Finlex

Kyrkolag 26.11.1993/1054

På förslag av kyrkomötet och enligt riksdagens beslut stiftas för Finlands evangelisk-lutherska kyrka följande kyrkolag:

I AVDELNINGEN

ALLMÄNNA STADGANDEN

1 kap

Kyrkans bekännelse uppgift och medlemmar

1 §

Bekännelsen

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna. Kyrkans bekännelse uttrycks närmare i kyrkoordningen.

2 §

Uppgift

I enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan.

3 §

Medlemmar

Medlemmar i kyrkan upptas genom dopet. I kyrkoordningen bestäms på vilket sätt en person som redan är döpt blir medlem av kyrkan.

Om inträde i och utträde ur kyrkan gäller religionsfrihetslagen (453/2003). Ett barn som inte fyllt tolv år kan anslutas till kyrkan om någon av föräldrarna eller vårdnadshavarna är medlem av kyrkan och om det har överenskommits eller beslutats om barnets medlemskap på det sätt som föreskrivs i 3 § religionsfrihetslagen. (30.12.2003/1279)

Den som inträder som medlem i kyrkan kan inte samtidigt vara medlem av något annat religionssamfund. En medlem av kyrkan som inträder som medlem i något annat religionssamfund anses ha utträtt ur kyrkan. I detta moment avses med annat religionssamfund dock inte ett sådant religionssamfund med vilket kyrkomötet har godkänt ett avtal om ömsesidiga förutsättningar för medlemskap. (29.6.2006/587)

2 kap

Kyrkolagen och andra författningar som gäller kyrkan

1 §

Kyrkolagen och kyrkoordningen

Om kyrkans författning och förvaltning stadgas i denna lag.

Om kyrkans förvaltning stadgas närmare i kyrkoordningen, i vilken det även ges bestämmelser om kyrkans verksamhet. Kyrkoordningen utfärdas av kyrkomötet.

2 §

Stiftande av kyrkolag. Utlåtanden och framställningar

Kyrkan har ensamrätt att föreslå kyrkolag i allt som rör endast kyrkans egna angelägenheter, även ändrande och upphävande av kyrkolag. Kyrkans förslag framställs av kyrkomötet. Republikens president och riksdagen har till uppgift att pröva och stadfästa kyrkomötets förslag. Kyrkomötet har även rätt att göra framställningar om annan lagstiftning som gäller kyrkan.

Vid prövning av kyrkomötets förslag som gäller kyrkolag kan ett sådant lagstiftningstekniskt fel i förslaget som inte påverkar innehållet rättas. Kyrkostyrelsen skall ge ett utlåtande i ärendet innan rättelsen görs. (31.3.2006/236)

När stadganden utfärdas i frågor som gäller kyrkans förhållande till staten eller till andra religionssamfund skall kyrkan ges tillfälle att avge utlåtande.

Kyrkan har rätt att göra framställningar till statliga myndigheter och att avge utlåtanden till dessa i samhälleliga frågor som är av vikt utgående från kyrkans lära och uppgift.

3 §

Valordning för kyrkan och verkställighetsbestämmelser. Publiceringen av författningar

Kyrkomötet utfärdar en valordning för kyrkan, som innehåller närmare bestämmelser om församlingsval samt om val av ombud till kyrkomötet och av medlemmar i stiftsfullmäktige, om val av biskop, präst, domkapitlets prästassessor och lekmannamedlem samt av kontraktsprost. (30.12.2003/1274)

Kyrkomötet kan meddela närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av kyrkolagen och kyrkoordningen. Bestämmelserna utfärdas av kyrkostyrelsen eller biskopsmötet, om så stadgas i kyrkolagen. Gäller ett stadgande i kyrkoordningen gudstjänster, kyrkliga förrättningar eller undervisning eller sådan utbildning eller språkkunskap som fordras av en sökande till uppgifter som har samband med delta, skall biskopsmötet utfärda de bestämmelser som gäller verkställigheten och tillämpningen av stadgandet.

Kyrkoordningen och valordningen för kyrkan skall publiceras i Finlands författningssamling.

3 kap

Kyrkans administrativa och språkliga indelning

1 §

Stiftet

För den kyrkliga förvaltningen är landet indelat i stift. Kyrkomötet beslutar om grundande och indragning av stift. Kyrkomötet beslutar även om ändring av stiftsgränserna, om inte något annat följer av 6 § 3 mom. (30.12.2003/1274)

Stiften är indelade i prosierier. Om prosteriindelningen beslutar domkapitlet.

2 §

Församlingen och dess medlemmar

Kyrkans medlemmar tillhör församlingar, vilka var och en har ett bestämt område. På språklig grund kan på samma område finnas flera församlingar.

Varje medlem av kyrkan är medlem av den församling på vars område han har hemkommun och bostad där enligt lagen om hemkommun (201/1994). Kyrkostyrelsen kan dock utfärda bestämmelser om när en person kan vara medlem av någon annan församling inom sin egen hemkommun. (21.8.1998/619)

I en församling kan det även finnas medlemmar som antecknats som frånvarande. Församlingens folkmängd utgörs av det antal medlemmar som antecknats såsom närvarande.

3 §

Församlingsindelningen

Församlingsindelningen skall motsvara kommunindelningen så att varje kommun i sin helhet befinner sig på området för samma församling eller samma kyrkliga samfällighet.

Beslut om ändring av en församlings område, delning av en församling på territoriell eller språklig grund, indragning av en församling samt om grundande av en ny församling fattas av kyrkostyrelsen.

Beslut om ändring i församlingsindelningen får inte fattas utan synnerligen vägande skäl, om indragningen av en församling, sammanslagningen av församlingar eller någon annan ändring i församlingsindelningen har som följd att medlemmarna i en enspråkig församling eller den språkliga majoriteten i en tvåspråkig församling kommer att utgöra en språklig minoritet i en ny eller en tidigare församling. (21.7.2006/621)

4 §

Kyrkliga samfälligheter, kapellförsamlingar och församlingsdistrikt

Om kyrkliga samfålligheter stadgas i 11 kap.

Av en viss del av en församling kan bildas en kapellförsamling eller ett församlingsdistrikt. Om dessa bestäms närmare i kyrkoordningen.

5 § (21.7.2006/621)

Församlingars och kyrkliga samfälligheters språk

Församlingarna är finskspråkiga eller svenskspråkiga eller tvåspråkiga, om inte något annat bestäms om församlingens språk eller andra förutsättningar för medlemskap i anslutning till detta då den grundas eller om inte något annat annars bestäms särskilt. Församlingen är tvåspråkig, om den finskspråkiga eller svenskspråkiga minoriteten medlemmar som har antecknats som närvarande i församlingen är så stor att en kommun på motsvarande sätt skulle vara tvåspråkig enligt bestämmelserna i språklagen (423/ 2003). Om det på samma område finns flera församlingar på grund av språklig indelning, är dessa alltid enspråkiga. I landskapet Åland är församlingarna enspråkiga.

Församlingar som helt eller delvis befinner sig på samernas hembygdsområde är tvåspråkiga så att i dem iakttas vad som i denna lag och kyrkoordningen föreskrivs om samiska.

En kyrklig samfällighet är enspråkig, om enbart enspråkiga församlingar hör till den, och tvåspråkig, om församlingar med olika språk eller minst en tvåspråkig församling hör till den. Majoritetsspråket i en kyrklig samfällighet bestäms enligt flertalets språk bland de medlemmar som har antecknats som närvarande i de församlingar som hör till den kyrkliga samfälligheten.

Kyrkostyrelsen fastställer vart femte år på grundval av den språkliga indelningen av de medlemmar som antecknats som närvarande i församlingen vid slutet av det föregående kalenderåret vilka församlingar som är finskspråkiga eller svenskspråkiga och vilka som är tvåspråkiga.

6 §

Församlingarnas stiftstillhörighet

En församling i vilken flertalet medlemmar är svenskspråkiga tillhör det svenskspråkiga stiftet.

En församling i vilken medlemmarnas flertal har ett annat språk än finska eller svenska tillhör det stift till vilket församlingen hänförs då den grundas.

Sker inom församlingens medlemskår en sådan förändring att flertalets språk har blivit ett annat och denna förändring har varat i fem år, beslutar kyrkostyrelsen om överföring av församlingen till ett annat stift. (11.12.1997/1303)

En kyrklig samfällighet lyder under domkapitlet i det stift som majoriteten av församlingarnas sammanlagda folkmängd tillhör.

7 § (21.7.2006/621)

Språket hos kyrkliga myndigheter och stiftsmyndigheter

Kyrkomötet, biskopsmötet, kyrkostyrelsen och organ som lyder under den samt kyrkans arbetsmarknadsverk är tvåspråkiga myndigheter.

Myndigheterna i ett stift är enspråkiga, om enbart enspråkiga församlingar hör till stiftet, och tvåspråkiga, om minst en tvåspråkig församling hör till stiftet. Ett tvåspråkigt domkapitel kan dock arbeta på församlingens språk när det sköter uppgifter som hänför sig till förvaltningen av en enspråkig församling.

8 § (21.7.2006/621)

Språkbestämmelser som skall iakttas i den kyrkliga förvaltningen

Inom den kyrkliga förvaltningen iakttas, om inte något annat föreskrivs i denna lag, i tillämpliga delar vad som i språklagen föreskrivs om rätten att använda finska och svenska hos myndigheterna, handläggningsspråket hos myndigheterna, språket i expeditioner och andra handlingar, säkerställande av språkliga rättigheter, myndigheternas arbetsspråk, språket i allmän information samt främjande av språkliga rättigheter. Vad som i språklagen föreskrivs om statliga myndigheter gäller i tillämpliga delar kyrkliga myndigheter och stiftsmyndigheter och vad som föreskrivs om kommunala myndigheter gäller på motsvarande sätt i tillämpliga delar en församlings och en kyrklig samfällighets myndigheter.

Vad som i samiska språklagen (1086/2003) föreskrivs om statliga myndigheter gäller i tillämpliga delar domkapitlet och stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift, och vad som föreskrivs om kommunala myndigheter gäller i tillämpliga delar församlingar som helt eller delvis befinner sig på samernas hembygdsområde.

4 kap

Församlingens verksamhet

1 §

Församlingens uppgifter

För att fullgöra kyrkans uppgifter sköter församlingen förrättande av gudstjänster och dop. utdelning av nattvarden samt andra kyrkliga förrättningar, kristen fostran och undervisning, själavård, diakoni och missionsarbete samt övriga uppgifter som grundande sig på det kristna budskapet avser förkunnelse och tjänst.

2 §

Gudstjänster och kyrkliga förrättningar

Om gudstjänsterna, sakramenten och de kyrkliga förrättningarna ges bestämmelser i kyrkoordningen och kyrkohandboken. Domkapitlet meddelar vid behov kompletterande anvisningar om dessa.

Vid gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster eller församlingsmöten kan kollekt uppbäras för att stöda kyrkans och församlingens verksamhet eller sådana syftemål som svarar mot kyrkans och församlingens uppgift.

3 §

Kyrkliga högtidsdagar

Kyrkliga högtidsdagar är juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdagen, pingstdagen, Johannes Döparens dag och alla helgons dag.

Högtidsdagarna infaller på de tider som av ålder har varit brukligt i västerlandets kyrka. Johannes Döparens dag firas dock lördagen närmast efter den 19 juni och alla helgons dag lördagen närmast efter den 30 oktober.

4 §

Språket i verksamheten

Om församlingens språk stadgas i 3 kap. 5 §. Gudstjänster och annan verksamhet skall vid behov anordnas såväl på den finskspråkiga eller den svenskspråkiga minoritetens som på någon annan minoritets språk.

En medlem av kyrkan har rätt att få de enskilda kyrkliga förrättningar som gäller honom själv utförda på sitt modersmål, finska eller svenska. Vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar kan även något annat språk användas.

På samernas hembygdsområde skall församlingens verksamhet anordnas och församlingens medlemmar betjänas även på samiska.

II AVDELNINGEN

PRÄSTÄMBETET, TJÄNSTEINNEHAVARE OCH ARBETSTAGARE

5 kap

Prästämbetet

1 §

Prästämbetet och ordinationen

För förkunnande av evangelium och förvaltande av sakramenten har kyrkan ett prästämbete, som erhålls genom ordinationen.

Biskopen och domkapitlet beslutar om godkännade till ordination. Om förutsättningarna för ordination och om de övriga omständigheter som skall beaktas då en ansökan om ordination skall prövas, bestäms i kyrkoordningen.

2 §

Bikthemligheten

Det som har anförtrotts en präst i enskilt skriftermål eller annars vid själavård får inte röjas, ej heller den person som har anförtrott sig åt prästen.

När en präst hörs som vittne får han inte yppa det som har anförtrotts honom i enskilt skriftermål eller vid själavård.

Uppenbarar någon i enskilt skriftermål eller vid själavård att ett sådant brott är förestående som enligt allmän lag måste anges, skall prästen uppmana personen i fråga underrätta myndigheterna eller den som är utsatt för fara. Är han inte villig härtill, skall prästen i god tid och med iakttagande av varsamhet ge saken till känna för myndigheterna, dock på ett sådant sätt att den som har anförtrott saken inte direkt eller indirekt blir röjd.

3 §

Avsked från prästämbetet

Avsked från prästämbetet beviljas av domkapitlet på begäran.

Har en präst avvikit från kyrkans bekännelse, kan domkapitlet avstänga honom från utövning av prästämbetet. Har en från prästämbetet avstängd präst inte inom sex månader efter avstängningen begärt avsked från prästämbetet eller visat att han vill hålla fast vid bekännelsen, kan domkapitlet efter att ha hört honom och utan att han. begär det bevilja honom avsked.

4 § (31.3.2006/236)

Förlust av valbarhet eller rösträtt

En präst som är avstängd eller på viss tid skild från utövning av prästämbetet eller prästtjänsten eller som är avsatt från sin prästtjänst är inte valbar till prästerliga förtroendeuppdrag i kyrkan. En präst som är avstängd från utövning av prästämbetet har inte heller rätt att rösta vid val av biskop, prästassessor eller kontraktsprost eller vid val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller ombud till kyrkomötet.

5 §

Stifts- och prosteritillhörighet samt rösträtt

Om prästers stifts- och prosteritillhörighet bestäms i kyrkoordningen.

En präst som har avgått från sin prästtjänst eller från någon annan tjänst i en församling eller kyrkan tillhör fortfarande det stift som han tillhörde vid sin avgång. Han har därvid rösträtt såsom präst i detta stift vid val av biskop, prästassessor och kontraktsprost samt vid val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller ombud till kyrkomötet under fyra år räknat från det tjänsteförhållandet upphörde, dock inte efter uppnådd avgångsålder. En präst som på egen begäran har överförts till ett annat stift efter tjänsteförhållandets upphörande saknar rösträtt i ovan nämnda val, om inte något annat följer av 4 mom. (31.3.2006/236)

Vad som stadgas i 2 mom. gäller i tillämpliga delar även en sådan präst som har verkat som lärare i teologisk vetenskap vid ett universitet eller en annan högskola eller som religionslärare vid en läroinrättning eller som med domkapitlets bifall har tjänstgjort som präst i en förening, annan sammanslutning, stiftelse eller anstalt.

Har en präst återinträtt i en sådan tjänst eller uppgift som avses i 2 eller 3 mom. innan han har uppnått den för en präst föreskrivna avgångsåldern, erhåller han åter rösträtt.

6 kap

Tjänsteinnehavare och arbetstagare

A. Allmänna stadganden

1 §

Tjänsteinnehavare och arbetstagare

Tjänsteinnehavare i kyrkan, i en församling eller i en kyrklig samfällighet är den som anställts i tjänsteförhållande och arbetstagare är den som anställts i arbetsavtalsförhållande.

Endast en medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan kan vara tjänsteinnehavare i kyrkan eller i en församling eller i en kyrklig samfällighet eller stå i ett sådant varaktigt arbetsförhållande som ansluter sig till uppgifter vid gudstjänster eller kyrkliga förrättningar eller som berör diakoni eller undervisning. Domkapitlet kan bevilja en präst i en annan kristen kyrka eller i ett annat religionssamfund dispens från detta behörighetsvillkor, om kyrkomötet har godkänt ett sådant avtal om villkoren för ett ömsesidigt utövande av prästämbetet som slutits med denna kyrka eller detta religionssamfund. Dispens kan beviljas tills vidare eller för viss tid. (28.12.2001/1473)

Om behörighetsvillkoren för tjänsterna stadgas eller bestäms särskilt.

I fråga om den språkkunskap som krävs av tjänsteinnehavarna föreskrivs i kyrkoordningen med beaktande av 3 kap. 7 och 8 § och 4 kap. 4 §. Dispens kan av särskilda skäl beviljas från kraven på språkkunskaper. Dispens beviljas i fråga om en prästtjänst, lektorstjänst och kantorstjänst i en församling eller kyrklig samfällighet av domkapitlet och i fråga om någon annan tjänst av den myndighet som är behörig att inrätta tjänsten. (21.7.2006/621)

Varje myndighet skall genom att ordna utbildning och genom andra personalpolitiska åtgärder se till att de anställda har tillräckliga språkkunskaper för att kunna sköta myndighetens uppgifter på det sätt som språklagen, samiska språklagen och andra lagar förutsätter. (21.7.2006/621)

Över tjänsteinnehavare och arbetstagare i kyrkan, domkapitlen, församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna samt även över de präster som inte innehar någon prästtjänst förs matrikel. Om uppbevaring, användning och avlägsnande av uppgifter i matrikeln skall iakttas matrikellagen (1010/89).

2 §

Utlänningars behörighet till tjänst i kyrkan eller i en församling eller kyrklig samfällighet

Till en tjänst i kyrkan eller i en församling eller kyrklig samfällighet kan utnämnas även andra än finska medborgare.

2 mom. har upphävts genom L 28.12.2001/1473. (28.12.2001/1473)

2 a § (26.1.1996/59)

Studier och examensbevis från utlandet

Angående den behörighet för en tjänst inom kyrkan, i en församling eller en kyrklig samfällighet som en utbildning eller en yrkespraktik som genomgåtts av medborgare i stater som avses i lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/1992) ger gäller i tillämpliga delar vad som därom bestäms i nämnda lag. (11.12.1997/1303)

Beträffande den tjänstebehörighet som andra än i 1 mom. avsedda högskolestudier utomlands medför gäller lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (531/86).

På medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige tillämpas utöver de lagar som nämns i 1 och 2 mom. lagen om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen mellan de nordiska länderna om nordisk arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier (651/1998). (30.6.2000/649)

I kyrkoordningen ingår närmare bestämmelser om hur de lagar som nämns i 1–3 mom. skall tillämpas vid beslut om behörighet för tjänster i kyrkan, i en församling eller en kyrklig samfällighet. (30.6.2000/649)

3 § (28.5.1999/706)

Tystnadsplikt

Om tystnadsplikt gäller utöver vad som föreskrivs i denna lag vad som föreskrivs om tystnadsplikt i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller i någon annan lag.

4 §

Kontroller och utredningar som gäller hälsotillstånd (31.3.2006/236)

En tjänsteinnehavare eller en person som ansökt om en tjänst kan förordnas att undergå kontroll eller undersökning av sitt hälsotillstånd, om detta är nödvändigt för klarläggande av hans förutsättningar att sköta tjänsten. De härav föranledda direkta kostnaderna skall betalas av församlingens, den kyrkliga samfållighetens eller kyrkans centralfonds medel.

Den som anställs i en tjänst kan åläggas att som en förutsättning för utnämning till tjänsten visa upp ett intyg över narkotikatest i de situationer som avses i 7 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). I fråga om rätten att ålägga en tjänsteinnehavare att visa upp ett intyg över narkotikatest gäller vad som föreskrivs i lagen om integritetsskydd i arbetslivet. (31.3.2006/236)

4 a § (20.12.2002/1201)

Uppvisande av straffregisterutdrag

En förutsättning för utnämning till en tjänst eller anställning i ett tjänsteförhållande är i de fall som avses i 2 § lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) att personen i fråga på begäran av den myndighet som tillsätter tjänsten har visat upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (770/1993). Om ett straffregisterutdrag inte finns att tillgå när en tjänst tillsätts skall beslutet vara villkorligt och bekräftas först när ett utdrag har visats upp. Den som villkorligt valts till tjänsten skall visa upp ett straffregisterutdrag senast 30 dagar efter delfående av beslutet om valet eller inom en längre tidsfrist som den myndighet som tillsätter tjänsten beviljat av särskilda skäl. Om utdraget inte visas upp inom ovan avsedd tid, förfaller valet. Den myndighet som gjort det villkorliga valet fattar beslut om att valet skall bekräftas eller förfalla. En behörig lägre verkställande myndighet kan besluta om bekräftandet.

