Beaktats t.o.m. FörfS 818/2016.

30.12.1992/1535

Inkomstskattelag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

I AVDELNINGEN

ALLMÄNNA STADGANDEN

1 kap

Lagens tillämpningsområde

1 §
Inkomstskatt och skattetagare

För förvärvsinkomst skall betalas skatt till staten, kommunen och församlingen.

För kapitalinkomst ska betalas skatt till staten. Kommunernas rätt till avkastningen av beskattningen av kapitalinkomster beaktas vid fördelningen av skatteinkomsterna så som föreskrivs nedan i denna lag och i lagen om skatteuppbörd (769/2016). (9.9.2016/776)

2 mom. har ändrats genom L 776/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

För kapitalinkomst ska betalas skatt till staten. Kommunernas rätt till avkastningen av beskattningen av kapitalinkomster beaktas vid fördelningen av skatteinkomsterna så som föreskrivs nedan i denna lag och i lagen om skatteredovisning (532/1998). (22.5.2015/654)

2 mom. har ändrats genom L 654/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

För kapitalinkomst skall betalas skatt till staten. Kommunernas rätt till avkastningen av beskattningen av kapitalinkomster beaktas vid fördelningen av skatteinkomsterna så som denna lag och lagen om skatteuppbörd (611/78) stadgar.

För samfunds och samfällda förmåners inkomster ska betalas skatt till staten och kommunen. (22.5.2015/654)

3 mom. har ändrats genom L 654/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

För samfunds och samfällda förmåners inkomster skall betalas skatt till staten, kommunen och församlingen.

2 §
Andra stadganden om inkomstskatt

Om beräkning av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk, om källskatt på ränteinkomst, om beskattningsförfarandet samt om förskotts- och skatteuppbörd stadgas särskilt.

På beskattning av begränsat skattskyldigas inkomster tillämpas utöver denna lag vad som föreskrivs särskilt. (30.7.2004/716)

2 kap

Allmänna definitioner

3 §
Samfund

Med samfund avses i denna lag

1) staten och dess inrättningar,

2) kommuner och samkommuner,

3) församlingar och andra religionssamfund,

4) aktiebolag, andelslag, sparbanker, placeringsfonder, universitet, ömsesidiga försäkringsbolag, lånemagasin, ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och anstalter, (29.12.2009/1736)

5 punkt har upphävts genom L 16.12.1994/1223. (16.12.1994/1223)

6) utländska dödsbon,

7) andra juridiska personer eller för särskilt ändamål förbehållna förmögenhetskomplex som är jämförbara med de samfund som nämns i 1–6 punkten.

4 §
Sammanslutning

Med sammanslutning avses i denna lag

1) partrederier, öppna bolag, kommanditbolag och sådana konsortier som två eller flera personer har bildat för att bedriva näringsverksamhet och som är avsedda av verka för delägarnas gemensamma räkning, om de inte skall betraktas som samfund (näringssammanslutning),

2) konsortier som två eller flera personer har bildat för att bruka eller förvalta en fastighet (beskattningssammanslutning).

Såsom sammanslutningar betraktas inte konsortier som två eller flera skattskyldiga som idkar näringsverksamhet har bildat för utförande av ett byggnadsarbete eller något annat därmed jämförbart arbete om vilket har överenskommits på förhand.

5 §
Samfälld förmån

Som samfällda förmåner betraktas samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag samt andra med dessa jämförbara konsortier.

6 §
Fastighet

Vad denna lag stadgar om fastigheter tillämpas också på sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som tillsammans med besittningsrätten till marken kan överlåtas till tredje man utan att markägaren hörs.

7 §
Makar

Med makar avses i denna lag personer som har ingått äktenskap med varandra före skatteårets utgång.

På makar som i avsikt att upphöra med sin samlevnad antingen har bott åtskils hela skatteåret eller under skatteåret varaktigt har flyttat isär och på makar som inte vardera är allmänt skattskyldiga tillämpas dock inte stadgandena om makar i denna lag.

Stadgandena om makar i denna lag tillämpas även på personer som under skatteåret fortgående har levat under äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap med varandra och som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn.

8 §
Minderåriga barn och fosterbarn

Med minderåriga barn avses i denna lag barn som före skatteårets ingång inte har fyllt 17 år.

Vad denna lag stadgar om barn tillämpas även på barn till den skattskyldiges make och på den skattskyldiges eller hans makes adoptiv- och fosterbarn.

Med fosterbarn avses i denna lag barn som utan ersättning uppfostras hos någon annan än sina föräldrar, adoptivföräldrar eller maken till någondera av föräldrarna och vars försörjning inte berättigar någon annan till de avdrag för barn om vilka stadgas i denna lag. Har ett barn under skatteåret varit fosterbarn till två eller flera personer, har den av fosterföräldrarna rätt till avdrag som under skatteåret längst har försörjt barnet.

Är barnets föräldrar gifta med varandra vid utgången av skatteåret, anses båda föräldrarna under skatteåret ha försörjt barnet. Är barnets föräldrar inte gifta vid utgången av skatteåret eller har de i syfte att upphöra med sin samlevnad varaktigt bott åtskils, anses den förälder som anförtrotts vårdnaden om barnet ha försörjt det under skatteåret. Har båda föräldrarna anförtrotts vårdnaden om barnet eller har även den andra föräldern annars haft vårdnad om barnet, anses den av föräldrarna som under största delen av skatteåret har haft den omedelbara vårdnaden om barnet ha försörjt detta.

8 a § (22.12.2005/1136)
Europabolag och europeiska kooperativa föreningar

Vad som i denna lag föreskrivs om aktiebolag tillämpas också på europabolag som avses i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag.

Vad som i denna lag föreskrivs om andelslag tillämpas också på europeiska kooperativa föreningar som avses i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCEföreningar).

II AVDELNINGEN

SKATTSKYLDIGHET

1 kap

Skattskyldighetens territoriella omfattning

9 §
Allmän och begränsad skattskyldighet

Skyldiga att betala skatt på inkomst är

1) personer som under skatteåret har varit bosatta i Finland, inhemska samfund, samfällda förmåner och dödsbon för inkomst som har förvärvats här och annorstädes (allmän skattskyldighet),

2) personer som under skatteåret inte har varit bosatta i Finland samt utländska samfund för inkomst som har förvärvats här (begränsad skattskyldighet).

Begränsat skattskyldiga är inte skyldiga att betala skatt för här förvärvad ränteinkomst på kontofordringar som har uppkommit vid utrikeshandeln, på medel som har deponerats i bank eller annan penninginrättning på obligationer, debenturer eller andra masskuldebrevslån eller på sådana till Finland upptagna lån som inte skall anses som jämförbara med kapitalplacering.

Om en person som inte är bosatt i Finland eller ett utländskt samfund eller konsortium har ett fast driftställe i Finland för bedrivande av näringsverksamhet, är en sådan person, ett sådant samfund eller konsortium utan hinder av 1 mom. 2 punkten och 2 mom. skyldig att betala skatt på grund av inkomst för all inkomst som hänför sig till detta fasta driftställe. (18.12.1995/1549)

En skattskyldig som endast en del av skatteåret har varit bosatt i Finland beskattas för denna tid enligt 1 mom. 1 punkten och för återstoden av året enligt 2 punkten.

Med avvikelse från 3 mom. utgör den del av ett kommanditbolags inkomst som motsvarar bolagsandelen för en begränsat skattskyldig tyst bolagsman i kommanditbolag som bedriver enbart kapitalplaceringsverksamhet skattepliktig inkomst endast till den del inkomsten är skattepliktig, om den betalas direkt till den skattskyldige, samt förutsatt att på bolagsmannen tillämpas ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning mellan Finland och den stat där bolagsmannen i fråga har sitt hemvist. Om delägarens skattepliktiga inkomst överstiger delägarens andel i sammanslutningens inkomst, skall den överstigande delen betraktas som skattepliktig inkomst under de följande tio skatteåren efter hand som inkomstandelar inflyter. Med kommanditbolag som bedriver kapitalplaceringsverksamhet avses kommanditbolag där syftet enligt bolagsavtalet och det enda faktiska syftet är att bedriva kapitalplaceringsverksamhet. (15.7.2005/564)

10 §
Inkomst som förvärvats i Finland

Inkomst som förvärvats i Finland är bland annat

1) inkomst av här belägna fastigheter eller av lägenheter som innehas på grundval av aktier i ett finskt bostadsaktiebolag eller annat aktiebolag eller på grundval av medlemskap i ett bostadsandelslag eller något annat andelslag,

2) inkomst av rörelse som har bedrivits, av yrke som har utövats eller av jordbruk eller skogsbruk som har bedrivits här,

3) löneinkomst från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligrättsligt samfund,

4) annan löneinkomst än sådan som nämns i 3 punkten, om arbetet, uppdraget eller tjänsten uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland för en härvarande arbets- eller uppdragsgivares räkning,

4 a) arvode som har uppburits för uppdrag som medlem i ett finskt samfunds eller en finsk sammanslutnings styrelse eller annat därmed jämförbart förvaltningsorgan, (18.12.1995/1549)

4 b) inkomst som har förvärvats genom en artists eller sportutövares personliga verksamhet i Finland eller ombord på ett finskt fartyg, (18.12.1995/1549)

4 c) löneinkomst från en utländsk arbetsgivare för arbete som utförts i Finland då en utländsk uthyrare har hyrt ut en arbetstagare till någon som låter utföra arbete och som finns i Finland, (22.12.2006/1223)

5) pensionsinkomst som erhållits från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligrättsligt samfund eller som direkt eller indirekt grundar sig på ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst som avses i föregående punkt eller på en trafik- eller pensionsförsäkring som har tecknats i Finland,

6) dividend, överskott från andelslag och annan därmed jämförbar inkomst från ett finskt aktiebolag, andelslag eller annat samfund samt andel i finska sammanslutningars inkomst, (30.12.2014/1399)

6 punkten har ändrats genom L 1399/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

6) dividend, ränta på andelskapital och annan därmed jämförbar inkomst från ett finskt aktiebolag, andelslag eller annat samfund samt andel i finska sammanslutningars inkomst, (30.7.2004/716)

7) ränteinkomst, då gäldenären är en person bosatt i Finland eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo,

8) royalty, licensavgift och annan därmed jämförbar gottgörelse, då den egendom eller rätt på vilken gottgörelsen grundar sig används i näringsverksamhet här eller då den som är skyldig att betala gottgörelsen är en person bosatt i Finland eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo,

9) vinstandelar i finska placeringsfonder samt fondandelar och överskott som har erhållits från finska personalfonder,

10) vinst som har uppkommit vid överlåtelse av en fastighet som är belägen här eller av aktier eller andelar i ett finskt bostadsaktiebolag eller annat aktiebolag eller andelslag, av vars samtliga tillgångar mera än 50 procent utgörs av en eller flera fastigheter som är belägna här, (29.12.2009/1741)

11) utbetalning baserad på långsiktigt sparavtal, (29.12.2009/1741)

12) pensionsinkomst eller annan utbetalning som har erhållits på grundval av en frivillig individuell pensionsförsäkring i en annan stat till den del försäkringspremierna har avdragits vid beskattningen i Finland, (11.5.2012/219)

13) sådan överlåtelsevinst vid aktiebyte som är skattepliktig inkomst om inte 52 f § 2 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) ska tillämpas på överlåtelsen i en situation som avses i 52 f § 3 och 4 mom. i den lagen. (11.5.2012/219)

11 §
Boende i Finland

En person anses vara bosatt i Finland, om han har sitt stadigvarande bo och hemvist här eller om han vistas här över sex månader i följd, varvid tillfällig frånvaro inte anses medföra avbrott i vistelsen. En finsk medborgare anses dock vara bosatt i Finland även om han inte vistas här över sex månader i följd, tills tre år har förflutit efter utgången av det år under vilket han lämnade landet, om han inte visar att han inte under skatteåret har haft väsentlig anknytning till Finland. Visas inte något annat, anses en finsk medborgare efter nämnda tidpunkt inte vara bosatt i Finland.

Såsom bosatt i Finland anses även (17.12.2015/1546)

Inledande stycket har ändrats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder: Som bosatt i Finland anses även

1) en finsk medborgare som tjänstgör vid Finlands utrikesrepresentation, hör till den utsända personalen och står i anställningsförhållande till finska staten,

2) en finsk medborgare som arbetar utomlands i uppdrag för Finpro rf eller Finpro Ab och som omedelbart innan han eller hon ingick arbetsavtalet om detta arbete var bosatt i Finland. (17.12.2015/1546)

2 punkten har ändrats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

2) en finsk medborgare som arbetar utomlands i uppdrag för Finlands Utrikeshandelsförbund r.f. och som omedelbart innan han ingick arbetsavtalet om detta arbete var bosatt i Finland.

Har en finsk medborgare som tjänstgör utomlands vid Förenta Nationerna eller något av dess fackorgan, vid Internationella atomenergiorganisationen eller i internationellt utvecklingssamarbete omedelbart innan han ingått tjänstgöringsavtalet varit bosatt i Finland i enlighet med 1 mom., anses han medan denna tjänstgöring pågår vara bosatt i Finland, om han inte visar att han under skatteåret inte har haft väsentlig anknytning till Finland. Under de förutsättningar om vilka stadgas ovan anses en sådan finsk medborgare vara bosatt i Finland, som i huvudsyssla stadigvarande står i något annat tjänsteförhållande till finska staten utomlands än ett som avses i 2 mom.

12 §
Skattskyldighet för diplomater och anställda vid internationella organisationer

Den som tjänstgör vid en främmande stats diplomatiska eller annan därmed jämställbar beskickning i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul eller i Finland vid Förenta Nationerna, något av dess fackorgan eller Internationella atomenergiorganisationen eller vid någon annan betydelsefull internationell organisation eller något annat betydelsefullt internationellt organ, varom finansministeriet på framställning av utrikesministeriet har bestämt att det för viss tid skall jämställas med de ovan angivna organisationerna samt medlemmar av hans familj eller enskilda tjänstepersonal är, om de inte är finska medborgare, skyldiga att betala skatt endast

1) för inkomst av fastigheter som är belägna här,

2) för inkomst av näring som bedrivs här,

3) för hyresinkomst av lägenheter som innehas på grund av aktier i ett finskt bostadsaktiebolag eller annat aktiebolag eller på grund av medlemskap i ett bostadsandelslag eller annat andelslag,

4) för löne- och pensionsinkomst som har erhållits här för någon annan befattning än en som avses i detta moment.

En begränsat skattskyldig som inte är finsk medborgare är inte skyldig att betala skatt i Finland för lön eller arvode som han har förvärvat genom arbete för en mellanstatlig konferens i Finland.

13 §
Skattskyldighet för anställd på finskt fartyg

Den som är anställd på ett finskt fartyg eller luftfartyg och som inte enligt denna lag kan anses vara bosatt i Finland, är skyldig att betala skatt endast för den löneinkomst som han förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning, för pensionsinkomst som direkt eller indirekt grundar sig på sådant arbete, liksom även för inkomst som har förvärvats här. Med finskt fartyg jämställs sådant utländskt fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund än hyra och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller inte någon besättning alls.

2 kap

Vissa allmänna stadganden om skattskyldigheten

13 a § (18.12.1995/1549)
Fast driftställe

Med fast driftställe avses en plats på vilken det för näringsverksamhetens stadigvarande bedrivande finns en särskild plats för affärsverksamhet eller där särskilda anordningar vidtagits, såsom en plats där företagets ledning, filial, kontor, industrianläggning, produktionsanläggning, verkstad eller butik eller annat stadigvarande inköps- eller försäljningsställe finns. Till fast driftställe hänförs även en i bruk varande gruva eller annan fyndighet, stenbrott, torvmosse, grustag eller annan därmed jämförlig plats eller, då till näringsverksamheten hörande försäljning av parcellerade eller för parcellering avsedda fastigheter bedrivs, dessa fastigheter och vid byggnadsentreprenad den plats där sådan verksamhet bedrivits i betydande omfattning, samt vid bedrivande av linjetrafik även rörelsens serviceställe eller en annan särskild stadigvarande plats för affärsverksamhet som betjänar trafiken.

14 §
Särbeskattning av makar

Makar beskattas vid stats- och kommunalbeskattningen såsom särskilda skattskyldiga på basis av de inkomster som de har förvärvat.

Om makarna gemensamt bedriver näringsverksamhet eller jordbruk (företagarmakar), skall förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst som avses i 30 § fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsats. Om inte något annat visas, anses makarnas arbetsinsats vara lika stor.

Företagsmakarnas kapitalinkomstandel av företagsinkomsten fördelas mellan makarna enligt den andel de har i den nettoförmögenhet som hänför sig till verksamheten. Om inte något annat visas, anses makarnas andelar vara lika stora.

På beskattningen av inkomsten av skogsbruk som makarna bedriver gemensamt skall stadgandena om beskattningssammanslutningar tillämpas.

15 §
Beskattning av beskattningssammanslutningar och deras delägare

Beskattningssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning ska dock fastställas nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av jordbruket och nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av annan verksamhet. (22.12.2009/1251)

De för en beskattningssammanslutning fastställda, ovan nämnda nettoinkomsterna eller de negativa nettoinkomsterna skall fördelas mellan delägarna enligt deras andelar av sammanslutningens nettoinkomster eller negativa nettoinkomster.

Resultatet av jordbruk för en delägare i en beskattningssammanslutning beräknas genom att från hans andel av jordbrukets nettoinkomster eller negativa inkomster dra av de ränteutgifter som hänför sig till sammanslutningens jordbruk.

16 §
Beskattning av näringssammanslutningar och deras delägare

Näringssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning skall dock fastställas resultatet av näringsverksamheten, vilket efter avdrag av tidigare skatteårs förluster skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens inkomst. Visar näringsverksamheten förlust, skall denna dras av från resultaten av sammanslutningens näringsverksamhet under de följande skatteåren.

Om en näringssammanslutning utöver inkomst av näringsverksamhet har jordbruksinkomst och annan inkomst, skall för sammanslutningen särskilt för sig fastställas resultatet av jordbruk och inkomsten av den övriga verksamheten under skatteåret, vilka efter avdrag av de tidigare skatteårens förluster skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som de har av sammanslutningens inkomst. Visar jordbruket förlust, skall denna dras av från resultaten av sammanslutningens jordbruk under de följande skatteåren och visar övrig verksamhet förlust avdras denna från inkomsten av den övriga verksamheten.

Vid beräkningen av en näringssammanslutnings inkomst av näringsverksamhet och av jordbruk ingår de dividender som sammanslutningen fått i denna inkomst i sin helhet. Från de andelar som fördelats för beskattning som delägarnas inkomst skall avdras den del av den i andelarna ingående dividendinkomsten som är skattefri inkomst enligt 6 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) eller 5 § 14 punkten i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967), vilka bestämmelser gäller beskattning av delägaren. Om inkomstandelen inte är tillräckligt stor för att avdraget skall kunna göras, görs avdraget under de tio följande skatteåren, efter hand som inkomst inflyter, från den skattskyldiges inkomstandel av samma inkomstkälla i samma näringssammanslutning. (30.7.2004/716)

Vid beräkningen av en näringssammanslutnings övriga inkomst skall inte beaktas dividender som sammanslutningen har fått. Dividender skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens inkomst. Dividender räknas som delägarens inkomst i enlighet med de bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller delägaren. (30.7.2004/716)

16 a § (16.12.1994/1223)
Beskattning av utländska sammanslutningar, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och deras delägare

För en i Finland bosatt delägare i en utländsk sammanslutning fastställs en andel av resultatet av sammanslutningens näringsverksamhet, resultatet av jordbruk och inkomsten från övrig verksamhet. Dessa beskattas som inkomst för delägaren efter att från dessa dragits av delägarens andel av tidigare skatteårs förluster från sammanslutningens näringsverksamhet, jordbruk och övriga verksamhet. Delägarens andelar av förlusterna dras av från delägarens andelar av de följande skatteårens resultat av näringsverksamhet, resultat av jordbruk och resultat av övrig verksamhet i tillämpliga delar så som stadgas i V avdelningen.

Inkomst för europeiska ekonomiska intressegrupperingar fördelas för beskattning av delägarna så som i denna lag stadgas om sammanslutningars inkomst. En delägares andel av en europeisk ekonomisk intressegrupperings förlust dras av från delägarens inkomst för skatteåret.

17 §
Beskattning av dödsbon och deras delägare

En under skatteåret avliden persons dödsbo beskattas för detta år såväl för den avlidnes som för boets inkomst. På dödsboet tillämpas då de stadganden i denna lag som skulle ha tillämpats på den avlidne.

Dödsbon beskattas som särskilda skattskyldiga. Ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet beskattas dock som en särskild skattskyldig för tre skatteår efter det år då arvlåtaren avled och därefter som en sammanslutning.

Som skattepliktig inkomst för en dödsbodelägare anses inte den andel som han har fått av dödsboets inkomst.

Ett dödsbo är inhemskt, om arvlåtaren när han avled skall anses ha varit bosatt i Finland enligt denna lag. Dödsbon efter personer som avses i 12 § är dock inte inhemska.

18 §
Beskattning av samfällda förmåner och deras delägare

I 5 § nämnda samfällda förmåner beskattas som särskilda skattskyldiga.

Som skattepliktig inkomst för delägarna i en samfälld förmån betraktas inte den andel som han har fått av den samfällda förmånens inkomst.

Ett väglag ska betala skatt på inkomst till kommunen enligt den inkomstskattesats som avses i 124 § 3 mom. (22.5.2015/654)

3 mom. har ändrats genom L 654/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

Ett väglag betalar skatt på inkomst till kommunen och församlingen enligt den inkomstskatteprocent som avses i 124 § 3 mom.

19 §
Konkursbons ställning vid beskattningen

Konkursbon är inte särskilda skattskyldiga, och en konkurs ändrar inte heller i övrigt den skattskyldiges ställning vid beskattningen. Den del av skatten som baserar sig på konkursboets näringsverksamhet påförs likväl boet.

3 kap

Samfund som helt eller delvis är skattefria

20 §
Samfund som är befriade från inkomstskatt

Fria från skatt på inkomst är

1) Finlands Bank, Rundradion Ab, Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden, Nordiska utvecklingsfonden, Nordiska miljöfinansieringsbolaget, Finnvera Abp, Fonden för industriellt samarbete Ab, Jubileumsfonden för Finlands självständighet, stabilitetsfonden och den i kreditinstitutslagen (610/2014) avsedda gamla insättningsgarantifonden, (30.12.2014/1404)

1 punkten har ändrats genom L 1404/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

1) Finlands Bank, Rundradion Ab, Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden, Nordiska utvecklingsfonden, Nordiska miljöfinansieringsbolaget, Finnvera Abp, Fonden för industriellt samarbete Ab, Jubileumsfonden för Finlands självständighet och statens säkerhetsfond, (29.12.2009/1736)

2) folkpensionsanstalten, kommunala pensionsanstalten, sjuk- och begravningshjälpskassorna, placeringsfonderna, personalfonderna, avgångsbidragsfonderna, de riksomfattande arbetslöshetskassorna, centralkassan för arbetslöshetskassorna, arbetslöshetskassornas stödkassa, arbetslöshetskassornas stödstiftelse samt i 116 a § avsedda träningsfonder och idrottsutövarfonder för inkomster av verksamhet som nämns i 116 a §, (5.3.1999/229)

3) aktiebolag som en kommun har bildat för att förvärva, äga och hyra ut bostäder inom kommunen och som uppfyller villkoren i 2 mom.

Aktiebolag som avses i 1 mom. 3 punkten är fria från skatt på inkomst, om alla aktier i bolaget sedan bolagets bildande har varit i en kommuns ägo och bolaget inte delar eller har delat ut dividend. Ett villkor för skattefriheten är även att bolaget inte bedriver annan verksamhet än sådan som nämns i 1 mom. 3 punkten samt att bolaget, utöver aktier i bostadsaktiebolag som berättigar till besittning av bostadslägenheter och fastigheter som är reserverade enbart för bostadsbruk, inte äger någon annan egendom än sådan som är nödvändig för dess verksamhet. Vid uthyrning av bostäder skall bolaget iaktta de grunder som kommunen har fastställt för val av hyresgäster.

21 §
Delvis skattefria samfund

Skatt på inkomst ska till kommunen enligt den inkomstskattesats som anges i 124 § 3 mom. betalas av

1) staten och dess inrättningar,

2) Penningautomatföreningen samt Oy Veikkaus Ab på inkomst av annan verksamhet än sådan som avses i lotteriskattelagen (552/1992) och lagen om förströelseanordningar (164/1995) samt på inkomst från musikautomater,

3) kommuner, samkommuner och landskap samt av pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som har grundats för deras anställda, eller motsvarande pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som får understöd av allmänna medel.

(22.5.2015/654)

1 mom. har ändrats genom L 654/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

Skatt på inkomst skall till kommunen och församlingen enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. betalas av

1) staten och dess inrättningar, (29.12.1994/1465)

2) Penningautomatföreningen samt Oy Veikkaus Ab på inkomst av annan verksamhet än sådan som avses i lotteriskattelagen (552/92) och lagen om förströelseautomater (426/76) samt på inkomst från musikautomat,

3) kommuner, samkommuner och landskap samt pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som har grundats för deras anställda eller motsvarande pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som får understöd av allmänna medel.

Den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund samt deras församlingar liksom även pensionsanstalter, pensionsstiftelser och pensionskassor som har grundats för deras anställda ska betala skatt till kommunen enligt den inkomstskattesats som anges i 124 § 3 mom. (22.5.2015/654)

2 mom. har ändrats genom L 654/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

Den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund samt deras församlingar liksom även pensionsanstalter, pensionsstiftelser och pensionskassor som har grundats för deras anställda betalar skatt till kommunen enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. och som avser kommunens andel av samfundsskatten. (30.12.1999/1343)

Staten och dess inrättningar skall betala skatt endast för inkomst av gårdsbruksenheter och andra därmed jämförbara fastigheter, för inkomst av andra sådana fastigheter som inte används för allmänna ändamål samt för inkomst av industriell och annan rörelse som är jämförlig med privata företag. Staten är dock inte skattskyldig för inkomst som den får från affärs- eller produktionsföretag som huvudsakligen verkar för att tillgodose statliga inrättningars behov eller av fartygs-, flyg- och biltrafik, järnvägar, kanaler, hamnar eller post-, tele- och radioinrättningar. Finansministeriet bestämmer hur den statliga förvärvsverksamheten skall fördela sig mellan olika beskattningsenheter.

Landskap, kommuner och samkommuner, den evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet och deras församlingar samt andra religionssamfund är skattskyldiga enligt 1 och 2 mom. endast för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som har använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. Kommuner är inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område eller för inkomst av fastigheter inom detta.

5 mom. har upphävts genom L 29.12.1994/1465. (29.12.1994/1465)

Såsom inkomst av fastighet anses även kapitalinkomst av skogsbruk.

21 a § (22.5.2015/654)
Universitetens skattskyldighet

De universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) är skyldiga att betala skatt endast på sina näringsinkomster. De är dessutom skyldiga att betala skatt till kommunen på inkomster av fastighet eller del av fastighet som används för andra än allmänna ändamål, enligt den inkomstskattesats som anges i 124 § 3 mom. i denna lag. Vad som ovan föreskrivs om universitetens skattskyldighet gäller även Helsingfors universitet inbegripet inkomster av de tillgångar som avses i 75 § 1 mom. i universitetslagen.

21 a § har ändrats genom L 654/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

21 a § (29.12.2009/1736)
Universitetens skattskyldighet

De universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) är skyldiga att betala skatt endast på sina näringsinkomster. De är dessutom skyldiga att betala skatt till kommunen och församlingen på inkomster av fastighet eller del av fastighet som används för andra än allmänna ändamål enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. i denna lag. Vad som ovan föreskrivs om universitetens skattskyldighet gäller även Helsingfors universitet inbegripet inkomster av de tillgångar som avses i 75 § 1 mom. i universitetslagen.

21 b § (12.12.2014/1090)
Yrkeshögskoleaktiebolagens skattskyldighet

Yrkeshögskoleaktiebolag som avses i 5 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) är skyldiga att betala skatt endast på sina näringsinkomster. De är dessutom skyldiga att betala skatt till kommunen och församlingen på inkomster av fastighet eller del av fastighet som används för andra än allmänna ändamål enligt den inkomstskattesats som anges i 124 § 3 mom. i denna lag.

21 b § har tillfogats genom L 1090/2014, som trädde i kraft 1.1.2015.

22 §
Allmännyttiga samfund

Ett samfund är allmännyttigt då

1) det verkar enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse,

2) dess verksamhet inte enbart gäller begränsade personkategorier,

3) det inte genom sin verksamhet bereder dem som är delaktiga i samfundet ekonomisk förmån i form av dividend eller vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt.

Som allmännyttiga samfund kan bland annat betraktas lantbrukscentraler, lantbrukssällskap och lantmannagillen, arbetarföreningar, arbetsmarknadsorganisationer, ungdoms- och idrottsföreningar, med dem jämförbara föreningar som främjar hobby- och fritidsverksamhet baserad på frivilligt medborgararbete, i partiregistret införda partier och deras medlems-, lokal-, parallell- eller understödsföreningar, liksom även andra samfund vars egentliga syfte är att påverka statliga angelägenheter eller att bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst. Som allmännyttiga samfund kan också betraktas ett för stöd till kandidater vid allmänna val förbehållet förmögenhetskomplex. (24.4.2009/275)

23 §
Skattskyldighet för allmännyttiga samfund

De allmännyttiga samfund som avses i 22 § är skyldiga att betala skatt på sina näringsinkomster. De är dessutom skyldiga att betala skatt till kommunen på inkomster av fastighet eller del av fastighet som används för andra än allmänna eller allmännyttiga ändamål, enligt den inkomstskattesats som anges i 124 § 3 mom. (22.5.2015/654)

1 mom. har ändrats genom L 654/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

De allmännyttiga samfund som avses i 22 § är skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet. Dessutom är de skattskyldiga till kommunen och församlingen för inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som använts för andra än allmänna och allmännyttiga ändamål enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom.

Om befriande av sådana allmännyttiga samfund från inkomstskatt som bedriver samhälleligt betydelsefull verksamhet stadgas särskilt.

Som ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet anses inte

1) inkomst som samfundet för finansiering av sin verksamhet har fått genom att anordna lotterier, basarer, idrottstävlingar, dans- och andra nöjestillställningar, varuinsamlingar och annan därmed jämförbar verksamhet, inte heller inkomst som erhållits genom serverings-, försäljnings- och annan sådan verksamhet i samband med ovan nämnda tillställningar,

2) inkomst av medlemsblad och andra publikationer som direkt betjänar samfundets verksamhet,

3) inkomst som förvärvats genom insamling av medel i form av försäljning av adresser, märken, kort, vimplar eller annat liknande,

4) inkomst av försäljning av produkter som i terapi-, hobby- eller undervisningssyfte har tillverkats på sjukhus, anstalter för utvecklingsstörda, straff- och arbetsanstalter, åldringshem, invalidvårdsanstalter eller andra dylika vårdanstalter eller inkomst av tjänster som har producerats i sådant syfte,

5) inkomst av bingospelsverksamhet.

Såsom inkomst av fastighet anses även kapitalinkomst av skogsbruk.

4 kap

Företagsarrangemang

24 §
Ändringar av verksamhetsformen

Vid beskattningen anses inte en sammanslutning bli upplöst eller en person som bedriver rörelse, utövar yrke eller bedriver jord- eller skogsbruk upphöra med sin verksamhet till den del de tillgångar och skulder som hänför sig till den tidigare verksamheten vid en ändring av verksamhetsformen överförs till samma värde, i följande fall:

1) då en person som bedriver näring, utövar yrke eller bedriver jord- eller skogsbruk bildar ett öppet bolag som skall fortsätta denna verksamhet och själv blir bolagsman i detta eller ett kommanditbolag där han blir ansvarig bolagsman eller ett aktiebolag vars aktier han tecknar,

2) då ett öppet bolag eller kommanditbolag bildas för att fortsätta sådan näringsverksamhet eller sådant jord- eller skogsbruk som ett dödsbo har bedrivit och minst en av delägarna i dödsboet blir bolagsman i det öppna bolaget eller ansvarig bolagsman i kommanditbolaget, eller då ett aktiebolag vars aktier tecknas av en eller flera delägare i dödsboet bildas i nämnt syfte,

3) då ett öppet bolag eller kommanditbolag bildas för fortsättande av näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk som någon annan sammanslutning har bedrivit och minst en av delägarna i sammanslutningen blir bolagsman i det öppna bolaget eller ansvarig bolagsman i kommanditbolaget, eller då ett aktiebolag vars aktier tecknas av en eller flera delägare i sammanslutningen bildas i nämnt syfte,

4) då en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag fortsätter det upplösta öppna bolagets eller kommanditbolagets verksamhet som enskild affärsidkare, yrkesutövare eller idkare av jord- eller skogsbruk,

5) då ett öppet bolag ombildas till kommanditbolag eller aktiebolag, eller ett kommanditbolag till öppet bolag eller aktiebolag så som avses i lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/88), eller

6) i andra fall som kan jämställas med de ovan nämnda.

De utgifter för den överförda verksamheten som inte har dragits av vid beskattningen skall efter en sådan ändring av verksamhetsformen som avses ovan dras av på samma sätt som om ändringen inte hade skett. Under det skatteår då ändringen av verksamhetsformen sker får aktiebolaget av anskaffningsutgiften för överförda anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid som avskrivningar dra av högst ett belopp som motsvarar maximiavskrivningen under skatteåret minskat med beloppet av de avskrivningar som under skatteåret godtas i överlåtarens beskattning. En driftsreservering inräknas i rörelsens, yrkesutövarens eller sammanslutningens skattepliktiga inkomst för det skatteår då ändringen av verksamhetsformen skedde, enligt vad 46 a § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet stadgar. (20.12.1996/1126)

Vid överlåtelse av egendom som hänför sig till den överförda verksamheten räknas ägartiderna från förvärv som skett före ändringen av verksamhetsformen.

I de fall som avses i 1 mom. 2 och 5 punkten anses de aktier och andelar i det nya bolaget som har erhållits vid ändringen av verksamhetsformen och som motsvarar den skattskyldiges tidigare andel ha erhållits vid den tidpunkt då den skattskyldige förvärvade sin andel i det bolag eller dödsbo som var verksamt innan verksamhetsformen ändrades. Då ett andelslag ombildas till aktiebolag eller en ekonomisk förening till andelslag på det sätt som avses i 1 mom. 6 punkten, anses de aktier i det nya aktiebolaget eller de andelar i det nya andelslaget som motsvarar den skattskyldiges tidigare andel ha erhållits vid den tidpunkt då den skattskyldige förvärvade sin andel i det andelslag eller den ekonomiska förening som var verksamt innan verksamhetsformen ändrades. (30.12.1998/1170)

Överför en fysisk person, ett dödsbo eller en sammanslutning sin näringsverksamhet eller sitt jord- eller skogsbruk till ett aktiebolag som skall bildas eller när ett öppet bolag eller kommanditbolag ombildas till ett aktiebolag så som avses i denna paragraf, anses skatteåret för den skattskyldige eller den sammanslutning som föregick aktiebolaget gå ut när aktiebolaget antecknas i handelsregistret. (20.12.1996/1126)

Vad som föreskrivs i 1–3 mom. tillämpas också då ett sparbanksaktiebolag i enlighet med 90–92 § sparbankslagen (1502/2001) bildas för att fortsätta en sparbanks verksamhet eller då ett andelsbanksaktiebolag i enlighet med 31 och 32 § lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (1504/2001) bildas för att fortsätta en andelsbanks verksamhet. (28.12.2001/1515)

L om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform 1504/2001 har upphävts genom L om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform 423/2013.

