoherden har förhinder eller är jävig, samt
2) även i övrigt genom ett gemensamt beslut av kyrkoherden och kyrkorådet efter att vice ordföranden gett sitt samtycke härtill. Beslut kan fattas också för en viss tid dock högst för kyrkorådets mandatperiod eller till dess kyrkoherden eller vice ordföranden byts ut.
(8.11.2002/843 år 2003)2 §
Önskar en medlem av kyrkorådet att ett bestämt ärende skall upptas till handläggning i kyrkorådet, skall han tillställa ordföranden en skriftlig framställning härom, och äger denne uppta ärendet vid kyrkorådets följande sammanträde. Vid kyrkorådets sammanträde kan en fråga väckas även muntligt.
3 §
Rätt att vara närvarande vid ett sammanträde och delta i diskussionen men inte i fattandet av beslut äger
1) i kyrkorådet kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande samt kapellförsamlingens kaplan eller någon annan präst i kapellförsamlingen, (9.5.2003/822 år 2004)
2) i kyrkorådets sektioner kyrkorådets ordförande och vice ordförande, samt
3) i direktioner kyrkorådets ordförande och den medlem av kyrkorådet som detta har utsett därtill.
En tjänsteinnehavare kan i reglementet för kyrkorådet ges sådan rätt som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten.
4 §
Kyrkorådet kan tillsätta kommissioner för tillfälliga uppdrag samt bestämma deras uppgifter och liden för deras verksamhet. Ett ärende som handläggs inom en kommission samt beslutet kan överföras till kyrkorådet för avgörande.
5 §
De beslut som fattas av direktioner, kommissioner samt av förtroendevalda och tjänsteinnehavare som avses i 10 kap. 4 § 2 mom. kyrkolagen skall tillställas kyrkorådet på det sätt som föreskrivs i reglementet för kyrkorådet.
6 §
Kyrkorådet skall för varje kalenderår utarbeta en verksamhetsberättelse över församlingens förvaltning, ekonomi och verksamhet samt, inom den tid som fastställs i reglementet, överlämna berättelsen till kyrkofullmäktige för behandling. (16.5.1997/898)
I verksamhetsberättelsen skall utredas hur de mål har uppnåtts som ställts för verksamheten och ekonomin. I verksamhetsberättelsen skall dessutom ges uppgifter om sådana väsentliga omständigheter som har samband med församlingens ekonomi och vilka inte behöver utredas i resultaträkningen, balansräkningen eller i bilagorna till balansräkningen. (16.5.1997/898)
I verksamhetsberättelsen skall dessutom ingå en förteckning över de initiativ som väckts av församlingens medlemmar och förtroendevalda samt uppgift om kyrkorådets åtgärder i anledning av dessa. (16.5.1997/898)
7 § (16.5.2002/1202)
Är kyrkoherden och kyrkorådet av olika mening rörande en fråga som gäller gudstjänsten, kyrkliga förrättningar, användningen av en kyrka, ett jordfästningskapell eller ett kapell eller sådana kollekter över vilka församlingen kan besluta, skall ärendet överstyras till domkapitlet för avgörande.
10 kap
Kyrklig samfällighet
A. Grundande av kyrklig samfällighet
1 §
Då församlingarna enligt 11 kap. 1 § kyrkolagen skall bilda en kyrklig samfällighel, ankommer det på kyrkoråden, på initiativ av kyrkorådet i den till folkmängden största församlingen, att bereda ett förslag till grundstadga för samfälligheten. Det gemensamma förslaget eller del förslag som uppgjorts av den av domkapitlet utsedda utredningsmannen skall vidarebefordras för handläggning i församlingarna.
2 § (9.5.2003/822 år 2004)
I grundstadgan skall anges samfällighetens namn, hemort och de församlingar som hör till samfälligheten. I namnet skall ingå orden kyrklig samfällighet.
I grundstadgan skall anges
1) de ärenden som anknyter till förvaltningen och ekonomin och som samfälligheten skall sköta,
2) de uppgifter och arbetsformer som hör till församlingsverksamheten och som enligt 11 kap. 2 § 5 mom. kyrkolagen skall skötas av samfälligheten, samt
3) de övriga ärenden som är nödvändiga för skötseln av ärenden mellan den kyrkliga samfälligheten och de församlingar som hör till samfälligheten.
3 § (9.5.2003/822 år 2004)
Kan grundstadgan inte fastställas eller församlingsval förrättas förrän den kyrkliga samfälligheten måste påbörja sin verksamhet på grund av ändringar i den kommunala indelningen, skall församlingarna räknat från det ändringarna i den kommunala indelningen trätt i kraft interimistiskt såsom kyrklig samfällighet omhänderha de nödvändiga uppgifter som nämns i 11 kap. 2 § kyrkolagen.
4 § (9.5.2003/822 år 2004)
Församlingarnas kyrkofullmäktige och kyrkoråd samt församlingsråd fortsätter alltjämt sin verksamhet i den situation som avses i 3 § till dess de nya organen har bildats eller utsetts.
Domkapitlet fastställer platsfördelningen mellan församlingarna i interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige i enlighet med 11 kap. 7 § kyrkolagen och kyrkofullmäktige eller församlingsråden utser fullmäktigemedlemmarna och personliga suppleanter för dem. Interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige utser medlemmarna av interimistiska gemensamma kyrkorådet och personliga suppleanter för dem. Till rådet hör förutom ordföranden som förordnas enligt 10 § i detta kapitel åtta andra medlemmar.
5 §
Domkapitlet kan bestämma att tillfälliga förvaltningsorgan skall utses i den kyrkliga samfälligheten och att dessa skall omhänderha de på dem ankommande nödvändiga uppgifterna redan innan samfälligheten på grund av ändringarna i den kommunala indelningen skall påbörja sin verksamhet. På domkapitlet ankommer även i övrigt att utfärda bestämmelser om de tillfälliga åtgärder som erfordras i samband med grundandet av den kyrkliga samfälligheten.
Om de tillfälliga förvaltningsorgan, som bildas i samband med grundandet eller ändringar av en kyrklig samfällighet, gäller vad som är stadgat eller bestämt om motsvarande organ i en kyrklig samfällighet.
6 § (9.5.2003/822 år 2004)
6 § har upphävts genom B 9.5.2003/822 år 2004.
7 § (9.5.2003/822 år 2004)
Interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige skall fastställa inkomstskattesatsen för det första året samt godkänna budget för samfälligheten.
För interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige och interimistiska gemensamma kyrkorådet gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om gemensamma kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet.
8 § (9.5.2003/822 år 2004)
Gemensamma kyrkofullmäktige skall fastställa boksluten för året närmast före anslutningen för församlingarna i samfälligheten samt besluta om ansvarsfrihet.
B. Gemensamma kyrkofullmäktige
9 §
Till gemensamma kyrkofullmäktige väljs medlemmar till följande antal, då folkmängden i församlingarna är
| 10 000 eller mindre | 21, |
| 10 001-20 000 | 31, |
| 20 001-40 000 | 41, |
| 40 001-150 000 | 51, |
| 150 001-300 000 | 61 och |
| över-300 000 | 91 |
Gemensamma kyrkofullmäktige fastställer i enlighet med 11 kap. 7 § 2 mom. kyrkolagen senast i juni under valåret platsfördelningen för medlemmarna av den kyrkliga samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige på basis av antalet församlingar i samfälligheten samt folkmängden i församlingarna vid ingången av året. (9.5.2003/822 år 2004)
C. Gemensamma kyrkorådet
10 § (9.5.2003/822 år 2004)
Medlemmar i gemensamma kyrkorådet är den kyrkoherde i någon av de till den kyrkliga samfälligheten anslutna församlingarna som domkapitlet förordnat till ordförande och en av gemensamma kyrkofullmäktige vald vice ordförande samt minst 5 och högst 15 andra medlemmar, som utsetts av gemensamma kyrkofullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i reglementet. Med undantag för kyrkoherden har varje medlem en personlig suppleant. Till medlem och suppleant får inte utses en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare i arbetsavtalsförhållande i samma kyrkliga samfällighet eller i en församling som hör till samfälligheten.
Ordföranden skall övervaka lagligheten av gemensamma kyrkorådets beslut samt att besluten iakttas, om inte något annat föreskrivs i reglemente eller instruktion.
11 §
Kyrkoherdarna i de församlingar som är anslutna till den kyrkliga samfälligheten och, i enlighet med vad som bestäms i reglementet, samfällighetens ledande tjänsteinnehavare är berättigade att närvara vid gemensamma kyrkorådets sammanträden samt delta i diskussionen men ej i fattandet av beslut.