5 §

Kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal

Genom tjänsle- och arbetskollektivavtal mellan den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation och föreningar som bildats för att bevaka tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas intressen kan, så som därom särskilt stadgas, överenskommas om avlöning och övriga villkor i anställningsförhållandet för kyrkans, församlingarnas och de kyrkliga samfällieheternas anställda, utan hinder av vad som stadgas i denna lag eller i övriga författningar rörande kyrkan eller dess församlingar.

6 §

Anordnande av tjänstledighet, semester och fritid för präster, lektorer och kantorer

Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur en prästs, lektors eller kantors tjänstledighet, semester och fritid skall ordnas.

6 a § (15.5.1998/347)

Permittering

Om de uppgifter som hör till en tjänst eller möjligheterna att erbjuda uppgifter har minskat tillfälligt och annat arbete inte skäligen kan ordnas för tjänsteinnehavaren hos samma arbetsgivare, har myndigheten rätt att permittera tjänsteinnehavaren så att tjänsteutövningen och löneutbetalningen avbryts för viss tid, högst för tre veckor under ett kalenderår, medan tjänsteförhållandet i övrigt består.

En tjänsteinnehavare i en församling permitteras av kyrkorådet eller församlingsrådet och en tjänsteinnehavare i en kyrklig samfällighet av det gemensamma kyrkorådet. Den som innehar prästtjänst i en församling eller en kyrklig samfällighet permitteras dock av domkapitlet på framställning av ovan nämnda myndighet. En tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen permitteras av kyrkostyrelsen. Tjänsteinnehavare vid domkapitlet permitteras av domkapitlet. Utan hinder av vad som föreskrivs i någon annan lag kan ett beslut om permittering verkställas även om beslutet har överklagats genom besvär.

Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om permittering.

6 b § (15.5.1998/347)

Permitteringsförfarande

Sedan vederbörande myndighet konstaterat att permittering är nödvändig skall den omedelbart och, om möjligt, senast tre månader före permitteringens början tillställa förtroendemannen eller, om sådan inte finns, den som saken gäller ett förhandsmeddelande om permitteringen. Då permitteringen gäller minst tio tjänsteinnehavare skall förhandsmeddelande även tillställas arbetskraftsmyndigheterna. I förhandsmeddelandet skall nämnas permitteringens orsak, beräknade begynnelsetidpunkt och längd samt en uppskattning av antalet permitterade tjänsteinnehavare inom varje yrkesgrupp.

Meddelandet om permittering skall ges tjänsteinnehavaren minst 14 dagar innan permitteringen börjar. Meddelandet skall ges tjänsteinnehavaren personligen, om inte något annat avtalas med förtroendemannen. I meddelandet skall nämnas orsaken till permitteringen, begynnelsetidpunkten och längden. Tjänsteinnehavaren skall på begäran ges ett skriftligt intyg över permitteringen. Meddelandet om permittering skall delges den ovan avsedda förtroendemannen och, om permitteringen gäller minst tio tjänsteinnehavare, även arbetskraftsmyndigheterna.

7 §

Boendeskyldighet

En tjänsteinnehavare är skyldig att bo i en för honom reserverad tjänsiebostad eller annars tillräckligt nära sitt tjänstgöringsområde, om en ändamålsenlig skötsel av tjänsten kräver detta. Kyrkostyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta stadgande.

8 §

Avgång från tjänst

Avgångsåldern för tjänsteinnehavare är 68 år. (31.3.2006/236)

En tjänsteinnehavare är skyldig att avgå från sin tjänst, om hans arbetsförmåga väsentligen och varaktigt har nedgått på grund av sjukdom, lyte eller skada. Om en präst eller en tjänsteinnehavare som utnämnts till en lektorseller kantorstjänst därvid inte efter uppmaning avgår, och har han rätt till invalidpension, kan han beviljas avsked utan ansökan. Annan tjänsteinnehavare kan under samma förutsättning uppsägas från sin tjänst.

8 a § (29.11.1996/936)

Uppsägning av ett tjänsteförhållande

Andra tjänsteförhållanden än de som avses i 6 och 7 mom. kan ömsesidigt sägas upp så att de upphör vid uppsägningstidens utgång. Innan en myndighet genomför en uppsägning skall tjänsteinnehavaren ges tillfälle att bli hörd om grunden för uppsägningen. Uppsägningsbeslutet skall motiveras.

En tjänsteinnehavare får sägas upp på följande grunder:

1) tjänsten dras in och tjänsteinnehavaren kan inte skäligen placeras i en annan tjänst vars behörighetsvillkor han uppfyller, anställas i ett sådant arbetsförhållande eller tillfälligt tjänsteförhållande i vilket uppgifterna inte väsentligen avviker från tjänsteinnehavarens uppgifter eller utbildas för nya uppgifter,

2) tjänsteinnehavaren förmår inte sköta sina tjänsteuppgifter på ett behörigt sätt,

3) tjänsteinnehavaren handlar trots en bevislig anmärkning från en förman fortgående eller väsentligen i strid med sin tjänsteplikt eller försummar trots anmärkning denna fortgående eller i väsentlig grad, eller

4) för uppsägning av tjänsteinnehavaren föreligger något annat synnerligen vägande skäl som grundar sig på omständigheter som gäller tjänsteutövningen.

Skäl som avses i 2 mom. 2 och 4 punkten är i ingen händelse

1) sjukdom, lyte eller skada, om inte följden härav varit en sådan väsentlig och permanent nedsättning av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga att han skulle vara beräarigad till invalidpension,

2) graviditet eller förlossning, eller

3) deltagande i en stridsåtgärd som verkställs av en tjänsteinnehavarförening på grundval av föreningens beslut.

En tjänsteinnehavare som har beviljats tjänstledighet på grund av särskild moderskapsledighet eller moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet har samma uppsägningsskydd som en arbetstagare har enligt lagen om arbetsavtal (320/70). Detsamma gäller en tjänsteinnehavare som är gravid eller som har meddelat att rätten till ovan nämnda ledigheter kommer att utnyttjas.

Tjänsteförhållandet för en tjänsteinnehavare som är förtroendeman kan sägas upp endast om majoriteten av de tjänsteinnehavare och arbetstagare vars förtroendeman han är ger sitt samtycke till detta eller om skälet för uppsägningen är ytterst vägande.

En församling eller en kyrklig samfällighet kan inte genom uppsägning avbryta tjänsteförhållandet för en tjänsteinnehavare som utnämnts till en präst-, en lektors- eller en kantorstjänst eller förordnandet för en präst att tjänstgöra som församlingspastor eller att sköta en prästtjänst. Domkapitlet kan avbryta eller återkalla sitt förordnande för en präst att tjänstgöra som församlingspastor eller att sköta en prästtjänst, om det finns grundad anledning till detta.

Om tjänsteförhållandets upphörande för biskopar stadgas i 18 kap. 5 §.

8 b § (29.11.1996/936)

Ett tjänsteförhållandes upphörande utan uppsägning

Ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid

1) när den tid för vilken tjänsteinnehavaren har anställts har gått ut, dock under föartsättning att tjänsteförordnandet vid tiden för utfärdandet har varit tidsbundet enligt lagen om arbetsavtal,

2) när den anställande myndigheten före utgången av prövotiden har beslutat att tjänsteinnehavaren i fråga inte skall anställas ordinarie, dock under förutsättning att beslutet inte har fattats på osakliga grunder,

3) vid utgången av den kalendermånad under vilken tjänsteinnehavaren uppnår den i 8 § stadgade avgångsåldern,

4) från den tidpunkt då tjänsteinnehavaren har utnämnts, förordnats eller överförts som ordinarie till en annan tjänst i kyrkan, en församling eller en kyrklig samfällighet,

5) när kyrkostyrelsen har beviljat en tjänsteinnehavare invalidpension tills vidare, rästat från utgången av den kalendermånad under vilken tjänsteinnehavarens rätt till lön under tiden för tjänstledighet har upphört eller, om församlingen har fått vetskap om pensionsbeslutet senare, räknat från dagen för delfåendet, eller

6) när en tjänsteinnehavare har avsatts från tjänst genom disciplinärt förfarande enligt 23 kap., den dag beslutet vinner laga kraft.

Det som stadgas i 1 mom. 3 punkten gäller varken interimistiska eller tillfälliga tjänsteinnehavare.

Ett tillfälligt tjänsteförhållande upphör senast vid utgången av budgetåret, om inte beslut om fortsatt anställningsförhållande har fattats före det.

En tjänsteinnehavares förordnande att skö- ta en vakant tjänst eller ett vikariat kan när som helst återkallas och tjänsteinnehavaren återgår då omedelbart till sin tidigare tjänst.

Om en tjänsteinnehavare utträder ur kyrkan eller olovligen eller utan att anmäla godtagbart förfall uteblir från tjänsteutövningen utöver 30 kalenderdagar i en följd, har tjänsteförhållandet upphört av sig självt. Den myndighet som har rätt att verkställa uppsägning skall då med sitt beslut utan dröjsmål konstatera att tjänsteförhållandet upphört. Innan ett tjänsteförhållande konstateras ha upphört skall tjänsteinnehavaren beredas tillfälle att bli hörd, om inte detta med tanke på omständigheterna medför oskäligt förfång.

9 §

Avslängning från tjänsteutövning

En tjänsteinnehavare kan vid behov avstängas från tjänsteutövningen och en präst dessutom från utövning av prästämbetet,

1) under tiden för åtal för brott och disciplinärt förfarande samt därav föranledda undersökningar,

2) om tjänsteinnehavaren vägrar att delta i en i 4 § nämnd hälsokontroll eller hälsoundersökning,

3) om tjänsteinnehavaren lider av en sjukdom, ett lyte eller en skada som i väsentlig mån stör skötseln av tjänsten, eller

4) omedelbart efter uppsägning, om allmän fördel kräver detta.

Har ett beslut om uppsägning av en tjänsteinnehavare inte vunnit laga kraft vid uppsägningstidens utgång, skall tjänsteinnehavaren avstängas från tjänsteutövningen, om inte besvärsmyndigheten av särskilda skäl bestämmer något annat. Har en tjänsteinnehavare avsatts, skall han omedelbart avstängas från tjänsteutövningen även om beslutet inte har vunnit laga kraft.

Avstängning från tjänsteutövning får inte pågå längre än vad som är behövligt.

10 §

Förfarandet vid avstängning från tjänsteutövning

Beslut om avstängning från tjänsteutövning fattas av den i 23 kap. 3 § nämnda myndigheten också i det fall att beslutet inte fattas i samband med ett disciplinärt ärende.

Innan tjänsteinnehavaren avstängs från tjänsteutövningen skall han beredas tillfälle att avge förklaring i saken, om inte avslängningen på grund av sakens natur skall träda i kraft omedelbart.

Ett beslut genom vilket en tjänsteinnehavare avstängs från tjänsteutövning eller en präst från utövning av prästämbetet skall iakttas även om besvär anförs över beslutet.

11 §

Tjänster till vilka en präst eller en lektor kan utnämnas

Skall enligt behörighetsvillkoren för en tjänst tjänsteinnehavaren vara antingen präst eller lektor, tillämpas på tjänsteförhållandet de stadganden som gäller prästtjänster, om tjänsteinnehavaren är präst, och de stadganden som gäller lektorstjänster, om tjänsteinnehavaren är fektor.

12 §

Vissa skyldigheter som hänför sig till en lektorstjänst

Vad 5 kap. 2 och 3 §§ stadgar om en prästs tystnadsplikt i fråga om bikthemlieheten samt om skyldigheten att hålla sig till bekännelsen. gäller även en lektor. I stället för att skiljas från prästämbetet förverkar en lektor sin rätt att verka som lektor.

B. Tjänster i en församling och kyrklig samfällighet

13 §

Församlingens tjänster

I en församling skall det finnas en kyrkoherdetjänst. Om de övriga tjänster som en församling skall inrätta för att fullgöra sina uppgifter bestäms i kyrkoordningen.

Två eller flera församlingar som hör till samma stift kan gemensamt ha en kyrkoherdetjänst och en kantorstjänst eller endera. Domkapitlet beslutar om inrättande och indragning av en gemensam kyrkoherdetjänst. Motsvarande beslut om en kantorstjänst fattas av församlingarna i frrda. Om övriga gemensamma tjänster bestäms i kyrkoordningen. (25.10.1996/771)

Ett beslut om inrättande av en gemensam kyrkoherdetjänst eller kantorstjänst skall iakttas då tjänsten i den ena församlingen blir ledig och tjänsteinnehavaren i den andra församlingen samtycker till att övergå till den för de båda församlingarna gemensamma tjänsten. Domkapitlet kan dock av särskilda skäl bestämma att beslutet skall verkställas samt förplikta tjänsteinnehavaren att övergå till den gemensamma tjänsten utan dennes samtycke. Kyrkostyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid val av tjänsteinnehavare. (25.10.1996/771)

14 § (29.11.1996/936)

Tjänstestadga

Behövliga bestämmelser om villkoren i tjänsteinnehavarnas anställningsförhållanden utöver gällande stadganden och tjänstekollektivavtal meddelas i en tjänstestadga. I tjänstestadgan meddelas även allmänna bestämmelser om anställning. Tjänstestadgan godkänns av kyrkofullmäktige, vars beslut skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Tjänstestadgan gäller inte innehavare av en prästtjänst eller en präst som förordnats till församlingspastor eller att sköta en prästtjänst, inte heller tjänsteinnehavare som utnämnts till lektors- eller kantorstjänster, om inte något annat bestäms i kyrkoordningen.

C. Övriga tjänster (30.12.2003/1274)

15 § (30.12.2003/1274)

Tjänster vid kyrkostyrelsen och domkapitlen och tjänstestadgan för dessa tjänster

Vid kyrkostyrelsen och domkapitlen finns för skötseln av deras uppgifter nödvändiga tjänster. Om besättande av dessa tjänster samt om tjänsteinnehavarnas ställning och skyldigheter bestäms utan hinder av 11 § i en av kyrkomötet antagen tjänstestadga, om inte något annat särskilt föreskrivs eller avtalas.

16 §

Militärpräster

Vid försvarsmakten kan det Unnas prästtjänster. Ledningen och tillsynen över militärprästerna ankommer på fältbiskopen såsom ledare för försvarsmaktens andliga arbete. En militärpräst år underställd fältbiskopen i det som gäller utövningen av prästämbetet. Militärprästtjånsterna besätts på det sätt som stadgas särskilt.

Om disciplinär bestraffning av en militärpräst i sådant som ansluter sig till prästämbetet stadgas i 23 kap. 9 § 2 och 3 mom.

Fältbiskopen tillhör ärkestiftet och en annan militärpräst det stift på vars område hans egentliga tjänstgöringsplats finns.

17 §

Tjänster för särskilda behov

Präst- och lektorstjänster kan inrättas vid fängelser samt för dövas själavård och för övriga särskilda behov. I allt som rör prästämbetet eller verksamheten som lektor lyder tjänsteinnehavaren under domkapitlet.

Domkapitlet besätter en vid ett fängelse eller någon annan anstalt inrättad präst- eller lektorstjänst efter att ha ledigförklarat tjänsten och fått utlåtande om sökandena av den myndighet som saken gäller. Domkapitlet förordnar vid behov tillfälliga tjänsteinnehavare samt tjänsteinnehavare att sköta en tjänst interimistiskt eller som vikarie. (29.11.1996/936)

III AVDELNINGEN

FÖRSAMLINGENS FÖRVALTNING

7 kap

Allmänna stadganden

1 §

Församling och kyrklig samfällighet

En församling handhar själv sina angelägenheter och förvaltar sin egendom i enlighet med denna lag och kyrkoordningen samt enligt särskilt utfärdade författningar om kyrkans ekonomi.

Församlingarna kan även sköta sina angelägenheter och förvalta sin egendom som kyrkliga samfälligheter så som stadgas i 11 kap.

2 §

Institutioner och förtroendevalda

Församlingens förvaltning handhas av kyrkofullmäktige, kyrkoråd eller församlingsråd, direktioner, kapell- och distriktsråd samt av tjänsteinnehavare i församlingen.

Den kyrkliga samfällighetens förvaltning handhas av gemensamma kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkoråd, direktioner och av tjänsteinnehavare i samfälligheten.

Förtroendevalda är de medlemmar som valts till de i 1 och 2 mom. nämnda institutionerna samt de övriga personer som har utsetts till förtroendeuppdrag i församlingen. En tjänsteinnehavare som med stöd av lag eller någon annan författning är medlem av en institution på tjänstens vägnar anses dock inte heller i detta uppdrag vara förtroendevald.

3 §

Valbarhet

Valbar till förtroendeuppdrag i församlingen är en för kristen övertygelse känd konfirmerad medlem av församlingen som har fyllt 18 år och som inte är omyndig. Vid församlingsval ska valbarhetsåldern ha uppnåtts senast den första valdagen och vid övriga val senast den dag då valet förrättas. (14.11.2008/689)

Den som har fyllt 60 år eller under de fyra närmast föregående åren har innehaft förtroendeuppdrag i en församling har rätt att vägra ta emot förtroendeuppdrag i en församling. I kyrkoordningen ges bestämmelser om godkännande av vägran som grundas på något annat skäl. I 8 kap. 4 § 1 mom. stadgas om samtycke som krävs för uppställande av kandidater i församlingsval.

4 §

Beslutförhet, omröstning och val

Församlingens institutioner är beslutföra då över hälften av medlemmarna är närvarande.

I en församlingsinstitution verkställs omröstning mellan ett framställt förslag och samtliga understödda motförslag genom alt två förslag åt gången ställs mot varandra så att svaret "ja" eller "nej" uttrycker majoritetens ståndpunktstagande.

Val förrättas som majoritetsval. Skall två eller flera förtroendevalda utses, måste proportionellt valsätt dock tillämpas om detta krävs av så många i valet deltagande personer att de vid ett proportionellt val tillsammans kunde få minst en kandidat vald.

5 § (30.12.2003/1274)

Jäv

En medlem i kyrkofullmäktige är jävig att delta i beslut som gäller honom eller henne personligen eller gäller en i jävsbestämmelsen i förvaltningslagen (434/2003) avsedd nära släkting till medlemmen eller en person som enligt nämnda bestämmelse kan likställas med en nära släkting. Då ordföranden eller vice ordföranden deltar såsom självskriven i någon annan församlingsinstitutions sammanträde tillämpas 2 mom. på denna.

Om inte något annat följer av 25 kap. 5 § 1 mom., gäller i fråga om jäv för övriga förtroendevalda samt för församlingens tjänsteinnehavare vad som i förvaltningslagen bestäms därom. Ett tjänste- eller arbetsförhållande eller ett motsvarande förhållande till församlingen eller den kyrkliga samfälligheten medför dock inte jäv för en förtroendevald eller tjänsteinnehavare i ett förvaltningsärende i vilket församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är part, såvida han eller hon inte på basis av sitt anställningsförhållande har varit föredragande i ärendet eller annars på motsvarande sätt handlagt detta.

6 §

Sammanträdes offentlighet

Kyrkofullmäktiges sammanträden är offentliga, om inte fullmäktige i fråga om något visst ärende beslutar annorlunda.

Övriga församlingsinstitutioners sammanträden är inte offentliga.

7 § (20.8.2004/821)

Rätt att teckna en församlings och en kyrklig samfällighets namn

Kyrkorådet eller församlingsrådet beslutar om rätten att teckna församlingens namn och gemensamma kyrkorådet om rätten att teckna den kyrkliga samfällighetens namn.

8 kap

Kyrkoherdeval och församlingsval (31.3.2006/236)

1 § (22.12.1995/1691)

Kyrkoherdeval (31.3.2006/236)

Församlingens kyrkoherde utses genom kyrkoherdeval. (31.3.2006/236)

Av de präster som domkapitlet har uppställt på förslag utses till tjänsten som kyrkoherde den som i valet har erhållit de flesta rösterna. Församlingen kan dock, så som föreskrivs i valordningen för kyrkan, till tjänsten som kyrkoherde utse någon annan sökande som domkapitlet har konstaterat vara behörig som extra valkandidat. För att bli vald skall en extra valkandidat erhålla minst en tiondedel av församlingens hela röstetal och mer än hälften av de avgivna rösterna.

