Beaktats t.o.m. FörfS 355/2016.

3.8.1992/734

Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §
Serviceavgift

För kommunala social- och hälsovårdstjänster kan en avgift uppbäras hos den som använder servicen, om inte något annat stadgas genom lag. Avgiften får uppbäras enligt användarens betalningsförmåga.

2 § (6.6.2008/387)
Högsta avgift

Den avgift som tas ut för servicen får vara högst lika stor som kostnaderna för serviceproduktionen.

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas om den högsta avgiften för service och att en avgift ska bestämmas enligt betalningsförmågan. Genom förordning av statsrådet kan det också föreskrivas att avgiften ska justeras enligt förändringen i index.

3 §
Avgift för oanvänd tid

Har någon på förhand reserverat mottagningstid för att få service men utan godtagbar orsak underlåtit att komma till mottagningen den reserverade tiden, kan hos honom uppbäras högst en avgift som anges i förordning.

4 §
Avgiftsfri socialservice

Avgiftsfria är följande former av socialservice:

1) socialt arbete enligt 14 § 1 mom. 1 punkten i socialvårdslagen (1301/2014), social handledning enligt momentets 2 punkt, social rehabilitering enligt momentets 3 punkt, familjearbete enligt momentets 4 punkt, rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor enligt momentets 12 punkt, övervakning av umgänge mellan barn och förälder enligt momentets 13 punkt, stöttat umgänge och övervakade byten enligt 27 § i den lagen samt verksamhet i sysselsättningssyfte för handikappade och arbetsverksamhet för handikappade, med undantag för transporter och måltider, enligt 27 d och 27 e § i socialvårdslagen (710/1982), (30.12.2014/1311)

2) specialomsorger enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/77) och transport enligt 39 § i lagen; för en utvecklingsstörds uppehälle kan dock uppbäras en avgift frånsett partiellt uppehälle för barn som inte fyllt 16 år och partiellt uppehälle för barn som får undervisning enligt 28 § i nämnda lag; till utgången av det läsår då han fyller 16 år,

3) daghemsvård för ett handikappat barn som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen (476/83) då barnets grundskoleundervisning ordnas i samband med vården i daghemmet, i fråga om tiden för den vård som skall anses som grundskoleundervisning,

4) vård av barn och unga personer enligt barnskyddslagen (683/83),

5) service enligt 8 § 1 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), dagverksamhet med undantag för transporter och måltider, personlig assistans samt specialservice i anslutning till serviceboende enligt paragrafens 2 mom. och undersökningar enligt lagens 11 §; för specialkostnaderna för serviceboende och för personlig assistans kan dock en avgift tas ut, om den handikappade får ersättning för dem med stöd av någon annan lag än lagen om service och stöd på grund av handikapp, (19.2.2010/135)

6 punkten har upphävts genom L 22.12.2006/1268. (22.12.2006/1268)

7) poliklinisk missbrukarvård,

8) den service som kommunen skall tillhandahålla enligt äktenskapslagen (234/29), lagen om faderskap (700/75), adoptionslagen (153/85), lagen om underhåll för barn (704/75), lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/83), lagen om tryggande av underhåll för barn (122/77) och lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna (660/66), samt

9) handlingar som har getts till en person i ärenden som gäller hans socialvård.

GrundskoleL 476/1983 har upphävts genom L om grundläggande utbildning 628/1998, BarnskyddsL 683/1983 har upphävts genom BarnskyddsL 417/2007, L om tryggande av underhåll för barn 122/1977 har upphävts genom L om underhållstrygghet 671/1998, se L om underhållsstöd 580/2008. AdoptionsL 153/1985 har upphävts genom AdoptionsL 22/2012. L om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna 660/1966 har upphävts genom L om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna 583/2008, L om faderskap 700/1975 har upphävts genom L 11/2015, fr.o.m 1.1.2016 se Faderskapslag 11/2015.

5 §
Avgiftsfria hälsovårdstjänster

Avgiftsfria är följande hälsovårdstjänster:

1) service och vårdmaterial samt förbrukningsartiklar för behandling av långvarig sjukdom som tillhandahålls inom primärvården på grundval av 13–17 §, 19 § 1 punkten, 20, 24, 27 och 29 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010); avgift får dock tas ut för

a) öppen sjukvård och mun- och tandvård till personer som fyllt 18 år,

b) sluten vård och rehabilitering i sluten vård,

c) individuell fysioterapi,

d) intyg och utlåtanden från yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården när de inte ansluter sig till vården av patienten, och

e) laboratorieundersökningar och bilddiagnostik som utförs efter remiss från privatläkare,

(30.12.2010/1329)

1 a) prehospital akutsjukvård enligt 39 och 40 § i hälso- och sjukvårdslagen, utom sjuktransport vid prehospital akutsjukvård, (30.12.2010/1329)

2) vård vid enheter för psykiatrisk öppenvård med undantag för därtillhörande partiellt uppehälle,

3) vård och uppehälle för andningsförlamningspatienter samt transport i anslutning till vården, så som närmare anges i förordning,

4) vaccinering enligt lagen om smittsamma sjukdomar (583/86), undersökning och behandling av allmänfarliga smittsamma sjuehomar och läkemedel som ordineras för behandlingen samt isolering av den som har eller misstänks ha insjuknat, undersökning och behandling av HIV-infektion och gonoehé samt klamydiainfektion som överförs seehellt, likaså läkemedel som ordineras för behandling av anmälningspliktig smittsam sjukdom, (31.5.1996/367)

