Beaktats t.o.m. FörfS 653/2016.

26.11.1993/1054

Kyrkolag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På förslag av kyrkomötet och enligt riksdagens beslut stiftas för Finlands evangelisk-lutherska kyrka följande kyrkolag:

I AVDELNINGEN

ALLMÄNNA STADGANDEN

1 kap

Kyrkans bekännelse uppgift och medlemmar

1 §
Bekännelsen

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna. Kyrkans bekännelse uttrycks närmare i kyrkoordningen.

2 §
Uppgift

I enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan.

3 §
Medlemmar

Medlemmar i kyrkan upptas genom dopet. I kyrkoordningen bestäms på vilket sätt en person som redan är döpt blir medlem av kyrkan.

Om inträde i och utträde ur kyrkan gäller religionsfrihetslagen (453/2003). Ett barn som inte fyllt tolv år kan anslutas till kyrkan om någon av föräldrarna eller vårdnadshavarna är medlem av kyrkan och om det har överenskommits eller beslutats om barnets medlemskap på det sätt som föreskrivs i 3 § religionsfrihetslagen. (30.12.2003/1279)

Finska medborgare och utlänningar som har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994), kan inträda som medlemmar i kyrkan. En utlänning som bor i Finland men saknar hemkommun kan inträda som medlem i kyrkan, om han eller hon har deltagit i församlingens verksamhet under tre månader. (8.11.2013/797)

Den som inträder som medlem i kyrkan kan inte samtidigt vara medlem av något annat religionssamfund. Med annat religionssamfund avses i detta kapitel inte ett sådant religionssamfund med vilket kyrkomötet har godkänt ett avtal om ömsesidiga förutsättningar för medlemskap. (8.11.2013/797)

4 § (8.11.2013/797)
Medlemskapets upphörande

Medlemskapet i kyrkan upphör när

1) medlemmen utträder ur kyrkan,

2) medlemmen inträder som medlem i något annat religionssamfund,

3) medlemmen inte längre har hemkommun eller folkbokföringskommun i Finland,

4) en utländsk medlem utan hemkommun inte längre bor i Finland.

2 kap

Kyrkolagen och andra författningar som gäller kyrkan

1 §
Kyrkolagen och kyrkoordningen

Om kyrkans författning och förvaltning stadgas i denna lag.

Om kyrkans förvaltning stadgas närmare i kyrkoordningen, i vilken det även ges bestämmelser om kyrkans verksamhet. Kyrkoordningen utfärdas av kyrkomötet.

2 §
Stiftande av kyrkolag. Utlåtanden och framställningar

Kyrkan har ensamrätt att föreslå kyrkolag i allt som rör endast kyrkans egna angelägenheter, även ändrande och upphävande av kyrkolag. Kyrkans förslag framställs av kyrkomötet. Republikens president och riksdagen har till uppgift att pröva och stadfästa kyrkomötets förslag. Kyrkomötet har även rätt att göra framställningar om annan lagstiftning som gäller kyrkan.

Vid prövning av kyrkomötets förslag som gäller kyrkolag kan ett sådant lagstiftningstekniskt fel i förslaget som inte påverkar innehållet rättas. Rättelse kan göras efter det att kyrkostyrelsen har gett ett utlåtande i ärendet eller tagit initiativ till detta. (30.12.2015/1602)

När stadganden utfärdas i frågor som gäller kyrkans förhållande till staten eller till andra religionssamfund skall kyrkan ges tillfälle att avge utlåtande.

Kyrkan har rätt att göra framställningar till statliga myndigheter och att avge utlåtanden till dessa i samhälleliga frågor som är av vikt utgående från kyrkans lära och uppgift.

3 §
Valordning för kyrkan och publiceringen av författningar (30.12.2015/1602)

Kyrkomötet utfärdar en valordning för kyrkan, som innehåller närmare bestämmelser om församlingsval samt om val av ombud till kyrkomötet och av medlemmar i stiftsfullmäktige, om val av biskop, präst, domkapitlets prästassessor och lekmannamedlem samt av kontraktsprost. (30.12.2003/1274)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1602. (30.12.2015/1602)

Kyrkoordningen och valordningen för kyrkan skall publiceras i Finlands författningssamling.

3 kap

Kyrkans administrativa och språkliga indelning

1 §
Stiftet

För den kyrkliga förvaltningen är landet indelat i stift. Kyrkomötet beslutar om grundande och indragning av stift. Kyrkomötet beslutar även om ändring av stiftsgränserna, om inte något annat följer av 6 § 4 mom. (30.12.2015/1602)

Stiften är indelade i prosierier. Om prosteriindelningen beslutar domkapitlet.

2 §
Församlingen och dess medlemmar

Kyrkans medlemmar tillhör församlingar, vilka var och en har ett bestämt område. På språklig grund kan på samma område finnas flera församlingar.

Varje medlem av kyrkan är medlem av den församling på vars område han eller hon har hemkommun och bostad där eller folkbokföringskommun enligt lagen om hemkommun. En sådan utländsk medlem av kyrkan som saknar hemkommun är medlem av den församling på vars område han eller hon bor. Kyrkostyrelsen kan dock meddela föreskrifter om när en medlem av kyrkan kan vara medlem av någon annan församling inom sin egen hemkommun. (8.11.2013/797)

I en församling kan det även finnas medlemmar som antecknats som frånvarande. Församlingens folkmängd utgörs av det antal medlemmar som antecknats såsom närvarande.

3 §
Församlingsindelningen

Församlingsindelningen skall motsvara kommunindelningen så att varje kommun i sin helhet befinner sig på området för samma församling eller samma kyrkliga samfällighet.

Beslut om ändring av en församlings område, delning av en församling på territoriell eller språklig grund, indragning av en församling samt om grundande av en ny församling fattas av kyrkostyrelsen.

Beslut om ändring i församlingsindelningen får inte fattas utan synnerligen vägande skäl, om indragningen av en församling, sammanslagningen av församlingar eller någon annan ändring i församlingsindelningen har som följd att medlemmarna i en enspråkig församling eller den språkliga majoriteten i en tvåspråkig församling kommer att utgöra en språklig minoritet i en ny eller en tidigare församling. (21.7.2006/621)

4 §
Kyrkliga samfälligheter, kapellförsamlingar och församlingsdistrikt

Om kyrkliga samfålligheter stadgas i 11 kap.

Av en viss del av en församling kan bildas en kapellförsamling eller ett församlingsdistrikt. Om dessa bestäms närmare i kyrkoordningen.

5 § (21.7.2006/621)
Församlingars och kyrkliga samfälligheters språk

Församlingarna är finskspråkiga eller svenskspråkiga eller tvåspråkiga, om inte något annat bestäms om församlingens språk eller andra förutsättningar för medlemskap i anslutning till detta då den grundas eller om inte något annat annars bestäms särskilt. Församlingen är tvåspråkig, om den finskspråkiga eller svenskspråkiga minoriteten medlemmar som har antecknats som närvarande i församlingen är så stor att en kommun på motsvarande sätt skulle vara tvåspråkig enligt bestämmelserna i språklagen (423/ 2003). Om det på samma område finns flera församlingar på grund av språklig indelning, är dessa alltid enspråkiga. I landskapet Åland är församlingarna enspråkiga.

Församlingar som helt eller delvis befinner sig på samernas hembygdsområde är tvåspråkiga så att i dem iakttas vad som i denna lag och kyrkoordningen föreskrivs om samiska.

En kyrklig samfällighet är enspråkig, om enbart enspråkiga församlingar hör till den, och tvåspråkig, om församlingar med olika språk eller minst en tvåspråkig församling hör till den. Majoritetsspråket i en kyrklig samfällighet bestäms enligt flertalets språk bland de medlemmar som har antecknats som närvarande i de församlingar som hör till den kyrkliga samfälligheten.

Kyrkostyrelsen fastställer vart femte år på grundval av den språkliga indelningen av de medlemmar som antecknats som närvarande i församlingen vid slutet av det föregående kalenderåret vilka församlingar som är finskspråkiga eller svenskspråkiga och vilka som är tvåspråkiga.

6 § (30.12.2015/1602)
Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas stiftstillhörighet

Församlingar i vilka majoritetsspråket bland de närvarande medlemmarna är svenska hör till Borgå stift.

Församlingar med något annat språk än finska eller svenska som majoritetsspråk för de närvarande medlemmarna hör till det stift som församlingen anvisas när den grundas.

En kyrklig samfällighet lyder under domkapitlet i det stift som majoriteten av församlingarnas närvarande medlemmar tillhör.

Kyrkostyrelsen beslutar om

1) överföring av en församling till ett annat stift, om det har skett ett skifte i den språkliga majoriteten i församlingen och den förändrade situationen har varat fem år,

2) församlingens stiftstillhörighet, om församlingar som hör till olika stift slås samman, om det i stället för dem grundas en ny församling eller kyrklig samfällighet eller om en församling ansluter sig till en kyrklig samfällighet i ett annat stift.

7 § (21.7.2006/621)
Språket hos kyrkliga myndigheter och stiftsmyndigheter

Kyrkomötet, biskopsmötet, kyrkostyrelsen och organ som lyder under den samt kyrkans arbetsmarknadsverk är tvåspråkiga myndigheter.

Myndigheterna i ett stift är enspråkiga, om enbart enspråkiga församlingar hör till stiftet, och tvåspråkiga, om minst en tvåspråkig församling hör till stiftet. Ett tvåspråkigt domkapitel kan dock arbeta på församlingens språk när det sköter uppgifter som hänför sig till förvaltningen av en enspråkig församling.

8 § (21.7.2006/621)
Språkbestämmelser som skall iakttas i den kyrkliga förvaltningen

Inom den kyrkliga förvaltningen iakttas, om inte något annat föreskrivs i denna lag, i tillämpliga delar vad som i språklagen föreskrivs om rätten att använda finska och svenska hos myndigheterna, handläggningsspråket hos myndigheterna, språket i expeditioner och andra handlingar, säkerställande av språkliga rättigheter, myndigheternas arbetsspråk, språket i allmän information samt främjande av språkliga rättigheter. Vad som i språklagen föreskrivs om statliga myndigheter gäller i tillämpliga delar kyrkliga myndigheter och stiftsmyndigheter och vad som föreskrivs om kommunala myndigheter gäller på motsvarande sätt i tillämpliga delar en församlings och en kyrklig samfällighets myndigheter.

Vad som i samiska språklagen (1086/2003) föreskrivs om statliga myndigheter gäller i tillämpliga delar domkapitlet och stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift, och vad som föreskrivs om kommunala myndigheter gäller i tillämpliga delar församlingar som helt eller delvis befinner sig på samernas hembygdsområde.

4 kap

Församlingens verksamhet

1 §
Församlingens uppgifter

För att fullgöra kyrkans uppgifter sköter församlingen förrättande av gudstjänster och dop. utdelning av nattvarden samt andra kyrkliga förrättningar, kristen fostran och undervisning, själavård, diakoni och missionsarbete samt övriga uppgifter som grundande sig på det kristna budskapet avser förkunnelse och tjänst.

2 §
Gudstjänster och kyrkliga förrättningar

Om gudstjänsterna, sakramenten och de kyrkliga förrättningarna ges bestämmelser i kyrkoordningen och kyrkohandboken. Domkapitlet meddelar vid behov kompletterande anvisningar om dessa.

Vid gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster eller församlingsmöten kan kollekt uppbäras för att stöda kyrkans och församlingens verksamhet eller sådana syftemål som svarar mot kyrkans och församlingens uppgift.

3 §
Kyrkliga högtidsdagar

Kyrkliga högtidsdagar är juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdagen, pingstdagen, Johannes Döparens dag och alla helgons dag.

Högtidsdagarna infaller på de tider som av ålder har varit brukligt i västerlandets kyrka. Johannes Döparens dag firas dock lördagen närmast efter den 19 juni och alla helgons dag lördagen närmast efter den 30 oktober.

4 §
Språket i verksamheten

Om församlingens språk stadgas i 3 kap. 5 §. Gudstjänster och annan verksamhet skall vid behov anordnas såväl på den finskspråkiga eller den svenskspråkiga minoritetens som på någon annan minoritets språk.

En medlem av kyrkan har rätt att få de enskilda kyrkliga förrättningar som gäller honom själv utförda på sitt modersmål, finska eller svenska. Vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar kan även något annat språk användas.

På samernas hembygdsområde skall församlingens verksamhet anordnas och församlingens medlemmar betjänas även på samiska.

II AVDELNINGEN

PRÄSTÄMBETET, TJÄNSTEINNEHAVARE OCH ARBETSTAGARE

5 kap

Prästämbetet

1 §
Prästämbetet och ordinationen

För förkunnande av evangelium och förvaltande av sakramenten har kyrkan ett prästämbete, som erhålls genom ordinationen.

Biskopen och domkapitlet beslutar om godkännade till ordination. Om förutsättningarna för ordination och om de övriga omständigheter som skall beaktas då en ansökan om ordination skall prövas, bestäms i kyrkoordningen.

1 a § (21.12.2012/1008)
Prästämbetet, präst och prästtjänst

I denna lag avses med

1) prästämbetet enligt de lutherska bekännelseskrifterna det kyrkans ämbete som instiftats för förkunnandet av evangelium och förvaltandet av sakramenten och till vilket man kallas och till vilket man vigs vid prästvigningen,

2) präst den som i enlighet med kyrkoordningen antingen har vigts till eller beviljats rätt att utöva prästämbetet i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland,

3) prästtjänst en sådan tjänst i en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller vid kyrkostyrelsen som inrättats genom ett förvaltningsbeslut och till vilken endast en präst kan utses.

2 §
Bikthemligheten

Det som har anförtrotts en präst i enskilt skriftermål eller annars vid själavård får inte röjas, ej heller den person som har anförtrott sig åt prästen.

När en präst hörs som vittne får han inte yppa det som har anförtrotts honom i enskilt skriftermål eller vid själavård.

Uppenbarar någon i enskilt skriftermål eller vid själavård att ett sådant brott är förestående som enligt allmän lag måste anges, skall prästen uppmana personen i fråga underrätta myndigheterna eller den som är utsatt för fara. Är han inte villig härtill, skall prästen i god tid och med iakttagande av varsamhet ge saken till känna för myndigheterna, dock på ett sådant sätt att den som har anförtrott saken inte direkt eller indirekt blir röjd.

3 § (21.12.2012/1008)
Avsked och avstängning från prästämbetet samt förlust av prästämbetet

Domkapitlet beviljar på ansökan avsked från prästämbetet.

En präst som inte håller sig till kyrkans bekännelse kan ges en skriftlig varning av domkapitlet eller avstängas från prästämbetet för minst en och högst sex månader. Om prästen inte under den tid han eller hon är avstängd från prästämbetet har ansökt om avsked från prästämbetet eller visat att han eller hon vill hålla sig till kyrkans bekännelse, ska domkapitlet bestämma att prästen ska förlora sitt prästämbete.

En präst som handlar i strid med de skyldigheter som prästämbetet medför och i strid med prästlöftet eller försummar dem eller uppför sig på ett sätt som är olämpligt för en präst, kan av domkapitlet beroende på sakens natur ges en skriftlig varning eller avstängas från prästämbetet för minst en och högst sex månader. Om prästens olämpliga uppförande, försummelser i prästämbetet eller uppförande i övrigt visar att han eller hon är uppenbart olämplig att vara präst, kan domkapitlet bestämma att prästen ska förlora sitt prästämbete.

Har en präst dömts för ett brott till ett straff som visar att han eller hon är uppenbart olämplig att vara präst, kan domkapitlet bestämma att prästen ska förlora sitt prästämbete.

På begäran av den som förlorat sitt prästämbete kan biskopen och domkapitlet återge honom eller henne prästämbetet.

4 § (6.6.2014/414)

4 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

5 § (6.6.2014/414)
Stifts- och prosteritillhörighet

Bestämmelser om prästers stifts- och prosteritillhörighet finns i kyrkoordningen.

Fältbiskopen hör till ärkestiftet och de övriga militärprästerna till det stift inom vars område hans eller hennes egentliga tjänsteställe finns.

6 kap (21.12.2012/1008)

Personal

Allmänna bestämmelser (21.12.2012/1008)
1 § (21.12.2012/1008)
Arbetsgivare och personal

Med arbetsgivare avses i detta kapitel församlingar, kyrkliga samfälligheter, domkapitlet och kyrkostyrelsen i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, om inte något annat bestäms. En kyrklig samfällighet och de församlingar som hör till samfälligheten är en enda arbetsgivare i ärenden som gäller villkoren i anställningsförhållanden.

Domkapitlet har i frågor som gäller tjänsteförhållandet för tjänsteinnehavare i en församling eller i en kyrklig samfällighet uppgifter som hör till arbetsgivaren, så som bestäms i denna lag och i kyrkoordningen eller i någon annan lag.

Den personal som är anställd hos arbetsgivaren står i ett tjänsteförhållande eller ett arbetsavtalsförhållande. På tjänsteförhållanden tillämpas det som bestäms om dem i denna lag och med stöd av den i kyrkoordningen eller någon annanstans i lag. På arbetsavtalsförhållanden tillämpas vad som särskilt bestäms om dem och dessutom bestämmelserna om dem i denna lag.

En tjänst inrättas för en uppgift som ska utföras i ett tjänsteförhållande. Av grundad anledning kan en person dock anställas i ett tjänsteförhållande för viss tid också utan att det har inrättats en tjänst för uppgiften.

Arbetsgivaren ska ha en tillräcklig personal för skötseln av sina uppgifter.

2 § (21.12.2012/1008)
Tjänsteinnehavare och tjänsteförhållande

Med en tjänsteinnehavare avses den som står i ett tjänsteförhållande till arbetsgivaren.

Med ett tjänsteförhållande avses ett offentligrättsligt anställningsförhållande där en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen är arbetsgivare och tjänsteinnehavaren är den som utför ett arbete.

3 § (21.12.2012/1008)
Personalens språkkunskaper

Den språkkunskap som krävs av en tjänsteinnehavare anges i kyrkoordningen så att bestämmelserna i 3 kap. 7 och 8 § och 4 kap. 4 § i denna lag beaktas. Dispens från de behörighetsvillkor som gäller språkkunskap kan beviljas av särskilda skäl. Domkapitlet beviljar dispens för innehavaren av en prästtjänst eller lektorstjänst i en församling eller i en kyrklig samfällighet. Dispens för andra tjänsteinnehavare beviljas av den myndighet som är behörig att inrätta tjänsten i fråga.

När en tjänst ska tillsättas eller någon anställas i ett arbetsavtalsförhållande, ska också en sådan sökande beaktas som efter det att ansökningstiden löpt ut har visat den språkkunskap som krävs, om detta inte fördröjer behandlingen av saken.

Myndigheten ska genom att ordna utbildning och genom andra personalpolitiska åtgärder se till att personalen har en tillräcklig språkkunskap för att kunna sköta myndighetens uppgifter i enlighet med de krav som ställs i språklagen, i samiska språklagen och i annan lagstiftning.

4 § (30.12.2015/1602)
Kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal

Mellan evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk och de föreningar som bildats för att bevaka tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas intressen kan, så som särskilt föreskrivs, genom tjänste- och arbetskollektivavtal avtalas om lönesättningen och andra villkor i anställningsförhållandet för dem som är anställda hos en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen, oberoende av det som i denna lag bestäms om dessa eller i andra författningar som gäller församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, domkapitlen och kyrkostyrelsen.

5 § (21.12.2012/1008)
Övriga bestämmelser och föreskrifter om tjänsteinnehavares anställningsförhållanden

Utöver bestämmelserna i denna lag och föreskrifterna i tjänstekollektivavtal om villkoren i tjänsteinnehavarnas anställningsförhållanden utfärdas behövliga kompletterande bestämmelser och föreskrifter genom kyrkoordningen eller genom arbetsgivarnas reglementen eller instruktioner.

6 § (21.12.2012/1008)
Pensioner

I fråga om tjänsteinnehavares och arbetstagares rätt till pension samt om rätt för en tjänsteinnehavares eller arbetstagares förmånstagare att få familjepension föreskrivs särskilt.

7 § (21.12.2012/1008)
Militärpräster

Vid försvarsmakten kan det finnas prästtjänster. Ledningen och tillsynen över militärprästerna ankommer på fältbiskopen såsom ledare för försvarsmaktens andliga arbete. En militärpräst är i utövningen av prästämbetet underställd fältbiskopen. I 5 kap. 3 § finns bestämmelser om domkapitlets behörighet i fråga om militärprästernas prästämbete. I övrigt tillämpas på tjänsterna som militärpräst och fältbiskop vad som särskilt bestäms om dem.

8 § (21.12.2012/1008)
Tjänster för särskilda behov

Prästtjänster och lektorstjänster kan dessutom finnas vid fängelser och för andra särskilda behov. Tjänsteinnehavarna är underställda domkapitlet i allt som gäller prästämbetet och de skyldigheter enligt 29 § i detta kapitel som hänför sig till en lektorstjänst.

Domkapitlet tillsätter en prästtjänst eller lektorstjänst som inrättats vid ett fängelse eller vid någon annan anstalt efter att ha förklarat tjänsten ledig och efter att av den behöriga myndigheten ha fått ett utlåtande om de sökande. Vid behov förordnar domkapitlet en tjänsteinnehavare att sköta en sådan tjänst interimistiskt samt en vikarie.

Inledande av ett tjänsteförhållande (21.12.2012/1008)
9 § (21.12.2012/1008)
Tjänsteförhållandets längd

En tjänsteinnehavare anställs i ett tjänsteförhållande tills vidare eller för viss tid.

En tjänsteinnehavare kan anställas för viss tid endast om

1) tjänsteinnehavaren själv begär det,

2) särskilda bestämmelser finns om anställning för viss tid, eller om

3) uppgiftens art, ett vikariat, hur skötseln av uppgifterna i ett vakant tjänsteförhållande ska ordnas eller någon annan jämförbar omständighet som har samband med arbetsgivarens verksamhet kräver det.

En tjänsteinnehavare som har anställts för viss tid utan någon sådan grund som anges i 2 mom. eller som utan grundad anledning upprepade gånger i följd har anställts för viss tid har när tjänsteförhållandet upphör rätt att få en ersättning som motsvarar lönen för minst sex och högst 24 månader. Ersättningskravet kan läggas fram inom sex månader efter det att tjänsteförhållandet upphörde.

I kyrkoordningen finns bestämmelser om de tjänster där anställningen på grund av uppgifternas art alltid är visstidsanställning.

10 § (21.12.2012/1008)
Offentligt ansökningsförfarande

Anställning i ett tjänsteförhållande förutsätter ett offentligt ansökningsförfarande, om inte något annat föreskrivs nedan. Att en tjänst är ledig att sökas ska göras känt genom att ett anslag sätts upp på arbetsgivarens anslagstavla för offentliga meddelanden samt vid behov på något annat sätt som arbetsgivaren bestämmer, om inte något annat föreskrivs. Ansökningstiden är minst 14 kalenderdagar från det att meddelandet publicerades.

Den myndighet som beslutar om anställning i ett tjänsteförhållande kan av grundad anledning besluta att ansökningstiden förlängs, att ett nytt ansökningsförfarande inleds eller att tjänsten inte tillsätts. I ett meddelande om det nya ansökningsförfarandet ska nämnas huruvida tidigare ansökningar kommer att beaktas.

Domkapitlet beslutar om att en kyrkoherdetjänst, en kaplanstjänst och en ordinarie lektorstjänst förklaras ledig, att ansökningstiden förlängs, att ett nytt ansökningsförfarande inleds eller att tjänsten inte tillsätts. Bestämmelser om ansökningsförfarandet finns i kyrkoordningen.

11 § (21.12.2012/1008)
Undantag från det offentliga ansökningsförfarandet

Anställning i ett tjänsteförhållande kan ske utan ansökningsförfarande när

1) någon anställs för att sköta en tjänst som vikarie eller för viss tid i ett vakant tjänsteförhållande,

2) en tjänsteinnehavare som sagts upp av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker anställs i ett annat tjänsteförhållande,

3) ett tjänsteförhållande enligt 36 § erbjuds en deltidsanställd tjänsteinnehavare,

4) en tjänsteinnehavare enligt 38 § förflyttas till ett annat tjänsteförhållande,

5) den som utsetts till en tjänst säger upp sig före den dag då tjänsteutövningen ska inledas och till tjänsten utses någon annan som sökt tjänsten och som uppfyllde behörighetsvillkoren när ansökningstiden löpte ut,

6) den som är anställd hos någon annan arbetsgivare anställs i ett tjänsteförhållande i samband med överföring av verksamhet enligt 39 §, eller

7) det finns något annat synnerligen vägande skäl till förfarandet.

Domkapitlet ska för en lämplig präst utfärda ett tjänsteförordnande som är i kraft tills vidare för en församlingspastorstjänst. Om inte det att saken är skyndsam kräver annat, ska församlingen ges möjlighet att ge ett utlåtande om de särskilda behoven i tjänsten innan åtgärder vidtas för att tillsätta tjänsten samt att ge ett utlåtande om dem som anmält sig för tjänsten innan ett tjänsteförordnande utfärdas.

När det för skötseln av en vakant kyrkoherdetjänst, kaplanstjänst eller församlingspastorstjänst eller i övrigt för skötseln av en prästtjänst i en församling behövs en tillfällig tjänsteinnehavare, ska domkapitlet på det sätt som anges i 2 mom. och utan att tjänsten förklaras ledig förordna en för tjänsten lämplig präst i stiftet att sköta tjänsten.

12 § (21.12.2012/1008)
Anställning i tjänsteförhållande

I ett tjänsteförhållande som offentligt har förklarats ledigt, kan endast den anställas som skriftligt har sökt tjänsten innan ansökningstiden löpte ut och som då uppfyllde behörighetsvillkoren. Till ansökan ska fogas en redogörelse för sökandens behörighet.

I tjänsten som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli kan enligt samtycke anställas en person som inte har sökt tjänsten, om hans eller hennes behörighet har utretts. (30.12.2015/1602)

När en biskop utses ska bestämmelserna i denna lag, i kyrkoordningen och i valordningen för kyrkan tillämpas.

13 § (21.12.2012/1008)
Behörighetsvillkor

De allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster anges i grundlagen.

Endast en konfirmerad medlem av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är behörig för

1) ett tjänsteförhållande,

2) ett arbetsavtalsförhållande som har samband med kyrkans gudstjänstliv, diakoni, fostran, undervisning eller själavård,

3) ett arbetsavtalsförhållande där det i övrigt på grund av arbetsuppgifternas art är motiverat att förutsätta medlemskap i kyrkan och konfirmation.

Domkapitlet kan bevilja en präst i någon annan kristen kyrka eller i ett annat kristet religionssamfund dispens från behörighetsvillkor som avses i 2 mom., om kyrkomötet har godkänt ett avtal med denna kyrka eller detta religionssamfund om förutsättningarna för att prästämbetet ska kunna utövas ömsesidigt. Dispens kan beviljas tills vidare eller för viss tid.

Med undantag av prästtjänster och lektorstjänster kan en person oberoende av det behörighetsvillkor som avser medlemskap i kyrkan samt konfirmation anställas i ett anställningsförhållande för viss tid som är avsett att fortgå högst två månader, om detta föreskrivs särskilt eller om arbetsgivaren av grundad anledning beslutar så i ett enskilt fall.

Den som inte fyllt 18 år kan anställas endast i ett tjänsteförhållande för viss tid.

14 § (21.12.2012/1008)
Särskilda behörighetsvillkor

Den som anställs i ett tjänsteförhållande ska ha särskilt föreskriven eller av arbetsgivaren bestämd särskild behörighet, om inte något annat bestäms med stöd av denna lag.

En person kan anställas i ett tjänsteförhållande för viss tid oberoende av särskilda behörighetsvillkor, om bestämmelser om detta utfärdas särskilt eller om arbetsgivaren av grundad anledning beslutar så i ett enskilt fall. För en prästtjänst kan tjänsteförordnande utfärdas endast för en präst och för en lektorstjänst endast för en lektor.

Om ett behörighetsvillkor för en tjänst är sådan specialutbildning som regelbundet genomgås i samband med skötseln av den sökta tjänsten, är en sökande behörig för tjänsten om han eller hon uppfyller de övriga behörighetsvillkoren för tjänsten och skriftligt förbinder sig att genomgå specialutbildningen. Om sökanden inte genomgår specialutbildningen inom en rimlig tid som arbetsgivaren bestämmer kan sökanden sägas upp så att uppsägningstid enligt 55 § iakttas.

15 § (21.12.2012/1008)
Studier utomlands och examensbevis

På den behörighet för en tjänst i en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller vid kyrkostyrelsen som de yrkeskvalifikationer som avses i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007) medför tillämpas bestämmelserna i den lagen.

Bestämmelser om den behörighet för en tjänst som andra högskolestudier utomlands än de som avses i 1 mom. medför finns i lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (531/1986).

På medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige tillämpas förutom de lagar som nämns i 1 och 2 mom. också lagen om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen mellan de nordiska länderna om nordisk arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier (651/1998).

