Beaktats t.o.m. FörfS 786/2018.

18.12.1992/1330

Lag om avträdelseersättning för lantbruksföretagare

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

Allmänna stadganden
1 §

Avträdelseersättning beviljas med stöd av denna lag lantbruksföretagare som för att minska lantbruksproduktionen varaktigt avstår från lantbruk så som stadgas i denna lag under 1993-1995.

2 §

Med lantbruksföretagare avses i denna lag en idkare av gårdsbruk som för egen eller gemensam räkning bedriver lantbruk och själv deltar i arbetet.

Med gårdsbruksenhet avses en sådan av en eller flera lägenheter eller lägenhetsdelar bestående enhet för bedrivande av gårdsbruk vilken förvaltas som en helhet.

3 §

Avträdelse enligt denna lag anses ha skettdå de förbindelser som avses i 9 § har tillställts kommunens landsbygdsnäringsmyndighet, landsbygdsnäringsdistriktet eller lantbruksföretagarnas pensionsanstalt som nämns i lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69) och som nedan kallas pensionsanstalten.

Avträdaren
4 §

Rätt till avträdelseersättning har den som avstår från att bedriva lantbruk och är

1) lantbruksföretagare som äger en gårdsbruksenhet eller en del därav,

2) äkta make till en lantbruksföretagare som avses i 1 punkten, fastän han inte har äganderätt till gårdsbruksenheten, och

3) efterlevande make till en lantbruksföretagare som avses i 1 punkten, om den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen hör till egendom i vilken den efterlevande maken har giftorätt.

En person som avses i 1 mom. 1-3 punkten kallas nedan avträdare.

5 §

Villkor för avträdelseersättning är att avträdaren under fem år omedelbart före avträdelsen

1) för egen eller gemensam räkning bedrivit lantbruk på minst tre hektar åker på den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen, och

2) inte har haft i statsbeskattningen skattepliktig inkomst av annat än gårdsbruk eller annan inkomst, om vilken stadgas närmare genom förordning, till ett genomsnittligt belopp av mer än 63 272,73 mark per kalenderår; härvid kan inkomster i anslutning till bedrivande av gårdsbruk lämnas obeaktade, om de upphör till följd av avträdelsen.

Vid tillämpning av 1 mom. 1 punkten anses avträdaren ha fortsatt att bedriva lantbruk även på en åkerareal som legat i träda så att staten betalt trädespremie för den eller som lagts i träda för att lantbruksföretagaren skall befrias från exportkostnadsavgift enligt lagen om exportkostnadsavgift enligt åkerarealen (1314/90).

6 §

Ett ytterligare villkor för avträdelseersättning är att avträdaren då avträdelsen sker har fyllt 55 år men inte 65 år.

Utan hinder av vad som i 1 mom. stadgas om den nedre åldersgränsen för avträdelseersättning har avträdaren, om avträdelsen sker tidigast fem år innan han fyller 55 år, rätt till avträdelseersättning, förutsatt att

1) hans make uppfyller villkoren i 1 mom. och har rätt till avträdelseersättning,

2) hans make som bedrivit lantbruksföretagarverksamhet har blivit berättigad till pension enligt 7 § 1 eller 2 punkten eller avlidit tidigast fem år före avträdelsen, eller

3) en annan sådan delägare i en sammanslutning som uppfyller villkoren i 1 mom. och tillsammans med vilken avträdaren för sammanslutningens räkning bedrivit gårdsbruk på den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen är berättigad till avträdelseersättning.

Avträdelseersättning betalas dock inte för tiden innan avträdaren fyller 55 år.

7 §

Rätt till avträdelseersättning har inte en avträdare

1) som vid avträdelsen får invaliditetspension som beviljats tills vidare, individuell förtidspension, arbetslöshetspension eller förtida ålderspension enligt folkpensionslagen (347/56), eller

2) som vid avträdelsen får enligt lagen om pension för lantbruksföretagare betald full invalidpension som beviljats tills vidare, individuell förtidspension, arbetslöshetspension eller förtida ålderspension, eller

3) som själv eller vars make har beviljats generationsväxlingspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare eller enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/90).