25 §
Överföring av egendom från en annan förvärvskälla

Som anskaffningsutgift för egendom som den skattskyldige har överfört från en annan av sina förvärvskällor anses den del av anskaffningsutgiften som inte har dragits av vid beskattningen eller ett belopp som är högre än detta och som i den andra förvärvskällan skall betraktas som skattepliktigt överlåtelsepris.

26 § (20.12.1996/1126)
Insats i sammanslutning och privatuttag ur sammanslutning

När en delägare i en sammanslutning sätter in egendom eller rättigheter i sammanslutningen, skall i delägarens beskattning såsom överlåtelsepris betraktas egendomens eller rättighetens sannolika överlåtelsepris vid den tidpunkt då egendomen tillfördes sammanslutningen. I beskattningen av sammanslutningen skall motsvarande belopp betraktas såsom egendomens eller rättighetens anskaffningsutgift.

När en delägare i en sammanslutning tar ut fastighet, byggnad, konstruktion, värdepapper eller rättighet ur sammanslutningen, skall såsom överlåtelsepris betraktas egendomens eller rättighetens sannolika överlåtelsepris. Såsom överlåtelsepris för annan egendom, tjänst eller förmån som tas ut ur sammanslutningen betraktas den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Samma belopp som i beskattningen av sammanslutningen betraktas såsom överlåtelsepris skall i delägarens beskattning betraktas såsom anskaffningsutgift.

27 § (20.12.1996/1126)
Upplösning

Vid beskattningen av ett samfund som upplöses skall såsom överlåtelsepris för den egendom som skiftas betraktas egendomens sannolika överlåtelsepris. Vid beskattningen av ett öppet bolag eller kommanditbolag som upplöses skall såsom egendomens, förmånens eller rättighetens överlåtelsepris betraktas ett belopp som motsvarar överlåtelsepriset vid privatuttag enligt 26 § 2 mom.

28 § (22.12.2005/1136)
Fusion och fission

Vid fusion av samfund eller sammanslutningar iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i 52, 52 a, 52 b och 52 h § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och vid fission av samfund bestämmelserna i 52, 52 c och 52 h § i nämnda lag.

III AVDELNINGEN

SKATTEPLIKTIG INKOMST OCH AVDRAG FRÅN INKOMSTEN

1 kap

Allmänna stadganden

29 §
Inkomstbegreppet och inkomstslagen

Skattepliktig inkomst är, med nedan nämnda begränsningar, den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde. Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag).

Fysiska personers och dödsbons inkomster indelas i två inkomstslag, nämligen kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Om samfunds och samfälld förmåns inkomster av annat slag än inkomst av näringsverksamhet och jordbruksinkomst skall i tillämpliga delar gälla vad som stadgas om beräkning av kapitalinkomst.

30 §
Beräkning av den beskattningsbara inkomsten

Den beskattningsbara inkomsten för fysiska personer och dödsbon beräknas separat i fråga om de olika skatteslagen. Resultatet av näringsverksamhet och jordbruk räknas ut vart för sig och beaktas efter avdrag av tidigare års fastställda förluster, på det sätt som stadgas nedan när den skattskyldiges förvärvs- och kapitalinkomst beräknas såsom företagsinkomst som skall fördelas.

Nettokapitalinkomsten beräknas genom att från kapitalinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets kapitalinkomst fastställs genom att från nettokapitalinkomsten dras av räntor som hänför sig till annan verksamhet än näringsverksamhet och jordbruk samt den förlust från förvärvskälla som avses i 59 §. Den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas genom att från skatteårets kapitalinkomst dras av sådana för tidigare år fastställda förluster som hänför sig till kapitalinkomstslaget.

Nettoförvärvsinkomsten beräknas genom att från förvärvsinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets förvärvsinkomst vid statsbeskattningen fastställs genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som skall göras vid statsbeskattningen, och skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som skall göras vid kommunalbeskattningen. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen och den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen bestäms genom att från skatteårets förvärvsinkomst vid statsbeskattningen och från skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen dras av sådana under tidigare år fastställda förluster som hänför sig till förvärvsinkomstslaget.

Ett samfunds och en samfälld förmåns beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet, beskattningsbara jordbruksinkomst och beskattningsbara inkomst av annan verksamhet skall beräknas särskilt genom att från skatteårets inkomst dras av tidigare skatteårs förluster av samma slag. Den beskattningsbara inkomsten för andra samfund än sådana som är delvis skattefria eller allmännyttiga utgörs av summan av de beskattningsbara inkomster som nämns ovan.

31 §
Särskilda stadganden om naturliga avdrag

Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat

1) löner och andra förmåner som har betalts till personer som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv,

2) vad en sammanslutning, en samfälld förmån eller ett dödsbo har betalt i lön som kan anses skälig till en delägare som arbetat för dess inkomstförvärv,

3) underhåll som enligt 5 § lagen om socialhjälp har betalts till löntagare som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv samt pensioner till dem och deras anhöriga,

4) kostnader för anskaffning av facklitteratur, forskningsmaterial och vetenskaplig litteratur samt andra kostnader för vetenskapligt arbete och utövning av konst, om kostnaderna inte har betalts med stipendier eller understöd som avses i 82 § 1 mom. 1 punkten,

5) skäliga kostnader som direkt har föranletts av skötseln av statliga förtroendeuppdrag samt avgifter som har tagits ut på mötesarvoden för kommunala förtroendeuppdrag, (22.12.2005/1088)

6) medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor,

7) obligatoriska pensionsförsäkringspremier till lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, olycksfallförsäkringspremier samt premier för grupplivförsäkring, till den del de hänför sig till kapitalinkomst av skogsbruk eller renskötsel.

En förutsättning för att lön som har betalts till en familjemedlem som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv skall få dras av är att ersättningen för arbetet inte är högre än det belopp som skulle ha betalts till en anställd främmande person. Löner till den skattskyldiges make eller hans barn som under skatteåret har fyllt högst 14 år är inte avdragbara i något avseende.

Den skattskyldige har rätt att dra av fastighetsskatt till den del den hänför sig till inkomstförvärvet.

Avdragbara utgifter vid fastställande av nettoinkomsten är inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst och inte heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet. Utgifter för förvärvande av dividendinkomst är dock avdragbara oberoende av att dividendinkomsten med stöd av 33 a–33 d § är skattefri inkomst. (30.7.2004/716)

Ersättningar som till sitt belopp motsvarar dividend och som den skattskyldige enligt ett avtal om återköp eller lån av aktier eller ett annat sådant avtal eller ett avtalskomplex bestående av två eller flera med varandra sammanhängande avtal har betalt i stället för dividenden och genom vilka rätten till dividenden för viss tid eller tills vidare har övergått på den skattskyldige (dividendersättning), är inte avdragbara utgifter till den del den dividend i stället för vilken den skattskyldige har betalt dividendersättning utgör skattefri inkomst för den skattskyldige. Dividendersättning anses ha blivit betald även om ingen separat överenskommelse om betalning av sådan har ingåtts. (30.7.2004/716)

Den skattskyldige har rätt att dra av resekostnader och skäliga logikostnader för resor till en sådan sekundär arbetsplats som avses i 71 § som utgifter för inkomstens förvärvande till den del arbetsgivaren inte har ersatt dem. Om resan företas på något annat sätt än med ett allmänt kommunikationsmedel, räknas avdraget enligt 93 § 2 mom. Begränsningar av möjligheten till avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen tillämpas på dessa resor endast till den del det är fråga om resor mellan en på grund av den sekundära arbetsplatsens läge nödvändig separat inkvarteringsplats och den sekundära arbetsplatsen. (30.12.1998/1170)

En skattskyldig har rätt att i en situation som avses i 72 a § 2 mom. dra av resekostnaderna såsom utgifter för inkomstens förvärvande för den tid som överskrider två år endast i det fall att den skattskyldige på grund av en arbetsresa har övernattat i tillfällig inkvartering som är nödvändig till följd av det särskilda arbetsställets läge. Resekostnader som föranleds av de dagliga resorna har den skattskyldige likväl rätt att dra av på det sätt som anges i 93 §. (29.12.2005/1227)

Den rundradioskatt för personer som avses i lagen om rundradioskatt (484/2012) är inte en avdragbar utgift. (31.8.2012/489)

2 kap

Skatteplikt för kapitalinkomst

32 § (30.7.2004/716)
Kapitalinkomst

Skattepliktig kapitalinkomst är, enligt vad som närmare bestäms nedan, avkastning av egendom, vinst av egendomsöverlåtelse och annan inkomst som kan anses ha influtit av egendom. Kapitalinkomst är inkomst av bland annat ränta, dividendinkomst i enlighet med vad som bestäms i 33 a–33 d §, hyresinkomst, vinstandel, avkastning av livförsäkring, kapitalinkomst av skogsbruk, inkomst av marksubstanser och överlåtelsevinst. Kapitalinkomst är även kapitalinkomstandelen av den företagsinkomst som skall fördelas, av den inkomstandel som en delägare i en sammanslutning har erhållit och av inkomst av renskötsel.

Ränteinkomster
33 §
Skatteplikt för räntor

Räntor och annan därmed jämförlig gottgörelse för investerat kapital är skattepliktig kapitalinkomst. Som gottgörelse som motsvarar ränta betraktas även sådan gottgörelse jämförlig med ränta som borgensmannen eller någon annan som ställt säkerhet erhållit av den ursprungliga gäldenären och som borgensmannen eller någon annan mottagare av gottgörelse har dragit av i beskattningen. I lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) bestäms särskilt om källskatt på räntor för depositioner och masskuldebrevslån. (30.12.1998/1170)

2 mom. har upphävts genom L 23.12.1999/1218. (23.12.1999/1218)

Skattepliktig inkomst för en fysisk person är inte räntorna på sådant underhållsbidrag som med stöd av lagen om underhåll för barn (704/1975) har fastställts att betalas till barn. (21.8.1998/677)

Dividendinkomster (30.7.2004/716)
33 a § (30.7.2004/716)
Dividender från offentligt noterade bolag

Av dividender från offentligt noterade bolag utgör 85 procent kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. (30.12.2013/1237)

Med dividender från offentligt noterade bolag avses vinstutdelning från bolag vars aktier, när beslutet om vinstutdelning fattas, är föremål för

1) handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument (748/2012),

2) handel på en annan reglerad och myndighetsövervakad marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

3) handel på en multilateral handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument, under förutsättning att aktien har tagits upp till handel på bolagets ansökan eller med dess samtycke.

(14.12.2012/774)

Sådan utbetalning av medel enligt 13 kap. 1 § 1 punkten i aktiebolagslagen (624/2006) som ett offentligt noterat bolag gjort från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet ska betraktas som dividend och på den tillämpas det som föreskrivs i denna paragraf. (30.12.2013/1237)

33 b § (30.7.2004/716)
Dividender från bolag som inte är offentligt noterade

Av dividender från bolag som inte är offentligt noterade utgör 25 procent skattepliktig kapitalinkomst och 75 procent skattefri inkomst upp till det belopp som motsvarar en årlig åtta procents avkastning beräknad på det i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) angivna matematiska värdet för skatteåret för aktierna. Till den del beloppet av sådana dividender som den skatteskyldige får överstiger 150 000 euro utgör 85 procent av dividenderna kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. (30.12.2013/1237)

Av den del av dividenderna som överstiger den i 1 mom. avsedda årliga avkastningen utgör 75 procent förvärvsinkomst och 25 procent skattefri inkomst. (30.12.2013/1237)

Utan hinder av vad som någon annanstans i lag föreskrivs om skatteplikt för dividender, utgör en dividend förvärvsinkomst, om grunden för dividendutdelningen enligt en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort. Dividenden utgör inkomst för den vars arbetsinsats det gäller. (26.6.2009/469)

Har en delägare som enligt 1 d § i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget såsom bostad för sig eller sin familj under skatteåret använt en bostad som hör till bolagets tillgångar, skall värdet av bostaden dras av från värdet av hans eller hennes aktier när den i 1 mom. avsedda årliga avkastningen räknas ut.

Ett till bolagets tillgångar hörande penninglån som tagits av en delägare i ett aktiebolag som bedriver näringsverksamhet och av hans eller hennes familjemedlemmar dras av från värdet av delägarens aktier när den i 1 mom. avsedda årliga avkastningen räknas ut, om delägaren ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst 10 procent av bolagets aktier eller har en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför. Lånet dras i första hand av från värdet av låntagarens egna aktier och till den överskjutande delen från värdet av familjemedlemmarnas aktier i förhållande till aktieinnehavet.

Sådan utbetalning av medel enligt 13 kap. 1 § 1 punkten i aktiebolagslagen som ett bolag som inte är offentligt noterat gjort från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet ska betraktas som dividend och på den tillämpas det som föreskrivs i denna paragraf, med de undantag som anges i 45 a §. (30.12.2013/1237)

L om pension för arbetstagare 395/1961 har upphävts genom L 395/2006, se L om pension för arbetstagare 395/2006 7 §. Om nettoförmögenheten för bolag som inte är offentligt noterade se L om värdering av tillgångar vid beskattningen 1142/2005 2 §.

33 c § (30.12.2013/1237)
Dividend från utländska samfund

Dividend från ett utländskt samfund är skattepliktig inkomst så som bestäms i 33 a och 33 b § i denna lag, om samfundet är ett sådant bolag som avses i artikel 2 i rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 2013/13/EU och 2014/86/EU. (29.6.2016/530)

1 mom. har ändrats genom L 530/2016, som trädde i kraft 4.7.2016. Den tidigare formen lyder:

Dividend från ett utländskt samfund är skattepliktig inkomst så som bestäms i 33 a och 33 b i denna lag, om samfundet är ett sådant bolag som avses i artikel 2 i rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 2013/13/EU.

Dividend från ett annat än i 1 mom. avsett utländskt samfund är skattepliktig inkomst så som bestäms i 33 a och 33 b §, om samfundet utan valmöjlighet och befrielse är skyldigt att betala minst tio procent i skatt på sin inkomst, av vilken dividenden utdelats, och

1) samfundet enligt skattelagstiftningen i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har sin hemvist i denna stat och samfundet, enligt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning, inte har sin hemvist i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

2) mellan samfundets hemviststat och Finland under skatteåret är i kraft ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning som tillämpas på dividend som samfundet delar ut.

Dividend från andra utländska samfund än de som avses i 1 och 2 mom. utgör skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet.

Vid beräkningen av den i 33 b § 1 mom. avsedda årliga avkastningen på aktier i utländska samfund tillämpas bestämmelserna i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen om beräkning av det matematiska värdet för skatteåret för aktierna. Om den utredning som behövs för att beräkna det matematiska värdet saknas beräknas den årliga avkastningen på aktiernas gängse värde som de hade i ägarens besittning vid utgången av skatteåret före dividendutdelningsåret. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris.

33 d § (30.7.2004/716)
Andra bestämmelser om dividendinkomst

Av en i 29 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) avsedd förtäckt dividend utgör 75 procent förvärvsinkomst och 25 procent skattefri inkomst. Förtäckt dividend utgör emellertid skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet, om den förtäckta dividenden har erhållits från ett utländskt samfund som avses i 33 c § 3 mom. i denna lag. (30.12.2013/1237)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2014/1399, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder: (30.12.2014/1399)

Vad som i denna lag bestäms om dividendinkomst tillämpas på motsvarande sätt på ränta på andelskapital, placeringsandelar och tilläggsandelar som andelslag betalar och på vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som inhemska sparbanker betalar samt på ränta på garantikapital som ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar betalar. För fysiska personer och dödsbon utgör dessa inkomster till 70 procent skattepliktig kapitalinkomst till den del det av den skattskyldige under skatteåret erhållna beloppet av inkomster som avses i detta moment överstiger 1 500 euro. Om den skattskyldiges inkomst av detta slag utgör inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk, anses den skattefria delen hänföra sig till den personliga inkomsten, inkomsten av jordbruk och inkomsten av näringsverksamhet, i denna ordning.

Med dividend jämställs dividendersättning som erhålls i stället för dividend.

Dividend och utbetalning av medel som ska betraktas som dividend och som har gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet, som ett aktiebolag, ett andelslag, en sparbank och ett ömsesidigt försäkringsbolag får och som ska beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst så som bestäms i 6 a och 6 c § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Dividend och utbetalning av medel som ska betraktas som dividend och som har gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som ett annat samfund får och som ska beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst i sin helhet. (30.12.2014/1399)

4 mom. har ändrats genom L 1399/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

Dividend som ett aktiebolag, ett andelslag, en sparbank och ett ömsesidigt försäkringsbolag får och som skall beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst så som bestäms i 6 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Dividend som ett annat samfund får och som skall beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst i sin helhet.

Överskott och annan utbetalning av medel från ett andelslag (30.12.2014/1399)

Mellanrubriken har tillfogats genom L 1399/2014, som trädde i kraft 1.1.2015.

33 e § (30.12.2014/1399)
Överskott från ett andelslag

Med överskott från ett andelslag avses ränta på andelskapital och annat överskott enligt 16 kap. 1 § 1 mom. i lagen om andelslag (421/2013) som andelslaget har delat ut.

Av överskott från ett offentligt noterat andelslag utgör 85 procent skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. Ett andelslag är offentligt noterat då dess andel eller aktie vid tidpunkten för beslutet om utbetalning av överskott är föremål för handel såsom avses i 33 a § 2 mom.

Av överskott från andelslag som inte är offentligt noterade utgör 25 procent skattepliktig kapitalinkomst och 75 procent skattefri inkomst upp till 5 000 euro, om inte något annat följer av 4 mom. Till den del beloppet av sådana överskott som den skattskyldige får överstiger 5 000 euro utgör 85 procent av överskottet skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. Om det överskott som den skattskyldige får utgör inkomst i näringsverksamhet eller gårdsbruk, anses beloppet 5 000 euro hänföra sig till den personliga inkomsten, inkomsten av gårdsbruk och inkomsten av näringsverksamhet, i denna ordning.

Med avvikelse från 3 mom. av överskott från ett andelslag som vid utgången av räkenskapsperioden som föregår beslutet om utbetalning av överskott har under 500 medlemmar som betalat en insats, utgör 75 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 25 procent skattefri inkomst till den del som överskottet från andelslaget överskrider ett belopp, som motsvarar en årlig avkastning på 8 procent på det belopp som vid utgången av räkenskapsperioden som föregår beslutet om utdelning av överskottet har tagits upp på andelslags eget kapital för de samtliga andelar eller aktier som den skattskyldige innehar i andelslaget.

Överskott som ett aktiebolag, ett andelslag, en sparbank och ett ömsesidigt försäkringsbolag får och som ska beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst enligt vad som föreskrivs i 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Överskott som ett annat samfund får och som ska beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst i sin helhet.

Bestämmelserna i denna lag om överskott tillämpas dessutom på vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som en inhemsk sparbank betalar samt på ränta på garantikapital som ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar betalar.

På överskott tillämpas vad som föreskrivs om dividendinkomst i 16 § 3 och 4 mom., 22 § 1 mom. 3 punkten, 31 § 4 och 5 mom., 32 §, 33 b § 3 mom., 33 d § 1 och 3 mom., 34 a § 6 mom. samt i 58 och 62 §.

33 e § har tillfogats genom L 1399/2014, som trädde i kraft 1.1.2015.

33 f § (30.12.2014/1399)
Utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet i ett andelslag

Sådan utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet i ett andelslag och som avses i 16 kap. 1 § 1 punkten i lagen om andelslag ska betraktas som överskott från ett andelslag och på detta tillämpas vad som föreskrivs i 33 e § i denna lag.

Utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet i ett andelslag som inte är offentligt noterat ska, under de förutsättningar som föreskrivs i 45 a §, betraktas som skattepliktig överlåtelse och uträkningen av överlåtelsevinst sker enligt bestämmelserna i 46 a §.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. betraktas utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet vid upphörande av medlemskapet i ett andelslag, i stället för återbetalning av insatsen, som skattepliktig överlåtelse till den del som utbetalningen motsvarar insatsen som har betalats. Uträkningen av överlåtelsevinst sker då enligt bestämmelserna i 46 a §.

Utbetalning av medel som ska betraktas som överskott och som har gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet, som ett aktiebolag, ett andelslag, en sparbank och ett ömsesidigt försäkringsbolag får och som ska beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst enligt vad som föreskrivs i 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Utbetalning av medel som ska betraktas som överskott och som har gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet, som ett annat samfund får och som ska beskattas enligt denna lag utgör skattepliktig inkomst i sin helhet.

33 f § har tillfogats genom L 1399/2014, som trädde i kraft 1.1.2015.

33 g § (30.12.2014/1399)
Överskott från utländska andelslag

Vad som i 33 e och 33 f § föreskrivs om överskott och utbetalning av medel tillämpas på motsvarande prestation från ett utländskt andelslag, om andelslaget uppfyller de förutsättningar som avses i 33 c § 1 och 2 mom. Överskott eller utbetalning av medel från ett annat utländskt andelslag är skattepliktig inkomst i sin helhet.

33 g § har tillfogats genom L 1399/2014, som trädde i kraft 1.1.2015.

Förmåner av privatförsäkring
34 § (18.7.2008/530)
Skatteplikt för försäkringsersättningar som grundar sig på personförsäkring

Försäkringsutbetalningar som erhållits med stöd av livförsäkring eller med stöd av i 34 a § avsedd frivillig individuell pensionsförsäkring är skattepliktig kapitalinkomst och utbetalningar som erhållits med stöd av annan personförsäkring är skattepliktig förvärvsinkomst enligt vad som bestäms nedan.

Som livförsäkring betraktas endast ett sådant försäkringsavtal som har bestämmelser om den försäkrade och förmånstagaren och som hör till livförsäkringsklasserna 1–3 enligt lagen om försäkringsklasser (526/2008). Pensionsförsäkring betraktas dock inte som livförsäkring. Som livförsäkringsutbetalning betraktas utöver sparsumman även det belopp som erhållits såsom återbäring av försäkringspremier eller genom återköp samt det värde som räknades försäkringstagaren till godo då försäkringen ändrades till ett annat slag av försäkring (ändringsvärde).

Av en utbetalning som grundar sig på en livförsäkring är endast försäkringens avkastning skattepliktig, om

1) utbetalningen enligt försäkringsavtalet utgörs av en sparsumma, dvs. en engångsbetalning eller flera betalningar under en kortare tid än två år efter det att den försäkrade har uppnått en viss ålder, och om

2) utbetalningen enligt försäkringsavtalet ska tillfalla försäkringstagaren själv, då det är han eller hon som är den försäkrade, eller hans eller hennes make, en arvinge till försäkringstagaren i rätt upp- eller nedstigande led eller hans eller hennes adoptivbarn eller dettas bröstarvinge, eller fosterbarn eller makens barn.

Avkastningen av en livförsäkring utgör kapitalinkomst också i det fall att den försäkrades arbetsgivare har tecknat en försäkring som uppfyller villkoren enligt 3 mom.

Om ett försäkringsavtal innehåller flera försäkringar, fördelas försäkringspremien vid beskattningen på försäkringsmatematiska grunder mellan de olika försäkringarna.

34 a § (29.12.2009/1741)
Utbetalningar som grundar sig på frivillig individuell pensionsförsäkring och på långsiktigt sparavtal

Pension och annan försäkringsutbetalning som grundar sig på frivillig individuell pensionsförsäkring som tecknats av en fysisk person samt belopp erhållet på grund av återköp, liksom även utbetalning enligt 54 d § som grundar sig på ett avtal som avses i lagen om bundet långsiktigt sparande (1183 /2009) (långsiktigt sparavtal) är skattepliktig kapitalinkomst.

Pension eller utbetalning räknas som mottagarens kapitalinkomst förhöjd med 20 procent, om

1) pensionstagaren eller betalningsmottagaren är någon annan än den försäkrade eller spararen eller deras make, eller

2) mottagaren av familjepension är någon annan än den som står i ett sådant förhållande till den försäkrade som avses i 34 § 3 mom. 2 punkten.

Förhöjningen ovan i 2 mom. påförs dock inte till den del det visas att inbetalningarna inte har avdragits vid beskattningen i Finland.

Pension som ska betalas i ett för allt är skattepliktig förvärvsinkomst enligt 81 §.

Frivillig pensionsförsäkring anses vara sådan ålderspensionsförsäkring och familjepensionsförsäkring samt till sådan försäkring ansluten invalidpensionsförsäkring och arbetslöshetspensionsförsäkring på vilken baserad pension är avsedd att betalas i upprepade poster årsvis eller med kortare mellanrum under den försäkrades eller förmånstagarens återstående livstid, eller under minst två års tid.

Det sammanlagda beloppet av vinstutdelning, ränteinkomster, överlåtelsevinster och andra inkomster som influtit av medel placerade enligt långsiktiga sparavtal minskat med kostnader, överlåtelseförluster och andra förluster för de placerade medlen anses som inkomst enligt 1 mom. under det skatteår under vilket den avtalsbaserade utbetalningen har erhållits.

När spararen eller någon annan som har rätt till sparmedlen har avlidit räknas sparmedlen som dödsboets eller testamentstagarens skattepliktiga kapitalinkomst enligt värdet på dödsdagen.

34 b § (29.12.2009/1741)
Särskilda bestämmelser om beskattning av utbetalning som grundar sig på pensionsförsäkring och på långsiktigt sparavtal

Om pension som grundar sig på en försäkring eller utbetalning som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal betalas under en kortare tid än 10 år eller under en kortare tid än enligt 54 d § 4 mom. 1 punkten eller om pension betalas eller någon annan utbetalning görs i strid med 54 d § 2 mom., räknas det utbetalda beloppet som kapitalinkomst förhöjt med 50 procent. Förhöjning påförs dock inte till den del den skattskyldige visar att premierna och inbetalningarna inte har avdragits vid beskattningen i Finland. (14.12.2012/792)

Om arbetstagarens ålderspensionsålder enligt en pensionslag höjs efter att utbetalningen av pension eller annan utbetalning har inletts, kan pensionen eller utbetalningen med avvikelse från 54 d § 2 mom. 1 punkten betalas som om pensionsåldern inte hade höjts.

Om rätten till pension eller utbetalning eller sparmedel överlåts eller pantsätts i strid med 54 d § 4 mom. 2 punkten, räknas det belopp som erhållits som lån, överlåtelsepris eller på annat sätt som kapitalinkomst förhöjt med 50 procent för den försäkrade, spararen eller den som har rätt till medlen. Om pensionen eller betalningen tas ut senare avdras det belopp som tidigare räknats som inkomst från det skattepliktiga beloppet, dock inte den förhöjda andelen.

Den skattskyldige anses ha mottagit pensionen eller utbetalningen också då sparmedel i samband med utmätning eller på annat sätt används till hans eller hennes fördel.

Pension eller utbetalning anses inte ha blivit mottagen, om försäkringstagaren eller spararen säger upp avtalet och ingår ett nytt avtal som uppfyller förutsättningarna enligt 54 d § med en försäkringsgivare eller tjänsteleverantör som avses i 54 d § 9 mom. Förutsättningen är att de influtna sparmedlen överförs direkt till den tjänsteleverantör eller försäkringsgivare som avses ovan och som är part i det nya avtalet.

Sparmedlen anses ha blivit överförda enligt 5 mom. direkt till den nya tjänsteleverantören eller försäkringsgivaren också om förskottsinnehållning i samband med överföringen har verkställts på sparmedlen, om Skatteförvaltningen, efter att den skattskyldige har lämnat en utredning om att sparmedlen inte enligt 6 mom. ska räknas som skattepliktig inkomst, återbär det innehållna beloppet till den nya tjänsteleverantören eller försäkringsgivaren.

Om sparmedlen överförs till en annan än en försäkringsgivare eller tjänsteleverantör enligt 5 mom. eller om det nya avtalet inte uppfyller förutsättningarna enligt 54 d §, räknas sparmedlens värde vid tidpunkten för överföringen som försäkringstagarens eller spararens kapitalinkomst förhöjd med 50 procent. Om pensionen eller förmånen tas ut senare avdras det belopp som tidigare räknats som inkomst från det skattepliktiga beloppet, dock inte den förhöjda andelen.

Vad som föreskrivs i 7 mom. tillämpas på motsvarande sätt då sparmedel överförs till en försäkringsanstalt i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det är uppenbart att åtgärden har vidtagits i syfte att undgå skatt på pensionen. Detsamma gäller överförande av sparmedel från en försäkringsanstalt i en annan medlemsstat till en försäkringsanstalt i en tredje medlemsstat.

35 §
Beräknande av en livförsäkrings avkastning

En livförsäkrings avkastning beräknas så att från försäkringsutbetalningen dras av det sammanlagda beloppet av betalda försäkringspremier. När försäkringens avkastning beräknas skall i detta belopp endast inräknas premierna för sparlivförsäkring och därtill ansluten dödsfallsförsäkring enligt ett och samma försäkringsavtal. Om försäkringen har tecknats av den försäkrades arbetsgivare, skall såsom försäkringspremier dras av det belopp som ansetts ingå i den försäkrades lön.

36 § (29.12.2009/1741)
Skattefria försäkringsersättningar

Skattepliktig inkomst är inte

1) försäkringsbelopp som med anledning av den försäkrades död betalas såsom engångsersättning till en person som står i ett sådant förhållande till honom eller henne som avses i 34 § 3 mom. 2 punkten eller till den försäkrades dödsbo, om de inte erhållits i stället för skattepliktiga inkomster,

2) försäkringsbelopp som utbetalts för sakskada eller annan därmed jämförbar skada, om de inte erhållits i stället för skattepliktiga inkomster.

Försäkringsersättning som grundar sig på dödsfallsförsäkring som hänför sig till en pensionsförsäkring enligt 34 a § är dock skattepliktig kapitalinkomst för förmånstagaren eller, om förmånstagaren inte har fastställts, för dödsboet upp till pensionsförsäkringens sparbelopp.

Vissa nyttjanderätter
37 §
Sytning och annan nyttjanderätt

Skattepliktig inkomst är inte förmåner som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning), till den del de utges i form av bostadsförmån, naturprodukter eller tjänster. Sytning i form av pengar är skattepliktig kapitalinkomst.

Avkastningen av genom testamente eller gåva erhållen livstids nyttjanderätt, pension eller annan förmån som tillkommer någon för den återstående livstiden eller ett visst antal år, är skattepliktig antingen såsom kapital- eller förvärvsinkomst enligt stadgandena om dessa förmåner.

Kapitalinkomstandel av företagsinkomst
38 §
Kapitalinkomstandelen av företagsinkomst som skall fördelas

Företagsinkomst enligt 30 § som ska fördelas betraktas såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående kalenderåret hörde till näringsverksamheten eller jordbruket. På yrkande som den skattskyldige eller företagarmakar framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas såsom kapitalinkomstandel av den företagsinkomst som ska fördelas likväl ett belopp som motsvarar en 10 procents årlig avkastning. Har den skattskyldige under skatteåret inlett näringsverksamhet eller jordbruk, räknas kapitalinkomstandelen enligt den nettoförmögenhet som vid utgången av skatteåret hörde till näringsverksamheten eller jordbruket. På yrkande som den skattskyldige eller företagarmakar framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas den företagsinkomst som ska fördelas likväl i sin helhet som förvärvsinkomst, om inte något annat följer av 2 mom. (22.12.2009/1251)

Den företagsinkomst som skall fördelas anses oberoende av nettoförmögenheten såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av sådana av den skattskyldige ägda värdepapper som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som ingår i näringsverksamhetens anläggningstillgångar. Med överlåtelsevinst av fastigheter och värdepapper som hör till anläggningstillgångarna avses skillnaden mellan överlåtelsepriset och anskaffningsutgiftens icke avskrivna del, till den del den inte har avsatts till en återanskaffningsreservering som avses i 43 § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

39 §
Kapitalinkomstandelen av inkomstandel för delägare i beskattningssammanslutningar

En fysisk persons och ett dödsbos andel av en beskattningssammanslutnings nettoinkomst av jordbruk betraktas efter avdrag av delägarens ränteutgifter för sammanslutningens jordbruk och delägarens för tidigare skatteår fastställda förluster av sammanslutningens jordbruk såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av sammanslutningens förmögenhet. På yrkande som delägaren framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas såsom kapitalinkomstandel likväl ett belopp som motsvarar en 10 procents årlig avkastning. På yrkande som delägaren framställer innan beskattningen för skatteåret har slutförts betraktas inkomstandelen av jordbruk för delägaren i beskattningssammanslutningen likväl i sin helhet som förvärvsinkomst. (22.12.2009/1251)

Med en delägares sammanslutningsförmögenhet avses hans andel av sammanslutningens jordbrukstillgångar vid utgången av det föregående skatteåret, minskad med den skuld för honom som då hänförde sig till sammanslutningens jordbruk.

En fysisk persons och ett dödsbos andel av en beskattningssammanslutnings annan inkomst än av jordbruk betraktas som kapitalinkomst. (22.12.2009/1251)

40 §
Kapitalinkomstandelen av inkomstandel för delägare i näringssammanslutningar

En fysisk persons och ett dödsbos andel av resultatet av en näringssammanslutnings näringsverksamhet betraktas såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående skatteåret hörde till näringssammanslutningens näringsverksamhet. (30.7.2004/716)

Om näringssammanslutningen har jordbruksinkomst, anses en delägares andel av denna utgöra kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående skatteåret hörde till sammanslutningens jordbruk. (30.7.2004/716)

Den skattefria delen av en i 16 § 3 mom. avsedd dividend som hänför sig till sammanslutningens näringsverksamhet eller jordbruk avdras från den andel en fysisk person eller ett dödsbo som är delägare har i inkomsten av näringsverksamhet eller jordbruk innan kapitalinkomstandelen räknas ut. (30.7.2004/716)

En delägares andel i resultatet av en näringssammanslutnings näringsverksamhet anses oberoende av nettoförmögenheten vara kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar hans andel i överlåtelsevinsten enligt 38 § 2 mom. av fastigheter och värdepapper som hör till anläggningstillgångarna.

En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos andel av annan inkomst för en näringssammanslutning än inkomst av näringsverksamhet och jordbruksinkomst anses som kapitalinkomst.