L om erkännande av yrkeskvalifikationer 1093/2007 har upphävts genom L om erkännande av yrkeskvalifikationer 1384/2015. L om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför 531/1986 har upphävts genom L om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför 1385/2015.

16 § (21.12.2012/1008)
Redogörelse för hälsotillståndet vid anställning i tjänsteförhållande och vid prästvigning

Ett villkor för anställning i ett tjänsteförhållande och för prästvigning är att den som anställs eller vigs till prästämbetet lämnar den myndighet som beslutar om anställningen eller prästvigningen uppgifter om förutsättningarna att sköta uppgiften med beaktande av hälsotillståndet samt dessutom vid behov deltar i kontroller och undersökningar för att utreda saken. Arbetsgivaren svarar för de nödvändiga kostnader som orsakas av de kontroller och undersökningar som arbetsgivaren bestämt.

Den myndighet som beslutar om en anställning i tjänsteförhållande kan av grundad anledning bestämma att en redogörelse enligt 1 mom. inte ska krävas.

Finns uppgifter om förutsättningarna att sköta uppgiften med beaktande av hälsotillståndet inte att tillgå när beslut fattas om anställning i ett tjänsteförhållande ska beslutet vara villkorligt. Tjänsteinnehavaren ska meddela uppgifterna inom en rimlig tid som den myndighet som beslutar om anställning i tjänsteförhållandet bestämmer. Om uppgifterna inte meddelas inom denna tid eller om myndigheten utifrån de uppgifter den fått anser att tjänsteinnehavaren inte är lämplig för tjänsten, ska myndigheten besluta att beslutet om anställning i tjänsteförhållandet förfaller. Beslutet träder i kraft när det har delgivits tjänsteinnehavaren. I annat fall beslutar myndigheten att tjänsteförhållandet fortsätter.

Den som söker en kyrkoherdetjänst ska till ansökningshandlingarna foga uppgifter om förutsättningarna att sköta uppgiften med beaktande av hälsotillståndet samt dessutom i enlighet med vad domkapitlet bestämmer vid behov delta i kontroller och undersökningar för att utreda saken.

17 § (21.12.2012/1008)
Prövotid

Vid anställning i ett tjänsteförhållande kan bestämmas om en prövotid som räcker högst sex månader från det att tjänsteutövningen inleds. I ett tjänsteförhållande för viss tid kortare än ett år kan prövotiden vara högst hälften av tiden för tjänsteförhållandet. Domkapitlet beslutar om prövotiden för en församlingspastor i en församling.

Om en tjänsteinnehavare anställs i ett annat tjänsteförhållande hos en och samma arbetsgivare och hans eller hennes uppgift eller ställning ändras avsevärt och tjänsteinnehavaren själv har sökt sig till det andra tjänsteförhållandet, kan arbetsgivaren bestämma att en prövotid ska iakttas i det nya tjänsteförhållandet.

Under prövotiden kan tjänsteförhållandet hävas av vardera parten så att det upphör omedelbart. Hävandet får inte ske på diskriminerande grunder eller grunder som i övrigt är ovidkommande med hänsyn till syftet med prövotiden.

Domkapitlet beslutar på eget eller arbetsgivarens initiativ om hävande under prövotiden av ett tjänsteförhållande för en präst i en prästtjänst eller en lektor i en lektorstjänst. Domkapitlet ska behandla ärendet skyndsamt. Beslut om hävande kan fattas vid det sammanträde i domkapitlet som följer på att prövotiden löpt ut, om församlingen eller den kyrkliga samfälligheten inlett ärendet vid domkapitlet under prövotiden.

Bestämmelserna om prövotid gäller inte en tjänst som kyrkoherde, biskop, prästassessor, kontraktsprost eller ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli. (30.12.2015/1602)

18 § (21.12.2012/1008)
Tjänsteförordnande och redogörelse för villkoren i tjänsteförhållandet

En tjänsteinnehavare ska utan dröjsmål och om möjligt innan tjänsteutövningen inleds få ett utdrag ur protokollet över att hon eller han anställts i ett tjänsteförhållande eller något annat skriftligt tjänsteförordnande. Dessutom ska arbetsgivaren när tjänsteförhållandet fortsätter minst en månad lämna tjänsteinnehavaren en redogörelse för de viktigaste villkoren i tjänsteförhållandet, om dessa inte framgår av det tjänsteförordnande som getts.

Redogörelsen ska lämnas senast före utgången av den första fulla lönebetalningsperioden och av den ska framgå åtminstone

1) tjänstebeteckningen,

2) hur länge tjänsteförhållandet fortsätter,

3) den eventuella grunden för ett visstidsförordnande,

4) eventuell prövotid,

5) tjänstestället när tjänsteförhållandet inleds,

6) tidpunkten när tjänsteutövningen inleds,

7) de huvudsakliga uppgifterna eller grunderna för hur de bestäms,

8) grunderna för lönesättningen samt lönebetalningsperioden,

9) den ordinarie arbetstiden i ett tjänsteförhållande på deltid eller, om arbetstid inte tillämpas på tjänsteinnehavaren, arbetsmängdens relativa andel av den totala arbetsmängden i tjänsten i fråga,

10) bestämmande av semester.

Domkapitlet ger tjänsteförordnanden i fråga om en prästtjänst och en lektorstjänst i en församling och i en kyrklig samfällighet. Arbetsgivaren ska lämna en redogörelse för de viktigaste villkoren i tjänsteförhållandet. Tjänsteförordnande för en interimistisk skötsel av en prästtjänst i en församling eller i en kyrklig samfällighet kan utfärdas också vid sidan av den egna tjänsten.

19 § (21.12.2012/1008)
Tidpunkten för när ett tjänsteförhållande inleds och tjänsteinnehavarens rättigheter och skyldigheter börjar

Ett tjänsteförhållande inleds när beslut fattas om anställning i ett tjänsteförhållande.

Tjänsteinnehavarens rättigheter och skyldigheter börjar den dag tjänsteutövningen inleds, om inte något annat bestäms om en tidigare tidpunkt i denna lag eller någon annanstans.

Om en tjänsteinnehavare anställs i ett annat tjänsteförhållande hos en och samma arbetsgivare, avbryts inte tjänsteinnehavarens anställningsförhållande om han eller hon omedelbart övergår till det andra tjänsteförhållandet.

Arbetsgivarens skyldigheter (21.12.2012/1008)
20 § (21.12.2012/1008)
Allmän skyldighet

Arbetsgivaren ska se till att tjänsteinnehavarna får de förmåner och rättigheter som följer av tjänsteförhållandet sådana som tjänsteinnehavarna har rätt att få dem.

21 § (21.12.2012/1008)
Utvecklande av arbetsgemenskapen och arbetsklimatet

När en uppgift som tjänsteinnehavaren sköter eller när arbetsmetoderna ändras eller utvecklas ska arbetsgivaren sträva efter att se till att tjänsteinnehavaren kan klara av skötseln av sina uppgifter. Arbetsgivaren ska också sträva efter att främja tjänsteinnehavarens möjligheter att i enlighet med sin förmåga utvecklas i karriären. Arbetsgivaren ska sträva efter att främja ett gott och förtroendefullt arbetsklimat.

22 § (21.12.2012/1008)
Arbetarskydd

Arbetsgivaren ska sörja för arbetarskyddet för att skydda tjänsteinnehavaren mot olycksfall och hälsorisker enligt vad som bestäms i arbetarskyddslagen (738/2002) och med stöd av den.

Om arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena för en gravid tjänsteinnehavare utgör en risk för hennes eller fostrets hälsa och riskfaktorn inte kan elimineras i arbetet eller arbetsförhållandena, ska tjänsteinnehavaren om möjligt för graviditetstiden flyttas till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av hennes arbetsförmåga och yrkesskicklighet.

23 § (3.6.2016/407)
Förande av matrikel

Arbetsgivaren kan föra matrikel över tjänsteinnehavarna och arbetstagarna. Domkapitlet för matrikel över stiftets präster och lektorer.

På registrering, användning och avförande av uppgifter som antecknas i matrikeln tillämpas matrikellagen (1010/1989).

24 § (21.12.2012/1008)
Lönespecifikation

Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen ge tjänsteinnehavaren en specifikation över lönens belopp och grunderna för hur den bestäms.

24 a § (3.6.2016/407)
Utlämnande av uppgifter

På utlämnande av uppgifter som gäller tjänsteinnehavare eller arbetstagare tillämpas 6–9 § i matrikellagen.

25 § (21.12.2012/1008)
Rätt att sammankomma

Arbetsgivaren ska tillåta att tjänsteinnehavarna och deras organisationer under pauser och utanför arbetstiden avgiftsfritt använder lämpliga lokaler som arbetsgivaren innehar för behandling av frågor som gäller tjänsteförhållanden och frågor som hör till en fackförenings verksamhet. När rätten att sammankomma utövas får arbetsgivarens verksamhet inte orsakas olägenhet.

Tjänsteinnehavarnas skyldigheter (21.12.2012/1008)
26 § (21.12.2012/1008)
Allmänna skyldigheter

En tjänsteinnehavare ska sköta de uppgifter som hör till tjänsteförhållandet på ett sakligt sätt och utan dröjsmål samt iaktta gällande bestämmelser och föreskrifter och arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsföreskrifter.

Tjänsteinnehavaren ska i sin uppgift handla opartiskt och uppträda så som hans eller hennes ställning och uppgift kräver.

En tjänsteinnehavare som har brutit mot eller försummat de skyldigheter som hör till tjänsteförhållandet kan ges en varning.

En tjänsteinnehavare får inte begära, ta emot eller godta en ekonomisk eller någon annan förmån som regleras i 40 kap. i strafflagen (39/1889).

27 § (21.12.2012/1008)
Nödvändiga och skyndsamma tjänsteuppgifter

Under sin fritid ska en tjänsteinnehavare som arbetstidslagen (605/1996) inte tillämpas på sköta nödvändiga och skyndsamma tjänsteuppgifter, om inte skötseln av dem har kunnat ordnas på något annat sätt. En tjänsteinnehavare är skyldig att vid sidan av sin egen tjänst utföra uppgifter som vikarie för någon annan tjänsteinnehavare under dennas semester och tjänstefria dag.

28 § (21.12.2012/1008)
Tystnadsplikt

På tystnadsplikten tillämpas förutom denna lag de bestämmelser som gäller tystnadsplikten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i någon annan lag.

29 § (21.12.2012/1008)
Skyldigheter som hänför sig till en lektorstjänst

Vad som i 5 kap. 2 och 3 § bestäms om en prästs tystnadsplikt i fråga om bikthemligheten samt om skyldigheten att hålla sig till bekännelsen gäller även en lektor. I stället för att avskedas från prästämbetet förverkar en lektor sin rätt att verka som lektor.

30 § (21.12.2012/1008)
Bisyssla och konkurrerande verksamhet

Med bisyssla avses ett tjänsteförhållande, ett avlönat arbete och en uppgift av bestående natur som tjänsteinnehavaren har rätt att avsäga sig, samt utövande av yrke, näring och rörelse. En tjänsteinnehavare får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för skötseln av uppgifter som hör till bisysslan, om inte arbetsgivaren på ansökan beviljar tillstånd till det. Tillstånd för bisyssla krävs också av en tjänsteinnehavare i huvudsyssla utan fast arbetstid.

Arbetsgivaren beslutar om tillstånd för bisyssla. Domkapitlet beslutar om tillstånd för bisyssla för innehavare av en prästtjänst och en lektorstjänst i en församling. Tillstånd för bisyssla kan beviljas för viss tid eller i övrigt begränsat. Vid prövning av huruvida tillstånd för bisyssla ska beviljas ska det beaktas att tjänsteinnehavaren inte på grund av bisysslan får bli jävig i sin uppgift. En bisyssla får inte heller äventyra förtroendet för opartiskheten vid skötseln av uppgiften eller i övrigt störa en ändamålsenlig skötsel av uppgiften. Som bisyssla får inte sådan verksamhet bedrivas som är en konkurrerande verksamhet och uppenbart skadar arbetsgivaren. En tjänsteinnehavare får inte heller medan tjänsteförhållandet fortsätter vidta sådana åtgärder för att förbereda en konkurrerande verksamhet som inte kan anses godtagbara.

En tjänsteinnehavare ska lämna en anmälan till arbetsgivaren om andra bisysslor än sådana som avses i 1 mom. Arbetsgivaren kan efter att ha gett tjänsteinnehavaren möjlighet att bli hörd, förbjuda honom eller henne att ta emot en sådan bisyssla eller att inneha den på grunder enligt 2 mom.

Arbetsgivaren kan återkalla ett tillstånd för bisyssla på de grunder som avses i 2 mom. Tjänsteinnehavaren ska ges möjlighet att bli hörd innan ett tillstånd för bisyssla återkallas.

31 § (21.12.2012/1008)
Att lämna hälsoupplysningar

Utöver det som bestäms i lagen om företagshälsovård (1383/2001) är en tjänsteinnehavare skyldig att på begäran av arbetsgivaren lämna behövliga uppgifter om sin arbets- och funktionsförmåga för att förutsättningarna för honom eller henne att sköta uppgiften i fråga ska kunna utredas. Tjänsteinnehavaren är också skyldig att så som arbetsgivaren bestämmer delta i kontroller och undersökningar av sitt hälsotillstånd, om det är nödvändigt för att utreda förutsättningarna för att sköta uppgiften. Domkapitlet bestämmer att en innehavare av en prästtjänst i en församling ska delta. Tjänsteinnehavaren ska innan han eller hon förordnas att delta ges möjlighet att bli hörd. På självbestämmanderätten för en patient tillämpas i övrigt vad som bestäms särskilt om den.

Arbetsgivaren svarar för de nödvändiga kostnader som orsakas av de kontroller och undersökningar enligt 1 mom. som arbetsgivaren bestämt.

32 § (21.12.2012/1008)
Arbetarskydd

En tjänsteinnehavare ska sörja för arbetarskyddet i enlighet med vad som föreskrivs om tjänsteinnehavarens skyldigheter i arbetarskyddslagen och med stöd av den.

33 § (21.12.2012/1008)
Straffregisterutdrag

I de fall som avses i 2 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) är det en förutsättning för anställning i ett tjänsteförhållande att den som saken gäller på begäran av den myndighet som tillsätter tjänsten har visat upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. i straffregisterlagen (770/1993). Bestämmelserna i 6–10 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn tillämpas också när ett straffregisteruppdrag ska uppvisas.

Om det straffregisterutdrag som avses i 1 mom. inte finns att tillgå när beslut om att tillsätta en tjänst ska fattas, ska beslutet vara villkorligt. Den som utsetts till en tjänst villkorligt ska efter det att beslutet om ett villkorligt val har delgivits, senast inom 30 dagar eller efter en längre tid som den myndighet som tillsätter tjänsten av särskilda skäl bestämt, visa upp ett straffregisterutdrag, annars förfaller beslutet. Myndigheten beslutar huruvida tjänsteförhållandet fortsätter eller förfaller.

34 § (21.12.2012/1008)
Narkotikatest

Av den som anställs i ett tjänsteförhållande kan krävas att han eller hon visar upp ett intyg över narkotikatest i de situationer som avses i 7 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) som ett villkor för anställning i tjänsteförhållandet. Bestämmelser om rätten att kräva att tjänsteinnehavare visar upp ett intyg över narkotikatest finns i lagen om integritetsskydd i arbetslivet.

Ändringar i ett tjänsteförhållande (21.12.2012/1008)
35 § (21.12.2012/1008)
Ombildning av ett tjänsteförhållande till ett tjänsteförhållande på deltid

Arbetsgivaren kan efter att ha gett tjänsteinnehavaren möjlighet att bli hörd ombilda ett tjänsteförhållande till ett tjänsteförhållande på deltid på en uppsägningsgrund enligt 52 § och så att uppsägningstiden följs. På ombildning av tjänsteförhållandet för en kaplan, en församlingspastor eller en lektor i en församling till ett tjänsteförhållande på deltid tillämpas bestämmelserna i 59 § 2 och 3 mom. om uppsägning och hävande av ett tjänsteförhållande för en präst.

Tjänsteförhållandet för en kyrkoherde kan ombildas till ett tjänsteförhållande på deltid endast på ansökan av tjänsteinnehavaren.

Tjänsteförhållandet för en biskop, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli eller en avdelningschef vid kyrkostyrelsen kan inte ombildas till ett tjänsteförhållande på deltid. (30.12.2015/1602)

36 § (21.12.2012/1008)
Rätt för en deltidsanställd tjänsteinnehavare att bli heltidsanställd

En arbetsgivare som behöver nya tjänsteinnehavare för liknande uppgifter i ett tjänsteförhållande på heltid ska oberoende av 62 § i första hand erbjuda en tjänsteinnehavare som anställts tills vidare på deltid en möjlighet att övergå till ett sådant tjänsteförhållande. En förutsättning är att tjänsteinnehavaren på förhand skriftligt har meddelat att han eller hon önskar ett tjänsteförhållande på heltid, att han eller hon uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsteförhållandet och att uppgiften är lämplig för honom eller henne.

37 § (21.12.2012/1008)
Ändring av skyldigheten att utöva en tjänst

Den myndighet som beslutar om anställning i ett tjänsteförhållande som gäller tills vidare kan, efter att ha gett tjänsteinnehavaren möjlighet att bli hörd, besluta att tjänsteinnehavarens skyldighet att utöva sin tjänst ändras, om en omorganisering av verksamheten eller någon annan grundad anledning kräver det.

Kyrkoherden beslutar i fråga om innehavaren av en tjänst som kaplan, församlingspastor eller lektor i församlingen om en ändring av skyldigheten att utöva tjänsten. Gemensamma kyrkorådet beslutar om ändring av skyldigheten att utöva tjänsten som församlingspastor eller lektor i en kyrklig samfällighet, om inte något annat bestäms genom ett reglemente eller en instruktion.

38 § (21.12.2012/1008)
Förflyttning av en tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande

En tjänsteinnehavare kan hos samma arbetsgivare förflyttas till ett annat tjänsteförhållande för vilket han eller hon uppfyller behörighetsvillkoren och som kan anses lämpligt för honom eller henne, om

1) tjänsteinnehavarens ställning som anställd tills vidare eller för viss tid inte ändras och det finns en sådan grundad anledning för förflyttningen som har samband med omorganisering av verksamheten eller uppgifterna och den ordinarie lönen inte sjunker,

2) han eller hon har gett sitt samtycke till förflyttningen, eller

3) det för förflyttningen finns andra godtagbara orsaker och tjänsteinnehavaren har gett sitt samtycke till förflyttningen.

En tjänsteinnehavare kan av grundad anledning förflyttas för en bestämd tid om högst ett år till ett annat tjänsteförhållande hos samma arbetsgivare, om tjänsteinnehavaren uppfyller behörighetsvillkoren och det kan anses lämpligt för honom eller henne och förutsatt att tjänsteinnehavarens ordinarie lön inte sjunker. Ett förordnande för en tjänsteinnehavare kan när som helst återkallas och den som saken gäller är skyldig att omedelbart återgå till sitt tidigare tjänsteförhållande med de löneförmåner som hör till tjänsten. Återkallandet träder i kraft omedelbart.

En tjänsteinnehavare ska ges möjlighet att bli hörd före en förflyttning enligt 1 och 2 mom. eller ett återkallande enligt 2 mom.

39 § (21.12.2012/1008)
Tjänsteinnehavarens ställning när församlingsindelningen ändras och rörelse överlåts

Bestämmelser om hur en ändring i församlingsindelningen inverkar på personalens ställning finns i 13 kap. samt i 13 kap. i kyrkoordningen.

Med överlåtelse av arbetsgivarens rörelse avses i detta kapitel att arbetsgivaren överlåter en funktionell del till en annan arbetsgivare så att den helhet som överlåts efter överlåtelsen förblir oförändrad eller likartad.

Vid överlåtelse av rörelse övergår de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har med anledning av de tjänsteförhållanden som gäller vid tiden för överlåtelsen på den nya ägaren eller innehavaren. Om överlåtelsen sker till en privaträttslig sammanslutning eller stiftelse, övergår tjänsteinnehavarna till ett arbetsavtalsförhållande hos förvärvaren. I detta fall övergår inte de rättigheter och skyldigheter som uttryckligen följer av tjänsteförhållandet men som inte är utmärkande för ett arbetsavtalsförhållande på förvärvaren.

Överlåtaren och förvärvaren svarar solidariskt för en lönefordran eller fordran av annat slag som gäller tjänsteförhållandet och som förfallit till betalning före överlåtelsen. Överlåtaren är dock ansvarig gentemot förvärvaren för en fordran som förfallit till betalning före överlåtelsen, om inte något annat avtalats.

Förvärvaren är skyldig att iaktta det tjänstekollektivavtal som gäller vid tiden för överlåtelsen, så som bestäms i lagen om kollektivavtal (436/1946).

Tjänstledighet (21.12.2012/1008)
40 § (21.12.2012/1008)
Tjänst- och arbetsledighet (3.6.2016/407)

En tjänsteinnehavare kan på ansökan beviljas befrielse för viss tid från skötseln av sina tjänsteuppgifter, antingen helt eller delvis, om inte något annat bestäms.

En tjänsteinnehavare och en arbetstagare har rätt att i enlighet med 80 och 81 § i kommunallagen (410/2015) få ledigt från arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag. (3.6.2016/407)

På partiell sjukfrånvaro för en tjänsteinnehavare tillämpas 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen (55/2001).

KommunalL 365/1995 har upphävts genom L 410/2015, se KommunalL 410/2015 81 § och om övergångsbestämmelser se L 410/2015 147 §.

41 § (21.12.2012/1008)
Ansökan om och beviljande av tjänstledighet

Tjänstledighet ska sökas skriftligt, om inte något annat bestäms någon annanstans eller föreskrivs i tjänstekollektivavtal.

Beviljande av tjänstledighet och dess längd är beroende av arbetsgivarens prövning, om inte något annat bestäms någon annanstans eller föreskrivs i tjänstekollektivavtal. Om tjänstledighet inte kan beviljas i enlighet med ansökan ska ansökan avslås, om inte tjänsteinnehavaren skriftligt samtycker till att den beviljas på något annat sätt.

Om en tjänsteinnehavare har uteblivit från tjänsteutövningen och han eller hon inte har beviljats tjänstledighet, antecknas frånvaron i efterhand som tjänstledighet, om arbetsgivaren konstaterar att frånvaron berott på ett oöverstigligt hinder eller någon annan giltig orsak.

I kyrkoordningen finns bestämmelser om den myndighet som beviljar tjänstledighet. Kyrkostyrelsen kan utfärda närmare föreskrifter om hur församlingsprästernas tjänstledighet samt semester och fritid ska ordnas.

42 § (21.12.2012/1008)
Att avbryta och återkalla en tjänstledighet

Beroende på arbetsgivarens prövning kan en tjänstledighet avbrytas eller återkallas på begäran av tjänsteinnehavaren, om inte något annat anges i lag eller föreskrivs i tjänstekollektivavtal.

En tjänstledighet avbryts för den tid som den tjänstlediga tjänsteinnehavaren med sitt samtycke och av grundad anledning förordnas att utföra vissa tjänsteuppgifter.

Om en tjänstledighet används för andra ändamål än vad den beviljats för, kan tjänstledigheten avbrytas eller återkallas. Innan beslut fattas ska tjänsteinnehavaren ges möjlighet att bli hörd.

43 § (21.12.2012/1008)
Familjeledigheter

En tjänsteinnehavare har rätt att få tjänstledighet på grund av familjeledigheter så som bestäms i arbetsavtalslagen.

Permittering (21.12.2012/1008)
44 § (21.12.2012/1008)
Permittering

Arbetsgivaren har rätt att permittera en tjänsteinnehavare så att tjänsteutövningen och lönebetalningen avbryts tills vidare eller för viss tid antingen helt eller delvis medan tjänsteförhållandet i övrigt består, om arbetsgivaren har en grund enligt 52 § för att säga upp tjänsteförhållandet. Kyrkoherdar, biskopar, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och kyrkostyrelsens avdelningschefer kan inte permitteras. I fråga om permittering av en innehavare av en annan prästtjänst eller en lektorstjänst i församlingen ska ett utlåtande begäras av domkapitlet. Trots permitteringen får tjänsteinnehavaren ta något annat arbete för permitteringstiden. (30.12.2015/1602)

En tjänsteinnehavare kan på det sätt som nämns i 1 mom. permitteras för högst 90 dagar, om uppgifterna eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte rimligen kan ordna andra uppgifter eller sådan utbildning som är lämplig med beaktande av arbetsgivarens behov. Genom tjänstekollektivavtal kan inte avtalas om förlängning av den maximitid för permittering som avses ovan.

På initiativ av arbetsgivaren kan, medan ett tjänsteförhållande fortsätter, avtal ingås mellan tjänsteinnehavaren och arbetsgivaren om permittering av tjänsteinnehavaren på det sätt som anges i 1 mom., när detta är behövligt på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation.

Minst en vecka innan tjänsteutövningen återupptas ska en tjänsteinnehavare som är permitterad tills vidare, upplysas om detta om inte något annat har avtalats.

Om ett beslut om permittering har upphävts till följd av rättelseyrkande eller besvär på andra grunder än de som avses i 1 eller 2 mom. och arbetsgivaren genom ett nytt beslut har bestämt om samma permittering och detta beslut har vunnit laga kraft, anses permitteringen ha verkställts enligt det första beslutet, om inte något annat följer av tiden för delgivning av det första beslutet eller av att permitteringen återkallas.

45 § (21.12.2012/1008)
Permitteringsförfarande

Arbetsgivaren ska utifrån de upplysningar som arbetsgivaren har lämna tjänsteinnehavaren förhandsinformation om grunderna för permitteringen samt en uppskattning av dess omfattning, om det sätt på vilket den genomförs, om tidpunkten då den börjar och dess längd. Om permitteringen gäller flera tjänsteinnehavare, kan informationen lämnas till förtroendemannen eller tjänsteinnehavarna gemensamt. Informationen ska lämnas utan dröjsmål efter det att arbetsgivaren fått kännedom om behovet av permittering. Information behöver inte lämnas, om arbetsgivaren med stöd av ett tjänstekollektivavtal ska lämna motsvarande information.

I permitteringsbeslutet ska nämnas grunden för permitteringen, tidpunkten när den börjar och hur länge en permittering för viss tid pågår samt den uppskattade längden för en permittering som pågår tills vidare. Ett beslut om permittering ska skriftligt delges tjänsteinnehavaren minst 14 dagar innan permitteringen börjar. Permitteringsbeslutet ska ges till tjänsteinnehavaren personligen. Om permitteringsbeslutet inte kan ges personligen, får det sändas per brev med iakttagande av samma tid. Ett beslut som sänts per brev anses ha kommit till tjänsteinnehavarens kännedom senast den sjunde dagen efter det att beslutet har sänts. Permitteringsbeslutet ska delges förtroendemannen och, när permitteringen gäller minst tio tjänsteinnehavare, också arbetskraftsmyndigheten.

46 § (21.12.2012/1008)
Uppsägning av ett tjänsteförhållande i samband med permittering

En permitterad tjänsteinnehavare har rätt att utan uppsägningstid säga upp sitt tjänsteförhållande så att det upphör när som helst under permitteringen, dock inte under den sista veckan före permitteringens slut, om han eller hon känner till när permitteringen kommer att upphöra. Annat avtal är ogiltigt.

Om permitteringen har trätt i kraft utan att tjänsteinnehavaren har fått till godo en uppsägningstid enligt 55 § 1 mom. och arbetsgivaren säger upp tjänsteinnehavaren innan permitteringen upphör, har tjänsteinnehavaren rätt att i ersättning få sin lön för uppsägningstiden. Från lönen för uppsägningstiden får arbetsgivaren dra av lönen för 14 dagar, om tjänsteinnehavaren har permitterats så att den tid för meddelande om permittering som i enlighet med lag eller avtal ska överstiga 14 dagar har iakttagits.

Om permitteringen har trätt i kraft utan att tjänsteinnehavaren har fått till godo den uppsägningstid som gäller när tjänsteförhållandet avslutas, och permitteringen gäller tills vidare och har fortgått utan avbrott i minst 200 kalenderdagar, har den permitterade tjänsteinnehavaren, om han eller hon säger upp sitt tjänsteförhållande, rätt att i ersättning få sin lön för uppsägningstiden så som bestäms i 2 mom.

47 § (21.12.2012/1008)
Ersättning för inkomstbortfall under permitteringstiden

Om ett permitteringsbeslut som står i strid med 44 § 1 eller 2 mom. upphävs genom ett beslut som vunnit laga kraft, ska till tjänsteinnehavaren betalas den inkomst för ordinarie arbetstid som han eller hon gått miste om på grund av den lagstridiga permitteringen så som bestäms i 61 §.