Gårdsbruksenheten
8 §

Villkor för avträdelseersättning är att

1) åkermark som hör till den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen inte under de tre senaste åren före avträdelsen har överlåtits och inte heller i samband med avträdelsen överlåts för lantbruksändamål,

2) mer än en tredjedel av jordbruksjordsarealen på den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen är åker- och trädgårdsmark, då jordbruksjorden beräknas enligt 2 § 2 mom. lagen om pension för lantbruksföretagare,

3) den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen inte har något annat än i 5 § 2 mom. angivet gällande avtal som ingåtts med staten för att minska lantbruksproduktionen och som

a) begränsar såväl husdjurs- som växtproduktionen på gårdsbruksenheten, eller

b) begränsar enbart växtproduktionen, men berör över en fjärdedel av hela åkerarealen på gårdsbruksenheten, och

4) den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen under de två sista kalenderåren före avträdelsen har beskattningsbar försäljningsinkomst av växtodling och husdjursskötsel till ett genomsnittligt belopp av minst 3 000 mark per år för varje hektar åker på den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen, med undantag av ett område som avses i 5 § 2 mom. Med försäljningsinkomst jämställs i detta fall den ersättning som betalas enligt lagen om ersättande av skördeskador (530/75).

Som en överlåtelse enligt 1 mom. 1 punkten betraktas likväl inte överlåtelse av ett område som kan anses oväsentligt och inte heller överlåtelse som skett i form av ägobyte i samband med nyskifte enligt 10 § 1 mom. lagen om skifte eller som kan anses ha berott på tvingande ekonomiska svårigheter.

Avträdelsesättet
9 §

En lantbruksföretagare anses ha avstått från lantbruksproduktionen på det sätt som avses i denna lag, om han varaktigt upphör att bedriva lantbruk för egen eller gemensam räkning och förbinder sig att

1) varken använda eller arrendera ut gårdsbruksenhetens åker- eller trädgårdsmark eller produktionsbyggnader för lantbruksproduktion (förbindelse om nedläggning av lantbruksproduktion), och

2) inte överlåta gårdsbruksenhetens åker under sex år från det avträdelseersättningen började och inte heller därefter under den tid då någon av gårdsbruksenhetens avträdare har rätt till avträdelseersättning eller del därav (försäljningsbegränsningsförbindelse för åker).

I förbindelser som avses i 1 mom. jämställs även renhushållningsproduktion med lantbruksproduktion och en förutsättning för erhållande av avträdelseersättning är att avträdaren varaktigt avstår från att bedriva renskötsel i samband med att han avstår från lantbruket.

Alla ägare till åker- och trädgårdsmarken samt produktionsbyggnaderna på den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen skall ge de förbindelser som avses i 1 mom. Maken till avträdaren skall varaktigt avstå från att bedriva lantbruk och renskötsel samt ge i 1 mom. nämnda förbindelser även då, när han varken söker avträdelseersättning eller är ägare till gårdsbruksenheten.

Om avträdaren ensam eller tillsammans med sin make eller om avträdarens make äger flera gårdsbruksenheter, skall de förbindelser som avses i 1 mom. ges för dem alla.

10 §

Om avträdaren eller hans make utöver den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen äger endast en del av en annan gårdsbruksenhet, förutsätts inte att de övriga delägarna till sagda gårdsbruksenhet ger de förbindelser som avses i 9 § 1 mom. Avträdaren och hans make måste likväl upphöra att bedriva lantbruk och renskötsel för egen eller gemensam räkning även på dylik lägenhet.

Genom förordning stadgas närmare för vilka ändamål produktionsbyggnaderna på den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen samt den åker, som är underkastad i 9 § 1 mom. avsedda förbindelser, får användas.

11 §

Utan hinder av 9 § har avträdaren rätt att då han avstår från lantbruksproduktionen lämna utanför i nämnda paragraf avsedda förbindelser

1) ett område av skälig storlek som omfattar driftscentrum samt ett trädgårds- och åkerområde för odling av potatis och trädgårdsprodukter som behövs i det egna hushållet,

2) för ettvart av sina barn en tomt av skälig storlek för byggande av stadigvarande bostad eller fritidsbostad, och

3) områden som har avsevärt större värde om de används för annat ändamål än gårdsbruk.