2 §

Församlingsval

Vid församlingsval utses medlemmar till kyrkofullmäktige i en församling eller till gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsråden i en kyrklig samfällighet. Val förrättas vart fjärde år samtidigt i samtliga församlingar, om inte något annat följer av 5 §. (20.8.2004/821)

Församlingsvalen är omedelbara och hemliga samt proportionella på det sättet att de kandidater som varje valmansförening har uppfört på samma kandidatlista tilldelas jämförelsetal i den ordning som utvisas av storleken av deras personliga röstetal, den första kandidaten ett jämförelsetal som utgör kandidatlistans hela antal röster, den andra hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel och så vidare. Kandidaterna på de olika kandidatlistorna blir valda i den ordning som deras jämförelsetal utvisar.

3 § (31.3.2006/236)

Rösträtt

Vid församlingsval har alla de medlemmar av kyrkan som senast den första valdagen har fyllt 16 år och vid kyrkoherdeval de medlemmar som senast den första valdagen har fyllt 18 år lika rösträtt. (14.11.2008/689)

Vid församlingsval utövas rösträtten i den församling i vilken den röstberättigade har antecknats som närvarande medlem av församlingen senast den 15 augusti valåret. Vid församlingsval som förrättas på nytt på grund av besvär och vid sådana undantagsval i församlingen som avses i 5 § samt vid kyrkoherdeval utövas rösträtten i den församling i vilken motsvarande anteckning har gjorts senast 70 dagar före den första valdagen.

Angående vallängden, förrättande av val och uträknande av valresultatet föreskrivs närmare i valordningen för kyrkan.

4 §

Kandidats samtycke. Begränsning av valbarheten

I församlingsval kan endast en sådan valbar församlingsmedlem uppställas som kandidat som har gett sitt samtycke härtill.

I församlingsval kan en tjänsteinnehavare eller en sådan arbetstagare som är anställd i arbetsavtalsförhållande i församlingen inte väljas till förtroendeuppdrag i denna församling. Om församlingen hör till en kyrklig samfällighet är inte heller en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare i denna samfällighet eller i en församling som hör till samfälligheten valbar. En förtroendevald förlorar inte sin behörighet att väljas in i ett organ om församlingen eller den kyrkliga samfälligheten tillfälligt anställer honom eller henne för högst sex månader. Medan anställningsförhållandet fortgår får den förtroendevalda dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag. (20.8.2004/821)

5 §

Undantagsval i församlingen

Extra församlingsval verkställs då under en löpande valperiod i församlingen vidtas ändringar i församlingsindelningen, då församlingar ansluts till en kyrklig samfällighet eller då en kyrklig samfällighet upplöses. Mandatperioden för de förtroendevalda som utsetts vid extra församlingsval varar till utgången av den löpande valperioden eller, om valet förrättas under valperiodens sista år, till utgången av följande valperiod. Kyrkostyrelsen kan besluta att valen förrättas med beaktande av den förändrade församlingsindelningen eller den kyrkliga samfällighetens nya eller ändrade grundstadga redan innan ändringen i församlingsindelningen eller grundstadgan har trätt i kraft. (20.8.2004/821)

Har i samband med ändringar i församlingsindelningen grundats en ny församling, som inte anslutits till någon kyrklig samfällighet, skall extra församlingsval förrättas, om kyrkofullmäktige i församlingen inte har valts i ett sådant val som avses i 2 §. I andra fall som avses i 1 mom. kan kyrkostyrelsen bestämma att extra församlingsval inte skall föranstaltas, och att

1) kyrkofullmäktige i den odelade församlingen eller ett tidigare gemensamt kyrkofullmäktige utgör gemensamt kyrkofullmäktige för församlingar som inträder i den kyrkliga samfälligheten till valperiodens utgång,

2) nya församlingsval inte förrättas för den löpande valperioden, om ändringen är obetydlig, eller att

3) kyrkofullmäktige, gemensamt kyrkofullmäktige eller församlingsråd bildas för den löpande valperioden på grundval av resultaten vid föregående val utan att nya församlingsval förrättas, i enlighet med den namnserie som upprättats enligt de jämförelsetal som avses i 2 § 2 mom.

(31.3.2006/236)

En i namnserien upptagen person som inte längre är valbar skall ersättas av följande person i namnserien. Sammanslås en församling med en annan församling, skall mandaten i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet fördelas mellan församlingarna med iakttagande av det förfaringssätt som föreskrivs i 11 kap. 7 § 2 mom. (31.3.2006/236)

Om framskjutande av församlingsval eller anordnande av val under en avvikande tidpunkt, om föranstaltande av kompletleringsval samt om mandatperioden i undantagsfall för dem som valts vid de i detta moment avsedda valen bestäms i valordningen för kyrkan.

6 § (31.3.2006/236)

Valnämnden och centralvalnämnden

För valen finns en av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet tillsatt valnämnd, som består av kyrkoherden och minst fyra övriga medlemmar samt lika många suppleanter.

Valnämnden är indelad i sektioner, om församlingen för valen har indelats i röstningsområden. En sektion är beslutför med tre medlemmar och dess uppgift är att sörja för verkställandet av omröstningen på röstningsområdet enligt vad som närmare föreskrivs i valordningen för kyrkan.

Gemensamma kyrkorådet kan för församlingsvalen tillsätta en centralvalnämnd, om vars uppgifter bestäms i valordningen för kyrkan.

9 kap

Kyrkofullmäktige

1 §

Beslutanderätten och dess överföring

Församlingens beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige, om inte något annat stadgas eller bestäms. Genom ett reglemente eller en instruktion kan kyrkofullmäktiges beslutanderätt överföras på kyrkorådet eller på dess sektioner samt på direktioner i de ärenden som nämns i reglementet eller instruktionen.

Beslutanderätten får dock inte överföras

1) i ärenden i vilka fullmäktige skall fatta beslut enligt uttrycklig föreskrift i denna lag. i kyrkoordningen eller i verkställighetsbeslämmelser som utfärdas med stöd av dessa eller i allmän lag eller förordning,

2) i ärenden vilkas avgörande kräver kvalificerad majoritet eller som skall underställas, eller

3) då det är fråga om upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av betalningstiden för ett lån, om det inte gäller ett sådant lån som är avsett att upptas för ett tillfälligt behov.

2 §

Antalet medlemmar och mandatperioden

Antalet medlemmar i kyrkofullmäktige är minst 11 och högst 39. Antalet medlemmar fastställs i kyrkoordningen på grundval av församlingens folkmängd.

Medlemmarna i kyrkofullmäktige och suppleanter för dessa skall utses för fyra kalenderår i sänder, om inte något annat följer av 8 kap. 5 §.

3 §

Kvalificerad majoritet

För fattande av beslut krävs att minst två tredjedelar av de närvarande och över hälften av samtliga medlemmar i kyrkofullmäktige biträder beslutet i de ärenden som gäller

1) uppförande av kyrka och därtill anslutna byggnader eller av jordfästningskapell eller sådan renovering som avses i 14 kap. 2 § 2 mom. samt uppförande av kapell, församlingshem, församlingens ämbetshus eller läger- och kurscentrum samt anläggande eller utvidgning av en begravningsplats, (20.12.2002/1201)

2) överlåtelse av fast egendom, eller

3) inrättande av en ny tjänst.

10 kap

Kyrkorådet

1 §

Uppgifter

På kyrkorådet ankommer, om inte något annat stadgas eller bestäms,

1) att allmänt leda församlingens verksamhet, att främja församlingens andliga liv och även i övrigt verka för ett fullföljande av församlingens uppgift,

2) att inom de gränser som fastställs av kyrkomötet besluta om ibruklagande av kyrkans böcker.

3) att leda församlingens förvaltning samt skötseln av församlingens ekonomi och egendom,

4) att sköta verkställigheten av kyrkofullmäktiges beslut, och

5) att bevaka församlingens intresse, företräda församlingen samt ingå avtal och företa övriga rättshandlingar på församlingens vägnar.

Kyrkorådet skall bereda de ärenden som behandlas av kyrkofullmäktige. Kyrkorådet behöver dock inte bereda de ärenden som gäller den interna organisationen av fullmäktiges verksamhet.

2 §

Medlemmar

Kyrkoherden är kyrkorådets ordförande, och dess övriga medlemmar är en vice ordförande samt, enligt vad som föreskrivs i reglementet, minst 5 och högst 11 övriga vid församlingsvalen valbara personer. De valda medlemmarna har personliga suppleanter. (20.8.2004/821)

Val av vice ordförande och övriga medlemmar verkställs i januari under det första och tredje året av kyrkofullmäktiges mandatperiod.

3 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

I fråga om rätten för vice ordföranden för kyrkorådet att vara ordförande vid kyrkorådets sammanträden gäller vad som bestäms om detta i kyrkoordningen. (27.6.2003/626)

3 §

Reglemente. Sektionerna och dessas befogenheter

Kyrkofullmäktige godkänner för kyrkorådet ett reglemente, som skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Enligt reglementet kan i kyrkorådet finnas en ekonomisektion och även andra sektioner. Kyrkorådets vice ordförande är ordförande för ekonomiseklionen.

Kyrkorådets sektioner kan ges befogenhet att på kyrkorådets vägnar avgöra i reglementet nämnda ärenden, dock inte sådana i vilka beslutet skall underställas eller som gäller framställningar till kyrkofullmäktige eller verkställighet av fullmäktiges beslut.

Om sektionerna gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om kyrkorådet.

4 §

Direktioner. Tjänsteinnehavarnas och de förtroendevaldas befogenheter

Kyrkofullmäktige kan högst för sin mandatperiod tillsätta direktioner att under kyrkorådets tillsyn biträda detta. Direktionernas uppgifter bestäms i instruktioner som antas av kyrkofullmäktige.

I ett reglemente eller en instruktion kan kyrkorådets ordförande och vice ordförande samt kyrkorådet underställda tjänsteinnehavare ges befogenhet att avgöra på kyrkorådet ankommande ärenden som avses i reglementet eller instruktionen, och vilkas betydelse inte är sådan att det skall anses nödvändigt att ärendet behandlas vid kyrkorådets sammanträde.

Ett ärende som enligt 3 § 3 mom. inte får avgöras av en sektion kan inte överföras på en direktion, och en i 2 mom. nämnd förtroendevald eller tjänsteinnehavare kan inte heller ges befogenhet att avgöra ärendet.

5 §

Överföring av beslutanderätt

Kyrkorådet eller dess ordförande kan inom en i reglementet föreskriven tid överföra ett av en direktion eller en i 4 § avsedd förtroendevald eller tjänsteinnehavare avgjort ärende till handläggning i kyrkorådet. Kyrkorådet kan därvid upphäva eller ändra beslutet eller återförvisa ärendet för ny handläggning.

6 §

Tillsynen över lagligheten av kyrkofullmäktiges beslut

Finner kyrkorådet att ett beslut av kyrkofullmäktige har fattats i oriktig ordning eller att det överskrider fullmäktiges befogenheter eller annars strider mot lag, skall kyrkorådet vägra verkställa beslutet och, med uppgivande av orsaken härtill, utan dröjsmål hänskjuta ärendet till fullmäktige för ny handläggning.

Vidhåller fullmäktige sitt beslut, skall kyrkorådet underställa förvaltningsdomstolen för avgörande huruvida lagligt hinder föreligger för att verkställa beslutet. Förvaltningsdomstolen får inte avgöra ärendet förrän tiden för besvär över kyrkofullmäktiges beslut har gått ut. (30.12.2003/1274)

11 kap

Kyrklig samfällighet

1 §

Grundande av en kyrklig samfällighet (20.8.2004/821)

Församlingar som är belägna inom samma kommun skall bilda en kyrklig samfällighet. En kyrklig samfällighet kan även bildas av församlingar som är belägna inom två eller flera kommuner.

2 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

2 § (20.8.2004/821)

Uppgifter

Den kyrkliga samfälligheten skall sköta de ärenden som gäller de till samfälligheten anslutna församlingarnas kyrkliga beskattning, fördelningen av kyrkoskatten och övriga gemensamma inkomster mellan församlingarna samt avgifterna till kyrkans centralfond och budgeten, finansförvaltningen, bokföringen, bokslutet och revisionen.

Den kyrkliga samfälligheten skall dessutom sköta församlingarnas personalärenden som gäller

1) betalningen av löner och arbetsgivarprestationer, anmälningar som ankommer på arbetsgivaren och skötseln av lönebokföringen,

2) matrikelföringen, om inte något annat bestäms i denna lag,

3) ingåendet av tjänstekollektivavtal och kollektivavtal och tolkningen av dem samt lokala lönejusteringar eller framställningar om lönejusteringar hos kyrkans avtalsdelegation, samt

4) förtroendemannaverksamheten, arbetarskyddet, företagshälsovården samt samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.

Den kyrkliga samfälligheten utövar beslutanderätten även i ärenden som gäller den enskilda församlingen och hör till kyrkofullmäktige, om inte beslutanderätten på det sätt som anges i 10 § har överförts på församlingarna.

Den kyrkliga samfälligheten beslutar också om inrättande av församlingarnas tjänster och om indragning av dem samt om församlingarnas fasta egendom och om överlåtelse av egendomen, om inte skötseln av dessa frågor i grundstadgan har anförtrotts församlingarna.

I grundstadgan kan det bestämmas att den kyrkliga samfälligheten även skall besluta i andra frågor som gäller förvaltning och ekonomi samt i stadgan nämnda uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten.

3 § (20.8.2004/821)

Överföring av egendom och förpliktelser

När en kyrklig samfällighet grundas övergår församlingarnas tillgångar och förpliktelser till den kyrkliga samfälligheten, om det inte i grundstadgan bestäms att den egendom som nämns i stadgan skall kvarstå i församlingens ägo eller besittning eller att församlingen svarar för den förpliktelse som nämns i stadgan. Som åtkomsthandling gäller den förteckning över egendom som skall överföras, vilken skall fogas till grundstadgan.

4 §

Grundstadgan

För den kyrkliga samfälligheten skall godkännas en grundstadga, i vilken anges de uppgifter som skall omhänderhas av samfälligheten samt ges övriga föreskrifter som är nödvändiga för att ange behörigheten för samfälligheten och dess församlingar. Kyrkofullmäktige beslutar om grundandet av den kyrkliga samfälligheten genom att godkänna grundstadgan och förteckningen över den egendom som skall övergå till samfälligheten. Besluten skall underställas kyrkostyrelsen för avgörande. Har de församlingar som ansluter sig till en kyrklig samfällighet ingått en överenskommelse om egendomens övergång, kan kyrkostyrelsen inte utan särskilda skäl avvika från överenskommelsen. (20.8.2004/821)

Har församlingarna inte uppnått enighet om grundstadgan och överföring av egendomen, skall domkapitlet förordna en utredningsman att bereda förslag om detta. Förslaget jämte kyrkofullmäktiges utlåtanden om detta skall tillställas kyrkostyrelsen som, efter att ha erhållit domkapitlets utlåtande, beslutar om grundandet av den kyrkliga samfälligheten och om grundstadgan samt om den egendom som skall övergå till samfälligheten. Domkapitlet kan även annars tillsätta en utredningsman, om domkapitlet anser att det behövs.

5 § (20.8.2004/821)

Ändring av grundstadgan och upplösning eller upphörande av en samfällighet

För beslut om ändring av grundstadgan eller upplösning av en frivilligt grundad samfällighet krävs att minst två tredjedelar av de närvarande och mer än hälften av gemensamma kyrkofullmäktiges samtliga medlemmar omfattar beslutet. Om ändringen av grundstadgan gäller en ändring av de grunder för fördelningen av skatteintäkterna mellan församlingarna vilka bestämts i grundstadgan, en överföring av egendom mellan den kyrkliga samfälligheten och församlingarna eller en överföring av beslutanderätten i fråga om inrättande eller indragning av tjänster mellan den kyrkliga samfälligheten och församlingarna, skall ändringen av grundstadgan underställas kyrkostyrelsen för avgörande, om inte beslutet är enhälligt.

Om församlingsindelningen ändras så att samtliga församlingar inom samma kyrkliga samfällighet slås samman till en enda församling, upphör den kyrkliga samfälligheten räknat från samma tidpunkt. Den kyrkliga samfällighetens tillgångar och förpliktelser övergår då på den sammanslagna församlingen. Som åtkomsthandling gäller den förteckning över egendom som skall överföras, vilken skall fogas till kyrkostyrelsens beslut.

Skall egendom som tillhör en kyrklig samfällighet delas på grund av att grundstadgan ändras eller samfälligheten upplöses och kan någon överenskommelse om delningen inte nås, skall delningen genomföras med iakttagande i tillämpliga delar av de bestämmelser som gäller delningen av egendom i samband med en församlingsdelning.

6 §

Beslutanderätten

Den kyrkliga samfällighetens beslutanderätt utövas av gemensamma kyrkofullmäktige, om inte något annat stadgas eller bestäms.

2 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

3 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

7 §

Gemensamma kyrkofullmäktiges medlemmar

Antalet medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige är minst 21 och högst 91 beroende på den sammanlagda folkmängden i de församlingar som hör till samfälligheten. Medlemsantalet anges närmare i kyrkoordningen. Gemensamma kyrkofullmäktige kan av särskilda skäl för en valperiod åt gången besluta att antalet medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige skall vara ett udda tal som är mindre än det föreskrivna, dock minst 11 medlemmar. (20.8.2004/821)

Av mandaten tilldelas varje församling först två eller, om antalet församlingar är över tjugo, ett mandat. De återstående man-daten fördelas mellan församlingarna i förhållande till församlingarnas folkmängd. Mandatfördelningen fastställs av gemensamma kyrkofullmäktige för varje valperiod. (11.12.1997/1303)

3 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/821. (20.8.2004/821)

8 § (20.8.2004/821)

Gemensamma kyrkorådet

Verkställande och förvaltande organ i den kyrkliga samfälligheten är ett gemensamt kyrkoråd, som även leder skötseln av de uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten och som nämns i 2 § 5 mom. Angående gemensamma kyrkorådets sammansättning bestäms i kyrkoordningen.

9 § (20.8.2004/821)

Församlingsrådet

Varje församling som hör till en kyrklig samfällighet har var sitt församlingsråd. Detta sköter kyrkorådets uppgifter enligt 10 kap. 1 § till den del de inte ankommer på gemensamma kyrkorådet samt de övriga uppgifter som ankommer på församlingsrådet enligt denna lag eller om vilka så särskilt bestäms. Församlingsrådet antar för sig ett reglemente, som skall underställas domkapitlet för fastställelse. På församlingsrådet skall även tillämpas vad som i 10 kap. 2 § 4 mom. och 3 § 2–4 mom. samt i 4 och 5 § bestäms om kyrkorådet.

Församlingsrådet beslutar om användningen av de medel som i den kyrkliga samfällighetens budget anvisas för församlingsverksamheten samt utövar beslutanderätten vad gäller ägande och besittning till församlingens egendom samt dess avkastning.

Församlingsrådet består av kyrkoherden som ordförande samt minst 8 och högst 16 andra medlemmar. I fråga om antalet medlemmar bestäms i kyrkoordningen enligt församlingens folkmängd.

10 § (20.8.2004/821)

Överföring av beslutanderätten

Genom ett reglemente eller en instruktion kan gemensamma kyrkofullmäktiges beslutanderätt i ärenden som anges i reglementet eller instruktionen överföras på gemensamma kyrkorådet eller dess sektioner och på samfällighetens direktioner samt genom beslut av gemensamma kyrkofullmäktige på församlingsrådet. Beslutanderätten får dock inte överföras i ärenden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. eller som nämns i 2 § 1 och 2 mom. i detta kapitel, med undantag av överlåtelse av fast egendom och inrättande och indragning av tjänster, i fråga om vilka överföring av beslutanderätten kan regleras genom grundstadgan med stöd av 2 § 4 mom. ovan.

I fråga om överföring av gemensamma kyrkorådets beslutanderätt gäller på motsvarande sätt vad som bestäms om överföring av kyrkorådets beslutanderätt.

11 § (20.8.2004/821)

Bestämmelser som skall tillämpas på olika organ

Om inte något annat följer av denna lag eller kyrkoordningen, gäller om gemensamma kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkorådet och om den kyrkliga samfällighetens direktioner samt om behandlingen av ärenden i dessa organ vad som på motsvarande sätt bestäms om kyrkofullmäktige, kyrkorådet och en direktion i församlingen samt om behandlingen av ärenden i dem. När församlingsrådet behandlar ett ärende som anförtrotts rådet och som annars hör till gemensamma kyrkofullmäktiges beslutanderätt iakttas vad som på motsvarande sätt bestäms om kyrkofullmäktige och behandlingen av ärenden i fullmäktige.

12 § (20.8.2004/821)

12 § har upphävts genom L 20.8.2004/821.

12 kap

Andra samarbetsformer

1 §

Samarbetet mellan församlingar

Församlingar kan ingå avtal om att gemensamt sköta uppgifter som hör till dem.

