Beaktats t.o.m. FörfS 733/2017.

27.3.1991/626

Lag om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 § (30.12.2004/1361)
Tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om ersättning till personer som bor i Finland samt till sådana personer på vilka i fråga om denna lag tillämpas en för Finland bindande konvention om social trygghet eller en internationell rättsakt om social trygghet för rehabilitering som behövs på grund av sådan trafikskada som avses i trafikförsäkringslagen (279/1959).

2 §
Rehabilitering

Med rehabilitering avses en åtgärdshelhet som syftar till att främja och stöda rehabiliteringsklientens återgång till arbetslivet och hans förutsättningar att klara arbetet, till att förebygga, undanröja och reducera faktorer som inverkar negativt på arbets- och funktionsförmågan samt till att upprätthålla och förbättra klientens förmåga att reda sig på egen hand.

3 §
Rehabiliteringsförutsättningar

Rehabilitering betalas till den som är ersättningsberättigad enligt trafikförsäkringslagen och vars arbets- eller funktionsförmåga eller förvärvsmöjligheter har försämrats på grund av en trafikskada. Rehabiliteringen ersätts också om det är sannolikt att ersättningstagarens arbets- eller funktionsförmåga eller förvärvsmöjligheter i ett senare skede väsentligt kan försämras på grund av trafikskadan.

4 §
Rehabilitering som ersätts

Till rehabiliteringsklienten betalas ersättning för skäliga kostnader för rehabiliteringen samt för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden enligt vad som stadgas nedan.

5 §
Rehabilitering i anslutning till arbets- och förvärvsförmågan

Såsom rehabilitering ersätts kostnaderna för åtgärder som syftar till att förbättra eller upprätthålla arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna och som gör det möjligt för klienten att trots det handikapp som föranleds av skadan eller sjukdomen fortsätta i sitt tidigare arbete eller yrke eller att välja ett sådant nytt arbete eller yrke av vilket han kan på sin huvudsakliga utkomst.

Vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet beaktas rehabiliteringsklientens ålder, tidigare verksamhet, utbildning, boendeförhållanden, handikapp som beror på skada eller sjukdom samt hans möjligheter att efter rehabiliteringen placera sig i ett arbete eller yrke på sådana villkor som allmänt iakttas på arbetsmarknaden.

6 §
Till ersättning berättigande kostnader för rehabilitering som avser arbets- och förvärvsförmågan

Till ersättning berättigande kostnader för rehabilitering som avser arbets- och förvärvsförmågan är

1) undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna,

2) arbets- och utbildningsförsök,

3) arbetsträning i klientens tidigare eller nya arbete eller på en arbetsklinik eller någon annan motsvarande inrättning.

4) behövlig och tillräcklig utbildning för ett arbete eller yrke som lämpar sig för klienten och allmänbildande grundutbildning som förutsätts för sådan utbildning samt behövliga och skäliga kostnader för studier och studiematerial,

5) behövliga och skäliga resekostnader som rehabiliteringen föranleder,

6) till stöd för närings- eller yrkesutövning beviljat understöd, eller räntefritt lån för anskaffning av arbetsredskap och till arbetsmaskiner och för grundande eller ändring av ett eget företag,

7) hjälpmedel och anordningar samt med dem jämförbara konstruktioner som behövs för att rehabiliteringsklienten skall kunna klara sina arbetsuppgifter trots de handikapp som skadan eller sjukdomen medför,

8) för den som är gravt handikappad understöd eller räntefritt lån för anskaffning av ett fortskaffningsmedel för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, om fortskaffningsmedlet behövs på grund av att handikappet begränsar möjligheterna att använda kollektiva trafikmedel,

9) för den som är gravt handikappad sådana resekostnader som föranleds av arbete och studier, om handikappet utgör ett hinder för att använda kollektiva trafikmedel samt

10) andra därmed jämförbara rehabiliteringskostnader.

Om det medan åtgärder vidtas för att förbättra en rehabiliteringsklients förvärvsmöjligheter konstateras att klienten saknar förutsättningar för rehabilitering eller om den annars konstateras vara olämplig för honom, kan rehabiliteringens inriktning ändras eller rehabiliteringen avslutas.