Avträdelseersättningens belopp
12 §

Avträdelseersättningen består av ett grundbelopp och ett avträdelsetillägg, vilkas storlek bestäms enligt 13-17 §§.

13 §

Avträdelseersättningens grundbelopp är lika stort som den invalidpension som enligt lagen om pension för lantbruksföretagare skulle ha beviljats lantbruksföretagaren, om han vid avträdelsetidpunkten hade haft rätt till full invalidpension.

Då grundbeloppets storlek fastställs beaktas inte sådan rätt till pension som grundar sig på lantbruksföretagarens arbets- eller tjänsteförhållande eller på annan företagarverksamhet än den som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare. Då grundbeloppets storlek fastställs tillämpas inte heller 8 i § 3 mom. lagen om pension för lantbruksföretagare, förutom då en delinvalidpension eller en tidsbunden full invalidpension ändras till en avträdelseersättning och pensionen grundar sig på pensionsfall som inträffat den 1 januari 1989 eller senare.

På grundbeloppet tillämpas 7 g, 8 och 8 a § i lagen om pension för arbetstagare, sådana de lydde vid ikraftträdandet av lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (634/2003). Vid samordningen av grundbeloppet beaktas dock inte sådan grundpension enligt 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare på vilken tillämpas de bestämmelser om samordning som gäller den 1 januari 2005. (30.12.2004/1388)

I fråga om avträdelseersättningens grundbelopp och mottagaren av grundbeloppet gäller, med de undantag om vilka stadgas nedan, i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas om invalidpension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare och om mottagare av sådan pension.

14 §

Avträdelseersättningens avträdelsetillägg är lika stort som avträdarens andel av hektar- och husdjursersättningen för gårdsbruksenheten. Hektar- och husdjursersättningen för gårdsbruksenheten fastställs i enlighet med situationen vid avträdelsetidpunkten på det sätt som stadgas i denna paragraf och i 15 § och delas jämnt mellan de avträdare som är berättigade till avträdelseersättning.

Då hektarersättningen beräknas beaktas det åkerområde som varit i lantbruksproduktion fram till avträdelsen och för vilket i 9 § angivna förbindelser givits och som avträdaren eller hans make som är berättigade till avträdelseersättningen äger. Om den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen ägs av delägarna i ett dödsbo, medräknas likväl i den efterlevande makens till hektarersättning berättigande område även de andelar av åkern som ägs av hans avlidne makes barn. I de fall som avses i 10 § 1 mom. beaktas ett område, som motsvarar den andel som avträdaren och hans make äger av en annan gårdsbruksenhet, vid beräkningen av avträdarnas hektarersättning endast om avträdarna på grundval av hävdvunnet sämjoskifte också bedrivit lantbruk på nämnda gårdsbruksenhet.

Utan hinder av vad som stadgas i 2 mom. beaktas vid beräkningen av hektarersättningen inte åker som under de tre åren närmast före avträdelsen anskaffats eller erhållits på annat sätt än genom arv eller testamente eller med stöd av giftorätt.

15 §

Då hektarersättningen fastställs beräknas åkerns areal med en halv hektars noggrannhet. Om avrundning kan ske åt vartdera hållet, görs den neråt.

Husdjursersättningen fastställs på grundval av antalet husdjursenheter som skall avlägsnas ur produktionen på det sätt som stadgas genom förordning. Ersättning kan dock betalas högst för de husdjursenheter som motsvarar gårdsbrukets stabila husdjursantal.

Statsrådet fattar beslut om markbeloppen för den hektarersättning och ersättning per husdjursenhet som ingår i de avträdelseersättningar som med stöd av denna lag skall beviljas under ett år.

16 §

Utan hinder av vad som 14 och 15 §§ stadgar om fastställandet av avträdelsetillägget är avträdarens avträdelsetillägg högst lika stort som kompletteringsdelen i den generationsväxlingspension som hade beviljats avträdaren, om han vid avträdelsetidpunkten hade haft rätt till generationsväxlingspension enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare. Härvid beaktas likväl endast grundbeloppet som sådan förmån som inverkar på generationsväxlingspensionens kompletteringsdel.