41 §
Uträkning av nettoförmögenhet

När kapitalinkomstandelen enligt 38–40 § beräknas skall nettoförmögenheten räknas ut samt tillgångarna och skulderna värderas så som lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen föreskriver. (22.12.2005/1143)

2 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1143. (22.12.2005/1143)

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1143. (22.12.2005/1143)

Om en bostad som den skattskyldige under skatteåret har använt såsom bostad för sig själv eller sin familj ingår i den förmögenhet som hänförs till sammanslutningens näringsverksamhet, skall värdet av bostaden dras av från delägarens andel av sammanslutningens förmögenhet när kapitalinkomstandelen i 1 mom. beräknas. (20.12.1996/1126)

En skuld som en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har använt för förvärv av bolagsandelar dras av från hans andel i de tillgångar som hör till en näringssammanslutnings näringsverksamhet.

När kapitalinkomstandelen beräknas enligt 38-40 §§ skall nettoförmögenheten enligt 1 mom. ökas med ett belopp som motsvarar 30 procent av de förskottsinnehållning underkastade löner inom näringsverksamheten eller jordbruket vilka har betalts ut under tolvmånadersperioden omedelbart före skatteårets utgång. (20.12.1996/1126)

42 § (30.7.2004/716)

42 § har upphävts genom L 30.7.2004/716.

Inkomst av skogsbruk och renskötsel
43 §
Kapitalinkomst av skogsbruk

Skattepliktig kapitalinkomst är inkomsten av den första överlåtelsen mot vederlag av rätten att avverka stamvirke i den skattskyldiges skog (rotförsäljning) samt kapitalinkomstandelen vid leveransförsäljning av trävaror, såsom stockar, stolpar, massaved och brännved, som skall tillverkas eller har tillverkats av stamvirke och flis. Såsom kapitalinkomstandelen av inkomst som förvärvats genom leveransförsäljning anses försäljningsinkomsten med avdrag för värdet av leveransarbetet. Kapitalinkomst av skogsbruk är även annan skogsbruksinkomst än inkomst av stamvirke, såsom inkomst av överlåtelse av avverkningsrester, stubbar, andra skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, vägkäppar, julgranar eller motsvarande. Vad som föreskrivs ovan i detta moment skall också tillämpas på sådan inkomst av virkesförsäljning som har förvärvats med stöd av rätt till skogsavverkning som förbehållits vid överlåtelse av en fastighet. (22.12.2005/1155)

Såsom kapitalinkomst av skogsbruk betraktas också försäkringsersättning eller annan ersättning för skog och likaså rotprisvärdet eller det gängse värdet av virke som tagits ut för användning i privathushåll eller som överförts till någon annan inkomstkälla. Till kapitalinkomst av skogsbruk räknas också understöd och bidrag som erhållits för skogsbruk. Vederlagsfri överlåtelse av avverkningsrätt utan överlåtelse av marken anses som skattepliktigt uttag för eget bruk enligt rotprisvärdet. (22.12.2005/1155)

Värdet av virke som den skattskyldige har tagit ut för att uppföra eller reparera andra byggnader eller konstruktioner än sådana som han använder som sin egen bostad eller som annars är i hans personliga bruk anses inte som skattepliktig inkomst. Sådan inkomst är inte heller värdet av virke som den skattskyldige har tagit ut för uppvärmning eller annan egen förbrukning.

44 §
Inkomst av renskötsel och dess beräknande

Inkomst av renskötsel är skattepliktig kapitalinkomst, med undantag av värdet av arbete som utförts för renskötseln.

Som inkomst av renskötsel anses den nettoavkastning som renskötseln uppskattas ha lämnat under det föregående renskötselåret i fråga om varje över ett år gammal ren som har räknats genom renbeteslagets försorg, med beaktande av de på orten normala kostnaderna för renboskap. Avkastningen skall uppskattas enligt de för beskattningen för respektive år fastställda intäktsgrunderna.

Har inkomsten av renskötsel på grund av skada som drabbat renboskapen nedgått avsevärt mera än på orten i allmänhet, skall detta beaktas i skälig mån då inkomsten uppskattas.

Efter att ha hört Skatteförvaltningen fastställer statsrådet varje år senast den 10 december de intäktsgrunder som avses i 2 mom. Renbeteslagsföreningen ska senast den 31 oktober för statsrådet lägga fram ett förslag till intäktsgrunder för renskötseln. (11.6.2010/504)

Överlåtelsevinster
45 §
Skatteplikt för överlåtelsevinst

Vinst som har erhållits vid överlåtelse av egendom utgör skattepliktig kapitalinkomst enligt vad som stadgas i detta kapitel.

Som överlåtelse betraktas inte utbyte av konvertibla skuldebrev som avses i 5 kap. 1 § i lagen om aktiebolag (734/1978) mot aktier i bolaget eller utnyttjande av den rätt att teckna aktier som hänför sig till ett däri nämnt optionslån. Vid överlåtelse av en sådan aktie räknas ägartiden från förvärvet av det konvertibla skuldebrevet eller rätten att teckna aktier. (11.5.2012/219)

Med vinst vid överlåtelse av egendom jämställs vinst av terminsavtal som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument. Vinsten beräknas dock utan att överlåtelsepriset minskas med det minimibelopp som avses i 46 § 1 mom. (14.12.2012/774)

Som överlåtelse anses vid beskattningen av ett aktiebolag inte överlåtelse av egna aktier som aktiebolaget innehar. (30.12.2008/1078)

Vinst eller förlust vid aktiebyte enligt 52 f § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet betraktas inte som skattepliktig inkomst eller avdragsgill utgift, om inte något annat följer av 52 h § i den lagen. Som anskaffningsutgift för de aktier som mottagits vid bytet betraktas den vid beskattningen oavskrivna delen av anskaffningsutgiften för de överlåtna aktierna. Till den del vederlaget utgörs av pengar betraktas aktiebytet som skattepliktig överlåtelse. Dessutom iakttas 52 f § 3 och 4 mom. i den lagen. (11.5.2012/219)

L om aktiebolag 734/1978 har upphävts genom L 624/2006, se AktiebolagsL 624/2006 9 kap. 16 § och 12 kap. 1 §. Se L om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 360/1968 52 f § 1 och 2 mom. och 52 h §.

45 a § (30.12.2013/1237)
Beskattning av utbetalning av medel som överlåtelse

Sådan utbetalning av medel enligt 13 kap. 1 § 1 punkten i aktiebolagslagen som ett bolag som inte är offentligt noterat bolag gjort från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet ska betraktas som skattepliktig överlåtelse till den del som en kapitalplacering som den skattskyldige gjort i bolaget återbetalas till denne, om

1) det har gått högst tio år från kapitalplaceringen till det att medlen delas ut, och

2) den skattskyldige visar en tillförlitlig utredning om att villkoren enligt denna paragraf är uppfyllda.

46 §
Uträkning av överlåtelsevinst

Vinsten av egendomsöverlåtelse räknas ut så att från överlåtelsepriset dras av det sammanlagda beloppet av den icke-avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgiften för vinstens förvärvande. Det belopp som skall dras av utgör för annan skattskyldig än samfund samt öppet bolag och kommanditbolag alltid dock minst 20 procent och, om den egendom som skall överlåtas har varit hos överlåtaren i minst 10 års tid, minst 40 procent av överlåtelsepriset. (30.7.2004/728)

Har den överlåtna egendomen förvärvats vid avvittring, beräknas ägartiden och anskaffningsutgiften med hänsyn till det fång som är tidigare än avvittringen. (30.12.1993/1502)

När ett öppet bolag eller ett kommanditbolag överlåter egendom som en bolagsman har satt in i bolaget då det grundades eller senare, eller när en bolagsman eller en tidigare bolagsman överlåter egendom som han har tagit ut ur bolaget, skall den ägartid som avses i 1 mom. räknas från den tidpunkt då egendomen sattes in i eller togs ut ur bolaget, om det inte är fråga om en sådan ändring av verksamhetsformen som avses i 24 §.

Vid uträkning av den vinst som erhållits vid överlåtelse av en andel i ett öppet bolag eller kommanditbolag skall till överlåtelsevinsten läggas det belopp varmed bolagsmannens privatuttag sammanlagt har överskridit summan av hans årliga vinstandelar och hans investeringar i bolaget.

Har egendom medan den varit i den skattskyldiges besittning drabbats av skada för vilken han har fått ersättning, skall denna fogas till överlåtelsepriset för överlåtelseåret och de fem föregående åren, om inte ersättningen har använts för att ersätta eller iståndsätta den förstörda eller skadade egendomen eller fogats till kapitalinkomsten av skogsbruk.

Vid uträkning av vinst som erhållits vid överlåtelse av ett fordon beaktas inte resekostnadsersättningar som arbetsgivaren har betalt.

Om den skattskyldige överlåter skog och inkomsten därav under hans ägartid har beskattats såsom nettoinkomst av skogsbruk, skall till överlåtelsepriset fogas rotvärdet av virke som avverkats på fastigheten för att överlåtas separat och av den vid en fastighetsöverlåtelse förbehållna avverkningsrätten, dock högst för överlåtelseåret och de fem föregående åren och endast för den tid för vilken hans inkomst har beskattats som nettoinkomst av skogsbruk, efter avdrag av den för samma år beskattade nettoinkomsten av skogsbruket.

Vid uträkning av överlåtelsevinsten för skog ska till överlåtelsevinsten läggas beloppet av skogsavdrag som har gjorts med stöd av 55 §, dock högst ett belopp som motsvarar 60 procent av anskaffningsutgiften för skogen. (30.12.2008/1085)

Om de överlåtna aktierna har förvärvats genom ett aktiebyte enligt 52 f § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, ska ägartiden räknas från det fång som föregick aktiebytet. Vid uträkning av det minsta belopp som enligt 1 mom. i denna paragraf dras av från överlåtelsepriset i de situationer som avses i 3 och 4 mom. i ovannämnda paragraf, ska i fråga om den som har ägt de aktier som förvärvats som vederlag vid bytet också den tid beaktas som förflutit från tidpunkten för aktiebytet till den tidpunkt då förvärvaren anses ha bosatt sig någon annanstans än i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller till den tidpunkt då förvärvaren, medan han eller hon är bosatt i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, överlåter de aktier som förvärvats som vederlag vid bytet. (11.5.2012/219)

46 a § (30.12.2013/1237)
Uträkning av överlåtelsevinst som erhållits vid utbetalning av medel

När överlåtelsevinsten räknas ut avdras från utbetalningen av medel enligt 45 a § den icke avskrivna anskaffningsutgiften för aktien, dock högst den utbetalning av medel som ska betraktas som överlåtelse. Om den icke avskrivna anskaffningsutgiften för aktien är mindre än den utbetalning av medel som ska betraktas som överlåtelse, dras den icke avskrivna anskaffningsutgiften av.

Den anskaffningsutgift som dragits av när överlåtelsevinsten räknats ut dras av från den icke avskrivna anskaffningsutgiften för aktien.

47 §
Särskilda stadganden om uträkning av anskaffningsutgiften för egendom

Till anskaffningsutgiften för egendom räknas även utgifterna för grundlig förbättring av denna under den skattskyldiges ägartid. Som anskaffningsutgift för egendom som erhållits vederlagsfritt anses beskattningsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen. Anskaffningsutgiften räknas dock ut av gåvogivarens anskaffningsutgift om gåvomottagaren överlåter den egendom han erhållit innan ett år har förflutit från gåvan. (30.7.2004/728)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2008/1085. (30.12.2008/1085)

Anskaffningsutgiften för aktier och andelar som den skattskyldige tidigare har ägt skall inte beaktas vid uträkning av anskaffningsutgiften för optionslån, optionsrätt, konvertibla skuldebrev eller teckningsrätt som tecknats på basis av dem. Anskaffningsutgiften för en aktie eller en andel som den skattskyldige tidigare har ägt samt anskaffningsutgiften för en aktie eller en andel som tecknats på basis av den delas i anskaffningsutgift både för aktien eller andelen som ägts tidigare och för aktien eller andelen som tecknats på basis av den. Om en fondemission och en nyemission skett samtidigt, skall den sammanlagda anskaffningsutgiften för en tidigare ägd aktie och aktier som erhållits med stöd av den i en emission fördelas som anskaffningsutgift för samtliga aktier. (30.7.2004/728)

Till värdeandelssystemet hänförliga andelar av viss egendom, fondandelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag anses ha överlåtits i den ordning som de har förvärvats i, om inte den skattskyldige visar något annat. När ordningen för överlåtelse av egendom fastställs ska egendomen anses ha förvärvats vid samma tidpunkt som dess ägartid räknas från vid beskattningen av överlåtelsevinst. (7.12.2007/1141)

Om egendom har överlåtits till ett lägre pris än det gängse priset så att det är fråga om en affär av gåvokaraktär som avses i 18 § 3 mom. i lagen om skatt på arv och gåva, delas överlåtelsen utgående från förhållandet mellan det pris som betalats och det gängse värdet i en del som överlåtits mot vederlag och en vederlagsfri del. Anskaffningsutgift för en andel som överlåtits mot vederlag är den del av anskaffningsutgiften för egendomen som hänför sig till denna. (30.7.2004/728)

48 §
Skattefria överlåtelsevinster

Vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom är inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter

1) aktier eller andelar som han har ägt i minst två år och som berättigar till besittning av en lägenhet eller byggnad helt eller delvis, och om han under ägartiden utan avbrott i minst två år före överlåtelsen har använt lägenheten eller byggnaden som stadigvarande bostad för sig eller sin familj (överlåtelsevinst av egen bostad),

2) sedvanligt bohag som varit i hans egen, eller hans familjs användning, till den del de under skatteåret erhållna överlåtelsevinsterna vid överlåtelser av sådan egendom sammanlagt uppgår till högst 5 000 euro, (26.10.2001/896)

3) fast egendom som hör till lant- eller skogsbruk som han bedriver, andel i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag eller aktier eller andelar i ett bolag, vilka berättigar till en egendomsandel på minst 10 procent i bolaget, och om mottagaren är hans barn eller en bröstarvinge till barnet eller hans syskon eller halvsyskon, antingen ensam eller tillsammans med sin make, och om egendomen i sammanlagt över tio år har varit i den skattskyldiges eller i dennes och en sådan persons ägo av vilken han erhållit den utan vederlag, (22.12.2009/1251)

4) fast egendom till staten eller ett statligt affärsverk för sådana naturskyddsområden som avses i naturvårdslagen (1096/1996). (22.12.2009/1251)

Då överlåtelsevinst av egen bostad räknas ut jämställs med byggnaden även platsen för den till den del dess areal inte överstiger 10 000 kvadratmeter eller, på planlagt område, inte är större än en i planen angiven tomt eller plats för byggnad. Har mindre än hälften av en lägenhet eller byggnad som använts såsom egen bostad använts som stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans familj, anses av överlåtelsevinsten endast den del som motsvarar denna användning utgöra skattefri inkomst. Har flera skattskyldiga tillsammans ägt sådana aktier eller andelar eller en sådan byggnad, tillämpas på den vinst eller andel därav som tillfallit var och en av dem vad som stadgas ovan.

Stadgandena om överlåtelsevinst av egen bostad tillämpas även på överlåtelse av bostadsrätt som avses i lagen om bostadsrättsbostäder (650/90). Ägartiden jämställs härvid med den tid bostadsrättsavtalet varit i kraft. Vid överlåtelse av egendom som erhållits vid avvittring skall den ägartid som skattefriheten av egen bostad förutsätter beräknas från det fång som föregår fånget vid avvittringen och tiden för boende från den tidpunkt då den skattskyldige har börjat använda bostaden som skall överlåtas som egen stadigvarande bostad. (29.12.1994/1465)

Vinst av överlåtelse av fast egendom för ett skyddsområde som avses i naturvårdslagen (1096/1996) är inte skattepliktig inkomst till den del fastigheten byts mot en annan fastighet. Anskaffningstiden för den fasta egendom som vid bytet har erhållits som vederlag räknas på basis av anskaffningstiden för den överlåtna egendomen. (22.12.2006/1218)

Om 1 mom. 3 punkten har tillämpats på överlåtelsen och om mottagaren överlåter samma egendom vidare innan fem år har förflutit från förvärvet ska, då beloppet av hans eller hennes överlåtelsevinst räknas ut, det belopp av den skattepliktiga överlåtelsevinsten som i enlighet med 1 mom. 3 punkten inte har ansetts som hans eller hennes fångesmans skattepliktiga inkomst dras av från anskaffningsutgiften eller från det belopp som enligt bestämmelserna i 46 § 1 mom. eller 49 § åtminstone ska dras av från överlåtelsepriset. (30.12.2010/1410)

Överlåtelsevinst av egendom som en fysisk person eller ett dödsbo får är inte skattepliktig inkomst, om de sammanlagda överlåtelsepriserna för egendom som överlåtits under skatteåret är högst 1 000 euro. Vid tillämpningen av bestämmelsen beaktas inte överlåtelse av egendom för vars del någon annanstans i lag föreskrivs att den erhållna vinsten är skattefri, och inte heller överlåtelse av sedvanligt bohag eller annan motsvarande egendom avsedd för personligt bruk. (22.12.2005/1128)

Bestämmelserna i 1 mom. 3 punkten om överlåtelse av fast egendom som hör till lant- och skogsbruk tillämpas vid överlåtelse av jordbruksjord också på överlåtelse av rättigheter till samlat gårdsstöd inom ramen för GJP för den jordbruksjord som överlåts till mottagaren. (15.7.2005/558)

48 a § (30.12.2013/1246)
Temporär skattefrihet för fastigheter som överlåts till kommuner

Vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom är inte skattepliktig inkomst, om en fysisk person eller ett dödsbo överlåter fast egendom till en kommun den 1 oktober 2013 eller därefter, senast den 31 december 2014.

48 a § har tillfogats genom L 1246/2013, som gäller temporärt 1.1.2014–31.12.2014.

49 §
Partiellt skattefria överlåtelsevinster

När det skattepliktiga beloppet av en överlåtelsevinst för en annan skattskyldig än ett samfund, ett öppet bolag eller ett kommanditbolag räknas ut skall från överlåtelsepriset dras av minst 80 procent, om (30.12.1993/1502)

1) fast egendom eller en byggnad på annans mark eller varaktig nyttjanderätt därtill, vilken den skattskyldige inte har förvärvat i uppenbart spekulationssyfte, har överlåtits genom förfarande enligt lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/77) eller något annat därmed jämförbart förfarande,

2) en fastighet frivilligt har överlåtits för ett ändamål, för vilket mottagaren har rätt att lösa in egendom av detta slag eller förvärva varaktig nyttjanderätt till den genom det ovan nämnda förfarandet,

3) den skattskyldige för uppdämning eller reglering av ett vattendrag till den kraftverksägare som drar nytta av den nämnda åtgärden frivilligt har överlåtit egendom eller varaktig nyttjanderätt för ett ändamål, för vilket staten har givits inlösningsrätt,

4) fast egendom överlåts till staten, ett landskap, en kommun eller en samkommun.

Den i 1 mom. avsedda lättnaden tillämpas inte vid överlåtelse av egendom till ett statligt affärsverk för annat ändamål än naturskyddsändamål, för försvarsmaktens behov, forskningsändamål eller något annat liknande samhälleligt ändamål. (30.7.2004/728)

50 §
Överlåtelseförlust

Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom ska dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår. En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos vid beskattningen avdragsgilla överlåtelseförlust som inte dragits av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom dras av från nettokapitalinkomsten före övriga avdrag från kapitalinkomsterna. Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom beaktas inte när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs. (17.12.2015/1546)

1 mom. har ändrats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom ska dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår, och förlusten beaktas inte när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs. (30.12.2010/1410)

Som avdragbar överlåtelseförlust betraktas inte förlust vid överlåtelse av sådan bostad för vilken överlåtelsevinsten enligt 48 § är skattefri, och inte heller förlust som uppkommit vid överlåtelse av sedvanligt bohag eller annan motsvarande egendom avsedd för personligt bruk. Som avdragbar överlåtelseförlust betraktas inte heller förlust som föranletts av överlåtelser som avses i 48 § 6 mom., om de sammanlagda anskaffningsutgifterna för den egendom som överlåtits under skatteåret och som skall beaktas enligt det nämnda momentet uppgår till högst 1 000 euro. (22.12.2005/1128)

Med överlåtelseförlust jämställs också

1) förfall av derivatinstrument som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument samt förlust som föranletts av detta,

2) sådan värdeminskning på värdepapper som på grund av konkurs eller av någon annan därmed jämförbar orsak kan anses slutlig.

(14.12.2012/774)
Övriga kapitalinkomster
51 § (30.12.2013/1246)
Familje- och arvsrättsliga förvärv

Skattepliktig inkomst är inte vad som förvärvats på grund av giftorätt eller som fördel av oskiftat bo, genom arv, såsom bidrag eller gottgörelse som avses i 8 kap. i ärvdabalken eller genom testamente eller gåva.

52 §
Vissa ersättningar som baserar sig på immateriella rättigheter

Ersättning som en skattskyldig har fått på grund av patent, upphovsrätt eller någon annan därmed jämförbar rättighet är skattepliktig kapitalinkomst, om rättigheten har förvärvats genom arv eller testamente eller mot vederlag. I annat fall är den förvärvsinkomst.

53 §
Vissa skattefria kapitalinkomster

Skattepliktig inkomst är inte

1) den förmån som en skattskyldig har haft av en bostad som använts för hans eget eller hans familjs behov och som han förfogat över i egenskap av delägare eller medlem i ett bostadsaktiebolag eller något annat bostads- eller fastighetssamfund mot en ersättning som är lägre än den gängse hyran,

2) den förmån som aktieägarna eller medlemmarna i ett bostads- eller fastighetssamfund har haft av en lägenhet till vilken de har besittningsrätt med stöd av bolagsordningen eller andelslagets stadgar,

3) den bostadsrättsavgift som ägaren av ett bostadsrättshus erhåller och som bostadsrättshavaren enligt lagen om bostadsrättsbostäder (650/90) skall betala då bostadsrätten grundas,

4) den andel som ett land som är medlem i Nordiska Investeringsbanken får av överskott som banken delar ut,

5) den andel av bolagets vinst som tillfaller ett land som är medlem i Nordiska miljöfinansieringsbolaget,

6) sådant räntestöd från staten, en kommun eller något annat offentligt samfund som erhållits i form av lägre ränta än den gängse, (29.12.1994/1465)

7) de förmåner som erhållits med stöd av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (544/2007), (11.5.2007/545)

7 punkten som har tillfogats genom L 545/2007 kom aldrig i kraft.

8) det sammanlagda beloppet av en fysisk persons eller ett dödsbos valutakursvinster i anslutning till annan verksamhet än förvärvsverksamhet upp till 500 euro per år, (30.12.2014/1399)

8 punkten har ändrats genom L 1399/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

8) det sammanlagda beloppet av en fysisk persons eller ett dödsbos valutakursvinster i anslutning till annan verksamhet än förvärvsverksamhet upp till 500 euro per år. (26.10.2001/896)

9) en fysisk persons förmån, utgående från medlemskap i andelslag, i form av minskning av levnadskostnaderna då denna uppstår av inköp till ett pris som underskrider det gängse priset men inte underskrider de kostnader som har uppstått för andelslaget för producering av nyttigheterna eller tjänsterna, (30.12.2014/1399)

9 punkten § har tillfogats genom L 1399/2014, som trädde i kraft 1.1.2015.

10) överskottsåterbäring från ett andelslag till en fysisk person i förhållande till gjorda inköp, till den del som det återburna överskottet har uppstått av inköp som anknyter till levnadskostnaderna för återbäringens mottagare. (30.12.2014/1399)

10 punkten § har tillfogats genom L 1399/2014, som trädde i kraft 1.1.2015.

53 a § (26.6.1998/475)
Delägarlån

Skattepliktig kapitalinkomst för en fysisk person är den vid skatteårets utgång obetalda delen av ett penninglån som erhållits av aktiebolaget under skatteåret, om den skattskyldige, hans familjemedlemmar eller dessa tillsammans direkt eller indirekt äger minst 10 procent av bolagets aktier eller har en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför.

3 kap

Avdrag från kapitalinkomst

54 §
Utgifter för inkomstens förvärvande

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av de utgifter som han har haft för att förvärva eller bibehålla dem.

En skattskyldig kan också dra av de utgifter som han har haft för förvaltning och förvaring av värdepapper, värdeandelar och annan med dessa jämförbar egendom, till den del utgifterna under skatteåret överstiger självriskandelen om 50 euro. Självriskandelen anses täcka utgifterna för förvaltning och förvaring av egendom också till den del egendomen eller avkastningen inte är skattepliktig. (24.6.2004/561)

54 a § (30.12.1993/1502)
Eftermarknadsgottgörelse

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster som utgifter för inkomstens förvärvande också dra av eftermarknadsgottgörelse. Med eftermarknadsgottgörelse avses en gottgörelse som någon fått eller betalt i samband med överlåtelse av masskuldebrev och som motsvarar den ränta som har uppkommit under tiden mellan räntebetalningsdagen och dagen för överlåtelsen av masskuldebrevslånet.

54 b § (24.2.1995/227)
Kursförlust

En skattskyldig har rätt att som utgifter för inkomstens förvärvande från sina kapitalinkomster dra av kursförlust på skuld för inkomstens förvärvande som upptagits i utländsk valuta. Kursförlust på skuld som hänför sig till inkomst som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst är inte avdragbar.

54 c § (26.6.1998/475)
Återbetalning av delägarlån

En skattskyldig har rätt att som utgift för inkomstens förvärvande från sina kapitalinkomster dra av det belopp som han återbetalt av ett delägarlån som med stöd av 53 a § räknas som inkomst, om återbetalningen har skett senast det femte skatteåret efter det år då lånet lyftes.

54 d § (29.12.2009/1741)
Premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal

Den skattskyldige har rätt att avdra premier för sin egen pensionsförsäkring och inbetalningar enligt sitt långsiktiga sparavtal enligt 34 a § till ett belopp av sammanlagt 5 000 euro per år. Det högsta avdragsgilla beloppet är dock 2 500 euro, om den skattskyldiges arbetsgivare under skatteåret har betalat premier för frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för den skattskyldige. Premierna och inbetalningarna kan avdras tidigast för det skatteår under vilket den försäkrade eller den som har rätt till medlen fyller 18 år och senast för det år under vilket utbetalningen av pension eller annan utbetalning har inletts. Avdragsrätten gäller försäkring som tecknats av den skattskyldige eller av dennes make och där den skattskyldige är försäkrad, samt långsiktigt sparavtal som har ingåtts av den skattskyldige eller av dennes make och där den skattskyldige har rätt till medlen enligt lagen om bundet långsiktigt sparande.

En förutsättning för avdragsrätten är att enligt avtalsvillkoren

1) ålderspension till den försäkrade eller utbetalningar enligt det långsiktiga sparavtalet till den som har rätt till medlen betalas tidigast då denne uppnår åldern för uppskjuten ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006),

2) försäkringen inte kan återköpas och sparbeloppet inte kan höjas före den tidpunkt som nämns i 1 punkten på andra grunder som har samband med situationen för den försäkrade eller den som har rätt till medlen enligt det långsiktiga sparavtalet än deras arbetslöshet som varat minst ett år, bestående invaliditet eller partiell invaliditet eller makes död eller äktenskapsskillnad.

(14.12.2012/792)

Premier för pensionsförsäkring som ska betalas i ett för allt är inte avdragsgilla.

En förutsättning för avdragsrätten är ytterligare att enligt avtalet

1) pension eller annan utbetalning i andra fall än i situationer enligt 2 mom. 2 punkten betalas i upprepade poster årsvis eller med kortare mellanrum under den återstående livstiden för den som har rätt till medlen eller förmånstagaren, eller under minst 10 års tid så att varje år endast den del av det återstående sparbeloppet betalas som fås genom att det återstående sparbeloppet divideras med antalet återstående betalningsår; under ett kalenderår kan pension eller annan utbetalning utan hinder av det återstående sparbeloppet dock betalas upp till 2 000 euro,

2) den avtalsenliga rätten inte får överlåtas eller pantsättas.

5 mom. har upphävts genom L 14.12.2012/792. (14.12.2012/792)

Premierna enligt 1 mom. kan också omfatta premier som hänför sig till dödsfallsförsäkring som har samband med pensionsförsäkringen, om ersättningen vid dödsfall inte överskrider pensionsförsäkringens besparing.

En förutsättning för avdragsrätten är ytterligare att försäkringsanstalten, inlåningsbanken, fondbolaget eller värdepappersföretaget i ett avtal enligt 1 mom. har förbundit sig att tillställa Skatteförvaltningen sådana av Skatteförvaltningen bestämda uppgifter som behövs för beskattningen och på det sätt som Skatteförvaltningen bestämmer.

Vad som i 1 mom. bestäms om en försäkring som tecknats av arbetsgivaren tillämpas på motsvarande sätt på en försäkring som ett öppet bolag tecknat för sin bolagsman, ett kommanditbolag för sin ansvariga bolagsman och ett aktiebolag för en sådan aktieägare som enligt 7 § i lagen om pension för arbetstagare inte anses stå i anställningsförhållande vid tillämpningen av nämnda lag.

Premierna för en frivillig pensionsförsäkring är avdragsgilla endast om försäkringen har tecknats i en försäkringsanstalt som har sitt hemvist eller fast driftställe inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Inbetalningarna enligt ett långsiktigt sparavtal är avdragsgilla endast om avtalet har ingåtts med en tjänsteleverantör som har sitt hemvist eller fast driftställe i Finland. Med undantag av en person som under de närmaste fem åren före flyttningen har varit allmänt skattskyldig i Finland är dock premierna för en försäkring som betalats av en person som från utlandet flyttat till Finland avdragsgilla enligt 1–8 mom. i denna persons beskattning för flyttningsåret och för de tre följande åren, om premierna grundar sig på en försäkring som har tecknats minst ett år innan personen flyttade till Finland.

55 §
Skogsavdrag

Fysiska personer, dödsbon och av dem bildade beskattningssammanslutningar samt samfällda förmåner har rätt att före de avdrag som avses i 56 § göra skogsavdrag från den kapitalinkomst av skogsbruk som de förvärvat från en fastighet som skall anses som en gårdsbruksenhet.

Skogsavdraget utgör högst 60 procent av den skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Summan av de skogsavdrag som den skattskyldige har gjort för skatteåret och för tidigare skatteår minskad med det belopp som med stöd av 46 § 8 mom. har lagts till den skattepliktiga överlåtelsevinsten för skog får inte överstiga 60 procent av de sammanräknade anskaffningsutgifterna för de skogar som den skattskyldige äger vid utgången av skatteåret och som berättigar till skogsavdrag. (30.12.2008/1085)

Som anskaffningsutgift för skogen anses skogens andel av anskaffningsutgiften för fastigheten. Om äganderätten till fastigheten överlåts vidare vederlagsfritt, har den skattskyldige samma rätt att göra skogsavdrag som den föregående ägaren skulle ha haft. Om en del av de fastigheter som överlåtaren äger överlåts vederlagsfritt, motsvarar beloppet av den överförda skogsavdragsrätten den proportionella andel som anskaffningsutgiften för den skog som förvärvet gäller utgör av de totala anskaffningsutgifterna som ligger till grund för överlåtarens skogsavdrag. (30.12.2008/1085)

Skogsavdrag görs på yrkande av den skattskyldige, och han skall i samband med yrkandet lägga fram utredning om förutsättningarna för det. Skogsavdraget under ett skatteår skall uppgå till minst 1 500 euro. (26.10.2001/896)

56 §
Andra avdrag från kapitalinkomst av skogsbruk

Utgifter som hänför sig till kapitalinkomst av skogsbruk är bland annat

1) i pengar utbetalda löner till dem som arbetat i skogsbruket, pensioner och på arbetsförhållandet baserade understöd till dem och deras anhöriga samt försäkringspremier och andra avgifter för ordnande av de anställdas och deras anhörigas pensions-, sjukersättnings-, invalidersättnings- och andra med dem jämförliga rättigheter, premierna för obligatorisk pensionsförsäkring för den skattskyldige och hans familj, enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/81) betalda premier och sådana premier för grupplivförsäkring som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69) samt till medlemmar av den skattskyldiges familj utbetalda löner och andra förmåner, med de begränsningar som nämns i 31 §,

2) utgifter för hyggesbränning, inrättande av förnyelseareal, skogsodling, plantvård, stamkvistning och gödsling,

3) anskaffningsutgifter för byggande och underhåll av skogsvägar, för skogsdikning samt för anskaffning av för skogsbruket behövliga maskiner, anläggningar, maskinskjul, raststugor och andra byggnader samt andra nyttigheter,

4) skogsvårdsavgifter, skogsförsäkringspremier, skogsskyddsutgifter samt skogsvårdsföreningars och skogsnämnders förrättningsavgifter,

5) utgifter för skogsbruksplanering och skogsbrukskonsultation samt till skogsbruket hänförliga undersökningar och utvecklingsarbete.

Den skattskyldige får inte dra av utgifter till den del han erhållit skattefritt understöd eller annan skattefri ersättning för dem. Om avdraget har godkänts vid beskattningen, betraktas understödet eller ersättningen som inkomst.

L om pension för lantbruksföretagare 467/1969 har upphävts genom L om införande av lagen om pension för lantbruksföretagare 1281/2006, se L om pension för lantbruksföretagare 1280/2006. L om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare 1026/1981 har upphävts genom L om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 873/2015.

57 § (11.6.2010/504)
Donationsavdrag

Ett samfund får enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet från sin inkomst dra av

1) en penningdonation på minst 850 euro och högst 250 000 euro som gjorts för att främja vetenskap, konst eller bevarande av kulturarvet i Finland till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller till ett sådant universitet eller en sådan högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller en universitetsfond i anknytning till dessa,

2) en penningdonation på minst 850 euro och högst 50 000 euro som gjorts för att främja vetenskap, konst eller bevarande av kulturarvet i Finland till en av Skatteförvaltningen angiven förening eller stiftelse inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en fond i anknytning till dessa, vars egentliga uppgift är att understödja vetenskap eller konst eller bevara kulturarvet i Finland.

Ovan i 1 mom. 2 punkten avsedda av Skatteförvaltningen angivna aktörer ska årligen till Skatteförvaltningen lämna uppgifter om de avdragsgilla donationer som de mottagit, vem som gjort donationerna och för vilket ändamål donationen använts. Dessutom ska verksamhetsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen för det senast avslutade verksamhetsåret lämnas till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om hur och när uppgifterna ska lämnas.