D. Försumlingsrådet
12 § (9.5.2003/822 år 2004)
Ordförande för församlingsrådet är församlingens kyrkoherde och vice ordförande en av församlingsrådet vid det första sammanträdet under det första och tredje året av mandatperioden inom sig utsedd medlem. Medlemmarna utses vid församlingsval enligt församlingens folkmängd som följer:
| 2 000 eller mindre | 8, |
| 2 001– 4 000 | 10, |
| 4 001–10 000 | 12, |
| 10 001–20 000 | 14 och |
| över 20 000 | 16 |
13 §
1 mom. har upphävts genom B 12.5.1995/864. (12.5.1995/864)
Församlingsrådel kan tillsätta permanenta direktioner, som lyder under rådet och vilkas uppgifter bestäms i instruktioner som detta fastställer. Om direktionerna skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat eller bestämt om de direktioner som tillsatts att biträda kyrkorådet.
För tillfälliga uppgifter kan församlingsrådet tillsätta kommissioner samt bestämma dessas uppgifter och mandattid.
På församlingsrådet tillämpas också vad som föreskrivs om kyrkorådet i 9 kap. 2, 5 och 7 §. (12.5.2005/237 år 2006)
14 § (9.5.2003/822 år 2004)
Församlingsrådet skall beredas tillfälle att avge utlåtande innan gemensamma kyrkofullmäktige fattar beslut i sådana ärenden som gäller
1) ändring av grundstadgan,
2) verksamhets- och ekonomiplan för den kyrkliga samfälligheten,
3) budget för den kyrkliga samfälligheten,
4) instruktioner för de gemensamma arbetsformerna,
5) grundande eller indragning av en församling eller annan ändring av församlingsindelningen,
6) inrättande, indragning eller omändring av tjänster i församlingen i fråga, samt
7) byggnader avsedda att uppföras för verksamheten i församlingen i fråga eller grundförbättringar av eller ändring av användningssyftet för sådana byggnader.
E. Särskilda bestämmelser
15 §
Inträffar i församlingarnas folkmängd, enligt den uträkning som skall verkställas vid ett årsskifte, sådana förändringar att de enligt 3 kap. 6 § 3 mom. kyrkolagen föranleder en överföring av den kyrkliga samfälligheten till att underlyda ett annat domkapitel, skall gemensamma kyrkofullmäktige fastställa delta. varefter överföringen sker från ingången av påföljande kalenderår.
16 §
Kyrkostyrelsen kan meddela föreskrifter om förfaringssättet då en kyrklig samfallighet grundas samt om samfällighetens administra tion och ekonomiförvaltning.
11 kap
Övriga former för samarbete
1 §
I det avtal som avses i 12 kap. 1 § kyrkolagen skall bestämmas om
1) den församling eller kyrkliga samfallighet som skall omhänderha uppgifterna,
2) antalet medlemmar i den direktion som handhar ledningen av verksamheten och det antal medlemmar som envar avtalspart är berättigad att utse samt hur en alternering vid valet av medlemmar möjligen skall verkställas.
3) grunderna för en fördelning av de av verksamheten föranledda kostnaderna mellan avtalsparterna, samt
4) rätten att avstå från samarbetet och om den ekonomiska utredning som skall verkställas då avtalet upphör.
2 §
Innan kyrkofullmäktige godkänner instruktionen för den direktion som skall leda den samfällda verksamheten, skall utlåtande inhämtas av de beslutande organen för avtalsparterna.
Det ankommer på den församling eller kyrkliga samfallighet som omhänderhar de gemensamma uppgifterna att inrätta behövliga tjänster.
3 §
Kyrkostyrelsen kan meddela föreskrifter om organiserandet av den samarbetsform som avses i detta kapitel och dess administration.
12 kap
Kapellförsamling och församlingsdistrikt
1 §
Om grundande och indragning av en kapellförsamling samt om reglemente för församlingen beslutar kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Gemensamma kyrkofullmäktige skall beredas tillfälle att avge utlåtande i ärendet. Beslutet skall underställas domkapitlet för fastställelse.
I en kapellförsamling skall för skötseln av dess angelägenheter finnas ett kapellråd, vars medlemmar utses av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet för sin mandatperiod bland de medlemmar i församlingen som är bosatta på kapellförsamlingens område. Kaplanen i kapellförsamlingen eller någon annan präst i kapellförsamlingen är medlem av kapellrådet på tjänstens vägnar. (9.5.2003/822 år 2004)
2 §
I reglementet för kapellförsamlingen skall inläs bestämmelser om kapellförsamlingens namn och gränser samt om kapellrådets sammansättning, uppgifter och verksamhet.
Församlingens kyrkoherde och den medlem av kyrkorådet eller församlingsrådet som detta utsett är berättigad att närvara vid kapellrådets sammanträden och taga del i diskussionerna men ej i fattandet av beslut.
3 § (16.5.2002/1202)
En församling kan ha kapell för förrättande av gudstjänster, för annat andaktsliv och för kyrkliga förrättningar. I fråga om ett kapell gäller i tillämpliga delar vad som i 2 § 1 mom. bestäms om en kyrka.
4 §
I församlingens eller den kyrkliga samfällighetens budget skall medel anslås till kapellrådets förfogande avsedda för verksamheten i kapellförsamlingen.
I reglementet kan det bestämmas att kapellrådet beslutar om användningen av sådan egendom som genom gåva eller testamente har överlåtits för kapellförsamlingens behov eller som har anskaffats med gåvomedel samt av egendom som kommit i stället för sådan egendom ävensom om användningen av egendomens avkastning.
5 §
Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan bilda ett församlingsdistrikt av en viss del av församlingen, utse ett distriktsråd för ledningen av verksamheten samt eodkänna en instruktion för rådet.
På distriktsrådet skall tillämpas vad som är stadgat eller bestämt om en direktion. I reglementet för distriktsrådet skall bestämmas om rådets sammansättning, uppgifter och verksamhet samt om handläggningen av ärenden och övriga angelägenheter som ansluter sig till verksamheten i distriktet.
Åt distriktsrådet kan beviljas medel att användas i arbetet på distriktets område.
13 kap
Ändringar i församlingsindelningen
1 §
Ett initiativ som avser ändringar i församlingsindelningen skall översändas till domkapitlet. Ett initiativ av församlingsrådet skall tillställas gemensamma kyrkofullmäktige, som vidarebefordrar det till domkapitlet jämte eget utlåtande.
I anledning av initiativet skall domkapitlet höra kyrkofullmäktige, församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige i de församlingar och kyrkliga samfälligheter som berörs av den föreslagna ändringen i församlingsindelningen. Finner domkapitlet initiativet vara uppenbart oändamålsenligt, kan det återsända initiativet till initiativtagaren. Återsändes inte ett initiativ eller anhängiggörs ett återsänt initiativ på nytt, skall domkapitlet inhämta de i 2 § avsedda utredningarna och. sedan förenämnda församlingsorgan möjligen beretts tillfälle att ytterligare yttra sig. översända handlingarna jämte eget utlåtande till kyrkostyrelsen.
Skall endast en mindre ändring företas i församlingsindelningen på grund av ändringar i den kommunala indelningen, kan kyrkostyrelsen avgöra ärendet utan sådana utlåtanden som avses i 2 mom. Om kyrkostyrelsen på någon annan grund har anhängiggjort ett ärende som gäller församlingsindelningen skall kyrkostyrelsen se till att nämnda utlåtanden inhämtas. (9.5.2003/822 år 2004)
2 §
Domkapitlet kan tillsätta en eller flere utredningsmän att utreda den ändring i församlingsindelningen som ett initiativ syftar till och att göra förslag härom. Domkapitlet kan även införskaffa den för handläggning av initiativet behövliga utredningen på annat sätt.
Utredningsmannen har rätt att genomgå de handlingar som berör församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet, administration och ekonomi samt att av församlingsmyndigheterna få de uppgifter och annat bistånd som krävs för uppgiftens fullgörande. Utredningsmannen skall insända sitt förslag till domkapitlet och till detsamma foga de handlingar som uppstått i samband med utredningen samt de avtal rörande placeringen av tjänsteinnehavare och arbetstagare eller delning av egendom som församlingarna möjligen har ingått inför en förestående församlingsregiering.
3 §
Har ett sådant avtal ingåtts angående överföring av tjänsteinnehavare och arbetstagare som avses i 2 § 2 mom. eller ingås ett dylikt avtal medan delningsinitiativet är anhängigt, kan kyrkostyrelsen fastställa detsamma. Har avtal inte ingåtts eller kan ett avtal inte godkännas av kyrkostyrelsen, skall beslutet om förflyttningen fattas i samband med det beslut som gäller ändringen i församlingsindelningen eller, om en ny församling har grundats, i ett särskilt beslut som fattas senare.