4 b) undersökning och vård av levande givare av mänskliga organ, vävnader eller celler, (24.6.2010/654)

5) vård och uppehälle för personer som inte fyllt 18 år till den del vårddagarna är flera än sju under ett kalenderår samt sådan medicinsk rehabilitering, hyposensibiliseringsbehandling, behandling av tal- och röststörningar, strål- och cytostatikabehandling och annan motsvarande behandling som ges i serie samt kontinuerlig dialysbehandling, (30.12.2010/1329)

6) sådan rådgivning, undersökning för rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsmöjligheter, anpassningsträning och rehabiliteringshandledning som hör till den medicinska rehabiliteringen enligt 29 § i hälso- och sjukvårdslagen, (30.12.2010/1329)

7) hjälpmedel i medicinsk rehabilitering enligt 29 § i hälso- och sjukvårdslagen samt utprovning, behövligt förnyande och underhåll av sådana, utom när behovet av hjälpmedel beror på en skada eller yrkessjukdom som ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981), lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948), trafikförsäkringslagen (279/1959), patientskadelagen (585/1986) eller någon tidigare lag som motsvarar dessa, och (24.4.2015/468)

8) av läkare ordinerad transport av en inskriven patient med sjuktransportfordon från en bäddplats vid en hälsovårdscentral eller ett sjukhus till en annan vårdinrättning eller till hemvård. (31.5.1996/367)

6 § (30.12.1992/1646)
Avgiftsfrihet på grund av betalningsförmåga eller av annat skäl

Genom förordning kan stadgas om grunderna för när service som enligt denna lag är avgiftsbelagd skall vara avgiftsfri för användaren.

6 a § (23.12.1999/1308)
Avgiftstak

I syfte att förhindra en oskäligt stor avgiftsbörda skall det finnas ett maximibelopp på 590 euro (avgiftstak) för de kostnader som klientavgifterna under ett kalenderår förorsakar den som använder servicen. Sedan avgiftstaket har nåtts är de tjänster taket gäller avgiftsfria till slutet av kalenderåret. Vid anstaltsvård är det dock möjligt att uppbära en avgift för klientens uppehälle även efter det avgiftstaket har nåtts. Storleken på avgiften för uppehälle bestäms genom förordning av statsrådet. (21.12.2001/1408)

När det sammanlagda beloppet av de avgifter som uppburits hos klienten räknas ut, beaktas avgifter som under kalenderåret uppburits för öppenvårdstjänster vid hälsovårdscentraler, individuell fysioterapi, poliklinikbesök, dagkirurgi, vård i serie, dag- och nattvård, rehabilitering eller kortvarig anstaltsvård inom social- och hälsovården. Avgifter som uppburits för tjänster som utnyttjats av ett barn under 18 år beaktas tillsammans med de avgifter föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare har betalat. Tjänsterna är då i enlighet med 1 mom. avgiftsfria för alla dem vars avgifter beaktas tillsammans. Hos barn under 18 år får inte ens avgift för uppehälle uppbäras. (21.5.2010/434)

Hälsovårdscentralen i klientens hemkommun kan i syfte att förverkliga avgiftstaket samla in uppgifter om de klientavgifter som betalts. Andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården får inte lämna ut uppgifter om avgifter till hälsovårdscentralen utan klientens samtycke.

Om klienten under kalenderåret har betalat mera än 590 euro i avgifter för tjänster som ingår i avgiftstaket, har han eller hon rätt att få tillbaka de avgifter som betalts till för högt belopp. Om krav på återbetalning av de avgifter som betalts till för högt belopp inte har ställts före utgången av kalenderåret efter det år då gränsen 590 euro överskridits, går klienten miste om sin rätt till återbetalning. Om det på grund av en myndighets eller ett försäkringsbolags beslut eller på grund av ändringssökande blir klart först efter uppföljningsåret för avgiftstaket om avgifterna ingår i avgiftstaket eller inte, skall kravet på återbetalning av avgifter som betalts till ett för högt belopp ställas inom ett år från det beslutet har meddelats eller beslut med anledning av besvär har vunnit laga kraft. (21.12.2001/1408)

Avgiftstaket i euro i 1 mom. ska justeras vartannat år utifrån förändringen i folkpensionsindex enligt 2 § i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Beräkningen ska göras utifrån poängtalet för folkpensionsindex för de folkpensioner som skulle betalas ut i januari månad av justeringsåret. Justeringsåret är året före det år i vars början indexjusteringen görs. Det indexjusterade beloppet ska avrundas till närmaste euro. Det indexjusterade avgiftstaket träder i kraft den 1 januari året efter justeringsåret. (6.6.2008/387)

6 b § (4.6.2004/457)
Tjänster under närståendevårdares ledighet (2.12.2005/939)

För tjänster som kommunen tillhandahåller en vårdbehövande under närståendevårdarens lediga dagar enligt 4 § 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård (937/2005) och som ersätter den vård och omsorg som närståendevårdaren ger kan det bestämmas att den vårdbehövande ska betala en avgift på högst 9,90 euro per dag utan hinder av vad som bestäms någon annanstans i lag eller förordning. (6.6.2008/387)

På avgifter som tas ut för i 1 mom. avsedda tjänster tillämpas dock de bestämmelser i lag och förordning enligt vilka en tjänst helt eller delvis är avgiftsfri, med undantag av bestämmelserna om avgiftstak i 6 a §.