7 §
Rehabilitering som avser arbets- eller funktionsförmågan

Såsom rehabilitering ersätts, till den del rehabiliteringen inte såsom sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ankommer på hälsovårdscentralen eller sjukvårdsdistriktet, kostnader som föranleds av sådana åtgärder vid en av försäkringsbolaget genom en betalningsförbindelse vald rehabiliteringsplats som behövs för att främja och upprätthålla rehabiliteringsklientens arbets- eller funktionsförmåga eller sociala funktionsförmåga och förmåga att reda sig. (30.12.2010/1336)

Såsom rehabilitering ersätts

1) undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna,

2) rehabiliteringsperioder inom öppen vård eller anstaltsvård,

3) kostnaderna för ordination, utprovning, anskaffning och överlåtelse av, träning med samt underhåll och förnyande av hjälpmedel som behövs på grund av handikapp som förorsakas av en skada eller sjukdom,

4) en gravt handikappads kostnader för behövliga och skäliga hjälpmedel och anordningar i sin stadigvarande bostad samt skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden; ersättning för ändringsarbeten i bostaden betalas högst en gång under en tidsperiod på fem år, om det inte finns synnerligen vägande skäl för att utföra ändringsarbeten oftare,

5) kostnaderna för en rehabiliteringsklients anpassningsträning, inklusive nödvändiga rese- och boendekostnader i samband med en anhörigs eller faktisk vårdares deltagande i anpassningsträningen samt ersättning för en sådan persons inkomstbortfall,

6) rehabiliteringsklientsens resekostnader i samband med deltagandet i rehabiliteringen,

7) de merkosnader som en gravt handikappad person har för serviceboende,

8) skäliga tolktjänstkostnader för den som har en svår syn-, hörsel- eller talskada eller en därmed jämförbar skada samt

9) andra därmed jämförbara rehabiliteringskostnader.

8 §
Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden

Till en rehabiliteringsklient som deltar i arbets- eller utbildningsförsök, besöker en arbetsklinik, genomgår arbetsträning eller yrkesutbildning eller är intagen på sjukhus eller en rehabiliteringsanstalt, betalas för denna tid full ersättning enligt trafikförsäkringslagen för minskningen av inkomsterna eller uppehället. Full ersättning betalas dock inte om rehabiliteringen är ordnad så att den inte hindrar klienten att utföra för honom lämpligt förvärvsarbete.

Hade rehabiliteringsklienten inte några inkomster när han skadade sig i trafikolyckan skall till honom betalas utkomstskydd som uppgår till den förvärvsinkomst som han hade kunnat få innan rehabiliteringen började.

Full ersättning betalas också för en skälig tid medan rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna reds ut samt medan klienten väntar på att rehabiliteringen skall börja, när det är fråga om rehabilitering som avses i 5 §.

Till en rehabiliteringsklient betalas full ersättning enligt 1 mom. också under ledigheter som ingår i undervisningsprogrammet för sådan rehabilitering som avses i 5 §.

9 § (30.12.2004/1361)
Avbrott i rehabiliteringen

Om rehabiliteringen avbryts eller om utredningen av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna drar ut på tiden eller avbryts, eller om inledandet av rehabiliteringen fördröjs av någon orsak som beror på rehabiliteringsklienten och som inte är en följd av den skada som berättigar till ersättning, skall under avbrottet eller dröjsmålet inte betalas ersättning enligt 8 §.

10 §
Lagens primära natur

Har kommunen med stöd av någon annan lagstiftning tillhandahållit en rehabiliteringsklient service och stödåtgärder som har samma syfte och hänför sig till samma tid som rehabilitering som skall ersättas klienten i enlighet med denna lag, övergår rätten till ersättningen till denna del på kommunen.

Har kommunen i ett så sent skede anmält till försäkringsanstalten att den tillhandahållit rehabilitering att försäkringsanstalten inte har kunnat beakta anmälan när den betalat ersättningen till rehabiliteringsklienten, är försäkringsanstalten inte skyldig att betala någon ersättning till kommunen.

Vad som ovan i denna paragraf stadgas om kommunens rätt till ersättning, gäller på motsvarande sätt folkpensionsanstalten, om den med stöd av lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (610/91) för en rehabiliteringsklient har ordnat rehabilitering som skall ersättas enligt denna lag eller om den med stöd av lagen om rehabiliteringspenning (611/91) har betalt rehabiliteringspenning för rehabilitering som skall ersättas i enlighet med denna lag.