Domkapitlet utfärdar fullmakt eller tjänsteförordnande åt en förflyttad präst, lektor eller kantor. Kyrkorådet eller den i 7 § avsedda organisationskommissionen anställer övriga förflyttade tjänsteinnehavare och insätter de förflyttade arbetstagarna i sina uppgifter.
4 §
Föranstaltas extra församlingsval i anledning av ändringar i församlingsindelningen, upphör mandatperioden även för de förtroendevalda som inte utses genom församlingsval.
5 §
Kyrkostyrelsen kan, då den beslutar om fördelning av egendom i samband med ändringar i församlingsindelningen, ålägga en församling att erlägga ersättning i pengar till en annan församling samt bestämma om betalningstiden och eventuell ränta, om församlingarnas andelar i tillgångar och skulder inte på annat sätt kommer att motsvara delningsbeslutet.
6 §
Har en församling såsom gåva eller genom testamente erhållit egendom att användas för ett bestämt ändamål, skall sådana bestämmelser meddelas vid beslut om fördelning av egendom i samband med ändringar i församlingsindelningen att användningen av egendomen för detta ändamål tryggas.
7 §
Sedan kyrkostyrelsen fattat beslut om att grunda en ny församling, skall domkapitlet utan dröjsmål tillsätta en organisationskommission bestående av personer som är bosatta på församlingens område och som är valbara till förtroendeuppdrag i församlingen.
Domkapitlet bestämmer antalet medlemmar och suppleanter i organisationskommissionen samt utser en sammankallare. Kyrkoråden eller församlingsråden i de församlingar av vilka den nya församlingen har bildats skall till domkapitlet inkomma med förslag till medlemmar och suppleanter i organisationskommissionen.
Om organisationskommissionen skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om kyrkorådet eller församlingsrådel. Kommissionen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande.
8 §
Till dess att församlingen har ett kyrkoråd eller ett församlingsråd skall organisationskommissionen företräda församlingen och ombesörja organisationen av den nya församlingens förvaltning.
På organisationskommissionen ankommer
1) att utse den valnämnd som avses i 2 kap. 1 § valordningen för kyrkan och dess ordförande med uppgift att omhänderha förberedelserna för och förrättandet av församlingsval, samt att besluta om röstningsställena,
2) att bereda de ärenden som skall handläggas vid kyrkofullmäktiges första sammanträde.
3) att handha övriga uppgifter avseende beredning och verkställighet,
4) att ingå avtal om överföring av tjänsteinnehavare och placering av arbetstagare, samt
5) att besluta om församlingens inkomstskattesats samt om övriga omedelbara och brådskande åtgärder som föranleds av församlingens verksamhet. (9.5.2003/822 år 2004)
9 §
Sedan utgången av församlingsvalen har fastställts, skall ordföranden för organisationskommissionen sammankalla kyrkofullmäktige till dess första sammanträde.
Kyrkofullmäktige skall utan dröjsmål vidta de åtgärder som är nödvändiga för organisationen av församlingens förvaltning. Fullmäktige skall godkänna ett reglemente för kyrkorådet samt välja medlemmar i kyrkorådet, tillsätta nödiga verksamhetsorgan och inrätta tjänster. Fullmäktige skall även godkänna en budget för det första verksamhetsåret.
Det av kyrkofullmäktige antagna reglementet för kyrkorådet skall iakttas interimistiskt tills det blivit fastställt.
Tillhör den nya församlingen en kyrklig samfällighet, gäller i fråga om dess församlingsråd i tillämpliga delar vad som i denna paragraf bestäms om kyrkofullmäktige. (9.5.2003/822 år 2004)
10 §
De kostnader som har föranletts av organisationskommissionens och utredningsmannens verksamhet skall fördelas mellan de församlingar som berörs av utredningen på det sätt som domkapitlet bestämmer.
11 §
Om en församlings namn skall fattas beslut då församlingsindelningen ändras. Skall församlingens namn ändras i ett annat sammanhang, gäller om väckande och handläggning av initiativ samt om fattande av beslut om namnet i tillämpliga delar vad som är stadgat eller bestämt om ändring i församlingsindelningen.
14 kap
Kyrka och kapell samt användningen av dem (16.5.2002/1202)
1 §
Verkar två församlingar på samma område på grund av språklig indelning, kan dessa ha en gemensam kyrka.
Med domkapitlets tillstånd kan en församling även i andra fall använda en annan församlings eller ett annat samfunds kyrka som sin kyrka.
2 §
En ny kyrka skall invigas till ett åt Gud helgat rum. När en kyrka är invigd får den användas endast för sådana ändamål som är förenliga med dess helgd. Om användningen av en kyrka beslutar kyrkoherden och kyrkorådet eller församlingsrådet gemensamt. Kyrkoherden övervakar användningen av kyrkan. (16.5.2002/1202)
Platsen för en tidigare kyrka skall på åtgärd av församlingen utmärkas med en minnestavla eller ett annat minnesmärke, om den är i församlingens besittning.
3 § (16.5.2002/1202)
En församling kan ha kapell för förrättande av gudstjänster, för annat andaktsliv och för kyrkliga förrättningar. I fråga om ett kapell gäller i tillämpliga delar vad som i 2 § 1 mom. bestäms om en kyrka.
15 kap
Församlingens ekonomi
1 §
För varje räkenskapsår skall senast i december nästföregående år antas en budget för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret.
I samband med att budgeten godkänns skall kyrkofullmäktige dessutom godkänna en verksamhets- och ekonomiplan som gäller för minst tre år. Budgetåret är verksamhets- och ekonomiplanens första år. I budgeten och i verksamhets- och ekonomiplanen godkänns målen för församlingens verksamhet och ekonomi. Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av församlingens uppgifter tryggas. (16.5.1997/898)
I budgeten samt i verksamhets- och ekonomiplanen eller i samband med att dessa godkänns skall beslut fattas om de åtgärder genom vilka balansunderskottet för föregående år skall täckas så att även det uppskattade över- eller underskottet för det år då budgeten görs upp beaktas. (11.5.2001/440)
2 §
Församlingens eller den kyrkliga samfälliehetens ekonomi skall förvaltas enligt den fastställda budgeten.
Församlingens eller den kyrkliga samfallighetens inkomster skall uppbäras och dess oundgängliga utgifter erläggas även om budgeten inte har kunnat fastställas före räkenskapsårets ingång.
3 § (16.5.1997/898)
I budgeten skall de anslag intas som skötseln av församlingens uppgifter och målen för verksamheten kräver. Som beräknade inkomster skall i den tas in den kyrkoskatt för budgetåret som avses i 15 kap. 2 § kyrkolagen, de skatteandelar som anknyter till denna samt församlingens övriga inkomster. Dessutom skall i denna visas hur församlingens finansieringsbehov skall täckas.
Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel.
4 § (16.5.1997/898)
4 § har upphävts genom B 16.5.1997/898.
5 §
Godkänner inte kyrkofullmäktige budgetförslaget i oförändrad form, skall det återförvisas till kyrkorådet, om minst en tredjedel av de närvarande medlemmarna kräver detta. Kyrkorådet skall avge utlåtande i ärendet och göra de ändringar i förslaget som föranleds av kyrkofullmäktiges beslut. Då förslaget föredras på nytt i kyrkofullmäktige skall till handläggning upptas endast de ändringar om vilka tidigare har beslutats samt kyrkorådets nya förslag i anledning av dessa. Budgeten skall härvid slutligt godkännas.
6 § (16.5.1997/898)
Kyrkofullmäktige beslutar om ändringar i budgeten.
Om ändringar i budgeten för församlingar i ekonomisk gemenskap behöver utlåtanden inte inhämtas av församlingsråden. (9.5.2003/822 år 2004)
7 §
1 mom. har upphävts genom B 11.5.2001/440. (11.5.2001/440)
2 mom. har upphävts genom B 16.5.1997/898. (16.5.1997/898)
8 § (16.5.1997/1305)
En församling eller en kyrklig samfällighet skall ha en ekonomiförvaltningstadga som innehåller bestämmelser om drätseln, räkenskapsföringen, budgeten och egendomens skötsel samt om revision. Ekonomiförvaltningsstadgan antas av kyrkofullmäktige.
8 a § (8.5.1998/1012)
Församlingarnas skogar skall för att målen för skogslagen (1093/1996) skall nås skötas enligt en fastställd skogsplan.
Skogsplanen som skall uppgöras av en sammanslutning eller en person som representerar yrkessakkunskap inom skogsvården skall fastställas av kyrkofullmäktige. Om skogsplanen har uppgjorts av någon annan än skogscentralen skall kyrkorådet skaffa skogscentralens utlåtande om planen.
Vad som ovan har bestämts om skogscentralen gäller i landskapet Åland landskapsstyrelsen.