Upphörande av ett tjänsteförhållande (21.12.2012/1008)
48 § (21.12.2012/1008)
Upphörande av ett tjänsteförhållande utan uppsägning

Ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid

1) när tiden för tjänsteinnehavarens anställning har löpt ut,

2) när uppgiften som tjänsteinnehavaren anställts för har utförts,

3) oberoende av den tid för vilken en tjänsteinnehavare som anställts som vikarie för viss tid har anställts, om den tjänsteinnehavare som anställts tills vidare återgår i tjänsteutövning och denna med stöd av lag eller tjänstekollektivavtal har en absolut rätt att återgå i tjänsteutövning,

4) när en tjänsteinnehavare utifrån tjänsteförhållandet har beviljats full invalidpension tills vidare, vid utgången av den kalendermånad då tjänsteinnehavarens rätt till lön för sjukdomstid upphörde eller, om arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om invalidpension senare, den dag då beslutet delgavs,

5) den dag som följer på dagen för delfåendet av ett beslut om att en villkorlig anställning av en tjänsteinnehavare enligt 16 § 3 mom. eller 33 § 2 mom. förfaller,

6) vid utgången av den kalendermånad under vilken en tjänsteinnehavare fyller 68 år, om inte med tjänsteinnehavaren avtalas om att tjänsteförhållandet fortsätter som ett tjänsteförhållande för viss tid.

Ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning också då tjänsteinnehavaren skriver ut sig ur kyrkan. Den myndighet som har rätt att verkställa uppsägning ska då genom sitt beslut utan dröjsmål konstatera att tjänsteförhållandet har avslutats. Tjänsteförhållandet anses ha avslutats den dag då den myndighet som har rätt att verkställa uppsägning har delgivit tjänsteinnehavaren beslutet om att tjänsteförhållandet avslutas. Innan det konstateras att tjänsteförhållandet har avslutats, ska tjänsteinnehavaren ges möjlighet att bli hörd.

Domkapitlet ingår ett avtal enligt 1 mom. 6 punkten med en innehavare av en prästtjänst eller lektorstjänst i församlingen efter att ha hört församlingen.

Tjänsteförhållandet för innehavaren av en prästtjänst upphör utan uppsägning och uppsägningstid när domkapitlet har beviljat prästen avsked från prästämbetet med stöd av 5 kap. 3 § eller har bestämt att han eller hon ska förlora sitt prästämbete. Tjänsteförhållandet för innehavaren av en lektorstjänst upphör utan uppsägning och uppsägningstid om domkapitlet med stöd av 29 § i detta kapitel har bestämt att han eller hon förverkar sin rätt att verka som lektor.

49 § (21.12.2012/1008)
Upphörande av tjänsteförhållandet för en biskop

Om en biskop innan den föreskrivna avgångsåldern uppnåtts anmäler till domkapitlet att han eller hon avgår, upphör biskopens tjänsteförhållande vid den tidpunkt som nämns i anmälan.

Domkapitlet beviljar en biskop avsked om inte tjänsteförhållandet har upphört på någon annan grund. Avsked kan utan ansökan beviljas en biskop som bestående har förlorat sin arbetsförmåga.

50 § (21.12.2012/1008)
Uppsägningsgrunder som beror på tjänsteinnehavaren

En arbetsgivare får inte säga upp ett tjänsteförhållande på grunder som beror på tjänsteinnehavaren, om inte grunderna är sakliga och vägande. Som grund för uppsägning kan betraktas ett allvarligt brott mot de skyldigheter som följer av tjänsteförhållandet samt en väsentlig förändring i de förutsättningar för att utföra arbete som har samband med tjänsteinnehavarens person och på grund av vilka tjänsteinnehavaren inte längre förmår klara av sina uppgifter. När en bedömning görs om det är fråga om sakliga och vägande grunder ska arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens förhållanden beaktas som en helhet.

En grund enligt 1 mom. är åtminstone inte

1) tjänsteinnehavarens sjukdom, handikapp eller olycksfall, om inte tjänsteinnehavarens arbetsförmåga på grund av detta har minskat väsentligt och för så lång tid att det inte är rimligt att kräva av arbetsgivaren att tjänsteförhållandet ska fortsätta,

2) deltagande i en stridsåtgärd som en tjänsteinnehavarförening vidtagit i enlighet med föreningens beslut,

3) tjänsteinnehavarens politiska, religiösa eller andra åsikter eller deltagande i samhällsverksamhet eller föreningsverksamhet,

4) att tjänsteinnehavaren anlitar de rättsmedel som står till buds.

En tjänsteinnehavare som har försummat att fullgöra de skyldigheter som följer av tjänsteförhållandet eller brutit mot dem får dock inte sägas upp förrän han eller hon genom en varning har getts en möjlighet att åtgärda sitt förfarande.

Arbetsgivaren ska före en uppsägning reda ut om uppsägningen kan undvikas genom att tjänsteinnehavaren placeras i ett annat tjänsteförhållande.

Om grunden för uppsägningen är en så allvarlig förseelse i anslutning till tjänsteförhållandet att det inte är rimligt att kräva av arbetsgivaren att tjänsteförhållandet ska fortsätta, tillämpas 3 och 4 mom. inte.

51 § (21.12.2012/1008)
Att åberopa en uppsägningsgrund som beror på tjänsteinnehavaren

Uppsägning på en grund som anges i 50 § ska verkställas inom en skälig tid efter det att den myndighet som beslutar om uppsägningen har fått kännedom om uppsägningsgrunden.

52 § (21.12.2012/1008)
Uppsägning av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker

Ett tjänsteförhållande kan sägas upp när tjänsteinnehavarens uppgifter har minskat väsentligt och bestående av ekonomiska orsaker, till följd av omorganiseringar hos arbetsgivaren eller inom enheten i fråga eller av någon annan jämförbar orsak. En uppsägning förutsätter dessutom att tjänsteinnehavaren med hänsyn till hans eller hennes yrkesskicklighet och förmåga inte rimligen kan placeras i ett annat tjänsteförhållande eller anställas i ett arbetsavtalsförhållande med uppgifter som inte väsentligt avviker från tjänsteinnehavarens uppgifter eller omskolas för nya uppgifter.

Någon grund för uppsägning enligt 1 mom. anses åtminstone inte föreligga när

1) uppsägningen har föregåtts eller följts av att en ny person har anställts för liknande uppgifter och det under samma tid inte har skett några förändringar i arbetsgivarens verksamhetsförutsättningar,

2) den omorganisering av arbetsuppgifterna som uppgetts som orsak till uppsägningen i själva verket inte minskar de uppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda eller ändrar uppgifternas art.

52 a § (3.6.2016/407)
Sysselsättningsledighet och arbetsgivarens anmälningsskyldighet

Tjänsteinnehavare har samma rätt till sysselsättningsledighet som arbetstagare har enligt arbetsavtalslagen.

Arbetsgivarens skyldighet att meddela arbets- och näringsbyrån om uppsägning av en tjänsteinnehavare av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker samt skyldighet att meddela tjänsteinnehavaren om dennes rätt till en sysselsättningsplan bestäms enligt arbetsavtalslagen.

53 § (21.12.2012/1008)
Särskilt uppsägningsskydd

En tjänsteinnehavare som har beviljats tjänstledighet för familjeledighet har samma uppsägningsskydd som en arbetstagare har enligt arbetsavtalslagen. Detsamma gäller en tjänsteinnehavare som är gravid eller som kommer att utnyttja sin rätt till den ledighet som avses ovan.

Tjänsteförhållandet för en förtroendeman kan sägas upp enligt 50 § endast om majoriteten av de tjänsteinnehavare och arbetstagare som han eller hon är förtroendeman för ger sitt samtycke. Tjänsteförhållandet kan sägas upp enligt 52 § endast om arbetet upphör helt och hållet och något annat arbete som motsvarar tjänsteinnehavarens yrkesskicklighet inte kan ordnas eller han eller hon inte kan omskolas för något annat arbete.

54 § (21.12.2012/1008)
Uppsägningsrätt i samband med överlåtelse av rörelse

Förvärvaren av en rörelse får inte säga upp en tjänsteinnehavares anställning enbart på grund av att rörelsen överlåtits.

När en arbetsgivare överlåter sin rörelse på det sätt som anges i 39 § 2 mom. får tjänsteinnehavaren utan att iaktta den uppsägningstid som annars tillämpas i tjänsteförhållandet eller oberoende av anställningens längd säga upp tjänsteförhållandet så att det upphör på dagen för överlåtelsen, om arbetsgivaren eller den nya innehavaren av rörelsen har underrättat tjänsteinnehavaren om överlåtelsen senast en månad före dagen för överlåtelsen. Om tjänsteinnehavaren har underrättats om överlåtelsen senare, får han eller hon säga upp anställningen så att den upphör på dagen för överlåtelsen eller senare, dock senast inom en månad från underrättelsen.

55 § (21.12.2012/1008)
Uppsägningstid

När arbetsgivaren säger upp en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande är uppsägningstiden minst

1) 14 dagar om anställningen har fortsatt högst ett år,

2) en månad om anställningen har fortsatt utan avbrott mer än ett år men högst fyra år,

3) två månader om anställningen har fortsatt utan avbrott mer än fyra år men högst åtta år,

4) fyra månader om anställningen har fortsatt utan avbrott mer än åtta år men högst 12 år,

5) sex månader om anställningen har fortsatt utan avbrott mer än 12 år,

6) två månader, när det är fråga om en tjänst som kyrkoherde, biskop, ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli eller avdelningschef vid kyrkostyrelsen. (30.12.2015/1602)

När en tjänsteinnehavare säger upp sitt tjänsteförhållande är uppsägningstiden minst

1) 14 dagar om anställningen har fortsatt utan avbrott högst fem år,

2) en månad om anställningen har fortsatt utan avbrott mer än fem år,

3) två månader om kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige är den instans som anställer tjänsteinnehavaren,

4) två månader, när det är fråga om en tjänst som kaplan, kyrkoherde, biskop, ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli eller avdelningschef vid kyrkostyrelsen. (30.12.2015/1602)

Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den då uppsägningen delges. Med samtycke av tjänsteinnehavaren kan en kortare uppsägningstid än den som avses i 1 och 2 mom. iakttas.

56 § (21.12.2012/1008)
Hävning av ett tjänsteförhållande

Arbetsgivaren får häva en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande så att det upphör omedelbart, oberoende av den uppsägningstid som ska iakttas eller av tidsfristen. Ett tjänsteförhållande får hävas endast av synnerligen vägande orsaker. Som en sådan orsak kan betraktas ett så allvarligt brott mot eller försummelse av de förpliktelser som följer av lag eller bestämmelser och som väsentligt inverkar på tjänsteförhållandet, att det inte är rimligt att av arbetsgivaren kräva att tjänsteförhållandet ska fortsätta ens för den tid som motsvarar uppsägningstiden.

57 § (21.12.2012/1008)
När hävningsrätten förfaller

Rätten att häva ett tjänsteförhållande förfaller, om inte orsaken redan före det har förlorat sin betydelse, inom 14 dagar efter det att arbetsgivaren har fått kännedom om att det finns en orsak till hävande eller, om orsaken är av fortgående art, från det att arbetsgivaren har fått kännedom om att den inte längre gäller. Om det finns ett giltigt hinder för hävning, får tjänsteförhållandet hävas inom 14 dagar från det att hindret avlägsnades.

58 § (21.12.2012/1008)
Förfarandet för att avsluta ett tjänsteförhållande

Innan arbetsgivaren säger upp eller häver ett tjänsteförhållande eller beslutar att tjänsteförhållandet ska förfalla i enlighet med 16 § 3 mom., ska tjänsteinnehavaren ges möjlighet att bli hörd om orsakerna till att tjänsteförhållandet avslutas. En tjänsteinnehavare har rätt att anlita ett biträde när han eller hon hörs. Tjänsteinnehavaren ska upplysas om rätten att anlita ett biträde. Arbetsgivarens beslut om uppsägning eller hävande eller att tjänsteförhållandet ska förfalla jämte motivering ska antecknas i protokollet.

Ett beslut om att ett tjänsteförhållande sägs upp, hävs eller förfaller ska delges tjänsteinnehavaren bevisligen så som bestäms i förvaltningslagen (434/2003).

59 § (21.12.2012/1008)
Myndighet som säger upp eller häver ett tjänsteförhållande

En tjänsteinnehavare sägs upp och hans eller hennes tjänsteförhållande hävs

1) i en församling av kyrkorådet, församlingsrådet eller någon annan myndighet som bestäms i reglementet,

2) i en kyrklig samfällighet av gemensamma kyrkorådet eller någon annan myndighet som bestäms i reglementet,

3) i domkapitlet av domkapitlet,

4) i kyrkostyrelsen av kyrkostyrelsen, om inte något annat föreskrivs.

Den som innehar en prästtjänst eller en lektorstjänst i en församling eller i en kyrklig samfällighet sägs av domkapitlet upp på grunder som beror på tjänsteinnehavaren enligt 50 § eller av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker enligt 52 §, och domkapitlet häver deras anställningar på den grund som anges i 56 §. Om domkapitlet säger upp innehavaren av en prästtjänst eller en lektorstjänst eller häver dennas anställning, ska domkapitlet innan beslut fattas ge församlingen eller den kyrkliga samfälligheten möjlighet att ge ett utlåtande i saken.

Kyrkorådet i en församling samt församlingsrådet eller gemensamma kyrkorådet i en kyrklig samfällighet har rätt att på de grunder som avses i 2 mom. lägga fram ett förslag för domkapitlet om att tjänsteförhållandet för en präst eller lektor ska sägas upp eller om att tjänsteförhållandet ska hävas. Domkapitlet ska behandla ärendet skyndsamt. Domkapitlet kan vid det sammanträde i domkapitlet som följer på utgången av den tid som anges i 57 § besluta att häva tjänsteförhållandet för en präst eller lektor, om ärendet på förslag från församlingen har inletts i domkapitlet under den tid som anges i 57 §.

Tjänsteförhållandet för kyrkoherden samt för församlingens enda kantor eller enda tjänsteinnehavare för diakoni kan inte sägas upp av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker enligt 52 §.

60 § (21.12.2012/1008)
När ett tjänsteförhållande fortsätter

En tjänsteinnehavares tjänsteförhållande fortsätter utan avbrott, om uppsägning eller hävning av tjänsteförhållandet enligt ett beslut som vunnit laga kraft har skett utan en lagstadgad grund för uppsägning eller hävning. Tjänsteinnehavarens tjänsteförhållande fortsätter utan avbrott också om ett beslut enligt 16 § 3 mom. om att ett tjänsteförhållande förfaller har fattats utan lagstadgad grund enligt ett lagakraftvunnet beslut.

Om ett beslut om uppsägning eller hävning eller att ett tjänsteförhållande förfaller har upphävts till följd av rättelseyrkande eller besvär på andra grunder än de som avses i 1 mom. och arbetsgivaren genom ett nytt beslut har avslutat tjänsteförhållandet och detta beslut har vunnit laga kraft, anses tjänsteförhållandet ha avslutats enligt det första beslutet i ärendet, om inte något annat följer av uppsägningstiden.

Om domstolen i ett fall enligt 56 § anser att arbetsgivaren haft en uppsägningsgrund, anses tjänsteförhållandet fortsätta till utgången av den uppsägningstid som iakttas i fråga om tjänsteinnehavaren. Tjänsteinnehavaren har då rätt att få sin lön för uppsägningstiden.

61 § (21.12.2012/1008)
Ersättning för inkomstbortfall

När ett ärende som gäller avslutande av ett tjänsteförhållande i de fall som avses i 60 § 1 mom. avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut och arbetsgivaren har fått den utredning som avses i 2 mom. i denna paragraf, ska till tjänsteinnehavaren utan dröjsmål betalas den inkomst för ordinarie arbetstid som han eller hon på grund av att tjänsteförhållandet avslutades lagstridigt har gått miste om, minskad med de motsvarande inkomster som han eller hon fått för samma tid i annan anställning, som yrkesutövare eller som företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått om han eller hon hade skött sin tjänst. Likaså beaktas som avdrag den inkomstrelaterade dagpenning, grunddagpenning och det arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) som betalats till tjänsteinnehavaren samt den dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) som betalats till honom eller henne för motsvarande tid.

Tjänsteinnehavaren är skyldig att utan dröjsmål lämna arbetsgivaren en tillförlitlig utredning om andra förvärvsinkomster, inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd och sjukförsäkringsersättningar enligt 1 mom. som tjänsteinnehavaren fått.

Arbetsgivaren är skyldig att utan dröjsmål till arbetslöshetsförsäkringsfonden betala 75 procent och till den arbetslöshetskassa som saken gäller 25 procent av den inkomstrelaterade dagpenning som betalats till tjänsteinnehavaren och till Folkpensionsanstalten betala den grunddagpenning eller det arbetsmarknadsstöd som betalats till tjänsteinnehavaren.

När tjänsteinnehavarens pensionsförmåner bestäms betraktas som löneinkomst den inkomst som avses i 1 mom., i vilken som avdrag beaktats sådan pensionsberättigande inkomst som tjänsteinnehavaren erhållit i en annan anställning, som yrkesutövare eller som företagare enligt 1 mom. Som avdrag beaktas inte de dagpenningar eller det arbetsmarknadsstöd som avses i 1 mom. Oberoende av vad som bestäms någon annanstans i lag anses tjänsteinnehavaren när pensionsrätten bestäms ha stått i ett fortlöpande tjänsteförhållande också under den tid som nämns i 1 mom., trots att ingen inkomst ska betalas till honom eller henne för denna tid.

Bestämmelserna i denna paragraf om inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd gäller också dagpenning avvägd enligt förtjänsten och grunddagpenning som betalats med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt arbetsmarknadsstöd.

62 § (21.12.2012/1008)
Återanställning av en tjänsteinnehavare som sagts upp

Om arbetsgivaren på en grund som anges i 52 § har sagt upp en tjänsteinnehavare som anställts tills vidare och arbetsgivaren inom nio månader från utgången av uppsägningstiden behöver en tjänsteinnehavare för ett sådant tjänsteförhållande med liknande uppgifter som är i kraft tills vidare eller en längre tid än sex månader, ska arbetsgivaren hos den lokala arbetskraftsmyndigheten höra sig för om uppsagda tjänsteinnehavare söker arbete som förmedlas av denna myndighet och, om så är fallet, i första hand erbjuda arbete för tjänsteinnehavare som sagts upp och som uppfyller behörighetsvillkoren. Samma skyldighet gäller en förvärvare av rörelse enligt 39 § när överlåtaren har sagt upp en tjänsteinnehavare före överlåtelsen.

En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att fullgöra sina skyldigheter enligt 1 mom. ska ersätta en tjänsteinnehavare för den skada som arbetsgivaren orsakat.

Avstängning från tjänsteutövning (21.12.2012/1008)
63 § (21.12.2012/1008)
Avstängning från tjänsteutövning

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare i sin tjänsteutövning har gjort sig skyldig till ett tjänstebrott eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter, kan han eller hon avstängas från tjänsteutövning för tiden för undersökningen eller rättegången och en präst avstängas också från att utöva prästämbetet. Om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott ska ärendet utan dröjsmål anmälas för förundersökningsmyndigheten för att utredas.

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare utanför sin tjänsteutövning har gjort sig skyldig till ett brott, kan han eller hon avstängas från tjänsteutövning för tiden för undersökningen eller rättegången och en präst avstängas också från att utöva prästämbetet, om de omständigheter som framkommit i saken kan inverka på tjänsteinnehavarens förutsättningar att sköta sina uppgifter.

I andra fall än de som avses i 1 eller 2 mom. kan en tjänsteinnehavare avstängas från tjänsteutövning för den tid som tjänsteinnehavaren av orsaker som beror på honom eller henne själv inte kan sköta sina tjänsteuppgifter på ett sakligt sätt.

Den myndighet som nämns i 64 § kan besluta att en tjänsteinnehavare interimistiskt ska avstängas från tjänsteutövning och att en präst interimistiskt ska avstängas från att utöva prästämbetet, tills den myndighet som beslutar om avstängningen har fattat sitt beslut, dock högst för fyra veckor.

64 § (21.12.2012/1008)
Myndighet som beslutar om avstängning från tjänsteutövning

Domkapitlet beslutar om att en innehavare av en prästtjänst eller en lektorstjänst ska avstängas från sin tjänsteutövning samt att en präst ska avstängas från att utöva prästämbetet. Biskopen beslutar om att en kyrkoherde ska avstängas interimistiskt från tjänsteutövning. Kyrkoherden beslutar om att innehavare av andra prästtjänster och av lektorstjänster i församlingen ska avstängas interimistiskt från tjänsteutövning. Ordföranden för gemensamma kyrkorådet beslutar om att en präst och en lektor i en kyrklig samfällighet ska avstängas interimistiskt från tjänsteutövning. Biskopen beslutar om att en präst ska avstängas interimistiskt från att utöva prästämbetet.

Beslut om att en tjänsteinnehavare i en församling ska avstängas från tjänsteutövning fattas av kyrkorådet, församlingsrådet eller någon annan myndighet som bestäms i reglemente. Kyrkoherden beslutar om att en tjänsteinnehavare i församlingen ska avstängas interimistiskt från tjänsteutövning.

Gemensamma kyrkorådet eller någon annan myndighet som bestäms i reglemente beslutar om avstängning av en tjänsteinnehavare i en kyrklig samfällighet från tjänsteutövning. Ordföranden för gemensamma kyrkorådet beslutar om interimistisk avstängning av en tjänsteinnehavare i en kyrklig samfällighet från tjänsteutövning.

Domkapitlet beslutar om avstängning av en tjänsteinnehavare vid domkapitlet från tjänsteutövning. Biskopen beslutar om interimistisk avstängning av en tjänsteinnehavare vid domkapitlet från tjänsteutövning.

Kyrkostyrelsen beslutar om avstängning av en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen från tjänsteutövning. Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli beslutar om interimistisk avstängning av en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen från tjänsteutövning. (30.12.2015/1602)

65 § (21.12.2012/1008)
Förfarandet vid avstängning från tjänsteutövning

En tjänsteinnehavare som fattat beslut om interimistisk avstängning från tjänsteutövning eller från att utöva prästämbetet ska utan dröjsmål föra ärendet till den behöriga myndigheten för att beslutas.

Innan ett beslut fattas om avstängning från tjänsteutövning eller från att utöva prästämbetet eller lektorsämbetet, ska tjänsteinnehavaren ges möjlighet att bli hörd i saken. När en präst avstängs från att utöva prästämbetet ska förfarandet enligt 5 kap. 3 § följas. Domkapitlet ska innan innehavaren av en prästtjänst avstängs från tjänsteutövning ge kyrkorådet, församlingsrådet eller gemensamma kyrkorådet möjlighet att ge ett utlåtande i saken.

Ett beslut om avstängning från tjänsteutövning och från att utöva prästämbetet kan verkställas omedelbart.

66 § (21.12.2012/1008)
Förnyad bedömning av avstängning från tjänsteutövning

Det organ som beslutat om avstängning från tjänsteutövning ska följa hur grunderna för avstängningen möjligen förändras och vid behov fatta ett nytt beslut i saken om så sker. Frågan om fortsatt avstängning från tjänsteutövning ska utan dröjsmål tas till behandling om tjänsteinnehavaren kräver det.

Särskilda bestämmelser (21.12.2012/1008)
67 § (21.12.2012/1008)
Granskning av uppsägningsgrunderna i ett ärende som gäller hävning av ett tjänsteförhållande

Om domstolen när den behandlar frågan om hävning av ett tjänsteförhållande anser att grunder för hävning enligt 56 § inte finns, ska domstolen på yrkande pröva om arbetsgivaren har haft en sådan uppsägningsgrund som anges i 50 §.

68 § (21.12.2012/1008)
Behandling av besvär

Besvär över uppsägning eller hävande av ett tjänsteförhållande, ombildning av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid samt avstängning från tjänsteutövning ska behandlas skyndsamt vid domstolen.

69 § (21.12.2012/1008)
Föreningsfrihet

Tjänsteinnehavare har rätt att höra till föreningar samt att delta i sådana föreningars verksamhet. Tjänsteinnehavare har också rätt att bilda en förening. Tjänsteinnehavare har likaså frihet att inte höra till sådana föreningar. Det är förbjudet att hindra eller begränsa utövandet av denna rättighet och frihet.

70 § (21.12.2012/1008)
Preskription av lönefordran

En tjänsteinnehavare ska lägga fram ett skriftligt yrkande på lön eller någon annan ekonomisk förmån som hänför sig till tjänsteförhållandet inom tre år från utgången av det kalenderår då löneposten eller förmånen borde ha betalats eller getts. Om yrkandet inte har lagts fram inom föreskriven tid, har rätten till lön eller annan ekonomisk förmån förlorats.

Bestämmelserna om tjänsteinnehavare i 1 mom. gäller också den vars tjänsteförhållande har avslutats samt tjänsteinnehavarens dödsbo.

71 § (21.12.2012/1008)
Återkrav av lön

Arbetsgivaren kan bestämma att lön eller någon annan ekonomisk förmån som följer av ett anställningsförhållande och som betalats utan grund ska återkrävas. Återkrav kan också genomföras så att det belopp som återkrävs dras av från tjänsteinnehavarens lön i samband med följande lönebetalning eller lönebetalningar, om tjänsteinnehavaren fortfarande är anställd hos samma arbetsgivare. I beslutet om återkrav ska nämnas vilket belopp som återkrävs och grunden för återkravet.

Från den lön som ska utbetalas får med stöd av 1 mom. inte återkrävas mer än det som enligt lag får utmätas av lön.

Arbetsgivaren kan antingen helt eller delvis avstå från återkrav, om återkrav med beaktande av omständigheterna ska anses oskäligt eller om det belopp som betalats utan grund är obetydligt.

Om något beslut om återkrav inte har fattats eller om återkrav inte har inletts i någon annan ordning inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket lön eller någon annan förmån betalades ut utan grund, har rätten till återkrav förlorats.

72 § (21.12.2012/1008)
Behandlingsordningen för vissa yrkanden

Yrkanden på ersättningar enligt 9 § 3 mom., 46 § 2 och 3 mom. samt 62 § 2 mom. behandlas som förvaltningstvistemål vid förvaltningsdomstolen.

Som förvaltningstvistemål behandlas på ansökan av tjänsteinnehavaren också ett ärende som gäller grunderna för att bestämma huruvida ett tjänsteförhållande är ett tjänsteförhållande för viss tid.

73 § (21.12.2012/1008)
Arbetsintyg

När ett tjänsteförhållande upphör har tjänsteinnehavaren rätt att av arbetsgivaren på begäran få ett skriftligt intyg över hur länge tjänsteförhållandet var i kraft och arbetsuppgifternas art. På tjänsteinnehavarens uttryckliga begäran ska i intyget dessutom nämnas orsaken till att tjänsteförhållandet upphört samt ges en bedömning av tjänsteinnehavarens arbetsskicklighet, flit och uppförande. Av arbetsintyget får inte framgå annat än det som framgår av dess ordalydelse.

Arbetsgivaren är skyldig att ge tjänsteinnehavaren ett arbetsintyg, om intyget begärs inom tio år från det att tjänsteförhållandet upphörde. Intyg över tjänsteinnehavarens arbetsskicklighet, flit och uppförande ska dock begäras inom fem år från det att tjänsteförhållandet upphörde.

Om mer än tio år har förflutit från det att tjänsteförhållandet upphörde ska ett arbetsintyg ges endast om det inte orsakar arbetsgivaren orimliga svårigheter. Under samma förutsättningar ska arbetsgivaren ge ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg som förkommit eller förstörts.

Domkapitlet ger kyrkoherden ett arbetsintyg. Kyrkoherden ger en kaplan, en församlingspastor och en lektor ett arbetsintyg.

III AVDELNINGEN

FÖRSAMLINGENS FÖRVALTNING

7 kap

Allmänna stadganden

1 §
Församling och kyrklig samfällighet

En församling handhar själv sina angelägenheter och förvaltar sin egendom i enlighet med denna lag och kyrkoordningen samt enligt särskilt utfärdade författningar om kyrkans ekonomi.

Församlingarna kan även sköta sina angelägenheter och förvalta sin egendom som kyrkliga samfälligheter så som stadgas i 11 kap.

2 §
Institutioner (6.6.2014/414)

Församlingens förvaltning handhas av kyrkofullmäktige, kyrkoråd eller församlingsråd, direktioner, kapell- och distriktsråd samt av tjänsteinnehavare i församlingen.

Den kyrkliga samfällighetens förvaltning handhas av gemensamma kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkoråd, direktioner och av tjänsteinnehavare i samfälligheten.

3 mom. har upphävts genom L 6.6.2014/414. (6.6.2014/414)

3 § (6.6.2014/414)

3 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

4 §
Beslutförhet, omröstning och val

Församlingens institutioner är beslutföra då över hälften av medlemmarna är närvarande.

I en församlingsinstitution verkställs omröstning mellan ett framställt förslag och samtliga understödda motförslag genom alt två förslag åt gången ställs mot varandra så att svaret "ja" eller "nej" uttrycker majoritetens ståndpunktstagande.

