Beaktats t.o.m. FörfS 822/2018.

9.10.1992/912

Förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av social- och hälsovårdsministern stadgas med stöd av lagen den 3 augusti 1992 om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/92):

1 kap

Allmänna stadganden

1 §
Tillämpningsområde

För kommunala social- och hälsovårdstjänster som nämns i denna förordning får uppbäras nedan i förordningen fastställda avgifter, om inte något annat stadgas särskilt.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) klient en person eller flera personer som använder social- och hälsovårdsservice eller som servicen gäller; vid hemservice och inom barndagvården anses som klient vid sidan av barnet också föräldrar eller andra vårdnadshavare som lever i gemensamt hushåll med barnet,

2) familj personer som lever i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden samt deras minderåriga barn som bor i samma hushåll; (30.12.1992/1648)

3) vårddag den dag då en person har tagits in för anstaltsvård, vårddygnen därefter och den dag då personen i fråga lämnar anstalten, samt (23.10.1998/772)

4) service i hemmet hemservice enligt 9 § socialvårdsförordningen (607/83) och hemsjukvård som ordnas med stöd av 14 § 1 mom. 2 punkten folkhälsolagen (66/72). (30.12.1992/1648)

FolkhälsoL 66/1972 14 § 1 mom. som gällde vid denna lagens ikraftträdande har upphävts genom L 1327/2010.

2 kap

Avgifter för öppenvårdstjänster

3 §
Service i hemmet (30.12.1992/1648)

För hemsjukvård som ges fortgående och regelbundet och för hemservice enligt 9 § 1 mom. 1 punkten socialvårdsförordningen (607/83) kan uppbäras en skälig månadsavgift som bestäms enligt servicens art och omfattning, klientens betalningsförmåga och familjens storlek. (30.12.1992/1648)

Månadsavgiften får uppgå till högst det belopp av de månadsinkomster som överskrider inkomstgränsen som nedan nämnda betalningsprocenttal anger. Betalningsprocenttalen och inkomstgränserna är följande:

Antal personer Inkomstgräns euro/månad Betalningsprocent
1 576 35
2 1 063 22
3 1 667 18
4 2 062 15
5 2 496 13
6 2 866 11
(23.11.2017/773)

När antalet personer är större än sex höjs inkomstgränsen med 350 euro och betalningsprocenttalet sänks med 1 procentenhet för varje därpå följande person. (23.11.2017/773)

För service i hemmet uppgörs i samråd med klienten en service- och vårdplan. Planen skall omfatta såväl hemsjukvård som hemservice, även om kommunen och samkommunen var för sig svarar för produktionen av servicen. Planen justeras när servicebehovet förändras. (30.12.1992/1648)

För tillfällig hemservice kan tas ut en skälig avgift som kommunen bestämmer. För tillfällig hemsjukvård kan högst 18,90 euro tas ut för läkares eller tandläkares hembesök och högst 12,00 euro för hembesök av någon annan person. För tillfällig hemsjukvård får dock inte tas ut någon särskild avgift hos personer som får fortgående hemsjukvård enligt 1 mom. (23.11.2017/773)

För specialiserad sjukvård som ges i klientens hem kan uppbäras en avgift enligt 8 §. För vård som ges i serie får dock uppbäras högst en avgift enligt 11 §. (23.12.1999/1309)

Avgiften för service i hemmet får inte överstiga kostnaderna för produktionen av servicen. (30.12.1992/1648)

4 § (18.4.1997/343)

4 § har upphävts genom F 18.4.1997/343.

5 §
Boendetjänster

Om någon får ersättning för specialkostnader för serviceboende som nämns i 8 § 2 mom. lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/87) enligt någon annan lag, kan för servicen uppbäras högst en avgift som motsvarar ersättningen. Avgiften får dock inte överstiga kostnaderna för serviceboendet.

6 §
Färdtjänst för gravt handikappade

För färdtjänst som ordnas för gravt handikappade enligt 8 § 2 mom. lagen om service och stöd på grund av handikapp kan uppbäras högst en avgift som motsvarar den avgift som uppbärs i offentlig trafik på orten eller en annan därmed jämförbar skälig avgift.