Bestämmelser om överklagande av ett sådant av Skatteförvaltningen fattat namngivningsbeslut som avses i 1 mom. 2 punkten finns i lagen om beskattningsförfarande. (9.9.2016/776)

3 mom. har ändrats genom L 776/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

Bestämmelser om överklagande av ett sådant av Skatteförvaltningen fattat namngivningsbeslut som avses i 1 mom. 2 punkten finns i 71 e § i lagen om beskattningsförfarande. (21.12.2012/878)

58 §
Ränteutgifter

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till förvärvande av skattepliktig inkomst, såsom vilken betraktas också dividendinkomst oberoende av att dividendinkomsten med stöd av 33 a–33 d § utgör skattefri inkomst (skuld för inkomstens förvärvande). (30.12.2013/1246)

1 mom. har ändrats genom L 1246/2013, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på sina skulder, om skulden

1) avser en av staten eller Ålands landskapsregering garanterad studieskuld eller en av ett offentligt samfund garanterad eller beviljad studieskuld som hör till studiestödssystemet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (studieskuld),

2) hänför sig till förvärvande av skattepliktig inkomst, såsom vilken betraktas också dividendinkomst oberoende av att dividendinkomsten med stöd av 33 a–33 d § utgör skattefri inkomst (skuld för inkomstens förvärvande).

(29.12.2011/1515)

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. har den skattskyldige rätt att från sina kapitalinkomster dra av 25 procent av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans eller hennes familj (bostadsskuld). (17.12.2015/1546)

2 mom. har ändrats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. har den skattskyldige rätt att från sina kapitalinkomster dra av 50 procent av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans eller hennes familj (bostadsskuld). (12.12.2014/1086)

2 mom. har ändrats genom L 1086/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. har den skattskyldige rätt att från sina kapitalinkomster dra av 70 procent av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans eller hennes familj (bostadsskuld). (30.12.2013/1246)

2 mom. har ändrats genom L 1246/2013, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. har den skattskyldige rätt att från sina kapitalinkomster dra av 75 procent av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans eller hennes familj (bostadsskuld). (29.12.2011/1515)

Räntor som har betalts för den tid för vilken de har räknats ut är avdragbara endast till den del de hänför sig till skatteåret och det följande året.

En skattskyldig har inte rätt att dra av räntor som har betalts

1) med statens medel som stöd som avses i lagen om studiestöd och militärunderstödslagen, (1.12.1995/1333)

2) på lån som har beviljats med stöd av 7 § 1 mom. 1–4 punkten aravalagen eller på lån som den 1 januari 1991 eller senare har beviljats med stöd av 6 § 1 mom. 5 eller 6 punkten lagen om bostadsproduktion. (30.12.1993/1502)

Den skattskyldige har inte heller rätt att dra av räntor som gäller

1) i lagen om källskatt på ränteinkomst avsedd ränteinkomst eller eftermarknadsgottgörelse som erhållits i samband med överlåtelse av i nämnda lag avsedda masskuldebrev,

2) frivillig individuell pensionsförsäkring eller långsiktigt sparavtal.

(29.12.2009/1741)

Vid ränteavdrag avdras först räntorna för andra skulder än räntorna för en skuld för förvärv av den första bostaden enligt 131 § 3 och 4 mom.

Ränta på en skuld som en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har använt för förvärv av en bolagsandel dras av från hans eller hennes andel i en näringssammanslutnings näringsinkomst innan kapitalinkomstandelen räknas ut på det sätt som bestäms i 40 §. (30.7.2004/716)

Såsom skattepliktig inkomst enligt 1 mom. 3 punkten anses inte delägarlån som med stöd av 53 a § räknas som den skattskyldiges inkomst. (26.6.1998/475)

58 a § (30.12.1998/1170)
Avdragsgillhet för ränta på borgensskuld

Borgensmannen eller någon annan som ställt säkerhet har rätt att dra av räntorna på en skuld som han betalt på basis av en förbindelse eller räntorna på en annan skuld som han tagit upp för att betala denna, vilka löpt sedan gäldenären konstaterades vara insolvent. Dessa räntor är dock avdragsgilla endast om den ursprungliga gäldenären hade haft rätt att dra av dem som räntor som hänför sig till näringsverksamhet eller jordbruk.

Om den ursprungliga gäldenären i enlighet med sitt ansvar har betalt borgensmannen eller någon annan som ställt säkerhet gottgörelse, har han enligt räntebestämmelserna rätt att dra av en sådan andel av gottgörelsen som motsvarar räntan på skulden.

58 b § (17.12.2015/1546)
Avdragsgillhet för ränta på bostadsskuld skatteåren 2016–2018

Med avvikelse från bestämmelserna i 58 § 2 mom. har en skattskyldig rätt att från sina kapitalinkomster dra av 55 procent av räntorna på sina bostadsskulder skatteåret 2016, 45 procent skatteåret 2017 och 35 procent skatteåret 2018.

58 b § har ändrats genom L 1546/2015 och gäller 1.1.2016–31.12.2018. Den tidigare formen lyder:

58 b § (12.12.2014/1086)
Avdragsgillhet för ränta på bostadsskuld skatteåren 2015–2017

Med avvikelse från bestämmelserna i 58 § 2 mom. har en skattskyldig rätt att från sina kapitalinkomster dra av 65 procent av räntorna på sina bostadsskulder skatteåret 2015, 60 procent skatteåret 2016 och 55 procent skatteåret 2017.

58 b § har tillfogats genom L 1086/2014 och gäller temporärt 1.1.2015–31.12.2017.

59 §
Från kapitalinkomster avdragbar förlust från förvärvskälla

På yrkande som den skattskyldige framställt innan beskattningen för skatteåret har slutförts kan den förlust som under skatteåret uppkommit av näringsverksamhet och jordbruk samt den förlust som för en delägare i en beskattningssammanslutning uppkommit av sammanslutningens jordbruk helt eller delvis dras av från de kapitalinkomster som en fysisk person eller ett dödsbo har förvärvat under skatteåret. Förlusterna dras av från kapitalinkomsterna före räntorna, men efter utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande.

Förlust som uppkommit av näringsverksamhet eller jordbruk som makar idkar gemensamt skall dras av från kapitalinkomsterna endast om båda makarna yrkar det. Förlusten skall härvid dras av från makarnas kapitalinkomster enligt de andelar som avses i 14 § 2 mom.

Den andel en delägare i en beskattningssammanslutning har i nettoförluster av sammanslutningens övriga verksamhet dras av från hans kapitalinkomster.

60 §
Underskott och förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget

Om summan av en fysisk persons eller ett dödsbos avdragbara utgifter för inkomstens förvärvande samt för ränteutgifter och från kapitalinkomsterna avdragbara förluster enligt 59 § överstiger summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna, utgör skillnaden ett sådant underskott i kapitalinkomstslaget på grund av vilket den skattskyldige har rätt att göra en underskottsgottgörelse som avses i 131–134 §§.

När underskottsgottgörelsen räknas ut beaktas de andelar av underskottet som härrör från kostnader för inkomstens förvärvande samt från förluster och räntor i den ordning som de dras av från kapitalinkomsterna enligt 58 § 6 mom. och 59 §. Till den del underskottet inte har beaktats som ett avdrag från skatten skall det fastställas som en sådan till kapitalinkomstslaget hänförlig förlust som enligt 118 § skall dras av från den skattskyldiges kapitalinkomster under de följande åren.

Ovan i 54 d § avsedda premier och inbetalningar avdras från kapitalinkomsten efter i 1 mom. avsedda avdrag. Om avdragens sammanlagda belopp är större än de skattepliktiga kapitalinkomsternas sammanlagda belopp, har den skattskyldige rätt att från skatten göra i 131 a och 132–134 § avsedd särskild underskottsgottgörelse. Förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget fastställs inte på grundval av premierna och inbetalningarna. (29.12.2009/1741)

4 kap

Skatteplikt för förvärvsinkomst

61 §
Förvärvsinkomst

Förvärvsinkomst är annan inkomst än kapitalinkomst som avses i 2 kap.

Skattepliktig förvärvsinkomst är bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst.

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1155. (22.12.2005/1155)

61 a § (12.11.1999/1027)
Dröjsmålsförhöjning

Förhöjning som betalas på grund av försenad betalning av lagstadgad pension, av ersättningar som betalas med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948), patientskadelagen (585/1986) eller trafikförsäkringslagen (279/1959) eller av lagstadgade sociala förmåner eller frivilliga tilläggsförmåner från pensionsstiftelser eller försäkringsanstalter, skall vid beskattningen anses vara samma inkomst som den inkomst till vilken förhöjningen hänför sig. Förhöjning som betalas på grund av att en ovan nämnd skattefri betalning har försenats är skattefri.

L om olycksfallsförsäkring 608/1948 har upphävts genom L 459/2015, fr.o.m. 1.1.2016 se L om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015.

62 § (30.7.2004/716)
Förvärvsinkomstandelen av företagsinkomst och dividend

Av företagsinkomst som skall fördelas och av den inkomstandel som tillkommer en delägare i en sammanslutning utgör den andel förvärvsinkomst som enligt 38–41 § inte är kapitalinkomst, samt dividend och förtäckt dividend på det sätt som bestäms i 33 b–33 d §.

63 §
Värdet av leveransarbete

Skattepliktig förvärvsinkomst är värdet av det arbete som en skattskyldig eller dennes make, den skattskyldiges hemmavarande barn som före skatteåret fyllt 14 år och en delägare i ett dödsbo eller i en beskattningssammanslutning eller en medlem av hans familj under skatteåret har utfört genom att i samband med leveransförsäljning från gårdsbruksenhetens skog eller annan därmed jämförbar försäljning upparbeta eller transportera virke (leveransarbete).

Leveransarbetet skall uppskattas i pengar till det belopp som för detta arbete skulle ha betalts i lön till en anställd.

Värdet av leveransarbetet anses likväl utgöra skattepliktig inkomst endast till den del den virkesmängd som de ovan nämnda personerna har upparbetat eller transporterat sammanlagt överstiger 125 kubikmeter.

Den del av leveransarbetet som är skattepliktig skall fördelas såsom förvärvsinkomst mellan de personer som avses i 1 mom., i förhållande till deras arbetsinsatser.

63 a § (19.12.1997/1263)
Stöd för privat vård av barn

Vårdpeng, vårdtillägg eller kommunalt tillägg för vård av barn enligt lagen om hemvård och privat vård av barn (1128/1996) är förvärvsinkomst för den förälder eller annan vårdnadshavare till vilken inkomsten betalas. Betalas vårdpengen, vårdtillägget eller det kommunala tillägget direkt till vårdproducenten, är betalningen dock inte inkomst för föräldern eller den andra vårdnadshavaren utan för vårdproducenten.

63 b § (28.1.2005/40)
Pensionsstöd

När det gäller pensionsstöd enligt lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (39/2005) skall bestämmelserna om pension tillämpas vid beskattningen.

Vissa inkomster som hänför sig till löneinkomst eller är jämförbara därmed
64 §
Naturaförmåner

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivaren är skattepliktig förvärvsinkomst för den skattskyldige och ska uppskattas till gängse värde. Skatteförvaltningen bestämmer årligen beräkningsgrunderna för det gängse värdet. (11.6.2010/504)

En personlig kollektivtrafikbiljett som arbetsgivaren ger arbetstagaren för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är skattefri inkomst till ett värde av högst 300 euro. Dessutom är biljetten skattefri inkomst till den del förmånen överstiger 750 euro, dock inte högre än till 3 400 euro. (12.12.2014/1086)

2 mom. har ändrats genom L 1086/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

En personlig kollektivtrafikbiljett som arbetsgivaren ger arbetstagaren för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är skattefri inkomst till ett värde av högst 300 euro. Dessutom är biljetten skattefri inkomst till den del förmånen överstiger 600 euro, dock inte högre än till 3 400 euro. (22.12.2009/1251)

65 § (4.4.1996/227)
Inkomst från personalfonder

Från personalfonder erhållna fondandelar och överskott utgör skattepliktig förvärvsinkomst till 80 procent. I övrigt är inkomsten skattefri.

66 §
Aktieemission på grundval av arbetsförhållande

Som förvärvsinkomst anses rätten att på grundval av ett arbetsförhållande teckna aktier eller andelar i ett företag till lägre pris än det gängse. Förmånen är skattepliktig till den del nedsättningen på aktiens eller andelens pris överstiger 10 procent av aktiens eller andelens gängse pris. Om förmånen inte kan utnyttjas av en majoritet av de anställda, är nedsättningens belopp i sin helhet skattepliktig inkomst.

Det gängse priset på en offentligt noterad aktie eller andel är det genomsnittliga pris som har räknats ut för kalendermånaden före emissionsbeslutet. Om det genomsnittliga priset på en offentligt noterad aktie under den kalendermånad som följer efter den första noteringen är lägre än det ovan angivna priset, skall skatteplikten för förmånen och dennas värde bestämmas på grundval av det lägre värdet.

Skattepliktig förvärvsinkomst utgör också en på ett arbetsförhållande baserad rätt att på grundval av ett konverteringslån, ett optionslån, en optionsrätt eller någon annan med dessa jämförbar överenskommelse eller förbindelse erhålla eller förvärva aktier eller andelar i ett samfund till ett pris som är lägre än det gängse priset (anställningsoption). Som förmånens värde anses aktiens eller andelens gängse värde vid den tidpunkt när anställningsoptionen används, minskat med det sammanlagda pris som den skattskyldige har betalt för aktien eller andelen och optionen. Förmånen betraktas som inkomst för det skatteår under vilket anställningsoptionen används. Anställningsoptionen anses bli använd när den skattskyldige erhåller eller förvärvar de aktier eller andelar som den gäller. Överlåtelse av anställningsoptionen jämställs med användning. Som förmånens värde anses då överlåtelsepriset för optionen, minskat med det pris som överlåtaren har betalt för den. En förmån som erhållits genom en anställningsoption räknas som skattepliktig förvärvsinkomt för den ursprungliga mottagaren av optionen även om han har avstått från sin rätt genom att ge anställningsoptionen vidare som gåva eller annars har överlåtit optionen till någon inom hans intressesfär. Dessa överlåtelser betraktas inte som användning av en anställningsoption. (19.6.1997/584)

67 § (22.12.2009/1251)
Anställningslån

Såsom skattepliktig förvärvsinkomst betraktas ränteförmåner i samband med lån som erhållits på grundval av anställning, till den del den årliga räntan på lånet är lägre än referensräntan, om räntan på lånet är bunden till den referensränta som allmänt tillämpas på marknaden. Om räntan på lånet inte är bunden till referensräntan betraktas ränteförmånen som skattepliktig förvärvsinkomst till den delen den årliga räntan på lånet är lägre än 12 månaders euriborränta den första dagen av året.

68 § (20.8.2004/772)
Av arbetsgivaren betalda försäkringspremier

Premier för en arbetstagares sparlivförsäkring och för frivillig individuell pensionsförsäkring som betalats av arbetsgivaren utgör skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade.

Av arbetsgivaren betalda premier för frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare och som uppfyller villkoren i 54 d § 2 mom. 1 punkten, 4 mom. 1 punkten samt 5 och 7 mom. anses utgöra skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade, dock endast till den del premiernas sammanlagda belopp under skatteåret överstiger 8 500 euro. (29.12.2009/1741)

Om den skattskyldige har av olika arbetsgivare tecknade i 2 mom. avsedda försäkringar, inräknas av samtliga arbetsgivare betalda premier i det ovan nämnda maximibeloppet.

Vad som i denna paragraf bestäms om en försäkring som tecknats av arbetsgivaren tillämpas på motsvarande sätt på en försäkring som ett öppet bolag tecknat för sin bolagsman, ett kommanditbolag tecknat för sin ansvariga bolagsman och ett aktiebolag tecknat för en sådan aktieägare som inte enligt 1 d § i lagen om pension för arbetstagare anses stå i anställningsförhållande vid tillämpningen av nämnda lag.

Utan hinder av vad som bestäms i 2 mom. anses av arbetsgivaren betalda premier utgöra skattepliktig förvärvsinkomst, om försäkringen har tecknats i en annan försäkringsanstalt än en sådan som har sitt hemvist eller fast driftställe i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Premier för sådan försäkring som betalats av arbetsgivaren utgör inte skattepliktig förvärvsinkomst för flyttningsåret och de tre följande åren för en person som från utlandet flyttat till Finland, med undantag av en person som under de närmaste fem åren före flyttningen har varit allmänt skattskyldig i Finland, till den del premierna inte överstiger 8 500 euro, om premierna grundar sig på en försäkring som har tecknats minst ett år innan personen flyttade till Finland.

69 §
Sedvanlig personalförmån

Som skattepliktig inkomst anses inte, om inte något annat följer av vad som stadgas ovan, sedvanliga och skäliga förmåner som anställda och personer som får pension för tidigare anställning hos arbetsgivaren erhåller av denne och som utgörs av

1) hälsovård som arbetsgivaren ordnar, dock med undantag av sådana ersättningar för kostnader för hälsovård och sjukdom som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren,

2) personalrabatt på de varor och tjänster som arbetsgivaren producerar eller saluför,

3) gåvor på bemärkelsedagar och andra mindre gåvor i annan form än pengar eller därmed jämförbara prestationer,

4) rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar, (19.12.2008/946)

5) gemensam transport som arbetsgivaren ordnar mellan bostaden och arbetsplatsen.

Som skattepliktig inkomst betraktas inte heller sådana inom branschen sedvanliga och skäliga förmåner som skattskyldiga vilka är anställda hos trafikidkare eller uppbär pension på basis av en sådan anställning får av arbetsgivaren i form av fri- eller rabattbiljetter för resor.

Skattepliktig inkomst uppkommer inte när en arbetsgivare tillfälligt ordnar vård för ett sjukt barn under den tid som arbetstagaren skulle ha rätt till vårdledighet med fulla löneförmåner. Som tillfällig betraktas en vårdperiod på längst fyra dagar på grund av samma sjukdomsfall. (15.12.2000/1086)

Skattepliktig inkomst uppkommer inte heller av privat bruk av telekommunikationsförbindelser som ordnats för arbetstagarens yrkesmässiga bruk. (24.6.2004/561)

Som förmåner enligt 1 mom. 4 punkten betraktas också årliga förmåner till högst 400 euro för sådan frivillig motions- och kulturverksamhet för arbetstagaren som arbetsgivaren erbjuder. I detta moment avses med kulturverksamhet besök på museer, teatrar, opera, biografer, konserter, konstutställningar eller andra motsvarande evenemang eller tillställningar med anknytning till olika konstområden. Som kulturverksamhet betraktas också besök i vetenskapscenter och på idrottsevenemang samt deltagande i handledda, aktivitetsbaserade konstkurser. En förutsättning är att förmånen står till förfogande endast för arbetstagaren. (19.12.2008/946)

70 §
Vissa förmåner för riksdagsledamöter, medlemmar av statsrådet och ledamöter av Europaparlamentet (8.12.2006/1097)

Skattepliktig inkomst är inte skäliga ersättningar för täckande av särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som skötseln av ett riksdagsmannauppdrag medför.

Såsom i 1 mom. nämnd skälig ersättning betraktas talmannens och vice talmännens anslag enligt lagen om riksdagsmannaarvode (328/1947), en riksdagsmans telekommunikationsersättning samt en riksdagsmans kostnadsersättning. (9.6.2000/530)

Skattepliktig inkomst är inte rätten till gratis resor i samband med skötseln av uppdraget som riksdagsledamot eller medlem av statsrådet eller bostadsförmånen inklusive därtill hörande tjänster i samband med skötseln av uppdraget som statsminister. (8.12.2006/1097)

Skattepliktig inkomst är inte skäliga ersättningar för täckande av särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som skötseln av uppdraget som ledamot i Europaparlamentet medför. Som en skälig ersättning som avses i detta moment betraktas den allmänna kostnadsersättningen, det fasta reseanslaget, reseanslaget, dagtraktamentet, ersättningen för datatrafik och anslaget för sekreterarhjälp eller annan med dem jämförbar ersättning. (24.2.1995/227)

Resekostnadsersättningar
71 §
Skattefria resekostnadsersättningar

Skattepliktig inkomst är inte kostnadsersättningar för resor, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar som arbetsgivaren har betalt för arbetsresor. Skattepliktig inkomst är inte heller kostnadsersättningar eller skäliga logiersättningar för resor som arbetstagaren för att sköta sina arbetsuppgifter på något annat än i 72 § 1 mom. nämnt sätt gör till sin sekundära arbetsplats. Som sekundär arbetsplats betraktas ett ordinarie verksamhetsställe för arbetsgivaren eller ett samfund som hör till samma intressesfär som arbetsgivaren, om det är beläget på en annan ort eller i en annan stat än den egentliga arbetsplats som skall betraktas som arbetstagarens primära arbetsplats. (30.12.1998/1170)

I branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt anses av resekostnadsersättningarna för de dagliga resorna mellan bostaden och det särskilda arbetsstället endast kostnadsersättningen för själva resan vara skattefri inkomst, i det fall att den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats. Om arbetstagaren dock inte har tillfälle att utnyttja av arbetsgivaren ordnad arbetsplatsbespisning på ett särskilt arbetsställe eller i dess omedelbara närhet, anses det dessutom att också en måltidsersättning som ingår i resekostnadsersättningarna för dagliga resor mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe ska vara skattefri. Skatteförvaltningen bestämmer årligen beloppet av den skattefria måltidsersättningen. (11.6.2010/504)

Med resekostnadsersättning för arbetsresa som betalts av arbetsgivaren jämställs sådan resekostnadsersättning som ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § betalt för en resa som gjorts till förmån för det allmännyttiga samfundet på uppdrag av detta också i de fall när den skattskyldige inte står i anställningsförhållande till det allmännyttiga samfundet eller inte annars får lön för det arbete som resan ansluter sig till. Av denna resekostnadsersättning är dock endast följande skattefri inkomst:

1) dagtraktamente för högst tjugo dagar under ett kalenderår,

2) logiersättning,

3) resekostnadsersättning, som trots 72 § 4 mom. kan betalas också för resor som gjorts från den skattskyldiges bostad; resekostnadsersättningar för resor som gjorts med något annat än ett allmänt fortskaffningsmedel är skattefria upp till högst 2 000 euro under ett kalenderår.

(30.12.2013/1246)
72 §
Arbetsresa

Med arbetsresa avses en resa som en skattskyldig tillfälligt företar till ett särskilt arbetsställe för att utföra arbetsuppgifter.

Med arbetsresa avses en resa till arbetsstället också om

1) arbetsstället är beläget någon annanstans än på verksamhetsstället för den egna arbetsgivaren eller ett samfund som hör till samma intressesfär som arbetsgivaren,

2) arbetet är tillfälligt på det sätt som avses i 72 a §,

3) arbetsstället är beläget mer än 100 kilometer från den skattskyldiges bostad, och

4) den skattskyldige på grund av en resa till arbetsstället har övernattat i tillfällig inkvartering som är nödvändig till följd av arbetsställets läge.

(19.12.2008/946)

Inom branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt skall också de dagliga resorna mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe betraktas som arbetsresa, under förutsättning att den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats.

Som arbetsresa betraktas inte resa mellan den skattskyldiges bostad och den egentliga arbetsplatsen och inte heller veckosluts- och liknande resor som under pågående arbetskommendering har företagits mellan bostaden och det särskilda arbetsstället.

72 a § (29.12.2005/1227)
Tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe

Som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe enligt 72 § betraktas arbete på samma arbetsställe i högst två år.

Som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe betraktas likväl arbete i högst tre år på samma arbetsställe, om det är fråga om arbete som pågår under en begränsad tid på ett arbetsobjekt på vilket utförs sådant arbete som till sin natur är tillfälligt arbete och som upphör på arbetsstället när arbetet är slutfört. För den tid som överskrider två år är ersättningarna för resekostnader skattefri inkomst endast när den skattskyldige på grund av en arbetsresa har övernattat i tillfällig inkvartering som är nödvändig till följd av det särskilda arbetsställets läge och arbetet utförs på ett arbetsställe som befinner sig på mer än 100 kilometers avstånd från den skattskyldiges bostad och egentliga arbetsplats. (19.12.2008/946)

Om en arbetsperiod som har överenskommits att räcka högst den tid som anges i 1 eller 2 mom. fortgår en längre tid av orsaker som skäligen inte har kunnat förutses, betraktas arbetet som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe ända tills den tidsfrist för tillfälligt arbete som anges i 1 eller 2 mom. upphör. (19.12.2008/946)

Tidsfristerna tillämpas om det särskilda arbetsstället under den tid som avses i 1 eller 2 mom. har varit den skattskyldiges huvudsakliga arbetsställe. Tidsfristen börjar räknas från början, om den skattskyldiges arbete på samma arbetsställe har avbrutits för en sammanhängande period av minst sex månader och den skattskyldige under denna tid har arbetat på ett annat arbetsställe.

72 b § (19.12.2008/946)
Egentlig arbetsplats

Med egentlig arbetsplats avses den plats där den skattskyldige arbetar stadigvarande.

Har den skattskyldige på grund av arbetets rörlighet ingen sådan plats där han stadigvarande arbetar, anses såsom egentlig arbetsplats den plats där han avhämtar arbetsorder, förvarar arbetsplagg, redskap och material vilka han använder i arbetet, eller någon annan i fråga om arbetets utförande motsvarande plats.

Med egentlig arbetsplats avses inte ett arbetsställe dit arbetstagaren gör en arbetsresa som avses i 72 § 2 mom.

73 § (11.6.2010/504)
Grunderna för och beloppet av skattefria ersättningar

Skatteförvaltningen meddelar årligen på förhand närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria ersättningar för resekostnader, efter att ha gett kostnadsersättningsdelegationen tillfälle att bli hörd. Närmare bestämmelser om delegationen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utgående från de resekostnadsbelopp som statens arbetsmarknadsverk räknat ut fastställer Skatteförvaltningen beloppen av skattefria dagtraktamenten och målstidsersättningar som arbetsgivaren betalar för arbetsresor. När inrikesdagtraktamenten fastställs ska en 15 procents andel för inbesparade levnadskostnader dras av från summan. Det på så sätt uträknade beloppet ska dras av från de sammanlagda resekostnaderna också när utrikesdagtraktamenten fastställs. Skatteförvaltningen fastställer, i överensstämmelse med de maximikilometerersättningar som statens arbetsmarknadsverk har räknat ut, den skattefria kilometerersättning som betalas till en skattskyldig för arbetsresor som han eller hon har företagit med fordon som han eller hon äger eller besitter.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2013/1246. (30.12.2013/1246)

Sjöarbetsinkomst och därtill anslutna reseersättningar
74 §
Sjöarbetsinkomst

Med sjöarbetsinkomst avses löneinkomst i pengar eller pengars värde för arbete som ombord på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 100 registerton i samband med fartygets trafik utförs i anställning hos en redare eller någon annan därmed jämställbar, av Skatteförvaltningen bestämd arbetsgivare som sköter fartygets trafik, under förutsättning att (22.12.2009/1321)

1) fartyget används i utrikesfart eller under skatteåret huvudsakligen i kustfart,

2) fartyget tillhör Trafikverket eller en redare som handlar för verkets räkning eller någon annan redare och används på havsområden i uppdrag som beställts av en myndighet, (22.12.2009/1321)

3) fartyget är underställt Ålands landskapsstyrelse och inte är en färja som sköter trafik längs allmän väg.

Med kustfart avses inrikes trafik utanför skärgårdsområdet på Finska viken, Bottniska viken och Östersjön norr om 57:e breddgraden, dock inte trafik från Viborgska viken till Santio i Virolahti kommun längs den inre farleden, inte heller trafik utanför Fagerö i Sibbo kommun eller utanför Porkala udd eller Hangö udd, om fartyget annars används inom skärgården vid kusten.

Med utrikesfart avses trafik mellan en ort i Finland och en ort i en främmande stat eller trafik utanför området för kustfart.

4 mom. har upphävts genom L 21.12.2000/1165. (21.12.2000/1165)

Fastställelse som avses i 1 mom. kan sökas av arbetsgivare eller skattskyldiga.

Sjöarbetsinkomst är också

1) annan inkomst enligt lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) eller motsvarande utländska bestämmelser än sådan som avses i 1 mom. och som erhållits från en arbetsgivare som avses i 1 mom.,

2) ersättning enligt fångstens storlek för arbete ombord på ett fiskefartyg.

(17.6.2011/772)

Som sjöarbetsinkomst betraktas inte inkomst av

1) arbete som medan fartyget ligger i hamn utförs ombord av en person som inte följer med fartyget,

2) arbete som skall anses endast som tillfälligt kontroll-, service- eller lotsningsarbete eller annat därmed jämförbart arbete,

3) arbete på ett fritidsfartyg eller på ett fartyg där endast medlemmar av arbetsgivarens familj arbetar stadigvarande,

4) arbete på fartyg som tillhör staten och som används för försvars- och gränsbevakningsuppgifter.

75 §
Skattefria ersättningar till personer som erhåller sjöarbetsinkomst

Som skattepliktig inkomst betraktas inte ersättning för en genomsnittlig skälig ökning av rese- och levnadskostnader och som arbetsgivaren har betalat till en skattskyldig som erhåller ovan avsedd sjöarbetsinkomst för resor från bostaden till fartygets ankomst- och avgångshamn och tillbaka. Skattefri inkomst är dock endast ersättningar för resor på grund av semester och kompensationsledighet samt för andra resor vars kostnader arbetsgivaren är skyldig att ersätta enligt lagen om sjöarbetsavtal. (17.6.2011/772)

Skatteförvaltningen meddelar årligen närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria resekostnadsersättningar i fråga om personer som erhåller sjöarbetsinkomst. (11.6.2010/504)

Inkomster av tjänstgöring utomlands
76 §
Vissa skattefria ersättningar i anslutning till tjänstgöring utomlands

Skattepliktig inkomst är inte

1) ortstillägg till personer som tjänstgör inom utrikesrepresentationen och till andra som är i finska statens tjänst och har placerats utomlands samt annan av staten betald ersättning för täckande av särskilda utgifter i samband med utomlands utfört arbete eller på grund av lokala särförhållanden,

2) ortstillägg till personer som står i arbetsavtalsförhållande till Finpro rf eller Finpro Ab och har placerats utomlands samt annan av Finpro rf eller Finpro Ab betald ersättning för täckande av särskilda utgifter i samband med utomlands utfört arbete eller på grund av lokala särförhållanden, till den del ersättningarna inte överstiger motsvarande, till dem som är anställda inom utrikesrepresentationen betalda ortstillägg eller andra ersättningar som avses ovan, (17.12.2015/1546)

2 punkten har ändrats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

2) ortstillägg till personer som står i arbetsförhållande till Finlands Utrikeshandelsförbund r.f. och har placerats utomlands samt annan av detta förbund betald ersättning för täckande av särskilda utgifter i samband med utomlands utfört arbete eller på grund av lokala särförhållanden, till den del ersättningarna inte överstiger motsvarande, till dem som är anställda inom utrikesrepresentationen betalda ortstillägg eller andra ersättningar som avses ovan,

3) löner eller arvoden som Förenta Nationerna eller något av dess fackorgan betalar för sakkunniguppdrag som har utförts utanför Finland, (29.12.1994/1465)

3 a) ersättning som Europeiska unionen, en internationell organisation, finska staten eller den som föranstaltar en krishanteringsoperation betalar till en person som står i anställningsförhållande enligt lagen om civilpersonals deltagande i krishantering (1287/2004) för täckande av särskilda kostnader och ökade levnadskostnader, (30.12.2004/1288)

4) löner eller arvoden som finska staten betalar till begränsat skattskyldiga som tjänstgör inom utrikesrepresentationen och inte är finska medborgare samt pensioner som finska staten betalar på grundval av sådan tjänstgöring till begränsat skattskyldiga som inte är finska medborgare, (18.12.1995/1549)

4 a) ersättning som Europeiska gemenskapernas kommission betalar för att täcka de särskilda kostnaderna och de ökade levnadskostnaderna för skötseln av uppdraget som nationell expert som förordnats att tjänstgöra vid kommissionen eller för skötseln av något annat av kommissionen godkänt expertuppdrag som hänför sig till Europeiska unionens utvidgningsprocess eller till utvecklandet av Europeiska unionens nuvarande och framtida gränsområden; som sådan ersättning anses utkomstbidrag, fast tillägg till utkomstbidrag samt ersättning för resekostnader, flyttningskostnader och kostnader för särskilda uppdrag eller annan därmed jämförbar ersättning som kommissionen betalar, (3.12.2002/1026)

4 b) ersättning som Europeiska gemenskapernas Regionkommitté eller Ekonomiska och sociala kommitté betalar för att täcka de särskilda kostnaderna och de ökade levnadskostnaderna för skötseln av uppdraget som ledamot i kommittén; som sådan ersättning anses allmän kostnadsersättning samt ersättning för resekostnader eller annan därmed jämförbar ersättning som kommittén betalar, (20.6.1996/431)

5) den skattskyldiges och hans eller hennes familjemedlemmars flytt- och resekostnader som beror på annat än i 1–3 punkten avsett arbete utomlands och som arbetsgivaren betalar samt sådan sedvanlig privat tjänstepersonal och utbildning för barn som arbetsgivaren bekostar där under tiden för arbetet utomlands, samt den del av bostadsförmånen som överstiger förmånens skäliga värde; Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om värdet på en bostadsförmån som erhållits utomlands. (11.6.2010/504)

Pension som avses i 1 mom. 4 punkten anses dock som skattepliktig inkomst om beslutet om betalning av pensionen har fattats före den 1 januari 1996 eller pensionstagarens hemviststat inte får beskatta pensionen enligt ett gällande avtal mellan Finland och denna stat för undvikande av dubbelbeskattning. (18.12.1995/1549)

77 §
Utlandsarbetsinkomst

Lön för arbete som utförts utomlands (utlandsarbetsinkomst) är inte skattepliktig inkomst om den skattskyldiges utlandsvistelse på grund av detta arbete varar minst sex månader utan avbrott (utlandstjänstgöring). Som utlandsarbetsinkomst anses inte lön som arbetsstaten enligt ett gällande avtal mellan Finland och arbetsstaten för att undvika dubbelbeskattning inte primärt får beskatta, inkomst från en i 66 § avsedd förmån på grundval av arbetsavtalsförhållande och inte heller lön som har erhållits från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligt samfund eller från Finpro rf eller Finpro Ab eller för arbete ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg. (17.12.2015/1546)

1 mom. har ändrats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

Lön för arbete som utförts utomlands (utlandsarbetsinkomst) är inte skattepliktig inkomst om den skattskyldiges utlandsvistelse på grund av detta arbete varar minst sex månader utan avbrott (utlandstjänstgöring). Som utlandsarbetsinkomst anses inte lön som arbetsstaten enligt ett gällande avtal mellan Finland och arbetsstaten för att undvika dubbelbeskattning inte primärt får beskatta, inkomst från en i 66 § avsedd förmån på grundval av arbetsförhållande och inte heller lön som har uppburits från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligt samfund eller från Finpro rf eller för arbete ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg. (21.12.2000/1165)

Som utlandsarbetsinkomst enligt 1 mom. anses dock inkomst från en förmån enligt 66 § som baserar sig på ett arbetsförhållande, om

1) arbetsstaten och Finland har ett gällande avtal för undvikande av dubbelbeskattning och inkomsten enligt 66 § beskattas som löneinkomst i arbetsstaten, och om

2) den skattskyldige lägger fram en tillräcklig utredning över att skattemyndigheten i arbetsstaten har underrättats om ovan avsedda förmån som baserar sig på arbetsförhållandet.