Val förrättas som majoritetsval. Skall två eller flera förtroendevalda utses, måste proportionellt valsätt dock tillämpas om detta krävs av så många i valet deltagande personer att de vid ett proportionellt val tillsammans kunde få minst en kandidat vald.

5 § (30.12.2003/1274)
Jäv

En medlem i kyrkofullmäktige är jävig att delta i beslut som gäller honom eller henne personligen eller gäller en i jävsbestämmelsen i förvaltningslagen (434/2003) avsedd nära släkting till medlemmen eller en person som enligt nämnda bestämmelse kan likställas med en nära släkting. Då ordföranden eller vice ordföranden deltar såsom självskriven i någon annan församlingsinstitutions sammanträde tillämpas 2 mom. på denna.

Om inte något annat följer av 25 kap. 5 § 1 mom., gäller i fråga om jäv för övriga förtroendevalda samt för församlingens tjänsteinnehavare vad som i förvaltningslagen bestäms därom. Ett tjänste- eller arbetsförhållande eller ett motsvarande förhållande till församlingen eller den kyrkliga samfälligheten medför dock inte jäv för en förtroendevald eller tjänsteinnehavare i ett förvaltningsärende i vilket församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är part, såvida han eller hon inte på basis av sitt anställningsförhållande har varit föredragande i ärendet eller annars på motsvarande sätt handlagt detta.

6 §
Sammanträdes offentlighet

Kyrkofullmäktiges sammanträden är offentliga, om inte fullmäktige i fråga om något visst ärende beslutar annorlunda.

Övriga församlingsinstitutioners sammanträden är inte offentliga.

7 § (20.8.2004/821)
Rätt att teckna en församlings och en kyrklig samfällighets namn

Kyrkorådet eller församlingsrådet beslutar om rätten att teckna församlingens namn och gemensamma kyrkorådet om rätten att teckna den kyrkliga samfällighetens namn.

8 kap (6.6.2014/414)

(6.6.2014/414)

8 kap. har upphävts genom L 6.6.2014/414.

9 kap

Kyrkofullmäktige

1 §
Beslutanderätten och dess överföring

Församlingens beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige, om inte något annat stadgas eller bestäms. Genom ett reglemente eller en instruktion kan kyrkofullmäktiges beslutanderätt överföras på kyrkorådet eller på dess sektioner samt på direktioner i de ärenden som nämns i reglementet eller instruktionen.

Beslutanderätten får dock inte överföras

1) i ärenden i vilka fullmäktige skall fatta beslut enligt uttrycklig föreskrift i denna lag. i kyrkoordningen eller i verkställighetsbeslämmelser som utfärdas med stöd av dessa eller i allmän lag eller förordning,

2) i ärenden vilkas avgörande kräver kvalificerad majoritet eller som skall underställas, eller

3) då det är fråga om upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av betalningstiden för ett lån, om det inte gäller ett sådant lån som är avsett att upptas för ett tillfälligt behov.

2 §
Antalet medlemmar i kyrkofullmäktige (6.6.2014/414)

Antalet medlemmar i kyrkofullmäktige är minst 11 och högst 39. Antalet medlemmar fastställs i kyrkoordningen på grundval av församlingens folkmängd.

2 mom. har upphävts genom L 6.6.2014/414. (6.6.2014/414)

3 § (30.12.2013/895)
Kvalificerad majoritet

För att beslut ska kunna fattas i ett ärende krävs att beslutet omfattas av minst två tredjedelar av de närvarande medlemmarna och mer än hälften av samtliga medlemmar av kyrkofullmäktige, om ärendet gäller

1) uppförande eller anskaffning av en kyrklig byggnad, ett kapell, ett församlingshem, församlingens ämbetshus samt läger- eller kurscentrum,

2) väsentlig ändring eller rivning av en kyrklig byggnad eller ändring av dess användningsändamål eller ändring av en redan existerande byggnad till kyrklig byggnad,

3) anläggning eller utvidgning av en begravningsplats,

4) överlåtelse av fast egendom,

5) inrättande av en ny tjänst.

10 kap

Kyrkorådet

1 §
Uppgifter

På kyrkorådet ankommer, om inte något annat stadgas eller bestäms,

1) att allmänt leda församlingens verksamhet, att främja församlingens andliga liv och även i övrigt verka för ett fullföljande av församlingens uppgift,

2) att inom de gränser som fastställs av kyrkomötet besluta om ibruklagande av kyrkans böcker.

3) att leda församlingens förvaltning samt skötseln av församlingens ekonomi och egendom,

4) att sköta verkställigheten av kyrkofullmäktiges beslut, och

5) att bevaka församlingens intresse, företräda församlingen samt ingå avtal och företa övriga rättshandlingar på församlingens vägnar.

Kyrkorådet skall bereda de ärenden som behandlas av kyrkofullmäktige. Kyrkorådet behöver dock inte bereda de ärenden som gäller den interna organisationen av fullmäktiges verksamhet.

2 §
Medlemmar

Kyrkoherden är kyrkorådets ordförande, och dess övriga medlemmar är en vice ordförande samt, enligt vad som föreskrivs i reglementet, minst 5 och högst 11 övriga vid församlingsvalen valbara personer. De valda medlemmarna har personliga suppleanter. (20.8.2004/821)

Val av vice ordförande och övriga medlemmar verkställs i januari under det första och tredje året av kyrkofullmäktiges mandatperiod.

3 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

I fråga om rätten för vice ordföranden för kyrkorådet att vara ordförande vid kyrkorådets sammanträden gäller vad som bestäms om detta i kyrkoordningen. (27.6.2003/626)

3 §
Reglemente. Sektionerna och dessas befogenheter

Kyrkofullmäktige godkänner för kyrkorådet ett reglemente, som skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Enligt reglementet kan i kyrkorådet finnas en ekonomisektion och även andra sektioner. Kyrkorådets vice ordförande är ordförande för ekonomiseklionen.

Kyrkorådets sektioner kan ges befogenhet att på kyrkorådets vägnar avgöra i reglementet nämnda ärenden, dock inte sådana i vilka beslutet skall underställas eller som gäller framställningar till kyrkofullmäktige eller verkställighet av fullmäktiges beslut.

Om sektionerna gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om kyrkorådet.

4 §
Direktioner. Tjänsteinnehavarnas och de förtroendevaldas befogenheter

Kyrkofullmäktige kan högst för sin mandatperiod tillsätta direktioner att under kyrkorådets tillsyn biträda detta. Direktionernas uppgifter bestäms i instruktioner som antas av kyrkofullmäktige.

I ett reglemente eller en instruktion kan kyrkorådets ordförande och vice ordförande samt kyrkorådet underställda tjänsteinnehavare ges befogenhet att avgöra på kyrkorådet ankommande ärenden som avses i reglementet eller instruktionen, och vilkas betydelse inte är sådan att det skall anses nödvändigt att ärendet behandlas vid kyrkorådets sammanträde.

Ett ärende som enligt 3 § 3 mom. inte får avgöras av en sektion kan inte överföras på en direktion, och en i 2 mom. nämnd förtroendevald eller tjänsteinnehavare kan inte heller ges befogenhet att avgöra ärendet.

5 §
Överföring av beslutanderätt

Kyrkorådet eller dess ordförande kan inom en i reglementet föreskriven tid överföra ett av en direktion eller en i 4 § avsedd förtroendevald eller tjänsteinnehavare avgjort ärende till handläggning i kyrkorådet. Kyrkorådet kan därvid upphäva eller ändra beslutet eller återförvisa ärendet för ny handläggning.

6 §
Tillsynen över lagligheten av kyrkofullmäktiges beslut

Finner kyrkorådet att ett beslut av kyrkofullmäktige har fattats i oriktig ordning eller att det överskrider fullmäktiges befogenheter eller annars strider mot lag, skall kyrkorådet vägra verkställa beslutet och, med uppgivande av orsaken härtill, utan dröjsmål hänskjuta ärendet till fullmäktige för ny handläggning.

Vidhåller fullmäktige sitt beslut, skall kyrkorådet underställa förvaltningsdomstolen för avgörande huruvida lagligt hinder föreligger för att verkställa beslutet. Förvaltningsdomstolen får inte avgöra ärendet förrän tiden för besvär över kyrkofullmäktiges beslut har gått ut. (30.12.2003/1274)

11 kap

Kyrklig samfällighet

1 §
Grundande av en kyrklig samfällighet (20.8.2004/821)

Församlingar som är belägna inom samma kommun skall bilda en kyrklig samfällighet. En kyrklig samfällighet kan även bildas av församlingar som är belägna inom två eller flera kommuner.

2 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

2 § (20.8.2004/821)
Den kyrkliga samfällighetens uppgifter (30.12.2015/1602)

Den kyrkliga samfälligheten ska sköta de ärenden som gäller de till samfälligheten anslutna församlingarnas kyrkliga beskattning, fördelningen av kyrkoskatten och övriga gemensamma inkomster mellan församlingarna samt avgifterna till kyrkans centralfond samt kyrkans pensionsfond och budgeten, finansförvaltningen, bokföringen, bokslutet och revisionen. (30.12.2015/1602)

Den kyrkliga samfälligheten skall dessutom sköta församlingarnas personalärenden som gäller

1) betalningen av löner och arbetsgivarprestationer, anmälningar som ankommer på arbetsgivaren och skötseln av lönebokföringen,

2) matrikelföringen, om inte något annat bestäms i denna lag,

3) ingående av tjänste- och arbetskollektivavtal och tolkningen av dem samt lokala lönejusteringar eller framläggande av förslag till lönejusteringar hos kyrkans arbetsmarknadsverk, (30.12.2015/1602)

4) förtroendemannaverksamheten, arbetarskyddet, företagshälsovården samt samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.

Den kyrkliga samfälligheten utövar beslutanderätten även i ärenden som gäller den enskilda församlingen och hör till kyrkofullmäktige, om inte beslutanderätten på det sätt som anges i 10 § har överförts på församlingarna.

Den kyrkliga samfälligheten beslutar också om inrättande av församlingarnas tjänster och om indragning av dem samt om församlingarnas fasta egendom och om överlåtelse av egendomen, om inte skötseln av dessa frågor i grundstadgan har anförtrotts församlingarna.

I grundstadgan kan det bestämmas att den kyrkliga samfälligheten även skall besluta i andra frågor som gäller förvaltning och ekonomi samt i stadgan nämnda uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten.

3 § (20.8.2004/821)
Överföring av egendom och förpliktelser

När en kyrklig samfällighet grundas övergår församlingarnas tillgångar och förpliktelser till den kyrkliga samfälligheten, om det inte i grundstadgan bestäms att den egendom som nämns i stadgan skall kvarstå i församlingens ägo eller besittning eller att församlingen svarar för den förpliktelse som nämns i stadgan. Som åtkomsthandling gäller den förteckning över egendom som skall överföras, vilken skall fogas till grundstadgan.

4 §
Grundstadgan

För den kyrkliga samfälligheten skall godkännas en grundstadga, i vilken anges de uppgifter som skall omhänderhas av samfälligheten samt ges övriga föreskrifter som är nödvändiga för att ange behörigheten för samfälligheten och dess församlingar. Kyrkofullmäktige beslutar om grundandet av den kyrkliga samfälligheten genom att godkänna grundstadgan och förteckningen över den egendom som skall övergå till samfälligheten. Besluten skall underställas kyrkostyrelsen för avgörande. Har de församlingar som ansluter sig till en kyrklig samfällighet ingått en överenskommelse om egendomens övergång, kan kyrkostyrelsen inte utan särskilda skäl avvika från överenskommelsen. (20.8.2004/821)

Har församlingarna inte uppnått enighet om grundstadgan och överföring av egendomen, skall domkapitlet förordna en utredningsman att bereda förslag om detta. Förslaget jämte kyrkofullmäktiges utlåtanden om detta skall tillställas kyrkostyrelsen som, efter att ha erhållit domkapitlets utlåtande, beslutar om grundandet av den kyrkliga samfälligheten och om grundstadgan samt om den egendom som skall övergå till samfälligheten. Domkapitlet kan även annars tillsätta en utredningsman, om domkapitlet anser att det behövs.

5 § (20.8.2004/821)
Ändring av grundstadgan och upplösning eller upphörande av en samfällighet

För beslut om ändring av grundstadgan eller upplösning av en frivilligt grundad samfällighet krävs att minst två tredjedelar av de närvarande och mer än hälften av gemensamma kyrkofullmäktiges samtliga medlemmar omfattar beslutet. Om ändringen av grundstadgan gäller en ändring av de grunder för fördelningen av skatteintäkterna mellan församlingarna vilka bestämts i grundstadgan, en överföring av egendom mellan den kyrkliga samfälligheten och församlingarna eller en överföring av beslutanderätten i fråga om inrättande eller indragning av tjänster mellan den kyrkliga samfälligheten och församlingarna, skall ändringen av grundstadgan underställas kyrkostyrelsen för avgörande, om inte beslutet är enhälligt.

Om församlingsindelningen ändras så att samtliga församlingar inom samma kyrkliga samfällighet slås samman till en enda församling, upphör den kyrkliga samfälligheten räknat från samma tidpunkt. Den kyrkliga samfällighetens tillgångar och förpliktelser övergår då på den sammanslagna församlingen. Som åtkomsthandling gäller den förteckning över egendom som skall överföras, vilken skall fogas till kyrkostyrelsens beslut.

Skall egendom som tillhör en kyrklig samfällighet delas på grund av att grundstadgan ändras eller samfälligheten upplöses och kan någon överenskommelse om delningen inte nås, skall delningen genomföras med iakttagande i tillämpliga delar av de bestämmelser som gäller delningen av egendom i samband med en församlingsdelning.

6 §
Beslutanderätten

Den kyrkliga samfällighetens beslutanderätt utövas av gemensamma kyrkofullmäktige, om inte något annat stadgas eller bestäms.

2 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

3 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

7 §
Gemensamma kyrkofullmäktiges medlemmar

Antalet medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige är minst 21 och högst 91 beroende på den sammanlagda folkmängden i de församlingar som hör till samfälligheten. Medlemsantalet anges närmare i kyrkoordningen. Gemensamma kyrkofullmäktige kan av särskilda skäl för en valperiod åt gången besluta att antalet medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige skall vara ett udda tal som är mindre än det föreskrivna, dock minst 11 medlemmar. (20.8.2004/821)

Av mandaten tilldelas varje församling först två eller, om antalet församlingar är över tjugo, ett mandat. De återstående man-daten fördelas mellan församlingarna i förhållande till församlingarnas folkmängd. Mandatfördelningen fastställs av gemensamma kyrkofullmäktige för varje valperiod. (11.12.1997/1303)

3 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

8 § (20.8.2004/821)
Gemensamma kyrkorådet

Verkställande och förvaltande organ i den kyrkliga samfälligheten är ett gemensamt kyrkoråd, som även leder skötseln av de uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten och som nämns i 2 § 5 mom. Angående gemensamma kyrkorådets sammansättning bestäms i kyrkoordningen.

9 § (20.8.2004/821)
Församlingsrådet

Varje församling som hör till en kyrklig samfällighet har var sitt församlingsråd. Detta sköter kyrkorådets uppgifter enligt 10 kap. 1 § till den del de inte ankommer på gemensamma kyrkorådet samt de övriga uppgifter som ankommer på församlingsrådet enligt denna lag eller om vilka så särskilt bestäms. Församlingsrådet antar för sig ett reglemente, som skall underställas domkapitlet för fastställelse. På församlingsrådet skall även tillämpas vad som i 10 kap. 2 § 4 mom. och 3 § 2–4 mom. samt i 4 och 5 § bestäms om kyrkorådet.

Församlingsrådet beslutar om användningen av de medel som i den kyrkliga samfällighetens budget anvisas för församlingsverksamheten samt utövar beslutanderätten vad gäller ägande och besittning till församlingens egendom samt dess avkastning.

Församlingsrådet består av kyrkoherden som ordförande samt minst 8 och högst 16 andra medlemmar. I fråga om antalet medlemmar bestäms i kyrkoordningen enligt församlingens folkmängd.

10 § (20.8.2004/821)
Överföring av beslutanderätten

Genom ett reglemente eller en instruktion kan gemensamma kyrkofullmäktiges beslutanderätt i ärenden som anges i reglementet eller instruktionen överföras på gemensamma kyrkorådet eller dess sektioner och på samfällighetens direktioner samt genom beslut av gemensamma kyrkofullmäktige på församlingsrådet. Beslutanderätten får dock inte överföras i ärenden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. eller som nämns i 2 § 1 och 2 mom. i detta kapitel, med undantag av överlåtelse av fast egendom och inrättande och indragning av tjänster, i fråga om vilka överföring av beslutanderätten kan regleras genom grundstadgan med stöd av 2 § 4 mom. ovan.

I fråga om överföring av gemensamma kyrkorådets beslutanderätt gäller på motsvarande sätt vad som bestäms om överföring av kyrkorådets beslutanderätt.

11 § (20.8.2004/821)
Bestämmelser som skall tillämpas på olika organ

Om inte något annat följer av denna lag eller kyrkoordningen, gäller om gemensamma kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkorådet och om den kyrkliga samfällighetens direktioner samt om behandlingen av ärenden i dessa organ vad som på motsvarande sätt bestäms om kyrkofullmäktige, kyrkorådet och en direktion i församlingen samt om behandlingen av ärenden i dem. När församlingsrådet behandlar ett ärende som anförtrotts rådet och som annars hör till gemensamma kyrkofullmäktiges beslutanderätt iakttas vad som på motsvarande sätt bestäms om kyrkofullmäktige och behandlingen av ärenden i fullmäktige.

12 § (20.8.2004/821)

12 § har upphävts genom L 20.8.2004/821.

12 kap

Andra samarbetsformer

1 §
Samarbetet mellan församlingar

Församlingar kan ingå avtal om att gemensamt sköta uppgifter som hör till dem.

En församling kan med stöd av avtal sköta uppgifter även för någon annan församlings räkning. I avtalet kan det bestämmas att den sistnämnda församlingen är berättigad att invälja personer, som är valbara till förtroendeuppdrag i den egna församlingen, till medlemmar i respektive direktion i den församling som handhar uppgiften.

Ett avtal som avses ovan i 1 eller 2 mom. kan ingås även av en kyrklig samfällighet.

2 §
Samarbete med kommuner

En församling eller en kyrklig samfällighet kan med stöd av avtal även sköta uppgifter som ankommer på en kommun eller ett kommunalförbund. Inrättas för skötseln av uppgiften en direktion i församlingen eller i den kyrkliga samfälligheten, kan det bestämmas i avtalet att kommunen eller kommunalförbundet har rätt att utse medlemmar i direktionen, dock högst hälften av dessa.

13 kap

Ändringar i församlingsindelningen

1 § (20.8.2004/821)
Initiativrätten

Initiativ till ändringar i församlingsindelningen kan tas av kyrkofullmäktige i en församling och av församlingsrådet i varje församling samt av domkapitlet eller biskopen. Föranleds ändringen i församlingsindelningen av ändringar i den kommunala indelningen eller gäller den någon annan än en finskspråkig eller svenskspråkig eller en tvåspråkig församling, kan ärendet också väckas av kyrkostyrelsen.

2 §
Överföring av tjänsteinnehavare och arbetstagare

Ansluts en församling till en annan eller upplöses församlingen eller blir en tjänst i församlingen överflödig på grund av områdesminskning, skall, om något annat inte följer av 3 §, dess i huvudtjänst anställda tjänsteinnehavare överföras till för dem lämpade tjänster i den församling som utvidgas eller i den nya församlingen eller i respektive kyrkliga samfällighet.

En överförd tjänsteinnehavare är berättigad att erhålla de förmåner som hör till tjänsteförhållandet i sådan form, att de inte är oförmånligare än de motsvarande förmåner som han tidigare har haft.

Vad som stadgas i 1 och 2 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på arbetstagare i arbetsavtalsförhållande av bestående natur, då anställningsförhållandet har karaktären av huvudsyssla.

3 §
Kyrkoherdar (21.12.2012/1008)

Kyrkoherdetjänsten i en församling som ansluts till en annan församling upphör när ändringen i församlingsindelningen träder i kraft. Tänsteinnehavaren överförs till kyrkoherdetjänsten i den församling som utvidgas eller, om tjänsten inte är ledig, till en kaplanstjänst enligt 3 mom.

Bildas en ny församling genom sammanslagning av två eller flera församlingar, skall det i delningsbeslutet bestämmas vilken eller vilka av kyrkoherdetjänsterna som upphör.

En kyrkoherde vars tjänst upphör på grund av ändringar i församlingsindelningen förflyttas till en kaplanstjänst i den församling som utvidgas eller bildas eller som annars berörs av ändringarna. På avlöningen för en förflyttad tjänsteinnehavare tillämpas vad som bestäms i 2 § 2 mom. (21.12.2012/1008)

4 §
Delning av egendom

När församlingsindelningen ändras på territoriell grund genom att en ny församling bildas eller när ändringen i församlingsindelningen på ett betydande sätt inverkar på församlingens folkmängd, skall församlingarnas egendom fördelas mellan de församlingar som berörs av ändringen eller som bildas i samband med denna. Är församlingarna av olika mening om delningens behövlighet, avgörs ärendet av kyrkostyrelsen.

Förenas en församling i sin helhet med en annan församling eller med en ny församling som bildas, övergår församlingens egendom till den sistnämnda församlingen. Kommer alla de församlingar som berörs av församlingsindelningen att tillhöra samma kyrkliga samfällighet, skall bestämmelser om egendomens fördelning intas i grundstadgan.

Kyrkostyrelsen beslutar om egendomens fördelning när den fattar beslut om ändring i församlingsindelningen. Föreligger del anledning därtill, kan kyrkostyrelsen framskjuta beslutet om fastställelse av egendomsfördelningen till att ske vid en senare tidpunkt, varvid kyrkostyrelsen i samband med delningsbeslutet endast beslutar huruvida en delning behövs samt vid behov även om de undantag som enligt 6 § möjligen skall göras i de delningsgrunder som nämns i 5 §. Sedan delningen av egendomen har fastställts, utgör en i beslutet intagen bestämmelse om att en församling har tilldelats egendom åtkomsthandling för egendomen.

5 §
Allmän delningsgrund

Delas en församling territoriellt i två eller flera församlingar, skall var och en av dessa erhålla egendom i den proportion som församlingens folkmängd utvisar enligt läget den dag då församlingsindelningen träder i kraft.

Fogas en del av församlingens område till någon annan församling eller bildas det av delen en ny församling, skall den församling till vilken delen fogas eller som bildas därav erhålla en så stor andel av den förstnämnda församlingens tillgångar, att den motsvarar förhållandet mellan folkmängden på det område som överförts från församlingen och folkmängden på det kvarstående området, om inte något annat föranleds av 6 §.

Skulder och andra motsvarande förbindelser skall fördelas mellan församlingarna i samma förhållande som de erhåller tillgångar. Ansvaret för skulder eller förbindelser får dock inte överföras utan tillstånd av fordringsägaren eller innehavaren av den rättighet saken gäller.

6 §
Undantag från fördelningsgrunderna

Vid egendomens fördelning i de fall som avses i 5 § 2 mom. skall med avvikelse från fördelningsgrunderna och utan att någon delning av ifrågavarande egendomsposter sker,

1) församlingens huvudkyrka och de byggnader som är avsedda för kyrkans bruk jämte lösöre samt den begravningsplats som eventuellt finns i anslutning till kyrkan lämnas åt den församling från vilket området avskiljs, och

2) en sådan annan kyrka, ett kapell, ett församlingshus, en begravningsplats eller någon annan fastighet eller byggnad som enbart eller huvudsakligen betjänar ett visst område överlåtas åt den församling till vilken området kommer att höra. (20.12.2002/1201)

En församling som berörs av ändringarna i församlingsindelningen kan dock berättigas att för en bestämd tid använda i 1 mom. nämnd egendom på de villkor som närmare fastställs i delningsbeslulet, under förutsättning att detta inte förorsakar betydande olägenhet för den församling som egendomen tillhör.

Skulle ändringarna i församlingsindelningen. egendomens fördelning eller ett i 1 mom. nämnt förfaringssätt medföra att ekonomin uppenbart försvagas för någon församling eller någon annan väsentlig olägenhet, kan avvikelser i fördelningsgrunderna ske.

14 kap

Kyrkor, församlingens fastigheter och byggnadsskydd

1 §
Kyrkor

Varje församling skall ha en kyrka. I kyrkoordningen bestäms när församlingar kan använda en kyrka gemensamt eller såsom sin kyrka använda någon annan än en församling tillhörig kyrka.

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2013/895. (30.12.2013/895)

2 § (30.12.2013/895)
Kyrkliga byggnader och underställning av beslut

Kyrkliga byggnader är kyrkor och klockstaplar, jordfästnings- och gravkapell samt med dem jämförbara byggnader på en begravningsplats.

Vad som bestäms om kyrkliga byggnader ska även tillämpas på kyrkotomter, på inhägnader och portar som hör till en kyrkotomt eller begravningsplats och på hjältegravar.

Kyrkofullmäktiges beslut ska underställas kyrkostyrelsen för fastställelse, om beslutet

1) gäller uppförande eller anskaffning av en ny kyrka eller ett jordfästningskapell,

2) gäller ändring av en annan byggnad till kyrka eller jordfästningskapell,

3) gäller väsentlig ändring eller rivning av en kyrklig byggnad eller ändring av dess användningsändamål,

4) innebär att en kyrka lämnas oanvänd.

3 §
Kyrkans jordagods och överlåtelse därav

Sådana jordagods som tillhör församlingens kyrka skall bevaras och användas för församlingskyrkans behov. Kyrkofullmäktige kan fatta beslut om överlåtelse av kyrkans jordagods endast då detta är oundgängligt för underhåll av kyrkobyggnaden eller om det finns andra synnerligen vägande skäl för överlåtelsen. Kyrkofullmäktiges beslut skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

2 mom. har upphävts genom L 27.11.1998/859. (27.11.1998/859)

4 §
Överlåtelse av annan fastighet

Kyrkofullmäktiges beslut om försäljning, byte eller annan överlåtelse av församlingens fasta egendom skall underställas kyrkostyrelsen för faststållelse.

Beslut som gäller utarrendering av kyrkans jordagods eller församlingens fasta egendom skall underställas domkapitlet för fastställelse om arrendetiden är över 10 år. (11.12.1997/1303)

5 § (30.12.2013/895)
Skydd av kyrkliga byggnader

Syftet med skyddet av en kyrklig byggnad är att trygga den kyrkliga byggda kulturmiljön som en del av kulturarvet, värna om byggnadens egenart och särdrag samt främja kulturellt hållbar vård och användning av byggnaden.

En kyrklig byggnad som är uppförd före 1917 är skyddad direkt med stöd av lag. Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad som tagits i bruk 1917 eller därefter ska förklaras skyddad, om detta är motiverat med avseende på byggnadshistoria, byggnadskonst, byggnadsteknik eller särskilda miljövärden. Kyrkostyrelsen beslutar om byggnadsskydd på eget initiativ eller på initiativ av en församling, domkapitlet eller Museiverket.

Skyddet av en byggnad gäller också byggnadens fasta inredning, målningar och konstverk som hör till byggnaden samt byggnadens gårdsområde.

5 a § (30.12.2013/895)
Yttranden

Om ett beslut gäller väsentlig ändring eller rivning av eller ändring av användningsändamålet i fråga om en skyddad kyrklig byggnad eller en kyrklig byggnad som tagits i bruk för minst 50 år sedan, ska församlingen eller den kyrkliga samfälligheten ge Museiverket tillfälle att yttra sig i ärendet innan den fattar beslutet. Yttrande ska begäras redan för en plan i ärendet.

Innan församlingen eller den kyrkliga samfälligheten fattar ett beslut som avses i 1 mom. ska den dessutom ge Ålands landskapsregering tillfälle att yttra sig i ärendet, om den kyrkliga byggnaden finns på Åland, eller sametinget, om byggnaden finns på samernas hembygdsområde.

Museiverket kan ge anvisningar om verkställigheten av beslut som gäller skyddade kyrkliga byggnader.

5 b § (30.12.2013/895)
Beslut om att skyddet av en kyrklig byggnad ska upphöra

Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad inte längre ska vara skyddad, om

1) byggnaden har skadats på ett sådant sätt att den inte längre kan återställas i ursprungligt skick,

2) församlingen har flera kyrkliga byggnader och har inte längre behov av att i sin verksamhet använda den skyddade kyrkliga byggnad som den äger,

3) det av något annat särskilt skäl inte längre är motiverat att skydda byggnaden.

Innan kyrkostyrelsen fattar ett beslut om att skyddet av en byggnad ska upphöra ska kyrkostyrelsen ge Museiverket och, i situationer som avses i 5 a § 2 mom., också Ålands landskapsregering eller sametinget tillfälle att yttra sig i ärendet.