9 § (16.5.1997/898)
Om församlingens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut gäller utöver vad som bestäms i kyrkoordningen i tillämpliga delar vad som bestäms i bokföringslagen (1336/1997). (9.11.2006/1129)
För en räkenskapsperiod skall uppgöras ett bokslut som består av en resultaträkning, en balansräkning, en finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en sådan verksamhetsberättelse som avses i 9 kap. 6 § 1 mom. Samtidigt skall förslag till åtgärder som gäller behandlingen av räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin läggas fram. (9.11.2006/1129)
Kyrkorådet skall göra upp bokslutet före utgången av mars månad det år som följer på räkenskapsperioden. Bokslutet undertecknas av ett beslutfört kyrkoråd och den tjänsteinnehavare som ansvarar för ekonomin. Det undertecknade bokslutet skall utan dröjsmål lämnas till revisorerna. Revisionsberättelsen skall utarbetas före utgången av maj månad. Kyrkorådet skall för behandling i kyrkofullmäktige lägga fram bokslutet och revisionsberättelsen samt de bemötanden som eventuellt anknyter till berättelsen. Kyrkofullmäktige skall besluta om fastställelse av bokslutet och om ansvarsfrihet före utgången av juni månad. (8.11.2003/1045)
En församling som på det sätt som avses i bokföringslagen har bestämmanderätt i någon annan bokföringsskyldig skall upprätta och i sitt bokslut ta in en koncernbalansräkning jämte bilagor, om de villkor för skyldigheten att upprätta en koncernbalansräkning som föreskrivs i bokföringslagen uppfylls. När balansräkningen upprättas skall bokföringslagen iakttas i tillämpliga delar. (12.11.2004/1114)
10 §
Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige utser för granskning av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar deras mandatperiod antingen minst en ordinarie revisor och en revisorssuppleant eller i stället för dessa en revisionssammanslutning. Revisorn och revisorssuppleanten ska vara CGR-revisorer godkända av Centralhandelskammarens revisionsnämnd, GRM-revisorer godkända av en handelskammares revisionsutskott eller OFR-revisorer godkända av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin. En revisionssammanslutning ska vara en CGR-, GRM- eller OFR-sammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en CGR-, GRM- eller OFR-revisor till huvudansvarig revisor. (7.5.2010/666)
Valbar till revisor är inte en medlem av kyrkorådet eller den som står i ett sådant förhållande till en medlem av kyrkorådet som avses i 7 kap. 5 § 1 mom. kyrkolagen, inte heller en tjänsteinnehavare eller en i ett beslående arbeisavtalsförhållande anställd inom församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.
Revisorerna skall ha förutsättningar att verkställa revisionen på ett oberoende sätt. Om det inte finns förutsättningar för en oberoende revision skall revisorerna vägra ta emot uppdraget eller avstå från det. (16.5.1997/898)
Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige kan frånta en revisor, revisorssuppleant eller revisionssammanslutning uppgiften under mandatperioden. En revisor, revisorssuppleant eller revisionssammanslutning kan frånträda sin uppgift under mandatperioden genom att meddela om det till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige. (7.5.2010/666)
5 mom. har upphävts genom B 8.5.1998/854 år 1999. (8.5.1998/854 år 1999)
11 § (16.5.1997/898)
Revisorerna skall i enlighet med god revisionssed granska förvaltningen, bokföringen och bokslutet för varje enskild räkenskapsperiod. Revisorerna skall granska
1) huruvida församlingens förvaltning har skötts i enlighet med lag och kyrkofullmäktiges beslut,
2) huruvida församlingens bokslut har uppgjorts i enlighet med de bestämmelser som gäller uppgörande av bokslut samt huruvida bokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om räkenskapsperiodens verksamhet, ekonomi, ekonomiska utveckling och ekonomiska ansvarsförbindelser, samt
3) huruvida församlingens interna kontroll har ordnats på ett behörigt sätt.
2 mom. har upphävts genom B 8.11.2003/1045. (8.11.2003/1045)
I ekonomistadgan bestäms närmare om revisorernas uppgifter samt om när räkenskaperna skall överlämnas till revisorerna och när dessa skall avge sin berättelse över verkställd revision.
12 § (16.5.1997/898)
12 § har upphävts genom B 16.5.1997/898.
13 § (16.5.1997/898)
Revisorerna skall för varje räkenskapsperiod inom den tid som bestäms i ekonomistadgan till kyrkofullmäktige avge en berättelse med en redogörelse för resultaten av revisionen. Berättelsen skall dessutom innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och ansvarsfrihet beviljas de redovisningsskyldiga.
Om revisorerna observerar att församlingens förvaltning och ekonomi har skötts i strid med lag eller kyrkofullmäktiges beslut och felet eller den skada som orsakats inte är ringa skall i revisionsberättelsen riktas en anmärkning om saken mot den som är redovisningsskyldig. Anmärkningen kan inte riktas mot kyrkofullmäktige.
Över en anmärkning i revisiorernas berättelse skall kyrkorådet inhämta en förklaring av den som saken gäller samt lämna förklaringen och sitt eget utlåtande till kyrkofullmäktige. Bokslutet skall godkännas och beslut om ansvarsfrihet fattas senast inom juni månad det år som följer på räkenskapsåret.
14 § (5.7.2010/1326 år 2011)
14 § har upphävts genom B 7.5.2010/1326 år 2011.
16 kap. (7.11.2008/792 år 2010)
Kyrkböcker och församlingens arkiv
1 § (7.11.2008/792 år 2010)
Förutom uppgifter om dop, vigsel och begravning införs i medlemsregistret såsom andra motsvarande förrättningar som avses i 5 § 6 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) angående en medlem uppgifter om genomgången skriftskola, konfirmation, välsignelse av äktenskap och jordfästning.
Som sådana förtroendeuppdrag eller därmed jämförbar uppgift i anslutning till trossamfundet som avses i 5 § 7 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister införs i medlemsregistret uppgifter om en medlems medlemskap i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkorådet, församlingsrådet, gemensamma kyrkorådet, domkapitlet, stiftsfullmäktige, kyrkostyrelsen och kyrkomötet.
2 § (7.11.2008/792 år 2010)
Önskar församlingar ordna förandet av kyrkböckerna genom ett gemensamt centralregister helt eller delvis, ska församlingarnas kyrkofullmäktige ingå ett avtal om detta.
I en kyrklig samfällighet beslutar gemensamma kyrkofullmäktige om grundandet av ett centralregister för församlingar som hör till den kyrkliga samfälligheten och om ingåendet av det avtal som avses i 1 mom. med församlingar som inte tillhör den kyrkliga samfälligheten. I ärendet ska utlåtanden begäras av församlingsråden.
Innan ett centralregister grundas ska utlåtande begäras av kyrkostyrelsen.
3 § (7.11.2008/792 år 2010)
Bevis, utdrag och avskrifter som grundar sig på kyrkböckerna utfärdas av kyrkoherden och vid centralregistret av dess direktör eller av en av dessa bestämd tjänsteinnehavare som är förtrogen med hur kyrkböcker ska föras.
4 § (7.11.2008/792 år 2010)
Efter att ha fattat det beslut om utlämnande av uppgifter ur medlemsregistret som avses i 16 kap. 7 § 2 mom. i kyrkolagen kan kyrkostyrelsen själv lämna ut uppgifterna eller avtala med församlingen eller centralregistret om utlämnande av uppgifterna.
5 § (7.11.2008/792 år 2010)
Till församlingens arkiv hör, förutom de manuellt förda kyrkböckerna, längder över arkivet och biblioteket samt de övriga handlingar som inkommit till församlingen i samband med fullgörandet av uppgifter som ankommer på församlingen eller som tillkommit genom församlingens verksamhet. Begreppet handling definieras i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
6 § (7.11.2008/792 år 2010)
De manuellt förda kyrkböckerna och församlingens arkiv ska förvaras i ett lämpligt arkivutrymme så att de är skyddade mot förstörelse, skada och obehörig användning. Innan ritningarna till arkivutrymmet godkänts ska utlåtande om ritningarna begäras av kyrkostyrelsen.
Manuellt förda kyrkböcker och handlingar i församlingens arkiv som är äldre än etthundra år samt manuellt förda kyrkböcker yngre än etthundra år som har digitaliserats och införts som en del av kyrkans gemensamma medlemsregister kan med kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets samtycke deponeras hos arkivverket.
17 kap
Begravningsväsendet
1 §
Församlingen skall ha en egen begravningsplats eller en gemensam begravningsplats med någon annan församling eller kyrklig samfällighet eller rätt att använda annan invigd begravningsplats.
2 §
På begravningsplatsen eller på annan lämplig plats skall finnas ett bårhus.