Den i 1 mom. avsedda avgiften ska justeras vartannat år utifrån förändringen i folkpensionsindex enligt 2 § i lagen om folkpensionsindex. Beräkningen ska göras utifrån poängtalet för folkpensionsindex för de folkpensioner som skulle betalas ut i januari månad av justeringsåret. Det indexjusterade beloppet ska avrundas till närmaste 0,1 euro. Det indexjusterade eurobeloppet träder i kraft den 1 januari året efter justeringsåret. (6.6.2008/387)

7 §
Avgifter inom barnskyddet

Med avvikelse från 4 § 4 punkten kan för ersättande av kostnaderna för familje- eller anstaltsvård eller boendeservice som enligt barnskyddslagen har getts ett barn i form av stödåtgärd inom den öppna vården, vård utom hemmet eller eftervård, då det är motiverat med beaktande av de berörda personernas utkomstmöjligheter och vårdsynpunkter, hos barnets föräldrar uppbäras en avgift som får vara högst lika stor som det underhållsbidrag som bestäms med stöd av 1-3 §§ lagen om underhåll för barn.

Kommunen kan utan att fastställa avgiften uppbära och lyfta underhållsbidrag till barnet för den tid barnet får familje- eller anstaltsvård eller boendeservice som avses ovan samt använda bidragen för att ersätta kostnaderna för familje- eller anstaltsvården eller boendeservicen.

För ersättande av kostnaderna för familje- eller anstaltsvård eller boendeservice som avses i barnskyddslagen kan med avvikelse från 4 § 4 punkten uppbäras en skälig avgift som skall betalas med barnets eller den unga personens övriga inkomster, ersättningar eller fordringar enligt 14 §.

7 a § (6.6.2008/387)
Avgifter för barndagvård

För daghemsvård och familjedagvård enligt lagen om barndagvård (36/1973) kan det bestämmas en månadsavgift. Avgiften kan tas ut för högst elva kalendermånader under ett verksamhetsår. Om ett barn är i dagvård alla månader under ett verksamhetsår och barnet under ett verksamhetsår är borta från dagvården av någon annan orsak än sjukdom högst tre fjärdedelar av det antal vårddagar per månad som ligger till grund för månadsavgiften, kan avgiften dock tas ut för 12 månader. Vid beräkningen av antalet frånvarodagar beaktas frånvaro som uppgetts på förhand.

Månadsavgiften för heldagsvård får uppgå till högst det eurobelopp enligt familjens storlek av de månadsinkomster som överskrider inkomstgränsen som nedan nämnda betalningsprocenttal anger. Kommunen kan dock fastställa en högsta avgift, om sökanden inte meddelar familjens inkomster. I familjens storlek ska beaktas personer som lever i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden och deras minderåriga barn som bor i samma hushåll.

Avgiftsprocenterna och inkomstgränserna är följande:

Familjens storlek, personerInkomstgräns euro/mån.Högsta avgiftsprocent
21 09911,5
31 3559,4
41 6097,9
51 7167,9
61 8237,9

Om familjen består av fler än sex personer, ska den inkomstgräns som ligger till grund för avgiften höjas med 107 euro för varje följande minderårigt barn i familjen.

Om fler än ett barn i samma familj är i kommunal dagvård, får avgiften för det yngsta barnet i heldagsvård bestämmas enligt den högsta avgiftsprocenten. För nästa barn i åldersordningen i heldagsvård får en lika stor avgift bestämmas som för det yngsta barnet, dock högst 210 euro per månad. För varje följande barn ska avgiften vara 20 procent av avgiften för det yngsta barnet. Avgiften för familjens andra barn eller fler barn i familjen ska bestämmas utifrån den kalkylerade avgiften för heldagsvård för det yngsta barnet.

Inkomstgränserna i euro enligt 3 mom. och eurobeloppet enligt 4 mom. ska justeras vartannat år enligt förändringen i allmänt inkomstnivåindex. Som grund används det genomsnittliga indextalet för året före justeringsåret. Det indexjusterade beloppet ska avrundas till närmaste euro. De indexjusterade eurobeloppen träder i kraft den 1 augusti året efter justeringsåret.

Om ett barn är i dagvård en del av dagen eller om vårdtiden per dag, vecka eller månad annars fortgående är betydligt kortare än den regelrätta vårdtiden i heldagsvård, ska kommunen på de grunder som den bestämmer ta ut en avgift i relation till vårdtiden som är lägre än avgiften för heldagsvård enligt 2–4 mom. Även avgiftsfri förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ska beaktas som en faktor som sänker avgiften för dagvården.

Om dagvården för ett barn börjar eller upphör mitt under en kalendermånad, bestäms en lägre avgift än månadsavgiften enligt antalet vårddagar.

Avgiften för heldagsvård får vara högst 233 euro i månaden per barn. En avgift som är mindre än 21 euro för ett barn uppbärs inte.

För tillfällig dagvård får en avgift som kommunen fastställt bestämmas.

De eurobelopp som avses i 5 och 9 mom. ska justeras vartannat år enligt förändringen i prisindexet för social- och hälsovården. Som grund används det genomsnittliga indextalet för året före justeringsåret. Det indexjusterade beloppet ska avrundas till närmaste euro. De indexjusterade eurobeloppen träder i kraft den 1 augusti året efter justeringsåret.