17 § (21.7.2006/616)

Avträdelseersättningens grundbelopp och avträdelsetillägg justeras i enlighet med förändringarna i den allmänna löne- och prisnivån så som bestäms i 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

Ansökan om avträdelseersättning
18 §

När avträdelseersättning söks skall pensionsanstalten tillställas de förbindelser som avses i 9 §. Närmare stadganden om ansökan om ersättning utfärdas genom förordning.

19 §

Avträdelseersättning kan också sökas villkorligt. Sökanden skall härvid tillställa pensionsanstalten förhandsförbindelser som motsvarar de förbindelser som avses i 9 §. Förbindelserna skall vara undertecknade av ersättningssökanden, hans make samt av samtliga ägare till åker- och trädgårdsmarken samt produktionsbyggnaderna på den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen.

Ett villkorligt beslut enligt 1 mom. förfaller, om slutliga förbindelser som motsvarar förhandsförbindelserna inte har tillställts pensionsanstalten inom sex månader från den tidpunkt då det villkorliga beslutet gavs.

När en ansökan om avträdelseersättning avgörs med stöd av denna paragraf, anses vid bedömningen av de villkor för ersättning som avses i 5 § och 8 § 1 mom. 4 punkten såsom avträdelsetidpunkt den tidpunkt då ansökan om ersättning gjordes. För fastställandet av ersättningens storlek betraktas som ersättningens begynnelsetidpunkt ingången av den kalendermånad under vilken det villkorliga beslutet ges.

Utbetalning och indragning av avträdelseersättning samt ersättningens upphörande
20 §

Avträdelseersättning betalas från den avträdelsetidpunkt som avses i 3 §, dock inte förrän avträdaren uppnått den i 6 § 3 mom. stadgade åldern samt upphört med att bedriva lantbruk och renskötsel för egen eller gemensam räkning.

Ersättning betalas inte för längre tid än ett år före ansökan om ersättning och inte heller för en kalendermånad som inte är hel.

21 §

Om en mottagare av delinvalidpension, deltidspension eller för viss tid beviljad full invalidpension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare beviljas avträdelseersättning, ändras pensionen till avträdelseersättningens grundbelopp från närmast följande möjliga förfallodag till den del den grundar sig på företagarverksamhet enligt lagen om pension för lantbruksföretagare. De pensionsrater som ändrats till avträdelseersättningens grundbelopp och som utbetalts efter avträdelseersättningens begynnelsetidpunkt anses som delbetalningar av avträdelseersättningen.

22 §

Om avträdaren då avträdelsen sker är berättigad till för viss tid beviljad full invalidpension enligt folkpensionslagen eller enligt lagar, stadganden eller föreskrifter som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, betalas inget avträdelsetillägg för den tid han är berättigad till nämnda pension.

Om mottagaren av avträdelseersättning beviljas sjukpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension eller förtida ålderspension enligt folkpensionslagen (568/2007) eller lagen om införande av folkpensionslagen (569/2007), indras avträdelsetillägget. Det som föreskrivs ovan tillämpas också om mottagaren av avträdelseersättning beviljas full invalidpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension eller förtida ålderspension enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare eller i lagar om införande av dem eller enligt de lagar eller den pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i 1961 års lag om pension för arbetstagare. Om en ovan nämnd pension som beviljats mottagaren av avträdelseersättning indras, börjar kompletteringsdelen betalas ut på nytt från ingången av den månad som följer på indragningen av pensionen. (21.12.2007/1296)

23 § (22.12.2006/1286)

För den tid för vilken avträdelseersättningens grundbelopp betalas har dess mottagare inte rätt till pension på grundval av företagarverksamhet som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006).

24 § (22.12.2006/1286)

Avträdelseersättningen betraktas inte som pension vars erhållande hindrar att pensionsrätt uppkommer på grund av ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller annan företagarverksamhet än den som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare.

25 §

Avträdelseersättningen indras, om mottagaren av avträdelseersättning börjar bedriva lantbruk eller renskötsel för egen eller gemensam räkning eller om förbindelser som avses i 9 § inte har iakttagits.