Kyrkostyrelsens beslut ska utan dröjsmål meddelas den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen samt den kommun där den kyrkliga byggnaden är belägen.

6 §
Övervakningen av byggnadsskyddet

För att verkställa inspektioner och undersökningar som behövs för anhängiggörande av ett byggnadskyddsärende eller för kontroll av hur skyddet följs och tillämpas har en av kyrkostyrelsen, domkapitlet eller museiverket utsedd inspektör tillträde till kyrkliga byggnader.

Kyrkostyrelsen kan förbjuda ändrings- eller renoveringsarbete i en kyrklig byggnad, om det beslut som har fattats om arbetet inte fastställts eller underställts för fastställelse. Kyrkostyrelsens beslut kan verkställas även om det har överklagats genom besvär. (30.12.2013/895)

7 §
Kostnaderna för byggnadsskydd

En församling som inte i sin verksamhet kan använda en skyddad kyrklig byggnad som den äger eller annars kan få en skälig nytta därav, kan inte förpliktas att vidta sådana skyddsåtgärder för vilka kostnaderna slår i uppenbart missförhållande till de medel som församlingen kan anvisa för underhåll och renovering av alla sina kyrkliga byggnader.

15 kap (21.12.2012/1011)

Församlingens och den kyrkliga samfällighetens ekonomi

1 § (21.12.2012/1011)
Användning av tillgångar

Församlingens eller den kyrkliga samfällighetens tillgångar får användas endast för skötseln av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens uppgifter.

Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska delta i finansieringen av utgifterna för kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond så som föreskrivs i 22 kap. 7 och 8 §. (30.12.2015/1602)

2 § (21.12.2012/1011)
Kyrkoskatt

En församlingsmedlem ska genom att betala kyrkoskatt delta i finansieringen av församlingens, den kyrkliga samfällighetens och kyrkans uppgifter. Bestämmelser om grunderna för kyrkoskatten utfärdas särskilt genom lag.

Med kyrkoskatten täcks det belopp som utöver övriga inkomster behövs för att betala utgifterna enligt den budget som kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige godkänner årligen.

Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om inkomstskattesatsens storlek med en noggrannhet på 0,05 procentenheter.

Kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet kan bevilja befrielse från kyrkoskatt så som särskilt bestäms genom lag.

3 § (21.12.2012/1011)
Redovisningsskyldiga

Redovisningsskyldig är den förtroendevalda och den tjänsteinnehavare som

1) beslutar om eller deltar i beslut om en åtgärd som gäller utgifter eller inkomster,

2) godkänner betalningen av en utgift eller mottagandet av en inkomst,

3) förvaltar penningmedel eller annan egendom i en församling eller i en kyrklig samfällighet eller som deltar i beslut om placeringen av tillgångarna,

4) har till uppgift att bevaka församlingens eller den kyrkliga samfällighetens ekonomiska intressen eller att övervaka skötseln av dess tillgångar eller dess bokföring.

Såsom redovisningsskyldig betraktas dock inte en medlem av kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige eller en revisor.

4 § (21.12.2012/1011)
Övriga bestämmelser och föreskrifter om ekonomin i en församling och en kyrklig samfällighet. (30.12.2015/1602)

På bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut i en församling och en kyrklig samfällighet tillämpas bokföringslagen (1336/1997). På revision tillämpas lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015) till den del något annat inte föreskrivs i denna lag eller i kyrkoordningen. (30.12.2015/1602)

Närmare bestämmelser om verksamhets- och ekonomiplanen, budgeten, förvaltningen av tillgångar och egendom, bokföringen, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt revisionen finns i kyrkoordningen.

Närmare bestämmelser om skötseln av ekonomin finns i den ekonomistadga som kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige godkänner.

5 § (30.12.2015/1602)
Revisors ansvar

På revisorn i en församling och en kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför ett revisionsuppdrag enligt bestämmelserna i denna lag och kyrkoordningen. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

16 kap (3.9.2010/787)

Kyrkböckerna och församlingens arkiv

1 § (3.9.2010/787)
Kyrkböckerna

Kyrkböcker är

1) kyrkans gemensamma medlemsregister (medlemsregister), vilket upprätthålls med hjälp av automatisk databehandling,

2) de manuellt förda kyrkböckerna.

Manuellt förda kyrkböcker är de före 2005 förda familjeakterna och längderna över döpta, skriftskolgångna och konfirmerade samt över personer om vilka hindersprövning verkställts för ingående av äktenskap, över vigda, döda och begravda, över ut- och inflyttade, över dem som utträtt ur eller intagits i kyrkans gemenskap. Manuellt förda kyrkböcker är även de kyrkliga befolkningsregister som har förts innan lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) trädde i kraft och de handlingar som hör till dem.

De uppgifter som har överförts från de manuellt förda kyrkböckerna till medlemsregistret är en del av medlemsregistret.

2 § (3.9.2010/787)
Kyrkböckernas användningsändamål

Uppgifterna i kyrkböckerna används i församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet och förvaltning samt för att kyrkans medlemmar ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter.

Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna får använda uppgifterna i kyrkböckerna för skötseln av uppgifter eller förpliktelser som enligt denna lag eller någon annan lag ankommer på dem.

Kyrkostyrelsen får använda uppgifterna i medlemsregistret vid skötseln av uppgifter som anges i denna lag eller som föreskrivs eller bestäms med stöd av den samt vid statistikföring och utförande av undersökningar som anknyter till kyrkans verksamhet. Domkapitlet får använda uppgifterna i medlemsregistret vid skötseln av uppgifter som anges i denna lag eller som föreskrivs eller bestäms med stöd av den. (17.12.2015/1498)

3 § (3.9.2010/787)
Centralregister

Församlingarna kan ordna förandet av kyrkböcker via ett gemensamt centralregister. Närmare bestämmelser om hur det gemensamma centralregistret ordnas ges i kyrkoordningen.

4 § (3.9.2010/787)
Medlemsregistrets datainnehåll

I medlemsregistret införs uppgifter om kyrkans medlemmar enligt 4 och 5 § i lagen om trossamfundens medlemsregister samt de uppgifter som avses i 1 § 3 mom. i detta kapitel.

I fråga om de uppgifter som avses i 5 § 6 och 7 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister föreskrivs närmare i kyrkoordningen.

5 § (17.12.2015/1498)
Församlingarna och centralregistren som registeransvariga

Registeransvariga är församlingarna och centralregistren. En registeransvarig får inte överlämna registerföringen åt någon annan aktör.

I en församling är det kyrkoherden och vid ett centralregister direktören som

1) beslutar i frågor som gäller förande av kyrkböcker,

2) beslutar om behandling av uppgifter som gäller medlemmar,

3) svarar för att uppgifterna i registret är felfria,

4) beslutar om utlämnande av enstaka uppgifter om kyrkans medlemmar i kyrkböckerna i form av intyg, utdrag eller kopior.

6 § (17.12.2015/1498)
Införande av uppgifter i medlemsregistret

Uppgifter om kyrklig vigsel, välsignelse av äktenskap, skriftskolgång och konfirmation får föras in i medlemsregistret även av en annan församling eller ett annat centralregister än den församling eller det centralregister vars medlem uppgiften gäller.

6 a § (17.12.2015/1498)
Kyrkostyrelsens uppgifter i anknytning till medlemsregistret

I fråga om medlemsregistret svarar kyrkostyrelsen för

1) registrets allmänna funktion,

2) enhetligheten i registerfunktionerna,

3) informationsförvaltningen,

4) datasäkerheten,

5) den elektroniska arkiveringen av uppgifter.

Kyrkostyrelsen beslutar om sådant utlämnande av uppgifter som sker via en teknisk anslutning och om annat utlämnande än utlämnande av enstaka uppgifter om kyrkans medlemmar. Beslutet ska innehålla tillräckliga bestämmelser om användningen och skyddet av uppgifterna.

6 b § (17.12.2015/1498)
Ansvaret för registret

Ansvaret för medlemsregistret fördelar sig mellan församlingarna, centralregistren och kyrkostyrelsen på det sätt som föreskrivs i denna lag eller någon annan lag.

7 § (17.12.2015/1498)
Uppföljning och övervakning av behandlingen av uppgifter i medlemsregistret

Ur medlemsregistret utlämnade uppgifter som avses i 6 a § 2 mom. får användas enbart för det användningsändamål för vilket de lämnades ut. Uppgifter får lämnas vidare eller annars lämnas ut till utomstående endast om det föreskrivs om detta i lag eller om kyrkostyrelsen har gett tillstånd till det.

Trots sekretessbestämmelserna har kyrkostyrelsen rätt att av den som använder sådana ur medlemsregistret utlämnade uppgifter som avses i 6 a § 2 mom. få den information som är nödvändig för att följa och övervaka användningen av uppgifterna.

En inspektör som har förordnats av kyrkostyrelsen har rätt att utföra inspektioner för att övervaka användningen och skyddet av sådana ur medlemsregistret utlämnade uppgifter som avses i 6 a § 2 mom. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att undersöka den maskinvara och programvara som har använts vid behandlingen av de utlämnade uppgifterna och att i detta sammanhang i den utsträckning det behövs för inspektionen få tillträde till sådana utrymmen som den som använder uppgifterna förfogar över. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras.

8 § (3.9.2010/787)
Användarrätt till medlemsregistret samt användarrätts- och loggregister

Kyrkostyrelsen beslutar om beviljande av användarrätt för behandling av uppgifter i medlemsregistret. Församlingens kyrkoherde kan besluta om beviljande av användarrätt för behandling av uppgifter om församlingens medlemmar. Direktören för ett centralregister eller en tjänsteinnehavare som har förordnats av direktören kan besluta om beviljande av användarrätt för behandling av uppgifter om medlemmar i församlingar som hör till centralregistret. (17.12.2015/1498)

Kyrkostyrelsen ska för administrationen av användarrätterna föra ett användarrättsregister över de personer som har beviljats rätt att behandla uppgifter i medlemsregistret. I användarrättsregistret införs användarens namn, personbeteckning, användarnamn och organisation samt uppgifter om användarrättens innehåll och omfattning samt uppgifter om beslutet om användarrätt.

Kyrkostyrelsen ska för uppföljningen, övervakningen och skyddet av användningen föra ett loggregister över behandlingen av uppgifterna i medlemsregistret. I loggregistret införs användarens användarnamn, behandlingstidpunkten och vilka uppgifter eller uppgiftskategorier som behandlats.

Kyrkostyrelsen ska spara uppgifterna i användarrättsregistret fem år efter att användarrätten har upphört och uppgifterna i loggregistret fem år från ingången av det kalenderår som följer efter den tidpunkt då uppgifterna har införts i registret.

9 § (3.9.2010/787)
Registeransvarig för manuellt förda kyrkböcker och behandling av uppgifter

Registeransvarig för manuellt förda kyrkböcker är församlingen eller centralregistret.

I fråga om utlämnande av uppgifter ur de manuellt förda kyrkböckerna, om rättelse av fel och om förande av kyrkböckerna i övrigt beslutar i en församling kyrkoherden och vid ett centralregister direktören för detta.

10 § (3.9.2010/787)
Uppgifter om andra personer än medlemmar

Vad som i detta kapitel föreskrivs om uppgifter om medlemmar tillämpas också på sådana uppgifter om andra personer som har införts i medlemsregistret med stöd av 5 § 3, 4 och 5 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister.

11 § (3.9.2010/787)
Kyrkostyrelsens föreskrifter

Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om

1) medlemsregistrets allmänna funktion, informationsförvaltning och datasäkerhet samt registerfunktionernas enhetlighet,

2) ordnande, förvaring och förutsättningar för förstörande av kyrkböcker och andra handlingar som hör till församlingens och den kyrkliga samfällighetens arkiv.

Kyrkostyrelsen bestämmer den avgift som församlingen eller centralregistret tar ut för utlämnande av uppgifter.

12 § (3.9.2010/787)
Arkivering av kyrkböcker och andra handlingar

Kyrkböckerna ska förvaras varaktigt om inte kyrkostyrelsen med stöd av 11 § 1 mom. i detta kapitel särskilt bestämmer något annat i fråga om vissa bestämda uppgifter eller handlingar.

Manuellt förda kyrkböcker och andra handlingar i församlingens och den kyrkliga samfällighetens arkiv kan deponeras hos arkivverket. Bestämmelser om deponeringen finns i kyrkoordningen. Deponerade handlingar förblir fortfarande församlingens och den kyrkliga samfällighetens egendom.

Förvaringen av de uppgifter i medlemsregistret som ska förvaras varaktigt kan också anförtros en utomstående tjänsteleverantör i enlighet med kyrkostyrelsens beslut.

13 § (3.9.2010/787)
Anmälningsskyldighet

Om en präst döper eller jordfäster en person som inte hör till hans eller hennes församling, ska han eller hon omedelbart efter förrättningen anmäla detta till den församling eller det trossamfund där personen blir eller var medlem. Anmälan ska innehålla åtminstone namn och personbeteckning eller födelsetid, uppgifter om vårdnadshavarna för ett minderårigt barn som döpts samt uppgifter om förrättningen och tidpunkten för den.

I fråga om anmälan som ska göras om vigsel till äktenskap föreskrivs särskilt.

14 § (3.9.2010/787)
Förhållande till annan lagstiftning

Bestämmelser om behandlingen av personuppgifter som avses i denna lag finns dessutom i personuppgiftslagen (523/1999), i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet samt i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009).

På kyrkostyrelsens rätt att använda och lämna ut uppgifter i användarrättsregistret och loggregistret tillämpas det som i 54 § 1 mom. och 55, 57 och 58 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster föreskrivs om Befolkningsregistercentralens rätt att använda och lämna ut uppgifter i användarregistret och loggregistret. (17.12.2015/1498)

17 kap

Begravningsväsendet

1 § (30.12.2003/1274)
Anläggande och nedläggning av begravningsplats

Kyrkofullmäktige beslutar om anläggande, utvidgning och nedläggning av en begravningsplats. Beslutet skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

2 § (30.12.2003/1274)
Gravrätt

Om rätten att gravsättas på församlingens begravningsplats bestäms i begravningslagen (457/2003). Kyrkorådet kan överlåta en gravrätt även till någon annan avliden än en som avses i 4 § begravningslagen. Rätt till en grav överlåts i samband med ett dödsfall. Gravrätt kan samtidigt överlåtas även till den avlidnes anhöriga. Kyrkorådet kan av särskilda skäl överlåta en gravrätt även vid någon annan tidpunkt. Den som innehar en gravrätt kan överlåta denna rätt endast till församlingen.

Gravrätten överlåts för en bestämd tid om högst 50 år. Gravrättens giltighetstid räknas från ingången av det kalenderår som följer på överlåtelsen av graven. Giltighetstiden upphör dock tidigast vid utgången av det kalenderår då det från den sista gravsättningen har förflutit 15 år, dock inte förrän graven kan återanvändas. Giltighetstiden för gravrätten kan på ansökan av rättsinnehavaren förlängas, om detta inte medför olägenhet för en ändamålsenlig organisering eller skötsel av begravningsplatsen. Gravrätten är i kraft endast så länge som graven utgör en del av en fredad begravningsplats. Gravrätten upphör utan uppsägning.

Bestämmelser om hur gravrätten upphör i det fall att skötseln av graven väsentligen försummats finns i 5 § 3 mom.

3 § (30.12.2003/1274)
Innehavare av en gravrätt

Den som innehar en gravrätt företräder dem som får gravsättas i graven samt för talan i frågor som gäller graven så som föreskrivs i begravningslagen samt i denna lag och med stöd av den.

När graven överlåts avtalas om vem som innehar gravrätten och vem som får gravsättas i graven. Om avtal inte har ingåtts inom ett år från den dag då graven överläts eller om det avtal som ingåtts inte kan följas på grund av att omständigheterna har förändrats, blir den avlidnes efterlevande make innehavare av gravrätten eller, när det inte finns någon efterlevande make eller också denna är död, de närmaste arvingarna till den avlidne som först gravsatts i graven. Om arvingarna är flera skall de välja en innehavare av gravrätten som företräder dem i frågor som gäller graven. Meddelande om den nya innehavaren av gravrätten skall lämnas till den myndighet inom församlingen som svarar för begravningsväsendet.

Om de närmaste arvingarna till den avlidne som först gravsatts i graven inte har kunnat komma överens om en ny innehavare av gravrätten, kan kyrkorådet förordna en innehavare av gravrätten och ge företräde åt den som bor på orten eller den som har haft hand om skötseln av graven.

4 § (30.12.2003/1274)
Gravsättningsordning

Om avtal inte har kunnat nås i enlighet med 3 § 2 mom. om vem som får gravsättas i graven, får i graven i första hand gravsättas den avlidne för vilken graven har överlåtits och dennes make samt dessutom släktingar i rätt ned- eller uppstigande led samt makar till dessa i den ordning som dödsfallen inträffar. Om det inte finns någon sådan släkting eller om den som innehar gravrätten samtycker till det, får i graven gravsättas den avlidnes syster och bror samt deras barn, adoptiv- och fosterbarn till nämnda personer samt makarna till samtliga dessa. Med samtycke av den som innehar gravrätten kan den myndighet i församlingen som svarar för begravningsväsendet bevilja tillstånd för att i graven gravsätts även någon annan person, när det finns särskilda skäl därtill.

5 § (30.12.2003/1274)
Gravskötsel

En grav skall skötas på ett för begravningsplatsen värdigt sätt. Den som innehar gravrätten svarar för gravskötseln. Kyrkofullmäktige kan dock besluta att på församlingens bekostnad sörja för grundskötseln av de gravar som finns på begravningsplatsen eller på en del av denna. När på begravningsplatsen gravsatts en sådan avliden vars minne ur församlingens synvinkel skall anses viktigt att vårda, kan kyrkofullmäktige besluta att graven skall skötas på församlingens bekostnad.

En församling kan avtala med den som innehar gravrätten om att församlingen för en bestämd tid mot ersättning påtar sig ansvaret för gravskötseln. En församling kan även ingå avtal om gravskötsel så att ersättningarna för skötseln placeras i en särskild gravvårdsfond med vars medel gravarna i fråga skall skötas.

Har skötseln av en grav väsentligt försummats, kan kyrkorådet ålägga den som innehar gravrätten att iståndsätta graven inom ett år efter att beslutet har delgetts honom eller henne. Gör han eller hon inte det, kan kyrkorådet förklara gravrätten förverkad. Beslutet skall delges så som anges i 24 kap. 11 § 1 mom.

Finns inte uppgifter om den som innehar en gravrätt eller hans eller hennes vistelseort, skall ett meddelande om det beslut som avses i 3 mom. eller i 14 § 3 mom. begravningslagen eller som annars gäller graven tillkännages genom att ett meddelande om detta utsätts på graven. Beslutet eller meddelandet skall dessutom kungöras i en på orten allmänt spridd tidning.

6 § (30.12.2003/1274)
Lösande av meningsskiljaktigheter

Meningsskiljaktigheter som gäller en gravrätt, den som innehar en gravrätt, vem som får gravsättas i en grav, skyldigheterna för den som innehar en gravrätt eller andra frågor som gäller en grav eller gravsättning avgörs av kyrkorådet, om inte något annat föreskrivs i begravningslagen.

7 § (30.12.2003/1274)
Reglemente för begravningsväsendet

Kyrkofullmäktige skall anta ett reglemente för begravningsväsendet som skall underställas domkapitlet för fastställelse.

I reglementet för begravningsväsendet skall tas in närmare bestämmelser om verkställigheten och förfarandet i fråga om gravar, gravbokföring, kraven på gravskötseln och om godkännande av gravvårdar samt om den ordning som skall iakttas på begravningsplatsen.

8 § (30.12.2003/1274)
Gravgårdsplan och dispositionsplan för en begravningsplats

Kyrkofullmäktige skall för varje begravningsplats godkänna en gravgårdsplan och en dispositionsplan för begravningsplatsen, vilka skall underställas domkapitlet för fastställelse. I kyrkoordningen föreskrivs om de frågor som skall regleras i gravgårdsplanen och dispositionsplanen för en begravningsplats.

9 § (14.12.2012/780)
Begravningsväsendets avgifter

Församlingarna ska ta ut avgift för upplåtelse av gravplats och för tjänster som tillhandahålls i samband med gravsättningen. När avgifterna bestäms ska församlingens kostnader för tillhandahållandet av tjänsterna beaktas. På de avgifter som tas ut inom begravningsväsendet ska dessutom 6 § i begravningslagen tillämpas.

Kyrkofullmäktige beslutar om de avgifter som ska tas ut för en grav.

IV AVDELNINGEN

STIFTETS FÖRVALTNING (30.12.2003/1274)

17 a kap (30.12.2003/1274)

Allmänna bestämmelser

1 § (30.12.2003/1274)
Stiftet

Stiftet handhar självt sin verksamhet och sköter sin ekonomi enligt denna lag och kyrkoordningen samt enligt bestämmelser som utfärdas med stöd av dem.

I fråga om skötseln av stiftets ekonomi iakttas i tillämpliga delar de bestämmelser om skötseln av ekonomin i en församling eller kyrklig samfällighet som finns i denna lag och i kyrkoordningen. (21.12.2012/1011)

2 § (6.6.2014/414)
Stiftets organ

Stiftsförvaltningen sköts av biskopen, stiftsfullmäktige, domkapitlet, direktioner och tjänsteinnehavarna vid domkapitlet.

3 § (30.12.2003/1274)
Förvaltning och förfarande

Om inte något annat bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen gäller i fråga om sammankallande av ett organ, ordförandens uppgifter, behandling av ett ärende, beslutförhet, jäv, omröstning, överförande av beslutanderätt, valbarhet och förrättande av val i ett stiftsorgan i tillämpliga delar vad som bestäms om dem i fråga om ett församlingsorgan.

17 b kap (30.12.2003/1274)

Stiftsfullmäktige

1 § (30.12.2003/1274)
Uppgifter

Stiftsfullmäktige skall

1) stödja och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet och i dess församlingar,

2) årligen godkänna stiftets verksamhets- och ekonomiplan samt dess budget,

3) godkänna stiftets verksamhetsberättelse och bokslut för den föregående räkenskapsperioden,

4) inrätta och dra in tjänster vid domkapitlet, om inte något annat följer av 20 kap. 7 § 2 mom.,

5) behandla initiativ som har lagts fram för stiftsfullmäktige, (8.11.2013/797)

6) utföra de övriga uppdrag som anförtrotts stiftsfullmäktige i kyrkolagen, kyrkoordningen och i valordningen för kyrkan.

Stiftsfullmäktige kan högst för sin mandatperiod tillsätta direktioner som är underställda och skall biträda domkapitlet. Direktionernas uppgifter bestäms i instruktioner som antas av stiftsfullmäktige.

2 § (30.12.2003/1274)
Medlemmar

Medlemmar av stiftsfullmäktige är 14 lekmän och 7 präster.

En av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Borgå stift skall utses av församlingarna på Åland och en av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift av sametinget.

Stiftsfullmäktige väljer inom sig för sin mandatperiod en ordförande och en vice ordförande. Till ordförande skall väljas en lekmannamedlem.

Biskopen har närvaro- och yttranderätt vid stiftsfullmäktiges sammanträden men inte rätt att delta i beslutsfattandet. I ärkestiftet gäller detta såväl ärkebiskopen som biskopen.

Den från stiftet utsedda lekmannamedlemmen av kyrkostyrelsen och en sådan prästmedlem av kyrkostyrelsen som hör till stiftet samt medlemmarna av domkapitlet har närvaro- och yttranderätt vid stiftsfullmäktiges sammanträden men inte rätt att delta i beslutsfattandet.

3 § (30.12.2003/1274)
Mandatperiod

Stiftsfullmäktiges mandatperiod börjar den 1 maj som följer närmast efter valen av medlemmar och omfattar fyra år.

4 § (6.6.2014/414)

4 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

4 a § (8.11.2013/797)
Initiativrätt

Rätt att lägga fram initiativ för stiftsfullmäktige har

1) medlemmarna av stiftsfullmäktige,

2) domkapitlet,

3) kyrkoråden,

4) de gemensamma kyrkoråden,

5) församlingsråden,

6) minst tio församlingsmedlemmar som är röstberättigade i församlingsval i en församling som hör till stiftet (medlemsinitiativ).

Varje initiativtagare ska vid sin egenhändigt tecknade underskrift tydligt anteckna sitt namn, födelsedatum och den församling där han eller hon har rösträtt. Initiativdokumentet ska dessutom innehålla avsändarens namn och behövliga kontaktuppgifter för behandlingen av initiativet.

5 § (21.12.2012/1011)
Arbetsordning och ekonomistadga

Närmare bestämmelser om sammankallande av stiftsfullmäktige, ordförandenas uppgifter, väckande av initiativ, behandling av ärenden och förrättande av val finns i den arbetsordning som godkänns av stiftsfullmäktige.

Närmare bestämmelser om stiftets ekonomiförvaltning, såsom bestämmelser om verksamhets- och ekonomiplanen, budgeten, förvaltningen av tillgångar och egendom, bokföringen, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt revisionen finns i den ekonomistadga som godkänns av stiftsfullmäktige.

18 kap

Biskopsämbetet

1 §
Biskop och biskopens uppgifter

Biskopen leder förvaltningen och verksamheten i sitt stift samt övervakar församlingarna och prästerna. (30.12.2003/1274)

I ärkestiftet finns ärkebiskopen och en biskop. Om fördelningen av ansvarsområden och uppgifter mellan ärkebiskopen och biskopen bestäms närmare i kyrkoordningen. (27.6.1997/677)

På ärkebiskopen ankommer härutöver de uppgifter om vilka stadgas i denna lag eller i kyrkoordningen.

2 §
Vikarier för biskopen

När biskopsämbetet är vakant eller biskopen är förhindrad att sköta sin tjänst, omhänderhas hans brådskande och nödvändiga tjänsteuppgifter av domprosten eller, då denne är förhindrad, av den i tjänsten äldre prästassessorn, om inte något annat stadgas om hur uppgifterna skall skötas.

Om ärkebiskopsämbetet är vakant eller ärkebiskopen är förhindrad att sköta sin tjänst, omhänderhas de uppgifter som enligt 1 § 2 mom. ankommer på ärkebiskopen av biskopen i ärkestiftet. I ärkestiftet omhänderhar ärkebiskopen på motsvarande sätt biskopens uppgifter, om biskopsämbetet är vakant eller biskopen är förhindrad att sköta sin tjänst. I fråga om brådskande och nödvändiga uppgifter iakttas vad som bestäms i 1 mom. (27.6.1997/677)

3 § (6.6.2014/414)

3 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

4 § (6.6.2014/414)

4 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

4 a § (6.6.2014/414)

4 a § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

5 § (21.12.2012/1008)

5 § har upphävts genom L 21.12.2012/1008.

19 kap

Domkapitlet

1 § (30.12.2003/1274)
Uppgifter

Domkapitlet sköter den kyrkliga förvaltningen och verksamheten i stiftet så som bestäms i denna lag, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan och föreskrivs med stöd av dem.

Domkapitlet företräder kyrkan i ärenden som gäller stiftet och för dess talan vid domstolar och hos andra myndigheter samt ingår avtal och företar andra rättshandlingar på stiftets vägnar.

2 § (30.12.2003/1274)
Medlemmar

Medlemmar av domkapitlet är biskopen såsom ordförande, domprosten, som är domkyrkoförsamlingens kyrkoherde, såsom vice ordförande, två prästassessorer, en lekmannamedlem samt domkapitlets lagfarna assessor och stiftsdekan.

I ärkestiftet är ärkebiskopen ordförande för domkapitlet när domkapitlet behandlar de ärenden som anges närmare i kyrkoordningen. Biskopen har då rätt att närvara och delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet. När biskopen är ordförande för domkapitlet har ärkebiskopen rätt att närvara och delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet.

Fältbiskopen är extra medlem av domkapitlet när det är fråga om en militärpräst i ett ärende som gäller tjänstefel, avstängning från prästämbetet för viss tid eller avskedande från prästämbetet. (21.12.2012/1008)

Domkapitlet förordnar för fem år i sänder till suppleanter för de prästerliga medlemmarna fem erfarna präster och två suppleanter för domkapitlets lagfarna assessor samt bestämmer den ordning i vilken de skall kallas till medlem vid förhinder eller jäv. Lekmannamedlemmen har en första och andra suppleant vilka i denna ordning träder i lekmannamedlemmens ställe vid förhinder eller jäv.

3 § (6.6.2014/414)

3 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

4 § (30.12.2003/1274)
Beslutförhet

Domkapitlet är beslutfört när mer än hälften av medlemmarna är närvarande.

Fulltaligt domkapitel ska behandla ett ärende som gäller huruvida en präst eller lektor hållit fast vid kyrkans bekännelse. (8.11.2013/797)

När ett valförslag för direkt kyrkoherdeval görs upp ska omröstning förrättas separat om varje förslagsrum. (8.11.2013/797)

4 a § (30.12.2003/1274)

4 a § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

5 § (30.12.2003/1274)
Överföring av befogenhet

En tjänsteman vid domkapitlet kan inom de gränser som bestäms i kyrkoordningen berättigas att på domkapitlets vägnar avgöra ärenden som är av sådan betydelse att de inte kräver en behandling i domkapitlet. Tjänstemannens beslut kan på det sätt som bestäms i kyrkoordningen överföras till domkapitlet för avgörande.