7 b § (13.3.2003/221)
Personer i långvarig anstaltsvård

Vid fastställande av en avgift enligt denna lag anses som en person i långvarig anstaltsvård

1) den vars anstaltsvård beräknas pågå längre än tre månader, räknat från det anstaltsvården dygnet runt började, samt

2) en annan person än en som avses i 1 punkten, när anstaltsvården dygnet runt har pågått tre månader, om hans eller hennes funktionsförmåga skall anses ha försvagats så att han eller hon fortfarande skall vårdas på anstalt.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. anses inte som en person i långvarig anstaltsvård

1) den som får sådan rehabilitering i anstalt som avses i 3 § 2 mom. 6 punkten förordningen om medicinsk rehabilitering (1015/1991) eller i 2 § 3 punkten lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, eller

2) ett barn eller en ung person som med stöd av barnskyddslagen får vård på anstalt.

7 c § (13.3.2003/221)
Grunderna för avgifter som tas ut för långvarig anstaltsvård

Hos personer i långvarig anstaltsvård tas ut en avgift som bestäms enligt betalningsförmågan. Avgiften kan uppgå till högst 85 procent av klientens månadsinkomster enligt denna lag, om inte något annat bestäms i denna lag. Avgiften får dock vara högst så stor att den som får vård månatligen till sitt förfogande har minst 90 euro. (11.12.2009/1051)

Om den som är i långvarig anstaltsvård omedelbart innan anstaltsvården inletts har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden och hans eller hennes månadsinkomster är större än makens månadsinkomster, bestäms avgiften på basis av makarnas sammanräknade månadsinkomster. Den avgift som tas ut hos en person i långvarig anstaltsvård kan uppgå till högst 42,5 procent av de på ovan nämnda grunder sammanräknade månadsinkomsterna. Den som får anstaltsvård ska dock till sitt förfogande ha minst 90 euro i månaden. Om båda de makar som avses i detta moment är i långvarig anstaltsvård, bestäms avgiften dock enligt vad som anges i 1 mom. (11.12.2009/1051)

Den avgift som anges i 1 mom. får inte hos personer som inte har fyllt 18 år tas ut för långvarig anstaltsvård på hälsovårdscentral eller sjukhus eller dess verksamhetsenhet till den del vårddagarna är fler än sju under ett kalenderår.

Det minimibelopp i euro som avses i 1 och 2 mom. och som ska stå till en persons förfogande ska justeras vartannat år utifrån förändringen i arbetspensionsindexet enligt 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Som grund används det poängtal för arbetspensionsindex som har fastställts för justeringsåret för tillämpning av 98 § i lagen om pension för arbetstagare. Det indexjusterade beloppet ska avrundas till närmaste euro. Det indexjusterade eurobeloppet träder i kraft den 1 januari året efter justeringsåret. (6.6.2008/387)

8 § (30.12.2010/1329)
Avgifter inom företagshälsovården

En arbetsgivare är skyldig att för den företagshälsovård som ges av en hälsovårdscentral enligt 18 § 1 mom. och 19 § 2 punkten i hälso- och sjukvårdslagen eller för sjukvård eller annan service som centralen enligt i 18 § 3 mom. i den lagen har anordnat för arbetsgivaren till hälsovårdscentralen betala avgifter och ersättningar för olika åtgärder och verksamhetsformer inom hälso- och sjukvården, enligt de grunder som anges i förordning av statsrådet.

Företagare och andra som utför eget arbete är skyldiga att för företagshälsovård som en hälsovårdscentral ger enligt 18 § 2 mom. i hälso- och sjukvårdslagen till centralen betala avgifter och ersättningar för olika åtgärder och verksamhetsformer inom hälso- och sjukvården, enligt de grunder som anges i förordning av statsrådet.

Grunderna för avgifter och ersättningar enligt 1 och 2 mom. ska genom förordning av statsrådet bestämmas så att dessa täcker kommunernas genomsnittliga faktiska kostnader.

9 § (17.9.2004/858)
Specialpoliklinikavgift

Vid sjukhus som drivs av samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt kan specialpoliklinikverksamhet ordnas vardagar efter klockan 16.00 samt lördagar och söndagar. På avgifter som tas ut för undersökningar och vård i samband med specialpoliklinikverksamheten tillämpas inte 2 § 2 mom. eller 6, 6 a och 11 §.

Användningen av specialpolikliniktjänster ska bygga på att den som använder en tjänst själv frivilligt har sökt sig till polikliniken för undersökning eller vård och på att patienten är medveten om specialpoliklinikens avgiftspraxis. Patienten ska om han eller hon så önskar ha möjlighet att med stöd av hälso- och sjukvårdslagen få sådan vård som sjukvårdsdistriktet ansvarar för att anordna så att avgiften i stället för enligt denna paragraf bestäms i enlighet med andra bestämmelser i denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. (30.12.2010/1329)

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser vid behov utfärdas om ordnandet av specialpoliklinikverksamhet och innehållet i den.