7 § (23.11.2017/773)
Avgifter för öppenvård vid hälsovårdscentral

Hos den som fyllt 18 år kan i enlighet med vad huvudmannen för en hälsocentral beslutar för läkartjänster inom öppenvården vid hälsocentraler följande avgifter tas ut:

1) en årsavgift på högst 41,20 euro som gäller ett kalenderår vid den hälsovårdscentral till vilken avgiften har betalats; om klienten inte betalar en årsavgift tas en besöksavgift på 20,60 euro ut oberoende av antalet besök, eller

2) en besöksavgift på högst 20,60 euro, avgiften får dock tas ut för endast de tre första besöken på samma hälsovårdscentral under kalenderåret.

Hos den som fyllt 18 år kan på hälsovårdscentralens jourmottagning vardagar mellan klockan 20.00 och 8.00 samt på lördagar, söndagar och helgdagar tas ut högst 28,30 euro per besök i stället för den avgift som anges i 1 mom. Avgiften för jourbesök beaktas inte då de i 1 mom. 2 punkten avsedda besöken räknas.

För individuell fysioterapi vid en hälsovårdscentral kan tas ut högst 11,40 euro per vårdtillfälle.

8 §
Sjukhusens poliklinikavgifter

Hos den som undersöks eller behandlas på polikliniken vid ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet som avses i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) eller på hälsovårdscentralens poliklinik vid ett specialistlett sjukhus kan tas ut högst 41,20 euro per besök. Samma avgift kan tas ut hos alla som fyllt 18 år i samband med den jour som hälsovårdscentralen och sjukhuset gemensamt ordnar på sjukhuset vardagar mellan klockan 20.00 och 8.00 samt på lördagar, söndagar och helgdagar. (23.11.2017/773)

Avgift enligt 1 mom. får inte uppbäras för behandling som ges vid en verksamhetsenhet inom den psykiatriska öppenvården.

Om en patient efter undersökning på poliklinik omedelbart tas in på sjukhuset för vård, uppbärs hos honom i stället för den avgift som stadgas i 1 mom. en avgift enligt 12 §.

8 a § (5.12.2001/1168)
Dagkirurgi

För ett dagkirurgiskt ingrepp som görs i operationssal och som kräver allmän anestesi, omfattande bedövning eller intravenös medicinering kan i stället för den avgift som anges i 8 § tas ut högst 135,10 euro. (23.11.2017/773)

Om en person som undergått ett dagkirurgiskt ingrepp på grund av en komplikation eller av någon motsvarande orsak upptar vårdplatsen till följande dygn kan hos personen i fråga utöver den i 1 mom. nämnda avgiften tas ut den vårddagsavgift som anges i 12 §.

8 b § (23.12.1999/1309)
Laboratorieundersökningar och radiologiska undersökningar

För laboratorieundersökningar och radiologiska undersökningar som görs efter remiss från privatläkare och till vilka inte ansluter sig andra undersökningar eller behandlingsåtgärder kan uppbäras högst en avgift som motsvarar kostnaderna för produktion av servicen.

9 §
Undersökning och vård av mun och tänder

För undersökning och vård av mun och tänder vid en hälsovårdscentral kan tas ut en grundavgift på högst 10,20 euro per besök när vården ges av en munhygienist. För tandläkarvård kan en grundavgift på högst 13,10 euro tas ut och för specialisttandvård högst 19,20 euro per besök. (23.11.2017/773)

Utöver grundavgiften enligt 1 mom. kan för undersökning och vård enligt gällande åtgärdsklassificering inom hälso- och sjukvården för munhygieniska åtgärder tas ut högst följande avgifter:

1) bilddiagnostiska undersökningar

a) tandbild 8,40 euro,

b) panoramaröntgen av käkarna och hela tanduppsättningen 18,90 euro,

2) åtgärder inom förebyggande vård som hänför sig till främjande av munhälsa enligt grupp SC i åtgärdsklassificeringen 8,40 euro per besök,

3) undersökningar, granskningar av tänder och vård av sjukdom enligt åtgärdsklassificeringens svårighetsklass, med undantag för de i 4 punkten angivna protetiska åtgärderna

a) 8,40 euro för en åtgärd i svårighetsklass 0–2,

b) 18,90 euro för en åtgärd i svårighetsklass 3 och 4,

c) 37,50 euro för en åtgärd i svårighetsklass 5–7,

d) 54,90 euro för en åtgärd i svårighetsklass 8–10,

e) 77,00 euro för en åtgärd i svårighetsklass 11 eller högre,

4) protetiska åtgärder

a) rebasering av protes 54,90 euro,

b) reparation av protes 37,50 euro,

c) protes med akryldelar och helprotes 183,50 euro,

d) kronor och bryggor 183,50 euro per tand,

e) skeletterad protes 222,70 euro.