(21.12.2000/1165)

Utlandstjänstgöring anses inte bli avbruten av att den skattskyldige efter att ha inlett tjänstgöringen vistas i Finland i medeltal högst sex dagar per sådan hel månad som hans tjänstgöring kan anses vara eller har varat. En förutsättning är dock att han inte vistas i Finland flera än 60 dagar på förhand av det antal dagar som uträknats på detta sätt och att han efter en sådan vistelse i Finland återvänder till tjänstgöringsstaten för att fortsätta samma utlandstjänstgöring. Denna anses inte heller bli avbruten, om den skattskyldiges vistelse i Finland beror på tvingande, av honom och hans arbetsgivare oberoende, oväntade orsaker och den skattskyldige efter en sådan vistelse i Finland återvänder till tjänstgöringsstaten för att fortsätta utlandstjänstgöringen.

Utlandstjänstgöring som inte längre kan betraktas som oavbruten anses ha upphört den dag då den skattskyldige efter att ha avslutat sin tjänstgöring skulle ha kunnat lämna tjänstgöringsstaten.

Har den skattskyldiges utlandstjänstgöring upphört av vägande, av den skattskyldige och hans arbetsgivare oberoende, oförutsedda orsaker, anses inte arbetsinkomsten utomlands som skattepliktig inkomst på den grunden att utlandstjänstgöringen inte har varat minst sex månader så som det har antagits.

Vissa skadestånd och försäkringsersättningar
78 §
Skatteplikt för skadestånd

Skadestånd och därmed jämförbara ersättningar är inte skattepliktiga, om de inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst.

79 §
Försäkringsutbetalningar på grund av personförsäkring

Ersättningar på grund av personförsäkring som utgivits i stället för skattepliktig inkomst eller annars som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst är skattepliktiga.

2 mom. har upphävts genom L 8.12.1995/1389. (8.12.1995/1389)

80 §
Skattefria försäkringsersättningar och skadestånd

Skattepliktiga ersättningar är inte

1) ersättningar för sjukvårdskostnader och med dem jämförbara utgifter, om inte något annat följer av 78 §,

2) sådan dagpenning, livränta och försörjningspension eller sådana tillägg i anslutning till dem som med stöd av obligatorisk olycksfallsskadeskydd har utbetalts på grund av försäkringsfall som har inträffat före den 1 januari 1982, även då dessa förmåner har erhållits av arbetsgivaren i form av lön eller förskott, dock inte den del som det årliga beloppet av livräntan eller försörjningspensionen överstiger 3 400 euro, (26.10.2001/896)

3) ersättningar på grund av kroppsskada, sjukdom eller dödsfall som inträffat i krigstjänst eller annars orsakats av en krigsoperation, då de av statens eller ett allmännyttigt samfunds medel har betalts i form av en engångsersättning eller fortlöpande ersättning till den skadade eller insjuknade själv eller till hans anhöriga,

4) med försäkringsutbetalning jämförbart ekonomiskt stöd som staten, en kommun eller något annat genom förordning närmare angivet offentligrättsligt samfund eller en pensionsanstalt betalar till en förmånstagare som avses i 35 § efter att en person som stått i arbets- eller tjänsteförhållande eller i motsvarande anställningsförhållande har avlidit,

5) med stöd av personförsäkring utbetald ersättning för sjukdomskostnader eller annan därmed jämförbar ersättning, om den inte erhållits i stället för skattepliktig förvärvsinkomst eller som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst,

6) andra engångsersättningar än ersättningar för inkomstbortfall som har betalts på grund av bestående arbetsoförmåga eller i försäkringsbrevet fastställd sjukdom eller skada som grundar sig på personförsäkring, (8.12.1995/1389)

7) engångsersättning som med stöd av naturvårdslagen har betalats till ägaren av ett skyddsområde för den förlust av ekonomisk nytta som ägaren tillfogas av skyddet, (30.3.2007/337)

8) gottgörelse enligt 62 § i lagen om samarbete inom företag (334/2007), enligt 21 § i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare (449/2007) och enligt 43 § i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013), som arbetsgivaren till följd av försummelse av samarbetsskyldigheterna har betalat till en arbetstagare som sagts upp, permitterats eller överförts till anställning på deltid, (30.12.2013/1235)

9) gottgörelse och kostnadsersättning som avses i lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (362/2009) eller gottgörelse och kostnadsersättning som ett övervakningsorgan för de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna har bestämt att finska staten ska betala, om inte gottgörelsen och ersättningen har betalats i stället för skattepliktig inkomst. (29.5.2009/366)

81 §
Pensioner med engångspremie

Av en pension, som grundar sig på en försäkring som den skattskyldige har betalt i ett för allt eller som han annars erhållit genom köp, byte eller mot annat vederlag än en fastighet eller genom ett annat med dem jämförbart förvärv mot vederlag, är följande andel skattepliktig förvärvsinkomst:

om pensionstagarens ålder vid skatteårets utgång är under 44 år 60 %
44-52 år 55 %
53-58 " 50 %
59-63 " 45 %
64-68 " 40 %
69-72 " 35 %
73-76 " 30 %
77-81 " 25 %
82-86 " 20 %
87-91 " 15 %
92 år eller högre 10 %

Av återbäringen, återköpsvärdet eller ändringsvärdet av premierna för en pensionsförsäkring som har betalts i ett för allt är försäkringens avkastning skattepliktig inkomst.

81 a § (30.12.2013/1246)
Pensionsrätt som överförts från Europeiska gemenskapernas pensionssystem till en försäkring som betalats i ett för allt

I sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst är pension som baserar sig på en försäkring som betalats med engångspremie och genom vilken pensionsrätt överförts enligt artikel 12 i bilaga VIII till rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän, när överföringen inte kan genomföras i enlighet med lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999).

Det som i 1 mom. föreskrivs om pensioner gäller också andra betalningar som baserar sig på en försäkring som avses i 1 mom.

Pension och andra betalningar som baserar sig på en försäkring räknas som mottagarens skattepliktiga inkomst förhöjd med 20 procent, om de betalas

1) till den försäkrade innan denne har fyllt 63 år eller till någon annan än den försäkrade under den försäkrades livstid, eller

2) efter den försäkrades död till någon annan än den som står i ett sådant förhållande till den försäkrade som avses i 34 § 3 mom. 2 punkten.

Understöd, priser och vinster (8.12.1995/1389)
82 §
Stipendier, understöd och hederspris

Skattepliktig inkomst är inte

1) stipendier och andra understöd som har erhållits för studier eller vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet,

2) pris som har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet,

3) pension som staten före den 1 januari 1984 har beviljat för verksamhet som avses i 2 punkten eller för annan förtjänstfull verksamhet, eller familjepension som hänför sig till sådan pension, (17.3.1995/352)

4) träningsstipendium som med stöd av 9 § idrottslagen (1054/1998) betalas av statsmedel till en toppidrottare som utsetts av undervisningsministeriet. (30.12.1998/1170)

Stipendier, studiebidrag och andra understöd samt pris som erhållits från andra än staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller från Nordiska rådet är dock skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem samt av stipendier, andra understöd, studiebidrag och pris som erhållits från offentligrättsliga samfund och Nordiska rådet, efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande, under skatteåret överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium.

Finansministeriet kan på ansökan besluta att ett ovan angivet pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet är skattefri inkomst i sin helhet.

Som stipendier enligt 1 mom. betraktas även stipendier och understöd som avses i 1 § lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare. (30.12.1993/1502)

IdrottsL 1054/1998 har upphävts genom IdrottsL 390/2015.

83 §
Pris i konsttävlingar

Skattepliktig inkomst är inte pris i sådana nationella eller internationella, i konstnärligt hänseende betydelsefulla tävlingar på konstens område som finansministeriet har bestämt.

Finansministeriet bestämmer årligen på förhand, på framställning av undervisningsministeriet, vilka tävlingar som avses i 1 mom.

84 §
Pris i skolelevstävlingar

Skattepliktig inkomst är inte pris i annan form än pengar eller någon därmed jämförbar prestation som en elev i grundskola, gymnasium, kvällsgymnasium, yrkesskola eller någon annan därmed jämförbar läroinrättning har fått vid en tävling i ett läs- eller övningsämne som har anordnats för eleverna.

85 § (20.5.2005/334)
Lotterivinster

Skattepliktig inkomst är inte vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning. Sådan inkomst är dock vinster som kan anses som skälig ersättning för någon prestation eller som kan betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd.

86 § (8.12.1995/1389)

8 § har upphävts genom L 8.12.1995/1389.

Helt eller delvis skattefria förvärvsinkomster
87 § (14.12.1998/954)
Republikens presidents arvode

Arvode, pension och familjepension samt därutöver av staten bekostade bostads- och andra förmåner för handhavande av republikens presidents ämbetsuppdrag är inte skattepliktig inkomst.

88 § (15.12.2003/1065)
Strejkunderstöd

Skattepliktig inkomst är inte strejkunderstöd eller annat därmed jämförbart understöd om högst 16 euro per dag som med anledning av stridsåtgärd har erhållits från en arbetsmarknadsorganisation.

89 §
Inkomster av naturprodukter och modersmjölk

Skattepliktig är inte den inkomst som plockaren har fått vid överlåtelse av vilda bär, svampar och kottar eller sådana vilda växter och växtdelar som insamlas för att användas som människoföda eller läkemedel eller vid tillverkningen av läkemedel, om inkomsten inte skall anses som lön. Skattepliktig är inte heller den ersättning som överlåtaren har erhållit för överlåtelse av modersmjölk.

90 §
Underhållsbidrag för barn

Skattepliktig inkomst är inte sådant underhållsbidrag för barn som har fastställts genom dom eller avtal enligt lagstiftningen om underhåll för barn eller som annars erhålls för sådant underhåll.

91 §
Periodiskt underhåll

Skattepliktigt är inte sådant underhåll i form av pengar eller varor som på basis av en frivillig förbindelse eller någon annan förpliktelse på bestämda tider betalas till en tidigare make eller till en make som på grund av söndring i äktenskapet är stadigvarande bosatt på annat håll.

92 §
Skattefria sociala förmåner

Skattepliktig inkomst är inte

1) barnförhöjning enligt folkpensionslagen (568/2007), (19.12.2008/946)

2) fronttillägg och extra fronttillägg enligt lagen om frontmannapension (119/1977) samt fronttillägg enligt lagen om betalning av fronttillägg utomlands (988/1988), (30.12.2002/1360)

3) begravningshjälp,

4) moderskapsunderstöd och stöd för kostnaderna för internationell adoption enligt lagen om moderskapsunderstöd (477/1993), (30.12.2002/1360)

5) barnbidrag,

6) handikappbidrag, kostersättning och vårdbidrag för pensionstagare enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), (19.12.2008/946)

7) underhållsstöd enligt lagen om underhållstrygghet (671/1998), (30.12.2002/1360)

8) värnpliktigs dagpenning och militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993), (19.12.2008/946)

9) särskilt stöd enligt lagen om särskilt stöd till invandrare (1192/2002), (30.12.2002/1360)

10) yrkesexamensstipendium enligt lagen om Utbildningsfonden (1306/2002), (19.12.2008/946)

11) ersättning för kostnader som betalas till arbetslösa med stöd av 10 kap. 1 och 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och kostnadsersättning enligt 9 kap. 1 § i samma lag, (28.12.2012/929)

12) ekonomiska förmåner ur statens medel för studerande i läroavtalsutbildning enligt 39 § i lagen om yrkesutbildning (630/1998), (19.12.2008/946)

13) lönesubvention som fysiska personer erhåller enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, om subventionen används i annan verksamhet än näringsverksamhet, jordbruk eller skogsbruk, (28.12.2012/929)

14) studielånskompensation samt ränteunderstöd som betalas av statens medel enligt lagen om studiestöd (65/1994), (30.12.2013/1246)

15) bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/1975) och lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) samt bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994), (19.12.2008/946)

16) understöd som en fysisk person får av statens eller kommunens medel för reparation av bostad samt bidrag för byggande, utbyggnad eller grundlig reparation av en bostad eller annan byggnad eller konstruktion som behövs i det privata hushållet och stöd i anslutning till ett statligt lån med stöd av skoltlagen (253/1995), (30.12.2013/1246)

17) förmåner enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/87),

18 punkten har upphävts genom L 19.12.2008/946. (19.12.2008/946)

19) rehabiliteringsförmåner enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) samt ersättning för uppehälle enligt 31 § i nämnda lag, (19.12.2008/946)

20 punkten har upphävts genom L 15.7.2005/528. (15.7.2005/528)

21) sysselsättnings- eller brukspenning som betalas till fångar som avtjänar straff eller till häktade, (23.9.2005/770)

22) utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997), (30.12.2002/1360)

23) verksamhets- eller andra bidrag på i genomsnitt högst 12 euro per dag som betalas för arbets- eller dagverksamhet som kommunen eller andra offentliga samfund som bedriver social- eller hälsovård eller allmännyttiga samfund ordnar för utvecklingshämmade, psykiatriska patienter, klienter inom missbrukarvården eller andra klienter inom socialvården, när bidraget stöder klientens vård, rehabilitering eller anpassning till samhället, (22.12.2005/1128)

24) stöd för skolresor som avses i lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasier och yrkesläroanstalter (48/1997) och som betalas till den studerande själv, (30.12.2004/1273)

25) polisaspirants dagpenning, (30.12.2013/1246)

26) kostnadsfritt underhåll, dagtraktamente, ersättning för resekostnader och andra motsvarande studiesociala förmåner samt ersättningar som betalas med anledning av krävande tjänstgöringsförhållanden till studerande för studier som leder till officerstjänst och militäryrkesstudier med stöd av lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) samt till studerande som genomgår grundkursen för gränsbevakare enligt lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005). (30.12.2013/1246)

L om särskilt stöd till invandrare 1192/2002 har upphävts genom L om garantipension 703/2010, L om underhållstrygghet 671/1998 har upphävts genom L om underhållsstöd 580/2008 och L om bostadsbidrag 408/1975 har upphävts genom L om allmänt bostadsbidrag 938/2014.

92 a § (19.12.1997/1263)
Understöd för vård av byggnadsarvet

Skattepliktig inkomst är inte understöd som fås av statens medel för vård eller reparation av det byggnadsarv som utses av miljöministeriet eller museiverket.

92 b § (15.7.2005/528)
Vittnesarvode och belöning för tips

Skattepliktig inkomst är inte

1) ersättning enligt lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/1972) av statens medel för kostnader för resa och uppehälle samt för ekonomisk förlust, samt

2) ersättning eller arvode som en myndighet betalar eller förmedlar för information som har bidragit till att ett brott har förebyggts eller utretts, en gärningsman har gripits eller den nytta som ett brott har medfört har återfåtts.

92 c § (7.12.2007/1141)
Gottgörelse av brott genom arbete

Skattepliktig inkomst är inte den ekonomiska nytta som en gärningsman på grundval av sådan medling som avses i lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005) får genom att med en arbetsprestation gottgöra den skada som orsakats målsäganden av ett brott.

5 kap

Avdrag från förvärvsinkomsten

Avdrag för inkomstens förvärvande
93 §
Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen

Som utgift för inkomstens förvärvande anses även kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, beräknade enligt kostnaderna för anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Sådana kostnader kan dock dras av till ett belopp av högst 7 000 euro och endast till den del de under skatteåret överstiger 750 euro (självriskandel). (12.12.2014/1086)

1 mom. har ändrats genom L 1086/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

Som utgift för inkomstens förvärvande anses även kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, beräknade enligt kostnaderna för anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Sådana kostnader kan dock dras av till ett belopp av högst 7 000 euro och endast till den del de under skatteåret överstiger 600 euro (självriskandel). (19.12.2008/946)

Anses något annat än ett allmänt fortskaffningsmedel som billigaste fortskaffningsmedel enligt 1 mom., ska man när avdraget räknas ut beakta den skäliga kostnadsökning som användningen av fortskaffningsmedlet för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medför. Skatteförvaltningen meddelar årligen närmare föreskrifter om beräkningsgrunderna för avdraget. (11.6.2010/504)

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas då avdraget räknas ut för kostnaderna för resor som avses i 72 § 4 mom. (29.12.2011/1515)

Om den skattskyldige under skatteåret har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller dagpenning för tryggande av försörjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, minskas hans eller hennes självriskandel med 70 euro för varje full ersättningsmånad. Självriskandelen är dock minst 140 euro. Till en full ersättningsmånad anses höra ett belopp som motsvarar 21,5 ersättningsdagar. (12.12.2014/1086)

4 mom. har ändrats genom L 1086/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

Om den skattskyldige under skatteåret har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller dagpenning för tryggande av försörjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, minskas hans eller hennes självriskandel med 55 euro för varje full ersättningsmånad. Självriskandelen är dock minst 110 euro. Till en full ersättningsmånad anses höra ett belopp som motsvarar 21,5 ersättningsdagar. (22.12.2009/1208)

94 §
Motorsågs- och skogsarbetaravdrag

Har en skattskyldig använt motorsåg eller röjsåg vid fällning av träd, upparbetning av virke, skogsröjning eller annat med skogsröjning jämförbart arbete, anses som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst av sådant arbete kostnaderna för användningen av sågen till ett belopp om 30 procent eller, om den skattskyldige yrkar på detta, 40 procent av den nämnda löneinkomsten. Har ett arbetslag om två personer använt samma såg, anses dessa kostnader utgöra 20 procent av varderas löneinkomst av arbetet och, om arbetslaget bestått av tre personer, 15 procent av vars och ens löneinkomst av arbetet. På basis av vad den skattskyldige visar beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande eller bibehållande de verkliga kostnaderna för användningen av motorsåg, om de är större än vad som nämns ovan.

Har en skattskyldig använt häst och körredskap eller traktor vid skogskörslor eller andra körslor, anses som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst kostnaderna för användning av häst och körredskap eller traktor till ett belopp om 60 procent av löneinkomsten av skogskörslor och 50 procent av löneinkomsten av andra körslor. På basis av vad den skattskyldige visar beaktas som utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande de verkliga kostnaderna för användning av häst och körredskap eller traktor, om de är större än vad som nämns ovan.

Utgör den löneinkomst som avses i 1 mom. minst en tredjedel av den skattskyldiges inkomster, anses ytterligare 5 procent av löneinkomsten, dock högst 240 euro, utgöra utgifter för förvärvande eller bibehållande av denna löneinkomst (skogsarbetsavdrag). (26.10.2001/896)

95 §
Avdrag för inkomstens förvärvande

Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av

1) såsom avdrag för inkomstens förvärvande 620 euro, dock högst löneinkomstens belopp, (15.12.2003/1065)

2) medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor,

3) kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, till den del de enligt 93 § är avdragbara,

4) andra än i 2 och 3 punkten nämnda utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst dock endast till den del deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande.

Den skattskyldige får med undantag av avdraget för inkomstens förvärvande inte dra av utgifter för förvärvande eller bibehållande av sjöarbetsinkomst.

95 a § (7.12.2007/1141)
Avdrag för bostad på arbetsorten

Om den skattskyldige på grund av sin egentliga arbetsplats läge har hyrt en bostad för eget bruk (bostad på arbetsorten) och även har en annan bostad där han eller hon bor med sin make eller minderåriga barn (stadigvarande bostad), avdras som den skattskyldiges utgifter för inkomstens förvärvande 250 euro för varje sådan hel kalendermånad då den skattskyldige haft två bostäder (avdrag för bostad på arbetsorten). Avdraget beviljas dock högst till ett belopp som motsvarar den hyra som den skattskyldige betalat för bostaden på arbetsorten. För att avdraget ska beviljas förutsätts det att den stadigvarande bostaden är belägen över 100 kilometer från bostaden på arbetsorten och den egentliga arbetsplats på grund av vars läge bostaden på arbetsorten har skaffats.

Den skattskyldige beviljas avdrag för bostad på arbetsorten under de förutsättningar som anges i 1 mom. även när den skattskyldige utöver bostaden på arbetsorten har en stadigvarande bostad på grund av en annan egentlig arbetsplats läge, även om den skattskyldige bor ensam i den stadigvarande bostaden.

Om den skattskyldige på grund av den egentliga arbetsplatsens läge har beviljats bostadsförmån av arbetsgivaren, beviljas den skattskyldige avdrag för bostad på arbetsorten under de förutsättningar som fastställs i 1 och 2 mom. I detta fall beviljas avdraget högst till ett belopp som motsvarar bostadens naturaförmånsvärde.

Avdrag beviljas inte om den skattskyldige har fått skattefri ersättning eller förmån med anledning boende på annan ort eller till den del som den skattskyldige med stöd av någon annan bestämmelse har dragit av kostnader i anknytning till användningen av bostaden i sin beskattning för skatteåret. Hushållsavdrag utgör dock inget hinder för beviljande av avdrag för bostad på arbetsorten.

Om båda makarna uppfyller villkoren för avdraget och båda har yrkat på avdrag beviljas avdraget den make vars nettoförvärvsinkomst är större.

Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen
96 § (20.8.2004/772)
Obligatoriska försäkringspremier (22.12.2005/1115)

Den skattskyldige har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av arbetstagarens lagstadgade pensionspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie samt de premier som han eller hon betalat för sin egen och sin makes obligatoriska pensionsförsäkring. (22.12.2005/1115)

En förutsättning för att den skattskyldiges egna eller makens pensionsförsäkringspremier är avdragsgilla är ytterligare att premier för samma försäkring inte har dragits av från inkomst av näringsverksamhet eller av lantbruk.

Premierna för en obligatorisk pensionsförsäkring dras av från den makes förvärvsinkomst som har yrkat på avdrag. Yrkandet skall framställas innan beskattningen för avdragsåret har slutförts. Om avdraget inte kan göras så som makarna har yrkat, görs avdraget i första hand från den makes inkomster vars nettoförvärvsinkomst i statsbeskattningen är större.

Vad som ovan i denna paragraf bestäms om obligatorisk pensionsförsäkring tillämpas på motsvarande sätt på sådan pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (468/1969) och lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969) vars tecknande inte är obligatoriskt på grund av att arbetsinkomsten är liten eller på grund av odlingsarealens storlek. Detsamma gäller motsvarande utländska pensionsförsäkringar.

Dessutom har en i 1 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) avsedd stipendiat rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av avgiften för den obligatoriska grupplivförsäkringen enligt nämnda lag samt olycksfallsförsäkringspremien enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981). (22.12.2009/1251)

En idrottsutövare som avses i 15 § i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009) har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av de premier som han eller hon betalt för den försäkring som avses i nämnda paragraf. (14.12.2012/792)

L om pension för företagare 468/1969 har upphävts genom L om införande av lagen om pension för företagare 1273/2006, se L om pension för företagare 1272/2006. L om pension för lantbruksföretagare 467/1969 har upphävts genom L om införande av lagen om pension för lantbruksföretagare 1281/2006, se L om pension för lantbruksföretagare 1280/2006. L om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare 1026/1981 har upphävts genom L 873/2015, se L om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 873/2015 18 kap.

96 a § (20.8.2004/772)
Premier för kollektivt tilläggspensionsskydd

Den skattskyldige har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av premier som han eller hon betalat för i en pensionsstiftelse, i en pensionskassa eller i ett försäkringsbolag kollektivt ordnat tilläggspensionsskydd upp till ett belopp av 5 procent av den lön som den arbetsgivare som ordnat pensionsskyddet under skatteåret betalat till den skattskyldige, dock högst 5 000 euro om året. Premierna är inte avdragsgilla till den del deras belopp överstiger det belopp som arbetsgivaren betalat för tilläggspensionsskyddet. En ytterligare förutsättning för att premierna ska vara avdragsgilla är att pension i form av ålderspension börjar betalas tidigast då den försäkrade har uppnått den ålder som enligt lagen om pension för arbetstagare berättigar till uppskjuten ålderspension. (14.12.2012/792)

Med kollektivt tilläggspensionsskydd avses frivilligt tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnar för en av arbetstagare bestående personkrets som bestäms gruppvis enligt arbetsområde eller enligt andra motsvarande grunder så att pensionsskyddet inte i verkligheten gäller namngivna eller annars individuellt bestämda personer. Ett arrangemang som är avsett att gälla endast en i arbetsgivarens tjänst varande person åt gången utgör inte kollektivt tilläggspensionsskydd.

Premier för frivillig pensionsförsäkring som tecknats i en annan försäkringsanstalt än en sådan som har sitt hemvist eller fast driftställe i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är inte avdragsgilla. Premier för sådan försäkring som betalats av en person som från utlandet flyttat till Finland, med undantag för en person som under de närmaste fem åren före flyttningen har varit allmänt skattskyldig i Finland, är dock avdragsgilla i denna persons beskattning för flyttningsåret och för de tre följande åren, om premierna grundar sig på en försäkring som har tecknats minst ett år innan personen flyttade till Finland.

97 § (20.3.2015/299)
Avdrag för sjöarbetsinkomst

Vid stats- och kommunalbeskattningen beviljas under de förutsättningar om vilka föreskrivs nedan de som får sjöarbetsinkomst enligt 74 § avdrag för sjöarbetsinkomst från nettoförvärvsinkomsten.

Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid både statsbeskattningen och kommunalbeskattningen beviljas är 20 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 7 000 euro. När det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges sjöarbetsinkomst överstiger 50 000 euro, minskar avdraget för sjöarbetsinkomst med 5 procent av det belopp med vilket det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten överstiger 50 000 euro.

Trots 2 mom. höjs avdraget för sjöarbetsinkomst vid kommunalbeskattningen med 170 euro för varje hel kalendermånad under vilken fartyget inte anlöper finsk hamn eller annars rör sig inom finskt territorium, om den skattskyldige då arbetar på fartyget. Vid utgången av en tidsperiod som berättigar till förhöjning beviljas dock denna även för del av en kalendermånad.

97 § har ändrats genom L 299/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

97 §
Avdrag för sjöarbetsinkomst

Vid stats- och kommunalbeskattningen beviljas under de förutsättningar om vilka föreskrivs nedan de som erhåller sjöarbetsinkomst enligt 74 § avdrag för sjöarbetsinkomst från nettoförvärvsinkomsten. (4.11.2005/858)

Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid statsbeskattningen beviljas utgör 18 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 6 650 euro. (26.10.2001/896)

Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid kommunalbeskattningen beviljas utgör 30 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 11 350 euro. (26.10.2001/896)

Utan hinder av 3 mom. höjs avdraget för sjöarbetsinkomst vid kommunalbeskattningen med 170 euro för varje hel kalendermånad under vilken fartyget inte anlöper finsk hamn eller annars rör sig inom finskt territorium, om den skattskyldige då arbetar på fartyget. Vid utgången av en tidsperiod som berättigar till förhöjning beviljas dock denna även för del av en kalendermånad. (26.10.2001/896)

98 § (26.10.2001/896)
Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga

Har en skattskyldigs skattebetalningsförmåga med beaktande av de inkomster och den förmögenhet som står till hans och hans familjs förfogande, av någon särskild orsak, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, nedgått väsentligt, avdras från nettoförvärvsinkomsten ett skäligt belopp, dock inte mera än 1 400 euro. Avdraget beviljas i hela hundra euro. (4.11.2005/858)

På basis av kostnader som enbart beror på sjukdom kan den skattskyldiges skattebetalningsförmåga anses ha blivit väsentligt nedsatt endast om det totala beloppet av den skattskyldiges och hans familjs sjukdomskostnader under skatteåret uppgår till minst 700 euro och samtidigt utgör minst 10 procent av den skattskyldiges sammanlagda nettokapital- och nettoförvärvsinkomster. Som familjemedlemmar betraktas den skattskyldiges make och minderåriga barn.

98 a § (17.12.2015/1546)
Donationsavdrag för fysiska personer

Fysiska personer och dödsbon får från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 500 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller till en universitetsfond i anknytning till dessa.

98 a § har tillfogats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016.

Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid statsbeskattningen
99 § (17.12.1993/1235)

99 § har upphävts genom L 17.12.1993/1235.

100 §
Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen

Vid statsbeskattningen görs från den skattskyldiges förvärvsinkomst ett pensionsinkomstavdrag.

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 3,80 dras av den minsta beskattningsbara inkomsten enligt den progressiva inkomstskatteskalan, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. (30.12.2010/1410)

Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 44 procent av det belopp som nettoförvärvsinkomsten överstiger det fulla pensionsinkomstavdraget med. (30.12.2010/1410)

Då fullt pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen räknas ut anses som full folkpension det belopp som under skatteåret har betalats till en ensamstående såsom full folkpension. (7.12.2007/1141)

Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen
101 § (20.12.1996/1126)
Pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen

Vid kommunalbeskattningen skall från en skattskyldig pensionstagares nettoförvärvsinkomst göras ett pensionsinkomstavdrag.

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att beloppet av full folkpension multipliceras med 1,39, varefter produkten minskas med 1 480 euro och resten avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Är den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 54 procent av det överskjutande beloppet. (12.12.2014/1086)

2 mom. har ändrats genom L 1086/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att beloppet av full folkpension multipliceras med 1,37, varefter produkten minskas med 1 480 euro och resten avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Är den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 55 procent av det överskjutande beloppet. (30.12.2010/1410)

Då fullt pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen räknas ut anses som full folkpension det belopp som under skatteåret har betalats till en ensamstående såsom full folkpension. (7.12.2007/1141)

4 mom. har upphävts genom L 19.12.2008/946. (19.12.2008/946)

102 § (17.12.1993/1235)

102 § har upphävts genom L 17.12.1993/1235.

103 § (17.12.1993/1235)

103 § har upphävts genom L 17.12.1993/1235.

104 §
Invalidavdrag vid kommunalbeskattningen

Vid kommunalbeskattningen dras från en skattskyldig fysisk persons nettoförvärvsinkomst av 440 euro, om han genom sjukdom, lyte eller kroppsskada åsamkats bestående men på grund av vilket hans invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter är 100 procent. Om procenttalet är lägre, dock minst 30 procent, beviljas i avdrag en mot procenttalet svarande del av 440 euro. Avdraget beviljas dock högst till beloppet av annan nettoförvärvsinkomst än pensionsinkomst. (26.10.2001/896)

Har den skattskyldige under skatteåret fått invalidpension som baserar sig på lagstadgat minimipensionsskydd, anses hans invaliditetsgrad utan särskild utredning vara 100 procent om full pension har beviljats, och 50 procent om delpension har beviljats, såvida inte den skattskyldiges invaliditetsgrad på basis av lämnade uppgifter anses vara högre. Den skattskyldige bibehåller sin rätt till invalidavdrag enligt invalidpensionen även efter att invalidpensionen har ombildats till ålderspension.

Genom förordning utfärdas närmare stadganden om de grunder enligt vilka invaliditetsgraden skall fastställas samt om den utredning som krävs för invalidavdrag.

Invalidavdragets storlek bestäms på basis av annan förvärvsinkomst vid statsbeskattningen än pensionsinkomst, efter att avdrag för inkomstens förvärvande har gjorts.

Utan hinder av 1 och 2 mom. får en skattskyldig som 1982 har haft skattepliktig inkomst, vid kommunalbeskattningen göra invalidavdrag till samma belopp som han hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, om han inte med stöd av gällande stadganden har rätt till större invalidavdrag.

105 § (7.12.2007/1141)
Studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen

Om en skattskyldig har fått i lagen om studiestöd avsedd studiepenning, ska från hans nettoförvärvsinkomst göras kommunalbeskattningens studiepenningsavdrag. Avdragets fulla belopp är 2 600 euro, dock högst beloppet av studiepenningen. Avdraget minskas med 50 procent av det belopp som beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger studiepenningsavdragets fulla belopp med.

105 a § (20.12.1996/1126)
Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen

Vid kommunalbeskattningen görs från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst ett förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för en annans räkning, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som skall beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som skall fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning. (30.7.2004/716)

Avdraget utgör 51 procent av det belopp varmed de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 28 procent av det belopp som överstiger detta. Avdraget är dock högst 3 570 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro minskar avdraget med 4,5 procent av det belopp som nettoförvärvsinkomsten överstiger 14 000 euro med. (7.12.2007/1141)

106 § (17.12.2015/1546)
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 020 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten.

106 § har ändrats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

106 § (12.12.2014/1086)
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 2 970 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten.

106 § har ändrats genom L 1086/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

106 § (30.12.2013/1246)
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 2 930 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 19 procent av den överskjutande inkomsten.

6 kap

Särskilda stadganden om avdrag från förvärvsinkomsten

107 § (4.11.2005/858)

107 § har upphävts genom L 4.11.2005/858.

108 § (22.12.2006/1218)
Avdrag för efterlevande make som beviljas dödsbon

Dödsboet beviljas pensionsförsäkringspremieavdrag och invalidavdrag vid kommunal- och statsbeskattningen för den efterlevande maken, om den efterlevande maken är delägare i dödsboet och han eller hon inte har yrkat att de i första hand skall dras av från hans eller hennes egna inkomster eller inkomstskatt.

109 § (17.12.1993/1235)

109 § har upphävts genom L 17.12.1993/1235.

IV AVDELNINGEN

PERIODISERING AV INKOMSTER OCH UTGIFTER

110 §
Allmänt stadgande om periodisering av inkomster

En inkomst anses hänföra sig till det skatteår under vilket den har lyfts eller antecknats på den skattskyldiges konto eller under vilket den skattskyldige annars har kunnat förfoga över den.

Överlåtelsevinst betraktas som inkomst för det skatteår under vilket köp, byte eller annan överlåtelse skedde.

111 §
Utgiftsreservering från kapitalinkomst av skogsbruk

Fysiska personer, dödsbon och av sådana bildade beskattningssammanslutningar samt samfällda förmåner behöver inte såsom inkomst under skatteåret räkna en del av den skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruk som de fått från en fastighet som ska betraktas såsom en gårdsbruksenhet och använda den för att täcka utgifterna för förvärvande av kapitalinkomsten av skogsbruket (utgiftsreservering). Någon utgiftsreservering beviljas dock inte om skogen hänför sig till näringsverksamhet. Utgiftsreserveringens maximibelopp är 15 procent av den skattepliktiga kapitalinkomsten av skogsbruket efter att skogsavdraget har gjorts. (30.12.2008/1085)

Utgiftsreserveringen skall i Uleåborgs och Lapplands län inkomstföras under de sex följande skatteåren och i övriga delar av landet under de fyra följande skatteåren. Av utgifter som skall dras av genom avskrivning får dock endast täckas ett belopp som motsvarar den årliga avskrivningen. Om den skattskyldige fått försäkringsersättning eller skadestånd på grund av förstörd skog, får det belopp av ersättningen som behövs för förnyelse av den förstörda skogen reserveras som utgift för den ovan nämnda tiden.