Om i 1 mom. avsedd verksamhet eller försummelse av en förbindelse skall anses vara ringa eller om det funnits andra särskilda skäl för verksamheten eller försummelsen, kan avträdelseersättningen indras för viss tid eller beslut fattas om att avträdelseersättningen betalas till samma belopp som tidigare. Ett avträdelsetillägg kan även indras delvis. Sådana särskilda skäl till försummelse som avses i detta moment föreligger, om mark som berörs av förbindelsen, genom ett arrendeavtal som ingåtts för minst fem år, för bedrivande av jordbruk har överlåtits eller arrenderats ut som tillskottsmark till en person som vid överlåtelsetidpunkten bedriver jordbruk på gårdsbruksenheten så att han eller hon i enlighet med 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare har tagit i nämnda lag bestämd försäkring för minimipensionsskydd. Dessutom förutsätts att förvärvaren förbundit sig att under minst fem år i sin besittning ha och odla det område som överlåts eller arrenderas ut. Som i detta moment avsedda särskilda skäl anses också överlåtelse av sådan mark som berörs av förbindelsen för att användas som sådant naturskyddsområde eller landskapsvårdsområde som avses i naturvårdslagen (1096/1996). (22.12.2006/1286)

Indragningen kan verkställas räknat från den tidpunkt då verksamhet som avses i denna paragraf inleddes eller försummelsen skedde.

En mottagare av avträdelseersättning har rätt att av pensionsanstalten få ett bindande förhandsbesked om huruvida en åtgärd, som han eller ägaren till den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen planerar, medför att ersättningen indras enligt denna paragraf.

I fråga om en sådan förvärvare som avses i 2 mom. iakttas i tillämpliga delar 13, 28, 29 och 32 § lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994). Vid beräkning av avträdelseersättningens kapitalvärde beaktas då den avträdelseersättning som betalas efter den överlåtelsetidpunkt som avses i 2 mom. Kapitalvärdet fastställs på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer. (28.3.2002/227)

26 §

När mottagaren av avträdelseersättning fyller 65 år upphör avträdelseersättningens avträdelsetillägg, om inte annat följer av 2 mom., och grundbeloppet ändras till sådan ålderspension som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare och som är av samma storlek som grundbeloppet enligt 13 §.

Har till avträdaren på grundval av vad som stadgas i 22 § eller av den orsaken att avträdelsen skett efter det avträdaren fyllt 59 år inte betalts avträdelsetillägg under minst sex år fram till dess han fyller 65 år, börjar avträdelsetillägget betalas minskat med 50 procent räknat från ingången av månaden efter den under vilken avträdaren fyllt 65 år. En förutsättning för att minskat avträdelsetillägg skall betalas är att de i 9 § angivna förbindelserna har iakttagits räknat från avträdelsetidpunkten och att de fortsättningsvis iakttas. Minskat avträdelsetillägg betalas tills avträdelsetillägg sammanlagt betalts till avträdaren under en tid av sex år, likväl högst tills avträdaren fyller 70 år.

Avträdelseersättningen upphör när mottagaren av avträdelseersättning avlider. När storleken av familjepensionen efter en mottagare av avträdelseersättning fastställs, anses att förmånslåtaren vid sin död haft rätt att på grundval av sin i lagen om pension för lantbruksföretagare angivna företagarverksamhet erhålla full invalidpension vilken är lika stor som grundbeloppet enligt 13 §.

27 §

Om någon har fått avträdelseersättning enligt denna lag mer än han är berättigad till, skall den ersättning som utbetalts utan grund återkrävas. Man kan avstå helt eller delvis från att återkräva den ersättning som utbetalts utan grund, om detta anses skäligt och om utbetalningen av ersättningen inte kan anses bero på svikligt förfarande från mottagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som skall återkrävas är litet.

Avträdelseersättning som utbetalats utan grund får även återkrävas genom att den kvittas mot sådana ersättningsposter som skall utbetalas i framtiden. Av den post som skall utbetalas vid varje tidpunkt får dock inte utan mottagarens samtycke dras av mera än en sjättedel av den del av posten som återstår efter att förskott har innehållits av den i enlighet med lagen om förskottsuppbörd (1118/1996). Med samma inskränkningar kan den avträdelseersättning som utbetalts utan grund återkrävas genom att den kvittas mot sådana poster av invalid- eller ålderspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare som skall utbetalas i framtiden. (22.12.2006/1286)

Beslut om återkrav av avträdelseersättning som har betalts utan grund skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem års preskriptionstid. Den femåriga preskriptionstiden kan förlängas på det sätt som föreskrivs i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder. (21.7.2006/616)

Verkställigheten av lagen
28 §

För verkställigheten av denna lag svarar jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, arbetskrafts- och näringscentralerna och pensionsanstalten. (13.4.2007/438)

Med kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avses i denna lag organ, tjänsteinnehavare och förtroendevalda som avses i 3 § lagen om förvaltningen av landsbygdsnäringar i kommunerna (1558/91).