10 § (13.3.2003/221)
Faktorer som skall beaktas vid bestämmande av betalningsförmågan

Utan hinder av någon annan lag kan vid bedömning av betalningsförmåga och vid bestämmande av avgift, enligt vad som närmare bestäms i denna lag eller en med stöd av den utfärdad förordning, beaktas att den som saken gäller lever i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden, att det finns minderåriga barn i samma hushåll, andra av personens faktiska familjeförhållanden beroende faktorer som påverkar hans eller hennes betalningsförmåga samt den underhållsskyldighet som avses i lagen om underhåll för barn.

När storleken av en avgift som skall fastställas enligt betalningsförmågan bestäms skall inkomsterna hos de personer som använt servicen beaktas så som närmare bestäms i denna lag eller en med stöd av den utfärdad förordning.

10 a § (20.12.1996/1134)
Inkomster som ligger till grund för bestämmande av dagvårdsavgift

Vid beslut om fastställande av avgift för barndagvård beaktas som familjens inkomster klientens samt den med honom i gemensamt hushåll i äktenskap eller i äktenskapsliknande förhållanden levande persons skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster. Om de månatliga inkomsterna varierar, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året. Som skattepliktiga inkomster beaktas motsvarande inkomster som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen, höjda med de procenttal som skattestyrelsen årligen fastställer i sina beslut om beräkningsgrunderna för förskottsuppbörden.

Som inkomst av skog beaktas den enligt 7 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog per hektar multiplicerad med arealen skogsmark. Från detta belopp dras av 10 procent och räntorna från skogsbruket. Inkomsten av skog ska dessutom nedsättas på klientens yrkande, om nettopenningvärdet av den lägenhetsbestämda årliga avverkningsmöjligheten enligt skogsvårdsföreningens eller skogscentralens utlåtande är minst 10 procent lägre än inkomsten av skog. Nedsättningen motsvarar skillnaden mellan inkomsten av skog och nettopenningvärdet av den möjliga avverkningen. (7.12.2007/1217)

Som inkomster ska inte beaktas barnbidrag, förmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), barnförhöjning enligt folkpensionslagen (568/2007), bostadsbidrag, sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring, militärunderstöd, fronttillägg, studiepenning, vuxenutbildningsstöd, studiestödets bostadstillägg, sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd, ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), kostnadsersättning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012), stipendier som betalas på grund av studier och andra motsvarande understöd, ersättningar för kostnaderna för familjevård och stöd för hemvård av barn. (28.12.2012/941)

Som avdrag från inkomsterna skall beaktas betalda underhållsbidrag och andra motsvarande kostnader som orsakas av de faktiska familjeförhållandena samt förmån som skall betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller livstid (sytning).

Dagvårdsavgiften fastställs i motsvarighet till situationen vid betalningstidpunkten enligt antingen konstaterbara eller uppskattade inkomster.

10 b § (13.3.2003/221)
Inkomster som ligger till grund för bestämmande av avgift för långvarig anstaltsvård

Såsom månadsinkomster enligt 7 c § 1 mom. beaktas i fråga om den som är i långvarig anstaltsvård inkomsterna efter förskottsinnehållning och förskottsbetalning samt skattefria inkomster enligt vad som bestäms i denna paragraf. När en avgift bestäms enligt 7 c § 2 mom. på basis av de sammanräknade månadsinkomsterna, beaktas på motsvarande sätt såsom månadsinkomst även inkomsterna för en person som omedelbart innan anstaltsvården inleddes har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden med den som är i långvarig anstaltsvård. Varierar månadsinkomsterna, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året.

Förutom löneinkomster beaktas pensioner och med dem jämförbara fortlöpande förmåner, livräntor samt förmån som skall betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning) samt andra fortlöpande personliga inkomster samt nettoinkomster av kapital och annan egendom, såsom ränte-, dividend- och hyresinkomster.

Såsom inkomster beaktas även kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelar av jordbruk och näringsverksamhet som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen samt skattskyldigs andel av sammanslutnings inkomst. Nämnda inkomster kan, i jämförelse med den inkomst som den senast verkställda beskattningen visar, justeras med de procenttal som skattestyrelsen årligen fastställer i sitt beslut om den inkomst som skall läggas till grund för förskott. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i denna paragraf beaktas inkomst av skog på det sätt som anges i 10 a § 2 mom.

Såsom inkomster beaktas inte

1) inkomster som nämns i 10 a § 3 mom. med undantag för förmåner enligt lagen om handikappförmåner, (11.12.2009/1051)

2) underhållsbidrag eller underhållsstöd som betalas till ett minderårigt barn till den som är i långvarig anstaltsvård eller till ett minderårigt barn till en i 7 c § 2 mom. avsedd make, eller

3) i pensioner och därmed jämförbara inkomster ingående förhöjningar som beror på försörjningsplikt.

10 c § (13.3.2003/221)
Avdrag från inkomsterna vid bestämmande av avgift för långvarig anstaltsvård

Innan den avgift som tas ut för långvarig anstaltsvård bestäms skall från månadsinkomsterna för en i 10 b § 1 mom. avsedd person dras av

1) de fastställda underhållsbidrag som skall betalas av honom eller henne,

2) andra motsvarande kostnader som följer av hans eller hennes faktiska familjeförhållanden, samt

3) förmån som av honom eller henne skall betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid.

Avdrag enligt 1 mom. 1 punkten görs dock inte, om den som är mottagare av underhållsbidraget är make till den som betalar underhållsbidraget och makarna har levt i gemensamt hushåll omedelbart innan anstaltsvården inleddes.