En församling kan med stöd av avtal sköta uppgifter även för någon annan församlings räkning. I avtalet kan det bestämmas att den sistnämnda församlingen är berättigad att invälja personer, som är valbara till förtroendeuppdrag i den egna församlingen, till medlemmar i respektive direktion i den församling som handhar uppgiften.

Ett avtal som avses ovan i 1 eller 2 mom. kan ingås även av en kyrklig samfällighet.

2 §

Samarbete med kommuner

En församling eller en kyrklig samfällighet kan med stöd av avtal även sköta uppgifter som ankommer på en kommun eller ett kommunalförbund. Inrättas för skötseln av uppgiften en direktion i församlingen eller i den kyrkliga samfälligheten, kan det bestämmas i avtalet att kommunen eller kommunalförbundet har rätt att utse medlemmar i direktionen, dock högst hälften av dessa.

13 kap

Ändringar i församlingsindelningen

1 § (20.8.2004/821)

Initiativrätten

Initiativ till ändringar i församlingsindelningen kan tas av kyrkofullmäktige i en församling och av församlingsrådet i varje församling samt av domkapitlet eller biskopen. Föranleds ändringen i församlingsindelningen av ändringar i den kommunala indelningen eller gäller den någon annan än en finskspråkig eller svenskspråkig eller en tvåspråkig församling, kan ärendet också väckas av kyrkostyrelsen.

2 §

Överföring av tjänsteinnehavare och arbetstagare

Ansluts en församling till en annan eller upplöses församlingen eller blir en tjänst i församlingen överflödig på grund av områdesminskning, skall, om något annat inte följer av 3 §, dess i huvudtjänst anställda tjänsteinnehavare överföras till för dem lämpade tjänster i den församling som utvidgas eller i den nya församlingen eller i respektive kyrkliga samfällighet.

En överförd tjänsteinnehavare är berättigad att erhålla de förmåner som hör till tjänsteförhållandet i sådan form, att de inte är oförmånligare än de motsvarande förmåner som han tidigare har haft.

Vad som stadgas i 1 och 2 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på arbetstagare i arbetsavtalsförhållande av bestående natur, då anställningsförhållandet har karaktären av huvudsyssla.

3 §

Kyrkoherde, kaplan och kantor

Kyrkoherdetjänsten i en församling som ansluts till en annan församling upphör när ändringen i församlingsindelningen träder i kraft. Tänsteinnehavaren överförs till kyrkoherdetjänsten i den församling som utvidgas eller, om tjänsten inte är ledig, till en kaplanstjänst enligt 3 mom.

Bildas en ny församling genom sammanslagning av två eller flera församlingar, skall det i delningsbeslutet bestämmas vilken eller vilka av kyrkoherdetjänsterna som upphör.

En kyrkoherde eller kaplan vars tjänst upphör på grund av ändringar i församlingsindelningen överförs till en kaplanstjänst i den församling som utvidgas eller bildas eller som annars berörs av ändringarna. Upphör en kantorstjänst, överförs tjänsteinnehavaren till en kantorstjänst i någon av de församlingar som avses i detta moment. Om avlöning av en förflyttad tjänsteinnehavare gäller 2 § 2 mom.

4 §

Delning av egendom

När församlingsindelningen ändras på territoriell grund genom att en ny församling bildas eller när ändringen i församlingsindelningen på ett betydande sätt inverkar på församlingens folkmängd, skall församlingarnas egendom fördelas mellan de församlingar som berörs av ändringen eller som bildas i samband med denna. Är församlingarna av olika mening om delningens behövlighet, avgörs ärendet av kyrkostyrelsen.

Förenas en församling i sin helhet med en annan församling eller med en ny församling som bildas, övergår församlingens egendom till den sistnämnda församlingen. Kommer alla de församlingar som berörs av församlingsindelningen att tillhöra samma kyrkliga samfällighet, skall bestämmelser om egendomens fördelning intas i grundstadgan.

Kyrkostyrelsen beslutar om egendomens fördelning när den fattar beslut om ändring i församlingsindelningen. Föreligger del anledning därtill, kan kyrkostyrelsen framskjuta beslutet om fastställelse av egendomsfördelningen till att ske vid en senare tidpunkt, varvid kyrkostyrelsen i samband med delningsbeslutet endast beslutar huruvida en delning behövs samt vid behov även om de undantag som enligt 6 § möjligen skall göras i de delningsgrunder som nämns i 5 §. Sedan delningen av egendomen har fastställts, utgör en i beslutet intagen bestämmelse om att en församling har tilldelats egendom åtkomsthandling för egendomen.

5 §

Allmän delningsgrund

Delas en församling territoriellt i två eller flera församlingar, skall var och en av dessa erhålla egendom i den proportion som församlingens folkmängd utvisar enligt läget den dag då församlingsindelningen träder i kraft.

Fogas en del av församlingens område till någon annan församling eller bildas det av delen en ny församling, skall den församling till vilken delen fogas eller som bildas därav erhålla en så stor andel av den förstnämnda församlingens tillgångar, att den motsvarar förhållandet mellan folkmängden på det område som överförts från församlingen och folkmängden på det kvarstående området, om inte något annat föranleds av 6 §.

Skulder och andra motsvarande förbindelser skall fördelas mellan församlingarna i samma förhållande som de erhåller tillgångar. Ansvaret för skulder eller förbindelser får dock inte överföras utan tillstånd av fordringsägaren eller innehavaren av den rättighet saken gäller.

6 §

Undantag från fördelningsgrunderna

Vid egendomens fördelning i de fall som avses i 5 § 2 mom. skall med avvikelse från fördelningsgrunderna och utan att någon delning av ifrågavarande egendomsposter sker,

1) församlingens huvudkyrka och de byggnader som är avsedda för kyrkans bruk jämte lösöre samt den begravningsplats som eventuellt finns i anslutning till kyrkan lämnas åt den församling från vilket området avskiljs, och

2) en sådan annan kyrka, ett kapell, ett församlingshus, en begravningsplats eller någon annan fastighet eller byggnad som enbart eller huvudsakligen betjänar ett visst område överlåtas åt den församling till vilken området kommer att höra. (20.12.2002/1201)

En församling som berörs av ändringarna i församlingsindelningen kan dock berättigas att för en bestämd tid använda i 1 mom. nämnd egendom på de villkor som närmare fastställs i delningsbeslulet, under förutsättning att detta inte förorsakar betydande olägenhet för den församling som egendomen tillhör.

Skulle ändringarna i församlingsindelningen. egendomens fördelning eller ett i 1 mom. nämnt förfaringssätt medföra att ekonomin uppenbart försvagas för någon församling eller någon annan väsentlig olägenhet, kan avvikelser i fördelningsgrunderna ske.

14 kap

Kyrkor, församlingens fastigheter och byggnadsskydd

1 §

Kyrkor

Varje församling skall ha en kyrka. I kyrkoordningen bestäms när församlingar kan använda en kyrka gemensamt eller såsom sin kyrka använda någon annan än en församling tillhörig kyrka.

Beslut av kyrkofullmäktige om uppförande av en ny kyrka eller ett jordfastningskapell skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

2 §

Kyrkliga byggnader

Kyrkliga byggnader är kyrkor och klockstaplar, jordfästnings- och gravkapell samt härmed jämförbara byggnader på en begravningsplats. Vad som stadgas eller bestäms om kyrkliga byggnader skall även gälla kyrkogård samt inhägnad och port som hör till en kyrkogård eller begravningsplats.

Ett beslut som innebär att en kyrka lämnas oanvänd eller som gäller rivning av en kyrklig byggnad eller en sådan renovering av en kyrklig byggnad som väsentligen förändrar dess exteriör eller interiör skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

3 §

Kyrkans jordagods och överlåtelse därav

Sådana jordagods som tillhör församlingens kyrka skall bevaras och användas för församlingskyrkans behov. Kyrkofullmäktige kan fatta beslut om överlåtelse av kyrkans jordagods endast då detta är oundgängligt för underhåll av kyrkobyggnaden eller om det finns andra synnerligen vägande skäl för överlåtelsen. Kyrkofullmäktiges beslut skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

2 mom. har upphävts genom L 27.11.1998/859. (27.11.1998/859)

4 §

Överlåtelse av annan fastighet

Kyrkofullmäktiges beslut om försäljning, byte eller annan överlåtelse av församlingens fasta egendom skall underställas kyrkostyrelsen för faststållelse.

Beslut som gäller utarrendering av kyrkans jordagods eller församlingens fasta egendom skall underställas domkapitlet för fastställelse om arrendetiden är över 10 år. (11.12.1997/1303)

5 §

Skyddet av kyrkliga byggnader

En kyrklig byggnad som är uppförd före 1917 är underkastad byggnadsskydd. Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad som är yngre skall förklaras skyddad, om det finns sådana skäl för åtgärden som medför att en motsvarande byggnad skulle kunna förklaras skyddad enligt byggnadsskyddslagen (60/85). Kyrkostyrelsen kan även besluta om byggnadsskydd på initiativ av domkapitlet, en församling eller museiverket. Byggnadsskyddet omfattar även en byggnads fasta inredning, därtill anslutna målningar och konstverk samt gårdsplan.

Har enligt 2 § 2 mom. ett beslut om rivning eller en sådan renovering av en skyddad kyrklig byggnad som väsentligen ändrar dess exteriör eller interiör underställts kyrkostyrelsen, skall kyrkostyrelsen innan ärendet avgörs bereda museiverket tillfälle att avge yttrande.

Har en i denna paragraf avsedd byggnad skadats på ett sådant sätt att den inte längre kan återställas i ursprungligt skick, eller är del av något annat särskilt skäl motiverat att inte längre skydda byggnaden, kan kyrkostyrelsen, efter att ha berett museiverket tillfälle att yttra sig, besluta att byggnaden inte längre skall vara skyddad.

kyrkostyrelsens beslut enligt 2 och 3 mom. skall underställas undervisningsministeriet för fastslällelse.

6 §

Övervakningen av byggnadsskyddet

För att verkställa inspektioner och undersökningar som behövs för anhängiggörande av ett byggnadskyddsärende eller för kontroll av hur skyddet följs och tillämpas har en av kyrkostyrelsen, domkapitlet eller museiverket utsedd inspektör tillträde till kyrkliga byggnader.

Ar det uppenbart att sådana ändringar eller renoveringar som avses i 2 § 2 mom. utförs i en kyrklig byggnad, utan att underställningsmyndigheten har fastställt detta, kan kyrkostyrelsen förbjuda åtgärden eller bestämma att arbetet skall avbrytas. Kyrkostyrelsens beslut kan verkställas även om det har överklagats genom besvär.

7 §

Kostnaderna för byggnadsskydd

En församling som inte i sin verksamhet kan använda en skyddad kyrklig byggnad som den äger eller annars kan få en skälig nytta därav, kan inte förpliktas att vidta sådana skyddsåtgärder för vilka kostnaderna slår i uppenbart missförhållande till de medel som församlingen kan anvisa för underhåll och renovering av alla sina kyrkliga byggnader.

15 kap

Församlingens ekonomi

1 §

Användningen av församlingens tillgångar

Församlingens tillgångar och inkomster får användas endast för att fullfölja församlingens uppgifter.

Församlingarna skall betala avgifter till kyrkans centralfond så som stadgas i 22 kap. 8 §.

2 §

Kyrkoskatt

Församlingens medlemmar är skyldiga att bidra till anskaffande av medel som behövs för att läcka de i 1 § nämnda utgifterna.

Det belopp som enligt den av kyrkofullmäktige årligen godkända budgeten behövs för att bestrida utgifterna utöver övriga inkomster insamlas genom kyrkobeskattning för räkenskapsåret.

Kyrkofullmäktige fastställer inkomstskattesatsen. Inkomstskattesatsen fastställs till närmaste 0,05 procentenheter. (13.12.2001/1247)

Om grunderna för betalning av kyrkoskar stadgas särskilt.

3 § (25.10.1996/771)

Befrielse från kyrkoskatt

Har den skattskyldige i enlighet med lagstadgade skälighetsgrunder helt eller delvis beviljats befrielse från betalning av skatt på inkomst till kommunen eller från påföljder med anledning av försenad skattebetalning, erhåller han motsvarande befrielse från den kyrkoskatt som skall betalas för samma inkomst samt från påföljder med anledning av försenad skattebetalning.

Har den skattskyldige inte fått den befrielse som avses i 1 mom., kan kyrkorådet av särskilda skäl på ansökan helt eller delvis bevilja befrielse från kyrkoskatt och från påföljder med anledning av försenad skattebetalning på samma grunder som statliga och kommunala myndigheter kan bevilja befrielse från stats- och kommunalskatt.

4 §

För särskilt ändamål donerad eller testamenterad egendom

Vid förvaltande och nyttjande av egendom som en församling har erhållit som gåva eller genom testamente skall iakttas vad som bestäms i gåvobrevet eller testamentet.

Har förhållandena förändrats på ett varaktigt sätt så att det blivit omöjligt eller uppenbart onyttigt att använda den i 1 mom. nämnda egendomen enligt de ursprungliga föreskrifterna, kan avvikelser ske från villkoren i gåvobrevet eller testamentet. Det nya användningssyftet får inte väsentligen avvika från det ursprungliga.

3 mom. har upphävts genom L 11.12.1997/1303. (11.12.1997/1303)

5 §

Redovisningsskyldiga

Med redovisningsskyldig avses en förtroendevald eller tjänsteinnehavare,

1) som beslutar om åtgärder som gäller utgifter eller inkomst eller som deltar i sådana beslut,

2) som godkänner en utgift för betalning eller en inkomst att tas emot.

3) som förvaltar penningmedel eller annan egendom som tillhör församlingen eller den kyrkliga samfalligheten, eller

4) som har till uppgift att bevaka församlingens eller den kyrkliga samfällighetens ekonomiska intressen eller att övervaka skötseln av dess tillgångar eller dess bokföring.

Såsom redovisningsskyldig betraktas dock inte en medlem av kyrkofullmäktige eller en revisor.

Har anmärkning framställts mot en redovisningsskyldig, beslutar kyrkofullmäktige om åtgärder skall vidtas mot denna för bevakande av församlingens intresse. Är det sannolikt att den redovisningsskyldige har förskingrat medel eller gjort sig skyldig till ekonomiskt missbruk eller annars uppsåtligen grovt brutit mot sina skyldigheter skall kyrkofullmäktige anmäla honom eller henne för åtal. Är brottet ringa behöver anmälan inte göras. (30.12.2003/1274)

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274. (30.12.2003/1274)

16 kap

Kyrkböckerna och församlingens arkiv (21.8.1998/619)

1 § (21.8.1998/619)

Kyrkböckerna

Kyrkböcker utgör

1) medlemsregistren enligt lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998),

2) längderna över döpta, skriftskolgångna och konfirmerade, över personer beträffande vilka hindersprövning verkställts för ingående av äktenskap, över vigda, döda och begravda samt över ut- och inflyttade liksom även över dem som utträtt ur eller intagits i kyrkans gemenskap, samt

3) de kyrkliga befolkningsregister som har förts innan den i 1 punkten nämnda lagen har trätt i kraft och de handlingar som hör till dem.

2 § (21.8.1998/619)

Förandet av kyrkböckerna

Församlingarnas pastorsexpeditioner och centralregister för kyrkböckerna med iakttagande av vad därom bestäms i denna eller någon annan lag eller med stöd av dem.

Beslutsfattandet i ärenden som gäller förandet av kyrkböckerna ankommer på kyrkoherden eller, om församlingarna har ett gemensamt centralregister, på direktören för detta.

Angående utlämnande av uppgifter ur kyrkböckerna och rättelse av fel gäller utöver 24 kap. 3 § 3 mom. vad som därom bestäms särskilt. (30.12.2003/1274)

2 a § (21.8.1998/619)

Kyrkostyrelsens behörighet

Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur kyrkböckerna skall föras och fastställer den avgift som tillfaller församlingen för utlämnande av uppgifter ur dem.

2 b § (21.8.1998/619)

Anmälningsskyldighet

Om en präst döper eller jordfäster en person som inte hör till hans församling, skall han omedelbart efter förrättningen anmäla detta till den församling eller det trossamfund där personen blir eller var medlem. Anmälan skall innehålla åtminstone namn och personbeteckning eller födelsetid, uppgifter om vårdnadshavarna för ett minderårigt barn som döpts samt uppgifter om förrättningen och tidpunkten för den.

3 §

Arkivering av handlingar

Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om ordnande och uppbevaring samt om förutsättningarna för förstörande av kyrkböcker och andra handlingar som hör till församlingens arkiv.

Gamla kyrkböcker och övriga handlingar i församlingens arkiv kan deponeras i allmänna arkiv på det sätt som stadgas eller bestäms särskilt. Deponerade handlingar förblir fortfarande församlingens egendom.

17 kap

Begravningsväsendet

1 § (30.12.2003/1274)

Anläggande och nedläggning av begravningsplats

Kyrkofullmäktige beslutar om anläggande, utvidgning och nedläggning av en begravningsplats. Beslutet skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

2 § (30.12.2003/1274)

Gravrätt

Om rätten att gravsättas på församlingens begravningsplats bestäms i begravningslagen (457/2003). Kyrkorådet kan överlåta en gravrätt även till någon annan avliden än en som avses i 4 § begravningslagen. Rätt till en grav överlåts i samband med ett dödsfall. Gravrätt kan samtidigt överlåtas även till den avlidnes anhöriga. Kyrkorådet kan av särskilda skäl överlåta en gravrätt även vid någon annan tidpunkt. Den som innehar en gravrätt kan överlåta denna rätt endast till församlingen.

Gravrätten överlåts för en bestämd tid om högst 50 år. Gravrättens giltighetstid räknas från ingången av det kalenderår som följer på överlåtelsen av graven. Giltighetstiden upphör dock tidigast vid utgången av det kalenderår då det från den sista gravsättningen har förflutit 15 år, dock inte förrän graven kan återanvändas. Giltighetstiden för gravrätten kan på ansökan av rättsinnehavaren förlängas, om detta inte medför olägenhet för en ändamålsenlig organisering eller skötsel av begravningsplatsen. Gravrätten är i kraft endast så länge som graven utgör en del av en fredad begravningsplats. Gravrätten upphör utan uppsägning.

Bestämmelser om hur gravrätten upphör i det fall att skötseln av graven väsentligen försummats finns i 5 § 3 mom.

3 § (30.12.2003/1274)

Innehavare av en gravrätt

Den som innehar en gravrätt företräder dem som får gravsättas i graven samt för talan i frågor som gäller graven så som föreskrivs i begravningslagen samt i denna lag och med stöd av den.

När graven överlåts avtalas om vem som innehar gravrätten och vem som får gravsättas i graven. Om avtal inte har ingåtts inom ett år från den dag då graven överläts eller om det avtal som ingåtts inte kan följas på grund av att omständigheterna har förändrats, blir den avlidnes efterlevande make innehavare av gravrätten eller, när det inte finns någon efterlevande make eller också denna är död, de närmaste arvingarna till den avlidne som först gravsatts i graven. Om arvingarna är flera skall de välja en innehavare av gravrätten som företräder dem i frågor som gäller graven. Meddelande om den nya innehavaren av gravrätten skall lämnas till den myndighet inom församlingen som svarar för begravningsväsendet.

Om de närmaste arvingarna till den avlidne som först gravsatts i graven inte har kunnat komma överens om en ny innehavare av gravrätten, kan kyrkorådet förordna en innehavare av gravrätten och ge företräde åt den som bor på orten eller den som har haft hand om skötseln av graven.

4 § (30.12.2003/1274)

Gravsättningsordning

Om avtal inte har kunnat nås i enlighet med 3 § 2 mom. om vem som får gravsättas i graven, får i graven i första hand gravsättas den avlidne för vilken graven har överlåtits och dennes make samt dessutom släktingar i rätt ned- eller uppstigande led samt makar till dessa i den ordning som dödsfallen inträffar. Om det inte finns någon sådan släkting eller om den som innehar gravrätten samtycker till det, får i graven gravsättas den avlidnes syster och bror samt deras barn, adoptiv- och fosterbarn till nämnda personer samt makarna till samtliga dessa. Med samtycke av den som innehar gravrätten kan den myndighet i församlingen som svarar för begravningsväsendet bevilja tillstånd för att i graven gravsätts även någon annan person, när det finns särskilda skäl därtill.

5 § (30.12.2003/1274)

Gravskötsel

En grav skall skötas på ett för begravningsplatsen värdigt sätt. Den som innehar gravrätten svarar för gravskötseln. Kyrkofullmäktige kan dock besluta att på församlingens bekostnad sörja för grundskötseln av de gravar som finns på begravningsplatsen eller på en del av denna. När på begravningsplatsen gravsatts en sådan avliden vars minne ur församlingens synvinkel skall anses viktigt att vårda, kan kyrkofullmäktige besluta att graven skall skötas på församlingens bekostnad.