En församling kan ha ett krematorium. Om anläggandet och användningen av krematorium stadgas särskilt.
3 §
En begravningsplats och ett jordfästningskapell skall invigas innan de tas i bruk. Ett i begravningslagen (457/2003) avsett konfessionslöst gravområde skall dock inte invigas. (9.5.2003/1277)
Församlingen skall hålla en begravningsplats vårdad på ett med beaktande av ändamålet värdigt sätt. En begravningsplats och ett i 1 mom. avsett konfessionslöst gravområde skall vara inhägnade eller i övrigt avgränsade på ett klart urskiljbart sätt. (9.5.2003/1277)
Platsen där en begravningsplats eller ett jordfästningskapell har varit belägna skall, om den är i församlingens besittning, utmärkas med en minnesplatta eller ett annat minnesmärke.
4 § (9.5.2003/1277)
4 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.
5 §
1 mom. har upphävts genom B 9.5.2003/1277. (9.5.2003/1277)
Över begravningsplatsen skall utarbetas en gravkarta. Graven kan bestå av en eller flera gravplatser och samma gravplats av flera gravutrymmen. Begravningsplatsen eller en del av den kan utgöra en minneslund i vilken askan av en avliden strös ut eller göms utan att gravutrymmet anges. (9.5.2003/1277)
Kyrkofullmäktige beslutar om de avgifter som skall uppbäras för en grav.
6 § (9.5.2003/1277)
En gravgårdsplan är en översiktskarta som anger gränserna för begravningsplatsen, trafikregleringarna på den, var olika funktioner är placerade samt indelar gravområdena i lämpliga enheter. Gravgårdsplanen görs upp så att det område som reserverats som begravningsplats används på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till terrängens natur, skönhetssynpunkter och församlingens ekonomiska bärkraft. I planen skall också ingå en torrläggnings- och vattenförsörjningsplan för begravningsplatsområdet, ordnandet av avfallshanteringen samt placeringen av gångar, gravområden och byggnader.
En dispositionsplanen för en begravningsplats innehåller en verbal beskrivning av gravgårdsplanen och klarlägger de detaljer i gravgårdsplanen som inte framgår av ritningarna. Av planen framgår dessutom huruvida djupbegravning tagits i bruk på begravningsplatsen eller på en del av den och i vilken ordning gravavdelningarna tas i bruk. I dispositionsplanen beaktas också särdragen för de delar av begravningsplatsen som anlagts vid olika tidpunkter samt anges de särskilda begränsningarna för användningen av begravningsplatsen.
7 § (9.5.2003/1277)
7 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.
8 § (9.5.2003/1277)
8 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.
9 § (9.5.2003/1277)
9 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.
10 § (9.5.2003/1277)
10 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.
11 § (9.5.2003/1277)
11 § har upphävts genom B 9.5.2003/1277.
12 §
Har gravrätten upphört och finns det på graven anläggningar eller minnesvård av konstnärligt eller historiskt värde, vilka inte kan kvarlämnas på platsen, skall de förflyttas till lämpligt ställe på begravningsplatsen eller tillses att de på annat sätt bevaras.
13 §
Kyrkostyrelsen meddelar vid behov närmare anvisningar om handhavandet av begravningsväsendet.
V Avdelningen
STIFTSFÖRVALTNINGEN (9.11.2002/1275 år 2003)
18 kap
Biskopsämbetet
1 §
Biskoparna utöver, envar i sitt stift, den högsta tillsynen över församlingarna och prästerskapet.
Biskopen skall
1) värna om kyrkans enhet och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet,
2) övervaka att kyrkans uppgift sköts troget i församlingarna i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan samt de föreskrifter och anvisningar som baserar sig på dem,
3) stöda och vägleda stiftets präster i deras arbete samt övervaka att de fullgör de skyldigheter som hör till prästämbetet och till deras prästtjänst,
4) främja en god arbetsgemenskap i församlingarna och övervaka att prästerna och de övriga tjänsteinnehavarna och arbetstagarna i församlingarna är oförvitliga i sin lära och förhåller sig kristligt i sitt leverne,
5) främja samarbetet mellan församlingarna och en ändamålsenlig skötsel av deras ekonomi och förvaltning samt övervaka att man i denna verksamhet iakttar gällande författningar,
6) förrätta vigningar och invigningar samt installationer i stiftet eller förordna någon annan präst att utföra en sådan förrättning, om inte något annat följer av 5 kap. 1 § 2 mom., samt
7) utföra övriga uppgifter och besluta om de frågor som enligt kyrkolagen och kyrkoordningen skall avgöras av honom.
(9.11.2002/1275 år 2003)3 mom. har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003. (9.11.2002/1275 år 2003)
4 mom. har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003. (9.11.2002/1275 år 2003)
1 a § (7.11.1996/678 år 1997)
I ärkestiftet är biskopens ansvar och uppgifter fördelade mellan ärkebiskopen och biskopen. Kyrkomötet skall besluta om vilka församlingar som hör till ärkebiskopens och vilka som hör till biskopens primära ansvarsområde.
De präster som tjänstgör vid kyrkostyrelsen och som hör till ärkestiftet är underställda ärkebiskopen. (9.11.2002/1275 år 2003)
2 §
En biskop skall vigas eller installeras till sitt ämbete av ärkebiskopen eller, när denne är förhindrad, av den i ämbetet äldste biskopen. (11.5.2001/439)
Vigning eller installation av en biskop förrättas i domkyrkan i det stift till vilket biskopen utnämnts.
3 §
En biskop som skall vigas skall avge följande försäkran: Jag N.N. lovar vid Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövningen av biskopsämbetet i N stift, som jag nu är redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga, rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag vill även göra mitt bästa, så att även alla andra, såväl Ordets tjänare som dess åhörare i mitt stift, förblir däri och lever därefter. Härvid vill jag ställa mig till efterföljd vad den Heliga Skrift undervisar om en riktig församlingsföreståndares ämbete och plikter. Jag vill tillse att Guds ord rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas enligt Kristi instiftelse i det stift som anförtrotts mig. Jag vill ordinera och installera präster som befinns vara därtill skickade. Jag vill även främja landsfred och hörsamhet mot den lagliga överheten, i allt iaktta kyrkans lag och ordning samt allvarligt uppmana och förplikta stiftets präster att handla på samma sätt. Allt detta vill jag redlieen efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.
4 §
Biskopen skall med regelbundna mellantider förrätta visitationer i stiftets församlingar. Biskopen bestämmer tidpunkten, omfattningen och programmet för visitationen efter att ha rådgjort med församlingens kyrkoherde. Vid visilationen biträdes biskopen av den medlem av domkapitlet som han kallar härtill samt av kontraktsprosten. Biskopen kan förordna domprosten, en prästassessor eller kontraktsprosten att förrätta visitation.
5 §
Vid den granskning av förvaltningen och ekonomin som förrättas i samband med visitationen granskas församlingens kyrkböcker, arkiv, förvaltning, egendom och ekonomi samt de i församlingens förvaltning befintliga fonderna. En dylik visitation kan även förrättas särskilt och biskopen kan även förordna lagfarne assessorn att förrätta densamma samt vid granskningen anlita sakkunniga som biträde. Granskningen kan även förrättas särskilt, så alt den gäller ett församlingsorgans, en tjänsteinnehavares eller en fönroendevalds verksamhet.
6 §
Biskopsmötet utfärdar närmare anvisningar om förrättande av biskopsvisitation.
7 §
Kyrkorådet eller församhngsrådet skall vidta de åtgärder som visitationen ger anledning till.
8 §
Vid biskopsvisitation som förrättas i en kyrklig samfällighet skall i tillämpliga delar iakttas vad som är bestämt om visitation i en församling.
9 § (9.11.2002/1275 år 2003)
Biskopen, i ärkestiftet ärkebiskopen, skall minst vart sjätte år kalla prästerna och lektorerna i sitt stift till synodalmöte vars uppgift är att behandla teologiska frågor samt ärenden som gäller skötseln av församlingarna samt annan verksamhet och förvaltning inom kyrkan.
Biskopen, i ärkestiftet ärkebiskopen eller biskopen, skall vid behov sammankalla församlingarnas förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt representanter för föreningar, stiftelser och anstalter till stiftsdagar vid vilka för kyrkan och stiftet aktuella frågor behandlas.