11 § (13.3.2003/221)
Efterskänkande och nedsättning av avgift

En avgift som fastställts för socialvårdsservice och en sådan avgift för hälsovårdsservice som bestämts enligt en persons betalningsförmåga skall efterskänkas eller nedsättas till den del förutsättningarna för personens eller familjens försörjning eller förverkligandet av personens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut.

Den kommun eller samkommun som producerar servicen kan besluta att

1) också andra avgifter än de som avses i 1 mom. kan efterskänkas eller nedsättas på de grunder som avses i 1 mom., eller

2) avgifterna kan nedsättas eller efterskänkas, om det är befogat med beaktande av vårdsynpunkter.

12 § (30.12.2003/1311)
Köpta tjänster och servicesedel

Om en kommun eller samkommun ordnar service som köpta tjänster så som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992), ska den som använder servicen betala samma avgifter och ersättningar som när motsvarande service ordnas av kommunen eller samkommunen. (30.12.2010/1329)

Om tjänster ordnas med hjälp av servicesedel enligt 4 § 1 mom. 5 punkten i den lag som nämns i 1 mom., får klientavgift inte tas ut hos den som använder tjänsten. (24.7.2009/570)

När självriskandelens storlek bestäms beaktas också det som i denna lag föreskrivs om efterskänkande eller nedsättning av avgift.

13 §
Avgift av dem som inte är bosatta i Finland

Genom förordning kan stadgas att hos den som inte är bosatt i Finland skall uppbäras avgift och ersättning enligt grunder som avviker från denna lag, om inte något annat följer av internationella avtal som binder Finland.

13 a § (24.4.2015/468)
Avgift för sjukvård som ersätts enligt trafikförsäkringen

Om en klient har rätt till ersättning för vård med stöd av trafikförsäkringslagen eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), har den kommun eller samkommun som svarar för ordnandet av vårdtjänsten rätt att av Statskontoret eller den försäkringsanstalt som enligt de nämnda lagarna är skyldig att betala ersättning få en avgift enligt de villkor som föreskrivs i de nämnda lagarna, vilken högst motsvarar beloppet av kostnaderna för vårdtjänsten minskat med beloppet av den klientavgift som tagits ut hos klienten.

Med kostnader för ordnandet av vårdtjänsten avses i 1 mom. den avgift som en kommun som inte hör till samkommunen med stöd av 58 § i hälso- och sjukvårdslagen skulle betala samkommunen för kostnaderna för vården av en av sina invånare, om kommunen skulle betala vården. Om klienten vårdas vid en hälsovårdscentral, ett sjukhus eller en annan verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården som klientens hemkommun eller en samkommun är huvudman för, avses med kostnader för ordnandet av tjänsten den avgift som med stöd av 58 § i hälso- och sjukvårdslagen skulle tas ut hos klientens hemkommun om klienten kom från en annan kommun.

En verksamhetsenhet för den offentliga hälso- och sjukvården som gett sjukvårdstjänsten eller en kommun eller samkommun som ansvarar för ordnandet av sjukvårdstjänsten är inte part i ett ärende som gäller klientens rätt till ersättning för en skada eller sjukdom med stöd av någon av de lagar som avses i 1 mom.

13 b § (24.4.2015/468)
Anmälningsskyldighet för verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården

En verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården som med stöd av folkhälsolagen, lagen om specialiserad sjukvård eller hälso- och sjukvårdslagen ger sjukvård såsom offentlig hälso- och sjukvård ska utan dröjsmål, dock senast inom tio vardagar sedan vården började, oberoende av sekretessbestämmelserna och andra bestämmelser om erhållande av uppgifter, till en i 13 a § 1 mom. avsedd försäkringsanstalt eller Statskontoret anmäla inledandet av sådan vård och behandling som sannolikt föranleds av en skada eller sjukdom som de är skyldiga att ersätta. Anmälningsskyldigheten gäller inte sådan vård som avses i första och andra meningen i 6 a § 3 mom. i trafikförsäkringslagen. Anmälan ska innehålla de uppgifter om skadans eller sjukdomens art och om trafikskadan som verksamhetsenheten har samt den skadades personuppgifter. I fråga om trafikskador ska anmälan också innehålla uppgifter om den som bär ansvaret för trafikskadan eller de motorfordon som varit delaktiga i den och deras trafikförsäkringsanstalter. Vidare ska i anmälan antecknas uppgifter om när vården inleddes och vårdåtgärderna, vårdplanen och kostnaderna för den samt andra för en betalningsförbindelse nödvändiga uppgifter. Om verksamhetsenheten saknar uppgift om den ersättningsskyldiga försäkringsanstalten, görs anmälan till Trafikförsäkringscentralen.

En verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården som med stöd av folkhälsolagen, lagen om specialiserad sjukvård eller hälso- och sjukvårdslagen ger sjukvård såsom offentlig hälso- och sjukvård ska på begäran utan dröjsmål till försäkringsanstalten för den betalningsförbindelse som avses i 6 a § i trafikförsäkringslagen lämna de behövliga uppgifterna om när vården av en patient inleds och de kostnader som vården sannolikt kommer att orsaka.