En församling kan avtala med den som innehar gravrätten om att församlingen för en bestämd tid mot ersättning påtar sig ansvaret för gravskötseln. En församling kan även ingå avtal om gravskötsel så att ersättningarna för skötseln placeras i en särskild gravvårdsfond med vars medel gravarna i fråga skall skötas.

Har skötseln av en grav väsentligt försummats, kan kyrkorådet ålägga den som innehar gravrätten att iståndsätta graven inom ett år efter att beslutet har delgetts honom eller henne. Gör han eller hon inte det, kan kyrkorådet förklara gravrätten förverkad. Beslutet skall delges så som anges i 24 kap. 11 § 1 mom.

Finns inte uppgifter om den som innehar en gravrätt eller hans eller hennes vistelseort, skall ett meddelande om det beslut som avses i 3 mom. eller i 14 § 3 mom. begravningslagen eller som annars gäller graven tillkännages genom att ett meddelande om detta utsätts på graven. Beslutet eller meddelandet skall dessutom kungöras i en på orten allmänt spridd tidning.

6 § (30.12.2003/1274)

Lösande av meningsskiljaktigheter

Meningsskiljaktigheter som gäller en gravrätt, den som innehar en gravrätt, vem som får gravsättas i en grav, skyldigheterna för den som innehar en gravrätt eller andra frågor som gäller en grav eller gravsättning avgörs av kyrkorådet, om inte något annat föreskrivs i begravningslagen.

7 § (30.12.2003/1274)

Reglemente för begravningsväsendet

Kyrkofullmäktige skall anta ett reglemente för begravningsväsendet som skall underställas domkapitlet för fastställelse.

I reglementet för begravningsväsendet skall tas in närmare bestämmelser om verkställigheten och förfarandet i fråga om gravar, gravbokföring, kraven på gravskötseln och om godkännande av gravvårdar samt om den ordning som skall iakttas på begravningsplatsen.

8 § (30.12.2003/1274)

Gravgårdsplan och dispositionsplan för en begravningsplats

Kyrkofullmäktige skall för varje begravningsplats godkänna en gravgårdsplan och en dispositionsplan för begravningsplatsen, vilka skall underställas domkapitlet för fastställelse. I kyrkoordningen föreskrivs om de frågor som skall regleras i gravgårdsplanen och dispositionsplanen för en begravningsplats.

IV AVDELNINGEN

STIFTETS FÖRVALTNING (30.12.2003/1274)

17 a kap (30.12.2003/1274)

Allmänna bestämmelser

1 § (30.12.2003/1274)

Stiftet

Stiftet handhar självt sin verksamhet och sköter sin ekonomi enligt denna lag och kyrkoordningen samt enligt bestämmelser som utfärdas med stöd av dem.

2 § (30.12.2003/1274)

Förvaltningsorgan och förtroendevalda

Stiftsförvaltningen sköts av biskopen, stiftsfullmäktige, domkapitlet, direktioner och tjänsteinnehavarna vid domkapitlet.

Förtroendevalda är de medlemmar som valts in i de organ som nämns i 1 mom. och i tillfälliga kommissioner samt övriga personer som valts till förtroendeuppdrag i stiftet. En tjänsteinnehavare som enligt lag eller någon annan författning är medlem av ett förvaltningsorgan på tjänstens vägnar anses dock inte heller i detta uppdrag vara förtroendevald.

För val av ombud till kyrkomötet och medlemmar av stiftsfullmäktige finns en av domkapitlet tillsatt valnämnd, som består av en ordförande, två präster och två lekmän som övriga medlemmar samt lika många suppleanter. För val av ett lekmannaombud och en lekmannamedlem från församlingarna på Åland finns en av domkapitlet tillsatt valnämnd av lekmän, som består av ordförande och två övriga medlemmar samt lika många suppleanter. (31.3.2006/236)

3 § (30.12.2003/1274)

Förvaltning och förfarande

Om inte något annat bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen gäller i fråga om sammankallande av ett organ, ordförandens uppgifter, behandling av ett ärende, beslutförhet, jäv, omröstning, överförande av beslutanderätt, valbarhet och förrättande av val i ett stiftsorgan i tillämpliga delar vad som bestäms om dem i fråga om ett församlingsorgan.

17 b kap (30.12.2003/1274)

Stiftsfullmäktige

1 § (30.12.2003/1274)

Uppgifter

Stiftsfullmäktige skall

1) stödja och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet och i dess församlingar,

2) årligen godkänna stiftets verksamhets- och ekonomiplan samt dess budget,

3) godkänna stiftets verksamhetsberättelse och bokslut för den föregående räkenskapsperioden,

4) inrätta och dra in tjänster vid domkapitlet, om inte något annat följer av 20 kap. 7 § 2 mom.,

5) behandla de initiativ som medlemmarna av stiftsfullmäktige, domkapitlet, kyrkoråden, de gemensamma kyrkoråden och församlingsråden har tillställt stiftsfullmäktige, samt

6) utföra de övriga uppdrag som anförtrotts stiftsfullmäktige i kyrkolagen, kyrkoordningen och i valordningen för kyrkan.

Stiftsfullmäktige kan högst för sin mandatperiod tillsätta direktioner som är underställda och skall biträda domkapitlet. Direktionernas uppgifter bestäms i instruktioner som antas av stiftsfullmäktige.

2 § (30.12.2003/1274)

Medlemmar

Medlemmar av stiftsfullmäktige är 14 lekmän och 7 präster.

En av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Borgå stift skall utses av församlingarna på Åland och en av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift av sametinget.

Stiftsfullmäktige väljer inom sig för sin mandatperiod en ordförande och en vice ordförande. Till ordförande skall väljas en lekmannamedlem.

Biskopen har närvaro- och yttranderätt vid stiftsfullmäktiges sammanträden men inte rätt att delta i beslutsfattandet. I ärkestiftet gäller detta såväl ärkebiskopen som biskopen.

Den från stiftet utsedda lekmannamedlemmen av kyrkostyrelsen och en sådan prästmedlem av kyrkostyrelsen som hör till stiftet samt medlemmarna av domkapitlet har närvaro- och yttranderätt vid stiftsfullmäktiges sammanträden men inte rätt att delta i beslutsfattandet.

3 § (30.12.2003/1274)

Mandatperiod

Stiftsfullmäktiges mandatperiod börjar den 1 maj som följer närmast efter valen av medlemmar och omfattar fyra år.

4 § (30.12.2003/1274)

Valbarhet och förrättande av val

I fråga om valbarhet för och val av medlemmar av stiftsfullmäktige gäller på motsvarande sätt vad som i 20 kap. 2–6 och 6 a § bestäms om val av ombud till kyrkomötet. En medlem av domkapitlet samt en tjänsteinnehavare eller en heltidsanställd arbetstagare i arbetsavtalsförhållande vid domkapitlet är dock inte valbar till stiftsfullmäktige.

5 § (30.12.2003/1274)

Arbetsordning

I en arbetsordning som antas av stiftsfullmäktige bestäms närmare om sammankallande av stiftsfullmäktige, ordförandenas uppgifter, väckande av initiativ, behandling av ärenden och förrättande av val.

18 kap

Biskopsämbetet

1 §

Biskop och biskopens uppgifter

Biskopen leder förvaltningen och verksamheten i sitt stift samt övervakar församlingarna och prästerna. (30.12.2003/1274)

I ärkestiftet finns ärkebiskopen och en biskop. Om fördelningen av ansvarsområden och uppgifter mellan ärkebiskopen och biskopen bestäms närmare i kyrkoordningen. (27.6.1997/677)

På ärkebiskopen ankommer härutöver de uppgifter om vilka stadgas i denna lag eller i kyrkoordningen.

2 §

Vikarier för biskopen

När biskopsämbetet är vakant eller biskopen är förhindrad att sköta sin tjänst, omhänderhas hans brådskande och nödvändiga tjänsteuppgifter av domprosten eller, då denne är förhindrad, av den i tjänsten äldre prästassessorn, om inte något annat stadgas om hur uppgifterna skall skötas.

Om ärkebiskopsämbetet är vakant eller ärkebiskopen är förhindrad att sköta sin tjänst, omhänderhas de uppgifter som enligt 1 § 2 mom. ankommer på ärkebiskopen av biskopen i ärkestiftet. I ärkestiftet omhänderhar ärkebiskopen på motsvarande sätt biskopens uppgifter, om biskopsämbetet är vakant eller biskopen är förhindrad att sköta sin tjänst. I fråga om brådskande och nödvändiga uppgifter iakttas vad som bestäms i 1 mom. (27.6.1997/677)

3 §

Tidpunkten för val, rösträtt och kandidatuppställning (25.2.2000/201)

När biskopsämbetet blivit ledigt, skall domkapitlet förordna att biskopsval förrättas.

Rösträtt i valet har

1) stiftets präster, om inte något annat följer av 5 kap. 5 §,

2) stiftets lektorer,

3) domkapitlets lagfarne assessor och lekmannamedlem, (20.8.2004/821)

4) ett av sametinget utsett ombud vid kyrkomötet i valet av biskop i Uleåborgs stift, (30.12.2003/1274)

5) de lekmannaombud som har utsetts till kyrkomötet och de lekmannamedlemmar som har valts till stiftsfullmäktige från stiftet, samt (31.3.2006/236)

6) de lekmannaelektorer som utsetts av lekmannamedlemmarna i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet i stiftets alla församlingar bland de medlemmar som enligt 7 kap. 3 § är valbara till församlingens förtroendeuppdrag så att antalet elektorer, de i 3–5 punkten nämnda elektorerna medräknade, blir detsamma som det antal präster och lektorer som nämns i 1 och 2 punkten; från varje församling utses en elektor och övriga elektorer bestäms i förhållande till församlingens folkmängd enligt den fördelning som domkapitlet bestämmer. (30.12.2003/1274)

(29.11.1996/936)

Rösträtt i valet av ärkebiskop har dessutom kyrkomötesombuden från de övriga stiften och det av sametinget valda kyrkomötesombudet samt stiftsfullmäktiges och domkapitlens medlemmar. Rösträtt har dessutom kyrkostyrelsens medlemmar. (20.8.2004/821)

I valordningen för kyrkan bestäms på vilket sätt rösträtten skall utövas om samma person har rösträtt på flera grunder. (20.8.2004/821)

Rätt att ställa upp en kandidat vid biskopsval har en valmansförening som har bildats av minst tio i valet röstberättigade personer. (25.2.2000/201)

4 § (25.2.2000/201)

Valförrättning och utfärdande av fullmakt

Om endast en kandidat har ställts upp, blir denne utsedd till biskop utan val.

Om flera kandidater än en har ställts upp, fastställer domkapitlet tidpunkten för valet.

Val av biskop sker med slutna sedlar. Var och en skall ge sin röst åt en präst som är uppställd som kandidat. Den kandidat som vid valet har fått mer än hälften av de avgivna rösterna blir vald till biskop.

Har ingen fått den majoritet av rösterna som föreskrivs i 3 mom., skall nytt val förrättas på en dag som domkapitlet bestämmer. Kandidater vid det nya valet är de två präster som vid det första valet har fått flest röster. Den präst som vid det andra valet har fått flest röster blir vald till biskop.

Domkapitlet utfärdar fullmakt till biskopsämbetet för den som har blivit vald.

4 a § (25.2.2000/201)

Dödsfall och förhinder

Om den som är uppställd som kandidat avlider eller får bestående förhinder innan valförrättningen vid det första valet har avslutats, skall val av biskop förrättas på nytt så snart som möjligt. Detsamma gäller om någondera av kandidaterna vid det andra valet avlider eller får bestående förhinder innan valförrättningen har avslutats eller den som valts till biskop avlider eller får bestående förhinder innan fullmakt har utfärdats.

5 § (25.2.2000/201)

Tjänsteförhållandets upphörande

I fråga om tjänsteförhållandets upphörande för en biskop gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 6 kap. 8 och 8 b §. Anmäler en biskop före föreskriven avgångsålder till domkapitlet att han kommer att avgå, upphör hans tjänsteförhållande vid den tidpunkt som han därvid meddelar.

En biskop beviljas avsked av domkapitlet, om inte tjänsteförhållandet har upphört på annat sätt. En biskop som på ett bestående sätt har förlorat sin arbetsförmåga kan utan ansökan entledigas.

19 kap

Domkapitlet

1 § (30.12.2003/1274)

Uppgifter

Domkapitlet sköter den kyrkliga förvaltningen och verksamheten i stiftet så som bestäms i denna lag, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan och föreskrivs med stöd av dem.

Domkapitlet företräder kyrkan i ärenden som gäller stiftet och för dess talan vid domstolar och hos andra myndigheter samt ingår avtal och företar andra rättshandlingar på stiftets vägnar.

2 § (30.12.2003/1274)

Medlemmar

Medlemmar av domkapitlet är biskopen såsom ordförande, domprosten, som är domkyrkoförsamlingens kyrkoherde, såsom vice ordförande, två prästassessorer, en lekmannamedlem samt domkapitlets lagfarna assessor och stiftsdekan.

I ärkestiftet är ärkebiskopen ordförande för domkapitlet när domkapitlet behandlar de ärenden som anges närmare i kyrkoordningen. Biskopen har då rätt att närvara och delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet. När biskopen är ordförande för domkapitlet har ärkebiskopen rätt att närvara och delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet.

Fältbiskopen är extra medlem av domkapitlet, om det är fråga om en militärpräst i ett ärende som gäller tjänstefel eller i ett disciplinärende.

Domkapitlet förordnar för fem år i sänder till suppleanter för de prästerliga medlemmarna fem erfarna präster och två suppleanter för domkapitlets lagfarna assessor samt bestämmer den ordning i vilken de skall kallas till medlem vid förhinder eller jäv. Lekmannamedlemmen har en första och andra suppleant vilka i denna ordning träder i lekmannamedlemmens ställe vid förhinder eller jäv.

3 § (30.12.2003/1274)

Behörighetsvillkor och val

Behörig som prästassessor är en sådan kyrkoherde eller kaplan i en församling i stiftet som innehar en sådan kompetens som anges i kyrkoordningen. En prästassessor väljs för tre år åt gången. Vid valet har stiftets präster, om inte något annat följer av 5 kap. 5 §, samt stiftets lektorer rösträtt. Var och en röstar på en kandidat.

Behörig som lekmannamedlem är en sådan lekmannamedlem i en församling i stiftet som är valbar till ett förtroendeuppdrag i församlingen och har samtyckt till att kandidera. Lekmannamedlemmen och suppleanterna väljs för fyra år åt gången. Rösträtt vid valet har lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige.

Behörig som domkapitlets lagfarna assessor och suppleant för denna är den som avlagt juris kandidatexamen och som är förtrogen med domarvärv eller förvaltning.

Behörig som domkapitlets stiftsdekan är en präst som har avlagt högre pastoralexamen och som är förtrogen med kyrkligt liv och utbildningsuppgifter.

4 § (30.12.2003/1274)

Beslutförhet

Domkapitlet är beslutfört när mer än hälften av medlemmarna är närvarande.

Fulltaligt domkapitel skall dock behandla ett ärende som gäller

1) ett yrkande på rättelse av valförslag för kyrkoherdeval, eller (31.3.2006/236)

2) huruvida en präst eller lektor hållit fast vid kyrkans bekännelse.

När ett valförslag görs upp eller detta rättas skall omröstning förrättas särskilt om varje förslagsrum.

4 a § (30.12.2003/1274)

4 a § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

5 § (30.12.2003/1274)

Överföring av befogenhet

En tjänsteman vid domkapitlet kan inom de gränser som bestäms i kyrkoordningen berättigas att på domkapitlets vägnar avgöra ärenden som är av sådan betydelse att de inte kräver en behandling i domkapitlet. Tjänstemannens beslut kan på det sätt som bestäms i kyrkoordningen överföras till domkapitlet för avgörande.

6 § (30.12.2003/1274)

6 § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

7 §

Muntlig förhandling, syn och hörande (30.12.2003/1274)

1 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274. (30.12.2003/1274)

Domkapitlet kan hålla muntlig förhandling eller förrätta syn. Parterna skall bevisligen kallas till dessa. I en muntlig förhandling kan vittnen och sakkunniga höras på ed eller försäkran. Part kan även höras på sanningsförsäkran i andra ärenden än sådana som gäller tjänstefel eller disciplin. För utredning av ett ärende kan domkapitlet även begära utlåtande av någon annan myndighet.

Då en part kallas till muntlig förhandling eller till syn skall i kallelsen samtidigt uppges att frånvaro inte hindrar att saken behandlas och avgörs. (30.12.2003/1274)

8 § (31.3.2006/236)

8 § har upphävts genom L 31.3.2006/236.

9 § (30.12.2003/1274)

9 § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

10 § (6.4.2001/326)

10 § har upphävts genom L 6.4.2001/326.

11 §

Kontraktsprost (30.12.2003/1274)

Biskopen och domkapitlet biträds i prosteriets kyrkliga förvaltning av kontraktsprosten, som utses för sex år i sänder bland kyrkoherdarna i prosteriels församlingar.

Rösträtt i valet av kontraktsprost har prosteriets präster, om inte något annat följer av 5 kap. 5 §, och lektorer.

Domkapitlet utnämner till kontraktsprostämbetet någon av de tre kyrkoherdar som har fått de flesta rösterna i valet.

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274. (30.12.2003/1274)

V AVDELNINGEN

KYRKANS GEMENSAMMA FÖRVALTNING

20 kap

Kyrkomötet

1 §

Sammansättning

Kyrkans ombud vid kyrkomötet är

1) biskoparna i stiften eller, om biskopsämbetet är vakant eller biskopen har förhinder, en av domkapitlet inom sig utsedd ledamot,

2) fältbiskopen,

3) nittiosex valda ombud, av vilka trettiotvå är präster och sextiofyra lekmän,

4) ett sameombud valt av sametinget, samt

5) ett av statsrådet tillförordnat ombud.

(9.12.1999/1164)

Ombuden skall vara medlemmar av kyrkan.

Domkapitlet i ärkestiftet utser en ledamot som avses i 1 mom. 1 punkten endast när varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i kyrkomötet. (27.6.1997/677)

Det antal prästerliga ombud och lekmannaombud som avses i 1 mom. 3 punkten fördelas mellan stiften i förhållande till deras folkmängd, så att först fastställs det sammanlagda antal ombud som skall väljas från stiftet varefter mandaten fördelas mellan de prästerliga ombuden och lekmannaombuden. Från församlingarna på Åland utses ett lekmannaombud, och folkmängden i dessa församlingar beaktas inte då de övriga mandaten fördelas mellan stiften. Från varje stift väljs minst två präster och fyra lekmän. (9.12.1999/1164)

Kyrkomötet sammankommer årligen under de dagar som fastställs i arbetsordningen eller annars bestäms av kyrkomötet.

2 §

Valbarhet

Valbara till prästerliga ombud är de präster som hör till stiftet.

Till lekmannaombud kan utses sådana lekmannamedlemmar av församlingarna i stiftet som är valbara till förtroendeuppdrag i församlingen och som har samtyckt till att vara ombud.

Till sameombud kan utses en sådan lekmannamedlem i församlingen som är same enligt sametingslagen (974/1995), valbar till förtroendeuppdrag i församlingen och har samtyckt till att vara ombud. (9.12.1999/1164)

3 §

Förfarandet vid val, tidpunkten för val sann ombudens mandatperiod

De prästerliga ombuden och lekmannaombuden väljs särskilt stiftsvis genom proportionella och hemliga val.

Val av ombud förrättas den andra måndagen i februari under det andra året efter de församlingsval som avses i 8 kap. 2 § 1 mom.

Om val av sameombud gäller vad som särskilt bestäms om detta. (9.12.1999/1164)

Ombudens mandatperiod börjar den 1 maj efter verkställda val och varar fyra år.

4 §

Val av prästerliga ombud

Röstberättigade i valet av prästerliga ombud är stiftets präster, om inte något annat framgår av 5 kap. 5 §. Varje röstberättigad får rostara en kandidat på kandidatlistan.