112 §
Periodisering av pensionsinkomst

Om en pensionsinkomst om minst 500 euro som baserar sig på lagstadgat pensionsskydd och som erhållits under skatteåret, i fråga om minst tre månader hänför sig till tiden före skatteåret, skall pensionsinkomsten på den skattskyldiges yrkande periodiseras som inkomst för det år till vilket pensionen hänför sig. Om en pensionsinkomst av nämnda slag som erhållits i ett för allt hänför sig till flera år än skatteåret och de två föregående åren, skall den periodiseras som tre lika stora poster för skatteåret och de två föregående åren. Den skatt som på detta sätt har beräknats på hela pensionsinkomsten skall debiteras som skatt för det år då inkomsten förvärvades. (24.6.2004/561)

Yrkande på periodisering av pensionsinkomst skall framställas inom två månader efter att beskattningen har slutförts för det år då pensionen utbetalades. I fråga om verkställda beskattningar skall i tillämpliga delar iakttas vad lagen om beskattningsförfarande stadgar om skatterättelse till den skattskyldiges nackdel. (18.12.1995/1565)

112 a § (24.6.2004/561)
Rättelse av vissa återkrävda förmåner

Om en skattskyldig återbetalar pension, studiepenning eller annan skattepliktig, lagstadgad förmån som han erhållit utan grund under ett tidigare år, så sent att betalningen inte kan beaktas i utbetalarens årsanmälan, dras det återbetalda beloppet av i form av skatterättelse för återbetalningsåret på samma sätt som avdragen från nettoförvärvsinkomsten i stats- och kommunalbeskattningen. Avdraget görs efter övriga avdrag, men före grundavdraget.

På det sätt som avses i 1 mom. skall förfaras också då utbetalaren av pension, studiepenning eller annan skattepliktig, lagstadgad förmån av den skattskyldige återkräver en sådan betalning av samma eller en annan förmån som utbetalaren ett tidigare år utan grund erlagt till den skattskyldige.

Om en utbetalare av pension, studiepenning eller annan lagstadgad förmån av pensionen eller utbetalningarna betalar ut ett sådant belopp till en utbetalare av tidigare pensioner eller skattepliktiga förmåner som denna redan har betalat till den skattskyldige för samma tid, räknas beloppet inte som skattepliktig inkomst det år då det betalas till den tidigare utbetalaren av förmånen. Den tidigare betalningen är skattepliktig inkomst det år då betalningen erhållits.

113 §
Allmänt stadgande om periodisering av utgifter

Sådana avdrag från den skattskyldiges inkomst som baserar sig på den skattskyldiges utgifter skall, om inte något annat följer av särskilda skäl, göras för det skatteår under vilket betalningen erlades.

114 §
Periodisering av anskaffningsutgifter

Anskaffningsutgifterna för byggnader, maskiner och inventarier samt patent och andra sådana nyttigheter vilka har använts vid den skattskyldiges inkomstförvärv skall dras av som årliga avskrivningar, varvid i tillämpliga delar iakttas lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Den bestämmelse om avdragande av anskaffningsutgifterna för små anskaffningar som ingår i 33 § 1 mom. 2 punkten i nämnda lag tillämpas dock inte vid avdragande av anskaffningsutgifterna för maskiner, inventarier eller andra därmed jämförbara nyttigheter som har använts vid inkomstförvärv. (26.6.1998/474)

Av anskaffningsutgifter för grus- och sandtäkter, stenbrott, torvmossar eller annan sådan egendom avskrivs varje skatteår den del som svarar mot den förbrukade ämnesmängden.

115 §
Periodisering av skogsbruksutgifter

Följande utgifter skall dras av som årliga avskrivningar om högst 15 procent, vilka bestäms på basis av den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften:

1) utgifter för byggande av skogsvägar,

2) utgifter för dikning av skogsmark.

Anskaffningsutgifterna för maskiner, redskap, anordningar, byggnader, konstruktioner och andra nyttigheter vilka hänför sig till skogsbruk skall dras av genom årliga avskrivningar från utgiftsresten enligt 8–10 §§ inkomstskattelagen för gårdsbruk.

Utgifter eller utgiftsrester om högst 200 euro får avskrivas på en gång. (26.10.2001/896)

116 §
Periodisering av bokföringsskyldigas inkomster och utgifter

Inkomst av verksamhet för vilken den skattskyldige är bokföringsskyldig skall periodiseras enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Utgifter som hänför sig till verksamhet för vilken den skattskyldige är bokföringsskyldig skall periodiseras enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

116 a § (5.3.1999/229)
Periodisering av idrottsinkomst

Som en idrottsutövares inkomst under skatteåret betraktas inte den del av den inkomst (idrottsinkomst) han eller hon haft direkt med anledning av idrottsutövandet som enligt villkoren i 116 b och 116 c § har betalts till en sådan riksomfattande träningsfond eller idrottsutövarfond som finns i anslutning till en av finansministeriet utsedd stiftelse och som för varje idrottsutövare årligen ska tillställa Skatteförvaltningen de för beskattningen behövliga uppgifterna. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som ska uppges. (11.6.2010/504)

Som idrottsinkomst betraktas penningpriser som härrör från idrottstävlingar och andra från tävlande eller spelande härrörande samt därmed jämförbara inkomster liksom även inkomster av reklamavtal och andra samarbetsavtal som är relaterade till idrottsutövande, om avtalsparter är idrottsutövaren, grenförbundet och samarbetspartnern tillsammans. Som idrottsinkomst betraktas inte träningsstipendium som avses ovan i 82 § 1 mom. 4 punkten eller träningsstöd som erhållits från grenförbundet eller olympiska kommittén eller annat härmed jämförbart träningsstöd. (22.12.2006/1218)

116 b § (26.10.2001/896)
Träningsfond

Till en träningsfond kan betalas andra idrottsinkomster än lön. Idrottsinkomst som betalts in till en träningsfond kan användas för täckande av med verifikat styrkta utgifter som under skatteåret uppkommit av idrottsutövande och träning. Det belopp som vid utgången av ett skatteår finns i fonden betraktas som skattepliktig förvärvsinkomst för skatteåret till den del beloppet inte har överförts till en idrottsutövarfond. I en träningsfond kan dock med tanke på framtida träning årligen skattefritt kvarlämnas högst 20 000 euro (träningstäckning).

Har till en träningsfond under två på varandra följande år betalts mindre än 800 euro per år i idrottsinkomst, betraktas de i fonden kvarstående medlen i sin helhet som skattepliktig förvärvsinkomst för det skatteår som följer på dessa år, såvida inte idrottsutövaren redan tidigare till träningsfonden har anmält att han eller hon avslutat sin idrottskarriär.

116 c § (5.3.1999/229)
Idrottsutövarfond

En idrottsutövare, vars idrottsinkomst för skatteåret uppgår till minst 9 600 euro före avdrag av utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande, har rätt att av sin idrottsinkomst skattefritt till en idrottsutövarfond överföra högst 50 procent, beräknat på idrottsinkomstens bruttobelopp, dock högst 100 000 euro per år. (19.12.2008/946)

De medel som överförts till en idrottsutövarfond inkomstförs under den period om minst två och högst tio år, som följer på avslutandet av idrottskarriären, så att varje skatteår inkomstförs en mot antalet inkomstföringsår svarande andel av det belopp som då karriären avslutades fanns i fonden. Av särskilda skäl, såsom på grund av arbetsoförmåga, kan medlen inkomstföras också snabbare än under en period av två år. Den avkastning som under inkomstföringstiden samlats i fonden betraktas som inkomst för det skatteår som följer på det sista inkomstföringsåret. (19.12.2008/946)

Idrottskarriären anses vara avslutad om idrottsinkomsten under två på varandra följande år understiger 9 600 euro och idrottsutövaren inte visar idrottsutövarfonden att han eller hon fortsätter sin idrottskarriär eller om idrottskarriären har avslutats till följd av att idrottutövaren skadat sig eller till en fond anmäler att han eller hon avslutat sin idrottskarriär. (22.12.2006/1218)

Om idrottsutövaren avlider betraktas medlen i en träningsfond och en idrottsutövarfond i sin helhet som skattepliktig förvärvsinkomst för dödsåret.

Medel som inkomstförs från en idrottsutövarfond är i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst.

V AVDELNINGEN

FÖRLUSTUTJÄMNING

117 §
Förlust och förlustavdrag

Fastställd förlust skall dras av från de följande årens inkomster såsom stadgas i denna avdelning.

Förluster dras av i den ordning som de uppkommit.

118 §
Förlust som hänför sig till förvärvs- och kapitalinkomstslaget

En fysisk persons förlust inom förvärvsinkomstslaget dras vid statsbeskattningen för de följande tio skatteåren av från skatteårets förvärvsinkomster och från skatteårets inkomster vid kommunalbeskattningen i den mån motsvarande inkomster uppkommer.

Med förlust inom förvärvsinkomstslaget avses det belopp varmed summan av den skattskyldiges avdrag för förvärvsinkomsternas förvärvande eller bibehållande under skatteåret överstiger beloppet av hans skattepliktiga förvärvsinkomster.

Sådan förlust inom kapitalinkomstslaget som avses i 60 § skall dras av från kapitalinkomsten för de följande tio skatteåren i den mån kapitalinkomst uppkommer.

119 §
Förlust som härrör av näringsverksamhet och av jordbruk

Förlust som härrör av näringsverksamhet (näringsförlust) och av jordbruk (jordbruksförlust) under ett skatteår dras av från näringsverksamhetens och jordbrukets resultat under de tio följande skatteåren, i den mån resultat uppkommer.

Med näringsförlust avses ett enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet uträknat förlustresultat och med jordbruksförlust ett enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk uträknat förlustresultat.

En fysisk persons och ett dödsbos jordbruks- eller näringsförlust samt en beskattningssammanslutnings jordbruksförlust skall enligt 1 mom. dras av till den del som det inte under förluståret har yrkats att förlusten med stöd av 59 § skall dras av från den skattskyldiges kapitalinkomster.

120 §
Förlust som hänför sig till samfunds, näringssammanslutningars och samfällda förmåners övriga verksamhet

Annan förlust för samfund, näringssammanslutningar och samfällda förmåner än närings- och jordbruksförlust skall dras av från inkomsten av den övriga verksamheten under de tio följande skatteåren i den mån inkomst uppkommer.

Med förlust avses det belopp varmed de sammanlagda utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande, övriga avdragbara poster och avdragbara räntor under skatteåret (förluståret) överstiger det sammanlagda beloppet av de skattepliktiga inkomsterna.

121 §
Avslutande av näringsverksamhet och jordbruk

Kan en fysisk persons eller ett dödsbos näringsförlust eller jordbruksförlust eller en delägares andel av en beskattningssammanslutnings jordbruksförlust inte dras av från näringsverksamhetens eller jordbrukets resultat eller från andelen i nettoinkomsten av sammanslutningens jordbruk, på grund av att verksamheten har avslutats, skall icke avdragna förluster dras av från den skattskyldiges kapitalinkomster. Förlusterna kan dras av från kapitalinkomsterna under de tio skatteåren efter förluståret.

Om makar upphör att bedriva gemensam näringsverksamhet eller gemensamt jordbruk, skall den från näringsverksamheten eller jordbruket icke avdragna förlusten enligt 59 § 2 mom. delas mellan makarna och dras av från deras kapitalinkomster under de tio skatteåren som följer efter förluståret. Fortsätter dock någondera eller vardera maken var för sig att bedriva näringsverksamhet eller jordbruk, skall på hans andel av den gemensamma verksamhetens förlust tillämpas 119 §.

I de fall som avses i 2 mom. skall förlusterna delas mellan makarna enligt förhållandena under det år då den gemensamma verksamheten avslutades.

122 § (14.12.1998/945)
Inverkan av ägarväxling på rätten att dra av förluster

Samfunds och näringssammanslutningars förluster får inte dras av, om över hälften av aktierna eller andelarna däri under eller efter förluståret har bytt ägare till följd av något annat förvärv än arv eller testamente eller om över hälften av medlemmarna har ersatts med nya. Om motsvarande ägarbyte har skett i ett samfund eller en sammanslutning som äger minst 20 procent av aktierna eller andelarna i ett förlustbringande företag, anses de aktier och andelar som samfundet eller sammanslutningen äger ha bytt ägare.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. avdras ett börsnoterat bolags förlust, om mer än hälften av de aktier i bolaget som inte är föremål för handel på en reglerad marknad inte har bytt ägare på det sätt som avses i 1 mom. I detta fall anses de aktier som bolaget äger inte ha bytt ägare vid tilllämpningen av sista meningen i 1 mom. (14.12.2012/774)

Utan hinder av 1 och 2 mom. kan Skatteförvaltningen av särskilda skäl på ansökan bevilja rätt att dra av förlust när det är påkallat med hänsyn till samfundets eller sammanslutningens fortsatta verksamhet. (11.6.2010/504)

Aktiebolag och andelslag får dock dra av förlust med stöd av tillstånd som avses i 3 mom. endast till den del som samfundets inkomst under skatteåret före förlustavdrag överskrider beloppet av det koncernbidrag som samfundet erhållit och som avses i lagen om koncernbidrag vid beskattningen (825/1986). Skatteförvaltningen kan på de grunder som avses i 3 mom. bevilja tillstånd att dra av hela förlusten, om de i 3 § i lagen om koncernbidrag vid beskattningen avsedda villkoren för att ge koncernbidrag har uppfyllts redan före ägarbytet enligt 1 mom. (11.6.2010/504)

Som sådan ägarväxling som avses i 1 mom. betraktas inte ombildning av en sparbank till sparbanksaktiebolag i enlighet med 90–92 § sparbankslagen och inte heller ombildning av en andelsbank till andelsbanksaktiebolag i enlighet med 31 och 32 § lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform. (28.12.2001/1515)

Bestämmelser om överklagande av beslut som avses i 3 och 4 mom. finns i lagen om beskattningsförfarande. (9.9.2016/776)

6 mom. har ändrats genom L 776/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

Bestämmelser om överklagande av beslut som avses i 3 och 4 mom. finns i 71 e § i lagen om beskattningsförfarande. (21.12.2012/878)

L om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform 1504/2001 har upphävts genom L om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform 423/2013. Se SparbanksL 1502/2001 90–92 § och SkatteF om uträkning av samfundsränta 1090/2012.

123 § (29.12.1995/1734)
Fusioners och fissioners inverkan på rätten att dra av förluster

Vid fission av samfund överförs det överlåtande samfundets förluster till det övertagande samfundet till den del det är uppenbart att förlusterna har uppstått i den verksamhet som överförts till det övertagande samfundet. Till övriga delar överförs förlusterna i samma proportion som det överlåtande samfundets nettoförmögenhet enligt 2 kap. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen överförs till de övertagande samfunden. Om det i det överlåtande samfundets beskattning finns flera inkomstkällor, överförs de förluster som har fastställts för en viss inkomstkälla till de övertagande bolag som har motsvarande inkomstkälla. (29.12.2006/1425)

Vid fusion mellan samfund eller fission av samfund har det övertagande samfundet rätt att enligt 119 och 120 § från sin beskattningsbara inkomst dra av det överlåtande samfundets förlust, om det övertagande samfundet eller dess delägare eller medlemmar eller samfundet och dess delägare eller medlemmar tillsammans från ingången av förluståret har ägt över hälften av aktierna eller andelarna i det överlåtande samfundet. Vid fusion har ett övertagande andelslag eller en övertagande sparbank dock alltid rätt att dra av det överlåtande andelslagets eller den överlåtande sparbankens sådana förluster som har uppkommit under det skatteår då fusionen skedde eller under de två föregående skatteåren.

123 a § (29.12.2006/1425)
Företagsomstruktureringars inverkan på avdrag för ett utländskt samfunds fasta driftställes förluster

Ett samfund som i samband med fission eller en verksamhetsöverlåtelse som avses i 52 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet har bildats för att fortsätta den verksamhet som ett samfund med hemort i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater har bedrivit vid ett fast driftställe i Finland, har rätt att från sin inkomst så som bestäms i 119 och 122 § dra av en förlust som fastställts vid beskattningen av det fasta driftstället.

Om det fasta driftstället i Finland för ett samfund med hemort i en annan medlemsstat i Europeiska unionen i samband med fusion, fission eller verksamhetsöverlåtelse blir fast driftställe för ett annat samfund med hemort i denna andra eller i en tredje medlemsstat i Europeiska unionen, har detta samfund vid beskattningen av det fasta driftstället rätt att från sin inkomst avdra den förlust som fastställts i beskattningen för det fasta driftstället på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

123 b § (29.12.2006/1425)
Företagsomstruktureringars inverkan på behandlingen av ett finskt samfunds fasta driftställes förluster

Om i samband med fusion, fission, verksamhetsöverlåtelse som avses i 52 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet eller i samband med flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings stadgeenliga hemort i enlighet med 52 g § i samma lag till tillgångar som överförs till en annan medlemsstat hör det överlåtande samfundets fasta driftställe i den andra medlemsstaten eller i en tredje medlemsstat i Europeiska unionen, läggs till den beskattningsbara inkomsten för det samfund som överfört tillgångarna sådana till det fasta driftstället hörande förluster som har avdragits vid beskattningen av det i Finland belägna samfundet och som inte har täckts med det fasta driftställets vinster under senare skatteår. Förlusterna läggs till det i Finland belägna samfundets inkomster under de 10 föregående skatteåren.

VI AVDELNINGEN

SKATTEN

1 kap

Statsskatten och samfunds inkomstskatt

Allmänna stadganden
124 §
Fastställande av skatten (10.7.1998/533)

Fysiska personer och dödsbon ska betala inkomstskatt till staten för sin beskattningsbara förvärvsinkomst enligt den progressiva inkomstskatteskalan och för sin beskattningsbara kapitalinkomst enligt inkomstskatteprocenten. Fysiska personer ska för sin pensionsinkomst till staten dessutom betala tilläggsskatt för pensionsinkomst enligt 4 mom. Övriga skattskyldiga ska betala inkomstskatt för sin beskattningsbara inkomst enligt inkomstskatteprocenten. (14.12.2012/785)

På kapitalinkomst betalas 30 procent i inkomstskatt (inkomstskattesats för kapitalinkomst). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 30 000 euro betalas 34 procent i inkomstskatt (höjd inkomstskattesats för kapitalinkomst). Inkomstskattesatsen för samfund är 20 procent. Inkomstskattesatsen för samfällda förmåner är 28 procent. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998). (17.12.2015/1546)

2 mom. har ändrats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

På kapitalinkomst betalas 30 procent i inkomstskatt (inkomstskattesats för kapitalinkomst). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 30 000 euro betalas 33 procent i inkomstskatt (höjd inkomstskattesats för kapitalinkomst). Inkomstskattesatsen för samfund är 20 procent. Inkomstskattesatsen för samfällda förmåner är 28 procent. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998). (12.12.2014/1086)

2 mom. har ändrats genom L 1086/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

På kapitalinkomst betalas 30 procent i inkomstskatt (inkomstskattesats för kapitalinkomst). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 40 000 euro betalas 32 procent i inkomstskatt (höjd inkomstskattesats för kapitalinkomst). Inkomstskattesatsen för samfund är 20 procent. Inkomstskattesatsen för samfällda förmåner är 28 procent. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998). (30.12.2013/1237)

Inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,07 procent. (22.5.2015/654)

3 mom. har ändrats genom L 654/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

Inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,52 procent. Angående fördelningen av skatten från dessa samfund mellan kommunen och församlingen bestäms i lagen om skatteredovisning. Inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. är 6,07 procent. (30.12.2014/1408)

3 mom. har ändrats genom L 1408/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

Inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 6,06 procent. Angående fördelningen av skatten från dessa samfund mellan kommunen och församlingen bestäms i lagen om skatteredovisning. Inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. är 5,61 procent. (30.12.2013/1254)

Fysiska personer ska betala 6 procent i tillläggsskatt för pensionsinkomst till den del pensionsinkomsten efter pensionsinkomstavdraget överskrider 45 000 euro. På tilläggsskatten för pensionsinkomst tillämpas bestämmelserna i denna lag eller någon annan lag om den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten. (14.12.2012/785)

I fråga om den skatteskala som ska tillämpas vid beskattningen av förvärvsinkomst för varje enskilt år föreskrivs särskilt. (14.12.2012/785)

124 a § (22.5.2015/654)
Fastställande av skatten för skatteåren 2012–2016

Med avvikelse från 124 § 3 mom. är

1) inkomstskattesatsen år 2012 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,5068 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 6,9433 procent,

2) inkomstskattesatsen år 2013 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,80 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,22 procent,

3) inkomstskattesatsen år 2014 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,67 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,11 procent,

4) inkomstskattesatsen år 2015 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,93 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,37 procent,

5) inkomstskattesatsen år 2016 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,18 procent.

124 a § har ändrats genom L 654/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

124 a § (30.12.2014/1408)
Fastställande av skatten för skatteåren 2012–2016

Med avvikelse från 124 § 3 mom. är

1) inkomstskattesatsen år 2012 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,5068 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 6,9433 procent,

2) inkomstskattesatsen år 2013 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,80 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,22 procent,

3) inkomstskattesatsen år 2014 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,67 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,11 procent,

4) inkomstskattesatsen år 2015 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,93 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,37 procent,

5) inkomstskattesatsen år 2016 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,64 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 6,18 procent.

Bestämmelser om fördelningen mellan kommunen och församlingen av skatten på den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet finns i lagen om skatteredovisning.

124 a § har ändrats genom L 1408/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

124 a § (30.12.2013/1254)
Fastställande av skatten för skatteåren 2012–2015

Med avvikelse från 124 § 3 mom. är

1) inkomstskattesatsen år 2012 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,5068 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 6,9433 procent,

2) inkomstskattesatsen år 2013 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,80 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,22 procent,

3) inkomstskattesatsen år 2014 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,67 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,11 procent,

4) inkomstskattesatsen år 2015 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,38 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 6,84 procent.

Bestämmelser om fördelningen mellan kommunen och församlingen av skatten på den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet finns i lagen om skatteredovisning.

124 a § har ändrats genom L 1254/2013, som trädde i kraft 1.1.2014. Den tidigare formen lyder:

124 a § (28.12.2012/990)
Fastställande av skatten för skatteåren 2012–2015

Med avvikelse från 124 § 3 mom. är

1) inkomstskattesatsen år 2012 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,5068 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 6,9433 procent,

2) inkomstskattesatsen år 2013 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,80 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,22 procent,

3) inkomstskattesatsen år 2014 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,65 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,09 procent,

4) inkomstskattesatsen år 2015 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 7,63 procent och inkomstskattesatsen för samfund enligt 21 § 2 mom. 7,06 procent.

Bestämmelser om fördelningen mellan kommunen och församlingen av skatten på den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet finns i lagen om skatteredovisning.

124 a § hade tillfogats genom L 990/2012, som gäller temporärt 1.1.2013–31.12.2015.

124 b § (28.12.2012/990)

124 b § har upphävts genom L 28.12.2012/990.

Avdrag från skatten
125 § (19.12.2008/946)
Arbetsinkomstavdrag

Från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten görs ett arbetsinkomstavdrag. Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten på förvärvsinkomster till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för en annans räkning, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som ska beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning.

Avdraget utgör 11,8 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 260 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,46 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. (17.12.2015/1546)

2 mom. har ändrats genom L 1546/2015, som trädde i kraft 1.1.2016. Den tidigare formen lyder:

Avdraget utgör 8,6 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 025 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,2 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. (12.12.2014/1086)

2 mom. har ändrats genom L 1086/2014, som trädde i kraft 1.1.2015. Den tidigare formen lyder:

Avdraget utgör 7,4 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 010 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,15 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. (30.12.2013/1246)

126 §
Invalidavdrag vid statsbeskattningen

Från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst för en skattskyldig avdras 115 euro, om han genom sjukdom, lyte eller kroppsskada har åsamkats bestående men, på grund av vilket hans invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter är 100 procent eller, om procenttalet är lägre, dock minst 30 procent, en mot procenttalet svarande del av 115 euro. (4.11.2005/858)

Har den skattskyldige under skatteåret fått invalidpension som baserar sig på obligatoriskt pensionsskydd, anses hans invaliditetsgrad utan särskild utredning vara 100 procent om full pension har beviljats, och 50 procent om delpension har beviljats, såvida inte den skattskyldiges invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter anses vara högre. Den skattskyldige bibehåller sin rätt till invalidavdrag enligt invalidpensionen även efter att invalidpensionen har ombildats till ålderspension. Genom förordning utfärdas närmare stadganden om de grunder enligt vilka invaliditetsgraden skall fastställas samt om de uppgifter som krävs för invalidavdrag.

Om en skattskyldig på vilken stadgandena om makar i denna lag tillämpas inte har påförts inkomstskatt eller om denna inte förslår till invalidavdrag vid statsbeskattningen, görs avdraget eller avdras det icke avdragna beloppet från inkomstskatten för den skattskyldiges make.

126 a § (12.12.2014/1086)
Barnavdrag

För en skattskyldig som vid skatteårets utgång haft vårdnaden om ett minderårigt barn görs ett barnavdrag från skatten. Avdragets belopp är 50 euro för varje minderårigt barn som den skattskyldige haft vårdnaden om. Om den skattskyldige inte omfattas av bestämmelserna om makar i denna lag och inte har en make utomlands, beviljas avdraget till dubbla beloppet för de barn han eller hon är ensamförsörjare för. Avdraget beviljas dock för högst fyra barn. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst och nettokapitalinkomst sammanlagt överstiger 36 000 euro minskas avdraget med 1 procent av den del med vilken nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten sammanlagt överstiger 36 000 euro.

Barnavdraget görs i första hand från den inkomstskatt som ska betalas till staten. Avdraget görs från de skatter som betalas för förvärvsinkomster och kapitalinkomster i proportion till skatternas belopp. Från skatten för förvärvsinkomsterna görs avdraget efter arbetsinkomstavdraget och från skatten för kapitalinkomsterna före hushållsavdraget. Till den del avdraget överstiger den inkomstskatt som ska betalas till staten görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter.

126 a § har tillfogats genom L 1086/2014 och gäller temporärt 1.1.2015–31.12.2017.

127 § (26.10.2001/896)
Underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

Från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst för en skattskyldig som under skatteåret har betalt underhållsbidrag som fastställts genom avtal eller dom enligt lagstiftningen om underhåll för barn, avdras en åttondedel av det underhållsbidrag som han betalt under skatteåret, dock högst 80 euro per minderårigt barn.

127 a § (24.11.2000/995)
Hushållsavdrag

En skattskyldig får från skatten dra av en del av de belopp som han eller hon har betalat för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder (hushållsavdrag). Till avdrag berättigar normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad. Avdraget är högst 2 400 euro per år och det beviljas endast i den utsträckning som den i 127 b § avsedda avdragbara delen av kostnaderna överstiger 100 euro. (30.12.2013/1246)

Som normalt omsorgs- eller vårdarbete betraktas inte sådana hälso- och sjukvårdstjänster vilkas försäljning är skattefri enligt 34–36 § i mervärdesskattelagen (1501/ 1993). Reparation eller installation av hushållsmaskiner eller anordningar i hushållet betraktas inte som sådant arbete som innebär underhåll av bostad. På arbete som innebär installation, underhåll och handledning i fråga om data- och informationstekniska apparater, program, dataskydd och dataförbindelser tillämpas dock vad som i 1 mom. föreskrivs om arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad. (19.12.2008/946)

Hushållsavdrag beviljas inte, om direkt för samma arbetsprestation har erhållits stöd för närståendevård, servicesedel som beviljats av kommunen för social- och hälsovård, stöd som avses i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn eller lönesubvention enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Avdrag beviljas heller inte med anledning av arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av en bostad, om reparationsunderstöd för reparation av bostaden har beviljats av statens eller något annat offentligt samfunds medel. När avdrag beviljas beaktas dock inte energiunderstöd som beviljas för ändring av uppvärmningssätt i småhus enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005). (28.12.2012/929)

Hushållsavdrag beviljas inte för arbete som den skattskyldige själv har utfört, och inte heller för arbete som har utförts av en person som bor i samma hushåll som den skattskyldige som yrkar på avdrag. (22.12.2006/1218)

Bestämmelserna i 1 mom. gäller också arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make. (30.12.2004/1273)

127 b § (14.12.2012/785)
Grunden för hushållsavdrag

Den skattskyldige får dra av

1) arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 15 procent av den utbetalda lönen, (9.9.2016/776)

1 punkten har ändrats genom L 776/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

1) arbetsgivares socialskyddsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 15 procent av den utbetalda lönen,

2) 45 procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd,

3) 45 procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats till ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i denna lag.

127 c § (24.11.2000/995)
Hur hushållsavdraget görs

Hushållsavdraget görs i första hand från inkomstskatten till staten. Avdraget görs från skatten på förvärvsinkomsten och skatten på kapitalinkomsten enligt förhållandet mellan dessa skattebelopp. Avdraget från skatten på förvärvsinkomsten görs sedan övriga avdrag gjorts och före underskottsgottgörelsen. Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. (22.12.2005/1115)

Makar beviljas hushållsavdrag på det sätt som de har yrkat innan beskattningen för det skatteår som avdraget gäller har slutförts. Om avdraget inte kan göras så som makarna yrkat, beviljas det i första hand den make vars inkomstskatt till staten för förvärvs- och kapitalinkomster efter avdragen från skatten är större. Till den del hushållsavdraget eller en del av det inte kan göras från inkomstskatten för den make som yrkat avdrag, avdras det icke avdragna beloppet från den andra makens skatter på samma sätt som det skulle ha dragits av om den andra maken själv hade yrkat avdrag.

127 d § (10.6.2005/409)
Studielånsavdrag

En skattskyldig som inom föreskriven tid avlagt en till avdrag berättigande examen enligt den 16 c § i lagen om studiestöd (65/1994) som gällde vid ikraftträdandet av lagen om ändring av lagen om studiestöd (1243/2013), som tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014 och som omfattas av bestämmelserna om studielånsavdrag i den förstnämnda lagen, får från skatten dra av ett belopp som motsvarar amorteringarna på studielånet (studielånsavdrag). (30.12.2013/1246)

Avdrag beviljas per år till ett sammanlagt belopp som är högst 30 procent av den del av den skattskyldiges till avdrag berättigande studielån som överstiger 2 500 euro. Med ett till avdrag berättigande studielån avses ett sådant studielån enligt lagen om studiestöd som har uppkommit mellan utgången av den termin som föregår den första dagen för sådana högskolestudier som avses i 16 c § i den i 1 mom. nämnda lagen om studiestöd och ingången av den termin som följer efter den dag då en till avdrag berättigande examen avlades, exklusive de kapitaliserade räntorna på studielånet under denna tid (studielånsavdragets maximibelopp). (30.12.2013/1246)

Studielånsavdragets maximibelopp beräknas på basis av högst det lånebelopp som motsvarar studielånsbeloppet enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga med stöd av universitetslagen (645/1997) eller yrkeshögskolelagen (351/2003), när det studielånsbelopp som motsvarar maximibeloppet av statsborgen beaktas för nio månader per läsår. Till den del examens omfattning inte utgör hela år, beaktas vid beräkning av maximibeloppet studielånet för fem månader per ett halvt läsår. Det maximala lånebeloppet enligt examens omfattning beräknas enligt de bestämmelser om maximibeloppet av statsborgen för studielån som gäller vid den tidpunkt då examen avläggs.

Folkpensionsanstalten avgör om den skattskyldige är berättigad till studielånsavdrag och fastställer studielånsavdragets maximibelopp. Skatteförvaltningen beviljar avdraget årligen på basis av de amorteringar på studielånet som en till studielånsavdrag berättigad skattskyldig har gjort under de tio närmaste åren efter det år då examen avlades.

Om en studielåntagare betalar av på ett studielån som på basis av statsborgen har betalts av statens medel, har han eller hon på basis av amorteringen till borgensmannen rätt till studielånsavdrag på samma villkor som om han eller hon skulle betala av ett egentligt studielån enligt lagen om studiestöd.

Vad som föreskrivs i denna paragraf gäller på motsvarande villkor skattskyldiga som har omfattats av studiestödssystemet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i landskapet Åland och som under skatteåret har amorterat på ett studielån som motsvarar ett studielån enligt lagen om studiestöd.

UniversitetsL 645/1997 har upphävts genom L om införande av universitetslagen 559/2009, se UniversitetsL 558/2009. YrkeshögskoleL 351/2003 har upphävts genom YrkeshögskoleL 932/2014.

127 e § (10.6.2005/409)
Hur studielånsavdraget görs

Studielånsavdraget görs i första hand från inkomstskatten till staten. Avdraget görs från skatten på förvärvsinkomsten och skatten på kapitalinkomsten enligt förhållandet mellan dessa skattebelopp. Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Avdraget görs efter de övriga avdrag som görs från inkomstskatten samt efter de underskottsgottgörelser som avses i 131 och 131 a §. (22.12.2005/1115)

Om beloppet av studielånsavdraget överstiger beloppet av de skatter som påförts den skattskyldige under skatteåret, uppstår för den skattskyldige på grundval av skillnaden ett skatteunderskott vid studielånsavdrag, vilket på det sätt som föreskrivs i 1 mom. avdras från de skatter som påförs den skattskyldige de följande åren, under högst 10 skatteår allteftersom skatt påförs.

Skatteunderskotten vid studielånsavdrag avdras före det studielånsavdrag som beviljas på basis av amorteringarna under skatteåret och i den ordning de har uppkommit. Skatteunderskottet vid studielånsavdrag avdras under högst 15 år efter det år då examen avlades.

Inkomstutjämning
128 §
Förutsättningar för inkomstutjämning

Har en fysisk person eller ett dödsbo under skatteåret haft en förvärvsinkomst om minst 2 500 euro, som skall anses ha influtit i förskott eller efterskott för två eller flera år och som utgör minst en fjärdedel av det sammanlagda beloppet av hans nettoförvärvsinkomst under skatteåret, skall inkomstutjämning verkställas vid beskattningen av en sådan engångsinkomst, om detta yrkas innan beskattningen har slutförs. (26.10.2001/896)

Som förvärvsinkomst som influtit under två eller flera år kan bland annat anses

1) lön för tidigare år eller pension som erhållits för skatteåret och det föregående året,

2) engångsersättning som den skattskyldige har fått vid avgång från arbete,

3) inkomst vid överlåtelse av rörelse,

4) inkomster för upphovsrätt eller patent, om det inte är fråga om kapitalinkomst som avses i 52 §.

Såsom engångsinkomst som har influtit för två eller flera år anses den sammanlagda inkomsten av försäljning av ett eller flera av en konstnärs verk vid en eller flera försäljningar under ett kalenderår.

Om en engångsinkomst som avses i 1 mom. ingår i resultatet av näringsverksamhet eller jordbruk, skall som den engångsinkomst som görs till föremål för inkomstutjämning betraktas en lika stor relativ andel av engångsinkomstens totalbelopp som förvärvsinkomstens andel utgör av den skattskyldiges resultat av näringsverksamheten eller jordbruket.