(23.11.2017/773)

Utöver avgifterna enligt 1 och 2 mom. kan de tandtekniska utgifterna för tandregleringsapparater och tandprotetisk behandling uppbäras högst enligt de faktiska kostnaderna, om patienten inte har betalt avgiften direkt till tillverkaren.

För specialmaterial kan uppbäras högst en avgift som motsvarar de verkliga kostnaderna.

Har en patient genom förfarande som strider mot meddelade bruksanvisningar eller av uppenbar vårdslöshet orsakat att en regleringsapparat har försvunnit eller skadats, kan hos honom uppbäras de tandtekniska utgifterna högst enligt de faktiska kostnaderna för anskaffning av en ny regleringsapparat eller reparation av den skadade.

Avgifter som anges i 1–4 mom. får inte uppbäras hos personer som inte har fyllt 18 år. Hos den som har frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken eller som har ett i 2 § lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig (1039/1997) avsett intyg om deltagande i minröjning enligt 1 § 1 mom. 3 punkten i lagen, får avgift inte uppbäras för tandkontroll, profylaktisk behandling eller kliniskt arbete som hör till protetik. (27.12.2001/1482)

9 a § (13.6.2001/506)
Specialiserad sjukvård som hänför sig till mun och käkar

Då specialiserad sjukvård som hänför sig till mun och käkar ges vid en hälsovårdscentral kan i stället för de avgifter som anges i 9 § högst en avgift enligt 8 § 1 mom. eller 8 a § uppbäras, om orsaken till undersökningen och behandlingen är

a) utvecklingsstörning i tänderna, käkarna eller ansiktet,

b) grav, funktionshämmande, omfattande, medfödd utvecklingsstörning eller avsaknad av tänder,

c) smärttillstånd i huvud- och käkregionen,

d) strålbehandling av hals- och huvudregionen, cytostatikabehandling eller

e) mun- och tandvård som är nödvändig för behandling av någon annan sjukdom än en tandsjukdom.

10 § (26.11.2009/951)
Sjuktransport

För sjuktransport med ett sjuktransportfordon kan uppbäras högst en avgift enligt den taxa som har fastställts genom förordning av statsrådet. Denna avgift kan uppbäras även då patientens tillstånd tack vare vård i den mån har förbättrats att transport till vårdplatsen inte behövs.

Den avgift som anges i 1 mom. får inte uppbäras för transport av patient med sjuktransportfordon enligt läkares beslut från en vårdplats vid en hälsovårdscentral eller ett sjukhus till en annan vårdinrättning eller till hemvård.

Enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) har den försäkrade rätt att få ersättning för kostnaderna för sjuktransport enligt vad som stadgas i den nämnda lagen.

11 §
Vård i serie

För vård som ges i serie, såsom kontinuerlig dialysvård, medicinsk rehabilitering, hyposensibiliseringsbehandling, behandling av tal- och röststörningar, strål- och cytostatikabehandling och annan motsvarande vård, kan tas ut högst 11,40 euro per vårdtillfälle. Avgiften får tas ut för högst 45 vårdtillfällen under ett kalenderår. (23.11.2017/773)

Den avgift som anges i 1 mom. får inte uppbäras för vård av personer som inte har fyllt 18 år eller för hyposensibiliseringsbehandling, behandling av tal- och röststörningar, strål- och cytostatikabehandling och annan motsvarande vård som ges vid hälsovårdscentral.

3 kap

Avgifter för anstaltsvård

12 § (19.6.2008/464)
Kortvarig anstaltsvård

Hos den som är i kortvarig anstaltsvård kan tas ut högst 22,50 euro per vårddag för vård och uppehälle på en psykiatrisk verksamhetsenhet och högst 48,90 euro per vårddag för annan kortvarig anstaltsvård. Vid hälsovårdscentraler eller på sjukhus eller vid deras verksamhetsenheter får avgifter dock inte tas ut hos den som inte har fyllt 18 år till den del vårddagarna är fler än sju under ett kalenderår. Avgifter får inte heller tas ut för observationstid enligt 9 § i mentalvårdslagen (1116/1990), om inte den som tagits in för observation på basis av observationen meddelas ett sådant beslut om vård oberoende av patientens vilja som avses i 8 § i den lagen. (23.11.2017/773)

Per kalenderdygn får tas ut vårddagsavgift endast en gång. Om klienten flyttas direkt till en annan anstalt får den remitterande anstalten inte ta ut avgift för den dag då klienten flyttas.