5 § (21.11.1994/987)

Val av lekmannaombud

Röstberättigade i val av lekmannaombud är lekmannamedlemmarna i kyrkofullmäktige eller församlingsråden och gemensamma kyrkofullmäktige. Vid förhinder för en medlem har suppleanten rösträtt. När samma person är medlem både i församlingsrådet och i gemensamma kyrkofullmäktige, träder hans suppleant i församlingsrådet i hans ställe. Varje röstberättigad får rösta på en kandidat på kandidatlistan. (9.12.1999/1164)

Vid fastställandet av valresultatet omräknas det antal röster som kandidaterna har erhållit i varje församling så att rösterna står i proportion dels till församlingens folkmängd, dels till antalet medlemmar i kyrkofullmäktige eller till summan av antalet medlemmar i församlingsrådet och antalet medlemmar som i församlingen har valts till gemensamma kyrkofullmäktige. De röstberättigade i varje församling har sammanlagt fyra röster utökat med en röst för varje ettusental av församlingens folkmängd. Detta röstetal fördelas mellan de i valet röstberättigade personerna med tre decimalers noggrannhet.

6 §

Val av lekmannaombud från Åland

I valet av lekmannaombud från församlingarna på Åland röstar varje röstberättigad på en sådan kandidatlista på vilken det har uppställts en kandidat till ombud samt en till första och en till andra suppleant. Har det vid valet inlämnats endast en kandidatlista, utses de på denna lista uppställda kandidaterna utan röstning.

Blir såväl ombudets som de båda suppleanternas platser lediga eller har del vid valet inte inlämnats någon enda kandidatlista, skall nya val förrättas vid en av domkapitlet fastställd tidpunkt.

6 a § (9.12.1999/1164)

Val av sameombud

Sametinget väljer sameombudet samt första och andra suppleant för ombudet före den1 april det andra året efter församlingsvalet.

Ledamöter och suppleanter i sametinget har inte rösträtt i det val som nämns i 4 och 5 §.

7 §

Kyrkomötets uppgifter

Kyrkomötet handlägger ärenden som angår kyrkans lära och arbete samt kyrkans lagstiftning, förvaltning och ekonomi.

På kyrkomötet ankommer

1) att godkänna och förordna om ibruktagande av bibelöversättning, den kristna läran, psalmbok, kyrkohandbok och mässmelodier,

2) att handlägga frågor vilka förutsätter principiella ståndpunktsiaganden som rör kyrkans tro och lära eller som grundar sig härpå. samt att vidta åtgärder med anledning av dessa,

3) att uppgöra förslag till stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag,

4) att godkänna kyrkoordningen.

5) att godkänna valordningen för kyrkan,

6) att avge utlåtanden, göra framställningar och uttala önskemål till statsrådet i frågor som gäller kyrkans förhållande till staten eller i Finland verksamma andra trossamfund, författningar som gäller äktenskapet och familjen. de mänskliga rättigheterna, utkomst och socialskydd, religionsundervisning och fostran i skolan, ed och andra härmed jämförbara frågor samt grunderna för den kyrkliga beskattningen och löner, pensioner eller andra förmåner för kyrkans anställda.

7) att utfärda närmare bestämmelser om verkställigheten av kyrkolagen och kyrkoordningen, till den del denna rätt inte enligt 2 kap. 3 § 2 mom. har anförtrotts kyrkostyrelsen eller biskopsmötet.

8) att besluta om inrättande av stift, om ändring av stiftsgränserna eller om indragning av stift, så som stadgas i 3 kap. 1 § 1 mom.,

9) att besluta om kyrkans förbindelser till övriga kyrkor, trossamfund och mellankyrkliga organisationer samt om samarbetet med dessa,

10) att inrätta och dra in tjänsten som ärkebiskop samt biskops- och ecklesiastikrådrkjänster och att välja och entlediga ecklesiarkikråden och kyrkostyrelsens i 22 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten nämnda medlemmar, (29.11.1996/936)

11) alt fastställa budgeten för kyrkans centralfond samt att besluta hur mycket församlingarna årligen skall betala till kyrkans centralfond.

12 ) att låta granska räkenskaperna och förvaltningen för fonderna inom kyrkans centralfond samt för övriga fonder och andra tillgångar som kyrkostyrelsen och stiftsmyndigheterna förvaltar samt att fastställa boksluten för dem och att besluta om beviljande av ansvarsfrihet, (30.12.2003/1274)

13) att handlägga verksamhets- och ekonomiplanen för kyrkans centralfond samt kyrkostyrelsens och avtalsdelegationens berättelser, samt

14) att handlägga de övriga ärenden som ombetros kyrkomötet i denna eller någon annan lag eller i kyrkoordningen.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274. (30.12.2003/1274)

8 §

Ordförande, arbetsordning och jäv

Kyrkomötets ordförande är ärkebiskopen eller, om ärkebiskopsämbetet är vakant, den i tjänsten äldste biskopen.

Kyrkomötet fastställer för sig en arbetsordning, utser två vice ordförande och tillsätter behövliga utskott.

Kyrkomötets ordförande och de övriga ombuden är jäviga att delta i beslut som rör dem personligen.

Vid förrättande av val av medlemmar och suppleanter till kyrkans arbetsmarknadsverks delegation deltar i handläggningen och beslutsfattandet endast de ombud vilkas anställningsvillkor inte regleras i kyrkans tjänstekollektivavtal eller kyrkans arbetskollektivavtal. (21.10.2005/828)

9 §

Framställningar, initiativ och handläggningen av ärenden

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige har rätt att göra framställningar till och ett ombud rätt att ta initiativ vid kyrkomötet. Om behandlingen av dessa vid plenum och i utskott samt om omröstning och val bestäms i kyrkoordningen. Närmare bestämmelser om dessa kan ges i arbetsordningen. (30.12.2003/1274)

Ett ärende förfaller om handläggningen av det inte har slutförts före utgången av kyrkomötets mandatperiod eller överlämnats för beredning till en annan institution än något av kyrkomötets utskott.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274. (30.12.2003/1274)

10 §

Ärenden som kräver kvalificerad majoritet

Då i plenum har fattats beslut om varje punkt i ett utskotts förslag som gäller ett sådant ärende som avses i 7 § 2 mom. 1, 2, 3, eller 4 punkten, skall förslaget i sin helhet upptas till andra behandling i ett särskilt plenum i den form som det blivit godkänt i den första behandlingen. Förslaget blir godkänt om det i den andra behandlingen omfattas med minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna.

21 kap

Biskopsmötet

1 §

Sammansättning

Medlemmar av biskopsmötet är

1) biskoparna i stiften eller, om biskopsämbetet är vakant eller biskopen har förhinder, en av domkapitlet i hans ställe inom sig utsedd prästerlig ledamot,

2) fältbiskopen, samt

3) en av varje domkapitel inom sig utsedd assessor.

Domkapitlet i ärkestiftet utser en ledamot som avses i 1 mom. 1 punkten endast när varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i biskopsmötet. (27.6.1997/677)

2 §

Uppgifter

Biskopsmötet

1) handlägger ärenden som gäller kyrkans tro, förkunnelse och arbete samt stiftens förvaltning och vård,

2) gör framställningar och avger utlåtanden till kyrkomötet och kyrkostyrelsen, samt

3) sköter de övriga uppgifter som enligt denna lag eller kyrkoordningen ankommer på biskopsmötet.

22 kap

Kyrkostyrelsen, kyrkans centralfond och kyrkans arbetsmarknadsverk (21.10.2005/828)

1 §

Kyrkostyrelsens sammansättning

Medlemmar av kyrkostyrelsen är

1) ärkebiskopen såsom ordförande,

2) två biskopar som biskopsmötet väljer för fyra år i sänder,

3) två präster som kyrkomötet väljer för sin mandatperiod, samt

4) de lekmannamedlemmar som kyrkomötet väljer för sin mandatperiod, av vilka en utses från varje stift.

(27.6.2003/626)

Lekmannamedlemmarna skall vara valbara till lekmannaombud vid kyrkomötet. (27.6.2003/626)

Om kyrkostyrelsens sektioner och ämbetskollegiet bestäms i reglementet för kyrkostyrelsen. Medlemmar av ämbetskollegiet är de tjänsteinnehavare i kyrkostyrelsen som innehar en ecklesiastikrådstjänst. När en ecklesiastikrådstjänst är vakant eller dess innehavare är tjänstledig, kan kyrkostyrelsen förordna en annan tjänsteinnehavare att sköta tjänsten. (15.5.1998/347)

2 §

Kyrkostyrelsens uppgifter

På kyrkostyrelsen ankommer, om inte något annat stadgas eller bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen, (30.12.2003/1274)

1) att sköta kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi och verksamhet.

2) att utgöra styrelse för kyrkans centralfond,

3) att till statsrådet avge de utlåtanden som begärts av kyrkan, om inte avgivandet av utlåtande ankommer på kyrkomötet,

4) att bereda ärenden för kyrkomötet.

5) att sköta verkställigheten av kyrkomötets beslut,

6) att handleda och övervaka arbetet inom de organ som kyrkomötet tillsatt att arbeta i samband med kyrkostyrelsen,

6 a) att besluta om erkännande och jämställande av sådana studier eller sådan utbildning eller yrkespraktik utomlands som avses i 6 kap. 2 a §, samt om den behörighet som i sistnämnda lagrum avsedda examina medför, (30.6.2000/649)

7) att inrätta och dra in tjänster vid kyrkostyrelsen, om inte något annat följer av 20 kap. 7 § 2 mom., (30.12.2003/1274)

8) att i kyrkans författningssamling publicera de författningar som skall tas in i den,

9) att bestämma de allmänna ändamål för vilka kollekt skall uppbäras vid högmässogudstjänsterna.

10) att också i övrigt främja kyrkans verksamhet och bevaka dess intresse, samt

11) att sköta de uppgifter som inte ankommer på någon annan myndighet i kyrkan.

Kyrkostyrelsen företräder kyrkan och för dess talan vid domstolar och andra myndigheter samt ingår avtal och företar andra rättshandlingar på kyrkans vägnar, om inte något annat följer av 19 kap. 1 § 2 mom. (30.12.2003/1274)

3 § (27.11.1998/859)

Överföring av behörighet

Sektioner, ämbetskollegiet eller kyrkostyrelsens tjänsteinnehavare kan inom de gränser som bestäms i kyrkoordningen ges rätt att avgöra ärenden på kyrkostyrelsens vägnar.

Kyrkostyrelsen har rätt att överföra sin behörighet i ärenden som gäller placering av medel i pensionsfonden inom kyrkans centralfond till direktionen för pensionsfonden inom kyrkans centralfond. Direktionen tillsätts av kyrkostyrelsen och kan som medlemmar ha andra än medlemmar av eller tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen. Om direktionens sammansättning, valet av den, dess mandatperiod och uppgifter bestäms i kyrkoordningen.

Beslut som fattats med stöd av behörighet som har överförts kan på det sätt som bestäms i kyrkoordningen överföras till kyrkostyrelsen för att avgöras av denna.

4 § (15.5.1998/347)

Beslutförhet

Kyrkostyrelsen och dess sektioner är beslutföra när mer än hälften av medlemmarna är närvarande. Ämbetskollegiet är beslutfört när minst tre medlemmar är närvarande.

5 § (6.4.2001/326)

5 § har upphävts genom L 6.4.2001/326.

6 §

Kyrkans centralfond

Kyrkans centralfond är en för kyrkan gemensam fond, vars tillgångar används inom ramen för centralfondens budget

1) för understödande av församlingar och kyrkliga samfälligheter i svag ekonomisk ställning samt för utvecklande av samarbetet mellan församlingar och av församlingsstrukturen, (19.4.2002/306)

2) för betalning av pensioner och familjepensioner,

3) för betalning av de utgifter som föranleds av kyrkomötet och val av ombud till detta.

4) för betalning av utgifterna för kyrkostyrelsen och de i anslutning till denna inrättade verksamhetsorganen, samt för kyrkans centralfond och biskopsmötet,

5) för betalning av utgifterna för de av kyrkomötet tillsatta kommitteerna.

6) för betalning av stiftens utgifter, (30.12.2003/1274)

7) för arvoden för uppgifter som ankommer på kontraktsprostämbetet,

8) för fullgörande av kyrkans övriga gemensamma uppgifter, samt

9) för betalning av kyrkans övriga utgifter enligt lag eller särskilda förbindelser.

Kyrkans centralfond är pensionsanstalt för kyrkan och sköter anstaltens uppgifter så som särskilt bestäms därom. (30.12.2003/1274)

7 §

Pensioner

Till den som stått i tjänste- eller arbetsförhållande till kyrkan, till en församling eller till en kyrklig samfällighet betalas pension och efter honom familjepension ur kyrkans ceniralfond så som stadgas särskilt.

Avtal kan ingås om betalning av pension ur kyrkans centralfond så som härom särskilt stadgas.

1) till präst och lektor som i enlighet med domkapitlets berättigande har verkat som präst eller lektor i en förening, annan sammanslutning. stiftelse eller anstalt,

2) till personer som har varit anställda i en mellankyrklig eller motsvarande organisation eller som varit anställda av någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller dess församling för arbete bland finländska utvandrare,

3) till personer som har varit i missionsarbete utomlands, samt

4) till personer som i egenskap av diakonissa har handhaft en läraruppgift som huvudsyssla i en diakonissanstalt.

Avtal kan ingås om betalning av familjepension även efter en person som avses i 2 mom., så som stadgas särskilt.

8 §

Avgifter till centralfonden

Varje församling eller kyrklig samfållighet erlägger årligen till kyrkans centralfond

1) högst tio procent av den kalkylerade kyrkoskatten och andelen av den samfundsskatt som har debiterats vid den senast verkställda beskattningen (grundavgift), vilken avgift kan bestämmas också endast på basis av den kalkylerade kyrkoskatten, (9.12.2005/987)

2) för betalning och fondering av pensioner och familjepensioner en avgift fastställd i procent av den lön som under finansåret har betalts till tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av pensionsskyddet (pensionsavgift), varvid till lönen hänförs också fri bostad inklusive värme, (20.8.2004/821)

3) utöver grundavgiften högst tjugo procent av den andel enligt 1 punkten som församlingen erhåller av den samfundsskatt som har debiterats (tilläggsavgift); tilläggsavgiften kan vara progressiv, och (26.11.2004/1014)

4) invalidpensionernas självriskandelar, vilka bestäms enligt de grunder som kyrkomötet fastställt. (20.8.2004/821)

9 § (21.10.2005/828)

Arbetsmarknadsverkets uppgifter

På kyrkans arbetsmarknadsverk ankommer att på kyrkans samt på församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas vägnar förhandla och avtala om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavarna och arbetstagarna i deras tjänst genom tjänste- och arbetskollektivavtal samt om samarbete avseende arbetarskydd enligt vad som föreskrivs särskilt.

10 § (20.12.2002/1201)

Försäkringstillsyn

Försäkringsinspektionen utövar tillsyn över den placeringsverksamhet som pensionsfonden inom kyrkans centralfond idkar. Om tillsynsavgiften bestäms särskilt.

VI AVDELNINGEN

DISCIPLINÄRT FÖRFARANDE OCH LAGSKIPNING

23 kap

Disciplinärt förfarande

1 §

Disciplinärt förfarande och åtal mot tjänsteinnehavare

Disciplinärt förfarande får inte inledas om saken är av sådan beskaffenhet att den skall göras anhängig vid domstol.

Disciplinärt förfarande får inte inledas om åtal mot vederbörande har väckts vid domstol på grund av samma omständighet. Väcks åtal vid domstol medan ett disciplinärt förfarande är anhängigt på grund av samma omständighet som har föranlett det disciplinära förfarandet, skall förfarandet avbrytas för den tid åtalet är anhängigt.

Disciplinärt förfarande får inte heller inledas eller disciplinstraff påföras om en domstol på grund av samma omständighet har ådömt straff eller om domstolen har förkastat ett sådant åtal mot tjänsteinnehavaren eller lämnat gärningen ostraffad. Utan hinder av detta kan tjänsteinnehavaren dock avsättas med iakttagande av disciplinärt förfarande enligt detta kapitel.

2 §

Domstolarnas anmälningsskyldighet

Åtalas en präst vid allmän domstol, skall domstolen därom underrätta vederbörande domkapitel, som kan utse ett ombud att vara närvarande vid handläggningen av målet. En anmälan behövs dock inte i ett sådant ärende som handläggs genom strafforder- eller ordningsbotsförfarande eller i ett mål som anhängiggjorts i sådant förfarande men på grund av den åtalades anmälan har överförts till handläggning vid domstol.

Har en domstol dömt en präst eller en tjänsteinnehavare i kyrkan, i en församling eller kyrklig samfållighet till straff för tjänstebrott eller till frihetsstraff för något annat brott, skall avskrift av utslaget utan dröjsmål tillställas domkapitlet då ärendet gäller en präst, och i annat fall den församling eller kyrkliga myndighet hos vilken tjänsteinnehavaren är anställd.

3 §

Myndigheter som handlägger disciplinära ärenden

Domkapitlet handlägger disciplinära ärenden som gäller

1) innehavare av en präst- eller lektorstjänst i en församling eller kyrklig samfållighet,

2) även av någon annan präst i prästämbetet begånget tjänstefel eller oriktigt uppförande eller frågan om den inverkan som prästens brott eller förseelse har på prästämbetet,

3 punkten har upphävts genom L 29.11.1996/936. (29.11.1996/936)

4) tjänsteinnehavare i domkapitlet.

Kyrkostyrelsen behandlar disciplinära ärenden som gäller kyrkostyrelsens tjänsteinnehavare. (29.11.1996/936)

Kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet eller församlingsrådet handlägger disciplinära ärenden som gäller tjänsteinnehavare i en församling eller kyrklig samfallighet, dock inte innehavare av en präst- eller lektorstjänst.

4 §

Undersökningsombud och disciplinombud (30.12.2003/1274)

Domkapitlet förordnar för fyra år i sänder ett undersökningsombud för den förberedande undersökning av disciplinära ärenden som skall utföras i stiftet. Undersökningsombudet skall vara en med kyrkans verksamhet och förvaltning förtrogen person som avlagt juris kandidatexamen eller erhållit annan för uppgiften lämplig utbildning. (30.12.2003/1274)

Kyrkostyrelsen och varje domkapitel förordnar för fyra år i sänder för handläggning av disciplinära ärenden vid myndigheten i fråga ett disciplinombud. Disciplinombudet beslutar självständigt om framställande av yrkanden och för även i övrigt myndighetens talan. Disciplinombudet skall vara en i kyrkans verksamhet och förvaltning förfaren person som avlagt juris kandidatexamen.

Om det vid en i 3 § 3 mom. nämnd myndighet yrkas ett annat disciplinstraff gentemot en tjänsteinnehavare i en församling eller kyrklig samfallighet än skriftlig varning, skall myndigheten kalla det vid domkapitlet förordnade disciplinombudet att vara disciplinombud i delta ärende.

5 § (30.12.2003/1274)

Förberedande undersökning

Har en i 3 § nämnd myndighet grundad anledning att förmoda att en präst eller någon annan tjänsteinnehavare som lyder under myndighetens disciplinrätt har gjort sig skyldig till ett tjänstebrott eller till ett sådant beteende som kan föranleda disciplinstraff, skall den se till att en förberedande undersökning verkställs i saken. Undersökningen utförs av stiftets undersökningsombud. Efter att undersökningen blivit klar skall myndigheten, om undersökningen ger anledning därtill, ge undersökningsmaterialet till den allmänna åklagaren eller till disciplinombudet eller inleda ett disciplinärt förfarande.

6 §

Anhängiggörande samt hörande av svaranden

Sedan disciplinombudet har skaffat den tilläggsutrednins som möjligen krävs för sakens avgörande, beslutar han om disciplinärt förfarande skall inledas. I en församling och kyrklig samfallighet beslutar en i 3 § 3 mom. avsedd myndighet om inledande av ett sådant förfarande.

Anhängiggörandet sker så att den tjänsteinnehavare som är svarande delges yrkandet på disciplinstraff och det material på grundvalen av vilket disciplinstraff yrkas. Disciplinombudet skall ge dessa handlingar även åt den myndighet som handlägger det disciplinära ärendet.

Svaranden skall beredas tillfälle att inom skälig tid avge förklaring. Företas muntlig behandling i det disciplinära ärendet, skall disciplinombudet vara närvarande.

7 § (30.12.2003/1274)

7 § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

8 §

Disciplinstraffen

En tjänsteinnehavare som handlar mot sin tjänsteplikt eller försummar den eller som uppträder på ett med hänsyn till sin tjänsteställning olämpligt sätt kan påföras disciplinstraff.

Disciplinstraffen är

1) skriftlig varning,

2) skiljande från tjänsteutövning för minst en och högst sex månader, samt

3) avsättning.

Disciplinstraff kan inte påföras en biskop. Disciplinstraff kan inte heller påföras en medlem av ett domkapitel för förseelse som denne har gjort sig skyldig till i denna tjänst.