129 §
Verkställande av inkomstutjämning

För inkomstutjämningen skall den i 128 § angivna engångsinkomsten delas med antalet år som inkomsten anses hänföra sig till, dock högst med fem.

Den skatt som skall betalas på en del av engångsinkomsten skall räknas ut så att en av inkomstdelarna läggs till den skattskyldiges övriga beskattningsbara förvärvsinkomst för skatteåret, varefter från den skatt som har uträknats på summan av dessa inkomster dras av skatten på skatteårets övriga beskattningsbara förvärvsinkomst. Skatten på engångsinkomsten räknas ut så att skatten på en del av engångsinkomsten multipliceras med antalet år till vilka inkomsten hänför sig. Skatten på engångsinkomsten, i samband med inkomstutjämning dock minst 15 procent av engångsinkomsten, skall debiteras som skatt för skatteåret.

2 kap

Kommunalskatt

130 § (26.10.2001/896)
Uträkningsgrunden för kommunalskatten

Fysiska personer och dödsbon skall för sin i kommunalbeskattningen beskattningsbara inkomst betala inkomstskatt till kommunen enligt en inkomstskattesats som fastställs enligt 66 § kommunallagen (365/1995).

Understiger inkomst som fastställs för en skattskyldig 10 euro, påförs inte kommunalskatt.

KommunalL 365/1995 har upphävts genom L 410/2015, se KommunalL 410/2015 111 §. Se även förteckningar över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser 1355/2015, 964/2014, 840/2013, 745/2012, 1203/2011, 1122/2010, 989/2009, 926/2008, 1503/2007 och 1130/2006.

3 kap

Underskottsgottgörelse

131 §
Beloppet av underskottsgottgörelse

Underskottsgottgörelse är en mot inkomstskatteprocenten svarande andel av det under skatteåret uppkomna, i 60 § angivna underskottet inom kapitalinkomstslaget, dock högst 1 400 euro. Detta maximibelopp skall ökas med 400 euro om den skattskyldige eller makarna tillsammans har försörjt ett minderårigt barn, och med 800 euro om antalet sådana barn varit två eller flera. Skall bestämmelserna om makar tillämpas på en skattskyldig, höjs maximibeloppet av den makes underskottsgottgörelse vars på förvärvsinkomsterna fastställda inkomstskatt till staten är större, om inte makarna yrkat på något annat. (30.7.2004/728)

Är det fråga om en skattskyldig på vilken tillämpas stadgandena om maken och överstiger den mot inkomstskatteprocenten svarande andelen av ett under samma skatteår uppkommet underskott inom ett kapitalinkomstslag som avses i 60 § maximibeloppet av den underskottsgottgörelse som avses i 1 mom., skall maximibeloppet av den skattskyldiges underskottsgottgörelse ökas med det belopp varmed makens underskottsgottgörelse underskrider maximibeloppet av hans underskottsgottgörelse.

Den mot inkomstskatteprocenten svarande andelen enligt 1 mom. av underskottet i fråga om kapitalinkomstslag skall ökas med två procentenheter till den del underskottet härrör från räntor för en bostadsskuld för förvärv av den första bostaden. (30.7.2004/728)

Bostadsskuld kan anses ha upptagits för förvärv av den första bostaden, om

1) skulden hänför sig till förvärv av en byggnad eller en lägenhet och den skattskyldige den dag då denna lag träder i kraft eller därefter har förvärvat minst hälften av den eller minst hälften av de aktier eller andelar som berättigar till besittning av den,

2) den skattskyldige innan han förvärvade en bostad som avses i 1 punkten inte har ägt minst hälften av den byggnad eller den lägenhet som han har använt som stadigvarande bostad eller av de aktier eller andelar som berättigar till besittning av lägenheten.

En höjning av underskottsgottgörelsen på grund av räntan på skuld för anskaffning av den första bostaden beviljas högst för det år då den första bostaden togs i bruk och för de nio följande skatteåren.

6 mom. har upphävts genom L 22.12.2009/1251, som trädde i kfart 1.1.2010. (22.12.2009/1251)

131 a § (29.12.2011/1515)
Särskild underskottsgottgörelse

Om det sammanlagda beloppet av en fysisk persons i 60 § 1 mom. avsedda avdrag och enligt 54 d § avdragsgilla premier och inbetalningar är större än de skattepliktiga kapitalinkomsternas sammanlagda belopp, avdras från skatten på förvärvsinkomst en andel av det överskjutande beloppet motsvarande inkomstskattesatsen för kapitalinkomst, dock högst en andel av nämnda premier och inbetalningar som motsvarar inkomstskattesatsen för kapitalinkomst (särskild underskottsgottgörelse).

132 § (20.8.2004/772)
Avdrag av underskottsgottgörelse från den skattskyldiges statsskatt

Underskottsgottgörelsen skall dras av från den inkomstskatt som på den skattskyldiges förvärvsinkomst skall betalas till staten, efter att från skatten har dragits av invalidavdraget vid statsbeskattningen och underhållspliktsavdraget vid statsbeskattningen. Det belopp som dras av enbart från statens inkomstskatt utgör dock högst tre fjärdedelar av underskottsgottgörelsens belopp.

Särskild underskottsgottgörelse avdras i första hand från den inkomstskatt som skall betalas till staten för förvärvsinkomst, efter det att från skatten dragits av andra avdrag som skall dras av från skatten, med undantag av studielånsavdraget. Särskild underskottsgottgörelse avdras efter underskottsgottgörelse. (10.6.2005/409)

133 § (22.12.2005/1115)
Avdrag av underskottsgottgörelse från den skattskyldiges olika skatter

Den del av underskottsgottgörelsen som inte har dragits av enligt 132 § enbart från statsskatten skall dras av från den skattskyldiges inkomstskatt till staten och från kommunalskatten, från sjukförsäkringens sjukvårdspremie och från kyrkoskatten. Gottgörelsen skall i så fall efter att avdrag enligt 132 § har gjorts fördelas mellan respektive skatter i förhållande till dessas belopp.

Till den del särskild underskottsgottgörelse överskrider beloppet av den inkomstskatt som skall betalas på förvärvsinkomsten avdras den särskilda underskottsgottgörelsen från kommunalskatten, från sjukförsäkringens sjukvårdspremie och från kyrkoskatten i förhållande till dessa skatters belopp, efter det att från dessa skatter har dragits av andra avdrag.

134 §
Överföring av underskottsgottgörelse på make

Har en skattskyldig, på vilken tillämpas denna lags stadganden om makar, inte för sin beskattningsbara förvärvsinkomst påförts inkomstskatt till staten eller andra sådana skatter som avses i 124 §, eller förslår dessa inte till avdrag av underskottsgottgörelsen, skall gottgörelsen eller det icke avdragna beloppet av den, om den skattskyldige yrkar på det innan beskattningen har slutförts, dras av från den skatt som av makens beskattningsbara förvärvsinkomst tillfaller staten och från de övriga skatter som avses i 133 §, som om gottgörelsebeloppet hade dragits av från de skatter som har påförts den skattskyldige.

Vad som i 1 mom. bestäms om underskottsgottgörelse tillämpas på motsvarande sätt på särskild underskottsgottgörelse. Särskild underskottsgottgörelse avdras dock från makes skatt utan särskilt yrkande. (20.8.2004/772)

4 kap

Särskilda stadganden

135 §
Skatteavtal

Regeringen har rätt att för att undanröja eller lindra internationell dubbelbeskattning under förutsättning av ömsesidighet ingå avtal med en främmande stat om fördelning av beskattningsrätten mellan nämnda stat och Finland i fråga om viss inkomst eller om att en skattskyldig helt eller delvis befrias från att betala skatt i Finland. Beskattning enligt ett sådant avtal anses ha skett enligt denna lag.

2 mom. har upphävts genom L 18.12.1995/1549. (18.12.1995/1549)

3 mom. har upphävts genom L 18.12.1995/1549. (18.12.1995/1549)

4 mom. har upphävts genom L 18.12.1995/1549. (18.12.1995/1549)

136 §
Beskattningens övre gräns

1 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1143. (22.12.2005/1143)

2 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1143. (22.12.2005/1143)

De inkomstskatter som fastställs enligt denna lag sänks, om en person som är bosatt i Finland

1) från en främmande stat får förvärvsinkomst som enligt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning skall beskattas bara i den främmande staten,

2) får även annan skattepliktig förvärvsinkomst, och om

3) det sammanlagda beloppet av personens inkomstskatter i Finland på dessa inkomster och de inkomstskatter som i utlandet betalas på den i 1 punkten nämnda inkomsten är högre än i det fall att hela förvärvsinkomsten hade varit sådan inkomst som beskattas endast i Finland eller får beskattas i Finland.

(9.12.2005/968)

I de fall som avses i 3 mom. fastställs inkomstskatten till ett belopp som tillsammans med skatten till utlandet på den nämnda inkomsten motsvarar den inkomstskatt som den skattskyldige varit skyldig att betala om hela förvärvsinkomsten hade varit sådan inkomst som beskattas endast i Finland eller får beskattas i Finland. (9.12.2005/968)

137 §
Närmare stadganden och bestämmelser

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

VII AVDELNINGEN

IKRAFTTRÄDELSE- OCH ÖVERGÅNGSSTADGANDEN

138 §
Lagens ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Den skall första gången tillämpas vid beskattningen för 1993.

Lagen den 29 december 1988 om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88), lagen den 23 december 1988 om Oy Alko Ab:s skattskyldighet vid kommunalbeskattningen (1107/88) och lagen den 24 juni 1968 om förlustutjämning vid inkomstbeskattningen (362/68) upphävs.

139 § (30.12.1993/1502)
Räntor som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst

Ränta enligt lagen om källskatt på ränteinkomst är inte skattepliktig inkomst enligt denna lag.

140 §
Övergångsskede för skogsbeskattningen och övergångsskedets upphörande (22.12.2005/1155)

Vid beskattningen för 1993-2005 skall såsom fysiska personers, dödsbons och av dessa bildade beskattningssammanslutningars skattepliktiga förvärvsinkomst betraktas den enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk uträknade nettoinkomsten av skogsbruket, såvida den skattskyldige innan beskattningen för 1993 har slutförts yrkar på detta. På den skattskyldiges skogsbruksinkomst skall under de nämnda åren inte tillämpas denna lags stadganden om beskattning av kapitalinkomst av skogsbruk. Om skogsägandet är fördelat mellan flera skattskyldiga, skall beskattning av skogsbrukets nettoinkomst tillämpas endast om de gemensamt yrkar på det.

Om skogen har bytt ägare under 1993, får yrkande som nämns i 1 mom. framställas av den skattskyldige som ägde skogen den 31 december 1993. Den föregående ägaren beskattas för skog som han har sålt så som den nye ägaren.

I det fall att skog som skall beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk 1994-2005 överlåts mot vederlag till en person som inte ägt skog tidigare skall den nye ägaren beskattas för kapitalinkomst av skogsbruk enligt denna lag. Har skogen erhållits genom arv, gåva eller testamente eller genom något annat vederlagsfritt fång den 1 januari 1994 eller därefter, skall en fysisk person, ett dödsbo och en av en person eller ett dödsbo bildad beskattningssammanslutning beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk i det fall att denna har tillämpats på den tidigare ägarens beskattning. Om en skattskyldig som äger skog blir ägare till en tilläggsareal, skall på beskattningen av hela skogen dock tillämpas samma stadganden som på den tidigare ägda skogen.

Skogsavdrag beviljas endast från sådan kapitalinkomst av skogsbruk som härrör från skog som har förvärvats mot vederlag efter att denna lag trätt i kraft.

En skattskyldig som beskattas för kapitalinkomst av skogsbruk enligt denna lag får enligt 115 § dra av de icke avskrivna anskaffningsutgifterna för byggande av skogsväg och skogsdikning som har slutförts 1991 eller därefter.

Såsom en enligt denna lag för kapitalinkomst av skogsbruk beskattad skattskyldigs anskaffningsutgift för sådana före ikraftträdandet inom skogsbruket använda maskiner, redskap, byggnader och övriga nyttigheter, som inte har kunnat hänföras till jordbruk eller näringsverksamhet, anses deras gängse värde det år denna lag träder i kraft. När det gäller skattskyldiga som omfattas av kapitalinkomstbeskattningen från och med ingången av 2006 anses såsom anskaffningsutgifter för de nämnda nyttigheterna deras gängse värde 2006. (22.12.2005/1155)

Skattepliktig kapitalinkomst av skogsbruk vid beskattningen för 1993 är inte inkomst som före den 1 april 1993 har erhållits för virke som har sålts med ett köpebrev som upprättats före ikraftträdandet. Detta moment tillämpas också på samfälld skog.

141 §
Överlåtelseavtal som ingåtts före 1993

Vid beskattningen av vinster på köp och överlåtelser som skett innan denna lag trätt i kraft skall tillämpas de stadganden om tillfällig försäljningsvinst och vinst av egendomsöverlåtelse som gällde därförinnan.

142 §
Övergångsperiod för resekostnadsersättningar

Med avvikelse från 73 § skall vid fastställandet av inrikes dagtraktamente, från de sammanlagda resekostnader som statens arbetsmarknadsverk räknat ut, såsom andelen inbesparade levnadskostnader dras av 5 procent vid beskattningen för 1993, 7,5 procent vid beskattningen för 1994, 10 procent vid beskattningen för 1995 och 12,5 procent vid beskattningen för 1996.

143 §
Vissa övergångsstadganden

På skatteplikten för och uträkningen av det skattepliktiga beloppet av en försäkringsutbetalning som grundar sig på en försäkring som tagits före 1989 eller ett försäkringsfall som inträffat före 1989 skall tillämpas 163 och 163 a §§ i den lag om skatt på inkomst och förmögenhet som gällde före denna lag. En skattepliktig försäkringsutbetalning som grundar sig på en sådan försäkring och erhållits sedan denna lag trätt i kraft utgör kapitalinkomst enligt denna lag.

Utan hinder av 163 § 1 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet är också avkastningen av en livförsäkring som varit i kraft minst 5 år i sin helhet skattepliktig kapitalinkomst till den del den har uppkommit efter 1988.

Vad som stadgas i 164 och 166 §§ i den lag om skatt på inkomst och förmögenhet som gällde före denna lag skall tillämpas på inkomster som avses i de nämnda lagrummen också i det fall att de erhållits efter att denna lag trätt i kraft.

En skattskyldig har enligt 167 § i den lag om skatt på inkomst och förmögenhet som gällde innan denna lag träder i kraft rätt till invalidavdrag på basis av en invaliditetsgrad som är lägre än 30 procent.

5 mom. har upphävts genom L 20.8.2004/772. (20.8.2004/772)

Med avvikelse från 58 § har en skattskyldig rätt att vid beskattningen för 1993 och 1994 också dra av räntor på andra skulder än bostadsskulder, studieskulder eller skulder för inkomstens förvärvande. Räntorna på dessa skulder dras därvid av före andra räntor. Den andel av underskottsgottgörelse som beviljas på grundval av de sistnämnda får dock uppgå till högst 1 000 mark vid beskattningen för 1993 och högst 500 mark vid beskattningen för 1994, och de beaktas inte som förlust som hänför sig till kapitalinkomstslag. Räntor enligt 58 § 3 och 4 mom. eller räntor som hänför sig till skattefria inkomster får inte alls dras av vid beskattningen för 1993 och 1994. (30.4.1993/391)

7 mom. har upphävts genom L 30.12.2002/1360. (30.12.2002/1360)

8 mom. har upphävts genom L 20.12.1996/1126. (20.12.1996/1126)

Mervärdesskatteunderstöd som avses i statsrådets beslut om grunderna för beviljande av mervärdesskatteunderstöd (285/94) är inte skattepliktig inkomst för mottagaren. (28.6.1994/520)

144 § (23.12.1999/1220)

144 § har upphävts genom L 23.12.1999/1220.

145 §
Förvärvsinkomstavdrag vid kommunal- beskattningen

Vid kommunalbeskattningen för 1993 skall från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst före grundavdraget dras av 10 procent av den del som överstiger 20 000 mark av hans förvärvsinkomst, till vilken pensionsinkomst inte räknas. Avdragets maximibelopp är dock 2 000 mark. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 60 000 mark, minskar avdraget med 10 procent för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 60 000 mark.

146 § (30.12.1993/1502)
Bostadsavdrag under övergångsperioden

Om en skattskyldig före 1993 har beviljats bostadsavdrag som avses i 146 a eller 167 a § i den lag om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) som gällde före denna lag och om dess belopp uträknat för skatteåret vore större än underskottsgottgörelsen enligt 131 §, beviljas bostadsavdragets belopp som underskottsgottgörelse.

Bostadsavdragets fulla belopp, på vilket skatteårets avdrag räknas ut, anses vara 8 000 mark. Barnförhöjningarna beaktas till de belopp som tillämpas vid beskattningen för 1992.

147 §
Övergångsperiod för räntor vid förvärvs- verksamhet

Maximibeloppet av underskottsgottgörelsen till en skattskyldig skall höjas så som 2 mom. stadgar vid beskattningen för 1993-1997, om den skattskyldige vid beskattningen för 1992 haft skulder som hänfört sig till annan förvärvsverksamhet än näringsverksamhet eller gårdsbruk (skulder vid förvärvsverksamhet) och för vars räntor den skattskyldige har beviljats ränteavdrag med stöd av 87 § i den lag om skatt på inkomst och förmögenhet som gällde före denna lag och om beloppet av dessa räntor har överstigit hans nettokapitalinkomst under skatteåret.

Maximibeloppet av underskottsgottgörelsen skall höjas med följande procentuella andel av det belopp varmed de i 1 mom. nämnda räntornas belopp överstiger skatteårets nettokapitalinkomst:

SkatteårFörhöjningsprocent för underskottsgottgörelsen
1993 20 %
1994 16 %
1995 12 %
1996 8 %
1997 4 %

Underskottsgottgörelsens maximibelopp höjs inte på grund av räntor som hänför sig till tiden efter skatteåret. Oberoende av det deklarerade räntebeloppet skall såsom räntor på skuld som hänför sig till förvärvsverksamhet anses högst 15 procent av den skuld för förvärvsverksamhet som den skattskyldige hade i slutet av 1992.

Om underskottsgottgörelsens maximibelopp har höjts på det sätt som avses i 131 § 2 mom., skall förhöjningen av gottgörelsens maximibelopp på basis av räntorna för skuld som hänför sig till förvärvsverksamheten göras på den enligt det nämnda stadgandet förhöjda underskottsgottgörelsens maximibelopp.

148 §
Bolagsmannaavdrag under övergångsperioden

En skattskyldig, som 1992 varit och fortfarande är bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag, vars resultat enligt 35 § 2 mom. i den lag om skatt på inkomst och förmögenhet som gällde före denna lag har fördelats så att hälften beskattas som inkomst för bolaget och hälften som inkomst för bolagsmännen, skall vid beskattningen för 1993-1998 beviljas bolagsmannaavdrag från förvärvsinkomsten.

Bolagsmannaavdragets fulla belopp utgör följande procentuella andel av det sammanlagda beloppet av de inkomstandelar som en bolagsman får från sådana öppna bolag och kommanditbolag som avses i 1 mom., upp till 200 000 mark:

SkatteårAvdragbar procentuell andel
1993 15 %
1994 15 %
1995 12 %
1996 9 %
1997 6 %
1998 3 %

Bolagsmannaavdraget skall minskas med hälften av de kapitalinkomstandelar som ingår i den skattskyldiges sammanlagda i 2 mom. nämnda inkomstandelar.

149 §
Tidpunkten för beräkning av kapitalinkomstandelen av företagsinkomst under övergångsperioden (29.12.1994/1465)

Med avvikelse från vad 38-40 §§ stadgar om tidpunkten för beräkning av kapitalinkomstandelen, skall kapitalinkomstandelen av företagsinkomst under skatteåren 1993-1995 beräknas på basis av de nettotillgångar som vid utgången av skatteåret hänför sig till näringsverksamhet eller jordbruk eller till en sammanslutnings näringsverksamhet eller jordbruk. (29.12.1994/1465)

Med avvikelse från 41 § skall vid beräkning av nettoförmögenheten för skatteåren 1993-1997 från en näringsidkares och näringssammanslutnings långfristiga skulder för näringsverksamheten samt för en lantbruksidkares och en delägares i en beskattningssammanslutning långfristiga skulder för lantbruk, på yrkande av den skattskyldige eller näringssammanslutningen, inte avdras ett belopp som motsvarar 50 procent av den skattskyldiges eller näringssammanslutningens ovan nämnda långfristiga räntebärande skulder vid räkenskapsperiodens slut, Den märkta texten har rättat (1993), dock högst 500 000 mark.

Yrkande om saken skall framställas innan beskattningen för det skatteår som yrkandet gäller har slutförts. (30.12.1993/1502)

Med långfristig skuld avses i 2 mom. en skuld eller del av en skuld som förfaller till betalning efter ett år eller någon längre tid, dock inte kreditavtal med överenskommen kreditgräns.

149 a § (8.12.1994/1109)
Anpassningsavdrag

Om fysiska personer eller dödsbon som bedriver jordbruk eller makar som gemensamt bedriver jordbruk vid utgången av 1993 har haft minst 280 000 mark i långfristiga skulder som hänför sig till jordbruk och avses i 149 § 4 mom., eller om delägare i en beskattningssammanslutning som bedriver jordbruk vid utgången av 1993 har haft minst 280 000 mark i långfristiga skulder som hänför sig till sammanslutningens jordbruk och avses i 149 § 4 mom., görs från ovan avsedda inkomst av jordbruk på yrkande av den skattskyldige ett extra avdrag (anpassningsavdrag) i beskattningarna för 1995-1999.

Anpassningsavdragets maximibelopp är för de år det beviljas sammanlagt 50 procent av det skuldbelopp som överstiger 280 000 mark. Om vid beskattningen för 1993 det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges eller makarnas andra skattepliktiga tillgångar än sådana som hänför sig till jord- och skogsbruk emellertid överstiger 1 000 000 mark, skall det överskjutande beloppet dras av från anpassningsavdragets maximibelopp. Beloppet av det avdrag som görs under skatteåret får vara högst 25 procent av avdragets maximibelopp, dock högst beloppet av den företagsinkomst av jordbruket som skall fördelas. Avdraget görs från förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst av jordbruket som skall fördelas och till den överskjutande delen från kapitalinkomstandelen.

Såsom ovan i 1 mom. nämnd skuld betraktas också lån som upptagits för den 1 maj 1994, om skulden hänför sig till förvärv av en gårdsbruksenhet eller en del därav, och överlåtelsehandlingen har upprättats eller ett föravtal om överlåtelsen ingåtts 1993.

Yrkande om anpassningsavdrag skall framställas innan beskattningen för det skatteår som yrkandet gäller har slutförts.

Om gårdsbruksenheten säljs genom frivilligt köp 1995-2000 mister den skattskyldige det anpassningsavdrag som beviljats vid beskattningarna för 1995-1999. Länsskatteverket rättar beskattningen för dessa år med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas om skatterättelse i lagen om beskattningsförfarande. Skatterättelse kan verkställas även om förutsättningarna härför saknas. (18.12.1995/1565)

Såsom i denna paragraf nämnd skuld betraktas inte skuld där den skattskyldiges far eller mor antingen ensam eller tillsammans med maken är borgenär.

150 §
Avdrag av förluster som hänför sig till skatteår före 1993

När förluster som har fastställts för skatteår före skatteåret 1993 dras av från inkomsterna för skatteåret 1993 och de följande skatteåren, skall utöver 117-123 §§ tillämpas vad denna paragraf och 151-153 §§ stadgar. Förlusterna skall dras av i den ordning de uppstått och i den mån inkomst uppkommer.

Förluster som har fastställts före 1993 får inte dras av för en längre tid än som varit möjligt enligt de stadganden som gällde före denna lag.

151 §
Fysiska personers och dödsbons förluster för skatteår före 1993

Fysiska personers och dödsbons vid statsbeskattningen fastställda förluster från skatteår före skatteåret 1993 skall dras av från skatteårets vid statsbeskattningen fastställda förvärvsinkomst och den överskjutande delen från kapitalinkomsten. Den förlust som vid statsbeskattningen har fastställts för gårdsbruk skall dock först dras av högst till ett belopp som motsvarar det sammanlagda beloppet av den i skatteårets förvärvsinkomst och kapitalinkomst ingående företagsinkomsten av jordbruket som skall fördelas, från vilken företagsinkomst har dragits av anpassningsavdraget för skatteåren 1995-1999, och antingen kapitalinkomsten av skogsbruket efter att skogsavdrag, utgiftsreservering och utgifter för förvärvande av skogsinkomst har dragits av eller den nettoinkomst av skogsbruk som avses i 11 § inkomstskattelagen för gårdsbruk, samt värdet av skattepliktigt leveransarbete. (8.12.1994/1109)

Fysiska personers och dödsbons vid kommunalbeskattningen fastställda förluster från skatteår före skatteåret 1993 skall vid kommunalbeskattningen dras av från skatteårets inkomst. Förluster från någon annan fastighetsinkomstkälla än en gårdsbruksenhet kan dock inte dras av. Av förlust från en rörelseinkomstkälla och en yrkesinkomstkälla dras av högst ett belopp som motsvarar förvärvsinkomstandelen av den näringsinkomst som ingår i skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen. Förlust som hänför sig till gårdsbruk dras av högst till det sammanlagda beloppet av den i skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen ingående förvärvsinkomstandelen av jordbruket, från vilken förvärvsinkomstandel har dragits av anpassningsavdraget för skatteåren 1995-1999, och den nettoinkomst av skogsbruk som avses i 11 § inkomstskattelagen för gårdsbruk samt värdet av skattepliktigt leveransarbete. (8.12.1994/1109)

När den företagsinkomst som skall fördelas räknas ut skall från näringsverksamhetens och jordbrukets resultat inte dras av de förluster som skall dras av med stöd av 1 och 2 mom.

152 §
Samfunds, näringssammanslutningars och samfällda förmåners förluster från skatteår före 1993

Hälften av ett samfunds, en näringssammanslutnings och en samfälld förmåns för varje skatteår före 1993 vid stats- och kommunalbeskattningen fastställda sammanlagda förluster skall fördelas för att dras av från inkomsten från

1) näringsverksamhetens förvärvskälla,

2) den personliga förvärvskällan och

3) jordbrukets förvärvskälla i det förhållande som samfundets, näringssammanslutningens och den samfällda förmånens vid kommunalbeskattningen under förluståret fastställda

1) sammanlagda förluster från rörelse- och yrkesförvärvskällorna,

2) förlust från den personliga förvärvskällan och de sammanlagda förlusterna från andra fastighetsförvärvskällor än gårdsbruk samt

3) sammanlagda förluster från gårdsbrukets förvärvskällor står till varandra.

Om ett samfund, en näringssammanslutning eller en samfälld förmån under skatteåret 1993 inte har någon förvärvskälla som hänför sig till jordbruk, skall hälften av de för varje skatteår före skatteåret 1993 vid stats- och kommunalbeskattningen fastställda sammanlagda förlusterna fördelas för att dras av från den skattskyldiges

1) inkomst av näringsverksamhet och

2) inkomst från personlig förvärvskälla, i det förhållande som den skattskyldiges vid kommunalbeskattningen under förluståret fastställda

1) sammanlagda förluster från rörelse- och yrkesförvärvskällorna och

2) förlust från den personliga förvärvskällan samt de sammanlagda förlusterna från fastighetsförvärvskällorna står till varandra.

(30.12.1993/1502)

Såsom delvis skattefria samfunds förluster avdras de för respektive skatteår fastställda förlusterna så att förlust från en näringsförvärvskälla dras av från inkomsten från näringsverksamhetens förvärvskälla, förlust från ett gårdsbruks förvärvskälla dras av från inkomsten från jordbrukets förvärvskälla och förlust från en fastighetsförvärvskälla dras av från inkomsten från den personliga förvärvskällan. Om det inte finns någon förvärvskälla som hänför sig till jordbruk under skatteåret 1993, skall gårdsbrukets förlust dras av från inkomsten från den personliga förvärvskällan. Allmännyttiga samfunds för skatteår före skatteåret 1993 fastställda förluster från fastighetsförvärvskällor dras av från inkomsten från den personliga förvärvskällan och gårdsbrukets förluster från inkomsten från jordbrukets förvärvskälla. Om det inte finns någon förvärvskälla som hänför sig till jordbruk under skatteåret 1993, skall gårdsbrukets förlust dras av från inkomsten från den personliga förvärvskällan. Hälften av de vid stats- och kommunalbeskattningen fastställda förlusterna från en rörelseförvärvskälla dras av från rörelseinkomsten. (30.12.1993/1502)

153 §
Beskattningssammanslutningars förluster från skatteår före skatteåret 1993

En beskattningssammanslutnings förluster som har fastställts för skatteår före skatteåret 1993 skall så som nämns i 2 mom. dras av från sammanslutningens nettoinkomst innan inkomsten fördelas mellan delägarna.

Hälften av sammanslutningens för varje skatteår före 1993 vid stats- och kommunalbeskattningen fastställda sammanlagda förluster skall fördelas för att dras av från inkomsten från

1) den personliga förvärvskällan och

2) jordbrukets förvärvskälla, i det förhållande som sammanslutningens vid kommunalbeskattningen fastställda

1) förlust från den personliga förvärvskällan och de sammanlagda förlusterna från andra fastighetsförvärvskällor än gårdsbrukets samt

2) sammanlagda förluster från gårdsbrukets förvärvskällor står till varandra.

Om en beskattningssammanslutning inte har någon förvärvskälla som hänför sig till jordbruk, skall hälften av de fastställda sammanlagda förlusterna fördelas för att dras av från inkomsten från den personliga förvärvskällan.

154 §
Tillämpning av stadganden som gäller enbart stats- eller kommunalbeskattning

Om det i annan lagstiftning nämns belopp, vilka skall betraktas som skattepliktig inkomst eller läggas till grund för beskattning, utgifter som är avdragbara vid beskattningen eller avdrag som skall göras vid beskattningen och vilka gäller enbart stats- eller kommunalbeskattningen, skall de vid beskattningen av samfund, näringssammanslutningar, samfällda förmåner och näringsinkomst anses gälla hälften av det angivna beloppet.

155 §
Tillämpning av hänvisningsstadganden i andra lagar

Om det i annan lagstiftning hänvisas till lagar som har upphävts genom denna lag, skall hänvisningen anses åsyfta motsvarande lagrum antingen i denna lag eller i förmögenhetsskattelagen.

RP 200/92, StaUB 74/92

Ikraftträdelsestadganden:

30.4.1993/391:

Denna lag träder i kraft den 6 maj 1993.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1993. Lagens 33 § 2 mom. tillämpas på ränta som uppkommer den dag lagen träder i kraft och därefter.

RP 367/92, StaUB 13/93

12.11.1993/935:

Denna lag träder i kraft den 15 november 1993.

Lagen tillämpas på ränta som uppkommer den dag lagen träder i kraft och därefter.

RP 160/93, StaUB 42/93

17.12.1993/1235:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Den tillämpas första gången vid beskattningen för 1994.

RP 75/93, ShUB 46/93, StoUB 7/93

30.12.1993/1502:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1994. Dock tillämpas 42 § 3 mom., 46 § 2 mom., det inledande stycket i 49 §, 50 § 1 mom., 58 § 3 mom., 86 § 2 mom., 123 och 139 §§, 144 § 5 mom., 146 § 1 mom., 149 § 1 och 3 mom., 151 § 1 mom. samt 152 § 2 och 3 mom. första gången redan vid beskattningen för 1993 och 82 § 4 mom. vid beskattningen för 1991.

RP 195/93, LM 56/93, StaUB 74/93

28.6.1994/520:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1994.

RP 59/94, StaUB 23/94

28.6.1994/624:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1994.

Lagen tillämpas på ansökningar som är anhängiga när lagen träder i kraft och på ansökningar som görs senare.

RP 68/94, StaUB 24/94

8.12.1994/1109:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995.

RP 173/94, StaUB 44/94

16.12.1994/1223:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995.

RP 256/94, StaUB 68/94

29.12.1994/1465:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995. Dock tillämpas 48 § första gången vid beskattningen för 1994.

Lagens 66 § 3 mom. tillämpas i sin ändrade form vid beskattningen för 1994 på anställningsoptioner som har använts den 16 september 1994 eller senare. Lagen tillämpas dock inte vid beskattningen för 1994 om användningsperioden för anställningsoptionen helt eller delvis infaller 1994 enligt de ursprungliga lånevillkoren som i samband med emissionen av lånet godkändes enligt 5 kap. lagen om aktiebolag eller lånevillkor som ändrats före den 16 september 1994. De ursprungliga lånevillkoren anses inte bli uppfyllda om överlåtelse av en anställningsoption tillåts eller användningen tidigareläggs genom beslut som fattats av samfundets styrelse den 16 september 1994 eller därefter ens i det fall att styrelsen i de ursprungliga lånevillkoren hade givits denna befogenhet.

Stadgandena om lön i lagen om förskottsuppbörd tillämpas på anställningsoptioner som används den dag lagen träder i kraft eller därefter.

RP 175/94, LM 67 och 75/94, StaUB 82/94, StoUB 5/94

24.2.1995/227:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995.

Lagen skall första gången tillämpas vid beskattningen för 1995. Lagens 54 b § tillämpas dock första gången redan vid beskattningen för 1993.

RP 354/94, StaUB 94/94

17.3.1995/352:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.

Lagen tillämpas vid beskattningen för 1995-1998.

RP 367/94, StaUB 101/94

1.12.1995/1333:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

RP 132/95, StaUB 24/95, RSv 93/95

8.12.1995/1389:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1996.

RP 63/95, StaUB 35/95, RSv 119/95

18.12.1995/1549:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagens 10 § 4 a- och 4 b-punkter tillämpas på betalning som sker den dag lagen träder i kraft eller därefter.

Lagens 68 och 96 §§ tillämpas på betalningar som erläggs den dag lagen träder i kraft eller därefter. På sådana premier för frivilliga pensionsförsäkringar, vilka grundar sig på en frivillig pensionsförsäkring som tagits före den 1 september 1995 och vilka under skatteåret uppgår till högst 15 000 mark, tillämpas dock vid beskattningarna för 1996 och 1997 den lag som var i kraft 1995.

Lagens 76 § 1 mom. 4 punkt tillämpas på pensioner som betalas på gund av ett pensionsbeslut som fattas den dag lagen träder i kraft eller därefter.