13 §
Avgifter för dag- och nattvård

Om det från vårdsynpunkt är ändamålsenligt att någon vårdas på hälsovårdscentral, sjukhus eller dess verksamhetsenhet eller vid en anstalt inom socialvården eller någon annan verksamhetsenhet antingen endast om dagen (dagvård) eller endast om natten (nattvård), kan hos honom eller henne tas ut högst 22,50 euro per dygn i stället för den avgift som anges i 12 §. (23.11.2017/773)

Den avgift som anges i 1 mom. får inte uppbäras för vård som givits vid en verksamhetsenhet inom den psykiatriska öppenvården, för specialomsorger enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda (519/77), för poliklinisk missbrukarvård, för skyddat arbete som avses i 22 § 2 mom. lagen om service och stöd på grund av handikapp. Avgift får inte heller uppbäras hos personer som inte har fyllt 18 år och som vårdas på hälsovårdscentral eller sjukhus eller dess verksamhetsenhet till den del vårddagarna är fler än sju under ett kalenderår.

14 §
Avgifter för rehabilitering

För rehabilitering som avses i 29 § 1 mom. 7 punkten i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och som ges åt personer med funktionshinder i form av anstaltsvård, eller för rehabilitering som ges såsom specialomsorger om utvecklingsstörda kan högst 16,90 euro per vårddag tas ut. (23.11.2017/773)

Avgift enligt 1 mom. får inte på hälsovårdscentral eller sjukhus eller dess verksamhetsenhet uppbäras hos personer som inte har fyllt 18 år till den del vårddagarna är fler än sju under ett kalenderår.

15 § (27.3.2003/251)
Långvarig anstaltsvård

Innan avgiften för långvarig anstaltsvård bestäms skall den myndighet som beslutar om bestämmandet av avgiften utreda om klienten innan anstaltsvården inletts har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande eller om klienten har minderåriga barn vars underhåll har varit helt eller delvis beroende av klientens inkomster. I utredningen skall även beaktas vad som i 3 § 2 mom. lagen om underhåll för barn (704/1975) bestäms om föräldrarnas ansvar för kostnaderna för barnets utbildning efter det att barnet fyllt 18 år. På basis av utredningen skall avgiften med beaktande av 7 c § 2 mom. och 10 c § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) bestämmas så att underhållet av personen som har levt i gemensamt hushåll med den som skall vårdas och de minderåriga barnen samt rätten för den som fyllt 18 år att av sina föräldrar få understöd för sina utbildningsutgifter kan tryggas på behörigt sätt.

4 kap

Avgifter inom företagshälsovården

16 § (22.12.1994/1335)
Avgifter inom företagshälsovården

För sådan i 14 § 1 mom. 7 punkten och 14 a § 1 mom. 2 punkten folkhälsolagen avsedd företagshälsovård och i 15 § 4 mom. folkhälsolagen avsedd sjukvårds- eller annan service som en hälsovårdscentral har tillhandahållit är arbetsgivaren skyldig att betala avgifter eller ersättningar vilkas storlek bestäms av den kommun eller den samkommun som är huvudman för hälsovårdscentralen.

Grunderna för avgifterna är de nödvändiga och skäliga anläggnings- och driftskostnader som upprätthållandet av god företagshälsovårdspraxis medför. Sådana kostnader är lönekostnaderna för personalen, de obligatoriska lönebikostnader som betalats för dem, övriga driftskostnader för att upprätthålla företagshälsovården samt kostnaderna för anskaffning av anläggningar och inventarier som är nödvändiga för anordnandet av företagshälsovården.

Vad som ovan stadgas om arbetsgivarens skyldighet gäller i tillämpliga delar företagare när de köper företagshälsovård som avses i 14 § 1 mom. 8 punkten folkhälsolagen av hälsovårdscentralerna. Från de avgifter som skall uppbäras hos företagare avdras de ersättningar som folkpensionsanstalten med stöd av 29 § sjukförsäkringslagen betalar till hälsovårdscentralen.

FolkhälsoL 66/1972 14 § 1 mom. och 14 a § som gällde vid denna lagens ikraftträdande har upphävts och 15 § har ändrats genom L 1327/2010. SjukförsäkringsL 364/1963 som gällde vid denna lagens ikraftträdande har upphävts genom SjukförsäkringsL 1224/2004. Se L om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992 8 §.

17 § (22.12.1994/1335)

17 § har upphävts genom L 22.12.1994/1335.

18 § (22.12.1994/1335)

18 § har upphävts genom L 22.12.1994/1335.