9 §

Disciplinstraff för präster

En präst som är i kyrkans eller i en församlings eller kyrklig samfälligheis tjänst och som handlar mot sina tjänsteplikter eller som försummar dem eller uppträder på ett för innehavaren av prästämbetet olämpligt sätt kan, utöver de påföljder som nämns i 8 §, dömas till skiljande från prästämbetets utövning för minst en och högst sex månader. Visar förseelsen eller handlandet mot tjänsteplikten att vederbörande är uppenbart olämplig som präst, kan domkapitlet döma honom förlustig prästämbetet.

Har en präst genom ett laga kraft vunnet utslag av domstol befunnits vara skyldig till ett brott eller har en präst påförts disciplinstraff genom disciplinärt förfarande som varit anhängigt vid en annan myndighet än ett domkapitel, kan domkapitlet förklara honom förlustig sitt prästämbete, om skäl härtill föreligger enligt 1 mom.

Handlar en präst, som inte innehar tjänst inom kyrkan eller i församling eller i kyrklig samfällighet, mot prästämbetets förpliktelser. kan domkapitlet ge honom skriftlig varning eller döma honom till en i 1 mom. nämnd påföljd.

10 §

Preskription

Disciplinstraff får inte påföras om inte ett disciplinärt förfarande har inletts enligt 6 § 2 mom. inom ett år från det att den omständighet som hade kunnat föranleda disciplinärt förfarande blev bekant för en myndighet som avses i 3 §.

Har i de fall som avses i 1 § 2 eller 3 mom. eller i 9 § 2 mom. discplinärt förfarande inte inletts eller fortsatts inom tre månader efter att domstolens eller myndighetens utslag vann laga kraft, upphör rätten att inleda eller fortsätta det disciplinära förfarandet.

11 §

Skadestånd

Om ersättande av skada som orsakats i tjänsteförhållande gäller vad som stadgas särskilt. Ett yrkande på skadestånd handläggs separat oberoende av ett disciplinärt förfarande som enligt denna lag anhängiggörs mot tjänsteinnehavaren.

24 kap

Underställning och ändringssökande

1 §

Underställning

När ett beslut som fattats av en myndighet i en församling eller en kyrklig samfällighet skall underställas, ankommer det på kyrkorådet eller församlingsrådet, då beslutet gäller en församlings myndighet, och på gemensamma kyrkorådet, då beslutet gäller en kyrklig samfällighets myndighet, att sköta underställningen och sända handlingarna till domkapitlet. Ankommer det på kyrkostyrelsen eller undervisningsministeriet att pröva det ärende som skall underställas, skall domkapitlet översända handlingarna jämte eget utlåtande till kyrkostyrelsen. Ett beslut som skall underställas undervisningsministeriet översänds till dess prövning endast om kyrkostyrelsen har förordat fastställelse av beslutet. (30.12.2003/1274)

Om en församlings eller kyrklig samfälliehets myndighet senare ändrar ett beslut som underslällningsmyndigheien har fastställt eller avgjort, skall det ändrade beslutet underställas.

Har underställning inte ägt rum inom ett år efter det beslutet fattades, skall beslutet anses ha förfallit.

2 §

Underställningsmyndighetens beslutanderätt

Har ett underställt beslut inte tillkommit i oriktig ordning och överskrider det inte myndighetens befogenhet och är det inte heller i övrigt lagstridigt eller oändamålsenligt, skall beslutet fastställas. I beslutet kan vid fastställelsen företas sådana ändringar med karaktär av rättelse som inte påverkar sakinnehållet. Ankommer det enligt denna lag på underställningsmyndigheten att avgöra ärendet, har myndigheten befogenhet att ändra det underställda beslutet även på annat sätt.

Besvär som anförts över ett beslut som skall underställas skall avgöras i samband med det underställda ärendet. Ett underställt beslut får inte fastställas eller avgöras förrän besvärstiden som gäller det underställda beslutet har löpt ut.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274. (30.12.2003/1274)

3 § (30.12.2003/1274)

Rättelseyrkande

Den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande enligt följande, om inte något annat bestäms i denna lag:

1) hos församlingens kyrkoråd eller församlingsråd i fråga om beslut av kyrkorådet eller församlingsrådet, deras sektioner samt av ett organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare som är underställd kyrkorådet eller församlingsrådet,

2) hos en kyrklig samfällighets gemensamma kyrkoråd i fråga om beslut av gemensamma kyrkorådet, dess sektion samt av ett organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare som är underställd gemensamma kyrkorådet,

3) hos domkapitlet i fråga om sådana beslut av en kyrkoherde som gäller beviljande av fritid, semester och tjänstledighet enligt 6 kap. 12 § 1 mom. kyrkoordningen samt hos kyrkorådet eller församlingsrådet i fråga om kyrkoherdens beslut i övriga ärenden,

4) hos domkapitlet i fråga om sådana beslut av domkapitlet som gäller huruvida en präst håller fast vid kyrkans bekännelse enligt 5 kap. 3 § och en lektor enligt 6 kap. 12 § och ett sådant valförslag för kyrkoherdeval som avses i 6 kap. 22 § i kyrkoordningen samt i fråga om beslut av ett organ eller en tjänsteinnehavare som är underställda domkapitlet, (31.3.2006/236)

5) hos kyrkostyrelsen i fråga om beslut av en sektion inom kyrkostyrelsen, ämbetskollegiet, direktionen för pensionsfonden inom kyrkans centralfond samt av något annat förvaltningsorgan eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen, samt

6) hos valnämnden i fråga om den vallängd som används vid kyrkoherdeval eller församlingsval. (31.3.2006/236)

I ett beslut som avses i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

I fråga om rättelse av befolkningsuppgifter i kyrkböckerna gäller vad som bestäms i befolkningsdatalagen (507/1993). I fråga om rättelse av andra uppgifter än befolkningsuppgifter i församlingarnas medlemsregister gäller vad som bestäms i personuppgiftslagen (523/1999).

4 § (30.12.2003/1274)

Kyrkobesvär

Ändring i beslut som fattats av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, församlingens och stiftets valnämnd, stiftsfullmäktige, domkapitlet och kyrkostyrelsen samt i beslut som kyrkorådet, församlingsrådet och gemensamma kyrkorådet meddelat med anledning av ett rättelseyrkande eller ett disciplinärt förfarande söks hos förvaltningsdomstolen genom kyrkobesvär. Besvär i ett ärende som skall underställas skall dock anföras hos underställningsmyndigheten.

Besvär får anföras på den grund att

1) beslutet har tillkommit i oriktig ordning,

2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller

3) beslutet annars strider mot lag.

Besvär över ett sådant beslut av en församling eller kyrklig samfällighet som skall underställas kan grundas även på att beslutet inte är ändamålsenligt. Besvär över ett beslut av underställningsmyndigheten kan anföras endast på den grund som anges i 2 mom.

Ändringssökanden skall framföra de besvärsgrunder som avses i 2 eller 3 mom. innan besvärstiden löper ut.

5 § (30.12.2003/1274)

Rättelse- och överklagbarhet

Rättelse får inte yrkas i och kyrkobesvär får inte anföras över beslut som endast gäller beredning eller verkställighet.

5 a § (30.12.2003/1274)

5 a § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

5 b § (30.12.2003/1274)

5 b § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

5 c § (30.12.2003/1274)

5 c § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

6 § (30.12.2003/1274)

Rätt att framställa rättelseyrkande och besvärsrätt

Rättelseyrkande får framställas och kyrkobesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt i fråga om ett beslut av en församlingsmyndighet också av en församlingsmedlem.

Rättelse får yrkas i och kyrkobesvär anföras över beslut av en kyrklig samfällighets myndighet även av samfällighetens medlemsförsamlingar och dessas medlemmar samt i fråga om beslut av församlingarnas gemensamma organ av en församling som är part i avtalet och dess församlingsmedlemmar.

När beslut som en församlingsmyndighet har underställt har lämnats utan prövning eller fastställelse eller har ändrats har kyrkorådet eller församlingsrådet rätt att anföra besvär över avgörandet. Om det underställda beslutet har fattats av en myndighet inom en kyrklig samfällighet har gemensamma kyrkorådet besvärsrätt. Om det underställda beslutet har ändrats eller lämnats utan prövning gäller i fråga om besvärsrätten för en part eller en församlingsmedlem vad som föreskrivs i 4 § 2 mom. och ovan i 1 och 2 mom.

En kyrklig myndighet som fattat beslut enligt denna lag, kyrkoordningen eller valordningen för kyrkan har rätt att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt myndighetens beslut.

Ett disciplinombud har rätt att anföra besvär över beslut som givits i disciplinära ärenden som avses i 23 kap. 3 § 1 och 2 mom. samt 4 § 3 mom.

Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får sökas genom kyrkobesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kyrkobesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kyrkobesvär.

7 § (31.3.2006/236)

Rätt att framställa rättelseyrkande och besvärsrätt i fråga om vallängd

Kyrkoherden får yrka rättelse i och anföra kyrkobesvär över vallängden för kyrkoherdeval och församlingsval på den grund att någon utan skäl har utelämnats ur vallängden eller i den felaktigt antecknats sakna eller inneha rösträtt.

En röstberättigad församlingsmedlems rätt att yrka rättelse och anföra besvär bestäms enligt 6 § 1 mom. i detta kapitel.

Ett rättelseyrkande kan inte grundas på ändringar som skett efter utgången av de frister som föreskrivs i 8 kap. 3 § 1 och 2 mom.

Förvaltningsdomstolen skall före valförrättningen i brådskande ordning fatta beslut med anledning av besvär som anförts över valnämndens beslut samt sända uppgift om beslutet till den vars rösträtt beslutet gäller och till valnämnden.

Vallängden skall iakttas utan hinder av att ett slutligt beslut angående besvär över en rättelse av vallängden inte har kommit till valnämndens kännedom före valen. Den som för valnämnden visar upp förvaltningsdomstolens beslut enligt vilket han eller hon är röstberättigad skall dock få utöva sin rösträtt.

8 § (30.12.2003/1274)

Besvär över pensionsbeslut

Om sökande av ändring i ett sådant beslut som kyrkans centralfond meddelat med stöd av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) och lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan (258/1970) bestäms i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan.

8 a § (30.3.2007/354)

Rättsmedel i upphandlingsärenden

I fråga om rättsmedel i beslut av en kyrklig myndighet i ett upphandlingsärende som hör till tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling (348/2007) gäller det som föreskrivs om rättsmedel i lagen om offentlig upphandling.

9 § (30.12.2003/1274)

Rättelseyrkande- och besvärstid

Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar och kyrkobesvär anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Ett yrkande på rättelse av en sådan vallängd som avses i 2 kap. 15 § i valordningen för kyrkan skall dock framställas senast den andra vardagen efter utgången av den tid för framläggande som i 18 § i samma kapitel föreskrivs i fråga om vallängden. Yrkandet skall inlämnas till pastorsexpeditionen. (31.3.2006/236)

Besvär över valnämndens beslut enligt 2 kap. 20 § i valordningen för kyrkan med anledning av rättelseyrkande skall anföras inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Besvären skall riktas till förvaltningsdomstolen och inom nämnda tid inlämnas till pastorsexpeditionen, som i brådskande ordning skall sända besvären, ett protokollsutdrag, valnämndens utlåtande och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsdomstolen. (31.3.2006/236)

10 § (30.12.2003/1274)

Anvisning om rättelseyrkande och besvärsanvisning

Till ett beslut över vilket kyrkobesvär får anföras skall fogas besvärsanvisning.

Till ett beslut i vilket rättelse får yrkas skall fogas anvisning om rättelseyrkande.

Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kyrkobesvär inte får anföras skall fogas ett meddelande om förbud mot ändringssökande och på vilken bestämmelse förbudet baserar sig.

11 § (30.12.2003/1274)

Delgivning av beslut

Parterna skall för kännedom sändas ett protokollsutdrag gällande beslutet jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning, interimistiska beslut, kallelser och andra sådana meddelanden särskilt per brev om de inte har givits till parten skriftligen vid sammanträdet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat visas.

En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet eller underställnings- eller besvärsmyndighetens beslut har lagts fram offentligt eller vid prästval när valresultatet har kungjorts.

Den som innehar en gravrätt anses ha fått del av ett beslut som avses i 17 kap. 5 § 4 mom. när kungörelsen om beslutet har publicerats i en tidning.

Om delgivning av ett beslut i ett pensionsärende föreskrivs i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan.

12 § (30.12.2003/1274)

Behörig förvaltningsdomstol

Besvär anförs

1) över beslut av ett domkapitel och stiftsfullmäktige samt av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet som hör till stiftet hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets domkapitlet är beläget, och

2) över beslut av kyrkostyrelsen hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Ett förvaltningstvistemål behandlas vid den förvaltningsdomstol som enligt 1 mom. är behörig att behandla besvär över beslut av den kyrkliga myndighet som är part i förvaltningstvistemålet. Om parterna i förvaltningstvistemålet utgörs av två kyrkliga myndigheter, behandlas målet vid den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som är svarande är belägen enligt 1 mom.

13 § (30.12.2003/1274)

Fullföljd

Förvaltningsdomstolens beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Om beslutet gäller besvär över ett beslut av en församlings eller en kyrklig samfällighets myndighet skall det utan dröjsmål tillkännages genom anslag på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens anslagstavla.

Besvärstiden räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet om beslutet har anslagits. Om beslutet särskilt har delgivits den som saken gäller, räknas besvärstiden dock från delfåendet.

14 § (30.12.2003/1274)

Begränsning av rätten att yrka rättelse och att anföra besvär

Ändring får inte sökas genom rättelseyrkande eller besvär i

1) beslut av kyrkomötet eller biskopsmötet,

2) beslut som biskopen och domkapitlet gemensamt har fattat om godkännande till prästämbetet eller beslut som biskopen har fattat ensam, förutom beslut med stöd av 19 kap. 5 §,

3) beslut av kyrkostyrelsen i ett ärende som avses i 8 kap. 5 § 1 och 2 mom.,

4) beslut av domkapitlet i ärenden som avses i 2 kap. 3 § och 9 § 2 mom., 6 kap. 13 §, 16 § 1 mom., 20 §, 29 § 1 mom., 33 §, 35 § 1 mom. och 57 §, 9 kap. 7 § och 19 kap. 11 § kyrkoordningen och 2 kap. 30 § 3 mom., 62 § 1–4 mom. och 63 § 3 mom. valordningen för kyrkan samt i beslut som gäller godkännande av en sådan examen i ledning av församlingsarbete som avses i 6 kap. 18 § 1 mom.,

5) beslut av valnämnden i ett ärende som avses i 2 kap. 39 § 1 mom. 2–8 punkten eller 2 och 3 mom. valordningen för kyrkan och inte heller i valmyndighetens åtgärd eller beslut som gäller förrättande av förhandsröstning i hemmet, samt i

6) förvaltningsdomstolens beslut som gäller vallängden vid prästval eller församlingsval.

En församlingsmedlem har inte rätt att yrka rättelse i eller anföra besvär enligt 6 § 1 mom. över kyrkorådets eller församlingsrådets beslut om det gäller sådan diakoni, kristen fostran eller undervisning som riktar sig till någon annan person.

Över ett sådant beslut om upphandling som fattats av en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, av domkapitlet eller av kyrkostyrelsen får kyrkobesvär inte anföras på den grund att beslutet strider mot lagen om offentlig upphandling, om beslutet hör till marknadsdomstolens behörighet. (30.3.2007/354)

15 § (31.3.2006/236)

Rättelse av valresultat

Om förfarandet vid val av en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare är lagstridigt skall valet upphävas eller, om felaktigheten avser endast beräkningen av valresultatet, bestämmas att det skall rättas. Om förfarandet är lagstridigt vid biskopsval, kyrkoherdeval, församlingsval eller vid val av ombud till kyrkomötet eller av medlem av stiftsfullmäktige och denna omständighet har kunnat påverka valresultatet skall det bestämmas att valet skall förrättas på nytt, om inte besvärsmyndigheten kan rätta valresultatet.

16 § (30.12.2003/1274)

Övriga bestämmelser om rättskipningsärenden

Om inte något annat föreskrivs i denna lag skall vid behandlingen av besvär och förvaltningstvistemål iakttas vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

VII AVDELNINGEN

SÄRSKILDA STADGANDEN

25 kap

Kompletterande stadganden

1 §

Besluts verkställbarhet

Ett beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfallighet, som inte skall underställas, kan verkställas innan det har vunnit laga kraft, om inte ett överklagande skulle bli överflödigt på grund av verkställigheten eller den myndighet hos vilken besvär har anförts förbjuder verkställigheten eller bestämmer att den skall avbrytas.

Beslut i ärenden som kan överföras till kyrkostyrelsen, domkapitlet, kyrkorådet eller församlingsrådet för behandling får inte verkställas förrän det har utretts att ärendet inte kommer att överföras. (29.11.1996/936)

Föreskrivs inte något annat i denna lag eller med stöd av den, skall vid verkställigheten av kyrkostyrelsens, stiftsfullmäktiges eller domkapitlets beslut förvaltningsprocesslagen iakttas. Kyrkostyrelsen, stiftsfullmäktige eller domkapitlet har dock rätt att själv besluta att beslut skall verkställas omedelbart om ärendet är så brådskande att ett dröjsmål skulle orsaka synnerlig skada. (30.12.2003/1274)

2 § (30.12.2003/1274)

2 § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

3 § (30.12.2003/1274)

Framläggande av protokoll

Kyrkofullmäktiges, gemensamma kyrkofullmäktiges, kyrkorådets, församlingsrådets och gemensamma kyrkorådets protokoll och valnämndens beslut om fastställande av resultatet av församlingsval jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning skall efter justeringen hållas framlagda så som därom på förhand meddelats på församlingens anslagstavla. Protokoll som satts upp av någon annan myndighet inom församlingen skall på motsvarande sätt hållas framlagda om myndigheten i fråga anser det nödvändigt.

Underställningsmyndighetens och besvärsmyndighetens beslut jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning skall hållas framlagda på samma sätt som kyrkorådets protokoll.

Protokollet eller beslutet skall hållas framlagda åtminstone under den tid som reserverats för rättelseyrkande eller anförande av besvär.

4 §

Delgivning till församling, kyrklig samfällighet, stift eller kyrkan (30.12.2003/1274)

Stämning eller annat tillkännagivande som skall delges en församling eller kyrklig samfällighet skall i en församling tillställas kyrkofullmäktiges ordförande eller kyrkoherden samt i en kyrklig samfällighet ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkorådet. Stämning eller tillkännagivande kan även delges en tjänsteinnehavare som i ett reglemente har förordnals att ta emot dessa.

Stämning eller tillkännagivande som skall delges kyrkan skall tillställas kyrkostyrelsens ordförande eller vice ordförande eller den tjänsteinnehavare som i reglementet för kyrkostyrelsen har förordnats att ta emot tillkännagivanden.

Stämning eller något annat tillkännagivande som skall delges ett stift skall tillställas domkapitlets ordförande eller den tjänsteinnehavare som i arbetsordningen för domkapitlet har förordnats att ta emot tillkännagivanden. (30.12.2003/1274)

I rättegångsbalken bestäms om när delfåendet av en stämning eller ett beslut av allmän domstol skall anses ha skett. Om delfående av andra meddelanden eller handlingar gäller förvaltningslagen. (30.12.2003/1274)

5 § (30.12.2003/1274)

Behandlingen av förvaltningsärenden

När ett förvaltningsärende handläggs hos kyrkliga myndigheter skall förvaltningslagen och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) iakttas, om inte något annat följer av denna lag. Vad som bestäms i 28 § 1 mom. 6 punkten förvaltningslagen tillämpas dock inte i kyrkoförvaltningen.

Kyrkostyrelsens förtroendevalda samt dess tjänsteinnehavare och arbetstagare kan dock utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten förvaltningslagen behandla ett pensionsärende som grundar sig på pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan eller en fråga som anknyter till ordnandet av pensionsskyddet och som gäller en församling eller en kyrklig samfällighet eller en sådan kyrklig förening, stiftelse eller annan sammanslutning som ingått ett pensionsavtal med kyrkostyrelsen eller tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är anställda hos dem.

Motiveringen för ett beslut kan utelämnas, om beslutet gäller val som förrättats av ett kyrkligt organ med flera medlemmar.

5 a § (30.3.2007/354)

Behandlingen av upphandlingsärenden

När ett upphandlingsärende behandlas vid en kyrklig myndighet skall lagen om offentlig upphandling iakttas.