11 §
Anhängiggörande av rehabiliteringsärende

Om en skada som berättigar till ersättning föranleder långvariga begränsningar i arbets- och funktionsförmågan och förvärvsmöjligheterna, skall försäkringsanstalten på eget initiativ utan dröjsmål anhängiggöra ett rehabiliteringsärende som avses i 5 § samt se till om att rehabiliteringsbehovet utreds och att personen i fråga hänvisas till rehabilitering. Behovet av och möjligheterna till sådan rehabilitering som avses här skall vid behov utredas genom försäkringsanstaltens försorg innan den skadade kan beviljas fortlöpande pension.

Initiativ till rehabiliteringen kan tas också av den skadade, arbetsgivaren, en sjukvårdsinrättning, en arbetskraftsmyndighet eller någon annan som reder ut rehabiliteringsärendet. Försäkringsanstalten skall med anledning av ett sådant initiativ utan dröjsmål vidta åtgärder för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna.

Har ett initiativ till rehabilitering enligt denna lag avslagits, skall försäkringsanstalten se till att den skadade ges information om övriga rehabiliteringsmöjligheter och hänvisas, i samarbete med de instanser som tillhandahåller tjänster, till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. (13.6.2003/507)

4 mom. har upphävts genom L 19.12.2014/1224. (19.12.2014/1224)

12 §
Ansvarsfördelning

Betalar olika försäkringsanstalter ersättning till en och samma person för två eller flera trafikskador, skall beslut om ersättande av rehabiliteringen, om ärendet inte redan är anhängigt hos en annan försäkringsanstalt, fattas av den försäkringsanstalt som betalar ersättning för den sist inträffade trafikskadan.

13 §
Kostnadsfördelning

Har rehabiliteringsklienten med anledning av en och samma trafikskada eller flera trafikskador som står i direkt samband med varandra rätt till ersättning enligt två eller flera trafikförsäkringar, ska kostnaderna fördelas mellan försäkringsanstalterna på det sätt som föreskrivs i 51 § i trafikförsäkringslagen (460/2016). (17.6.2016/470)

Grundar sig rehabiliteringsbehovet på två eller flera till ersättning berättigande trafikskador, skall kostnaderna fördelas mellan de ersättningsskyldiga i samma förhållande som följderna av försäkringsfallen.

14 § (16.4.1993/363)

14 § har upphävts genom L 363/1993.

15 § (17.6.2016/470)
Förhöjning av fördröjd ersättning

Vad som i 67 § i trafikförsäkringslagen föreskrivs om förhöjning av fördröjd ersättning för personskada ska tillämpas också när en sådan ersättning som avses i denna lag fördröjs.

16 §
Ändringssökande

Den som är missnöjd med försäkringsanstaltens beslut får söka ändring genom skriftliga besvär hos försäkringsdomstolen senast den trettionde dagen efter att han fick del av beslutet.

Om inte något annat visas i samband med besvären, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som han uppgivit.

Kommer besvären till försäkringsdomstolen efter den tid som nämns i 1 mom., kan de trots det tas upp till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.

17 §
Internationell ömsesidighet

Statsrådet kan besluta om sådana undantag från denna lag som följer av ömsesidiga avtal om lagstadgade förmåner som har ingåtts med främmande stater .

18 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

19 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.

Genom denna lag upphävs lagen den 1 februari 1965 om invalidvård för dem som uppbära trafikförsäkringsersättning (391/65) jämte ändringar.

Denna lag tillämpas också på ersättning för rehabilitering på grund av en trafikskada som har inträffat innan lagen trätt i kraft.

Regeringens proposition 259/90, Socialutsk. bet. 49/90, Stora utsk. bet. 253/90

Ikraftträdelsestadganden:

16.4.1993/363:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (L 363/1993 trädde i kraft enligt F 1645/1993 den 1.1.1994.)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 340/92, TrUB 2/93, EES-avtalets bilaga IX: rådets direktiv (72/166/EEG) (ändr. genom rådets direktiv 72/430/EEG, rådets direktiv (84/5/EEG, 90/232/EEG och 90/618/EEG)

13.6.2003/507:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 164/2002, ShUB 53/2002, RSv 265/2002

30.12.2004/1361:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Lagen tillämpas på sådana trafikskador som har inträffat efter det att denna lag har trätt i kraft.

RP 158/2004, ShUB 28/2004, RSv 169/2004

30.12.2010/1336:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010

19.12.2014/1224:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 213/2014, ShUB 22/2014, RSv 180/2014

17.6.2016/470:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 123/2015, KoUB 4/2016, RSv 42/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.