5 kap

Övriga avgifter

19 § (27.3.2003/251)
Familjevård

För familjevård enligt 25 § socialvårdslagen (710/1982), med undantag av familjevård som ordnas med stöd av barnskyddslagen (683/1983), kan uppbäras avgift enligt 7 c § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

BarnskyddsL 683/1983 har upphävts genom BarnskyddsL 417/2007. SocialvårdsL 710/1982 25 § har upphävts genom L 263/2015, se FamiljevårdsL 263/2015. Se L om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992 7 c §.

20 § (17.11.2011/1147)
Avgifter inom barnskyddet

Den avgift som enligt 7 § 1 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) tas ut hos föräldrarna för familjevård, anstaltsvård eller boendeservice som enligt barnskyddslagen har getts ett barn i form av vård utom hemmet, stödåtgärd inom den öppna vården eller eftervård fördelas mellan föräldrarna enligt deras betalningsförmåga.

Den avgift som tas ut av barnets eller den unga personens inkomster enligt 7 § 2 och 3 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården för familjevård, anstaltsvård eller boendeservice som enligt barnskyddslagen har getts i form av stödåtgärd inom den öppna vården, vård utom hemmet eller eftervård får uppgå till högst 1 835,20 euro i månaden. Avgiften får dock inte överstiga kostnaderna för att producera servicen. (23.11.2017/773)

21 § (27.3.2003/251)
Uppehälle som hänför sig till specialomsorger om utvecklingsstörda

För fullt uppehälle enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda kan uppbäras en avgift vid kortvarig anstaltsvård så som bestäms i 12 § och vid långvarig anstaltsvård så som bestäms i 7 c § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

22 §
Vård för andningsförlamningspatienter

Kommunal vård som anordnas för andningsförlamningspatienter och transporter i samband med vården är avgiftsfria. Vården skall ordnas på sjukhus eller som vård i hemmet utan att patienten skrivs ut från sjukhuset.

Såsom andningsförlamningspatient anses den som på grund av andningsförlamning är i behov av långvarig vård med hjälp av andningsapparat eller den som är i behov också av kortvarigare vård med hjälp av andningsapparat, när det är fråga om andningsförlamning till följd av polio eller någon annan smittsam sjukdom som social- och hälsovårdsministeriet anser vara jämförbar med polio.

23 § (23.11.2017/773)
Avgift för läkarintyg

För intyg och utlåtanden som ges av läkare och tandläkare kan, beroende på typen av intyg eller utlåtande, tas ut högst 50,80 euro. För läkarintyg som behövs för att få eller behålla den körrätt som avses i körkortslagen (386/2011) kan emellertid tas ut högst 61,00 euro. För intyg eller utlåtanden som hör till vården inom folkhälsoarbetet eller för friskintyg som baserar sig på uppgifter som samlats in i samband med skol- och studerandehälsovården (friskintyg för ungdomar) får ingen avgift tas ut.

24 §
Avgift av den som inte är bosatt i Finland

Hos den som inte är bosatt i Finland kan uppbäras en avgift som högst motsvarar kostnaderna för produktionen av servicen, om inte något annat följer av ett internationellt avtal som binder Finland.

25 §
Avgift för outnyttjad mottagningstid som inte avbeställts

Hos en person som har fyllt 15 år och som har underlåtit att utnyttja och avbeställa en mottagningstid som han eller hon reserverat hos en läkare vid hälsovårdscentral eller för undersökning och vård av mun och tänder eller inom den specialiserade sjukvårdens öppenvård eller för dyr bilddiagnostik kan högst 50,80 euro tas ut. Ingen avgift får dock tas ut när det finns en godtagbar orsak till att den reserverade tiden inte har avbeställts. (23.11.2017/773)

Om inte föräldrarna till ett barn tar emot en dagvårdsplats som på ansökan har beviljats barnet och om inte dagvårdsplatsen har avbeställts förrän vårdförhållandet på basis av kommunens beslut börjar, kan hos barnets föräldrar uppbäras hälften av den månadsavgift som bestäms enligt 7 a § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). (18.4.1997/343)

Se 33 a §. L om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992 7 a § har upphävts genom L 1505/2016.

26 § (19.6.2008/464)

26 § har upphävts genom F 19.6.2008/464.