6 § (30.12.2003/1274)

6 § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

7 § (17.12.2015/1498)

7 § har upphävts genom L 17.12.2015/1498.

8 § (31.3.2006/236)

8 § har upphävts genom L 31.3.2006/236.

9 § (30.12.2003/1274)

9 § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

10 § (6.4.2001/326)

10 § har upphävts genom L 6.4.2001/326.

11 § (6.6.2014/414)
Kontraktsprost

Biskopen och domkapitlet biträds i prosteriets förvaltning av kontraktsprosten, som utses för sex år i sänder bland kyrkoherdarna i prosteriets församlingar.

Domkapitlet utnämner till kontraktsprostämbetet någon av de tre kyrkoherdar som har fått de flesta rösterna i valet av kontraktsprost.

V AVDELNINGEN

KYRKANS GEMENSAMMA FÖRVALTNING

20 kap

Kyrkomötet

1 § (30.12.2015/1602)
Kyrkomötets sammansättning

Kyrkans ombud vid kyrkomötet är

1) biskoparna i stiften,

2) fältbiskopen,

3) nittiosex genom val utsedda ombud av vilka trettiotvå är präster och sextiofyra är lekmän,

4) samernas ombud som väljs av sametinget,

5) ett ombud som statsrådet utser.

Ombuden ska vara medlemmar av kyrkan. Ett av de lekmannaombud som avses i 1 mom. 3 punkten ska väljas av församlingarna på Åland.

Domkapitlet utser inom sig ett prästerligt ombud i stället för biskopen, om biskopsämbetet är vakant eller biskopen har förhinder. Domkapitlet i ärkestiftet utser ett prästerligt ombud endast om varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i kyrkomötet.

2 § (6.6.2014/414)

2 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

3 § (6.6.2014/414)
Kyrkomötets mandatperiod

Kyrkomötets mandatperiod börjar den 1 maj efter verkställda val och varar fyra år.

4 § (6.6.2014/414)

4 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

5 § (6.6.2014/414)

5 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

6 § (6.6.2014/414)

6 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

6 a § (6.6.2014/414)

6 a § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

7 §
Kyrkomötets uppgifter

Kyrkomötet handlägger ärenden som angår kyrkans lära och arbete samt kyrkans lagstiftning, förvaltning och ekonomi.

På kyrkomötet ankommer

1) att godkänna och förordna om ibruktagande av bibelöversättning, den kristna läran, psalmbok och kyrkohandbok,

2) att handlägga frågor vilka förutsätter principiella ståndpunktstaganden som rör kyrkans tro och lära eller som grundar sig härpå, samt att vidta åtgärder med anledning av dessa,

3) att göra upp förslag till stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag samt att godkänna kyrkoordningen och valordningen för kyrkan,

4) att avge utlåtanden, göra framställningar och uttala önskemål till statsrådet i betydelsefulla frågor som gäller kyrkans och statens förhållande,

5) att besluta om inrättande av stift, om ändring av stiftsgränserna eller om indragning av stift, så som bestäms i 3 kap. 1 § 1 mom.,

6) att besluta om kyrkans förbindelser till övriga kyrkor, trossamfund och mellankyrkliga organisationer samt om samarbetet med dessa,

7) att godkänna en organisation som kyrkans missionsorganisation och att upphäva denna ställning,

8) att inrätta och dra in tjänsterna som ärkebiskop, biskop och ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli,

9) att välja och entlediga den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och sådana medlemmar i kyrkostyrelsen som avses i 22 kap. 1 § 1 mom. 3 och 4 punkten,

10) att godkänna verksamhets- och ekonomiplanen samt budgeten för kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond och besluta

a) om församlingarnas årliga avgift till kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond,

b) om grunderna för fördelningen av den finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter (430/2015) mellan församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkostyrelsen,

11) att låta granska räkenskaperna och förvaltningen för fonderna inom kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt för övriga fonder och andra tillgångar som kyrkostyrelsen och stiftsmyndigheterna förvaltar samt att fastställa boksluten för dem och att besluta om beviljande av ansvarsfrihet,

12) att handlägga de övriga ärenden som föreskrivs för kyrkomötet i denna eller någon annan lag eller i kyrkoordningen.

(30.12.2015/1602)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274. (30.12.2003/1274)

8 § (30.12.2015/1602)
Ombuds jäv

Kyrkomötets ordförande och de övriga ombuden är jäviga att delta i beslut som rör dem personligen.

9 § (30.12.2015/1602)
Framställningar och initiativ

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige har rätt att göra framställningar till och ett kyrkomötesombud rätt att ta initiativ vid kyrkomötet. Närmare bestämmelser om behandlingen av dessa finns i kyrkoordningen.

10 § (30.12.2015/1602)
Beslut som kräver kvalificerad majoritet

Ett förslag av ett utskott som till alla delar har godkänts i den första behandlingen ska i dess helhet upptas till andra behandling i ett särskilt plenum i den form som det blivit godkänt i den första behandlingen, om ärendet gäller

1) bibelöversättning, den kristna läran, psalmbok eller kyrkohandbok,

2) principiella ståndpunktstaganden som rör kyrkans tro och lära eller som grundar sig härpå samt vidtagande av åtgärder med anledning av dessa,

3) förslag till stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag eller godkännande av kyrkoordning.

Förslaget godkänns om det vid andra behandlingen får minst tre fjärdedelar av de röster som ges.

21 kap (30.12.2015/1602)

Biskopsmötet

1 § (30.12.2015/1602)
Biskopsmötets sammansättning

Medlemmar av biskopsmötet är biskoparna i stiften.

2 § (30.12.2015/1602)
Biskopsmötets uppgifter

Biskopsmötet ska

1) behandla ärenden som gäller kyrkans tro, undervisning och arbete,

2) behandla ärenden som gäller skötseln av stiften,

3) behandla ärenden som gäller kyrkans enhet, ekumeniska relationer, kyrkans missionsuppgift och kyrkans relation till andra religioner samt besluta om hur kyrkan ska företrädas i dessa ärenden,

4) lägga fram förslag för kyrkomötet om att en organisation ska godkännas som kyrkans missionsorganisation och att denna ställning ska upphävas,

5) meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av kyrkoordningen, om ärendet gäller

a) undervisning som ges en person som ansluter sig till kyrkan,

b) gudstjänst eller kyrklig förrättning,

c) konfirmandundervisning, tillstånd för anordnande av konfirmandundervisningen eller läroböcker som används i konfirmandundervisningen,

d) prästämbetet,

e) präst- eller lektorstjänst eller examen som krävs av sökande till sådan tjänst,

6) lägga fram förslag för och ge utlåtanden till kyrkomötet och kyrkostyrelsen,

7) utföra övriga uppgifter som mötet ska utföra enligt denna lag eller kyrkoordningen.

22 kap (30.12.2015/1602)

Kyrkostyrelsen, kyrkans centralfond, kyrkans pensionsfond och kyrkans arbetsmarknadsverk

1 § (30.12.2015/1602)
Kyrkostyrelsens sammansättning och mandatperiod

Medlemmar av kyrkostyrelsen är

1) ärkebiskopen såsom ordförande,

2) två biskopar som utses av biskopsmötet,

3) två präster som utses av kyrkomötet,

4) de lekmän som utses av kyrkomötet så att en lekman utses för varje stift.

Kyrkostyrelsens mandatperiod är fyra år.

Lekmannamedlemmarna ska vara valbara till lekmannaombud vid kyrkomötet.

I fråga om kyrkostyrelsens sektioner och ämbetskollegiet bestäms i reglementet för kyrkostyrelsen. Medlemmar av ämbetskollegiet är den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna.

2 § (30.12.2015/1602)
Kyrkostyrelsens uppgifter

På kyrkostyrelsen ankommer, om inte något annat bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen, att

1) sköta kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi och verksamhet,

2) utgöra styrelse för kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond,

3) bereda ärenden för kyrkomötet och sköta verkställigheten av kyrkomötets beslut,

4) sköta kyrkans relationer till staten och till samhället i övrigt och bevaka kyrkans intresse,

5) till statsrådet avge de utlåtanden som statsrådet begärt av kyrkan, om inte något annat följer av 20 kap. 7 § 2 mom.,

6) främja kyrkans verksamhet och församlingarnas arbete,

7) meddela närmare föreskrifter, om inte något annat följer av 21 kap. 2 §

a) om verkställigheten av kyrkolagen och kyrkoordningen i enlighet med vad som särskilt föreskrivs i denna lag,

b) om examen som krävs av tjänsteinnehavare,

c) om församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas bokföring och löneräkning,

8) sköta församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, stiftens, kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds bokföring och löneräkning samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa,

9) förvalta fonder för kyrkliga ändamål samt ta emot egendom som ges till kyrkan som gåva eller genom testamente,

10) bestämma de allmänna ändamålen för vilka kollekt ska uppbäras vid högmässogudstjänsterna,

11) besluta om erkännande och jämställande av studier, utbildning eller yrkespraktik utomlands samt om den behörighet som en examen medför enligt 6 kap. 15 §,

12) inrätta och dra in tjänster vid kyrkostyrelsen, om inte något annat följer av 20 kap. 7 § 2 mom.,

13) utse medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk,

14) i kyrkans författningssamling publicera de författningar som ska tas in i den,

15) sköta de uppgifter som inte ankommar på någon annan myndighet inom kyrkan.

I kyrkoordningen finns närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 1 mom. 8 punkten.

Kyrkostyrelsen företräder kyrkan och för dess talan vid domstolar och andra myndigheter samt ingår avtal och företar andra rättshandlingar för kyrkans räkning, om inte något annat följer av 19 kap.1 § 2 mom. eller 14 § i detta kapitel.

Kyrkostyrelsen ska ge sitt beslut enligt 1 mom. 11 punkten inom fyra månader efter det att en ansökan har anlänt till kyrkostyrelsen, om inte något annat föreskrivs.

3 § (30.12.2015/1602)
Delegering av beslutanderätt och behandling av ett ärende i ett högre organ

Sektioner, ämbetskollegiet, direktioner och kyrkostyrelsens tjänsteinnehavare kan inom de gränser som bestäms i kyrkoordningen ges rätt att avgöra ärenden på kyrkostyrelsens vägnar.

Ett beslut av ämbetskollegiet, en direktion eller en tjänsteinnehavare kan överföras till kyrkostyrelsen för avgörande på det sätt som anges i kyrkoordningen, om inte överföringen av ärendet särskilt förbjuds i denna lag eller i kyrkoordningen.

Bestämmelser om en direktions sammansättning, val av direktion, dess mandatperiod och uppgifter finns i kyrkoordningen.

4 § (30.12.2015/1602)
Beslutförhet

Kyrkostyrelsen samt dess sektioner och direktioner är beslutföra när mer än hälften av medlemmarna är närvarande. Ämbetskollegiet är beslutfört när minst tre medlemmar är närvarande.

5 § (30.12.2015/1602)
Kyrkans centralfond

Kyrkans centralfond är kyrkans gemensamma fond, vars tillgångar i enlighet med centralfondens budget används för

1) att understöda församlingar och kyrkliga samfälligheter med svag ekonomisk ställning samt för att utveckla samarbetet mellan församlingarna och församlingsstrukturen,

2) att finansiera församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kostnader för uppgifter som gäller begravningsväsendet, folkbokföring samt underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och inventarier,

3) de utgifter som stiften och kyrkans centralförvaltning har,

4) kyrkans gemensamma syften samt för betalning av kyrkans övriga utgifter enligt lag och förbindelser.

Helsingfors är hemort för kyrkans centralfond.

6 § (30.12.2015/1602)
Kyrkans pensionsfond

Kyrkans pensionsfond är pensionsanstalt för kyrkan och sköter dess uppgifter så som föreskrivs särskilt. Tillgångarna i kyrkans pensionsfond används för betalning av pensioner och familjepensioner.

Helsingfors är hemort för kyrkans pensionsfond.

7 § (30.12.2015/1602)
Avgifter till kyrkans centralfond

Varje församling eller kyrklig samfällighet ska årligen till kyrkans centralfond betala

1) högst tio procent av den kalkylerade kyrkoskatten vid den senast verkställda beskattningen (grundavgift),

2) en avgift som bestäms enligt de grunder som kyrkomötet fastställt (serviceavgift) för skötseln av de uppgifter som avses i 2 § 1 mom. 8 punkten.

8 § (30.12.2015/1602)
Avgifter till kyrkans pensionsfond

Varje församling eller kyrklig samfällighet ska årligen till kyrkans pensionsfond betala

1) för betalning och fondering av pensioner och familjepensioner en avgift som bestäms i procent av den lön som under finansåret i fråga betalas till tjänsteinnehavare och arbetstagare vilka omfattas av pensionsskyddet (pensionsavgift), då till lönen hänförs också fri bostad jämte värme,

2) invalidpensionernas självriskandelar, vilka bestäms enligt de grunder som kyrkomötet fastställer,

3) för utökning av kyrkans pensionsfond högst fem procent av kyrkoskatten vid den senast verkställda beskattningen (pensionsfondsavgift).

9 § (30.12.2015/1602)
Dröjsmålspåföljd

Vid försenad betalning av de avgifter som anges i 7 och 8 § ska på dem betalas en årlig dröjsmålsränta enligt en räntesats som kyrkomötet bestämmer. Räntesatsen får vara högst sex procentenheter högre än respektive referensränta som Finlands Bank uppger med stöd av 12 § i räntelagen (633/1982). En ändring i referensräntan ska beaktas från ingången av det kalenderår som följer på ändringen. Kyrkostyrelsen kan av särskilda skäl på ansökan befria en församling och en kyrklig samfällighet från skyldigheten att betala dröjsmålsränta.

En avgift som en församling eller kyrklig samfällighet åläggs att betala med stöd av 7 § 1 och 2 punkten samt 8 § 2 punkten är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av en sådan avgift finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

10 § (30.12.2015/1602)
Understöd från centralfonden

Församlingar och kyrkliga samfälligheter beviljas komplettering av skatteintäkterna och understöd enligt prövning ur kyrkans centralfond. I fråga om dessa understöd föreskrivs närmare i kyrkoordningen.

11 § (30.12.2015/1602)
Fördelning av finansiering för vissa samhällsuppgifter

Kyrkans centralfond fördelar den årliga finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter på församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna.

Kyrkostyrelsen har rätt att använda en sådan del av finansieringen som kyrkomötet beslutat för skötseln av de lagstadgade uppgifter för kyrkostyrelsen som gäller förvaltandet av kyrkans gemensamma medlemsregister.

Fördelningen av finansieringen på församlingar och kyrkliga samfälligheter anges närmare i kyrkoordningen.

12 § (30.12.2015/1602)
Tillsyn över placeringsverksamhet

Finansinspektionen har tillsyn över den placeringsverksamhet som kyrkans pensionsfond bedriver. I fråga om Finansinspektionens behörighet och tillsynsavgift föreskrivs särskilt genom lag.

13 § (30.12.2015/1602)
Övriga bestämmelser och föreskrifter om ekonomin

Närmare bestämmelser om skötseln av kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds ekonomi, om betalning av avgifter till kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt om understöden från centralfonden och om ansökningsförfarandet finns i kyrkoordningen.

På revisionen av kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt av övriga fonder och tillgångar som innehas av kyrkostyrelsen och stiften tillämpas revisionslagen (1141/2015). På skötseln av ekonomin tillämpas i övrigt bestämmelserna om skötseln av ekonomin i en församling eller kyrklig samfällighet i denna lag och i kyrkoordningen.

Närmare bestämmelser om hur ekonomiförvaltningen ska ordnas finns i ekonomistadgan, som godkänns av kyrkostyrelsen.

14 § (30.12.2015/1602)
Kyrkans arbetsmarknadsverk

I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans arbetsmarknadsverk som bevakar församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, domkapitlens och kyrkostyrelsens intressen i arbetsmarknadsfrågor.

Kyrkans arbetsmarknadsverk har i uppgift att för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, domkapitlen och kyrkostyrelsen förhandla och genom tjänste- och arbetskollektivavtal avtala om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare och arbetstagare i deras tjänst samt om samarbete inom arbetarskyddet enligt vad som föreskrivs särskilt. Arbetsmarknadsverket sköter även de övriga uppgifter som enligt lag hör till den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk. Arbetsmarknadsverket kan ge rekommendationer i frågor som inte kan avtalas genom tjänstekollektivavtal.

Arbetsmarknadsverkets beslutanderätt i frågor som avses i 1 och 2 mom. utövas av dess delegation, om inte beslutanderätten i en instruktion har getts till något av delegationens organ eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen. Bestämmelser om delegationens sammansättning, val av delegationen, dess mandatperiod och uppgifter finns i kyrkoordningen.

VI AVDELNINGEN

VAL OCH ÄNDRINGSSÖKANDE (6.6.2014/414)

23 kap (6.6.2014/414)

Förtroendevalda och val

Allmänna bestämmelser om förtroendeuppdrag och valbarhet (6.6.2014/414)
1 § (6.6.2014/414)
Förtroendevalda

Förtroendevalda är de som valts till ett organ i en församling, en kyrklig samfällighet, ett stift eller kyrkans centralförvaltning eller för något annat förtroendeuppdrag. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grundval av sin uppgift är medlem av ett organ är inte en förtroendevald.

De förtroendevalda ska främja kyrkans bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget kräver.

2 § (6.6.2014/414)
Valbarhet till förtroendeuppdrag

Valbar till förtroendeuppdrag i en församling och i en kyrklig samfällighet är en för kristen övertygelse känd konfirmerad församlingsmedlem som har fyllt 18 år och som inte är omyndig. Valbarhetsåldern måste ha uppnåtts på valdagen.

Valbar till förtroendeuppdrag i ett stift och i kyrkans centralförvaltning är valbara lekmannamedlemmar i en församling i stiftet och stiftets präster.

Valbar som samemedlem av stiftsfullmäktige och som sameombud vid kyrkomötet är en lekmannamedlem som är röstberättigad vid val till sameting och valbar till förtroendeuppdrag i församlingen.

Valbar som den medlem av stiftsfullmäktige och det ombud vid kyrkomötet som ska utses på Åland är en valbar lekmannamedlem i en församling i landskapet Åland.

3 § (6.6.2014/414)
Begränsning av valbarheten

Till förtroendeuppdrag kan utses endast en sådan valbar person som har samtyckt till uppdraget.

Vid församlingsval får den som är anställd hos församlingen inte utses till ett förtroendeuppdrag i församlingen. Om församlingen hör till en kyrklig samfällighet, är den som är anställd hos den kyrkliga samfälligheten eller hos en församling som hör till samfälligheten inte valbar till förtroendeuppdrag i den kyrkliga samfälligheten eller i en församling som hör till samfälligheten.

En person som är anställd vid domkapitlet eller som på tjänstens vägnar är medlem av domkapitlet är inte valbar till förtroendeuppdrag i stiftet. En person som är anställd vid kyrkostyrelsen är inte valbar som medlem av kyrkostyrelsen och kyrkostyrelsens kanslichef och ecklesiastikråd är inte valbara som ombud till kyrkomötet.

En präst som för viss tid har avstängts från prästämbetet är inte valbar till förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet. Om en domstol har dömt en präst till avsättning, är prästen inte valbar till de förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet förrän domkapitlet har utfärdat ett nytt tjänsteförordnande för en prästtjänst för honom eller henne.

4 § (6.6.2014/414)
Förlust av valbarhet och avsked från förtroendeuppdrag

När en medlem i ett organ förlorar sin valbarhet under mandatperioden befrias han eller hon från förtroendeuppdraget. En förtroendevald förlorar inte sin valbarhet till ett organ om han eller hon anställs i ett anställningsförhållande enligt 3 § 2 och 3 mom. för viss tid dock högst sex månader. Medan anställningen fortgår får han eller hon dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag.

Av giltiga orsaker kan en förtroendevald avgå från ett förtroendeuppdrag.

5 § (6.6.2014/414)
Avstängning och skiljande från förtroendeuppdrag

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en förtroendevald har gjort sig skyldig till ett tjänstebrott i sitt förtroendeuppdrag eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter ska han eller hon avkrävas en utredning. Om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott ska ärendet utan dröjsmål anmälas till förundersökningsmyndigheten för utredning. Den förtroendevalda kan för den tid undersökning eller rättegång pågår avstängas från förtroendeuppdraget.

Om en förtroendevald har åtalats för ett brott vars art eller det sätt på vilket det begåtts visar att han eller hon inte kan sköta sitt förtroendeuppdrag på det sätt uppdraget förutsätter, kan han eller hon avstängas från förtroendeuppdraget under den tid rättegången pågår.

Om en förtroendevald efter att valet förrättats genom ett beslut som vunnit laga kraft har dömts till fängelse i minst sex månader kan han eller hon skiljas från förtroendeuppdraget.

Ett beslut om avstängning från förtroendeuppdrag kan verkställas omedelbart. Ett beslut om skiljande från förtroendeuppdrag verkställs omedelbart.

6 § (6.6.2014/414)
Beslutanderätt i ärenden som gäller förtroendevalda

I fråga om befriande, beviljande av avsked, avstängning eller skiljande från ett förtroendeuppdrag beslutar det organ som har valt den förtroendevalda. I fråga om förtroendevalda som utsetts genom församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller val av ombud till kyrkomötet fattas beslutet dock av det organ som den förtroendevalda är medlem av.

Ordföranden för ett organ kan innan organet sammanträder fatta ett interimistiskt beslut om att den förtroendevalda ska avstängas. Ordföranden ska omedelbart föra ärendet till organet för avgörande. Över ordförandens beslut får varken yrkas rättelse eller anföras kyrkobesvär.

7 § (6.6.2014/414)
Skötseln av förtroendeuppdrag

En förtroendevald kvarstår i sitt uppdrag den tid för vilken han eller hon har utsetts och också därefter, till dess någon annan har utsetts i stället för honom eller henne. En förtroendevald ska sköta sitt uppdrag tills ärendet har avgjorts slutgiltigt, om

1) valet av förtroendevalda har överklagats,

2) avsked inte har beviljats,

3) kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet med stöd av 10 kap. 6 § har vägrat att verkställa kyrkofullmäktiges eller gemensamma kyrkofullmäktiges valbeslut.

Om en förtroendevald som utsetts genom församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller val av ombud till kyrkomötet avlider, förlorar sin valbarhet, beviljas avsked eller avstängs eller skiljs från sitt förtroendeuppdrag, kallas en suppleant i stället för honom eller henne. För andra förtroendeuppdrag ska en ny förtroendevald utses för den återstående mandatperioden.

8 § (6.6.2014/414)
Representationen för kvinnor och män i olika organ

I kyrkans organ, förutom vid kyrkomötet, i stiftsfullmäktige, domkapitlet, kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet, ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte något annat följer av särskilda orsaker.

Församlingsval och kyrkoherdeval (6.6.2014/414)
9 § (6.6.2014/414)
Församlingsval

Församlingsvalen är direkta, hemliga och proportionella.

Vid församlingsvalen utses medlemmarna av kyrkofullmäktige i en församling eller medlemmarna av gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet i en kyrklig samfällighet. Val förrättas vart fjärde år samtidigt i alla församlingar.

10 § (6.6.2014/414)
Undantagsval i en församling

Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet bildas utifrån resultatet i det föregående valet om en ändring av församlingsindelningen genomförs under valperioden, om församlingen ansluter sig till en kyrklig samfällighet eller utträder ur den eller om den kyrkliga samfälligheten upplöses.

Extra val förrättas om ett förfarande enligt 1 mom. inte är möjligt eller någon församling yrkar på val. När ändringen är obetydlig eller den återstående mandatperioden är kort, kan kyrkostyrelsen bestämma att extra val inte ska förrättas eller att kyrkofullmäktige i den odelade församlingen eller det tidigare gemensamma kyrkofullmäktige utgör gemensamt kyrkofullmäktige för den kyrkliga samfälligheten.

Om en församling slås samman med en annan församling fördelas mandaten i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet mellan församlingarna så som bestäms i 11 kap. 7 § 2 mom.

Om en person som finns upptagen i den namnserie som bildats på grundval av resultaten i föregående val inte längre är valbar ska han eller hon i det nya organet ersättas av den följande personen i namnserien.

Mandatperioden för de förtroendevalda som utsetts vid extra församlingsval varar till utgången av den löpande valperioden eller till utgången av följande valperiod, om valet förrättas under valperiodens sista år.

11 § (6.6.2014/414)
Kyrkoherdeval

Församlingens kyrkoherde väljs av församlingens i detta val röstberättigade medlemmar (direkt kyrkoherdeval).

På begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan domkapitlet besluta att kyrkoherden väljs genom ett val som förrättas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet (indirekt kyrkoherdeval).

Domkapitlet kan besluta att en gemensam kyrkoherde utses genom indirekt val om någon av de församlingar som delar på den gemensamma kyrkoherdetjänsten begär det.

Beslut om förrättande av indirekt val ska fattas innan tjänsten ledigförklaras.

12 § (6.6.2014/414)
Rösträtt i församlingsval och direkt kyrkoherdeval

Vid församlingsval har alla de medlemmar av kyrkan rösträtt som senast på valdagen fyller 16 år och som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland. Rösträtten utövas i den församling i vilken den röstberättigade har antecknats som medlem senast den 15 augusti valåret. Vid församlingsval som förrättas på nytt på grund av besvär och vid extra församlingsval utövas rösträtten i den församling i vilken motsvarande anteckning har gjorts senast 70 dagar före valdagen.

Vid direkt kyrkoherdeval och direkt kyrkoherdeval som förrättas på nytt på grund av besvär har alla de medlemmar av kyrkan rösträtt som senast den första valdagen fyller 18 år, som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland och som är antecknade som medlemmar av församlingen i fråga senast 70 dagar före den första valdagen.

Varje röstberättigad har lika rösträtt.

Val som förrättas i stiftet
13 § (6.6.2014/414)
Val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet

Prästmedlemmar och lekmannamedlemmar av stiftsfullmäktige samt prästombud och lekmannaombud till kyrkomötet utses separat genom proportionella och hemliga val.

14 § (6.6.2014/414)
Rösträtt vid val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet

Röstberättigade i valet av prästmedlemmar av stiftsfullmäktige och prästombud till kyrkomötet är stiftets präster.

Röstberättigade i valet av lekmannamedlemmar av stiftsfullmäktige och lekmannaombud till kyrkomötet är lekmannamedlemmarna av kyrkofullmäktige eller av församlingsråden och gemensamma kyrkofullmäktige. Om samma person är medlem av både församlingsrådet och av gemensamma kyrkofullmäktige, utövas rösträtten i församlingsrådet av hans eller hennes suppleant.

Ledamöter och suppleanter i sametinget har inte rösträtt i det val som nämns i 1 och 2 mom.

15 § (6.6.2014/414)
Val av lekmannamedlem och lekmannaombud som representerar samerna

Sametinget utser så som särskilt bestäms lekmannamedlemmen av stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift och sameombudet till kyrkomötet samt för dem en första och andra suppleant. Valen ska ske före den 1 april det andra året efter församlingsvalet.

16 § (6.6.2014/414)
Biskopsval och rösträtt

Val av biskop sker med slutna sedlar. Samtliga röstberättigade får rösta på en präst som är uppställd som kandidat.

Röstberättigade vid biskopsval är

1) stiftets präster,

2) stiftets lektorer,

3) de lekmannamedlemmar som har valts till stiftsfullmäktige och de lekmannaombud som har utsetts till kyrkomötet från stiftet,

4) i valet av biskop i Uleåborgs stift det sameombud till kyrkomötet som sametinget utsett,

5) lekmannaelektorerna i stiftets församlingar,

6) domkapitlets lagfarne assessor och lekmannamedlem.

Lekmannamedlemmarna av församlingarnas kyrkofullmäktige och församlingsråd utser så många lekmannaelektorer att det finns lika många sådana lekmannaelektorer som avses i 2 mom. 3–6 punkten som röstberättigade präster och lektorer sammanlagt.

Röstberättigade vid val av ärkebiskop är även de ombud till kyrkomötet som utsetts från de övriga stiften och det ombud som sametinget har utsett till kyrkomötet samt medlemmarna av stiftsfullmäktige, domkapitlen och kyrkostyrelsen.

17 § (6.6.2014/414)
Rösträtt vid val av prästassessor och kontraktsprost

Röstberättigade i valet av domkapitlets prästassessor är stiftets präster och lektorer.

Röstberättigade i valet av kontraktsprost är prosteriets präster och lektorer.

18 § (6.6.2014/414)
Begränsning av prästernas rösträtt

En präst som för viss tid avstängts från prästämbetet har inte den rösträtt som grundar sig på prästämbetet.