14 §
Uppbärande av inkomster, ersättningar eller fordringar till kommunen

Har kommunen för någon ordnat anstalts-, institutions- eller familjevård, kan den uppbära och lyfta pensioner, livräntor, underhållsbidrag eller understöd eller andra fortlöpande eller som engångsbelopp inflytande inkomster, ersättningar eller fordringar som han har rätt till för den tid vården varar. Kommunen kan uppbära och lyfta sådana inkomster, ersättningar och fordringar utan hinder av annan lag samt använda dem för ersättande av den för vården, uppehället eller skötseln fastställda avgiften. Härvid skall likväl beaktas vad som annorstädes stadgas i lag eller förordning.

Har kommunen minst två veckor före betalningsdagen meddelat den som betalar ut i 1 mom. nämnda inkomster, ersättningar eller fordringar att beloppet inte får utges till mottagaren själv, kan det med laglig verkan betalas endast till kommunen.

14 a § (14.12.1998/976)
Myndigheternas rätt att få upplysningar

Statlig och kommunal myndighet samt annat offentligrättsligt samfund, folkpensionsanstalten, pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelse och annan pensionsanstalt, försäkringsanstalt, penninginstitut, arbetsgivare, arbetslöshetskassa samt samfund eller verksamhetsenhet som bedriver vårdverksamhet eller hälso- och sjukvårdsverksamhet är skyldiga att på hälso- och sjukvårdsmyndighetens begäran avgiftsfritt och utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna alla de i dess besittning varande upplysningar och utredningar om klientens ekonomiska ställning som behövs för att klientavgiften skall kunna fastställas, om den kommun eller samkommun som fastställer avgiften inte av klienten eller hans eller hennes lagliga företrädare har fått tillräckliga och tillförlitliga uppgifter för fastställande av avgiften.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på uppgifter och utredningar om en sådan persons ekonomiska ställning som har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden med en person i långvarig anstaltsvård, om den avgift som tas ut för anstaltsvården bestäms eller har bestämts med stöd av 7 c § 2 mom. utifrån makarnas sammanräknade inkomster. (13.3.2003/221)

14 b § (28.12.2012/913)
Publicering av indexjusterade belopp

Social- och hälsovårdsministeriet publicerar de indexjusterade eurobeloppen i Finlands författningssamling inom november månad av justeringsåret. De eurobelopp som hänför sig till barndagvård och som avses i 7 a § 3–5 och 9 mom. publiceras dock av undervisnings- och kulturministeriet.

15 § (7.8.2015/1022)
Ändringssökande

Omprövning av ett beslut om avgifter får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). Omprövning begärs hos det organ som svarar för ordnandet av servicen i fråga i kommunen.

Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Tillstånd ska beviljas endast om det med tanke på tillämpningen av lagen i andra liknande fall eller för en enhetlig rättspraxis är av vikt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen.

16 §
Dröjsmålsränta

Om den avgift som bestämts för servicen inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta uppbäras från förfallodagen högst enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen. (3.3.1995/301)

Förfallodagen för betalningen av dröjsmålsränta får infalla tidigast två veckor efter att den service för vilken avgiften bestämts har erhållits.

17 § (23.6.2005/467)
Utsökning av avgifter

Avgifter som har bestämts med stöd av denna lag samt dröjsmålsränta som tas ut med stöd av 16 § får indrivas i utsökningsväg utan dom eller beslut i den ordning som gäller för indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

18 §
Närmare stadganden och föreskrifter (31.1.1995/125)

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar föreskrifter om fastställandet av vad som är anstaltsvård samt om förhandlings- och remissförfarandet mellan folkpensionsanstalten och kommunerna i samband därmed. (31.1.1995/125)

19 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom denna lag upphävs lagen den 15 mars 1957 om kostnaderna för vården av andningsförlamningspatienter (129/57) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 216/91, FvUB 7/92

Ikraftträdelsestadganden:

30.12.1992/1646:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 291/92, ShUB 46/92

17.12.1993/1288:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

När det efter denna lags ikraftträdande besluts om beviljande av utkomststöd för en avgift som fastställts för hälsovårdsservice som erhållits innan lagen trädde i kraft, får ansökan inte avslås på den grunden att avgiften skulle ha kunnat efterskänkas eller nedsättas enligt den 11 § som gällde då lagen trädde i kraft.

RP 236/93, ShUB 39/93

31.1.1995/125:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 317/94, ShUB 46/94

3.3.1995/301:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.

På avgifter som är försenade när denna lag träder i kraft tillämpas de stadganden som gällde vid ikraftträdandet. Denna lag kan dock tillämpas, om den leder till en lindrigare dröjsmålspåföljd än den tidigare lagen.

RP 292/94, EkUB 58/94

26.4.1996/283:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996 och gäller till och med den 31 december 1996.

RP 13/96, ShUB 5/96, RSv 35/96

31.5.1996/367:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 28/96, ShUB 6/96, RSv 38/96

22.11.1996/899:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och gäller till och med den 31 december 1998. (11.12.1997/1136)

RP 167/1996, ShUB 25/1996, RSv 143/1996

20.12.1996/1134:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 208/1996, ShUB 35/1996, RSv 223/1996

11.12.1997/1136:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 175/1997, ShUB 25/1997, RSv 198/1997

14.12.1998/976:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 230/1998, ShUB 18/1998, RSv 156/1998

23.12.1999/1292:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 91/1999, KuUB 7/1999, RSv 99/1999

23.12.1999/1308:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 77/1999, ShUB 19/1999, RSv 107/1999

21.12.2000/1222:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Om klienten under 2000 har betalat avgifter för tjänster som ingår i avgiftstaket, fortsätter uppföljningsperioden om 12 månader år 2001 enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Den nya uppföljningsperiod som inleds efter nämnda uppföljningsperiod som inletts 2000 upphör vid utgången av 2001. Om klienten så önskar kan han eller hon dock bestämma att den uppföljningsperiod som börjat 2000 skall upphöra den 31 december 2000. En ny uppföljningsperiod inleds då i enlighet med denna lag den 1 januari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 193/2000, ShUB 35/2000, RSv 200/2000

29.6.2001/592:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.