19 kap
Stiftets övriga förvaltning
A. Domkapitlet
1 § (9.11.2002/1275 år 2003)
För att främja kyrkans uppgift i stiftet skall domkapitlet om inte annat bestäms i kyrkolagen eller kyrkoordningen
1) sköta stiftets verksamhet, förvaltning och ekonomi,
2) stöda och övervaka församlingarnas verksamhet och förvaltning,
3) sköta prästernas personalärenden och övervaka deras och församlingens övriga tjänsteinnehavares och arbetstagares skötsel av sina uppgifter samt deras leverne,
4) sköta kontakterna till den gemensamma verksamheten och förvaltningen inom hela kyrkan, till andra stift, till kristna organisationer och andra intressegrupper i samhället,
5) bereda ärenden för stiftsfullmäktige,
6) verkställa stiftsfullmäktiges beslut,
7) förvalta de donationsmedel och fonder av stiftelsenatur som domkapitlet besitter med iakttagande av 15 kap. 4 § 1 och 2 mom. kyrkolagen,
8) anställa och säga upp domkapitlets tjänsteinnehavare och arbetstagare,
9) sköta de uppgifter i stiftet som inte ankommer på någon annan myndighet i stiftet, samt
10) utföra de övriga uppgifter som ålagts domkapitlet i kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan.
Domkapitlet antar för sig en arbetsordning.
2 §
Behörighetsvillkor för en prästassessor är avlagd högre pastoralexamen.
2 mom. har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003. (9.11.2002/1275 år 2003)
3 § (9.11.2002/1275 år 2003)
Samma person kan väljas till prästassessor eller lekmannamedlem för högst två mandatperioder.
Om en lekmannamedlem har flyttat från stiftet, förlorat sin valbarhet eller avlidit skall ett nytt val förrättas för val av en ny medlem för den återstående mandatperioden.
Om en prästassessor har flyttat från stiftet, förlorat sin valbarhet eller avlidit skall ett nytt val förrättas för val av en ny medlem för den följande treårsperioden.
4 § (9.11.2002/1275 år 2003)
Biskopen leder och övervakar domkapitlets verksamhet och är chef för tjänsteinnehavarna vid domkapitlet.
I ärkestiftet leder och övervakar biskopen domkapitlets verksamhet och är chef för tjänsteinnehavarna vid domkapitlet.
I ärkestiftet verkar i första hand biskopen som ordförande för domkapitlet. Ärkebiskopen är ordförande när domkapitlet handlägger ärenden som uteslutande gäller församlingar inom hans ansvarsområde samt präster och andra tjänsteinnehavare som är anställda hos dem eller ärenden som i övrigt med stöd av arbetsfördelningen enligt 18 kap. 1 a § skall handläggas under ärkebiskopens ordförandeskap. Om ärendet gäller såväl ärkebiskopens som biskopens ansvarsområden skall biskopen verka som ordförande. Även domkapitlets framställningar och utlåtanden till kyrkomötet, biskopsmötet, stiftsfullmäktige eller kyrkostyrelsen skall handläggas under biskopens ordförandeskap.
4 a § (9.11.2002/1275 år 2003)
4 a § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
5 § (9.11.2002/1275 år 2003)
Ärendena avgörs på föredragning av någon av domkapitlets tjänsteinnehavare så som bestäms i arbetsordningen för domkapitlet. Ärenden som avses i 19 kap. 5 § kyrkolagen samt mindre förvaltningsärenden kan avgöras utan föredragning.
Ordföranden för stiftsfullmäktige eller, om denna har förhinder, vice ordföranden har närvaro- och yttranderätt vid domkapitlets sammanträden, men inte rätt att delta i beslutsfattandet. (11.5.2007/796)
5 a § (9.11.2002/1275 år 2003)
5 a § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
6 § (9.11.2002/1275 år 2003)
En tjänsteinnehavare vid domkapitlet kan inte berättigas att i enlighet med 19 kap. 5 § kyrkolagen avgöra ärenden som gäller
1) godkännande för prästämbetet,
2) utnämning till en tjänst, utfärdande av ett tjänsteförordnande som är längre än sex månader eller återkallande av ett tjänsteförordnande eller något annat ärende som har samband med besättande eller avslutande av en tjänst eller ett arbetsavtalsförhållande,
3) ett ärende som underställts domkapitlet,
4) upprättande av ett budgetförslag samt bokslutet,
5) ett rättelseyrkande, samt
6) ett ärende som skall handläggas av ett fulltaligt domkapitel.
Domkapitlets ordförande eller en medlem av domkapitlet kan inom en tid som anges i arbetsordningen till domkapitlet för avgörande överföra ett ärende i vilket en tjänsteinnehavare fattat beslut.
Sådana beslut av en tjänsteinnehavare som kan överföras till domkapitlet för avgörande skall dateras och ges den första vardag då beslutet inte kan överföras till domkapitlet för avgörande.
7 § (12.5.2005/238 år 2006)
Biskopsmötet kan ge närmare anvisningar om det förfarande som avses i 25 kap. 16 § 3 mom. i kyrkolagen.
B. Kontraktsprost
8 §
På kontraktsprosten ankommer att i prosteriet
1) främja fullgörandet av kyrkans uppgift,
2) övervaka att denna uppgift sköts troget i församlingarna samt i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan samt de föreskrifter och anvisningar som baserar sig på dem,
3) tillsätta samarbetsorgan inom prosteriet och även i övrigt främja samarbetet mellan församlingarna samt leda verksamheten i prosteriet, samt
4) handha de övriga uppgifter som har föreskrivits kontraktsprosten eller som biskopen eller domkapitlet har tilldelat honom.
(9.11.2002/1275 år 2003)Kontraktsprosten skall föra en förteckning över de beslut som han fattat och över övriga åtgärder i tjänsten.
9 §
Kontraktsprosten skall på förordnande av biskopen eller domkapitlet handha förrättningar och förrätta visitationer i prosteriets församlingar.
Över visitation som kontraktsprosten förrättar skall föras protokoll, vilket skall tillställas domkapitlet och församlingen.
10 §
Kontraktsprosten skall vid behov kalla prästerna och lektorerna i prosteriet till kontraktsmöte, vid vilket han är ordförande. Vid mötet behandlas frågor som hänför sig till teologin samt ärenden rörande församlingarnas verksamhet.
11 §
Är kontraktsprostämbetet ledigt eller är kontraktsprosten tjänstledig, skall domkapitlet förordna någon av kyrkoherdarna i prosteriel att bestrida ämbetet.
12 § (9.11.2002/1275 år 2003)
12 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
13 § (9.11.2002/1275 år 2003)
13 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
14 § (9.11.2002/1275 år 2003)
14 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
15 § (9.11.2002/1275 år 2003)
15 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
16 § (9.11.2002/1275 år 2003)
16 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
17 § (9.11.2002/1275 år 2003)
17 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
18 § (9.11.2002/1275 år 2003)
18 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
19 § (9.11.2002/1275 år 2003)
19 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
20 § (9.11.2002/1275 år 2003)
20 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
21 § (9.11.2002/1275 år 2003)
21 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
22 § (9.11.2002/1275 år 2003)
22 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
VI Avdelningen
Kyrkans gemensamma förvaltning
20 kap
Kyrkomötet
1 §
Kyrkostyrelsen beslutar om fördelningen av ombudens mandat mellan stiften.
Flyttar ett ombud från det stift i vilket han valls till ombud eller förlorar han eljest sin valbarhet, upphör hans uppdrag vid kyrkomötet.
I det stift till vilket församlingarna på Åland hör skall stadgandena om ombudens valbarhet tillämpas vid val av lekmannaombud särskilt för Åland och särskilt för den övriga delen av stiftet.
2 §
Kyrkomötet sammankommer under högst fjorton dagar inom samma år. Mötet kan förlänga denna tid om detta påkallas av viktiga skäl. Kyrkomötet fastställer det arvode och de ersättningar som skall erläggas till ombuden.
Är ett ombud förhindrat att infinna sig till kyrkomötet, skall han meddela därom till domkapitlet, som skall kalla suppleanten och utfärda fullmakt för denne.
Kyrkomötet skall inleda en sessionsperiod med gudstjänst.
3 §
Vid verkställande av omröstning och val skall i tillämpliga delar iakttas vad som är stadgat om omröstning i ett församlingsorgan. Besluten fattas med enkel röstövervikt, om inte annat föranleds av 20 kap. 10 § kyrkolagen.
Om ombudens initiativ och ordningen för väckande av initiativ, om handläggningen av framställningar och initiativ i plenum och i utskott samt om verkställande av omröstning och val skall närmare bestämmas i en arbetsordning.
En framställning eller ett initiativ skall remitteras till ett utskott, om det inte efter bordläggning förkastas vid plenum.
4 §
Biskopsmötet skall beredas tillfälle att avge utlåtande i de ärenden som avses i 20 kap. 7 § 2 mom. 1 och 2 punkterna kyrkolagen och kyrkostyrelsen i de ärenden som avses i sagda moments 3. 4 och 5 punkter.