Särskilda bestämmelser om förrättande av val (6.6.2014/414)
19 § (6.6.2014/414)
Församlingens och stiftets valnämnder

För att församlingsval och direkt kyrkoherdeval ska kunna förrättas och organ bildas i enlighet med 10 § 1 mom. ska kyrkofullmäktige eller församlingsrådet tillsätta en valnämnd som består av kyrkoherden och minst fyra andra medlemmar samt minst lika många suppleanter. Suppleanterna ska ställas i den ordning i vilken de träder i stället för medlemmarna.

Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att församlingen delas in i röstningsområden, varvid valnämnden delas in i sektioner. En sektion är beslutför med tre medlemmar och dess uppgift är att sörja för verkställandet av röstningen i röstningsområdet enligt vad som närmare föreskrivs i valordningen för kyrkan.

För val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet tillsätter domkapitlet en valnämnd som består av en ordförande samt två präster och två lekmän som övriga medlemmar samt lika många suppleanter. För val av lekmannamedlem och lekmannaombud från församlingarna i landskapet Åland tillsätter domkapitlet en lekmannavalnämnd som består av en ordförande och två andra medlemmar samt lika många suppleanter.

20 § (6.6.2014/414)
Centralvalnämnd

Gemensamma kyrkorådet i en kyrklig samfällighet kan för församlingsval tillsätta en centralvalnämnd med uppgift att bistå valnämnderna i församlingarna i den kyrkliga samfälligheten, så att valen genomförs på ett enhetligt sätt.

21 § (6.6.2014/414)
Förteckning över röstberättigade

I förteckningen över röstberättigade ska antecknas de röstberättigade samt deras personbeteckning, adress och antal samt vid behov röstningsområdet. Adressen får dock inte antecknas i förteckningen, om denna uppgift ska hållas hemlig enligt 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. I förteckningen ska det finnas utrymme för anteckningar om utövande av rösträtten samt för anmärkningar.

22 § (6.6.2014/414)
Självrättelse av en förteckning över röstberättigade

Valnämnden har rätt att ta in en person i förteckningen över röstberättigade för församlingsval eller direkt kyrkoherdeval eller anteckna att personen saknar rösträtt, om personen felaktigt har utelämnats ur förteckningen, antecknats sakna rösträtt eller inneha rösträtt eller om personen har inträtt i eller utträtt ur kyrkan efter de bestämda dagar som avses i 12 §. Om valnämnden anser att en anteckning om personen i förteckningen i övrigt är felaktig, kan valnämnden korrigera felet. Vid församlingsval ska ändringarna göras senast före klockan 16 den 16:e dagen före valdagen och vid direkt kyrkoherdeval senast före klockan 16 den 16:e dagen före den första valdagen.

Om personen antecknas sakna rösträtt i förteckningen över röstberättigade, ska ett skriftligt beslut om detta fattas och beslutet delges personen i fråga på det sätt som bestäms i 24 kap. 11 § 1 mom. Något skriftligt beslut fattas dock inte om personen har avlidit eller dödförklarats efter att förteckningen har upprättats.

Om en person tas in i förteckningen över röstberättigade, ska ett meddelande om detta utan dröjsmål skickas till honom eller henne. Den som har anslutit sig som medlem av kyrkan har i församlingsval rösträtt i den församling till vilken han eller hon har anslutit sig.

Om någon annan felaktig anteckning om en person korrigeras i förteckningen över röstberättigade, ska detta delges personen i fråga utan dröjsmål, om det inte är uppenbart onödigt.

23 § (6.6.2014/414)
Laga kraft för förteckningen över röstberättigade

Vid församlingsval vinner förteckningen över röstberättigade laga kraft klockan 16 den 16:e dagen före valdagen. Vid direkt kyrkoherdeval vinner förteckningen laga kraft klockan 16 den 16:e dagen före den första valdagen.

En förteckning som vunnit laga kraft ska vid val följas oförändrad. Förteckningen anses ha vunnit laga kraft trots att förvaltningsdomstolen innan förteckningen vunnit laga kraft inte har gett sitt beslut med anledning av anförda besvär. Den som för valnämnden visar upp förvaltningsdomstolens beslut enligt vilket han eller hon är röstberättigad ska dock få utöva sin rösträtt.

24 § (6.6.2014/414)
Ordningen på röstningsställena

På ett röstningsställe eller i dess omedelbara närhet får inte under röstningstiden hållas tal, sättas upp anslag eller delas ut tryckta eller skrivna upprop, och de röstandes valfrihet får inte heller på något annat sätt utsättas för påverkan eller försök till det.

Röstningen ska ordnas så att valhemligheten bevaras. De närvarande ska följa de föreskrifter som valnämnden meddelar för att ordningen ska kunna upprätthållas och röstningen löpa störningsfritt.

24 kap

Underställning och ändringssökande

1 §
Underställning

När ett beslut som fattats av en myndighet i en församling eller en kyrklig samfällighet ska underställas, ankommer det på kyrkorådet eller församlingsrådet, då beslutet gäller en församlings myndighet, och på gemensamma kyrkorådet, då beslutet gäller en kyrklig samfällighets myndighet, att sköta underställningen och sända handlingarna till domkapitlet. Om kyrkostyrelsen ska pröva ett underställt ärende, ska domkapitlet sända handlingarna och sitt eget yttrande till kyrkostyrelsen. (30.12.2013/895)

Om en församlings eller kyrklig samfälliehets myndighet senare ändrar ett beslut som underslällningsmyndigheien har fastställt eller avgjort, skall det ändrade beslutet underställas.

Har underställning inte ägt rum inom ett år efter det beslutet fattades, skall beslutet anses ha förfallit.

2 §
Underställningsmyndighetens beslutanderätt

Har ett underställt beslut inte tillkommit i oriktig ordning och överskrider det inte myndighetens befogenhet och är det inte heller i övrigt lagstridigt eller oändamålsenligt, skall beslutet fastställas. I beslutet kan vid fastställelsen företas sådana ändringar med karaktär av rättelse som inte påverkar sakinnehållet. Ankommer det enligt denna lag på underställningsmyndigheten att avgöra ärendet, har myndigheten befogenhet att ändra det underställda beslutet även på annat sätt.

Besvär som anförts över ett beslut som skall underställas skall avgöras i samband med det underställda ärendet. Ett underställt beslut får inte fastställas eller avgöras förrän besvärstiden som gäller det underställda beslutet har löpt ut.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274. (30.12.2003/1274)

3 § (30.12.2003/1274)
Rättelseyrkande

Den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande enligt följande, om inte något annat bestäms i denna lag:

1) hos församlingens kyrkoråd eller församlingsråd i fråga om beslut av kyrkorådet eller församlingsrådet, deras sektioner samt av ett organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare som är underställd kyrkorådet eller församlingsrådet,

2) hos en kyrklig samfällighets gemensamma kyrkoråd i fråga om beslut av gemensamma kyrkorådet, dess sektion samt av ett organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare som är underställd gemensamma kyrkorådet,

3) hos domkapitlet i fråga om sådana beslut av en kyrkoherde som gäller beviljande av fritid, semester och tjänstledighet enligt 6 kap. 12 § 1 mom. kyrkoordningen samt hos kyrkorådet eller församlingsrådet i fråga om kyrkoherdens beslut i övriga ärenden,

3 a) hos kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet i fråga om sådana beslut av direktören för ett centralregister som gäller ärenden som avses i 16 kap. 5 § 2 mom., om inte något annat följer av 4 mom., (17.12.2015/1498)

4) hos domkapitlet i fråga om sådana beslut av domkapitlet som gäller huruvida en präst håller fast vid kyrkans bekännelse enligt 5 kap. 3 § och en lektor enligt 6 kap. 29 § eller huruvida en präst handlat i strid med de skyldigheter som är förenade med prästämbetet, försummat att fullgöra dem eller uppträtt olämpligt samt i fråga om beslut av ett organ eller en tjänsteinnehavare som är underställd domkapitlet, (8.11.2013/797)

5) hos kyrkostyrelsen i fråga om beslut av en sektion inom kyrkostyrelsen, ämbetskollegiet, en direktion, något annat förvaltningsorgan eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen, (16.12.2011/1325)

6) hos valnämnden i fråga om den vallängd som används vid direkt kyrkoherdeval eller församlingsval. (8.11.2013/797)

Rättelse får dock inte yrkas i sådana beslut av kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet eller församlingsrådet som underställs domkapitlet eller kyrkostyrelsen för fastställelse. (11.2.2011/118)

I ett beslut som avses i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

På rättelse av befolkningsuppgifter i kyrkböckerna tillämpas vad som föreskrivs i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster. På rättelse av andra uppgifter än befolkningsuppgifter i församlingarnas medlemsregister tillämpas vad som föreskrivs i personuppgiftslagen. (17.12.2015/1498)

Se Kyrkoordning 1055/1993 6 kap. 8 § och PersonuppgiftsL 523/1999 29 §. BefolkningsdataL 507/1993 har upphävts genom L 661/2009, se L om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 661/2009 75 §.

4 § (30.12.2003/1274)
Kyrkobesvär

Beslut av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, valnämnden i en församling och i ett stift, stiftsfullmäktige, domkapitlet och kyrkostyrelsen samt beslut av kyrkorådet, församlingsrådet och gemensamma kyrkorådet till följd av ett rättelseyrkande får överklagas genom kyrkobesvär hos förvaltningsdomstolen. Ärenden som ska underställas ska dock överklagas hos underställningsmyndigheten. (21.12.2012/1008)

Besvär får anföras på den grund att

1) beslutet har tillkommit i oriktig ordning,

2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller

3) beslutet annars strider mot lag.

Besvär över ett sådant beslut av en församling eller kyrklig samfällighet som skall underställas kan grundas även på att beslutet inte är ändamålsenligt. Besvär över ett beslut av underställningsmyndigheten kan anföras endast på den grund som anges i 2 mom.

Ändringssökanden skall framföra de besvärsgrunder som avses i 2 eller 3 mom. innan besvärstiden löper ut.

5 § (30.12.2003/1274)
Rättelse- och överklagbarhet

Rättelse får inte yrkas i och kyrkobesvär får inte anföras över beslut som endast gäller beredning eller verkställighet.

5 a § (30.12.2003/1274)

5 a § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

5 b § (30.12.2003/1274)

5 b § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

5 c § (30.12.2003/1274)

5 c § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

6 § (30.12.2003/1274)
Rätt att framställa rättelseyrkande och besvärsrätt

Rättelseyrkande får framställas och kyrkobesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt i fråga om ett beslut av en församlingsmyndighet också av en församlingsmedlem.

Rättelse får yrkas i och kyrkobesvär anföras över beslut av en kyrklig samfällighets myndighet även av samfällighetens medlemsförsamlingar och dessas medlemmar samt i fråga om beslut av församlingarnas gemensamma organ av en församling som är part i avtalet och dess församlingsmedlemmar.

När beslut som en församlingsmyndighet har underställt har lämnats utan prövning eller fastställelse eller har ändrats har kyrkorådet eller församlingsrådet rätt att anföra besvär över avgörandet. Om det underställda beslutet har fattats av en myndighet inom en kyrklig samfällighet har gemensamma kyrkorådet besvärsrätt. Om det underställda beslutet har ändrats eller lämnats utan prövning gäller i fråga om besvärsrätten för en part eller en församlingsmedlem vad som föreskrivs i 4 § 2 mom. och ovan i 1 och 2 mom.

En kyrklig myndighet som fattat beslut enligt denna lag, kyrkoordningen eller valordningen för kyrkan har rätt att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt myndighetens beslut.

5 mom. har upphävts genom L 21.12.2012/1008. (21.12.2012/1008)

Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får sökas genom kyrkobesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kyrkobesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kyrkobesvär.

7 § (6.6.2014/414)
Rätt att framställa rättelseyrkande och besvärsrätt i fråga om förteckning över röstberättigade

Den som anser att han eller hon felaktigt utelämnats ur förteckningen över röstberättigade i församlingsval och direkt kyrkoherdeval eller att en anteckning om honom eller henne är oriktig får yrka rättelse och anföra besvär över förteckningen.

Förvaltningsdomstolen ska före valförrättningen i brådskande ordning fatta beslut med anledning av besvär som anförts över valnämndens beslut och sända uppgift om beslutet till den vars rösträtt beslutet gäller och till valnämnden. Valnämnden ska göra behövliga anteckningar i förteckningen över röstberättigade.

7 a § (6.6.2014/414)
Rätt att anföra besvär över beslut om fastställande av valresultatet

Den som är part, har varit uppställd i valet och en valmansförening får genom besvär söka ändring i beslutet om fastställande av valresultatet på den grund att beslutet strider mot lag.

Dessutom får varje person som är röstberättigad i valet samt i församlingsval och direkt kyrkoherdeval en församlingsmedlem genom besvär söka ändring i beslutet på den grund att valet har förrättats i felaktig ordning och att detta har kunnat inverka på valresultatet.

8 § (30.12.2003/1274)
Besvär över pensionsbeslut

Om sökande av ändring i ett sådant beslut som kyrkans centralfond meddelat med stöd av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) och lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan (258/1970) bestäms i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan.

PensionsL för evangelisk-lutherska kyrkan 298/1966 och L om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan 258/1970 har upphävts genom PensionsL för evangelisk-lutherska kyrkan 261/2008, fr.o.m 1.1.2017 PensionsL för den offentliga sektorn 81/2016.

8 a § (30.3.2007/354)
Rättsmedel i upphandlingsärenden

I fråga om rättsmedel i beslut av en kyrklig myndighet i ett upphandlingsärende som hör till tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling (348/2007) gäller det som föreskrivs om rättsmedel i lagen om offentlig upphandling.

Ändring i ett sådant beslut om upphandling som fattats av en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, av ett domkapitel eller av kyrkostyrelsen får inte sökas med stöd av denna lag, om ärendet hör till marknadsdomstolens behörighet. (11.2.2011/118)

8 b § (30.12.2013/895)
Museiverkets besvärsrätt

Museiverket får genom besvär överklaga

1) ett i 14 kap. 2 § 3 mom. 3 punkten avsett beslut som en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet har fattat, om beslutet gäller en skyddad kyrklig byggnad,

2) ett i 14 kap. 5 § 2 mom. eller 5 b § avsett beslut som kyrkostyrelsen har fattat om skyddet av en kyrklig byggnad.

9 § (30.12.2003/1274)
Rättelseyrkande- och besvärstid

Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar och kyrkobesvär anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Rättelseyrkande över förteckningen över röstberättigade i församlingsval eller direkt kyrkoherdeval ska dock framställas senast den andra vardagen efter att den tid då förteckningen ska hållas framlagd enligt 8 § i valordningen för kyrkan har gått ut samt inlämnas till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden beslutar om. (6.6.2014/414)

Besvär med anledning av beslut om självrättelse av förteckningen över röstberättigade enligt 23 kap. 22 § 2 mom. och valnämndens beslut med anledning av rättelseyrkande enligt 9 och 62 § i valordningen för kyrkan ska anföras inom sju dagar från det att beslutet har delfåtts. Besvären ska riktas till förvaltningsdomstolen och inom nämnda tid lämnas in till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden beslutar om. Valnämnden ska i brådskande ordning sända besvären, ett protokollsutdrag, valnämndens utlåtande och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsdomstolen. (6.6.2014/414)

Tiden för ett rättelseyrkande som avser ett beslut om uppsägning enligt 6 kap. 52 § börjar löpa först från utgången av den uppsägningstid som anges i 6 kap. 55 §. Detsamma gäller besvärstiden när kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige har fattat ett beslut om uppsägning enligt 6 kap. 52 §. (21.12.2012/1008)

10 § (30.12.2003/1274)
Anvisning om rättelseyrkande och besvärsanvisning

Till ett beslut över vilket kyrkobesvär får anföras skall fogas besvärsanvisning.

Till ett beslut i vilket rättelse får yrkas skall fogas anvisning om rättelseyrkande.

Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kyrkobesvär inte får anföras skall fogas ett meddelande om förbud mot ändringssökande och på vilken bestämmelse förbudet baserar sig.

11 § (30.12.2003/1274)
Delgivning (11.2.2011/118)

Parterna ska för kännedom sändas ett protokollsutdrag som gäller beslutet jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning, interimistiska beslut, kallelser och andra sådana meddelanden särskilt per brev, om de inte har getts till parten skriftligen vid sammanträdet. Delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter att brevet har sänts, om det inte visas att delgivningen har skett senare. (11.2.2011/118)

En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet eller underställnings- eller besvärsmyndighetens beslut har lagts fram offentligt. (8.11.2013/797)

Den som innehar en gravrätt anses ha fått del av ett beslut som avses i 17 kap. 5 § 4 mom. när kungörelsen om beslutet har publicerats i en tidning.

Om delgivning av ett beslut i ett pensionsärende föreskrivs i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan.

PensionsL för evangelisk-lutherska kyrkan 298/1966 och L om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan 258/1970 har upphävts genom PensionsL för evangelisk-lutherska kyrkan 261/2008, fr.o.m 1.1.2017 PensionsL för den offentliga sektorn 81/2016. Om delgivning se PensionsL för den offentliga sektorn 81/2016 112 § § och L om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 13/2003 18 och 19 §.

11 a § (6.6.2014/414)
Delgivning av beslut om fastställande av valresultatet

Beslutet om fastställandet av resultatet av ett direkt kyrkoherdeval delges part och delgivningen anses ha skett så som det bestäms i 11 § 1 mom. En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet om fastställandet av resultatet av församlingsval eller direkt kyrkoherdeval på det sätt som bestäms i 11 § 2 mom.

Röstberättigade, valmansföreningar och uppställda kandidater i församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet samt biskopsval anses ha fått del av beslutet när valnämndens eller domkapitlets protokoll har lagts fram offentligt.

12 § (30.12.2003/1274)
Behörig förvaltningsdomstol

Besvär anförs

1) över beslut av ett domkapitel och stiftsfullmäktige samt av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet som hör till stiftet hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets domkapitlet är beläget, och

2) hos Helsingfors förvaltningsdomstol över beslut av kyrkomötet och kyrkostyrelsen. (6.6.2014/414)

Ett förvaltningstvistemål behandlas vid den förvaltningsdomstol som enligt 1 mom. är behörig att behandla besvär över beslut av den kyrkliga myndighet som är part i förvaltningstvistemålet. Om parterna i förvaltningstvistemålet utgörs av två kyrkliga myndigheter, behandlas målet vid den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som är svarande är belägen enligt 1 mom.

13 § (30.12.2003/1274)
Fullföljd

Över ett beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Om förvaltningsdomstolens beslut gäller besvär över ett beslut av en församlings eller en kyrklig samfällighets myndighet, ska det utan dröjsmål tillkännages genom anslag på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens anslagstavla. (17.12.2015/1498)

Besvärstiden räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet om beslutet har anslagits. Om beslutet särskilt har delgivits den som saken gäller, räknas besvärstiden dock från delfåendet.

14 § (30.12.2003/1274)
Begränsning av rätten att yrka rättelse och att anföra besvär

Ändring får inte sökas genom rättelseyrkande eller besvär i

1) beslut av kyrkomötet, med undantag av beslut som fattas med stöd av 23 kap. 6 §, och beslut av biskopsmötet,

2) beslut som biskopen och domkapitlet gemensamt har fattat om godkännande till prästämbetet eller om att återge prästämbetet och inte heller i beslut som biskopen har fattat ensam, förutom beslut med stöd av 19 kap. 5 §,

3) beslut av kyrkostyrelsen i sådana ärenden som avses i 23 kap. 10 § 2 mom.,

4) beslut av kyrkans arbetsmarknadsverks delegation som den har fattat i ett sådant ärende som avses i 22 kap. 14 §,

5) sådana beslut av en myndighet inom en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen som har fattats med stöd av 3 § 2 mom. i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal,

6) beslut av domkapitlet i ärenden enligt 6 kap. 11 § 2 och 3 mom. samt 23 kap. 11 § 2 och 3 mom. i denna lag, enligt 2 kap. 3 § och 9 § 2 mom., 6 kap. 14 § 2 mom., 16 § 1 mom., 17 § 2 mom., 30 § 1 mom. och 38 §, 9 kap. 7 § och 19 kap. 11 § i kyrkoordningen samt enligt 3 § 3 mom., 55 § 1 mom., 58 och 60 § i valordningen för kyrkan och inte heller i beslut som gäller avläggande av pastoralexamen, högre pastoralexamen eller examen i ledning av församlingsarbete enligt 6 kap. 12 § i kyrkoordningen,

7) valnämndens beslut enligt 17 § 1 mom. i valordningen för kyrkan om att lämna en stiftelseurkund utan prövning samt ärenden enligt 19 och 22 mom. i valordningen för kyrkan, och inte heller i valmyndighetens åtgärder eller beslut om förhandsröstning i hemmet,

8) en förvaltningsdomstols beslut som gäller förteckningen över röstberättigade i församlingsval eller direkt kyrkoherdeval,

9) varning enligt 6 kap. 26 § 3 mom. som arbetsgivaren gett en tjänsteinnehavare, och inte heller

10) arbetsgivarens begäran eller förordnande enligt 6 kap. 31 §.

(30.12.2015/1602)

Beslut om interimistisk avstängning från tjänsteutövning eller interimistisk avstängning från utövandet av prästämbetet enligt 6 kap. 63 § får inte överklagas genom rättelseyrkande eller besvär. (21.12.2012/1008)

En församlingsmedlem har inte rätt att yrka rättelse i eller anföra besvär enligt 6 § 1 mom. över kyrkorådets eller församlingsrådets beslut om det gäller sådan diakoni, kristen fostran eller undervisning som riktar sig till någon annan person.

4 mom. har upphävts genom L 6.6.2014/414. (6.6.2014/414)

15 § (8.11.2013/797)
Rättelse av valresultat

Om förfarandet vid val av förtroendevalda eller tjänsteinnehavare har varit lagstridigt ska valet upphävas. Om felet enbart ligger i beräkningen av valresultatet ska det bestämmas att det ska rättas. Om förfarandet varit lagstridigt vid biskopsval, direkt kyrkoherdeval, församlingsval eller vid val av ombud till kyrkomötet eller av medlem av stiftsfullmäktige och denna omständighet har kunnat påverka valresultatet ska det bestämmas att valet ska förrättas på nytt, om inte besvärsmyndigheten kan rätta valresultatet.

16 § (30.12.2003/1274)
Övriga bestämmelser om rättskipningsärenden

Om inte något annat föreskrivs i denna lag skall vid behandlingen av besvär och förvaltningstvistemål iakttas vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

VII AVDELNINGEN

SÄRSKILDA STADGANDEN

25 kap

Kompletterande stadganden

1 §
Besluts verkställbarhet

Ett beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfallighet, som inte skall underställas, kan verkställas innan det har vunnit laga kraft, om inte ett överklagande skulle bli överflödigt på grund av verkställigheten eller den myndighet hos vilken besvär har anförts förbjuder verkställigheten eller bestämmer att den skall avbrytas.

Beslut i ärenden som kan överföras till kyrkostyrelsen, domkapitlet, kyrkorådet eller församlingsrådet för behandling får inte verkställas förrän det har utretts att ärendet inte kommer att överföras. (29.11.1996/936)

Föreskrivs inte något annat i denna lag eller med stöd av den, skall vid verkställigheten av kyrkostyrelsens, stiftsfullmäktiges eller domkapitlets beslut förvaltningsprocesslagen iakttas. Kyrkostyrelsen, stiftsfullmäktige eller domkapitlet har dock rätt att själv besluta att beslut skall verkställas omedelbart om ärendet är så brådskande att ett dröjsmål skulle orsaka synnerlig skada. (30.12.2003/1274)

2 § (21.12.2012/1008)
Domstolarnas anmälningsskyldighet

Åtalas en präst vid en allmän domstol, ska domstolen anmäla detta till behörigt domkapitel som kan förordna ett ombud att närvara vid behandlingen av målet. Anmälan behövs inte i ett ärende som handläggs i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) eller i fråga om vilket handläggningen har inletts i detta förfarande men överförts till handläggning vid domstol efter att den misstänkte eller målsäganden återtagit sitt samtycke enligt 4 eller 5 § i den lagen eller den misstänkte har motsatt sig ett ordningsbotsföreläggande enligt 18 § i den lagen.

Har en domstol dömt en präst eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen, vid ett domkapitel, i en församling eller i en kyrklig samfällighet till straff för något annat brott, ska en kopia av beslutet utan dröjsmål sändas till domkapitlet då ärendet gäller en präst och då ärendet gäller andra tjänsteinnehavare till den församling eller kyrkliga myndighet hos vilken tjänsteinnehavaren är anställd.

2 § har tillfogats genom L 1008/2012, som träder i kraft samma dag som L om föreläggande av böter och ordningsbot. Den tidigare formen lyder:

2 § (30.12.2003/1274)

2 § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

3 § (30.12.2003/1274)
Framläggande av protokoll

Protokoll över sådana beslut av organ eller tjänsteinnehavare över vilka en församlingsmedlem kan framställa rättelseyrkande eller anföra besvär ska efter justering hållas offentligt framlagda med en anvisning om rättelseyrkande eller en besvärsanvisning som fogats till dem så som det på förhand har meddelats på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens anslagstavla. (6.6.2014/414)

Protokoll över fastställande av valresultatet som upprättats av stiftets valnämnd eller av domkapitlet samt besvärsanvisning som fogats till dem ska hållas offentligt framlagda på domkapitlets anslagstavla. (6.6.2014/414)

Underställningsmyndighetens och besvärsmyndighetens beslut jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning skall hållas framlagda på samma sätt som kyrkorådets protokoll.

Protokollet eller beslutet skall hållas framlagda åtminstone under den tid som reserverats för rättelseyrkande eller anförande av besvär.

4 §
Delgivning till församling, kyrklig samfällighet, stift eller kyrkan (30.12.2003/1274)

Stämning eller annat tillkännagivande som skall delges en församling eller kyrklig samfällighet skall i en församling tillställas kyrkofullmäktiges ordförande eller kyrkoherden samt i en kyrklig samfällighet ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkorådet. Stämning eller tillkännagivande kan även delges en tjänsteinnehavare som i ett reglemente har förordnals att ta emot dessa.

Stämning eller tillkännagivande som skall delges kyrkan skall tillställas kyrkostyrelsens ordförande eller vice ordförande eller den tjänsteinnehavare som i reglementet för kyrkostyrelsen har förordnats att ta emot tillkännagivanden.

Stämning eller något annat tillkännagivande som skall delges ett stift skall tillställas domkapitlets ordförande eller den tjänsteinnehavare som i arbetsordningen för domkapitlet har förordnats att ta emot tillkännagivanden. (30.12.2003/1274)

I rättegångsbalken bestäms om när delfåendet av en stämning eller ett beslut av allmän domstol skall anses ha skett. Om delfående av andra meddelanden eller handlingar gäller förvaltningslagen. (30.12.2003/1274)

5 § (30.12.2003/1274)
Behandlingen av förvaltningsärenden

När ett förvaltningsärende handläggs hos kyrkliga myndigheter skall förvaltningslagen och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) iakttas, om inte något annat följer av denna lag. Vad som bestäms i 28 § 1 mom. 6 punkten förvaltningslagen tillämpas dock inte i kyrkoförvaltningen.

Kyrkostyrelsens förtroendevalda samt dess tjänsteinnehavare och arbetstagare kan dock utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten förvaltningslagen behandla ett pensionsärende som grundar sig på pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan eller en fråga som anknyter till ordnandet av pensionsskyddet och som gäller en församling eller en kyrklig samfällighet eller en sådan kyrklig förening, stiftelse eller annan sammanslutning som ingått ett pensionsavtal med kyrkostyrelsen eller tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är anställda hos dem.

Motiveringen för ett beslut kan utelämnas, om beslutet gäller val som förrättats av ett kyrkligt organ med flera medlemmar.

5 a § (30.3.2007/354)
Behandlingen av upphandlingsärenden

När ett upphandlingsärende behandlas vid en kyrklig myndighet skall lagen om offentlig upphandling iakttas.

6 § (30.12.2003/1274)
Ledande av möte och begränsning av yttranderätten

Vid möten som hålls av ett kyrkligt organ skall ordföranden leda behandlingen av ärendena och svara för ordningen. Om en medlem uppträder så att mötets gång störs, skall ordföranden uppmana honom eller henne att uppträda så som omständigheterna kräver. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden bestämma att han eller hon skall avlägsnas. Om oordning uppkommer skall ordföranden avbryta eller avsluta mötet.

En medlem har yttranderätt i det ärende som behandlas. Medlemmen skall hålla sig till saken när han eller hon yttrar sig. Om medlemmen avviker från saken i sitt yttrande, skall ordföranden uppmana medlemmen att hålla sig till saken. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden förbjuda denna att fortsätta att yttra sig. Om en medlem drar ut på sitt yttrande trots att detta är uppenbart onödigt, kan ordföranden efter att ha anmärkt på saken förbjuda medlemmen att fortsätta att yttra sig.