Genom förordning stadgas hur de uppgifter som enligt denna lag ankommer på landsbygdsnäringsdistrikten skall skötas i landskapet Åland.

29 §

Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skall till pensionsanstalten avge sitt utlåtande om

1) gårdsbruksenheten motsvarar de i 8 § angivna villkoren för ersättning,

2) de områden som med stöd av 11 § lämnats utanför förbindelserna motsvarar de i nämnda paragraf stadgade villkoren,

3) även andra än i 1 och 2 punkten angivna villkor för avträdelseersättning uppfylls, och om

4) antalet i 14 § angivna till hektarersättning berättigande åkerhektar och till husdjursersättning berättigande husdjursenheter som avses i 15 §.

Anser pensionsanstalten att ett ärende till den del som gäller de i 1 mom. 1 eller 2 punkten nämnda villkoren för ersättning eller i 4 punkten avsett antal till ersättning berättigande hektar eller husdjursenheter klart lämnar rum för tolkning, kan pensionsanstalten utöver kommunens landsbygdsnäringsmyndighets utlåtande begära landsbygdsnäringsdistriktets utlåtande om ersättningsansökan.

30 §

Pensionsanstalten avgör ansökan om avträdelseersättning efter att ha erhållit kommunens landsbygdsnäringsmyndighets eller, i de fall som avses i 29 § 2 mom., landsbygdsnäringsdistriktets utlåtande.

31 § (13.4.2007/438)

Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, arbetskrafts- och näringscentralerna och Landsbygdsverket skall vid sidan av pensionsanstalten övervaka att mottagaren av avträdelseersättning inte bedriver lantbruk eller renskötsel för egen eller gemensam räkning och att förbindelser enligt denna lag iakttas.

Sökande av ändring
32 § (25.8.2016/698)

I ett beslut som pensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos den i 128 § i lagen om pension för arbetstagare angivna besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare och i förvaltningsprocesslagen. På undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut tillämpas 140 § i lagen om pension för arbetstagare samt lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006).

Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (673/2016). De medlemmar i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden som förordnats med stöd av 103 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare företräder dem som försäkrats enligt lagen om pension för lantbruksföretagare även när denna lag tillämpas.

33 §

I ett utlåtande som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller landsbygdsnäringsdistrikt har givit med stöd av denna lag får ändring inte sökas genom besvär.

34 §

Ett av pensionsanstalten givet laga kraft vunnet beslut om avträdelseersättning får verkställas på samma sätt som laga kraft vunnen dom i tvistemål, om inte något annat stadgas.

Särskilda stadganden
35 §

Kostnaderna för avträdelseersättningarna betalas av statens medel. De förvaltningskostnader som pensionsanstalten orsakas av verksamheten enligt denna lag sammanslås med förvaltningskostnaderna för dess övriga verksamhet, och pensionsanstalten ersätts för dem så som föreskrivs om förvaltningskostnader enligt lagen om pension för lantbruksföretagare. (22.12.2006/1286)

Staten skall i enlighet med vad som närmare stadgas genom förordning varje år i förskott betala ett belopp som motsvarar vad staten enligt 1 mom. uppskattas vara skyldig att betala.

36 §

Markbeloppet enligt 5 § 1 mom. 2 punkten motsvarar det löneindextal som fastställts för 1992. Markbeloppet justeras enligt de allmänna förändringarna i löne- och prisnivån enligt 9 § lagen om pension för arbetstagare.