När i ett utskottsbetänkande, som gäller ett i 1 mom. avsett ärende, framställts förslag till beslut, skall utskottets betänkande underkastas två behandlingar i plenum. I den första behandlingen beslutar kyrkomötet särskilt om varje punkt i förslaget och i den andra behandlingen beslutas om förslagets godkännande i enlighet med förenämnda beslut.
5 § (10.11.1995/1693)
Ecklesiastikråden och de lagfarna sakkunniga som kyrkomötet utser för sin mandatperiod har rätt att närvara i plenum och delta i diskussionen men inte i beslutfattandet.
I arbetsordningen för kyrkomötet kan föreskrivas om rätten för kyrkostyrelsens ledamöter att närvara och yttra sig vid plenum. (16.5.2002/525)
6 §
Kyrkans laggranskningsnämnd handhar den lagtekniska och språkliga granskningen av de författningar som skall handläggas vid kyrkomötet samt av de författningar som biskopsmötet eller kyrkostyrelsen utfärdar i stöd av kyrkolagen, kyrkoordningen eller valordningen för kyrkan.
Reglementet för laggranskningsnämnden fastställs av kyrkomötet och dess medlemmar skall utses av kyrkostyrelsen.
7 §
1 mom. har upphävts genom B 11.11.1993/64 (11.11.1993/64 år 1994)
För beredningen och skötseln av de i 20 kap. 7 § 2 mom. 9 punkten kyrkolagen avsedda ärendena tillsätter kyrkomötet ett kyrkans utrikesråd med ärkebiskopen som ordförande. Om kyrkans representation i dessa frågor beslutar ärkebiskopen i samråd med utrikesrådet.
Om kyrkans arbetsmarknadsverk samt om dess uppgifter och ställning bestäms särskilt. (12.11.2004/851 år 2005)
8 §
Kyrkomötet skall övervaka kyrkostyrelsens verksamhet, fastställa ett reglemente för densamma samt meddela anvisningar för dess verksamhet.
21 kap
Biskopsmötet
1 §
Ordförande för biskopsmötet är ärkebiskopen eller, om han är förhindrad, den i tjänsten äldste närvarande biskopen.
Biskopsmötet sammankommer på kallelse av ordföranden.
2 §
Initiativrätt vid biskopsmötet har biskopsmötets medlemmar, kyrkomötet, domkapitlen, kyrkostyrelsen, de verksamhetsorgan som kyrkomötet tillsatt i anslutning till kyrkostyrelsen samt kyrkans arbetsmarknadsverk. (12.11.2004/851 år 2005)
Biskopsmötet antar för sig en arbetsordning.
22 kap
Kyrkostyrelsen och kyrkans centralfond
1 §
Val av kyrkostyrelsens medlemmar skall verkställas av kyrkomötet i maj under kyrkomötets första mandatår och av biskopsmötet senast inom maj under samma år.
Från varje stift skall utses en lekmannamedlem på grundval av stiftsfullmäktiges förslag. För valet av lekmannamedlemmen ställer stiftsfullmäktige tre lekmän på förslag. (9.11.2002/1275 år 2003)
Mandattiden för de valda begynner påföljande 1 juni. Flyttar en medlem till en församling i ett annat stift, påverkar detta inte hans medlemskap. Avlider eller avgår en medlem, skall ny medlem utses för den återstående mandatperioden.
Kyrkostyrelsen utser inom sig för fyra år i sänder en vice ordförande. Är ordföranden och vice ordföranden frånvarande eller jäviga i något ärende, är kyrkostyrelsens i tjänsten äldsta närvarande medlem ordförande.
Ecklesiastikråden har närvaro- och yttranderätt vid kyrkostyrelsens sammanträden, men inte rätt att delta i fattande av beslut.
2 §
I kyrkostyrelsen handläggs ärendena i plenum, i sektioner eller i ämbetskollegiet. En sektion eller ämbetskollegiet kan berättigas att på kyrkostyrelsens vägnar avgöra i reglementet angivna ärenden, vilkas betydelse inte är sådan att dess handläggning vid kyrkostyrelsens sammanträde är att anse som nödvändig, dock inte ärenden som gäller
1) framställningar till kyrkomötet.
2) utlåtanden till statsrådet,
3) understöd till församlingar i svag ekonomisk ställning, eller
4) inrättande eller indragning av tjänster.
Ett ecklesiastikråd eller en annan tjänsteinnehavare i kyrkostyrelsen kan genom reglemente berättigas att avgöra ärenden, som enligt 1 mom. kan överföras för avgörande till en sektion eller till ämbetskollegiei.
3 §
Vid förrättande av omröstning och val skall i tillämpliga delar iakttas vad som är stadgat om omröstning i ett församlingsorgan. Om förfaringssättet och ärendenas handläggning bestäms närmare i reglementet för kyrkostyrelsen.
3 a § (8.5.1998/1012)
För placering av medlen i pensionsfonden inom kyrkans centralfond finns en direktion för pensionsfonden inom kyrkans centralfond som kyrkostyrelsen tillsatt för sin mandatperiod. Till direktionen hör en ordförande och minst fyra och högst åtta andra medlemmar. Varje medlem har en personlig suppleant. Direktionens medlemmar skall vara förtrogna med placeringsverksamhet och medlemmar i kyrkan. Av medlemmarna skall en tredjedel utnämnas bland personer som föreslagits av kyrkans mest betydelsefulla personalorganisationer.
Direktionen för pensionsfonden inom kyrkans centralfond skall
1) besluta om de placeringsformer som skall användas i placeringsverksamheten och om de principer som skall tillämpas i fråga om dem,
2) besluta om fördelningen av placeringarna på olika placeringsformer och om avkastningsmålen för dem,
3) besluta om de principer som skall iakttas i placeringarnas riskhantering,
4) årligen godkänna en placeringsplan för medlen i kyrkans pensionsfond,
5) besluta om egendomsförvaltare och om de avtal som skall göras upp med dem,
6) besluta om de enskilda placeringar som anges i placeringsplanen vilka har bestämts att vara direktionens uppgift, samt
7) sköta om tillsynen av placeringsverksamheten som en helhet.
Kyrkostyrelsen kan till direktionen överföra även andra uppgifter med anknytning till placeringen av pensionsmedlen som omfattas av dess behörighet.
3 b § (7.5.2010/1326 år 2011)
I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans servicecenter för bokföring och löneräkning, som sköter bokföring, inköpsfakturor, inköpsreskontra, försäljningsfakturor, försäljningsreskontra, bokföring av anläggningstillgångar, löneräkning, reseräkningar och omkostnadsfakturor samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, stiften och kyrkans centralfond.
Skötseln av uppgifterna preciseras i ett serviceavtal.
3 c § (7.5.2010/1326 år 2011)
Kyrkostyrelsen tillsätter för sin mandattid en direktion för att leda kyrkans servicecenter för bokföringen och löneräkningen.
Direktionen består av en ordförande samt minst sex och högst tio övriga medlemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Medlemmarna av direktionen ska vara medlemmar av kyrkan och ha insikter i ekonomiförvaltning. Av medlemmarna ska minst en tredjedel utses bland ekonomiledningen i ekonomiska församlingsenheter av olika storlek.
Direktionen ska
1) leda, utveckla och utöva tillsyn över servicecentrets verksamhet,
2) årligen bereda servicecentrets verksamhetsplan och verksamhetsberättelse,
3) bereda förslag till serviceavgiftsgrunderna,
4) godkänna serviceavtal.
Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter ges i en instruktion som kyrkostyrelsen godkänner.
4 §
Ett beslut av en sektion, av ämbetskollegiet eller av ett annat organ som är underställt kyrkostyrelsen eller av en tjänsteinnehavare kan, inom den tid som bestäms i reglementet för kyrkostyrelsen, överföras för avgörande till kyrkostyrelsen i plenum, om inte överföringen av beslut i ett sådant ärende har förbjudits i reglementet. Kyrkostyrelsen kan härvid upphäva eller ändra beslutet eller återförvisa ärendet för ny handläggning. (11.11.1993/64 år 1994)
Rätt att besluta om överföring av ett ärende enligt 1 mom. tillkommer
1) kyrkostyrelsen eller ärkebiskopen, såvitt gäller ett beslut av kyrkans utrikesråd,
2) förutom de i 1 punkten nämnda även chefen för kyrkostyrelsens kansli, såvitt gäller ett beslut av en sektion eller ämbetskollegiet, och
3) förutom de i 1 och 2 punkterna nämnda även ämbetskollegiet eller chefen för vederbörande avdelning, såvitt gäller ett beslut av ett annat förvaltningsorgan eller en tjänsteinnehavare.
5 §
Om beredning och föredragning av ärendena bestäms i reglementet för kyrkostyrelsen.
Ett beslut i ett disciplinärende som gäller en präst eller lektor skall utan dröjsmål delges domkapitlet.