5 a kap (23.12.1999/1309)

Avgiftstak inom hälso- och sjukvården

26 a § (23.12.1999/1309)
Avgiftstak

Vid uträkning av avgiftstaket enligt 6 a § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården beaktas inte

1) avgifter som ersätts med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948), lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981), lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948), trafikförsäkringslagen (279/1959) eller patientskadelagen (585/1986) eller avgifter för vård som ersätts med stöd av en motsvarande tidigare lag,

2) avgifter för vilkas betalning klienten har fått utkomststöd,

3) avgifter som uppbärs av dem som avses ovan i 24 §.

För tjänster som avses i 1 mom. 1 och 3 punkten kan uppbäras en i förordningen fastställd avgift fastän beloppet av de avgifter som klienten betalt överskrider avgiftstaket.

När avgiftstaket har överskridits får i kortvarig anstaltsvård tas ut högst 22,50 euro per vårddag. (23.11.2017/773)

Se 33 a §. L om olycksfallsförsäkring 608/1948 har upphävts genom L om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015. L om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare 1026/1981 har upphävts genom L om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 873/2015.TrafikförsäkringsL 279/1959 har upphävts genom TrafikförsäkringsL 460/2016.

26 b § (23.12.1999/1309)
Uppföljning av avgifter

Klienten skall visa att det avgiftstak som avses i 6 a § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården har överskridits. Klienten skall ges ett uppföljningskort med hjälp av vilket avgifterna följs upp. När avgiftstaket har överskridits skall ett intyg om detta ufärdas för klienten. Intyget kan utfärdas av sådan verksamhetsenhet i kommunen eller samkommunen som tillhandahåller tjänster som omfattas av avgiftstaket. För att få intyget skall klienten vid behov visa upp verifikationer i original på avgifter som betalts för tjänster som tillhandahållits klienten själv eller minderåriga barn som klienten försörjer.

Hälsovårdscentralen kan för uppföljning av när avgiftstaket nås föra register över de klientavgifter som en klient har betalt. I registret får antecknas endast klientens identifikationsuppgifter, vårdplatser samt fastställda och betalda avgifter.

6 kap

Faktorer som påverkar fastställandet av avgifter enligt betalningsförmågan

27 §
Inkomster som skall beaktas vid bestämmande av betalningsförmåga i fråga om service i hemmet (18.4.1997/343)

Som månadsinkomster som avses i 3 § beaktas klientens samt en med honom i gemensamt hushåll i äktenskap eller i äktenskapliknande förhållanden levande persons skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster. Om de månatliga inkomsterna varierar, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året. (18.4.1997/343)

Med avvikelse från 1 mom. kan såsom skattepliktiga inkomster beaktas en persons eller familjs skattepliktiga motsvarande inkomster som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen, höjda med de procenttal som skattestyrelsen årligen fastställer i sina beslut om beräkningsgrunderna för förskottsuppbörden.

28 § (27.3.2003/251)

28 § har upphävts genom F 27.3.2003/251.

28 a § (20.12.2007/1366)
Inkomst av skog

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 27 § beaktas som inkomst av skog den enligt 7 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog per hektar multiplicerad med arealen skogsmark. Från detta belopp dras av 10 procent och räntorna från skogsbruket.

Inkomsten av skog ska nedsättas på klientens yrkande, om nettopenningvärdet av den lägenhetsbestämda årliga avverkningsmöjligheten enligt skogsvårdsföreningens eller skogscentralens utlåtande är minst 10 procent lägre än inkomsten av skog. Nedsättningen motsvarar skillnaden mellan inkomsten av skog och nettopenningvärdet av den möjliga avverkningen.

29 § (24.4.2003/328)
Inkomster som inte beaktas

Såsom inkomster enligt 27 § skall inte beaktas barnbidrag, vårdbidrag för barn, barnförhöjning enligt folkpensionslagen (347/1956), bostadsbidrag, handikappbidrag, sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring, militärunderstöd, fronttillägg, studiepenning, vuxenstudiepenning, studiestödets bostadstillägg, sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd, ersättning för uppehälle enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991), ersättning för uppehälle enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990), stipendier som betalas på grund av studier och inte heller andra motsvarande understöd eller ersättningar för kostnaderna för familjevård eller stöd för hemvård av barn.

FolkpensionsL 347/1956 har upphävts genom L 569/2007, se FolkpensionsL 568/2007. L om rehabiliteringspenning 611/1991 har upphävts genom L om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 566/2005. L om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning 763/1990 har upphävts genom L 1295/2002, se L om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012.

30 § (27.3.2003/251)
Avdrag från inkomsterna

Såsom avdrag från inkomsterna enligt 27 § skall beaktas betalda underhållsbidrag och andra motsvarande kostnader som orsakas av de faktiska familjeförhållandena samt förmån som skall betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller livstid (sytning).