37 §

Om inte något annat följer av denna lag gäller för avträdelseersättning i tillämpliga delar 98–100 och 103 §, 105 § 2 mom., 112 § 1 mom., 113 § 3 mom., 115 och 116 §, 119 § 1 och 2 mom., 120 § 2, 4 och 5 mom., 121 och 122 §, 124 § 1 mom., 125, 128, 130 och 132 §, 133 § 1 och 4 mom., 134–140, 180 och 191 §, 192 § 1 mom., 196, 198, 202, 204 och 205 §, 206 § 1 mom. 1 punkten, 208 § 1 och 3 mom., 209 §, 210 § 1, 3 och 4 mom. och 216–218 § i lagen om pension för arbetstagare samt 103 § 1 mom., 114 och 116–124 §, 125 § 2 mom., 126–132, 134, 143 och 145 § samt 146 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare. (22.12.2006/1286)

Pensionsanstalten har rätt att av pensionsskyddscentralen avgiftsfritt få uppgifter som inverkar på avgörandet av ärenden som behandlas med stöd av denna lag.

Från grundbeloppet av avträdelseersättning enligt denna lag kan i enlighet med vad som närmare stadgas genom förordning dras av de försäkringspremier enligt lagen om pension för lantbruksföretagare och lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/81) som mottagaren av avträdelseersättning inte har betalt.

38 §

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

38 a § (10.1.1997/42)

Vad som i denna lag eller med stöd av den stadgas eller bestäms om landsbygdsnäringsdistriktet gäller arbetskrafts- och näringscentralen.

Ikraftträdande
39 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

RP 194/92, JsUB 22/92

Ikraftträdelsestadganden:

10.1.1997/42:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1997.

RP 148/1996, FvUB 25/1996, StoUB 2/1996, RSv 242/1996

5.3.1999/289:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

RP 83/1998, LaUB 22/1998, RSv 250/1998

28.3.2002/227:

Denna lag träder i kraft den 3 april 2002.

Lagen tillämpas på överlåtelser som sker efter det att lagen har trätt i kraft.

En överlåtelse anses ha ägt rum vid den tidpunkt då överlåtelsehandlingen eller arrendeavtalet undertecknades.

RP 200/2001, ShUB 3/2002, RSv 7/2002

9.8.2002/653:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002 och gäller till och med den 31 december 2003.

RP 8/2002, ShUB 10/2002, RSv 86/2002

30.12.2002/1326:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 246/2002, ShUB 46/2002, RSv 235/2002

19.12.2003/1182:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 85/2003, ShUB 26/2003, RSv 105/2003

30.12.2004/1388:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Vid tillämpning av 37 § 1 mom. i denna lag iakttas 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av lagen om pension för arbetstagare (1332/2003).

RP 215/2004, JsUB 12/2004, RSv 216/2004

30.12.2004/1391:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagens bestämmelser om preskription av fordringar tillämpas också på fordringar som uppkommit före lagens ikraftträdande. När preskriptionstiden för en sådan fordran räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess enligt de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Genom denna lag upphävs 11 § 2 mom. i förordningen av den 23 december 1992 om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1468/1992).

RP 192/2004, JsUB 11/2004, RSv 215/2004

21.7.2006/616:

Denna lag träder i kraft den 27 juli 2006.

Lagens 17 § tillämpas från den 1 januari 2007 på alla avträdelser som har skett före lagens ikraftträdande.

Utan hinder av 9 § i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare tillämpas hänvisningen i 37 1 mom. i denna lag till 125 § i lagen om pension för arbetstagare så att den preskriptionstid som avses i lagrummet är fem år från den 1 januari 2007. Preskriptionstiden enligt 27 § 3 mom. i denna lag tillämpas likaså från den 1 januari 2007. När de preskriptionstider som avses ovan beräknas beaktas också den tid som förflutit före lagens ikraftträdande.

Genom denna lag upphävs 19 § i förordningen av den 23 december 1992 om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1468/1992).

RP 34/2006, JsUB 8/2006, GrUU 18/2006, RSv 91/2006

22.12.2006/1286:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. I denna lag avses med företagarverksamhet och pension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare också företagarverksamhet och pension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969).

RP 196/2006, ShUB 42/2006, RSv 201/2006

13.4.2007/438:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 218/2006, JsUB 20/2006, RSv 282/2006

21.12.2007/1296:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Vad som i denna lag föreskrivs om pension enligt folkpensionslagen eller lagen om införande av folkpensionslagen gäller också motsvarande pension enligt folkpensionslagen (347/1956).

RP 91/2007, JsUB 5/2007, RSv 100/2007

25.8.2016/698:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.