6 §
Kyrkostyrelsen skall årligen till kyrkomötet avge en berättelse över sin verksamhet och om centralfondens förvaltning. Till berättelsen skall fogas de berättelser över verksamheten som avgetts av de verksamhetsorgan som kyrkomötet inrättat vid kyrkostyrelsen.
VII Avdelningen
Särskilda bestämmelser
23 kap
Kompletterande bestämmelser
1 § (9.11.2002/1275 år 2003)
1§ har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
2 §
Har inte annat bestämts i denna kyrkoordning eller i valordningen för kyrkan om administrativa kungörelser som skall delges församlingens medlemmar till kännedom, skall en sådan kungörelse offentligen vara anslagen på församlingens anslagstavla under minst 7 dagar.
Ur en kungörelse, om vilken meddelande skall publiceras i tidningen, skall det huvudsakliga innehållet därav publiceras med omnämnande av vad kungörelsen gäller. En kungörelse som skall publiceras i tidningen skall avtryckas i sin helhet. Publiceringen av kungörelsen eller meddelandet om en kungörelse skall ske i en på orten allmänt utbredd dags- eller lokaltidning eller i församlingens tidning.
Gäller en kungörelse flere församlingar, skall kungörelsen offentliggöras i samtliga församlingar. I en tvåspråkig församling skall kungörelsen offentliggöras på bägge språken.
3 § (9.11.2002/1275 år 2003)
3 § har upphävts genom B 9.11.2002/1275 år 2003.
4 § (8.5.1998/854 år 1999)
4 § har upphävts genom B 8.5.1998/854 år 1999.
5 §
Den som kallats till ordinarie präst i en församling som avses i 25 kap. 12 § kyrkolagen skall till domkapitlet insända utredning om sin ordination samt meritförteckning eller annan bestyrkt utredning om sin tidigare verksamhet. Finner domkapitlet den kallade vara lämplig för tjänsten, skall fullmakt utfärdas åt honom.
En präst som avses i 25 kap. 12 § 2 mom. kyrkolagen och sköter kyrkoherdens prästerliga uppgifter är skyldig att vara närvarande vid kyrkofullmäktiges och kyrkorådets sammanträden. Han har rätt att vid dem samt vid sammanträden i en sektion av kyrkorådet och i en direktion delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet. Under hans mandatperiod sköter domkapitlet de uppgifter som med stöd av 6 kap. 12 § 1 mom. ankommer på kyrkoherden. (11.5.2001/1558)
6 § (16.5.1997/1305)
Församlingen skall med särskild omsorg sköta de handlingar som ingår i församlingens arkiv eller församlingens fornföremål eller värdeföremål som hör ihop med en kyrka eller en begravningsplats.
Utan vägande skäl får sådant lösöre som avses i 1 mom. inte renoveras, flyttas från sin traditionella plats eller bortföras.
Ikraftträdelsestadganden:
11.11.1993/64 år 1994:
Detta beslut träder i kraft den 1 februari 1994.
12.5.1995/864:
Detta beslut träder i kraft den 1 juli 1995.
10.11.1994/1692 år 1995:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1996 och det tillämpas vid besättande av de kyrkoherde- och kaplanstjänster samt de ordinarie lektors- och kantorstjänster som har förklarats lediga att sökas efter att beslutet har trätt i kraft. Examen i ledning av församlingsarbete skall första gången krävas vid besättande av de kyrkoherdetjänster som förklaras lediga att sökas efter den 1 januari 2002. Av en präst som innehar en ordinarie kyrkoherdetjänst krävs dock inte examen i ledning av församlingsarbete när han eller hon söker någon annan kyrkoherdetjänst. (6.11.1998/1014)
10.11.1995/1693:
Denna ändring av kyrkoordningen träder i kraft den 1 januari 1996.
12.5.1995/114 år 1996:
Denna ändring av kyrkoordningen har trätt i kraft den 1 februari 1996.
8.11.1995/1248 år 1996:
Denna ändring av kyrkoordningen träder i kraft den 1 januari 1997.
7.11.1996/678 år 1997:
Denna ändring av kyrkoordningen träder i kraft den 1 januari 1998.
16.5.1997/898:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1999. Den koncernbalansräkning som avses i 15 kap. 9 § 3 mom. skall första gången göras upp för år 2001. (12.5.2000/548)
Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan det träder i kraft. (12.5.2000/548)
7.11.1996/1304 år 1997:
Detta beslut träder i kraft den 1 februari 1998.
16.5.1997/1305:
Detta beslut träder i kraft den 1 februari 1998.
7.11.1997/1307:
Detta beslut trädde i kraft den 1 december 1997.
7.11.1997/350 år 1998:
Denna ändring av kyrkoordningen har trätt i kraft den 1 december 1997.
8.5.1998/1012:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1999.
6.11.1998/1013:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1999.
6.11.1998/1014:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1999.
7.11.1997/853 år 1999:
Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1999.
8.5.1998/854 år 1999:
Detta beslut träder i kraft den 1 december 1999.
7.5.1999/855:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000.
7.5.1999/1165:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000.
8.5.1999/1234:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000.
7.5.1999/296 år 2000:
Detta beslut träder i kraft den 1 mars 2000.
12.5.2000/548:
Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2000.
13.11.1999/736 år 2000:
Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2000.
11.5.2001/439:
Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2001.
11.5.2001/440:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2002. Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan beslutet träder i kraft.
9.11.2001/1161:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2002.
9.11.2001/1163:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2003.
11.5.2001/1250:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2002.
11.5.2001/1558:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2002.
8.5.2001/524 år 2002:
Detta beslut träder i kraft den 1 maj 2002.
16.5.2002/525:
Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2002.
16.5.2002/526:
Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2002.
16.5.2002/1202:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2003.
9.11.2002/50 år 2003:
Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2003.
9.11.2002/51 år 2003:
Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2003. När detta beslut träder i kraft ändras kantorstjänster som förutsätter avlagd högsta examen till kantorstjänster som förutsätter en utvidgad universitetsexamen, kantorstjänster som förutsätter avlagd mellersta examen till kantorstjänster som förutsätter högre högskoleexamen och kantorstjänster som förutsätter avlagd lägsta examen till kantorstjänster som förutsätter någon annan av biskopsmötet godkänd examen.
8.11.2002/843 år 2003:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.
8.11.2003/1044:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.
Detta beslut tillämpas inte på tjänsteansökningar i fråga om vilka tjänsten har förklarats ledig innan detta beslut träder i kraft.
8.11.2003/1045:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.
8.11.2003/1046:
Detta beslut träder i kraft den 1 maj 2004.
9.11.2002/1275 år 2003:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.
9.5.2003/1276:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.
9.5.2003/1277:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.
9.5.2003/822 år 2004:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2005.
12.11.2004/1114:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2005.
12.11.2004/851 år 2005:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2006.
10.11.2005/948:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2006.
12.5.2005/237 år 2006:
Detta beslut träder i kraft den 10 april 2006.
12.5.2005/238 år 2006:
Detta beslut träder i kraft den 10 april 2006.
12.11.2004/588 år 2006:
Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2006.
Om ett behörighetsvillkor enligt kyrkoordningen, föreskrifter som utfärdats med stöd av den eller enligt andra bestämmelser är fullständigt behärskande av eller fullständiga kunskaper i finska eller svenska skall detta motsvara utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i språket i fråga.
Tjänstemän och annan personal som utnämnts eller valts till en uppgift innan detta beslut träder i kraft bibehåller oberoende av de nya kraven på språkkunskap som krävs för tjänsten, behörigheten för sin uppgift samt behörigheten även för någon annan tjänst eller anställning för vilken kraven på språkkunskap motsvarar de krav som gäller för den uppgift som han eller hon har utnämnts till innan detta beslut träder i kraft.
Om en tjänst eller någon annan anställning ledigförklarats innan detta beslut träder i kraft tillämpas i fråga om de behörighetsvillkor som avser språkkunskaper de föreskrifter som gäller när tjänsten eller anställningen ledigförklarades.
10.11.2005/589 år 2006:
Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2006.
11.5.2006/590:
Detta beslut träder i kraft den 1 november 2006.
9.11.2006/1129:
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2007.
11.5.2007/796:
Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2007.
7.5.2010/666:
Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2010.
Beslutet tillämpas vad gäller 15 kap. 10 § 1 och 4 mom. första gången när de kyrkofullmäktige som väljs år 2010 utser revisorer för sin mandatperiod.
7.11.2008/792 år 2010:
Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av 16 kap. och 25 kap. 12 § 2 mom. i kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 7 november 2008.
7.5.2010/1326 år 2011:
Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 7 maj 2010, varigenom ändras 15, 22 och 24 kap. i kyrkolagen.