31 §
Fastställande av avgift

Avgifter som fastställs enligt betalningsförmågan bestäms tills vidare. Avgiften skall dock justeras när

1) klientens eller familjens betalningsförmåga har förändrats väsentligt,

2) det är uppenbart att de förhållanden för familjen som skall beaktas när avgiften bestäms har förändrats,

3) avgiften visar sig vara felaktig eller när

4) den service- och vårdplan som anges i 3 § 4 mom. ändras.

(27.3.2003/251)

Om beslutet om bestämmande av avgift uppenbart har byggt på felaktiga uppgifter som klienten eller hans företrädare har lämnat, kan avgiften rättas retroaktivt för högst ett år. (18.4.1997/343)

7 kap

Särskilda stadganden

32 §
Uppbörd av avgift för frånvarotid

Den i 3 § nämnda månadsavgiften uppbärs också när servicen i hemmet tillfälligt avbryts av någon orsak som beror på klienten samt den i 7 a och 7 c § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården och i 21 § i denna förordning nämnda månadsavgiften också för den tid då ett barn eller en person i anstaltsvård tillfälligt är frånvarande. (27.3.2003/251)

När servicen i hemmet, anstaltsvården eller familjevården avbryts för längre tid än fem dagar uppbärs inte månadsavgift för den tid som överstiger fem dagar. Om hemservicen avbryts för en kortare tid av orsaker som beror på kommunen eller när klienten är i kommunal anstaltsvård uppbärs månadsavgift inte heller för de nämnda fem dagarna. När avbrottet i servicen i hemmet, anstaltsvården eller familjevården pågår hela månaden uppbärs ingen avgift. (30.12.1992/1648)

Om ett barn på grund av sin sjukdom är borta från dagvården en längre tid än tio dagar under en kalendermånad, tas med avvikelse från 1 mom. i avgift ut hälften av den månadsavgift som anges i 7 a § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. När frånvaro som beror på sjukdom pågår en hel kalendermånad tas ingen avgift ut. Avgift får inte heller tas ut för de dagar då barnet är borta från dagvården på det sätt som avses i 11 a § 4 mom. i lagen om barndagvård (36/1973) under de avsnitt av faderskapspenningsperioden som avses i 9 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004). Är barnet av någon annan orsak borta från dagvården hela kalendermånaden, tas i avgift ut hälften av månadsavgiften. (27.12.2012/1064)

När för barndagvården uppbärs avgift för tillfällig frånvaro som avses i 1 mom., uppbärs ingen avgift för annan socialservice som ordnas med anledning av den tillfälliga frånvaron.

För kortvarig anstaltsvård får inte uppbäras avgift enligt 12 § för de hela dygn då klienten under pågående vårdperiod är borta från anstalten. (22.12.1993/1386)

L om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992 7 a § har upphävts genom L 1505/2016. Rubriken i L om barndagvård 36/1973 har ändrats genom L 580/2015 och L 36/1973 har upphävts genom L om småbarnspedagogik 540/2018, som gäller fr.o.m. 1.9.2018.

33 § (23.11.2017/773)
Medel för personligt bruk

När kommunen tar ut en klients inkomster, ersättningar eller fordringar med stöd av 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården ska kommunen lämna kvar minst 15 procent av nettoinkomsterna för klientens personliga bruk, dock minst 108 euro i månaden.

33 a § (19.6.2008/464)
Indexjusteringar

De eurobelopp som anges i 3 § 5 mom., 7 §, 8 § 1 mom., 8 a § 1 mom., 9 § 1 och 2 mom., 11 § 1 mom., 12 § 1 mom., 13 § 1 mom., 14 § 1 mom., 20 § 2 mom., 23 §, 25 § 1 mom. och 26 a § 3 mom. justeras vartannat år i enlighet med förändringarna i folkpensionsindex så att det poängtal för folkpensionsindex används enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalts ut i januari månad justeringsåret har beräknats. De belopp som indexjusterats avrundas till närmaste 0,10 euro.

De eurobelopp som anges som inkomstgräns i 3 § 2 mom. och det eurobelopp som anges som höjning av inkomstgränsen i 3 § 3 mom. samt det minimibelopp för klientens personliga bruk som anges i 33 § justeras vartannat år i enlighet med den förändring av arbetspensionsindex som anges i 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) så att det poängtal för arbetspensionsindex som har fastställts för justeringsåret används för tillämpningen av 98 § i lagen om pension för arbetstagare. Det justerade beloppet avrundas till närmaste hela euro.