Lagens 77 § 1 mom. tillämpas på lön som uppbärs den dag lagen träder i kraft eller därefter på grund av en sådan utlandstjänstgöring som börjar den dag lagen träder i kraft eller därefter. Den lag som var i kraft 1995 tillämpas dock vid beskattningarna för 1996 och 1997 om utlandstjänstgöringen

a) har börjat under 1995 eller tidigare, eller

b) börjar under 1997 eller tidigare samt att om arbetsstaten enligt en uttrycklig bestämmelse i ett gällande avtal mellan Finland och denna stat för undvikande av dubbelbeskattning inte får beskatta sådan lön som uppbärs för arbete utfört i anslutning till byggnads-, installations- eller sammansättningsverksamhet.

Till övriga delar tillämpas lagen första gången vid beskattningen för 1996.

RP 76/95, StaUB 45/95, RSv 142/95

18.12.1995/1565:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagens 122 § 1 mom. tillämpas på ägarväxling som har skett den 6 oktober 1995 och därefter. Lagens 122 § 2 mom. tillämpas på ansökningar som är anhängiga då lagen träder i kraft.

RP 131/95, StaUB 37/95, RSv 124/95

18.12.1995/1585:

RP 183/95, ShUB 20/95, RSv 114/95

29.12.1995/1734:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1996 på fusioner, fissioner och aktiebyten som har ägt rum den 1 januari 1996 eller därefter. På yrkande av den skattskyldige tillämpas lagen dock redan vid beskattningen för 1995 på fusioner, fissioner, verksamhetsöverlåtelser och aktiebyten enligt 52 § 2 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet som har ägt rum den 1 januari 1995 eller därefter.

Om ansökan om verkställande av ett fusionsavtal har gjorts hos domstol eller annan behörig myndighet senast den 3 november 1995 tillämpas på fusionen, på yrkande av den skattskyldige, med avvikelse från stadgandet om fusionsvederlag i 52 a § de stadganden som var gällande när denna lag trädde i kraft.

RP 177/95, StaUB 49/95, RSv 172/95

4.4.1996/227:

Denna lag träder i kraft den 15 april 1996.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1996.

RP 215/95, StaUB 3/96, RSv 24/96

20.6.1996/431:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995.

RP 58/96, StaUB 14/96, RSv 64/96

29.11.1996/927:

Denna lag träder i kraft den 13 december 1996.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1997.

RP 83/1996, StaUB 30/1996, RSv 159/1996

5.12.1996/996:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1997.

RP 170/1996, ShUB 28/1996, RSv 175/1996

20.12.1996/1126:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Lagen tillämpas för första gången vid beskattningen för 1997. Dess 50 § tillämpas dock första gången vid beskattningen för 1993.

Bestämmelserna i 24 § tillämpas om ändringen av verksamhetsformen har skett den 1 januari 1997 eller därefter. Om på en skattskyldig 1996 tillämpades de bestämmelser som gäller make och om han vid kommunalbeskattningen hade rätt till pensionsinkomstavdrag för kontinuerlig pensionsinkomst med stöd av 101 § 2 och 3 mom. inkomstskattelagen, räknas hans pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen enligt 101 § 2 och 3 mom. i denna lag så länge som lagens bestämmelser om make tillämpas på honom, även i det fall att han de facto inte på grund av förvärvsinkomsterna under 1996 blivit beviljad pensionsinkomstavdrag. (23.12.1999/1221)

RP 105/1996, StaUB 37/1996, RSv 179/1996

19.6.1997/584:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Lagen tillämpas på gåvor som ges eller andra överlåtelser som görs den 8 maj 1997 eller senare.

RP 61/1997, StaUB 8/1997, RSv 69/1997

24.7.1997/707:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1997.

RP 63/1997, StaUB 12/1997, RSv 93/1997

21.11.1997/1024:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Lagens 77 § 1 mom. tillämpas på lön som uppbärs den 1 januari 1998 eller därefter. Den lag som var i kraft 1995 tillämpas dock vid beskattningarna för 1996–2005, om utlandstjänstgöringen

1) har börjat före 1996, eller

2) börjar eller har börjat före 2006 och ansluter sig till byggnads-, installations- eller sammansättningsverksamhet och arbetsstaten därtill enligt en uttrycklig bestämmelse i ett gällande avtal mellan Finland och arbetsstaten för att undvika dubbelbeskattning inte får beskatta lön för arbete som ansluter sig till byggnads-, installations- eller sammansättningsverksamhet. (15.12.2003/1066)

RP 161/1997, StaUB 24/1997, RSv 152/1997

19.12.1997/1263:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 1998. Lagens 63 a § samt 92 § 23 och 24 punkten tillämpas dock från och med skatteåret 1997.

RP 102/1997, StaUB 38/1997, RSv 207/1997

30.12.1997/1383:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Lagen tillämpas på dividendersättningar som erhålls den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

RP 218/1997, StaUB 43/1997, RSv 240/1997

26.6.1998/471:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

RP 26/1998, StaUB 13/1998, RSv 66/1998

26.6.1998/474:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 1999.

RP 27/1998, StaUB 14/1998, RSv 67/1998

26.6.1998/475:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999. Bestämmelserna i 53 a och 54 c § tillämpas på delägarlån som tagits den 3 april 1998 eller därefter.

Bestämmelsena i 24 § 4 mom. och 92 § 11 punkten tillämpas dock från och med ingången av skatteåret 1997 samt 53 a §, 58 § 7 mom. och 143 § 7 mom. från och med ingången av skatteåret 1998.

RP 28/1998, StaUB 15/1998, RSv 68/1998

10.7.1998/533:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.

RP 54/1998, StaUB 18/1998, RSv 75/1998

21.8.1998/677:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

RP 128/1997, LaUB 4/1998, RSv 83/1998

14.12.1998/945:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Lagen tillämpas på ägarbyten i vilka den ägarandel som avses i 1 mom. överskrids den dag lagen träder i kraft eller därefter.

Lagens 122 § 3 mom. tillämpas dock på ansökningar som är anhängiga när lagen träder i kraft och på ansökningar som gjorts senare.

RP 201/1998, StaUB 43/1998, RSv 167/1998

14.12.1998/954:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

RP 170/1998, ShUB 21/1998, RSv 159/1998

18.12.1998/1020:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Ränteförmånen i samband med anställningslån beräknas till den 30 juni 1999 enligt den av Finlands Bank fastställda grundränta som tillämpades innan denna lag trädde i kraft.

RP 252/1998, StaUB 48/1998, RSv 180/1998

18.12.1998/1072:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

LM 120 och 121/1998, RSk 31/1998

30.12.1998/1170:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

Lagens 24 § 4 mom., 31 § 6 mom., 71 § 1 mom. och 143 § 7 mom. tillämpas dock från skatteåret 1998.

På livförsäkringsavtal som har ingåtts före den 25 september 1998 tillämpas vid beskattningen för 1999 bestämmelserna i 34 § i den lydelse den hade före denna lag.

RP 129/1998, StaUB 61/1998, RSv 243/1998

30.12.1998/1171:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

RP 129/1998, StaUB 61/1998, RSv 243/1998

5.3.1999/227:

Denna lag träder i kraft den 15 mars 1999.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

RP 281/1998, StaUB 69/1998, RSv 279/1998

5.3.1999/229:

Denna lag träder i kraft den 15 mars 1999. Den tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

Om den skattskyldige har inkomster av idrottsutövning placerade i en idrottsutövarfond, på ett träningskonto eller någon annan därmed jämförbar fond som varit i bruk innan denna lag trädde i kraft och om den skattskyldige fortsätter sin idrottskarriär, kan medlen i dessa fonder med beaktande av de förutsättningar som anges i denna lag överföras till en träningsfond eller en idrottsutövarfond. De överförda medlen beaktas inte vid beräkning av beloppet av idrottsinkomsten för skatteåret. Till övriga delar betraktas medlen i sådana fonder som varit i bruk tidigare som inkomst för skatteåret 2000 eller, om medlen lyfts tidigare, för det år då de lyfts.

RP 278/1998, StaUB 68/1998, RSv 268/1998

29.10.1999/980:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

RP 46/1999, StaUB 7/1999, RSv 35/1999

12.11.1999/1027:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2000.

RP 101/1999, StaUB 15/1999, RSv 62/1999

12.11.1999/1028:

Denna lag träder i kraft den 15 november 1999 och gäller till och med den 30 juni 2000.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

RP 101/1999, StaUB 15/1999, RSv 62/1999

12.11.1999/1029:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

RP 101/1999, StaUB 15/1999, RSv 62/1999

23.12.1999/1218:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Lagen tillämpas på ränta som inflyter för tiden från och med den 1 juni 2000 och därefter också i det fall att räntan betalas före den 1 juni 2000.

Den åldersgräns på 60 år och pensionsnivå på 60 procent som utgör förutsättningar för rätten att dra av pensionsförsäkringspremier tillämpas på försäkringar som tecknats efter den 23 juni 1999 från och med skatteåret 1999. Övriga ändringar som gäller avdrag för pensionsförsäkringspremier tillämpas från och med den 1 januari 2000 på alla försäkringar som avses i denna lag. På pensionsförsäkringar som tecknats senast den 23 juni 1999 tillämpas den åldersgräns på 58 år som gäller när denna lag träder i kraft och bestämmelserna om en maximipensionsnivå på 66 procent, i deras lydelse vid denna lags ikraftträdande. En pensionsförsäkring anses tecknad först när de försäkringspremier som anges i försäkringsavtalet har börjat betalas.

RP 32/1999, StaUB 23/1999, RSv 111/1999

23.12.1999/1220:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2000.

RP 39/1999, StaUB 25/1999, RSv 113/1999

23.12.1999/1221:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1997.

RP 39/1999, StaUB 25/1999, RSv 113/1999

23.12.1999/1222:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2000.

RP 158/1999, StaUB 27/1999, RSv 117/1999

30.12.1999/1343:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

RP 71/1999, StaUB 26/1999, StoUB 1/1999, RSv 115/1999

30.12.1999/1345:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2000.

RP 71/1999, StaUB 26/1999, StoUB 1/1999, RSv 115/1999

26.5.2000/468:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2000.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2000.

RP 16/2000, FiUB 7/2000, RSv 58/2000

9.6.2000/530:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2000.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2000. På kostnadsersättningar som betalts innan lagen träder i kraft tillämpas dock de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

LM 61/2000, FiUB 9/2000, RSk 12/2000

24.11.2000/995:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2001. Lagen tillämpas på sådant arbete som har utförts den dag lagen träder i kraft och därefter.

Vid beskattningen för 2001 är det avdrag som avses i 127 a § dock högst 5 000 mark och avdraget beviljas endast i den utsträckning som den avdragbara delen av kostnaderna enligt 127 b § överstiger 500 mark.

RP 140/2000, FiUB 26/2000, RSv 145/2000

15.12.2000/1086:

Denna lag träder i kraft den 31 december 2000.

Bestämmelserna i 69 § i denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2000 och bestämmelserna i 71 § första gången vid beskattningen för 2001.

RP 83/2000, FiUB 32/2000, RSv 185/2000

21.12.2000/1165:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2001.

RP 102/2000, FiUB 38/2000, RSv 203/2000

21.12.2000/1166:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 102/2000, FiUB 38/2000, RSv 203/2000

2.3.2001/196:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2001.

RP 184/2000, ShUB 38/2000, RSv 177/2000

29.6.2001/576:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2001.

RP 47/2001, FiUB 8/2001, RSv 76/2001

26.10.2001/860:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2001.

Bestämmelsen i 105 a § 1 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2001.

RP 96/2001, FiUB 15/2001, RSv 116/2001

26.10.2001/896:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2002.

RP 91/2001, FiUB 12/2001, RSv 101/2001

13.12.2001/1241:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Lagens 105 a § 2 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2002.

RP 117/2001, FiUB 29/2001, RSv 172/2001

13.12.2001/1242:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 117/2001, FiUB 29/2001, RSv 172/2001

21.12.2001/1459:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 130/2001, FiUB 33/2001, RSv 183/2001

28.12.2001/1515:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 180/2001, EkUB 20/2001, RSv 203/2001

3.12.2002/1026:

Denna lag träder i kraft den 15 december 2002.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2002.

RP 201/2002, FiUB 22/2002, RSv 168/2002

20.12.2002/1162:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 256/2002, FiUB 37/2002, RSv 226/2002

20.12.2002/1164:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2003.

RP 123/2002, FiUB 36/2002, RSv 223/2002

30.12.2002/1309:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 219/2002, ApUB 8/2002, RSv 210/2002

30.12.2002/1360:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Lagens 92 § 4 punkten tillämpas första gången vid beskattningen för 2002.

RP 122/2002, RP 255/2002, FiUB 35/2002, RSv 222/2002

30.12.2002/1361:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 122/2002, RP 255/2002, FiUB 35/2002, RSv 222/2002

27.6.2003/606:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2003.

RP 10/2003, FiUB 6/2003, RSv 14/2003

5.12.2003/1004:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2004.

RP 50/2003, FiUB 19/2003, RSv 54/2003

15.12.2003/1065:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2004.

RP 49/2003, FiUB 24/2003, LM 138/2003, RSv 64/2003

15.12.2003/1066:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 49/2003, FiUB 24/2003, LM 138/2003, RSv 64/2003

24.6.2004/561:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Lagens 47 § 4 mom., 69 § 4 mom. och 74 § 1 mom. 2 punkt tillämpas första gången vid beskattningen för 2004.

Lagens 54 § 2 mom. och 112 § tillämpas första gången vid beskattningen för år 2005.

Lagens 112 a § tillämpas på förmåner som betalats tillbaka eller återkrävts den 1 januari 2005 eller därefter.

RP 57/2004, FiUB 4/2004, RSv 63/2004

30.7.2004/716:

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2004.

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2005. Av dividender som fysiska personer och dödsbon får är dock 57 procent skattepliktiga och 43 procent skattefria vid beskattningen för 2005.

RP 92/2004, FiUB 12/2004, RSv 117/2004

30.7.2004/728:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2005. Lagens 47 § 3 mom. tillämpas på överlåtelse av aktier och andelar sådan den lydde när denna lag trädde i kraft, om ökningen av aktiekapitalet har antecknats i handelsregistret senast den 31 december 2004.

RP 96/2004, FiUB 13/2004, RSv 118/2004

20.8.2004/772:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Lagen tillämpas med nedan angivna undantag på försäkringspremier och pensioner som betalats samt på andra utbetalningar som gjorts med stöd av en pensionsförsäkring den dag lagen träder i kraft och därefter.

Premier för frivillig individuell pensionsförsäkring som tecknats senast den 5 maj 2004 avdras från förvärvsinkomsterna under skatteåret 2005 enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. Om avdragsrätten förutsätter utredning om att de villkor som avses i 96 § 2 eller 3 mom. i inkomstskattelagen, som var i kraft vid denna lags ikraftträdande, har uppfyllts, kan den skattskyldige dra av högst det belopp som denne kunde ha dragit av under skatteåret 2004. En försäkring anses ha tecknats då betalningen av premier enligt försäkringsavtalet har påbörjats.

På försäkringar som tecknas den 6 maj 2004 eller därefter tillämpas från och med skatteåret 2004 den åldersgräns om 62 år som är en förutsättning för att försäkringspremierna skall kunna dras av. På försäkringar som tecknats senast den 5 maj 2004 tillämpas skatteåren 2005–2009 de åldersgränsbestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande. En försäkring anses ha tecknats då betalningen av premier enligt försäkringsavtalet har påbörjats.

Den skattskyldige kan skatteåret 2005 dra av premier för sammanlagt högst 8 500 euro för en i 2 mom. avsedd frivillig individuell pensionsförsäkring som tecknats den 6 maj 2004 eller därefter. I sådana fall avdras i första hand premierna för den förstnämnda försäkringen.

Med avvikelse från vad som bestäms i 34 a § i denna lag utgör pension och annan försäkringsutbetalning som erläggs på basis av en senast den 5 maj 2004 tecknad, i 34 a § avsedd frivillig individuell pensionsförsäkring skattepliktig förvärvsinkomst till den del pension eller annan försäkringsutbetalning erläggs av försäkringsbesparingar som uppstått av före lagens ikraftträdande eller av under skatteåret 2005 betalda premier och av avkastning på dessa besparingar under försäkringsperioden.

I fråga om individuella frivilliga pensionsförsäkringsavtal som ingåtts senast den 5 maj 2004 skall försäkringsbolagen på begäran av skattemyndigheterna ge upplysningar om försäkringsbesparingens belopp, om intjänade besparingar och om pensioner som betalats av dessa besparingar, liksom även meddela andra för beskattningen behövliga uppgifter.

Om den skattskyldige har tecknat en individuell frivillig pensionsförsäkring senast den 5 maj 2004 och försäkringspremier har betalats efter år 2005 och om 5 mom. inte kan tillämpas på grund av att de i 6 mom. avsedda uppgifterna inte har erhållits på ett tillförlitligt sätt, uppdelas den på grundval av försäkringen betalade pensionen i förvärvs- och kapitalinkomst enligt bedömning, på grundval av erhållen utredning.

Från och med skatteåret 2005 tillämpas de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande på kollektiva tilläggspensionsarrangemang, om den skattskyldige den 5 maj 2004 omfattades av kollektiva tilläggspensionsarrangemang som arbetsgivaren ordnat.

Åldersgränsen i lagens 54 d § 2 mom. som är förutsättningen för tillämpningen av 68 § 2 mom. tillämpas på försäkringar som tecknas den 6 maj 2004 eller därefter. På försäkringar som tecknas senast den 5 maj 2004 tillämpas åldersgränsen enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft.

Vad som i denna lag föreskrivs om premier för en obligatorisk pensionsförsäkring och om pensioner som betalas på basis av den tillämpas på avdragsrätt för premier för tilläggspensionsskydd som avses i lagen om pension för företagare och i lagen om pension för lantbruksföretagare samt på beskattningen av pension som betalas på basis av sådan försäkring.

Premierna för en frivillig individuell pensionsförsäkring som tecknats före den 1 januari 2005 är avdragsgilla utan hinder av att försäkringen enligt försäkringsavtalet kan återköpas även på grund av att den försäkrades make är arbetslös. Härvid tillämpas inte vad som bestäms i 34 a § 4 mom. En försäkring anses ha blivit tecknad när premier enligt försäkringsavtalet har börjat betalas. (21.12.2004/1233)

RP 80/2004, FiUB 9/2004, RSv 110/2004

21.12.2004/1233:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagen tillämpas vid beskattningen för 2005.

RP 245/2004, FiUB 36/2004, RSv 220/2004

30.12.2004/1273:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2005.

RP 146/2004, FiUB 38/2004, RSv 240/2004

30.12.2004/1275:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2005.

RP 257/2004, FiUB 40/2004, RSv 246/2004

30.12.2004/1288:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 206/2004, FvUB 26/2004, RSv 245/2004

28.1.2005/40:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005 och den tillämpas första gången vid beskattningen för 2005.

RP 183/2004, ShUB 27/2004, RSv 161/2004

20.5.2005/334:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2005.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2004.

RP 23/2005, FiUB 6/2005, RSv 40/2005

10.6.2005/409:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2005.

Vid beräkning av det till studielånsavdrag berättigande studielånsbelopp som avses i 127 d § 2 mom. beaktas studielån som har lyfts för högskolestudier som har inletts den 1 augusti 2005 och därefter.

RP 11/2005, KuUB 5/2005, RSv 57/2005

15.7.2005/528:

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2005.

RP 266/2004, LM 58/2005, FvUB 10/2005, RSv 83/2005

15.7.2005/558:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

Lagen tillämpas första gången på beskattningen för 2006.

RP 17/2005, JsUB 3/2005, RSv 93/2005

15.7.2005/564:

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2005.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 64/2005, FiUB 17/2005, RSv 88/2005

23.9.2005/770:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

RP 263/2004, LaUB 10/2005, GrUU 20/2005, RSv 98/2005

4.11.2005/858:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 2006.

RP 104/2005, FiUB 20/2005, RSv 122/2005

9.12.2005/968:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 172/2005, FiUB 30/2005, RSv 158/2005

22.12.2005/1088:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006 på avgifter som har betalts efter lagens ikraftträdande.

LM 164/2003, FiUB 26/2005, RSk 25/2005

22.12.2005/1115:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 68/2005, RP 129/2005, ShUB 22/2005, RSv 139/2005

22.12.2005/1128:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 117/2005, FiUB 34/2005, RSv 174/2005

22.12.2005/1136:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Fotnoten har tillfogats som rättelse.

RP 193/2005, FiUB 41/2005, RSv 192/2005, Rådets direktiv 2005/19/EEG (32005L0019); EGT nr L 58, 4.3.2005, s. 19

22.12.2005/1143:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Ändringen av 123 § 1 mom. och 136 § 1 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2006. De övriga ändringarna tillämpas första gången vid beskattningen för 2007.

RP 144/2005, FiUB 44/2005, RSv 218/2005

22.12.2005/1155:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 212/2005, FiUB 43/2005, RSv 215/2005

29.12.2005/1227:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 2005. Lagen tillämpas också på arbete som har börjat före lagens ikraftträdande. Om arbetet på ett särskilt arbetsställe har börjat före lagens ikraftträdande, tillämpas på yrkande av den skattskyldige i hans eller hennes beskattning de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande, om de leder till ett slutresultat som för den skattskyldige är fördelaktigare än tillämpningen av denna lag.

RP 211/2005, FiUB 46/2005, RSv 220/2005

8.12.2006/1097:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 93/2006, GrUB 8/2006, RSv 113/2006

22.12.2006/1216:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 266/2006, FiUB 39/2006, RSv 228/2006

22.12.2006/1218:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2007. Lagens 127 a § 3 mom. tillämpas dock första gången redan vid beskattningen för 2006.

RP 144/2006, FiUB 37/2006, RSv 209/2006

22.12.2006/1223:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Lagen tillämpas första gången på löneinkomst som förvärvats den 1 januari 2007 eller därefter.

RP 158/2006, FiUB 31/2006, RSv 179/2006

29.12.2006/1425:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2007. Lagen tillämpas på de fissioner som genomförs den 1 januari 2007 eller därefter. Det 123 § 1 mom. som gällde när denna lag trädde i kraft tillämpas, om delningsplanen vid en fission har antecknats i handelsregistret före den 1 januari 2007.

RP 247/2006, FiUB 42/2006, RSv 250/2006, Rådets direktiv 2005/19/EG, (32005L0019); EUT nr L 58, 4.3.2005, s. 19

9.2.2007/162:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för det skatteår under vilket lagen träder i kraft.

RP 271/2006, FiUB 44/2006, RSv 274/2006

30.3.2007/337:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

RP 254/2006, AjUB 15/2006, RSv 286/2006

13.4.2007/452:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2007.

RP 267/2006, AjUB 17/2006, RSv 308/2006

11.5.2007/545:

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Denna lag har upphävts genom L 29.12.2011/1520, som gäller fr.o.m. 1.1.2012.

RP 177/2006, JsUB 18/2006, RSv 280/2006

2.11.2007/955:

Denna lag träder i kraft den 9 november 2007.

RP 59/2007, FiUB 9/2007, RSv 40/2007

7.12.2007/1141:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2008. Det fulla beloppet av studiepenningsavdraget enligt 105 § i denna lag är 2 300 euro år 2008, dock högst studiepenningens belopp.

RP 57/2007, FiUB 15/2007, RSv 84/2007

11.4.2008/202:

Denna lag träder i kraft den 16 april 2008 och gäller till och med den 31 mars 2009.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 2008.

RP 8/2008, FiUB 4/2008, RSv 23/2008

18.7.2008/530:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2008.

RP 13/2008, EkUB 7/2008, RSv 51/2008

19.12.2008/946:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. (29.12.2011/1517)

Lagens 98 a § gäller till och med den 31 december 2012. (29.12.2011/1517)

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2009. Lagens 98 a § tillämpas dock endast vid beskattningen för 2009–2012. (29.12.2011/1517)

RP 112/2008, FiUB 22/2008, RSv 157/2008

30.12.2008/1078:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2009.

RP 176/2008, FiUB 23/2008, RSv 171/2008

30.12.2008/1085:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Den till lagen temporärt fogade 43 a § gäller till och med den 31 december 2009. De till lagen temporärt fogade 43 b § 1 mom. och 43 c § gäller till och med den 31 december 2011 samt 43 b § 2 och 3 mom. till och med den 31 december 2013.

Bestämmelserna i 55 § 2 och 3 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2008. Skogsavdrag för skogsfastigheter som överlåtits före den 1 januari 2008 beaktas inte när det högsta beloppet enligt 55 § 2 mom. fastställs.

RP 206/2008, FiUB 32/2008, RSv 205/2008

24.4.2009/275:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2009.

RP 13/2009, GrUB 2/2009, RSv 30/2009

15.5.2009/329:

Denna lag träder i kraft den 22 maj 2009.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2008.

Som det i beskattningen oavskrivna beloppet av sådana utgifter med lång verkningstid som avses i 24 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och av utgifter för anskaffning av anläggningstillgångar som avses i III avdelningen 3 kap. i den lagen och som Ekokem Oy Ab hade i början av skatteåret 2008 och som värdet av andra tillgångar i beskattningen betraktas bokföringsvärdet av tillgångarna enligt det bokslut som upprättats för den räkenskapsperiod som avslutades den 31 december 2007.

RP 220/2008, FiUB 5/2009, RSv 44/2009

29.5.2009/353:

Denna lag träder i kraft den 4 juni 2009 och gäller till och med 31 december 2011.

Lagen tillämpas på beskattningen för skatteåren 2009–2011.

RP 53/2009, FiUB 6/2009, RSv 56/2009

29.5.2009/366:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2010.

RP 233/2008, LaUB 3/2009, RSv 37/2009

26.6.2009/469:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

Lagen tillämpas på dividender som kan lyftas den 1 januari 2010 eller därefter.

RP 47/2009, FiUB 8/2009, RSv 81/2009

22.12.2009/1208:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

På utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och på utbildningsstöd och förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) som har beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 178/2009, GrUU 27/2009, ShUU 20/2009, AjUB 11/2009, RSv 224/2009

22.12.2009/1248:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. Lagens 48 § 8 mom. är i kraft till och med den 31 december 2010.

RP 118/2009, FiUB 34/2009, RSv 188/2009

22.12.2009/1251:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2010, dock så att 67 § och 96 § 5 mom. tillämpas redan vid beskattningen för 2009.

RP 133/2009, FiUB 39/2009, RSv 208/2009

22.12.2009/1321:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 208/2009, KoUB 23/2009, RSv 203/2009

22.12.2009/1365:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagens 124 a § gäller till och med den 31 december 2011.

RP 245/2009, FiUB 44/2009, RSv 251/2009

29.12.2009/1736:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2010.

RP 244/2009, FiUB 43/2009, RSv 252/2009

29.12.2009/1741:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagen tillämpas med nedan angivna undantag på pensionsförsäkringspremier och pensioner som betalas samt på andra utbetalningar som görs med stöd av en pensionsförsäkring den dag lagen träder i kraft och därefter. Bestämmelserna om dödsfallsförsäkring tillämpas på försäkringar som hänför sig till pensionsförsäkring som har tecknats den 18 september 2009 eller därefter. Försäkringarna anses ha blivit tecknade när premierna har börjat betalas enligt avtalet.

Den åldersgräns enligt 54 d § 2 mom. 1 punkten som krävs för att pensionsförsäkringspremier ska vara avdragsgilla tillämpas på försäkringar som tecknas den 18 september 2009 eller därefter från och med beskattningsåret 2009.

Med avvikelse från bestämmelserna i 34 a § är en pension som grundar sig på en frivillig individuell pensionsförsäkring som tecknats av en fysisk person, andra pensionsutbetalningar, belopp på grundval av återköp och utbetalningar på grundval av ett långsiktigt sparavtal enligt 54 d § skattepliktig förvärvsinkomst, om de grundar sig på premier och inbetalningar som dragits av från förvärvsinkomsten och på avkastning på dem.

På försäkringar som har tecknats senast den 17 september 2009 tillämpas beskattningsåren 2010–2016 åldersgränsen enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. På rätten att avdra premierna tillämpas i övrigt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

På pension som grundar sig på en försäkring som tecknats senast den 17 september 2009 och på annan utbetalning tillämpas, i stället för 34 b § 1 mom., 34 a § 4 mom. sådant det lyder när denna lag träder i kraft.

Denna lags 68 § 2 mom. tillämpas på försäkringar som tecknas den 18 september 2009 eller därefter. På försäkringar som arbetsgivare tar för arbetstagare och som tecknas senast den 17 september 2009 tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

RP 158/2009, FiUB 40/2009, RSv 222/2009

11.6.2010/504:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2010.

RP 288/2009, FiUB 12/2010, RSv 37/2010

30.12.2010/1410:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2011. Lagens 50 § 1 mom. tillämpas dock första gången på förluster som har uppkommit under skatteåret 2010.

RP 122/2010, RP 258/2010, FiUB 47/2010, RSv 240/2010

30.12.2010/1415:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 122/2010, RP 258/2010, FiUB 47/2010, RSv 240/2010

17.6.2011/772:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.

RP 174/2010, AjUB 15/2010, RSv 303/2010

29.12.2011/1515:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2012.

Lagens 124 a och 124 c § gäller till och med den 31 december 2012 och tillämpas vid beskattningen för 2012.

Lagens 58 b och 124 b § gäller till och med den 31 december 2013. Lagens 58 b § tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2012 och 2013 och 124 b § tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2013.

RP 50/2011, RP 130/2011, FiUB 23/2011, RSv 104/2011

29.12.2022/1517:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

RP 50/2011, RP 130/2011, FiUB 23/2011, RSv 104/2011

29.12.2011/1520:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

RP 50/2011, RP 130/2011, FiUB 23/2011, RSv 104/2011

11.5.2012/219:

Denna lag träder i kraft den 15 maj 2012.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2012.

RP 148/2011, FiUB 7/2012, RSv 27/2012

29.6.2012/383:

Denna lag träder i kraft den 29 juni 2012.

RP 58/2012, FiUB 17/2012, RSv 68/2012

31.8.2012/489:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Lagens 124 b § gäller till och med den 31 december 2013 och tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2013.

RP 28/2012, FiUB 14/2012, RSv 66/2012

14.12.2012/774:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 32/2012, EkUB 11/2012, RSv 117/2012

14.12.2012/785:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2013. Lagens 127 b § tillämpas dock på arbete som har utförts 2007 eller därefter.

RP 87/2012, FiUB 23/2012, RSv 111/2012

14.12.2012/787:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

PR 88/2012, FiUB 28/2012, RSv 127/2012

14.12.2012/788:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2013.

PR 88/2012, FiUB 28/2012, RSv 127/2012

14.12.2012/792:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

På en frivillig individuell pensionsförsäkring som tecknats innan lagen har trätt i kraft och på ett långsiktigt sparavtal som ingåtts innan lagen har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. En försäkring anses vara tecknad och ett långsiktigt sparavtal anses ingått när betalningen av premier enligt försäkringsavtalet eller inbetalning enligt det långsiktiga sparavtalet har påbörjats.

På kollektiva tilläggspensionsarrangemang tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet om den skattskyldige vid ikraftträdandet har omfattats av ett kollektivt tillägspensionsarrangemang som arbetsgivaren ordnat.

RP 90/2012, FiUB 25/2012, RSv 120/2012

21.12.2012/878:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Vid överklagande av beslut som Skatteförvaltningen meddelat innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

RP 76/2012, FiUB 29/2012, RSv 136/2012

28.12.2012/929:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 133/2012, EkUU 41/2012, GrUU 32/2012, AjUB 7/2012, RSv 163/2012

28.12.2012/990:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Lagens 124 a § är i kraft till och med den 31 december 2015.

RP 176/2012, FiUB 36/2012, RSv 169/2012

9.8.2013/575:

Denna lag träder i kraft den 12 augusti 2013. Lagen tillämpas dock redan från och med den 1 juli 2013.

RP 65/2013, FiUB 11/2013, RSv 92/2013

30.12.2013/1235:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 152/2013, AjUB 11/2013, FvUU 28/2013, RSv 210/2013

30.12.2013/1237:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2014. Om beslutet om att ändra ett samfunds räkenskapsperiod har fattats den 21 mars 2013 eller därefter så att samfundets skatteår inte går ut 2013 eller så att det skatteår som går ut 2014 har börjat efter den 21 mars 2013, är samfundets inkomstskattesats vid beskattningen för skatteåret 2014 dock 24,5 procent.

Lagen tillämpas på sådan utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som har erhållits den 1 januari 2014 eller därefter. Till den del som utbetalningen av medel innehåller kapitalinvesteringar som har gjorts före lagens ikraftträdande tillämpas dock 33 b § 6 mom. samt 45 a och 46 a § första gången på sådan utbetalning av medel som har erhållits den 1 januari 2016.

RP 185/2013, FiUB 32/2013, RSv 221/2013

30.12.2013/1246:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Bestämmelserna i 92 § 14 punkten och 127 d § 1 och 2 mom. träder dock i kraft den 1 augusti 2014 och 58 § 1 och 2 mom. den 1 januari 2015.

Lagens 48 a § gäller till och med den 31 december 2014.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2014, dock så att 92 § 16 punkten tillämpas redan vid beskattningen för 2013 samt 48 a § vid beskattningen för åren 2013 och 2014.

RP 105/2013, RP 181/2013, FiUB 22/2013, RSv 148/2013

30.12.2013/1254:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 194/2013, FiUB 33/2013, RSv 222/2013

12.12.2014/1086:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Lagens 58 b och 126 a § gäller till och med den 31 december 2017.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2015 dock så att 58 § 2 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2018. Lagens 58 b § tillämpas vid beskattningen för åren 2015–2017.

RP 122/2014, FiUB 25/2014, RSv 179/2014

12.12.2014/1090:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2015.

RP 220/2014, FiUB 31/2014, RSv 193/2014

30.12.2014/1399:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2015.

RP 130/2014, FiUB 32/2014, RSv 209/2014

30.12.2014/1404:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2015.

På överföring av de medel som finns i statens säkerhetsfond vid lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 176/2014, FiUB 33/2014, RSv 217/2014

30.12.2014/1408:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 180/2014, FiUB 36/2014, RSv 221/2014

20.3.2015/299:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2016.

RP 321/2014, ShUB 40/2014, RSv 270/2014

22.5.2015/654:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2016.

RP 302/2014, FiUB 41/2014, RSv 285/2014

17.12.2015/1546:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Lagens 58 b § gäller till och med den 31 december 2018.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2016 dock så att 58 § 2 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2019. Lagens 58 b § tillämpas vid beskattningen för åren 2016–2018.

Lagens 50 § 1 mom. tillämpas på överlåtelseförluster som uppstått skatteåret 2016 och därefter.

RP 31/2015, FiUB 8/2015, RSv 49/2015

29.6.2016/530:

Denna lag träder i kraft den 4 juli 2016.

Lagen tillämpas från och med den 1 januari 2016.

RP 91/2016, FiUB 8/2016, RSv 95/2016, Rådets direktiv 2014/86/EU (32014L0086) EUT nr L 219, 25.7.2015, s. 40

9.9.2016/776:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Vid sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen meddelat före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 29/2016, FiUB 9/2016, RSv 104/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.