6 § (30.12.2003/1274)

Ledande av möte och begränsning av yttranderätten

Vid möten som hålls av ett kyrkligt organ skall ordföranden leda behandlingen av ärendena och svara för ordningen. Om en medlem uppträder så att mötets gång störs, skall ordföranden uppmana honom eller henne att uppträda så som omständigheterna kräver. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden bestämma att han eller hon skall avlägsnas. Om oordning uppkommer skall ordföranden avbryta eller avsluta mötet.

En medlem har yttranderätt i det ärende som behandlas. Medlemmen skall hålla sig till saken när han eller hon yttrar sig. Om medlemmen avviker från saken i sitt yttrande, skall ordföranden uppmana medlemmen att hålla sig till saken. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden förbjuda denna att fortsätta att yttra sig. Om en medlem drar ut på sitt yttrande trots att detta är uppenbart onödigt, kan ordföranden efter att ha anmärkt på saken förbjuda medlemmen att fortsätta att yttra sig.

I en arbetsordning eller i något annat reglemente eller någon annan instruktion kan tas in sådana bestämmelser om omfånget på medlemmarnas inlägg i enskilda frågor som är nödvändiga för att trygga mötets gång.

Vad som ovan föreskrivs om medlemmar i ett organ gäller också den som har en på lag eller på en med stöd av lag utfärdad bestämmelse eller föreskrift baserad närvaro- och yttranderätt vid organets möten.

7 §

Beräknande av laga tid

Vid beräknande av en bestämd tid som i denna lag eller i en med stöd av den utfärdad författning har förelagts i förvaltnings- och lagskipningsärenden samt när det gäller den bestämda tidens sista dag eller en bestämd dag eller klockslag, tillämpas lagen om beräknande av laga lid (150/30). Dock skall de bestämmelser i valordningen för kyrkan iakttas som gäller bestämd tid, bestämd dag eller klockslag och som förelagts för valhandling.

8 § (28.5.1999/706)

Offentlighet och sekretess

Inom kyrkoförvaltningen tillämpas vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av 5 kap. 2 §, 6 kap. 3 eller 12 § eller 24 kap. Även en handling som gäller själavård eller diakoniarbete som riktar sig till en enskild person skall hållas hemlig.

En förtroendevald har rätt att av de kyrkliga myndigheterna få sådana uppgifter samt handlingar för påseende som han eller hon anser vara nödvändiga i sitt värv, om inte något annat följer av bestämmelserna om sekretess. (12.10.2007/902)

En revisor har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av de kyrkliga myndigheterna få de upplysningar och ta del av de handlingar som revisorn anser vara nödvändiga för skötseln av revisionsuppdraget. (12.10.2007/902)

Beslut om fastställande och uttagande av de avgifter som avses i 34 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet fattas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, domkapitlet och kyrkostyrelsen. (12.10.2007/902)

I ett reglemente eller en instruktion för en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, i en arbetsordning för ett domkapitel och i ett reglemente för kyrkostyrelsen kan beslutanderätten i fråga om utlämnande av en handling överföras från myndigheten på en tjänsteinnehavare som lyder under den. (12.10.2007/902)

9 § (30.12.2003/1274)

Föredragandens ansvar

Skall ett beslut av en kyrklig myndighet fattas på föredragning av en tjänsteinnehavare enligt en bestämmelse i kyrkolag eller en med stöd därav utfärdad författning eller enligt befallning av en förman i tjänsten, är föredraganden ansvarig för vad som har beslutats på hans eller hennes föredragning, om han eller hon inte har anmält avvikande åsikt till protokollet eller beslutsliggaren.

10 §

Lika röstetal

Faller rösterna vid omröstning lika, gäller som beslut den åsikt för vilken ordföranden gett sin röst. I ett disciplinärt ärende avgör den åsikt som är lindrigare. Faller vid val rösterna eller jämförelsetalen lika, skall lotten avgöra. I fråga om val av kaplan, ordinarie lektor och kantor kan dock i kyrkoordningen bestämmas att domkapitlet, om rösterna vid valet faller lika, till tjänsten skall utnämna någon av de sökande som erhållit de flesta rösterna. (22.12.1995/1691)

Besätts en tjänst eller ett förtroendeuppdrag på tjänsteförslag och faller rösterna därvid lika, blir den vald som uppförts på förslag framom den andra.

10 a § (30.12.2003/1274)

Representationen för kvinnor och män i olika organ

I kyrkliga organ skall med undantag för kyrkomötet, stiftsfullmäktige, biskopsmötet, domkapitlet, kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet finnas såväl kvinnor som män vardera minst 40 procent, om inte något annat följer av särskilda skäl.

11 § (30.12.2003/1274)

Förtroendevaldas mandatperiod

En förtroendevald kvarstår i sitt uppdrag den tid för vilken han eller hon utsetts och även därefter till dess att någon annan blivit vald i hans eller hennes ställe. Om besvär har anförts över det val genom vilket en förtroendevald blivit vald skall denna sköta sitt uppdrag tills besvären har avgjorts och ifall nytt val förrättas till dess någon annan har blivit vald.

12 §

Församlingar med särskilda rättigheter

En församling som tillförsäkrats särskilda rättigheter, så som särskild rätt vid val av präst, bibehåller dessa rättigheter.

Domkapitlet kan på ansökan av kyrkofullmäktige bevilja en församling som avses i 1 mom. tillstånd att för viss tid skaffa prästerliga tjänster utan att besätta en prästtjänst. Domkapitlet kan av vägande skäl återkalla tillståndet innan tiden löpt ut. För den tid tillståndet beviljats förordnar domkapitlet en tjänsteinnehavare i församlingen som är förtrogen med kyrkböckerna att svara för sådant beslutsfattande i ärenden som gäller förandet av kyrkböckerna som enligt 16 kap. 2 § 2 mom. ankommer på kyrkoherden. Domkapitlet ger närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment. (28.12.2001/1473)

13 §

Arkivering

Om domkapitlens, biskopsmötets, kyrkostyrelsens och kyrkomötets arkiv ges bestämmelser i ett reglemente eller en arbetsordning för dessa.

14 §

Undantagsförhållanden

Har statsrådet med stöd av beredskapslagen (1080/91) eller lagen om försvarstilagtånd (1083/91) getts rätt att utöva befogeageter som berättigar till vidtagande av uagantagsåtgärder, kan kyrkostyrelsen sammankalla kyrkomötet att sammankomma på en plats som den bestämmer. Kan kyrkomötet härvid inte sammankomma, har kyrkostyrelsen rätt att på kyrkomötets väagar göra framställningar och avge utlåtanden till statsrådet samt för högst ett år utfärda interimistiska bestämmelser om

1) budgeten för kyrkans centralfond eller tillägg till eller ändringar i den tidigare fastställda budgeten eller tillämpning av ett budgetförslag, tills kyrkomötet fattat beslut i ärendet,

2) kyrkostyrelsens och de i anslutning till kyrkostyrelsen grundade verksamhetsorganens förvaltning och verksamhet under ranande undantagsförhållanden, samt

3) församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas tillfälliga förvaltning samt skyddet av deras egendom och om övriga åtgärder som undantagsförhållandena kräver.

(25.10.1996/771)

Kyrkostyrelsen kan med stöd av 1 mom. 3 punkten framskjuta anordnandet av församlingsval på viss tid eller tills vidare samt bestämma att kyrkofullmäktige kan sammankallas genom undantagsförfarande eller att kyrkofullmäktiges beslutanderätt överförs på kyrkorådet eller församlingsrådet eller att den beslutanderätt som enligt de bestående stadgandena tillkommer dem skall överföras på kyrkoherden.

Kyrkostyrelsens med stöd av 1 och 2 mom. givna interimistiska bestämmelser skall föreläggas kyrkomötet för handläggning, så snart detta kan sammankomma. Kyrkomötet skall besluta huruvida en bestämmelse skall förbli i kraft som sådan eller upphävas helt eller delvis och huruvida den skall gälla under den av kyrkostyrelsen föreskrivna tiden eller en kortare tid.

15 §

Beslutförheten under undantagsförhållanden

Kyrkostyrelsen kan, om undantagsförhållandena det oundgängligen kräver, fatta de i 14 § 1 och 2 mom. avsedda och även övriga nödvändiga och brådskande beslut, då fem av kyrkostyrelsens medlemmar är närvarande.

Domkapitlet kan i de fall som avses i 1 mom. fatta nödvändiga och brådskande beslut som hör till domkapitlets och stiftsfullmäktiges behörighet, då biskopen eller domprosten samt två andra medlemmar av domkapitlet är närvarande. (30.12.2003/1274)

16 § (31.3.2006/236)

Kyrkliga utmärkelsetecken och titlar

Kyrkliga utmärkelsetecken är Sankt Henrikskorset och Mikael Agricolakorset. Bestämmelser om villkoren för förlänande och återtagande av dem finns i föreskrifter som godkänns av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen bestämmer om kyrkans övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken samt om villkoren för förlänande och återtagande av dem.

Ärkebiskopen beslutar om förlänande av utmärkelsetecknet Sankt Henrikskorset och utmärkelsetecknet Mikael Agricolakorset på förslag av ett beredningsorgan som tillsätts av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen beslutar om förlänande av övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken.

Utöver vad som bestäms i lagen om offentlig belöning (1215/1999) och i den förordning av republikens president som utfärdats med stöd av nämnda lag kan biskopen förläna prosttiteln samt domkapitlet titeln director cantus och director musices.

26 kap

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

1 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och genom den upphävs kyrkolagen av den 23 december 1964 (635/64) jämte ändringar.

Samtidigt med denna kyrkolag träder även kyrkoordningen och valordningen för kyrkan i kraft i den form som dessa har godkänts av kyrkomötet i samband med godkännandet av förslaget till denna kyrkolag. Även övriga åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

2 §

Mandatperioden för organ som valts före kyrkolagens ikraftträdande

Kyrkans och stiftens samt församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhetsorgan, som valts enligt den upphävda kyrkolagen, fortsätter sin verksamhet till dess mandatperioden för motsvarande organ enligt denna lag begynner.

Mandatperioden för en kommitté som tillsatts enligt 286 § 1 mom. i den upphävda kyrkolagen upphör när den för kommittén förelagda verksamhetsperioden upphört.

3 §

Församlingsförbund

På sådana församlingsförbund som grundats före denna lags ikraftträdande tillämpas fortsättningsvis vad som stadgas om dessa i den upphävda kyrkolagen.

4 §

Tjänsteinnehavarnas ställning

Stadgandena i den genom denna lag upphävda kyrkolagen skall fortfarande gälla

1) avgångsåldern för biskop, ecklesiastikråd och innehavare av en präst- eller kantorstjänst som utnämnts eller valts före denna lags ikraftträdande, samt

2) besättande av en tjänst, om ansökningstiden utgått före denna lags ikraftträdande.

En kyrkoherde som är kontraktsprost då denna lag träder i kraft har, utan hinder av 19 kap. 11 § 1 mom., rätt att kvarstå i detta ämbete under sex år räknat från lagens ikraftträdande.

När lagen träder i kraft förändras

1) tjänstebenämningen för en extraordinarie präst i en församling eller kyrklig samfallighet till församlingspastor,

2) tjänstebenämningen teologiskt bildad assessor till prästassessor, och

3) den finska tjänstebenämningen för lagfaren assessor "lainoppinut asessori" till "lakimiesasessori".

Den med tjänsten förenade skyldigheten för en kyrkoherde eller en kaplan i en kapellförsamling att bo i en tjänstebostad i enlighet med 2 § 4 mom. lagen om upphävande av lönelagen för den evangelisk-lutherska kyrkan (391/90) gäller fortfarande, om inte skyldigheten upphävs genom beslut av kyrkofullmäktige som skall underställas domkapitlet för fastställelse. Domkapitlet kan även på ansökan bevilja tjänsteinnehavaren befrielse från denna skyldighet för den tid som tjänsteförhållandet varar.

5 §

Pensionsavgifter

Det utjämningssystem som ingår i ikraftträdelsestadgandet till lagen om ändring av 501 och 529 §§ kyrkolagen (1127/90) skall alltjämt iakttas.

6 §

Vissa pensionsrättigheter

De rättigheter avseende pension och familjepension som gäller när denna lag träder i kraft skall fortfarande gälla en sådan föreståndarinna för diakonissanstalt eller en diakonissa, vilken som huvudsyssla utövar lärarverksamhet vid en diakonissanstalt, vilka varit i sagda tjänst eller fortfarande utövar tjänsten då denna lag träder i kraft.

7 §

Begravningsväsendet

Om en församling före denna lags ikraftträdande har överlåtit en grav för all framtid skall denna överlåtelse fortfarande gälla så länge graven utgör en del av en fredad begravningsplats. Beträffande en sådan grav skall dock 17 kap. 5 § tillämpas. (30.12.2003/1274)

Beträffande gravar som har överlåtits för viss tid före denna lags ikraftträdande tillämpas denna lag och med stöd av den utfärdade föreskrifter till den del som dessa inte begränsar de rättigheter som gravrättens innehavare har haft enligt den upphävda lagen.

8 §

De upplösta församlingarnas egendom och pensioner till deras anställda

Stadgandena om de upplösta församlingarnas egendom samt om pensioner för deras kyrkobetjäning och övriga funktionärer, vilka omnämns i 547 § 1 punkten i den upphävda kyrkolagen och vilket lagrum fogats till kyrkolagen av 1869 genom lag av den 27 maj 1949 (384/49), skall fortfarande iakttas.

9 §

Disciplinärenden och tjänstebrott

Ett disciplinärt ärende som anhängiggjorts före denna lags ikraftträdande skall slutbehandlas med iakttagande av de stadganden som gällde då lagen trädde i kraft.

Är en präst, lektor eller kantor före lagens ikraftträdande ställd under åtal vid ett domkapitel för sådant fel i tjänst eller uppförande varom straff stadgats i den genom denna lag upphävda kyrkolagen, skall ärendet slutbehandlas med iakttagande av stadgandena i den upphävda lagen. Är förseelsen dock av sådan art att den enligt den nya lagen kan handläggas som ett disciplinärende och har domkapitlet inte meddelat slutligt utslag med anledning av åtalet, skall ärendet handläggas som ett disciplinärende enligt denna lag.

Har ett tjänstefel eller fel i uppförande eller en förseelse inträffat före denna lags ikraftträdande, skall straffet dömas ut eller disciplinstraffet påföras enligt den lag som leder till ett lindrigare straff för den skyldige.

Ikraftträdelsestadganden:

27.5.1994/399:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1994 och gäller fyra år efter ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 19/94, FvUB 2/94

21.11.1994/987:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

RP 171/94, FvUB 10/94

31.7.1995/999:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

Mandatperioden för de ombud vid kyrkomötet som högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen förordnat fortlöper till dess att mandatperioden för det nuvarande kyrkomötet utgår.

RP 45/95, FvUB 1/95

22.12.1995/1691:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Lagen tillämpas på besättandet av kyrkoherde- och kaplanstjänster samt ordinarie lektors- och kantorstjänster som har ledigförklarats efter att lagen trätt i kraft.

RP 115/95, FvUB 10/95, RSv 143/95

26.1.1996/59:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.

RP 192/95, FvUB 11/95, RSv 158/95, Rådets direktiv 89/48/EEG ; EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 1., Rådets direktiv 92/51/EEG ; EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25.

25.10.1996/771:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1996.

RP 90/96, FvUB 14/96, RSv 117/96

29.11.1996/936:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 139/1996, FvUB 19/1996, RSv 154/1996

29.11.1996/937:

Denna lag träder i kraft den 15 december 1996.

RP 193/1996, FvUB 22/1996, RSv 185/1996

27.6.1997/677:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 87/1997, FvUB 11/1997, RSv 78/1997

11.12.1997/1303:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1998.

RP 196/1997, FvUB 21/1997, RSv 185/1997, Rådets direktiv 89/48/EEG ; EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 16, Rådets direktiv 92/51/EEG ; EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25, Kommissionens direktiv 94/38/EG ; EGT nr L 217, 23.8.1994, s. 8, Kommissionens direktiv 95/43/EG ; EGT nr L 184, 3.8.1995, s. 21

15.5.1998/347:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.

RP 23/1998, FvUB 2/1998, RSv 33/1998

21.8.1998/619:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 17/1998, FvUB 6/1998, RSv 47/1998

27.11.1998/859:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 160/1998, FvUB 10/1998, RSv 132/1998

28.5.1999/706:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 214/1998, FvUB 32/1998, RSv 305/1998

9.12.1999/1164:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 103/1999, FvUB 4/1999, RSv 70/1999

23.12.1999/1232:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

RP 95/1999, ShUB 29/1999, RSv 141/1999

25.2.2000/201:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

30.6.2000/649:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.

RP 42/2000, TrUB 10/2000, RSv 71/2000

6.4.2001/326:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2001.

RP 16/2001, FvUB 3/2001, RSv 22/2001

13.12.2001/1247:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 198/2001, FvUB 21/2001, RSv 159/2001

28.12.2001/1473:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 186/2001, FvUB 28/2001, RSv 210/2001

19.4.2002/306:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2002.

RP 2/2002, FvUB 2/2002, RSv 21/2002

20.12.2002/1201:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 208/2002, FvUB 12/2002, RSv 205/2002

27.6.2003/626:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 11/2003, FvUB 1/2003, RSv 10/2003

30.12.2003/1274:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Mandatperioden för de stiftsmöten och prosterimöten som valts innan denna lag träder i kraft löper ut när fyra månader förflutit från lagens ikraftträdande. Domkapitlets sammansättning enligt 19 kap. 2 § tas i bruk när fem månader förflutit från lagens ikraftträdande.

Denna lag tillämpas inte på ett rättelseyrkande, besvär eller en underställning som gäller ett beslut som fattats innan denna lag träder i kraft, på ett förvaltningstvistemål som anhängiggjorts innan denna lag träder i kraft och inte heller på behandlingen av ett sådant ärende på grund av besvär hos en högre besvärsmyndighet.

När denna lag träder i kraft ändras tjänstebeteckningen till stiftsdekan för den tjänsteinnehavare som svarar för domkapitlets stiftsverksamhet. En tjänsteinnehavare som inte uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten när lagen träder i kraft bibehåller sitt tjänsteförhållande.

RP 121/2003, FvUB 15/2003, RSv 127/2003

30.12.2003/1279:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 35/2003, FvUB 14/2003, RSv 126/2003

20.8.2004/821:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

De församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige som valts vid församlingsvalen i november 2002 fortsätter som församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige enligt denna lag samt kyrkofullmäktige i de församlingar som är i partiell ekonomisk gemenskap som församlingsråd enligt denna lag till utgången av valperioden.

De gemensamma kyrkofullmäktige som valts av kyrkofullmäktige i de församlingar som är i partiell ekonomisk gemenskap när denna lag träder i kraft fortsätter som gemensamma kyrkofullmäktige enligt denna lag till utgången av sin mandatperiod.

Om en kyrklig samfällighet grundas redan innan denna lag träder i kraft, skall den kyrkliga samfälligheten grundas samt församlingarnas och samfällighetens organ väljas enligt denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 98/2004, FvUB 9/2004, RSv 97/2004

26.11.2004/1014:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 191/2004, FiUB 21/2004, RSv 144/2004

21.10.2005/828:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 101/2005, FvUB 14/2005, RSv 108/2005

9.12.2005/987:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 173/2005, FvUB 20/2005, RSv 157/2005

31.3.2006/236:

Denna lag träder i kraft den 10 april 2006, dock så att om tjänsteinnehavares rätt att kvarstå i en tjänst för vilken avgångsåldern är högre än 68 år gäller vad som föreskrivs i 26 kap. 4 §.

RP 223/2005, FvUB 1/2006, RSv 11/2006

29.6.2006/587:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006.

RP 60/2006, FvUB 7/2006, RSv 66/2006

21.7.2006/621:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

På ärenden som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om inte myndigheten med beaktande av parternas rätt och fördel bestämmer något annat.

Ett beslut om församlingarnas språkliga indelning som domkapitlet har fattat med stöd av 3 kap. 5 § 5 mom., sådant det lydde vid denna lags ikraftträdande, förblir i kraft till utgången av den tid som anges i beslutet. Efter det utfärdar kyrkostyrelsen med stöd av 3 kap. 5 § 4 mom. i denna lag ett nytt beslut om församlingarnas språkliga indelning.

RP 48/2006, FvUB 9/2006, RSv 83/2006

30.3.2007/354:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2007.

RP 113/2006, FvUB 28/2006, RSv 227/2006

12.10.2007/902:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2007.

RP 40/2007, FiUB 4/2007, RSv 27/2007

14.11.2008/689:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Denna lag tillämpas på församlingsval vid vilka den första valdagen infaller tidigast tre månader efter det att lagen har trätt i kraft.

RP 77/2008, FvUB 9/2008, RSv 81/2008