Indexjusteringarna träder i kraft den 1 januari det år som följer justeringsåret.

Social- och hälsovårdsministeriet ska under november månad justeringsåret offentliggöra de indexjusterade eurobeloppen i Finlands författningssamling.

34 §
Anvisningar

Närmare anvisningar om tillämpningen av denna förordning meddelas vid behov av social- och hälsovårdsministeriet.

35 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte ändringar:

1) förordningen den 2 december 1983 om avgifter för socialservice (887/83),

2) förordningen den 10 mars 1972 om avgifter och ersättningar som skall uppbäras vid hälsovårdscentral (206/72),

3) förordningen den 15 december 1978 om avgifter och ersättningar som skall uppbäras till hälsovårdscentral för företagshälsovård (984/78), samt

4) förordningen den 21 december 1990 om avgifter och ersättningar i den specialiserade sjukvården (1248/90).

I stället för avgifterna enligt 3, 4 och 9 §§ kan för service i hemmet, barndagvård samt undersökning och vård av mun och tänder till och med den 31 december 1993 uppbäras avgifter av samma storlek som i de förordningar som nämns i 2 mom. 1 och 2 punkten stadgas för motsvarande tjänster. (30.12.1992/1648)

Utan hinder av vad som stadgas i denna förordning kan för service i hemmet fortfarande uppbäras avgifter till den 31 december 1993 med iakttagande av förordningen om försöksverksamhet med avgifter för hemservice (1090/90). (30.12.1992/1648)

Åtgärder som verkställighten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

30.12.1992/1648:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

22.12.1993/1386:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

22.12.1994/1335:

Denna förordning tråder i kraft den 1 januari 1995.

17.2.1995/200:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1995 och gäller till och med den 31 juli 1997.

12.12.1996/1089:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

26.3.1997/290:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1997.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

18.4.1997/343:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.

23.10.1998/772:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.

17.9.1999/904:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

23.12.1999/1309:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

13.6.2001/506:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.

Utan hinder av vad som bestäms i denna förordning kan den kommun eller samkommun som är huvudman för hälsovårdscentralen besluta att det gällande 9 § 2 mom. när denna förordning träder i kraft kan tillämpas till den 31 december 2001. Som grund för avgifterna används då den sjukförsäkringsersättningstaxa som fastställts av folkpensionsanstalten den 8 april 1998.

5.12.2001/1168:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

Avgifterna för dem som när denna förordning träder i kraft får service i hemmet eller är i långvarig anstaltsvård skall justeras så att de uppfyller bestämmelserna i denna förordning före den 31 mars 2002.

Årsavgift till hälsovårdscentral enligt 7 § 1 mom. som betalts 2001 gäller enligt de bestämmelser som gäller vid förordningens ikraftträdande 12 månader fr.o.m. betalningsdagen.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

27.12.2001/1482:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

27.3.2003/251:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2003.

24.4.2003/328:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2003.

Avgifterna för de i 3 § förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården avsedda tjänster som givits i april 2003 skall ändras senast den 1 september 2003 så att de är i överensstämmelse med 29 § i den förordning som gäller innan denna förordning träder i kraft.

Avgifterna för de i 2 mom. avsedda tjänster som ges efter det att denna förordning har trätt i kraft skall bestämmas senast den 1 september 2003 så att de är i överensstämmelse med denna förordning.

28.6.2007/745:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2007.

20.12.2007/1366:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

19.6.2008/464:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2008.

De eurobelopp som anges i 3 § 5 mom., 7 §, 8 § 1 mom. 8 a § 1 mom., 9 § 1 och 2 mom., 11 § 1 mom., 12 § 1 mom., 13 § 1 mom., 14 § 1 mom., 20 § 2 mom., 23 §, 25 § 1 mom. och 26 a § 3 mom. motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalts ut i januari 2007 har beräknats.

De eurobelopp som anges i 3 § 2 och 3 mom. och 33 § motsvarar det poängtal för arbetspensionsindex som har fastställts för tillämpningen av 98 § i lagen om pension för arbetstagare för 2007.

26.11.2009/951:

Denna förordning träder i kraft den 3 december 2009.

26.11.2009/958:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

17.12.2009/1099:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

17.11.2011/1147:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.

27.12.2012/1064:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

21.11.2013/825:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

23.10.2014/842:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

19.11.2015/1350:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

23.11.2017/773:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.