RP 61/2001, ShUB 17/2001, RSv 73/2001

13.12.2001/1231:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 188/2001, ShUB 42/2001, RSv 190/2001

21.12.2001/1408:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 187/2001, ShUB 47/2001, RSv 211/2001

21.12.2001/1422:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 151/2001, ShUB 44/2001, RSv 195/2001

13.3.2003/221:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

De avgifter som fastställts enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft skall ändras så att de träder i kraft tre månader efter lagens ikraftträdande och då överensstämmer med denna lag.

RP 49/2002, ShUB 59/2002, StoUB 1/2002, RSv 299/2002

30.12.2003/1311:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 74/2003, ShUB 23/2003, RSv 91/2003

4.6.2004/457:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2004.

Lagen tillämpas dock inte på tjänster som tillhandahålls under den lagstadgade ledighet för närståendevårdare som tjänats in under kalendermånader före lagens ikraftträdande.

RP 40/2004, ShUB 7/2004, RSv 43/2004

17.9.2004/858:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2005.

Utan hinder av 9 § i denna lag kan patienter med länsstyrelsens tillstånd vårdas fram till den 29 februari 2008 förutom i sådan specialpoliklinikverksamhet som avses i nämnda paragraf också i en specialavgiftsklass enligt 9 § sådan den lydde vid denna lags ikraftträdande. I fråga om avgifter som tas ut hos patienter som vårdas i en specialavgiftsklass tillämpas de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 77/2004, ShUB 13/2004, RSv 94/2004

30.12.2004/1363:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagen tillämpas på kostnader för producerandet av tjänster som orsakas av sådana i 13 a § 1 mom. avsedda skador som har inträffat eller framträtt efter det att denna lag har trätt i kraft.

RP 158/2004, ShUB 28/2004, RSv 169/2004

23.6.2005/467:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

RP 29/2005, ShUB 5/2005, RSv 36/2005

2.12.2005/939:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 131/2005, ShUB 21/2005, RSv 134/2005

22.12.2006/1268:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 166/2006, ShUB 28/2006, RSv 140/2006

11.5.2007/585:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2006, ShUB 56/2006, RSv 283/2006

7.12.2007/1217:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 101/2007, ShUB 10/2007, RSv 58/2007

6.6.2008/387:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Avgiftstaket i euro i 6 a i denna lag och den högsta avgiften i euro enligt 6 b § 1 mom. svarar mot poängtalet för folkpensionsindex för de folkpensioner som skulle betalas ut i januari 2007.

Eurobeloppen i 7 a § 5 och 9 mom. svarar mot poängtalet på årsnivå för prisindex för social- och hälsovården 2006.

Eurobeloppen i 7 a § 3 och 4 mom. svarar mot poängtalet på årsnivå för allmänt inkomstnivåindex 2006.

Det belopp i euro enligt 7 c § 1 och 2 mom. som den som får vård månatligen ska ha till sitt förfogande svarar mot det poängtal för arbetspensionsindex som fastställts för 2007 för tillämpning av 98 § i lagen om pension för arbetstagare.

Eurobeloppen enligt denna lag ska justeras första gången 2009, och de justerade beloppen träder i kraft vid ingången av 2010 med undantag av eurobeloppen i 7 a §, som med justeringar träder i kraft vid ingången av augusti 2010.

RP 37/2008, ShUB 7/2008, RSv 50/2008

19.12.2008/982:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 166/2008, ShUB 32/2008, RSv 181/2008

24.7.2009/570:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009.

RP 20/2009, ShUB 14/2009, RSv 67/2009

11.12.2009/1051:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Beloppet i 7 c § 1 och 2 mom. motsvarar det poängtal för arbetspensionsindex som fastställts för 2007 för tillämpningen av 98 § i lagen om pension för arbetstagare.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 192/2009, ShUB 43/2009, RSv 202/2009

19.2.2010/135:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 220/2009, ShUB 47/2009, RSv 217/2009

21.5.2010/434:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 283/2009, ShUB 2/2010, RSv 32/2010

24.6.2010/654:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010.

RP 276/2009, ShUB 13/2010, RSv 94/2010

30.12.2010/1329:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010

28.12.2012/913:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 159/2012, ShUB 26/2012, RSv 160/2012

28.12.2012/941:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 133/2012, EkUU 41/2012, GrUU 32/2012, AjUB 7/2012, RSv 163/2012

30.12.2014/1311:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

RP 164/2014, ShUB 27/2014, RSv 195/2014

24.4.2015/468:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 277/2014, ShUB 49/2014, AjUU 18/2014, RSv 315/2014

7.8.2015/1022:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 230/2014, LaUB 26/2014, RSv 319/2014

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.