I en arbetsordning eller i något annat reglemente eller någon annan instruktion kan tas in sådana bestämmelser om omfånget på medlemmarnas inlägg i enskilda frågor som är nödvändiga för att trygga mötets gång.

Vad som ovan föreskrivs om medlemmar i ett organ gäller också den som har en på lag eller på en med stöd av lag utfärdad bestämmelse eller föreskrift baserad närvaro- och yttranderätt vid organets möten.

7 §
Beräknande av laga tid

Vid beräknande av en bestämd tid som i denna lag eller i en med stöd av den utfärdad författning har förelagts i förvaltnings- och lagskipningsärenden samt när det gäller den bestämda tidens sista dag eller en bestämd dag eller klockslag, tillämpas lagen om beräknande av laga lid (150/30). Dock skall de bestämmelser i valordningen för kyrkan iakttas som gäller bestämd tid, bestämd dag eller klockslag och som förelagts för valhandling.

8 § (30.12.2015/1602)
Offentlighet och sekretess

Inom kyrkoförvaltningen tillämpas vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av 5 kap. 2 §, 6 kap. 28 eller 29 § eller 24 kap. Sekretessbelagda är även handlingar som gäller själavård eller diakoniarbete för enskilda personer.

Beslut om att bestämma och ta ut de avgifter som avses i 34 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet fattas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, domkapitlet eller kyrkostyrelsen.

I reglementet eller instruktionen för en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, i arbetsordningen för ett domkapitel och i reglementet för kyrkostyrelsen kan beslutanderätten i fråga om utlämnande av en handling överföras från myndigheten på en tjänsteinnehavare som lyder under denna.

8 a § (6.6.2014/414)
Offentlighet för en förteckning över röstberättigade

Var och en har rätt att ta del av förteckningen över röstberättigade för församlingsval och direkta kyrkoherdeval under den tid då förteckningen finns offentligt framlagd. Förteckningen får inte lämnas ut för kopiering eller fotografering, och kopior av den får inte ges ut. Den som är antecknad i förteckningen har dock rätt att avgiftsfritt få ett utdrag av de uppgifter som antecknats om honom eller henne i förteckningen. Den som har begärt att bli upptagen i förteckningen har rätt att få uppgift om handlingar i anslutning till behandlingen av ärendet i enlighet med bestämmelserna i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Förteckningen över röstberättigade i församlingsval och direkt kyrkoherdeval ska vara sekretessbelagd vid andra tidpunkter än den som avses i 1 mom. Sekretessen hindrar inte att uppgifter i förteckningen lämnas ut till den som behöver dem för att klarlägga sin rösträtt.

I fråga om förteckningens offentlighet och behandlingen av den gäller i övrigt bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i personuppgiftslagen.

8 b § (30.12.2015/1602)
Rätt att få upplysningar

Kyrkans arbetsmarknadsverk har rätt att av kyrkostyrelsen, ett domkapitel samt av myndigheter inom en församling och kyrklig samfällighet få sådana upplysningar som verket behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt 22 kap. 14 §.

En förtroendevald har rätt att av kyrkliga myndigheter få sådana upplysningar samt för påseende sådana handlingar som han eller hon anser vara behövliga i sitt uppdrag, om inte något annat följer av bestämmelserna om sekretess.

En revisor har trots sekretessbestämmelserna rätt att av kyrkliga myndigheter få de upplysningar samt för påseende de handlingar som revisorn anser vara behövliga för skötseln av revisionsuppdraget.

9 § (30.12.2003/1274)
Föredragandens ansvar

Skall ett beslut av en kyrklig myndighet fattas på föredragning av en tjänsteinnehavare enligt en bestämmelse i kyrkolag eller en med stöd därav utfärdad författning eller enligt befallning av en förman i tjänsten, är föredraganden ansvarig för vad som har beslutats på hans eller hennes föredragning, om han eller hon inte har anmält avvikande åsikt till protokollet eller beslutsliggaren.

10 § (8.11.2013/797)
Lika röstetal

Faller rösterna vid omröstning lika, gäller som beslut den åsikt för vilken ordföranden gett sin röst. I ärenden som gäller uppsägning eller hävning av en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande eller konstaterande av att tjänsteförhållandet förfallit samt i ärenden som gäller en prästs prästämbete enligt 5 kap. 3 § 2–4 mom. och en lektorstjänst enligt 6 kap. 29 § avgör dock den åsikt som är lindrigare.

Om rösterna eller jämförelsetalen faller lika vid val, avgör lotten. När det gäller indirekt kyrkoherdeval och val av kaplan eller ordinarie lektor kan det i kyrkoordningen bestämmas att domkapitlet, om rösterna faller lika, ska utnämna någon av de sökande som fått de flesta rösterna till tjänsten.

Besätts en tjänst eller ett förtroendeuppdrag på tjänsteförslag och faller rösterna därvid lika, blir den vald som uppförts på förslag framom den andra.

10 a § (6.6.2014/414)

10 a § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

11 § (6.6.2014/414)

11 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

12 §
Församlingar med särskilda rättigheter

En församling som tillförsäkrats särskilda rättigheter, så som särskild rätt vid val av präst, bibehåller dessa rättigheter.

Domkapitlet kan på ansökan av kyrkofullmäktige bevilja en församling som avses i 1 mom. tillstånd att för viss tid skaffa prästerliga tjänster utan att besätta en prästtjänst. Domkapitlet kan av vägande skäl återkalla tillståndet innan tiden löpt ut. För den tid tillståndet beviljats förordnar domkapitlet en tjänsteinnehavare i församlingen som är förtrogen med kyrkböckerna att svara för sådant beslutsfattande i ärenden som gäller förande av kyrkböcker som enligt 16 kap. hör till kyrkoherden. Domkapitlet ger närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment. (3.9.2010/787)

13 §
Arkivering

Om domkapitlens, biskopsmötets, kyrkostyrelsens och kyrkomötets arkiv ges bestämmelser i ett reglemente eller en arbetsordning för dessa.

14 § (17.12.2015/1498)
Undantagsförhållanden

Om det genom förordning av statsrådet föreskrivs att befogenheter enligt beredskapslagen (1552/2011) ska börja tillämpas under undantagsförhållanden, kan kyrkostyrelsen sammankalla kyrkomötet på en plats som den bestämmer.

Om kyrkomötet inte kan sammankomma under undantagsförhållanden, har kyrkostyrelsen rätt att på kyrkomötets vägnar göra framställningar och avge utlåtanden till statsrådet. Dessutom har kyrkostyrelsen rätt att för högst ett år meddela interimistiska bestämmelser om

1) budgeten för kyrkans centralfond, ändringar i budgeten eller tillämpning av ett budgetförslag till dess att kyrkomötet har fattat beslut i ärendet,

2) kyrkostyrelsens förvaltning och verksamhet,

3) församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas förvaltning, skyddet av deras egendom och andra åtgärder som undantagsförhållandena kräver,

4) framskjutande av församlingsval,

5) att kyrkofullmäktiges eller gemensamma kyrkofullmäktiges beslutanderätt ska överföras på kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet, eller att kyrkorådets eller församlingsrådets beslutanderätt ska överföras på kyrkoherden.

Sådana interimistiska bestämmelser som kyrkostyrelsen har meddelat med stöd av 2 mom. ska lämnas över till kyrkomötet för behandling genast när det kan sammankomma. Kyrkomötet kan låta en bestämmelse vara i kraft, ändra den eller upphäva den.

15 § (17.12.2015/1498)
Beslutförheten under undantagsförhållanden

Domkapitlet kan under sådana undantagsförhållanden som avses i 14 § 1 mom. fatta sådana nödvändiga och brådskande beslut som hör till domkapitlets och stiftsfullmäktiges behörighet, om tre av domkapitlets medlemmar är närvarande.

Kyrkostyrelsen kan fatta i 14 § 1 och 2 mom. avsedda och andra nödvändiga och brådskande beslut, om fem av kyrkostyrelsens medlemmar är närvarande.

15 a § (17.12.2015/1498)
Förberedelser inför undantagsförhållanden och krissituationer samt ledningen av förberedelserna

Församlingen, den kyrkliga samfälligheten, stiftet och kyrkostyrelsen ska genom beredskapsplanering och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt under undantagsförhållanden.

Församlingen ska bereda sig på att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer.

Domkapitlet leder och övervakar förberedelserna inom stiftets församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kyrkostyrelsen leder förberedelserna inom kyrkans centralförvaltning.

16 § (31.3.2006/236)
Kyrkliga utmärkelsetecken och titlar

Kyrkliga utmärkelsetecken är Sankt Henrikskorset och Mikael Agricolakorset. Bestämmelser om villkoren för förlänande och återtagande av dem finns i föreskrifter som godkänns av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen bestämmer om kyrkans övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken samt om villkoren för förlänande och återtagande av dem.

Ärkebiskopen beslutar om förlänande av utmärkelsetecknet Sankt Henrikskorset och utmärkelsetecknet Mikael Agricolakorset på förslag av ett beredningsorgan som tillsätts av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen beslutar om förlänande av övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken.

Utöver vad som bestäms i lagen om offentlig belöning (1215/1999) och i den förordning av republikens president som utfärdats med stöd av nämnda lag kan biskopen förläna prosttiteln samt domkapitlet titeln director cantus och director musices.

17 § (25.5.2012/249)
Vapen

Kyrkan, stiften och biskoparna har ett vapen. Församlingar kan ha ett vapen.

Vapnet ska utarbetas enligt heraldiska regler.

18 § (25.5.2012/249)
Godkännande och fastställelse av vapen

Kyrkans vapen godkänns av kyrkostyrelsen.

Stiftens och biskoparnas vapen godkänns av domkapitlet. Domkapitlets beslut ska underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

Kyrkostyrelsen ska innan ett vapen godkänns eller fastställs inhämta Riksarkivets yttrande.

Församlingarnas vapen godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets beslut ska underställas domkapitlet för fastställelse. Domkapitlet ska innan vapnet fastställs inhämta Riksarkivets yttrande.

19 § (25.5.2012/249)
Övervakning av användningen av vapen

Användningen av vapen övervakas av det organ som har godkänt vapnet.

20 § (25.5.2012/249)
Sigill och stämplar

I denna lag avses med

1) sigill bild och text som trycks i lack eller på ett papper av bestämd form och som bekräftar en handlings riktighet eller bild och text som är färdigt tryckta på ett papper,

2) stämpel motsvarande text och bild i bläck som i stället för sigill används för att bekräfta en handlings riktighet.

Vad som i denna lag bestäms om sigill och stämplar tillämpas även på andra optiska märkningar och avtryck som ersätter eller kompletterar sigill och stämplar och som används inom den kyrkliga förvaltningen för att bekräfta handlingars riktighet.

21 § (25.5.2012/249)
Godkännande och fastställelse av sigill och stämplar

Biskopsmötet och domkapitlen godkänner sina egna sigill och stämplar. Kontraktsprostarnas sigill och stämplar godkänns av domkapitlet. Församlingarnas sigill och stämplar godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Centralregistrens sigill och stämplar godkänns av gemensamma kyrkorådet eller av kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet i den församling eller kyrkliga samfällighet som är störst till folkmängden.

Kyrkofullmäktige, församlingsrådet, gemensamma kyrkorådet och kyrkorådet ska underställa domkapitlet sitt beslut om godkännande av sigill och stämplar för fastställelse.

22 § (25.5.2012/249)
Förstöring av sigill och stämplar

Sigill och stämplar som tas ur bruk och särskilda redskap om möjliggör framställning av dem ska förstöras eller tas tillvara. Det organ som har godkänt sigillet eller stämpeln beslutar om förstöringen.

23 § (25.5.2012/249)
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om sigillens och stämplarnas form, storlek, text, språk, färg, emblem, fastställelse och förstöring kan ges i kyrkoordningen.

26 kap

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

1 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och genom den upphävs kyrkolagen av den 23 december 1964 (635/64) jämte ändringar.

Samtidigt med denna kyrkolag träder även kyrkoordningen och valordningen för kyrkan i kraft i den form som dessa har godkänts av kyrkomötet i samband med godkännandet av förslaget till denna kyrkolag. Även övriga åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

2 §
Mandatperioden för organ som valts före kyrkolagens ikraftträdande

Kyrkans och stiftens samt församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhetsorgan, som valts enligt den upphävda kyrkolagen, fortsätter sin verksamhet till dess mandatperioden för motsvarande organ enligt denna lag begynner.

Mandatperioden för en kommitté som tillsatts enligt 286 § 1 mom. i den upphävda kyrkolagen upphör när den för kommittén förelagda verksamhetsperioden upphört.

3 §
Församlingsförbund

På sådana församlingsförbund som grundats före denna lags ikraftträdande tillämpas fortsättningsvis vad som stadgas om dessa i den upphävda kyrkolagen.

4 §
Tjänsteinnehavarnas ställning

Stadgandena i den genom denna lag upphävda kyrkolagen skall fortfarande gälla

1) avgångsåldern för biskop, ecklesiastikråd och innehavare av en präst- eller kantorstjänst som utnämnts eller valts före denna lags ikraftträdande, samt

2) besättande av en tjänst, om ansökningstiden utgått före denna lags ikraftträdande.

En kyrkoherde som är kontraktsprost då denna lag träder i kraft har, utan hinder av 19 kap. 11 § 1 mom., rätt att kvarstå i detta ämbete under sex år räknat från lagens ikraftträdande.

När lagen träder i kraft förändras

1) tjänstebenämningen för en extraordinarie präst i en församling eller kyrklig samfallighet till församlingspastor,

2) tjänstebenämningen teologiskt bildad assessor till prästassessor, och

3) den finska tjänstebenämningen för lagfaren assessor "lainoppinut asessori" till "lakimiesasessori".

Den med tjänsten förenade skyldigheten för en kyrkoherde eller en kaplan i en kapellförsamling att bo i en tjänstebostad i enlighet med 2 § 4 mom. lagen om upphävande av lönelagen för den evangelisk-lutherska kyrkan (391/90) gäller fortfarande, om inte skyldigheten upphävs genom beslut av kyrkofullmäktige som skall underställas domkapitlet för fastställelse. Domkapitlet kan även på ansökan bevilja tjänsteinnehavaren befrielse från denna skyldighet för den tid som tjänsteförhållandet varar.

5 §
Pensionsavgifter

Det utjämningssystem som ingår i ikraftträdelsestadgandet till lagen om ändring av 501 och 529 § kyrkolagen (1127/90) skall alltjämt iakttas.

6 §
Vissa pensionsrättigheter

De rättigheter avseende pension och familjepension som gäller när denna lag träder i kraft skall fortfarande gälla en sådan föreståndarinna för diakonissanstalt eller en diakonissa, vilken som huvudsyssla utövar lärarverksamhet vid en diakonissanstalt, vilka varit i sagda tjänst eller fortfarande utövar tjänsten då denna lag träder i kraft.

7 §
Begravningsväsendet

Om en församling före denna lags ikraftträdande har överlåtit en grav för all framtid skall denna överlåtelse fortfarande gälla så länge graven utgör en del av en fredad begravningsplats. Beträffande en sådan grav skall dock 17 kap. 5 § tillämpas. (30.12.2003/1274)

Beträffande gravar som har överlåtits för viss tid före denna lags ikraftträdande tillämpas denna lag och med stöd av den utfärdade föreskrifter till den del som dessa inte begränsar de rättigheter som gravrättens innehavare har haft enligt den upphävda lagen.

8 §
De upplösta församlingarnas egendom och pensioner till deras anställda

Stadgandena om de upplösta församlingarnas egendom samt om pensioner för deras kyrkobetjäning och övriga funktionärer, vilka omnämns i 547 § 1 punkten i den upphävda kyrkolagen och vilket lagrum fogats till kyrkolagen av 1869 genom lag av den 27 maj 1949 (384/49), skall fortfarande iakttas.

9 §
Disciplinärenden och tjänstebrott

Ett disciplinärt ärende som anhängiggjorts före denna lags ikraftträdande skall slutbehandlas med iakttagande av de stadganden som gällde då lagen trädde i kraft.

Är en präst, lektor eller kantor före lagens ikraftträdande ställd under åtal vid ett domkapitel för sådant fel i tjänst eller uppförande varom straff stadgats i den genom denna lag upphävda kyrkolagen, skall ärendet slutbehandlas med iakttagande av stadgandena i den upphävda lagen. Är förseelsen dock av sådan art att den enligt den nya lagen kan handläggas som ett disciplinärende och har domkapitlet inte meddelat slutligt utslag med anledning av åtalet, skall ärendet handläggas som ett disciplinärende enligt denna lag.

Har ett tjänstefel eller fel i uppförande eller en förseelse inträffat före denna lags ikraftträdande, skall straffet dömas ut eller disciplinstraffet påföras enligt den lag som leder till ett lindrigare straff för den skyldige.

Ikraftträdelsestadganden:

27.5.1994/399:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1994 och gäller fyra år efter ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 19/94, FvUB 2/94

21.11.1994/987:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

RP 171/94, FvUB 10/94

31.7.1995/999:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

Mandatperioden för de ombud vid kyrkomötet som högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen förordnat fortlöper till dess att mandatperioden för det nuvarande kyrkomötet utgår.

RP 45/95, FvUB 1/95

22.12.1995/1691:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Lagen tillämpas på besättandet av kyrkoherde- och kaplanstjänster samt ordinarie lektors- och kantorstjänster som har ledigförklarats efter att lagen trätt i kraft.

RP 115/95, FvUB 10/95, RSv 143/95

26.1.1996/59:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.

RP 192/95, FvUB 11/95, RSv 158/95, Rådets direktiv 89/48/EEG ; EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 1., Rådets direktiv 92/51/EEG ; EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25.

25.10.1996/771:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1996.

RP 90/96, FvUB 14/96, RSv 117/96

29.11.1996/936:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 139/1996, FvUB 19/1996, RSv 154/1996

29.11.1996/937:

Denna lag träder i kraft den 15 december 1996.

RP 193/1996, FvUB 22/1996, RSv 185/1996

27.6.1997/677:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 87/1997, FvUB 11/1997, RSv 78/1997

11.12.1997/1303:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1998.

RP 196/1997, FvUB 21/1997, RSv 185/1997, Rådets direktiv 89/48/EEG ; EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 16, Rådets direktiv 92/51/EEG ; EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25, Kommissionens direktiv 94/38/EG ; EGT nr L 217, 23.8.1994, s. 8, Kommissionens direktiv 95/43/EG ; EGT nr L 184, 3.8.1995, s. 21

15.5.1998/347:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.

RP 23/1998, FvUB 2/1998, RSv 33/1998

21.8.1998/619:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 17/1998, FvUB 6/1998, RSv 47/1998

27.11.1998/859:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 160/1998, FvUB 10/1998, RSv 132/1998

28.5.1999/706:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 214/1998, FvUB 32/1998, RSv 305/1998

9.12.1999/1164:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 103/1999, FvUB 4/1999, RSv 70/1999

23.12.1999/1232:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

RP 95/1999, ShUB 29/1999, RSv 141/1999

25.2.2000/201:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

30.6.2000/649:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.

RP 42/2000, TrUB 10/2000, RSv 71/2000

6.4.2001/326:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2001.

RP 16/2001, FvUB 3/2001, RSv 22/2001

13.12.2001/1247:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 198/2001, FvUB 21/2001, RSv 159/2001

28.12.2001/1473:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 186/2001, FvUB 28/2001, RSv 210/2001

19.4.2002/306:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2002.

RP 2/2002, FvUB 2/2002, RSv 21/2002

20.12.2002/1201:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 208/2002, FvUB 12/2002, RSv 205/2002

27.6.2003/626:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 11/2003, FvUB 1/2003, RSv 10/2003

30.12.2003/1274:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Mandatperioden för de stiftsmöten och prosterimöten som valts innan denna lag träder i kraft löper ut när fyra månader förflutit från lagens ikraftträdande. Domkapitlets sammansättning enligt 19 kap. 2 § tas i bruk när fem månader förflutit från lagens ikraftträdande.

Denna lag tillämpas inte på ett rättelseyrkande, besvär eller en underställning som gäller ett beslut som fattats innan denna lag träder i kraft, på ett förvaltningstvistemål som anhängiggjorts innan denna lag träder i kraft och inte heller på behandlingen av ett sådant ärende på grund av besvär hos en högre besvärsmyndighet.

När denna lag träder i kraft ändras tjänstebeteckningen till stiftsdekan för den tjänsteinnehavare som svarar för domkapitlets stiftsverksamhet. En tjänsteinnehavare som inte uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten när lagen träder i kraft bibehåller sitt tjänsteförhållande.

RP 121/2003, FvUB 15/2003, RSv 127/2003

30.12.2003/1279:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 35/2003, FvUB 14/2003, RSv 126/2003

20.8.2004/821:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

De församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige som valts vid församlingsvalen i november 2002 fortsätter som församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige enligt denna lag samt kyrkofullmäktige i de församlingar som är i partiell ekonomisk gemenskap som församlingsråd enligt denna lag till utgången av valperioden.

De gemensamma kyrkofullmäktige som valts av kyrkofullmäktige i de församlingar som är i partiell ekonomisk gemenskap när denna lag träder i kraft fortsätter som gemensamma kyrkofullmäktige enligt denna lag till utgången av sin mandatperiod.

Om en kyrklig samfällighet grundas redan innan denna lag träder i kraft, skall den kyrkliga samfälligheten grundas samt församlingarnas och samfällighetens organ väljas enligt denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 98/2004, FvUB 9/2004, RSv 97/2004

26.11.2004/1014:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 191/2004, FiUB 21/2004, RSv 144/2004

21.10.2005/828:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 101/2005, FvUB 14/2005, RSv 108/2005

9.12.2005/987:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 173/2005, FvUB 20/2005, RSv 157/2005

31.3.2006/236:

Denna lag träder i kraft den 10 april 2006, dock så att om tjänsteinnehavares rätt att kvarstå i en tjänst för vilken avgångsåldern är högre än 68 år gäller vad som föreskrivs i 26 kap. 4 §.

RP 223/2005, FvUB 1/2006, RSv 11/2006

29.6.2006/587:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006.

RP 60/2006, FvUB 7/2006, RSv 66/2006

21.7.2006/621:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

På ärenden som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om inte myndigheten med beaktande av parternas rätt och fördel bestämmer något annat.

Ett beslut om församlingarnas språkliga indelning som domkapitlet har fattat med stöd av 3 kap. 5 § 5 mom., sådant det lydde vid denna lags ikraftträdande, förblir i kraft till utgången av den tid som anges i beslutet. Efter det utfärdar kyrkostyrelsen med stöd av 3 kap. 5 § 4 mom. i denna lag ett nytt beslut om församlingarnas språkliga indelning.

RP 48/2006, FvUB 9/2006, RSv 83/2006

30.3.2007/354:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2007.

RP 113/2006, FvUB 28/2006, RSv 227/2006

12.10.2007/902:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2007.

RP 40/2007, FiUB 4/2007, RSv 27/2007

14.11.2008/689:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Denna lag tillämpas på församlingsval vid vilka den första valdagen infaller tidigast tre månader efter det att lagen har trätt i kraft.

RP 77/2008, FvUB 9/2008, RSv 81/2008

3.9.2010/787:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2011.

Uppgifterna i de medlemsdatasystem som församlingarna och centralregistren har upprätthållit överförs till medlemsregistret innan denna lag träder i kraft. Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur uppgifterna ska överföras.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 19/2010, FvUB 6/2010, RSv 81/2010

11.2.2011/118:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

På behandlingen av ett rättelseyrkande eller ett kyrkobesvär som har framställts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft.

Bestämmelsen i 24 kap. 8 a § 2 mom. tillämpas på ett upphandlingsbeslut som fattats efter det att denna lag har trätt i kraft i ett upphandlingsförfarande som inletts före ikraftträdandet.

RP 292/2010, FvUB 28/2010, RSv 271/2010

16.12.2011/1325:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

De uppgifter som avses i 22 kap. 2 § 1 mom. 9 a-punkten ska överföras till kyrkostyrelsen senast fem år efter det att lagen har trätt i kraft. Kyrkostyrelsen beslutar om den mer exakta tiden för överföringen. Innan beslutet fattas ska församlingen eller den kyrkliga samfälligheten beredas tillfälle att ge ett yttrande om tidpunkten för överföringen.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 120/2011, FvUB 6/2011, RSv 79/2011

25.5.2012/249:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2012.

Domkapitlet i Åbo ärkestift och domkapitlet i S:t Michels stift kan oberoende av denna lags ikraftträdande alltjämt använda för dem tidigare fastställda sigill. Andra myndigheter inom kyrkan, stiften, församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna kan använda tidigare fastställda sigill tills sigillet måste förnyas på grund av förslitning.

RP 13/2012, FvUB 8/2012, RSv 28/2012

14.12.2012/780:

Denna lag träder i kraft den 19 december 2012. Bestämmelserna i 17 kap. 9 § 1 mom. tillämpas dock första gången när avgifterna bestäms för det räkenskapsår som följer på ikraftträdandet av denna lag.

RP 127/2012, FvUB 18/2012, RSv 130/2012

21.12.2012/1008:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013. Lagens 25 kap. 2 § träder dock i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot.

Det som föreskrivs i den upphävda 23 kap. 2 § tillämpas till dess 25 kap. 2 § träder i kraft.

Om ett ärende enligt denna lag är anhängigt när denna lag träder i kraft, tillämpas de bestämmelser och föreskrifter som gäller vid ikraftträdandet. Ett disciplinärt ärende som anhängiggjorts innan denna lag träder i kraft slutbehandlas med iakttagande av de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Har ett tjänstefel eller ett olämpligt uppträdande eller en förseelse ägt rum innan denna lag träder i kraft, men ärendet inte har anhängiggjorts förrän denna lag träder i kraft, ska ärendet behandlas enligt bestämmelserna i denna lag.

Den arbetsgivartjänstestadga som gäller när denna lag träder i kraft ska följas under högst ett år efter lagens ikraftträdande, om inte en föreskrift i tjänstestadgan gäller ett ärende som regleras genom lag eller om den inte står i strid med denna lag.

En tjänsteinnehavare som med stöd av 26 kap. 4 § 1 mom. 1 punkten har rätt till en högre avgångsålder enligt den kyrkolag (635/1964) som upphävts den 1 januari 1994, bibehåller denna avgångsålder.

En tjänsteinnehavare eller annan anställd som har utnämnts eller utsetts till sin uppgift innan denna lag träder i kraft bibehåller oberoende av kravet på konfirmation behörigheten för sin uppgift.

Om en tjänst eller något annat anställningsförhållande har förklarats ledigt innan denna lag träder i kraft, tillämpas i fråga om de allmänna behörighetsvillkoren de bestämmelser som gällde när tjänsten eller anställningsförhållandet förklarades ledigt.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 41/2012, FvUB 17/2012, RSv 119/2012

21.12.2012/1011:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 137/2012, FvUB 20/2012, RSv 146/2012

8.11.2013/797:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Vid tillsättandet av en tjänst som ledigförklarats före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 47/2013, FvUB 13/2013, RSv 100/2013

30.12.2013/895:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

På behandlingen av sådana ärenden om underställning och överklagande som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 96/2013, FvUB 15/2013, RSv 144/2013

6.6.2014/414:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

Om församlingsval eller direkt kyrkoherdeval förrättas innan 70 dagar har förflutit från lagens ikraftträdande, förrättas valen med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om biskopsval förrättas innan fem månader har förflutit från lagens ikraftträdande, förrättas valet med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 13/2014, FvUB 10/2014, RSv 38/2014

17.12.2015/1498:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På sökande av ändring i förvaltningsbeslut som har fattats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 63/2015, FvUB 12/2015, RSv 62/2015

30.12.2015/1602:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Vad som i någon annan lag föreskrivs om den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation gäller efter denna lags ikraftträdande kyrkans arbetsmarknadsverk.

Kyrkans pensionsfond fortsätter den verksamhet som pensionsfonden inom kyrkans centralfond bedrivit, och de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som pensionsfonden inom kyrkans centralfond har övergår på kyrkans pensionsfond när denna lag träder i kraft. Ingen överlåtelseskatt eller annan skattepåföljd behöver betalas på grund av att kyrkans pensionsfond separeras till en självständig offentligrättslig juridisk person och av att tillgångar, rättigheter och förpliktelser överlåts i samband med separationen. Vid behov kan kyrkostyrelsen bestämma närmare om de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som övergår på kyrkans pensionsfond.

Lagen tillämpas på revision av räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2016 och därefter.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 75/2015, FvUB 15/2015, RSv 116/2015

3.6.2016/407:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.

Lagens 6 kap. 40 § 2 mom. ska tillämpas från och med början av mandattiden för det fullmäktige som väljs i kommunen år 2017. Därförinnan tillämpas på förtroendevalda bestämmelserna i det 6 kap. 40 § 2 mom. som gällde vid lagens ikraftträdande.

RP 47/2016, FvUB 6/2016, RSv 53/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.